Största utmaningarna för den svenska bygg- och
Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen 2015 Maj 2015 PwC:s Entreprenadbarometer tar tempen på den svenska bygg- och anläggningsbranschen 21 % vill minska byråkratin kring anbudsförfarandet 3/4 befarar informationsläckage under upphandlings- och byggprocessen 37 % anser att den viktigaste hållbarhetsfrågan är miljön 68 % av företagen anser att investeringar i bostäder kommer att öka de kommande tolv månaderna www.pwc.se/entreprenad Innehåll 8 5 10 6 Förord 2 Entreprenadbarometern 2015 Offentliga upphandlingar 18 14 Risker för korrup tion och konkurrens begränsningar Pensionsavgångar hot mot personalförsörjning Ökat fokus på affärsnyttan Investeringar i bostäder och infrastruktur förväntas öka Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen 3 Förord Årets undersökning är den fjärde i ordningen och den första som vänder sig till verkställande direktörer inom entreprenadbranschen. Vår ambition med Entreprenadbarometern är att bidra till ökad kunskap inom branschen genom att belysa aktuella trender och kommande utmaningar – allt för att identifiera och bygga värde för våra kunder och branschens aktörer. Om undersökningen Entreprenadbarometern baseras på telefonintervjuer med 100 vd:ar (CEO:s) på företag inom bygg- och anläggningsbranschen i Sverige. I årets undersökning har CFO byts ut mot CEO. Målgruppsförändringen gör att resultatet inte går att jämföra med tidigare års undersökningar. Utöver detta har ett antal nya frågor lagts till. 70 procent av företagen har 20–49 anställda, 25 procent har 50–199 anställda och fem procent har 200 anställda eller mer. Intervjuerna gjordes under mars 2015. Syftet med undersökningen är att öka kunskapen inom entreprenadbranschen genom att kartlägga dess utmaningar och hur den fungerar i nuläget. 4 Entreprenadbarometern 2015 Följande avsnitt behandlas: • Offentliga upphandlingar. • Oegentligheter. • Kompetensförsörjning av personal och utländska aktörer på den svenska marknaden. • Hållbart samhällsbyggande. Resultatet har sammanställts i fem kluster med kommentarer från några av PwC:s främsta specialister. Peter Lindstrand Ansvarig för Entreprenadbranschen inom PwC I Entreprenadbarometern 2015 kan du utläsa temperaturen på den svenska bygg- och anläggningsbranschen idag och vi delar med oss av aktuella trender och tendenser. Undersökningen fångar branschens vd:ars syn på offentliga upphandlingar, oegentligheter, kompetensförsörjning via utländska aktörer, hållbarhetsfrågor och samhällsbyggandet i stort. Även om många åtgärder redan har genomförts och andra är på gång inom branschen så visar kartläggningen att branschen även fortsättningsvis har utmaningar att hantera. Det krävs åtgärder från branschens alla aktörer för att skapa ett hållbart samhällsbyggande där riskerna minimeras för alla parter. Ett fortsatt arbete behövs också av lagstiftaren, myndigheterna och marknadens aktörer för att skapa bättre förutsättningar för att möta behoven på bostadsmarknaden. Nu ser vi fram mot att diskutera resultatet med dig och andra aktörer i branschen för att tillsammans identifiera vägval och konkreta åtgärder. Med gemensam kraft kan vi göra mycket för att minimera risker och skapa möjligheter på vår väg mot ett hållbart samhällsbyggande. God läsning och kontakta oss gärna för vidare information och diskussioner. Peter Lindstrand Ansvarig för Entreprenadbranschen inom PwC Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen 5 Kommentar PwC Offentliga upphandlingar Figur 1: Finns det andra faktorer än pris som beställaren fäster vikt vid vid utvärdering av anbud? Nej, det är bara priset 17 Ja, innovation 4 Ja, produktivitet 5 Ja, kompetens 29 Ja, kvalitet 49 Ja, erfarenhet 42 Ja, hållbarhet och miljö 23 Entreprenadbarometern visar att pris faktorns betydelse vid offentliga upphandlingar har en betydande roll. Så många som vart femte företag anser att det endast är pris som har betydelse vid offentliga upphandlingar. En fortsatt fokusering på pris utgör i sig ett hinder för en sund konkurrens och innebär ofta att beställaren går miste om innovationer och produktivitetsförbättringar. Något oroväckande är att endast 23 procent av de tillfrågade företagen upplever att hållbarhet och miljö är betydande faktorer vid utvärderingen av anbud. Nästan hälften eller 49 procent av företagen menar att kvalitet är en faktor som beställaren fäster stor vikt vid. Betydelsen av kompetens ligger runt en tredjedel. Erfarenhet har en förhållandevis stark position – 42 procent framhåller erfarenhet som en viktig faktor vid utvärdering av anbud. I entreprenadbarometern tillfrågas företagen om vilka åtgärder som bör vidtas för att öka andelen anbud och därmed öka konkurrensen. En femtedel av de tillfrågade ansåg att byråkratin i anbudsförfarandena måste minska och hela 62 procent efterfrågade tydligare anbudsunderlag. Innovationsupphandlingar Bedömningen av betydelsen av innovation vid entreprenadupphandlingar under de tre senaste är något svårbedömd. 16 procent kan inte bedöma denna utveckling. 60 procent menar att den är oförändrad och 19 procent att betydelsen av innovation har ökat vid val av leverantör. Figur 2: Hur bedömer du att betydelsen av innovation har förändrats vid val av leverantör under de senaste tre åren vid offentliga entreprenadupphandlingar? Har den... Ökat 19 Oförändrad Ja, annat 60 9 Minskat 0 5 50 % Vet inte 16 0 6 Entreprenadbarometern 2015 En oro som ofta framförs av upphandlande enheter är svårigheten att få en tillräcklig konkurrens i entreprenadupphandlingar. Årets undersökning visar tydligt att branschen anser att det är tydligheten i anbudsunderlagen som anses som en avgörande orsak till om man avser att delta i en upphandling. Otydligheter i anbudsunderlagen leder till betydande svårigheter at bedöma riskerna i entreprenaderna och till att risken för överklagande ökar. har genom exempelvis Stockholmsöverenskommelsen och Sverigeförhandlingen tagit ett flertal initiativ för ökad produktion av nya bostäder och infrastrukturinvesteringar där förstnämnda ska leda till 78 000 nya bostäder och sistnämnda till höghastighetsjärnväg, östlig förbindelse i Stockholm och ytterligare 100 000 nya bostäder. Utöver detta ska läggas den av regeringen beslutade nationella infrastrukturplanen för perioden 2014–2025 om 522 miljarder kronor. PwC:s erfarenheter från gransking av större entreprenadprojekt visar att en kritisk framgångsfaktor och även en av de vanligaste orsakerna till att projekten inte gått som förväntat är hänförligt till bristande förberedelsearbete från beställarens sida. Mål och syfte med projektet har inte definierats och/eller utryckts tillräckligt tydligt i programhandlingarna. Detta har i sin tur lett till svårigheter att identifiera den för projektet mest lämpade upphandlingsmetoden. I brist på tydligt definierade projektmål har beställaren valt att upphandla projektet med en entreprenadform som inte ger en tydlig riskdelning och incitament för entreprenören respektive beställaren. För att klara detta kommer det att krävas en kraftig ökning av såväl kapacitet som produktivitet i entreprenadbranschen. Denna produktivitets- och kapacitetsökning kommer endast att kunna uppnås om beställarna i högre utsträckning än idag provar nya upphandlinsmetoder där entreprenörerna får ett större ansvar och incitament för att hitta innovativa metoder för ökad effektivitet i såväl byggkostnader som val av byggmetoder för att minska livcykelkostnaderna. Vidare visar även årets undersökning att det finns en begränsad erfarenhet från Innovationsupphandlingar. Det finns ett betydande behov av ökad produktion av såväl bostäder som övrig infrastruktur inom de närmaste åren. Regeringen Lars Twede-Jensen Ansvarig Infrastruktur 60 % Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen 7 Risker för korruption och konkurrensbegränsningar såsom detektionslösningar som fångar upp misstänkta transaktioner, whistleblowing och due diligence vid anlitande av utomstående parter. Svaren återspeglar tydligt att större resursstarka aktörer ägnar mer omsorg åt förebyggande och upptäckande åtgärder men att branschen fortfarande har ordentliga hemläxor att göra. Bland de största företagen i underökningen gjorde endast en av fem due diligence vid anlitande av affärspartners, vilket är anmärkningsvärt givet riskerna som kan följa om man avstår. 63% 63 procent menar att det finns ett uttalat engagemang och etiska regler hos ledningen för att arbeta med korruptionsfrågor. Svågerpolitik och förmåner största korruptionsriskerna Nästan sex av tio företag upplever att det finns korruptionsrisker i branschen. Bland dessa risker rankas svågerpolitik/ vänskapskorruption högst följt av oproportionerligt stora gåvor/förmåner och utbetalning av kickbacks till individer (antingen direkt eller via underleverantörer/konsulter). Några respondenter lyfter även fram löften/utfästelser om framtida uppdrag/anställning hos ”givaren” som en korruptionsrisk. ”Mjuka” korruptionsförebyggande åtgärder dominerar Företagen fick ange hur de arbetar med att motverkar korruptionsriskerna. De mjuka metoderna är vanligast då mer än 60 procent framhåller att det finns ett uttalat engagemang från ledningens sida i dessa frågor som kommer till uttryck i t.ex. klara uttalade etiska regler och policys. Knappt en tiondel av företagen pekar på utbildning och endast några få respondenter har mer avancerade motåtgärder 8 Entreprenadbarometern 2015 Affärer går förlorade Drygt en femtedel av företagen uppger att de under det senaste tre åren gått miste om en affär alternativt valt att inte fullfölja en affärsmöjlighet på grund av korruption. Överträdelser av konkurrensrättsliga regler påverkar också Företagen fick rangordna de största riskerna för konkurrensbegränsande aktiviteter (kartellbildning m.m) i branschen. Mer än en fjärdedel av företagen uppgav att den största risken är att beställare i offentlig sektor försöker begränsa konkurrensen/agerar otillbörligt. Det är också tydligt att företagen ser risker med informationsläckage vid upphandlingar. Företagen, framför allt de stora aktörerna såg dessutom också risker för konkurrensbegränsande aktiviteter såsom styrda materialpriser, begränsningar i materialförsörjningen eller leveransvägran. Mer än en femtedel av företagen ansåg att rena kartellbildningar/uppgjorda kontrakt var en risk att räkna med. Kommentar PwC 2 av 5 företag förebygger ”mjukt” medan lika många gör ingenting alls När företagen fick uppge hur man försöker förebygga övertramp av konkurrensrättsliga regler framgår tydligt att storleken spelar roll. Två femtedelar av företagen, tydligt dominerande av större aktörer har satsat på mjuka förebyggande åtgärder såsom klara etiska regler och utbildning, medan en lika stor grupp dominerad av mindre företag uppgav att de inte gör något alls. Några få aktörer uppgav att de har infört system för övervakning av avvikelser i leveransvillkor och prissättning snabbt kan följas upp. Företagen förlorar eller avstår från affärer på grund av karteller 14 procent av företagen uppgav att de under den senaste treårsperioden vid något tillfälle avstått eller gått miste om en affär på grund av misstanke om kartellbildning. Beställare och andra aktörer läcker information Företagen tillfrågades om var de ansåg att den största risken för informationsläckage till konkurrenter. 36 procent av företagen uppger att risken för informationsläckage i samband med privat eller offentlig upphandling ligger hos beställaren. Ungefär en femtedel vardera av företagen angav också att denna risk finns hos konsulter/externa byggledningar och hos större materialleverantörer. Bland företagen vad det endast 18 procent som inte ansåg sig inte kunna identifiera denna typ av risk. Risken för informationsläckage till konkurrenter är alltså en fråga som berör nära tre fjärdedelar av företagen. Vi kan konstatera att risker för korruption och konkurrensrättsliga överträdelser är frågor som både berör och påverkar företagen, man både tappar och förlorar affärsmöjligheter men långt från alla gör inte särskilt mycket för att minska riskerna. Också risken för informationsläckage uppfattas som vanlig för företagen och läckorna kan komma från olika ställen under upphandlings- och byggprocesser. Värdefull information kan mycket enkelt missbrukas vilket är ett stort bekymmer för de företag som drabbas. När man tittar lite närmare på hur företagen uppfattar var de största riskerna för korruption finns ser vi en röd tråd som kretsar kring personliga relationer och umgängesformer. Det här var tydligt då företagen uppfattade att svågerpolitik och vänskapskorruption, gåvor, förmåner, d.v.s det vi ibland brukar kalla för ”vardagskorruption” utgjorde de vanligaste riskerna. Vi vet att det är mycket lätt att vanor snabbt kan glida över i osunda beteenden, att det informellt skapas en acceptans kring detta och att det inte finns motverkande mekanismer, t.ex. en bra ton från toppen. Det kan också vara svårt för individer att säga ifrån eftersom priset för att bryta sig loss från det sociala kittet kan bli för högt. Både när det gäller korruptionsrisker och risker för konkurrensrättsliga överträdelser är det i särklass vanligaste sättet att förebygga med mjuka åtgärder som kostar relativt lite, engagemang, policys, utbildning. Relativt få aktörer arbetar därutöver bredare med bland annat mer kvalificerade proaktiva åtgärder t.ex. testning/övervakning. Det här innebär att få står rustade om något går snett. Branschen har alltså en hel del att ta tag i framgent. När det gäller konkurrensbegränsande risker är bilden annorlunda och kanske mer komplex? Företagen pekar på risken att offentlig sektor försöker begränsa konkurrensen och agerar otillbörligt vid upphandlingar. Den här frågan är allvarlig och kan självklart dölja marknadsmissbruk men också värre missförhållanden. Ulf Sandlund Ansvarig Forensic Services Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen 9 Pensionsavgångar hot mot personalförsörjning 38% 38 procent ser utmaningar med kommande pensionsavgångar 89% 89 procent är positiva till införande av personalliggare 72% 72 procent har påbörjat hanteringen kring personalliggare 10 Entreprenadbarometern 2015 Största utmaningarna mot kompetensförsörjningen Den största utmaningen mot kompetensförsörjningen inom branschen är kommande pensionsavgångar. Nästan fyra av tio företag (38 procent) av branschföreträdarna framhåller denna faktor som den största utmaningen ur personalförsörjningssynpunkt. I takt med företagets storlek ökar denna problematik. En tredjedel (27 procent) framhåller lärlingsprocessens utformning som en utmaning för branschen ur personalförsörjningsaspekt. Ett annat perspektiv av kompetensförsörjningen är könsaspekten. En femtedel (20 procent) av företagen säger att det är svårt att rekrytera kvinnor och 15 procent att det är svårt att behålla dem. Den upplevda svårigheten att behålla kvinnor ökar i takt med storleken på företaget. I detta sammanhang kan det även vara värt att notera att 16 procent säger att machokulturen i branschen kan vara en utmaning vid rekrytering. 8 procent av företagen menar att osäkerheten kring reglerna, t.ex. skatt och socialförsäkring kan vara ett problem vid rekrytering av utländsk arbetskraft och 11 procent pekar på byråkratiska hinder för att anlita utländsk arbetskraft. Det bör även noteras att 13 procent upplever att det inte finns någon utmaning mot kompetensförsörjningen inom branschen. Användning av utländska underentreprenörer 8 procent uppger att de använder utländska underentreprenörer regelbundet. Nästan en femtedel (18 procent) säger sig använda utländska underentreprenörer mer sporadiskt. Särskilt utbrett är detta bland de största företagen. Drygt sju av tio företag (72 procent) uppger att de inte alls använder utländska underentreprenörer i byggprojekt. Lågt förtroende för utländska underentreprenörer Andelen företag som har lågt förtroendet för att utländska underentreprenörer gör rätt för sig avseende att betala skatt och avgifter ligger på 59 procent. Högt förtroende har 27 procent av företagen. Mindre företag har överlag ett lägre förtroende för utländska underentreprenörer ur detta perspektiv. Personalliggaren – en kändis Från 1 januari 2016 finns nya regler om krav på personalliggare på byggarbetsplatser i Sverige och Skatteverket ska kunna göra oanmälda besök på byggarbetsplatserna. Nästan nio av tio företag eller 89 procent är positiva till denna regelförändring varav 50 procent är mycket positiva. Cirka en tiondel av respondenterna (8 procent) anser sig vara negativa. Drygt sju av tio företag (72 procent) har påbörjat sitt arbete för att kunna hantera rutinerna kring en personalliggare från årsskiftet. En dryg fjärdedel (27 procent) har inte startat arbetet med att bygga upp rutiner för att kunna hantera personalliggare. Det är främst de mindre företagen som inte startat detta arbete. Kommentar PwC Kompetensförsörjning är fortfarande en utmaning i branschen Även om oron för framtida pensionsavgångar fortfarande är ganska stor är det intressant att konstatera att oron minskar sett till samtliga svarande företag. Dock skall sägas att bland de största företaget är oron för framtida pensionsavgångar fortfarande mycket stor, 80 procent. I mätningen är det tydligt att branschen anser att kompetensförsörjningen är problematisk vad gäller rekrytering och behållande av kvinnor. Här kan vi konstatera att de svarande företagen tycker att detta blivit allt svårare jämfört med tidigare mätningar. Den framtida hanteringen av könsaspekten innebär en stor utmaning för branschen och särskilt tydligt är detta bland de medelstora och stora företagen. Andelen svarande företag som har lågt förtroende för utländska underentreprenörer fortsätter att öka såsom det har gjort de två senaste åren. Därutöver har nästan hälften av de svarande företagen lågt förtroende för att de utländska under entreprenörerna betalar rätt skatt och avgifter. Trots detta visar mätningen en tydlig trend att företagen fortsätter att öka sin användning av utländska underentreprenörer. En slutsats kan då vara att det är viktigare att växa på den relevanta marknaden än att göra rätt sak på rätt sätt vad gäller skatt och avgifter, och som en konsekvens minskar förtroendet. Örjan Berg Ansvarig skatt & socialförsäkring Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen 11 Ökad kontroll av myndigheterna Som en kontrollmekanism införs den 1 januari 2016 nya regler om krav på personalliggare på byggarbetsplatser i Sverige. Kravet innebär att Skatteverket kan göra oanmälda besök på arbetsplatser för att kontrollera vilka personer som är närvarande. Arbetsmarknadens parter har varit positiva till denna ökade skyldighet för branschen. Likaså visar vår mätning är att företagen är positiva till kravet på registrering av närvarande personal. Det kan dock komma att bli en utmaning för byggbranschen att hantera denna nya lagstiftning, då större byggprojekt ofta består av långa entreprenörskedjor. I och med det nya kravet på personalliggare måste nu byggherrarna ha ett system för hur de på bästa sätt säkerställer att all personal i alla entreprenadled registreras på rätt sätt. I förlängningen innebär det att säkerställa att skatt och avgifter betalas på rätt sätt, och att utländsk arbetskraft är registrerad korrekt hos svenska myndigheter. Kravet på personalliggare tillsammans med den skyldighet att registrera utstationerad personal hos Arbetsmiljöverket som infördes i juli 2013 innebär att svenska myndigheter ökar kontrollen av personal som arbetar på svenska byggarbetsplatser. För att möta de krav som ställs upp av svenska myndigheter bör svenska byggföretag tänka på följande: • Rutiner behöver skapas för att all personal i alla entreprenadled registreras korrekt i personalliggaren. • Bör säkerställa att skatt och avgifter betalas på rätt sätt i alla entreprenadled. • Utreda hur utländsk arbetskraft ska hanteras korrekt vad gäller skatt, socialförsäkring, migration och arbetsmiljö. Det samlade regelverket som kommer att finnas på plats kan komma att innebära att förtroendet för branschen på ökar. Trots detta krävs en samlad insats från branschens aktörer för att se till att en lyckosam implementering sker. Därutöver behöver utländska aktörer sätta sig in i det svenska regelverket vad gäller registreringsfrågor, immigration, skatte- och socialförsäkringsfrågor. Figur 3: Vilken/vilka är den eller de största utmaningarna mot kompetensförsörjningen i din bransch? 11% 8% 38% 13% 8% 20% 27% 16% 15% De kommande stora pensionsavgångarna Svårt att rekrytera kvinnor Svårt att behålla kvinnor Machokulturen inom branschen Lärlingsprocessens utformning Osäkerhet kring hur utländsk arbetskraft hanteras på rätt sätt Upplever inte någon utmaning mot kompetensförsörjningen Byråkratiska hinder Osäkerhet kring hur utländsk arbetskraft hanteras på rätt sätt 26 20 12 Entreprenadbarometern 2015 Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen 13 Ökat fokus på affärsnyttan 27% 27 procent säger att miljö ur ett resurseffektivitetsperspektiv är den viktigaste hållbarhetsfrågan 26% 26 procent menar att klimat ur energieffektivitetssynperspektiv är viktigast Hållbarhetsfrågor kopplade till affärsnyttan högt på agendan I år ser vi en tydlig trend när vi frågar om vilka som är de viktigaste hållbarhetfrågorna. De två frågor som kommer högst upp är båda kopplade till kostnadseffektivitet. 27 procent säger att ”miljö ur ett resurseffektivitetsperspektiv” är det viktigaste och 26 procent menar att ”klimat ur energieffektivitetssynpunkt” är viktigast. Ju större bolagen är desto tydligare är denna trend och det är också tydligare för byggbolagen framför anläggningsbolagen. Man ser alltså möjligheter att bli mer lönsam genom att minska resurs- och energianvändningen. Längre ner i prioriteringen kommer sedan frågor som affärsetik (mutor, korruption, peninngtvätt). Cirka en av tio (9 procent) lyfter upp det som en viktig hållbarhetsfråga. Vidare lyfter 8 procent upp skattefrågan och 7 procent menar att jämställdhet och mångfald är viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv. Detta är frågor som mer är riskdrivna och som skulle kunna skada affären. ”Utfasning av farliga ämnen” ligger också i topp med 24 procent. Anledningen till detta tror vi främst beror på en fortsatt ökning av efterfrågan på miljöcertifierade byggnader. Där är kraven på användningen av farliga ämnen höga. Klimat mindre viktig för entreprenadbranschen generellt När frågan riktas mot att definiera de viktigaste hållbarhetsområdena för entreprenadbranschen i stort får vi en liknande bild. ”Miljö” och ”Hälsa och säkerhet” kommer i topp följt av ”arbetsoch anställningsförhållanden”. Noterbart här är dock att enbart 16 procent framhåller klimatfrågan. Även här svarar en femtedel (21 procent) att de inte kan nämna något väsentligt hållbarhetsområde för branschen i stort. Men här är det främst de mindre företagen som inte kan definiera ett viktigt hållbarhetsområde för entreprenadbranschen. På nästa nivå hamnar ”hälsa och säkerhet” samt ”arbets- och anställningsförhållanden” med 17 respektive 13 procent som lyfter fram dessa två hållbarhetsfrågor som viktiga för den egna verksamheten. Även dessa frågor som direkt berör bolagets lönsamhet. Noterbart är att en femtedel av företagen (21 procent) inte kan nämna någon viktig hållbarhetsfråga, vilket är lite förvånande eftersom det även gäller de större bolagen. Hållbarhetsmål skapar affärsmöjligheter och ökar anseendet I linje med svaren kring vilka hållbarhetsfrågor som är viktigast så säger 59 procent av de svaranden att de ser hållbarhetsfrågorna främst som en affärsmöjlighet för det egna företaget att vinna konkurrensfördelar medan 7 procent ser frågorna främst som risker som måste hanteras. Genom resurseffektivitet (35 procent) och ökad personalmotivation (35 procent) så skapas också bättre lönsamhet vilket ökar konkurrenskraften. Men den affärsmöjlighet som företagen främst ser som kopplade till hållbarhetsarbetet är ett ökat anseende och varumärkesvård. Hälften av företagen (50 procent) pekar på denna aspekt. Nästan lika många (44 procent) ser möjligheter till nya intäkter genom innovation av produkter och tjänster. En annan affärs möjlighet kopplad till hållbarhet som respondenterna lyfter upp är möjligheten att kunna rekrytera personal (39 procent) samt bättre relation med nyckelintressenter som exempelvis beställare, kommuner, myndigheter, leverantörer (36 procent). 9% 24% 26 procent menar att utfasning av farliga ämnen är viktigast Endast 9 procent lyfter affärsetik som en viktig hållbarhetsfråga Figur 4: Vilken/vilka är den eller de största utmaningarna mot kompetensförsörjningen i din bransch? Samtliga svar i procent Ökat anseende och varumärkesvård 50 Möjlighet till nya intäkter genom innovation (produkter/tjänster) 44 Möjlighet att rekrytera personal 39 Bättre relation med nyckelintressenter 36 Möjlighet till kostnadsbesparingar genom effektiviseringar 35 Ökad personalmotivation 35 Riskminimering 30 Annat 3 0 14 Entreprenadbarometern 2015 50 % Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen 15 100% 100 procent av de stora bolagen redovisar sitt hållbarhetarbete externt Relativt god redovisning av hållbarhetsarbetet Alla (100 procent) av de stora bolagen redovisar sitt hållbarhetarbete externt medan ca hälften av de mindre företagen redovisar gör det. Många hinder för implementering av mål Det är dock tydligt att man ser många hinder för implementering av hållbarhetsarbetet. Bara ett av tio företag (10 procent) ser inga hinder för implementering av hållbarhetsmål. Det som främst lyfts upp som ett hinder är resursbrist (20 procent) vilket är relativt jämt fördelat mellan både stora och små bolag. Ytterligare ett upplevt hinder är ”ett föränderligt och svåröverskådligt regelverk” (18 procent). Lika många (18 procent) pekar på lågt personalengagemang i hållsbarhetsfrågorna. Andra hinder som lyfts upp är komplexiteten i frågorna (17 procent), brist på kunskap om hållbarhet i företaget (13 procent) och svårigheten med samordning inom organisationen (13 procent). Drygt hälften eller 53 procent av de som redovisar sitt hållbarhetsarbete, gör det separat i en särskild hållbarhetsredovisning. Cirka en femtedel (18 procent) har redovisningen inkluderad i sin årsredovisning och 20 procent menar att informationen är helt integrerad i årsredovisningen. Cirka en femtedel (22 procent) redovisar sitt hållbarhets arbete som information på hemsidan. Figur 5: Vilka är de största utmaningarna eller hindren att implementera hållbarhetsmålen i praktiken? Ser inga hinder för implementering 10 Föränderligt och\eller svåröverskådligt regelverk 18 Brist på kunskap om hållbarhet i organisationen 13 Kommentar PwC Vi ser en relativt stor skiftning i svaren inom hållbarhetsområdet i årets barometer jämfört med tidigare år. Det beror främst på att vi i år har talat med bolagens vd istället för ekonomichef. För hållbarhetsfrågorna får det naturligtvis stor effekt. Vi vet att fokus för ekonomichefer ofta legat på efterlevnad och riskperspektivet, medan vd oftare försöker se affärsnyttan. Den stora skillnaden i år är just frågorna kring om man främst ser affärsmöjlighet eller risk och vilken typ av frågar man fokuserar på. Vd verkar främst fokusera på frågor som direkt har en påverkan på resultatet, som till exempel resurs- och energieffektivisering, men även personalomsättning och varumärkesvård. Vi får kanske anta att frågan om personalomsättning kommit i topp om vi frågat personalchefen. Brist på ledningssupport 9 Vi måste dock förutsätta att bolagens verksamhet och aktiviteter i dessa frågor inte förändrats lika mycket sedan förra året, varför skillnaden i svaren mer speglar det upplevda situationen gällande fokusering och strategi. Lågt personalengagemang i frågorna 18 Svagt definierad koppling till affären 10 Resursbrist 20 Svårighet med samordning inom organisationen 13 Komplexiteten av frågorna 17 Brist på stöd i form av verktyg (IT-stöd, ledningssystem etc) 4 Annat 36 0 40 % Vad gäller hindren får vi relativt liknande resultat som förra året och det handlar mycket om känslan av att detta är ett komplextområdes som kräver kunskap, omvärldskunskap och engagemang. Det borde alltså gå att göra mycket genom utbildning, intern kommunikation och omvärldsanalys. Affärsnytta – på uppsving Oavsett skillnader i svaren beroende på vem i organisationen vi frågar, stämmer bilden vi får i denna barometer med vår generella uppfattning att företag i alla branscher ser hållbarhet mycket mer kopplat till affärsnytta och värdeskapande. Historiskt har hållbarhet alltid handlat mer om riskminimering och efterlevnad av reglar och lagar och andra intressentförväntningar. Fler och fler företag har börjat beskriva hållbarhet i termer av att värdeskapande. Både ur ett strikt finansiellt, aktieägarperspektiv, men också ur ett bredare intressent-, eller samhällsekonomiskt perspektiv. Och det handlar inte bara om retorik. Vi ser ett snabbt ökat intresse för att också mäta detta värde. Värde för vem och hur mycket? PwC har till exempel gjort just en sådan analys för ett av Storbritanniens största byggföretag, ”British Land” i deras ”Socio- economic contribution report 2012”. Vi ser även intresse för denna typ av beräkningar inom byggbranschen i Sverige. Affärsrisker – negligerade Vad som dock är en aning oroande är att frågor kring affärsetik (korruptionsrisker etc) fortfarande verkar få relativt lite fokus. Vi såg ett uppsving i prioritering åren närmast efter att den nya svenska mutlagstiftningen trädde i kraft 2012. Men sedan har det fallit tillbaka. Och riskerna inom detta område har knappast minskat. Tvärtom ser vi att dessa frågor är mer aktuella än någonsin. Både svenska och utländska myndigheter är aktiva att hitta korruption, särskilt inom stora infrastrukturprojekt. Vi ser en risk att företag ser detta som en fråga man fokuserar på en period, då man rättar till policys etc., men inte ser detta som ett ständigt pågående arbete som man som företag hela tiden måste bli bättre på eftersom kraven och transparansen globalt ständigt ökar. Företag saknar alltför ofta ett robust ”compliance”-program för dessa frågor. Ett program som innehåller allt ifrån riskanalyser, tydliga riktlinjer och ”ton från toppen” till utbildningsprogram, due diligence och övervakningssystem och processer. Sammantaget ser vi en positiv utveckling inom entreprenadbranschen vad gäller hållbarhetsfrågor. Affärsnyttan har lyfts, men kanske till viss del på bekostnad av fokus på att hantera riskerna. Med en ökad transparens genom mer och bättre extern rapportering, fokuserad på både företags- och samhällsnytta tro vi att branschen kommer att hitta en bättre balans framöver. Fredrik Franke Ansvarig Hållbart företagande 16 Entreprenadbarometern 2015 Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen 17 Investeringar i bostäder och infrastruktur förväntas öka Investeringar i bostäder och infrastruktur förväntas öka Nästan sju av tio eller 68 procent av företagen bedömer att nya investeringar i bostäder kommer att öka under de närmaste 12 månaderna, 4 procent anger att de kommer att minska och 17 procent svarar att investeringarna kommer att förbli oförändrade. Även andelen som bedömer att investeringar i infrastruktur, järnvägar, vägar samt anläggningar (bostäder och lokaler) kommer att öka de närmaste 12 månaderna i Sverige är hög – nästan sex av tio företag av företagen (57 procent). Nästan 6 procent svarar att de kommer minska och 29 procent att investeringarna kommer att förbli oförändrade. Plan- och bygglagen Regeringen har infört en rad förändringar och nya lagförslag from 1 januari 2015, som till exempel förenklingar i plan- och bygglagen för att skapa enklare och effektivare plan- och bygglovprocess, förbud mot kommuners tekniska särkrav på byggnader och nya möjligheter att avvika från detaljplanen. Nästan fem av tio företag eller 47 procent tror att dessa förändring kommer att öka bostadsbyggandet, 42 procent tror inte att byggandet kommer att påverkas och 3 procent tror på en minskning av byggandet. Hinder för infrastruktursatsningar I undersökningen fick företagen identifiera de tre främsta hindren mot ökade infrastruktursatsningar. Nästan hälften (47 procent) ser överklaganden som ett stort hinder, 44 procent hänvisar till långa planprocesser hos kommunerna och 40 procent ser en ny politisk agenda med en ny regering – som ett hinder. 18 Entreprenadbarometern 2015 Hinder för bostadsbyggandet Entreprenadbarometer visar att det är flera olika faktorer som leder till att bostadsbyggandet bromsas. I denna mätning fick företagen ange de tre främsta hindren för ett ökat bostadsbyggande. Det byggföretagen främst framhåller som hinder är långa planprocesser hos landets kommuner – drygt hälften av företagen uppger långa planprocesser som ett hinder för byggande. Därefter följer 44 procent som hänvisar till överklaganden i samband med byggande och 29 procent ser en ny politisk agenda via en ny regering som tredje största hindret. Bostäder för alla Avslutningsvis fick företagen svara på vilken den viktigaste åtgärden är för att få igång ett ökat bostadsbyggande för alla (exempelvis unga och studenter, d.v.s. för alla plånböcker etc). Två områden framstår som mer väsentliga att arbeta med. Det vanligaste förslaget på insats är att förenkla planprocesserna och överklaganden. I andra hand hamnar att sänka kraven i dagens regelverk för bostadsbyggande. 68% 68 procent av företagen anser att investeringar i bostäder kommer att öka de kommande tolv månaderna Vi noterar att när det gäller företag som har mer än 200 anställda stiger andelen av företag till 80 procent som uppger långa planprocessen som ett hinder för byggande och 80 procent som hänvisar till överklaganden i samband med byggandet som ett hinder. Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen 19 Kommentar PwC Ann-Christine Hägglund Revisor och branschspecialist inom Entreprenad Investeringar ökar Den höga förväntan på ökat bostadsbyggandet överenstämmer bl.a. med Boverkets prognoser att andelen byggande av bostäder skall öka. Även förhållanden kring nuvarande samhällsekonomin och ränteläget är områden som påverkar tilltron till investeringar i bostäder och infrastruktur i Sverige. Att förväntan är relativt hög inom både bostäder och infrastruktur kan ha sin förklaring i att utbyggnaden av infrastruktur oftare behöver matchas med byggprocessen. Om utbyggnaden av infrastruktur dröjer finns risk att också byggstarten försenas. Plan- och bygglagen Den 1 och 2 januari 2015 trädde ändringar i plan- och bygglagen, PBL, plan- och byggförordningen, PBF, och i miljöbalken, MB, i kraft. Dessutom infördes en ny lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar. Huvudsyftet med lagarna är bl.a. att göra plan – och bygglovsprocessen enklare, att fler detaljplaner skall hanteras enligt ett standardförfarande och att kommunens möjlighet att ställa egna tekniska särkrav regleras. Många förändringar kring lagar och regler har införts det senast fem åren som ett led i att både förenkla processer, förtydliga regler och stimulera bostadsbyggandet. Nya reglera tar ofta tid att införa och se en tydlig effekt av. 20 Entreprenadbarometern 2015 I debatten som pågår kring ökat bostadsbyggande lyfts ofta fram att frågan är komplex och alla parter – kommunerna, staten och byggbranschen –behöver ta ett större ansvar och samarbeta mer med varandra. Tydligt i undersökningen är att införandet av de nya regelverk som trädde i kraft i januari 2015 inte räcker för att övertyga helt CEO:s på marknaden att det skall öka bostadsbyggandet. Även om 47 procent tror på att ett nytt regelverk kan påverka bostadsbyggandet positivt så kvarstår nästan 42 procent som inte tror det får någon påverkan alls. Hinder för bostadsbyggande Trots många nya regelförändringar med syfte att förenkla bygg- och planprocessen anser nästan 50 procent av de undersökta företagen att de långa planprocesserna hos kommunerna är ett hinder för bostadsbyggandet. Har tillräckliga åtgärder vidtagits genom de nya regeländringarna som infördes 1 jan 2015? Det är naturligtvis tidigt att bedöma och att kommunernas val av framtagande av detaljplan har förenklats har troligen ej ännu fått önskad effekt. Klart är att byggföretagen upplever ett stort hinder i bostadsbyggandet kring de långa planprocesserna och det blir viktigt att rutinerna och handläggningen kring nya detaljplaneförfarande fram ledes blir så förenklade och effektiva att bostadsbyggandet stimuleras. Överklaganden nämns också som en stor orsak till hinder för ökat bostadsbyggandet. Nästan 44 procent av de undersökta företagen uppger det som ett problem. Även inom detta område pågår diskussioner kring förenklingar och nya regelverk. Regeringens krav på länsstyrelserna är att de ska handlägga överklaganden av kommunala beslut enligt plan- och bygglagen på ett så enkelt och snabbt sätt som möjligt utan att det påverkar rättssäkerheten negativt. Målet är att 75 procent överklaganden skall vara avgjorda inom 120 dagar och 90 procent inom 180 dagar. Enligt Boverket uppgår den genomsnittliga handläggningstiden 2014 till mellan 30–255 dagar. Medelvärdet har minskat sedan 2012 men når ännu inte inriktningsmålet och orsaken uppges bl.a. bero på resursbrist och nedprioriteringar. Den tredje största (29 procent) orsaken till ett hinder i bostadsbyggandet uppger CEO:s vara en ny politisk agenda med en ny regering. Det blir viktigt från regeringens sida att mot marknadens aktörer visa en tydlighet i bostadspolitiken. I den nya vårpropositionen uppges målet att 250.000 nya bostäder skall byggas till 2020 för att motverka bostadsbristen. I budgetpropositionen har regeringen för avsikt att återkomma i budgetpropositionen för 2016 med satsningar på energieffektiviseringar av det befintliga bostadsbeståndet och investeringar i infrastruktur och kollektivtrafik för att skapa förutsättningar för fler nybyggda bostäder. När det gäller hinder för ökade infrastruktursatningar visar undersökningen att det är samma områden som uppfattas som de tre största hindren för ökade infrastruktursatsningar men där överklaganden anses vara det största hindret före långa planprocesser och ny politisk agenda. Intressant från undersökningen är att notera att även när det gäller bostäder åt alla återkommer dessa områden som hinder, dvs långa planprocesser och överklaganden men där tillkommer även att öka bostadsbyggandet genom att sänka regelkravet för att stimulera byggandet av bostäder åt alla. Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen 21 Vill du veta mer kontakta oss! Branschansvarig Entreprenad Peter Lindstrand 010-213 31 97, [email protected] Offentliga upphandlingar Lars Tvede-Jensen 010-213 34 03, [email protected] Kompetensförsörjning Örjan Berg 010-213 14 37, [email protected] Oegentligheter Ulf Sandlund 010-213 36 07, [email protected] Hållbarhet Fredrik Franke 010-212 44 34, [email protected] Bostadsbyggande Ann-Christine Hägglund 010-213 33 65, [email protected] 22 Entreprenadbarometern 2015 Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen 23 PwC Sverige är marknadsledande inom revision, redovisning, skatteoch affärsrådgivning med 3 600 med arbetare och verksamhet på 100 orter runt om i landet. Med erfarenhet och unik branschkunskap utvecklar vi värden för våra 60 000 kunder vilka utgörs av globala företag, svenska storföretag och organisationer, mindre och medelstora, främst lokala företag samt den offentliga sektorn. PwC Sverige drivs som en självständig och oberoende juridisk enhet. Vi ingår i det globala nätverket PwC och delar våra kunskaper, erfarenheter och lösningar med 195 000 medarbetare i 157 länder för att utveckla nya perspektiv och praktiska råd. Besök vår webbplats www.pwc.se/entreprenad © 2015 PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. Att mångfaldiga innehållet helt eller delvis är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering etc. Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen 24
© Copyright 2024