Snödjup i Sverige 1904/05 – 2013/14 (7,8 MB, pdf)

METEOROLOGI Nr 158, 2015
Snödjup i Sverige
1904/05 – 2013/14
Lennart Wern
Pärmbild.
Bilden är från Tandådalens topp. I lä bakom trästolparna har det bildats
”snöstolpar” som inte innehåller något annat än snö. Troligen har
vindriktning varit konstant under en längre tid och i lävirvlar bakom
trästolparna har det ansamlats snö. Foto Lennart Wern.
ISSN: 0283-7730 © SMHI
2015-01-26
METEOROLOGI Nr 158, 2015
Snödjup i Sverige
1904/05 – 2013/14
Lennart Wern
Denna sida är avsiktligt blank
Sammanfattning
Rapporten ger en beskrivning av snöförhållandena i Sverige under vintrarna 1904/05 till
2013/14. Speciellt har vinterns största snödjup, antal dagar med snötäcke och stora
snödjupsökningar under ett dygn studerats. Snödjupsrekord för olika månader och
landsdelar har sammanställts. Svåra snövintrar beskrivs liksom olika exempel på extrema
snöfall och snödjup med återkomsttiden 10 och 50 år.
Vid en jämförelse av vintrarna under perioderna 1991 – 2014 med 1961 – 1990 så har
vinterns största snödjup minskat i nästan hela landet utom i nordligaste Norrland. I södra
Norrland samt norra Svealand utom fjällen har det varit en statistiskt signifikant
minskning som beräknats till 10 – 20 cm.
Antal dagar med ett snötäcke på minst 1 cm har också minskat i nästan hela landet vid
jämförelse av de bägge perioderna. Minskningen har varit störst i delar av Götaland och
Svealand med drygt 20 dagar och i dessa områden är minskningen också statistiskt
signifikant.
Det största godkända snödjupet som mätts av SMHI är 327 cm den 28 februari 1926 i
Kopparåsen cirka 15 km öster om Riksgränsen i Lapplandsfjällen. Det finns dock en
misstanke att snö kan ha blåst in från det närbelägna fjället. Det största snödjupet i
Svealand är 187 cm och mättes i Ulvsjö i Dalarna den 16 mars 1951. Det största
snödjupet i Götaland är från Ödskölt i Dalsland den 27 mars 1951 då det noterades 146
cm.
Stora snödjupsökningar från en dag till nästa beror ofta på så kallade snökanoner som
oftast bildas över Östersjön vid vind från öster. Det är kombinationen av kall luft och det
relativt varma havsvattnet som gör att kraftiga snöbyar bildas i långa band längs vindens
riktning. Luften närmast vattenytan värms upp och tillförs fukt. Speciellt utsatt för
snökanoner är Norrlandskusten från Skellefteå ner till Gävle men även Smålandskusten,
Vänern och Vättern är drabbat. Exempelvis ökade snödjupet på ett dygn med 72 cm i
Oskarshamn (jan-1985), 73 cm i Gävle (dec-1998) och 75 cm i Kilagården i
Västergötland (dec-2012) till följd av snökanoner. Den allra största snödjupsökningen vi
känner till beror dock inte på en snökanon. I Njunjes i Lapplandsfjällen ökade snödjupet
med 109 cm från den 31 oktober till den 1 november 1921.
Den vinter som varit snörikast är 1965/66 om man ser till vinterns största snödjup i
Sverige som helhet. Vinterns största snödjup mättes i Storbron nära gränsen till Norge i
Dalarna då till 171 cm (apr-1966). I Götaland var djupet som mest över en meter på flera
mätplatser. Åmål i Dalsland hade det största snödjupet med 139 cm i denna landsdel.
I olika delar av Sverige har det under andra vintrar förekommit större snödjup än under
1965/66. Exempelvis var det extremt mycket snö i fjällen 1988/89 och vintern 2009/10
var den snörikaste vintern i Götaland under hela den studerade perioden.
Summary
This report provides a description of the snow conditions in Sweden during the winters of
1904/05 to 2013/14. In particular, maximum accumulated snow depths, number of days
with snow cover and large snow depth increases during one day are studied. Snow depth
records for different months and parts of the country have been compiled. Severe snow
winters are described and also examples of extreme snowfall and snow depth with return
periods of 10 and 50 years are given.
A comparison during the period 1991-2014 to 1961-1990 shows that maximum snow
depth decreased in almost the entire country except for northern Norrland. In southern
Norrland and northern Svealand, except for the mountains, there has been a statistically
significant reduction estimated to 10-20 cm. The number of days with snow cover of at
least 1 cm has also decreased in almost the entire country when comparing the two
periods. The largest decrease of more than 20 days occurs in parts of southern and central
Sweden, a reduction that is statistically significant in these areas.
The maximum official snow depth measured by SMHI is 327 cm on 28 February 1926 in
Kopparåsen about 15 km east of Riksgränsen in Lapland. However, there is a suspicion
that the snow may have blown in from the nearby mountain. The maximum snow depth
in Svealand is 187 cm measured in Ulvsjö in Dalarna on 16 March 1951. The maximum
snow depth in Götaland is from Ödskölt in Dalsland on 27 March 1951, when 146 cm
was recorded.
Large snow depth increases from one day to the next are often the result of “snow
cannons” that can form over the Baltic Sea as a result of winds from the east. This
phenomenon is the combination of cold air and the relatively warm sea water that creates
heavy snow showers formed in long strips along the wind direction. The air closest to the
surface of the water heats up, transferring moisture from the sea into increased humidity
that falls as snow when the winds reach land. Especially affected by snow cannons are the
Norrland coast from Skellefteå to Gävle, but also the coast of Småland and the large lakes
Vänern and Vättern can be affected. For example, snow depth increased 72 cm in
Oskarshamn in one day (Jan 1985), 73 cm in Gävle (Dec 1998) and 75 cm in Kilagården
(Dec 2012) due to snow cannons. The largest 1-day increase of snow depth that we know
of, however, is not due to a snow cannon. In Njunjes in Lapland, snow depth increased
109 cm from 31 October to 1 November in 1921.
The winter with most snow accumulation over Sweden as a whole is 1965/66, in terms of
maximum snow depth. This winter's maximum snow depth was measured in Storbron
near the border to Norway in Dalarna at 171 cm. In Götaland the snow depth was at most
more than one meter at several measuring sites. Åmål in Dalsland with 139 cm had the
greatest snow depth for this part of the country. Greater snow depths than in the winter of
1965/66 have occurred regionally in Sweden. For example, extreme accumulations of
snow were seen in the Swedish mountains during the winter of 1988/89 and 2009/10 was
the snow richest winter in Götaland over the period studied.
Denna sida är avsiktligt blank
Innehållsförteckning
1
FÖRORD ........................................................................................................ 1
2
SYFTE OCH BEGRÄNSNINGAR ................................................................... 2
3
BAKGRUND SNÖDJUPSDATA ..................................................................... 3
4
METODIK ....................................................................................................... 4
4.1
Mätning av snödjup ...................................................................................... 4
4.2
Stationer med långa serier ........................................................................... 5
4.3
Felkällor ......................................................................................................... 7
4.4
Återkomsttider .............................................................................................. 8
5
RESULTAT ................................................................................................... 10
5.1
Svenska snörekord ..................................................................................... 10
5.2
Vinterns största snödjup ............................................................................ 14
5.3
Antal dagar med snötäcke .......................................................................... 17
5.4
”Snökanoner”.............................................................................................. 27
5.5
Snödjup under året ..................................................................................... 19
5.6
Svåra snövintrar .......................................................................................... 23
5.7
Återkomsttider ............................................................................................ 25
5.8
Extrema snöfall ........................................................................................... 27
5.8.1
5.8.2
5.8.3
5.8.4
5.8.5
5.8.6
5.8.7
5.8.8
5.8.9
5.8.10
5.8.11
5.8.12
5.8.13
5.8.14
5.8.15
Svandal, december 1906 .............................................................................................. 29
Njunjes, oktober / november 1921 ................................................................................ 30
Kopparåsen, februari 1926 ........................................................................................... 31
Ulvoberg, juni 1932 ....................................................................................................... 32
Sommarsnö, juli 1964 ................................................................................................... 33
Degersjö, januari 1967.................................................................................................. 34
Sydsvenska höglandet, juni 1982 ................................................................................. 34
Oskarshamn, januari 1985............................................................................................ 35
Tidigt snötäcke i norra Norrland, augusti 1986 ............................................................. 36
Sent snötäcke i Norrland, juni 1989 .............................................................................. 37
Tidigt snöfall i Småland, september 1995 .................................................................... 37
Götaland, november 1995 ............................................................................................ 38
Gävle, december 1998 ................................................................................................. 39
Snökanon över Vänern, december 2012 ...................................................................... 39
Snökanon i Västerbotten, december 2012 ................................................................... 40
6
SLUTSATSER .............................................................................................. 42
7
REFERENSER ............................................................................................. 43
8
BILAGA: FIGURER OCH TABELLER ......................................................... 44
Denna sida är avsiktligt blank
1
Förord
När jag växte upp på 1960- och 70-talet i Jönköping var det alltid gott om snö varje
vinter. Jag kunde bygga snögubbar, kasta snöboll och rulla stora snöbollar som vi satte
samman till snökojor. Vi byggde pulkabanor från grannens tomt till vår tomt som vi for
ner i med hiskelig fart. Vi byggde hopp och hoppade med våra skidor som inte var
utrustade utlösningsbindningar. Det var ett under att vi inte bröt några ben. När jag blev
något äldre införskaffades slalomutrustning och jag tog mig ofta till Järabacken, stadens
slalombacke. Där köpte jag förstås säsongskort varje vinter för det var ju gott om snö alla
vintrar. Men hur var det egentligen? Kommer jag ihåg rätt?
Ett stort tack riktas till min kollega Sverker Hellström som på ett vidunderligt sätt hittar
intressanta snödjupsdata och rekord som inte finns digitalt i SMHIs databas utan enbart
på pappersjournaler i stora arkivet i källaren. Även ett tack riktas till Hans Bergström på
Uppsala Universitet som välvilligt delat med sig av Uppsalas snödjupsmätningar.
1
2
Syfte och begränsningar
Det är många som är intresserade av snödjupet och hur det har varierat historiskt. Finns
det någon trend? Det pratas mycket i tv och radio om att det blir varmare. Då måste väl
snön ha minskat! Eller?
Byggherrar är intresserade av att veta hur snölasten har varierat och om den kommer att
förändras i framtiden. Denna rapport innehåller dock inte snölaster och hur man ska
dimensionera i olika delar av landet. För detta hänvisas till Boverket.
Skidanläggningar framförallt i sydligare delar av landet är oroliga för sin existens och hur
går det med Vasaloppet? 1932 och 1990 ställdes loppet in pga. av snöbrist. Finns det risk
för att loppet kan behöva ställas in oftare i framtiden? Skogsägare funderar kring snödjup
och tjäle. Går det att komma fram med de stora skogsmaskinerna i framtiden. Denna
rapport säger dock inte något om förväntade snödjup i ett framtida klimat. För detta
hänvisas till den senaste forskning som kan hittas på SMHIs hemsida.
Klimatforskare är intresserade av att veta hur snödjupet och antal dagar med snötäcke har
förändrats för att jämföra med resultat från klimatmodeller.
Denna rapport ger en beskrivning av främst vinterns största snödjup och stora
snödjupsökningar från en dag till nästa. Hur de största snödjupen varierat från 1904/05 till
2013/14 visas och antal dagar med snötäcke under vintrarna 1951/52 – 2013/14.
Tidigare rapporter har beskrivit årets största snödjup från 1 januari till 31 december.
Denna rapport har däremot sammanställt snödjup för olika vintrar (1 juli till 30 juni året
efter) vilket enligt författaren är ett mer korrekt sätt att sammanställa snöstatistik. Annars
skulle det största snödjup för ett år kunna uppmätas den 31 december och för nästa år den
1 januari fastän det handlar om samma snötäcke.
2
3
Bakgrund snödjupsdata
Temperatur och nederbörd har mätts och rapporterats dagligen från ett stort antal stationer
sedan slutet av 1800-talet. Snödjup började man dock att rapportera mer systematiskt
först under vintern 1904/05. Däremot finns det anteckningar i äldre journaler av mer
översiktlig karaktär som ”fotsdjup snö”, att det varit slädföre eller att det varit bortåt en
meter snö. Informationen är visserligen intressant men inte mycket att göra statistik på.
Ett omfattande förarbete har genomförts för att denna rapport ska ha varit möjlig att
skriva. Under flera års tid har snödjupsdata lagts in i SMHIs digitala databas, granskats
och rättats inte bara av författaren utan även av kollegor, ingen nämnd och ingen glömd.
Misstänkt felaktiga stora snödjup och stora snödjupsökningar från en dag till nästa har
listats, granskats och vid behov rättats. Om det mittersta värdet av tre snödjupsmätningar
dagarna efter varandra avviker mycket har även det listats som ett misstänkt felaktigt
värde för att därefter granskas. Rekordvärden för olika landsdelar och månader har tagits
fram och kontrollerats.
Många timmar har alltså ägnats åt att ”gräva” i SMHIs arkiv i källaren för att jämföra
originaljournal med misstänkta värden i databasen. Om fel värde funnits i databasen har
det förstås rättats. Även en hel del extra digitaliseringsarbete har utförts för att
komplettera och förlänga utvalda stationers dataserie för perioden 1951 - 1968.
Det finns en hel del digitala snödjupsdata som ännu inte förts in i databasen. Även dessa
har använts i studien. Information och data har också hämtats från exempelvis Helge
Pershagens rapport ”Maxisnödjupet i Sverige 1905-76”, artiklar i SMHIs nu nedlagda
tidning Väder och Vatten och faktablad utgivna av SMHI.
Från 1969 finns alla observationer av snödjup i digital form i SMHIs meteorologiska
databas. Under perioden 1961-1968 saknas drygt hälften av stationerna i databasen som
finns i pappersjournaler, se Figur 1, och under 1951-1960 saknas ännu fler stationer.
Detta gör att det kan finnas intressanta snödjupsrekord före 1969 som ännu inte hittats.
Det har emellertid gjorts en ordentlig genomgång av absolut största snödjup för varje
månad och landsdel så alla sådana rekord har troligen hittats. Absoluta rekord har ju
noterats i tidigare rapporter och artiklar. Däremot har man tidigare inte gjort många
statistiska sammanställningar över snödjupsökningar från en dag till nästa. Det kan
således mycket väl finnas stora snödjupsökningar som ännu inte hittats i odigitaliserade
data.
Det pågår ett projekt på SMHI för att data som enbart finns på pappersjournaler ska
digitaliseras. Att data finns i databaser är förstås en förutsättning för att stora mängder
data ska kunna bearbetas, sammanställas och presenteras på ett effektivt och elegant sätt.
Detta projekt är dock mycket tidsödande och kommer att ta många år innan det är klart.
Figur 1. Antal stationer som finns digitalt i SMHIs databas under perioden 1950/51 till
2013/14. Stationen måste ha rapporterat snödjup minst en gång under december till
mars.
3
4
Metodik
”Medianvärden” är ett statistiskt mått som ofta förekommer i snöstatistik. Medianvärdet
är det mittersta värdet. Om det exempelvis finns 25 vintrar med det största snödjupet för
varje vinter så är medianvärdet det trettonde högsta (eller trettonde lägsta). Det finns lika
många vintrar med större snödjup som med mindre snödjup än medianvärdet. Man kan
alltså säga att medianvärdet av vinterns största snödjup är ett mått på hur mycket
snödjupet är som mest under en genomsnittlig snövinter. Om medianvärdet är 0 cm så är
det förstås vanligare med barmark än med ett snötäcke.
En jämförelse har gjorts av vinterns största snödjup och av antal dagar med snötäcke
mellan perioderna 1990/91-2013/14 och 1960/61-1989/90. För att undersöka om dessa
perioder skiljer sig signifikant från varandra har Students t-test använts. Med detta test
har beräkning gjorts om det finns någon signifikant förändring till 95 procents nivå eller
om det inte finns någon signifikans.
För att bestämma om det finns någon statistiskt signifikant linjär ökning eller minskning
av vinterns största snödjup under perioden 1904/05 till 2013/14 eller från 1951/52 till
2013/14 har en linjär anpassning av data gjorts. Ett 95-procentigt konfidensintervall har
beräknats av den linjära anpassningen för att bestämma om förändringen är statistiskt
signifikant eller inte.
I resultatkapitlet finns en hel del kartor med analyserade snödjup. Dessa analyser bygger
enbart på svenska stationer. Kartanalyserna är gjorda objektivt med GIS-programvaran
(Geografiska InformationsSystem) Surfer. Således skulle isolinjerna kunnat vara något
annorlunda och kanske bättre om handanalyser gjorts.
4.1
Mätning av snödjup
Snödjupet mäts klockan 07 (svensk normaltid) och mätningen bör utföras på en
någorlunda slät markyta utan nämnvärd drivbildning i ett område om cirka 10 m · 10 m.
Daglig rapportering av snödjup är en fördel, men många stationer har rapporterat endast
den 15 och den sista i månaden, något annat intervall eller inte alls under långa perioder.
Snödjupet mäts helt enkelt genom att
sticka ner en linjal, tumstock eller montera
fast mätpinne lodrätt i snön och mäta
djupet. Alla observationer av snödjup i
SMHIs regi utförs på detta sätt. I figuren
till höger ser vi en fast snöpinne på SMHIs
mätplats i Norrköping.
Avläsningen sker på en centimeter när, och
det rapporterade snödjupet skall helst avse
medelvärdet från minst fem mätpunkter
med några meters avstånd.
Markytans andel med snö rapporteras
också från flertalet stationer. Marken på
mätområdet kan vara helt täckt av snö,
omväxlande snöfläckar och barmark eller
helt snöfri. SMHI använder fyra olika
kategorier för att ange detta:
S–
SB –
BS –
B–
4
Figur 2. Mätpinne för snödjup vid SMHIs
mätplats i Norrköping. Foto SMHI.
Marken är helt snötäckt
Marken är mer än till hälften, men inte helt, snötäckt
Marken är till mindre än hälften snötäckt
Marken är helt snöfri, barmark
Snödjupet mäts på mellan 500 och 700 stationer varje år, Figur 1. Stationerna är förstås
placerade där observatörerna bor och i vissa fall där folk arbetar som på flygplatser.
Större snödjup förekommer således, på högre höjder, i fjällen där SMHI saknar
mätstationer.
Ingen av SMHIs cirka 140 automatstationer rapporterar idag snödjup. På vissa håll i
världen förekommer dock automatisk mätning av snödjup, och det är i huvudsak två olika
metoder som används, antingen ultraljud eller lasermätning. På en fast höjd över
markytan monteras en sensor, som sänder en signal ner mot snöytan, där den studsar
tillbaka. Därmed kan man beräkna avståndet till snöytan och därmed även snödjupet.
Ett gemensamt problem för de båda automatiska teknikerna är att de endast ger ett
punktvärde. För att motsvara en manuell mätning med minst fem mätpunkter, skulle det
krävas lika många sensorer. Så småningom kanske SMHI väljer att införa denna teknik.
En utvärdering måste dock ske först av vilken teknik som är mest tillförlitlig.
4.2
Stationer med långa serier
En sammanställning har gjorts av vinterns största snödjup under perioden 1904/05 2013/14 för alla SMHIs stationer. Det visade sig att enbart 41 av stationerna var
kompletta med snödjupsobservationer varje vinter eller kunde göras till kompletta serier
för denna studie, se Figur 3.
För att göra serierna kompletta har vi varit tvungna koppla ihop ett antal närliggande
stationer, exempelvis gjordes mätningarna i Stensele fram till 2004 men därefter har data
från Gunnarn använts. Hur dessa kopplingar är gjorda finns beskrivet i bilaga, Tabell 5.
5
Dessa 41 mätserier har utnyttjats för att
studera hur vinterns största snödjup
varierat. Samma 41 stationer har även
använts för att studera hur antal dagar
med snötäcke har varierat, men tyvärr
kunde inte fyra av de 41 stationerna
utnyttjas eftersom snödjupet inte
rapporterats dagligen. Dessa fyra stationer
är Umeå, Forse, Flahult och Västervik.
För ett antal stationer har dessutom
digitala data inte funnits tillgängliga
under hela den 110-åriga seriens längd.
Det är främst till och med 1950 som
digitala dagliga snödjup saknats för att
antal stationer.
För att göra serierna kompletta har årets
istället för vinterns största snödjup
utnyttjats som för flertalet stationer finns
publicerat i Pershagen (1981).
För flertalet av åren inträffar årets största
snödjup under januari till april varför
årets och vinterns största snödjup oftast
överensstämmer. I södra Sverige kan
dock vinterns största snödjup inträffa
redan i november eller december. Detta
innebär således att för vissa år hamnar det
största snödjupet på fel år vilket dock inte
torde påverka utseende i framtagna
diagram nämnvärt.
Det förekommer att digitala data saknas
för en station och vinterns största snödjup
saknas även i Pershagen (1981). I dessa
fall har snödjupet interpolerats utifrån den
närliggande station som bäst visar
korrelation med stationen där vinterns
snödjup saknas.
Figur 3. Kartan visar 41 stationer med
serier från vintern 1904/05 till 2013/14. Blå
linjer visar gränsen mellan Götaland,
Svealand, södra Norrland och norra
Norrland.
Alla stationer har inte heller rapporterat snödjup dagligen under hela perioden.
Exempelvis för stationen Umeå som kopplats med Umeå Flygplats och Röbäcksdalen,
finns dagliga snödjup tom 1995, men därefter har snödjupsmätningar enbart gjorts några
få dagar under månaden.
Alla de skapade långa serierna är inte helt konsistenta eftersom närliggande stationers
serier har sammankopplats, att årets största snödjup utnyttjats ibland istället för vinterns
största och att alla stationer inte mätt dagligen under hela perioden.
De rekonstruerade serierna bedöms ändå vara av tillräckligt hög kvalité för att det
övergripande resultatet inte ska påverkas nämnvärt.
6
4.3
Felkällor
Att mäta, rapportera och lagra snödjupsdata kan tyckas vara enkelt men många felkällor
och problem förekommer tyvärr.
För att kunna sammanställa snödjupsstatistik behövs helst daglig information om snödjup
eller om det varit barmark. När det inte funnits någon snö på väderstationen har ofta
kolumnen för snödjup i journalen lämnats tom. När dessa data förs över till moderna
digitala databaser saknas således uppgift angående snödjup eller om det var barmark.
Många observatörer har helt korrekt enligt SMHIs tidigare arbetsbeskrivning enbart
rapporterat snödjupet den 15 och den sista i varje månad. Andra stationer har mätt några
gånger vid godtyckliga datum under månaden medan de större stationerna ofta rapporterat
dagligen då det varit snö. De större stationerna s.k. synopstationer rapporterar inte bara
nederbörd och snödjup utan också var tredje timme temperatur, vind, lufttryck, sikt, moln
mm.
Vissa stationer har under perioder inte rapporterat snödjup alls även om det funnits snö. I
äldre journaler är det vanligt att stationen enbart rapporterat ett S, som innebär att marken
var täckt med snö, men ingen information om djupet.
Tyvärr är det inte enkelt att i efterhand via ett datorprogram avgöra om det varit barmark
på stationen eller om ingen mätning gjorts av det snödjup som kanske funnits. Att då t ex
sammanställa vinterns största snödjup för någon väderstation kan förstås ge felaktiga
resultat eftersom beräkningen bara bygger på de år då snö funnits. I Skåne är det inte
alltid snö på alla stationer under alla vintrar och vissa stationer där kanske inte har mätt
just den dagen då det största snödjupet förekom.
Att sammanställa statistik över antal dagar då marken varit täckt med snö är ännu
knepigare. Då krävs förstås att det finns snödjupsinformation varje dag. Sedan några år
tillbaka rapporteras emellertid ett snödjup dagligen från de flesta av SMHIs manuella
stationer och 0 cm om det varit barmark, vilket författaren är mycket tacksam för.
Det har förekommit och förekommer nog fortfarande en del fel i snödjupet i databasen.
Den vanligaste orsaken till att fel värde är lagrat i databasen är att observatören varit
noggrann och rapporterat exempelvis 7,0 cm med en decimal angiven men i databasen
lagras snödjupet i hela centimeter. När journalen sänts in till SMHI och personal fört över
data till datorer har inte det lilla kommatecknet uppmärksammats utan 70 cm förts in och
lagrats i databasen.
Även om det inte snöat sedan föregående dag kan snön ha sjunkit ihop eller har snö blåst
till platsen för mätning. Det finns exempel på att även om det inte kommit någon snö
sedan föregående dags mätning så rapporteras samma snödjup dag efter dag i veckor.
Man kan misstänka att observatören inte gjort någon mätning utan bara rapporterat
samma snödjup som dagen innan. När en ny snödjupsmätning görs därefter kan snön ha
minskat eller ökat orealistiskt mycket.
Det finns en tumregel att 1 mm smält nederbörd motsvarar 1 cm torr nysnö. Det
förekommer att en väderstation rapporterat 10-15 mm smält nederbörd under ett dygn och
samtidigt att snödjupet ökat med 40-50 cm. Är detta rimligt? Jo, författaren menar att det
kan vara rätt.
Av aerodynamiska skäl underskattas i praktiken all nederbörd och speciellt snönederbörd.
Ju mer det blåser och desto lättare nederbörden är desto större underskattning. Vid snö
och blåst hamnar således inte all snö i mätkärlet som borde hamnat där. Det är således
möjligt att den rapporterade snödjupsökningen på 40-50 cm är mer korrekt än vad
nederbördsmängden i smält form på 10-15 mm visar.
Men det skulle kunna vara tvärtom eftersom en annan problematik är att det vid snö och
blåst är vanligt med drivbildning. På vissa platser blåser snön bort och på andra ansamlas
7
den, jämför omslagsbilden. Vid dessa förhållanden kan det vara svårt att erhålla ett
representativt snödjup.
Alla de presenterade snödjupen avser observationer från SMHIs stationer, som ligger
ganska glest. Det är därför sannolikt att större snödjup har förekommit, speciellt i fjällen.
4.4
Återkomsttider
För att beräkna återkomsttiden av vinterns största snödjup har först det största snödjupet
för alla SMHIs stationer tagits fram för varje vinter under vintrarna 1961/62 – 2013/14.
Som exempel visas snödjupet från Särna under 53 vintrar i figuren nedan.
Figur 4. Vinterns största snödjup i Särna 1961/62 – 2013/2014.
Snödjupen sorteras därefter i storleksordning, behandlas med extremvärdesanalys och kan
ritas upp som i Figur 5 nedan. Ringarna i figuren är observationer medan den röda linjen
är en anpassning till observationerna enligt GEV (Generalized Extreme Value). Denna
anpassning är en treparameterfördelning och finns beskriven av Buishand (1986).
I GEV anpassas en krökt kurva till observationerna och bland annat kurvans krökning
beräknas (theta-värde) för varje station. Denna metod används ofta av SMHI om
tidsserien av data är relativt lång som i denna studie då stationer med minst 25 års data,
under perioden 1961/62-2013/14, har utnyttjats för beräkning av återkomsttider. Minst en
observation av snödjup under månaderna december till mars har krävts för att vinterns
största snödjup utnyttjats i de vidare beräkningarna.
Från figuren nedan kan vi exempelvis se att i genomsnitt en gång vart tionde år så är
vinterns största snödjup på väderstationen i Särna ca 95 cm eller mer.
8
Figur 5. Återkomsttid [År] av vinterns största snödjup i Särna. Stora snödjup. Ringar är
observationer och linjen ären anpassning enligt GEV.
På motsvarande sätt som för stora snödjup kan vi studera återkomsttiden av snöfattiga
vintrar. I figuren nedan framgår att i genomsnitt en gång vart tionde år är vinterns största
snödjup i Särna ca 45 cm eller mindre.
Figur 6. Återkomsttid [År] av vinterns största snödjup i Särna. Små snödjup. Ringar är
observationer och linje anpassning enligt GEV.
9
5
Resultat
Först presenteras svenska snörekord, absoluta snödjupsrekord och snödjupsökning från en
dag till nästa. Därefter kommer ett par avsnitt som visar hur vinterns största snödjup och
antal dagar med snötäcke har varierat i Sverige. Exempel på svåra snövintrar presenteras
liksom ett antal fall med extrema snödjupsökningar från en dag till nästa. En orsak till
varför det kan snöa extremt mycket på något dygn är s.k. snökanoner varför detta begrepp
finns beskrivet i ett eget kapitel.
5.1
Svenska snörekord
I Tabell 1 nedan visas de allra största snödjupen, uppdelat per månad, som mätts på någon
av SMHIs stationer sedan vintern 1904/05. Denna tabell bygger även på data som inte
finns i databasen utan enbart i pappersjournaler. De flesta stationerna i tabellen nedan
ligger intet förvånande i Lappland. Motsvarande rekord för olika landsdelar finns i bilaga,
Tabell 7, Tabell 9, Tabell 11 och Tabell 13.
Tabell 1. Största snödjupet i Sverige 1904/05 till 2013/14. Absolutrekord.
Månad
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
år
Snödjup [cm]
279
327
265
262
223
164
27
15
62
168
190
261
327
Klimatnr
188820
188830
188830
188830
188810
125460
Station
Kopparåsen
Kopparåsen
Katterjåkk
Riksgränsen
Riksgränsen
Riksgränsen
Vassijaure
Vallträsk
Sösjö
Kopparåsen
Kopparåsen
Kopparåsen
Kopparåsen
Datum
1926-01-11
1926-02-28
1993-03-13
1905-04-12
1929-05-06
1906-06-01
1906-07-01
1921-08-31
1954-09-28
1925-10-24
1925-11-30
1925-12-31
1926-02-28
I fjällvärlden kan det förekomma större snödjup på platser där SMHI inte har eller har
haft någon station. Det har dock tidigare gjorts snödjupsmätningar på den extremt belägna
stationen Låktatjåkko Fjällstation, som är Sveriges högst belägna fjällstation, 1228 meter
över havet. Stationen ligger i ett pass mellan två fjälltoppar, nio kilometer från
fjällhotellet i Björkliden i norra lapplandsfjällen.
Mätningarna av snödjup på fjällstationen startade den 20 mars 1957 då man mätte 125
cm. Därefter ökade snödjupet till vinterns maximum 160 cm den 7-8 maj. Den 18 maj
stängdes stationen för vintersäsongen då djupet var 139 cm. När stationen öppnade för
sommarsäsongen den 5 juli låg det fortfarande kvar ett snötäcke på 100 cm efter vintern
och temperaturen var då -2°C. Snödjupet ökade på stationen till 110 cm den 7 efter
snöfall. Därefter smälte snön bort och barmark rapporterades den 26 juli.
Under samma år, 1957, kom snön redan den 21 augusti på Låktatjåkko Fjällstation då 5
cm mättes. Snödjupet ökade därefter till 30 cm den 22-26 augusti.
10
Det finns större snödjup noterade i journaler, på stationer utanför fjällen, än de i tabellen
ovan men som är svåra att tro på och de har därför underkänts. Ett exempel är från
Degersjö i Ångermanland då man prydligt skrivit i journalen att snötäcket på slätt ökade
från 33 cm den första januari 1931 till 342 cm den sista februari. Under samma period föll
det 157 mm nederbörd i smält form.
Degersjö ligger visserligen i ett område som kan drabbas av mycket stora snödjup men
inga omkringliggande stationer visar några liknande snödjup under samma period. I
januari 1967 mättes snödjupet 190 cm i Degersjö vilket är det största godkända snödjupet
utanför fjällen, se kapitel 5.8.6.
Observatören från 1931 måste ha missuppfattat något. Kanske har man mätt ett största
snödjup i snödrivor och inte ett representativt snödjup, se kapitel 4.1. Den 16 februari
finns en anteckning om att isens tjocklek var 18 cm samtidigt som snödjupet var 331 cm.
Är det överhuvudtaget möjligt att ta sig ut på en sjö och mäta isens tjocklek när snödjupet
är över tre meter?
Den största snödjupsökningen från en dag till nästa under perioden 1951-01-01 till 201406-30 är 75 cm från Kilagården 2012, Tabell 2. En uppdelning av rekorden av
snödjupsökningar i olika landsdelar finns i bilaga, Tabell 8, Tabell 10, Tabell 12 och
Tabell 14.
Större snödjupsökningar finns emellertid i icke-digitaliserade data före 1969. Exempelvis
ökade snön från 6 cm till 115 cm på ett dygn i Njunjes 1921. Detta fall finns mer
beskrivet i kapitel 5.8.2.
Tabell 2. Största snödjupsökning i Sverige från dag före till angivet datum,
1951-01-01 till 2014-06-30. Enbart baserat på data i SMHIs digitala databas.
Månad
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
år
Snödjup
[cm]
Klimatnr
72
53
57
45
42
32
15
4
27
42
54
75
75
76160
160740
155910
127380
155770
188820
122360
171930
172790
136360
188800
83220
83220
Station
Landskap
Oskarshamn
Fällfors
Tärnaby
Härnösand
Kittelfjäll
Katterjåkk
Fjällnäs
Skröven
Överkalix-Svartbyn
Storfinnforsen
Abisko
Kilagården
Kilagården
Småland
Västerbotten
Lappland
Ångermanland
Lappland
Lappland
Härjedalen
Lappland
Norrbotten
Ångermanland
Lappland
Västergötland
Västergötland
Datum
1985-01-04
1962-02-17
1953-03-26
1959-04-09
2014-05-15
2010-06-05
1964-07-06
1986-08-31
1968-09-23
2006-10-21
1972-11-24
2012-12-01
2012-12-01
11
Nedan presenteras de största snödjupen landskapsvis (SMHIs faktablad nr 23, 2005). Vi
noterar att det är vanligast att landskapets största snödjup har mätts i februari eller mars.
Tabell 3. Största snödjup per landskap 1904-07-01 till 2014-06-30. Absolutrekord.
Landskap
Lappland
Norrbotten
Jämtland
Västerbotten
Ångermanland
Härjedalen
Medelpad
Dalarna
Hälsingland
Gästrikland
Uppland
Värmland
Västmanland
Södermanland
Dalsland
Västergötland
Närke
Östergötland
Bohuslän
Småland
Gotland
Öland
Halland
Blekinge
Skåne
12
Snödjup [cm]
327
162
278
151
190
174
150
187
160
135
118
180
124
95
146
139
135
110
100
125
112
96
104
85
100
Klimatnr
173810
144560
139540
138110
122360
126170
114360
116080
106540
107270
95490
97110
84530
84490
85450
73290
78250
77170
63480
64220
54390
Station
Kopparåsen
Övertorneå
Leipikvattnet
Vännäs
Degersjö
Fjällnäs
Ulvsjön
Ulvsjö
Rimsbo
Ockelbo
Untra
Blåbärskullen
Riddarhyttan
Riksten
Ödskölt
Tolsgården
Sörbytorp
Godegård
Svandal
Tranhult
Herrvik
Mossen
Havraryd
Gyngamåla
St Olof
Datum
1926-02-28
1974-03-23
1989-02-22
1967-02-04
1967-01-02
1988-03-13
1988-02-28
1951-03-16
1966-04-02
1966-03-12
1956-02-28
1951-03-29
1977-02-20
1966-02-08
1951-03-27
1951-04-03
1951-04-03
1977-03-03
1906-12-26
1977-02-14
1987-01-31
1979-01-31
2010-02-25
2011-01-07
1942-03-20
Nedan presenteras de största snödjupsökningarna landskapsvis för perioden 1951-01-01
till 2014-06-30. De största snödjupsökningar i landskapen har ofta mätts under december
eller januari, således ett par månader tidigare på vintern än då det största snödjupet mätts.
En av orsakerna till detta skulle kunna vara att för att det ska kunna snöa riktigt mycket
krävs öppet vatten för att större mängder fukt ska kunna tas upp i atmosfären.
Tabell 4. Största snödjupsökning per landskap 1951-01-01 till 2014-06-30, från dag före
till angivet datum. Enbart baserat på data i SMHIs digitala databas.
Landskap
Lappland
Norrbotten
Jämtland
Västerbotten
Ångermanland
Härjedalen
Medelpad
Dalarna
Hälsingland
Gästrikland
Uppland
Värmland
Västmanland
Södermanland
Dalsland
Västergötland
Närke
Östergötland
Bohuslän
Småland
Gotland
Öland
Halland
Blekinge
Skåne
Dag
före
[cm]
30
62
73
1
10
14
58
13
15
58
42
7
7
2
42
0
8
2
2
18
25
20
14
13
6
Aktuell
dag
[cm]
90
100
127
72
65
60
102
68
75
131
89
52
45
37
80
75
44
50
41
90
53
84
64
62
56
Ökning
[cm]
60
38
54
71
55
46
44
55
60
73
47
45
38
35
38
75
36
48
39
72
28
64
50
49
50
Klimatnr
188800
160800
133050
150200
138360
123480
127310
114270
126070
107430
107120
94230
94530
95050
82540
83220
94050
86370
81170
76160
78240
77170
62570
65160
53260
Station
Aktuell
dag
Abisko
Fagerheden
Höglekardalen
Brände
Hattsjöbäcken
Storsjö Kapell
Sundsvalls Flygplats
Kvarnberg
Hassela
Gävle-Åbyggeby
Dannemora
Skråmforsen
Sävenfors
Vingåker
Bastorp
Kilagården
Åtorp
Norrköping-Sörby
Lysekil
Oskarshamn
Buttle
Mossen
Abild
Bredåkra
Ystad
1991-12-14
1970-01-03
1995-01-02
2012-12-02
2011-12-10
1965-11-27
1994-01-27
1967-12-23
2012-12-01
1998-12-07
1971-01-01
1963-12-19
1995-04-28
1981-12-08
1987-01-06
2012-12-01
1993-01-25
1977-12-07
2003-02-02
1985-01-04
1979-01-03
1979-01-04
1986-01-01
1968-01-11
2010-11-27
Mer detaljerade beskrivningar om och kring några av rekordnoteringarna med kartor,
diagram och text finns i kapitlet ”5.7 ”Snökanoner”.
13
5.2
Vinterns största snödjup
Vinterns största snödjup har tagits fram för 41 stationer, Figur 3, för perioden 1904/05 till
2013/14. Dessa data finns listade i Tabell 15 i bilaga. Hur vinterns största snödjup har
varierat från vinter till vinter under denna period visas i Figur 7. Staplarna visar
medelvärdet för de 41 utvalda stationerna med långa serier. Hela Sverige visas
sammantaget men även en uppdelning i olika landsdelar görs.
Den röda kurvan i figuren är en utjämnad kurva efter staplarna som motsvarar
medelvärdet under ungefär 10 år. Vi noterar att i ingen av de fem kurvorna finns någon
tydlig trend av minskande snödjup som man kanske hade förväntat sig.
Från Figur 7 ser vi att vissa år sticker ut lite extra antingen med höga snödjup eller med
låga. I Götaland ser vi att vintern 2009/10 är den vinter då medelvärdet av snödjupet i
landsdelen är störst, ca 60 cm som snitt för de 15 stationerna. Vi ser också att det var
några snöfattiga vintrar kring 1990.
I Svealand är det vintern 1965/66 som snödjupet där var som störst. Snödjupet var då
knappt 80 cm i snitt som mest under vintern. Snöfattiga vintrar har också förekommit
exempelvis kring 1930, i början av 1970-talet och kring 1990.
Vasaloppet, som går av stapeln första söndagen i mars, ställdes in åren 1932 och 1990
pga. snöbrist. 1989 var loppet nära att ställas in men räddades av ett snöfall i slutet av
februari som gav ca 25 cm i området. I diagrammet kan vi se att dessa år var snöfattiga
vintrar.
I södra Norrland är det vintern 1965/66 där snödjupet varit störst följt av 1987/88 och i
norra Norrland var det vintern 1905/06 värst (eller bäst?) men på senare år har det
förekommit ett par snörika vintrar på 1990-talet. I norra Norrland förekom det några
snöfattiga vintrar kring 1930 samt vintern 1953/54.
14
Figur 7. Vinterns största snödjup under vintrarna 1904/1905 till 2013/2014.
15
Inom meteorologin görs ofta jämförelser
med en 30-årig standardnormalperiod efter
rekommendationer från WMO (World
Meteorological Organization) som tillhör
FN. Den senaste normalperioden är 196190 och nästa således 1991-2020.
Vid jämförelse av de 24 vintrarna 1990/91
till 2013/14 med de 30 vintrarna 1960/61 –
1989/90 så har vinterns största snödjup
minskat i nästan hela landet utom främst
längst upp i norr, Figur 8. Där har
snödjupet istället ökat något.
I stora delar av Norrland samt norra
Svealand utom fjällen har minskningen
varit 10 – 20 cm. De stationer där det skett
en statistiskt signifikant förändring till 95
procentnivån har markerats med en större
prick på kartan. Hur signifikanstestet är
gjort finns kortfattat beskrivet i kapitel 4
Metodik.
I övriga Svealand och Götaland har
minskningen varit något mindre, mellan 1
och 10 cm, och minskningen är inte
statistiskt signifikant mer än vid någon
enstaka station.
Figuren till höger bygger enbart på de 41
stationerna, i Figur 3, vilka är noggrant
genomgångna och kompletta. Trots relativt
få stationer ger kartan en grov men ändå
klar bild över fördelningen av
snödjupsändringen i Sverige.
I Riksgränsen har det skett en signifikant
ökning av vinterns största snödjup från
1960/61 – 1989/90 till 1990/91 – 2013/14.
Ökningen har beräknats till 26 cm, Figur 8.
Denna station flyttade emellertid ett par
km från Riksgränsen som ligger 508 m
över havet till Katterjåkk 515 m över havet
den 1 mars 1972.
Figur 8. Differens i medel av vinterns
största snödjup. 1990/91 – 2013/14 jämfört
med 1960/61 – 1989/90. Stor prick –
statistiskt signifikant förändring.
Höjdskillnaden är visserligen inte så stor men flytten kan ändå ha påverkat snödjupsdata
från stationen eftersom terrängen är kuperad.
I Ulricehamn kan vi också se en avvikelse jämfört med omkringliggande stationer, Figur
8. Här har vinterns största snödjup minskat med 16 cm vid jämförelse av de två
perioderna. Denna station flyttade den 1 maj 1995 från Kurhotellet som ligger 292 m över
havet ner till samhället 175 m över havet. Att stationen flyttade ner drygt 100 m har
sannolikt bidragit till att snödjupet minskat.
Det har förekommit flyttar av andra stationer än Riksgränsen och Ulricehamn som också
påverkat den rapporterade snömängden. Dessa flyttar torde dock inte påverka utseendet i
Figur 7 och Figur 8 i någon större omfattning.
16
5.3
Antal dagar med snötäcke
Antal dagar med ett snödjup på minst 1 cm har tagits fram för 37 stationer för perioden
1951/52 till 2013/14. Dessa data finns listade i Tabell 16 som finns i bilaga. Tyvärr har
det inte varit möjligt att ta fram data från alla 41 stationer eftersom fyra stationer inte
rapporterat dagligen under hela perioden.
Figur 9 visar antal dagar med ett snötäcke på minst 1 cm i Sverige som helhet och för
olika landsdelar i Sverige för perioden 1951/52 – 2013/14. Staplarna i figuren visar
medelvärdet för de 37 utvalda stationerna med långa serier. Den röda kurvan i figurerna
är en utjämnad kurva efter staplarna som visar medelvärdet under ungefär 10 år.
För Götaland och Svealand kan man skönja en nedgång av antal dagar med snötäcke.
Behandlar man dessa data med signifikanstest så finner man dock att nedgången inte är
statistiskt signifikant till 95 % nivån. Hur signifikanstestet är gjort finns kortfattat
beskrivet i kapitel 4.
För södra och norra Norrland kan man möjligen skönja en uppgång av antal dagar med
snötäcke från 1950-talet till 1980-talet och därefter en nedgång till den senaste vintern.
För Sverige som helhet var snösäsongen vintern 1969/70 längst. Denna säsong var
speciellt ihållande i framförallt Götaland och Svealand men även i södra Norrland. I norra
Norrland var det snösäsongen vintern 1968/69 som var längst. I norra och södra Norrland
ser vi att vintern 1953/54 var snösäsongen kort. I Svealand och Götaland var det några
snösäsonger i mitten av 1970-talet och kring 1990 som var korta.
Det är intressant att notera att den senaste vintern 2013/14 var den vinter som hade minst
antal snödagar i både Svealand och södra Norrland.
Diagram som visar antal dagar med snödjup på minst 10 cm, 30 cm och 50 cm visas i
bilaga, Figur 59, Figur 60 och Figur 61.
17
Figur 9. Antal dagar med snötäcke, minst 1 cm, under vintrarna 1951/52 till 2013/14.
18
Antal dagar med snötäcke har minskat i
hela landet vid jämförelse av vintrarna
under de 24 åren 1990/91 – 2013/14 med
30-årsperioden 1960/61 – 1989/90, Figur
10.
Minskningen har varit störst i delar av
Götaland och Svealand och i dessa
områden är det statistiskt signifikant till 95
% nivån att det skett en minskning som
beräknats till drygt 20 dagar
I norra Norrland har minskningen bara
varit ett fåtal dagar och är inte heller
signifikant.
Vid stationen i Ulricehamn har
minskningen varit allra störst med 34
dagar. Denna station flyttade emellertid
från 292 m över havet ner till 175 m den 1
maj 1995. Denna flytt påverkade förstås
snödjupsdata från stationen.
På högre höjder är det ofta snörikare
eftersom temperaturen i genomsnitt
sjunker med höjden över havet. Även om
flytten av stationen i Ulricehamn från
Kurhotellet ner till samhället inte var så
många km så gjorde höjdskillnaden på
över 100 m att de rapporterade
snömängderna minskade väsentligt.
Det har förekommit flyttar av andra
stationer som också påverkat den
rapporterade snömängden. Dessa flyttar
torde dock inte påverka huvuddragen i
Figur 9 och i Figur 10 i någon större
omfattning.
5.4
Figur 10. Differens i medel av antal dagar
med snötäcke, minst 1 cm. 1990/91 –
2013/14 jämfört med 1960/61 – 1989/90.
Stor prick – statistiskt signifikant
förändring.
Snödjup under året
Det största snödjupet för varje dag har tagits fram för fem stationer från Kiruna i norr till
Lund i söder under perioden första januari 1951 till sista juni 2014. Även
mediansnödjupet och det minsta snödjupet har tagits fram för varje dag för samma period.
Diagrammen exemplifierar hur snödjupet varierar under året.
Jämför gärna diagrammen i detta kapitel med Figur 21 som visar medianvärdet av
vinterns största snödjup. Medianvärdet av vinterns största snödjup är större än det största
medianvärdet för varje dag.
Det största snödjupet som mätts i Kiruna sedan 1951 är 132 cm från mars 1965, Figur 11.
Under höst och vinter byggs snödjupet upp eftersom avsmältningen är liten.
19
Snömaximum fås i början av april och då ca 70 cm som medianvärde. Under perioden 1
december till 1 maj har man i Kiruna alltid haft ett snötäcke varje vinter sedan 1951.
Snösäsongen i Kiruna börjar vanligen under oktober och slutar under maj. Vissa år kan
snösäsongen dock börja redan i september och vissa år har snön legat kvar ända in i juni.
Lägg märke till att i figuren nedan så är det markerat ett snödjup på 5 cm den 5 juli i
Kiruna. Detta snödjup mättes 1951 och är ett av de ytterst få fall med uppmätt snödjup i
juli i Sverige. De stora snödjupen under maj är från 1955 då man mätte 125 cm den 15.
Figur 11. Max, median och min snödjup för varje dag i Kiruna, 1951-01-01 –
2014-06-30.
När vi går längre söderut inträffar vanligtvis vinterns största snödjup tidigare och tidigare
på säsongen eftersom det blir vanligare med avsmältning under säsongen. För den
kustnära stationen Härnösand börjar snösäsongen vanligen i slutet av november och varar
in i halva april med ett maximum vanligtvis i mars med ca 40 cm, Figur 12. Under några
dagar vid månadsskiftet februari/mars har det varit snötäcke varje vinter sedan 1951.
Det största snödjupet i Härnösand sedan 1951 är 145 cm vilket inträffade i slutet av mars
1966. Stora snödjup har även förekommit tidigt på säsongen. På nyårsafton 2010 var
snödjupet 93 cm och 132 cm den 7 januari året efter.
Figur 12. Max, median och min snödjup för varje dag i Härnösand, 1951-01-01 –
2014-06-30.
I Malung inträffar maximumet vanligen kring månadsskiftet februari/mars och då drygt
40 cm djupt men det absolut största snödjupet mättes 5 april 1951 med 119 cm, Figur 13.
20
Figur 13. Max, median och min snödjup för varje dag i Malung, 1951-01-01 –
2014-06-30.
I Stockholm, där stationen ligger på Observatoriekullen, inträffar vinterns största snödjup
vanligtvis i slutet av februari och djupet är då drygt 10 cm, Figur 14. Den 5 april 1970
noterade man 63 cm.
Figur 14. Max, median och min snödjup för varje dag i Stockholm, 1951-01-01 –
2014-06-30.
I Lund är det ingen dag under året då det oftare mäts ett snödjup än inte, Figur 15.
Medianvärdet av snödjupet är således 0 cm alla dagar i Lund. De största snödjupen på
stationen har mätts under månaderna december till februari. Notera även att det
förekommit stora mängder under april.
Figur 15. Max, median och min snödjup för varje dag i Lund, 1951-01-01 – 2014-06-30.
Figur 16 visar snödjupet varje dag från fyra stationer från 1 januari 1951 till sista juni
2014. Exempelvis avser 1960 i figuren vintern 1959/60. Således vid 1960 i dessa figurer
börjar juli 1959 längst ner och går lodrätt uppåt till och med juni 1960, en stapel för varje
21
vinter. Färgen i figurerna illustrerar snödjupet, ju mörkare blå färg desto större snödjup.
Snödjupet över 1 meter har den mörkaste blå färgen. Vit färg i figuren innebär barmark
eller att ingen mätning av snödjupet är gjord.
Figurerna visar när snösäsongen på de olika stationerna börjar och slutar. Vidare kan vi se
om olika vintrar varit snörika eller snöfattiga. Exempelvis ser vi från Boråsfiguren att det
var några snöfattiga vintrar där kring 1990. I några fall saknas snödjupsdata som
exempelvis i Jokkmokk där inga snödjupsmätningar gjorts fram till nyår under vintern
2009/10.
Figur 16. Dagligt snödjup från 1951-01-01 till 2014-06-30. Exempelvis 1960 i figuren
avser vintern 1959/60.
22
5.5
Svåra snövintrar
En av de svåraste snövintrarna i Götaland och Svealand var vintern 1965/66, Figur 17.
Det största snödjupet under vintern var över en meter ända ner i delar av Götaland. Det
största snödjupet i hela Sverige, 171 cm, mättes i Storbron nära gränsen till Norge i
Dalarna. I Götaland var det Åmål i Dalsland som mätte det största snödjupet med 139 cm
vilket är det största djup som noterats i Götaland under februari.
Vintern 1988/89 var det mycket rikligt med snö i de svenska fjällen, Figur 18. Flera
stationer mätte ett snödjup på mer än två meter och mest var det i Leipikvattnet
(Jämtland) med 278 cm vilket är det näst största snödjupet som mätts i Sverige av SMHI
efter Kopparåsen (327 cm). Samma vinter var det brist på snö längre söderut. Vasaloppet
1989 var nära att ställas in men räddades av ett snöfall i slutet av februari som gav ca 25
cm i området.
Figur 17. 1965/66, vinterns största
snödjup. Storbron 171 cm (Dalarna).
Figur 18. 1988/89. Vinterns största
snödjup. Leipikvattnet 278 cm (Jämtland).
23
Väderstationen i Bastorp (Dalsland) var den station i Götaland där snötäcket låg längst
vintern 1965/66. Denna vinter anlände snön i Dalsland i mitten av november och varade
ända till fram månadsskiftet april/maj, Figur 19.
Figur 19. Snödjupen i Åmål och Bastorp vintern 1965/66.
Vintern 1988/89 anlände snön i Leipikvattnet i slutet av oktober, Figur 20, och låg kvar
ända till en bra bit in i juni. Toppen med 278 cm nåddes den 22 februari och ända in i
halva maj var snödjupet över en meter.
Figur 20. Snödjupet i Lepikvattnet vintern 1988/89.
24
5.6
Återkomsttider
Medianvärdet av vinterns största snödjup
är i norra Norrland utom fjällen 75 – 100
cm och i södra Norrland 50 – 75 cm. I
fjällen är medianvärdet allmänt över en
meter. I Katterjåkk i norra Lappland är
värdet 151 cm.
I norra Svealand är medianvärdet mer än
50 cm och i Dalafjällen ännu högre medan
medianvärdet i södra delarna av landsdelen
är medianvärdet 10 – 30 cm.
I Götaland är medianvärdet 10 – 30 cm
utom på Sydsvenska höglandet och österut
mot kusten där medianvärdet är 30 – 50
cm.
Statistiskt sett är vinterns största snödjup
minst 50 cm en gång vart 10 år långt ner i
Götaland, Figur 22. I norra Norrland utom
längs kusten är 10-årsvärdet minst en
meter.
Statistiskt sett är snödjupet en gång vart
femtionde år minst en meter i nästan hela
Norrland, allmänt över 1,5 meter i fjällen
och över 2 meter på vissa fjällstationer,
Figur 23.
Notera dock att bristen av stationer, som
mäter snödjup i mer extrem fjällmiljö,
sannolikt medför att många stora snödjup
aldrig observeras och därför inte ingår i
statistiken.
Figur 21. Medianvärdet av vinterns största
snödjup, 1961/62 – 2013/14.
25
Figur 22. Återkomsttid 10 år av vinterns
största snödjup. Stora snödjup, 1961/62 –
2013/14.
Figur 23. Återkomsttid 50 år av vinterns
största snödjup. Stora snödjup, 1961/62 –
2013/14.
Återkomsttider av snöfattiga vintrar ses i Figur 24 och Figur 25. I stora delar av Götaland
och Svealand är snödjupet högst 10 cm under vissa vintrar. I norra Norrland är det inte
vanligt med vintrar då snödjupet underskrider 50 cm under hela vintern utom vid kusten.
26
Figur 24. Återkomsttid 10 år av vinterns
största snödjup. Små snödjup, 1961/62 –
2013/14.
5.7
Figur 25. Återkomsttid 50 år av vinterns
största snödjup. Små snödjup, 1961/62 –
2013/14.
”Snökanoner”
Band med täta snöbyar kan uppstå när mycket kall luft strömmar långa sträckor över
öppet vatten i Östersjön. Populärt brukar man kalla dessa band för snökanoner.
Snökanonerna kan drabba samma kuststräcka många timmar eller till och med något dygn
och medföra mycket stora snömängder inom ett relativt begränsat område där de träffar
kusten.
27
På satellitbilder kan man se banden med
moln över havet och på radarbilderna
dyker snöbyarna upp en bit utanför kusten.
Det ser ut som om det står en stor
snökanon mitt på havet och sprutar snö
över kusten.
Vi ser ett exempel i radarbilden till höger
där ett intensivt eko finns från Finska
viken till Södertörn söder om Stockholm.
Efter detta tillfälle var snödjupet som störst
i Åda, väster om Nynäshamn med 36 cm.
Det är kombinationen av kall luft och det
relativt varma havsvattnet som gör att
kraftiga snöbyar bildas. Luften närmast
vattenytan värms upp och tillförs fukt. En
tumregel är att luften på 1500 meters höjd
ska vara minst 15 grader kallare än
havsvattnet för att riktigt kraftiga snöbyar
ska bildas.
Figur 26. Radarbild. En snökanon från 13
november 2007.
Resultatet blir kraftiga snöbyar som bildas i stråk längs vindens riktning. Ju längre sträcka
luften rör sig över öppet vatten desto kraftigare snöbyar. När snöbyarna träffar svenska
kusten och bromsas upp förstärks de ytterligare och snön kan vräka ner.
Snökanoner förekommer längs ostkusten från Skellefteå ner till Smålandskusten. Dessa
kan även förekomma vid Vänern och Vättern.
5.8
Extrema snöfall
Om det snöar mycket på ett dygn så skapar det stora problem i samhället inte minst i
infrastrukturen. Vi har valt att lista alla fall då snödjupet ökat med minst 40 cm från
mätningen på morgonen en dag till nästa dag under perioden 1951-01-01 till 2014-06-30.
Listan finns i sin helhet i bilaga, Tabell 17. Tyvärr är listan inte komplett eftersom det
saknas digitala data i databasen under perioden 1951 – 1968 och att många stationer inte
rapporterat snödjup dagligen.
Listan innehåller 100 fall med minst 40 cm snödjupsökning. Fallen har förekommit på 88
olika stationer och är inprickade på kartan i Figur 27. Flest fall har förekommit i
Katterjåkk, som startade först 1972, med fyra gånger. Ett och samma snöfall kan ha
drabbat flera stationer och visas då som flera prickar på kartan.
28
Snödjupsökningar på minst 40 cm är inte
jämnt fördelade i Sverige. Det mest
iögonfallande i kartan är att mätstationer
som ligger upp till några mil innanför
kusten är mest drabbade. Speciellt drabbad
är Norrlandskusten från Skellefteå ner till
Gävle.
I Norrlands inland är det sällsynt med stora
snödjupsökningar liksom i Götalands
inland och sydöstra Svealand.
Det är vanligast med snödjupsökningar på
minst 40 cm på ett dygn under december
och januari, Figur 28.
Figur 28. Antal fall snödjupet ökat minst
40 cm på ett dygn. 1951-01-01 till
2014-06-30.
Figur 27. Snödjupsökning på minst 40 cm
på ett dygn. 1951-01-01 till 2014-06-30.
Lägg märke till att i figuren ovan har det
varit färre fall då snödjupet ökat minst 40
cm i februari än både under januari och
under mars. Detta skulle kunna bero på att
under mars kan isen i havet ha smält
medan under februari är det vanligare med
frusna hav. Underlaget i figuren är dock
relativt litet så denna teori är osäker.
Nedan följer en beskrivning av 15 fall med extrema snöfall och snödjup. Många av dessa
fall finns även med i kapitel ”5.1 Svenska snörekord”.
5.8.1
Svandal, december 1906
I Svandal som ligger i Tanums socken söder om Strömstad ökade snödjupet med 95 cm,
från 5 cm till 100 cm på morgonen den 25 december till morgonen den 26 december
1906, se figur nedan.
29
Figur 29. Snödjupet i Svandal 1 – 31 december 1906. Snödjupet ökade från 5 cm till 100
cm den 25 till 26 december 1906.
Observatören i Svandal skriver:
”Den 26 ganska hård SV snöstorm hela dagen; snön hopades i ända till 3 meter höga
drifvor. Stormen och snön i förening ha gjort stor skada på ungskogen. Här på orten har
ej varit så mycket snö sedan vintern 1900.”
Det kan inte ha varit lätt mäta ett representativt snödjup på 100 cm eftersom snön låg i
drivor. Snödjupet måste därför antas vara ungefärligt. På den närbelägna stationen
Grebbestad skriver observatören:
”Den 24 började det blåsa hårdt under regn och allt annat än fint julväder, men under
natten frostade det upp något och juldagens morgon var marken hvit. Storm blef det
under dagens lopp, och under natten den 25-26 blåste det nästan full orkan från söder. I
hamnen blef det stor förödelse. Vattnet steg ovanligt högt och den sydliga vinden dref upp
sjöarna högt på land. Båtar sleto sina förtöjningar och drefvo mot bryggorna som illa
ramponerades eller långt upp på land. Virkes- och vedupplag fördes omkring och
ströddes kring hamnplanen och den härtill ledande gatan. Annandag jul bedarrade
vinden men snön vräkte fortfarande ned i massor och hängde sig på alla föremål, hvaraf
särskildt träd och buskar i trädgårdarna äfvensom i skogarna togo stor skada.”
5.8.2
Njunjes, oktober / november 1921
I Njunjes som ligger i Kvikkjokks socken i Lapplandsfjällen, ökade snödjupet från 6 cm
till 115 cm från den 31 oktober till 1 november 1921, Figur 30. Detta är således en ökning
med 109 cm. Detta är den över huvud taget största snödjupsökning vi känner. Dock kan
någon större ökning gömma sig i äldre data som vi inte hittat ännu. Observationerna från
stationen är prydligt införda i journalen och det finns inga tveksamheter att det står 115
cm den 1 november 1921.
På morgonen den 1 november mättes samtidigt en nederbördsmängd på 22,5 mm smält
nederbörd. Denna mängd är kraftigt underskattad. En notering i journalen säger ”Mätaren
översnöad”. Det fick inte rum mer snö i mätaren.
30
Figur 30. Snödjupet i Njunjes 15 oktober – 13 november 1921. Snödjupet ökade från 6 cm
till 115 cm den 31 oktober – 1 november 1921.
5.8.3
Kopparåsen, februari 1926
I Kopparåsen mätte man i slutet av februari 1926 det smått fantastiska snödjupet 327 cm.
Detta är det största snödjup som någonsin mätts på någon av SMHIs stationer. I Figur 31
ser vi snödjupet dagligen under vintern 1925/26. Stationen Kopparåsen låg i norra
Lapplandsfjällen ca 15 km öster om Riksgränsen vid foten av det drygt 1400 m höga
fjället Låktatjåkko. Tyvärr var den sista februari den sista dagen då observationer gjordes
från stationen och vad som senare hände med snödjupet eller observatören vet vi inget
om.
Figur 31. Snödjupet under vintern 1925/1926.
Man undrar förstås om mätningen är korrekt. Journalerna är noggrant förda och
handstilen är tydlig. Som utgångspunkt har författaren att man alltid ska lita på
observatören och den journal som förts. I detta fall finns det inget som tyder på att
uppgifterna skulle vara felaktiga. Uppgifterna är dessutom inte orimliga.
I norra Lapplandsfjällen varierar de genomsnittliga nederbördsmängderna mycket. I
Abisko som ligger i nederbördsskugga bakom fjällen föll det under hela året 304 mm i
genomsnitt under perioden 1961-1990. Detta är den station i Sverige som fått minst
nederbörd i genomsnitt under perioden. Tre mil västnordväst om Abisko ligger
Riksgränsen som i genomsnitt fick drygt tre gånger så mycket nederbörd, 1001 mm under
1961-1990. Björkliden och Katterjåkk som också ligger i området fick 652 mm respektive
848 mm under denna period. Att det kommit väldigt mycket snö i just Kopparåsen är
således inte otänkbart.
31
Under perioden 1 oktober 1925 till 28 februari året efter rapporterade observatören i
Kopparåsen att det föll totalt 578 mm nederbörd i smält form. Eftersom snödjupet var 327
cm innebär det att snöns densitet var i genomsnitt 177 kg/m³ från marken till ytan om vi
förutsätter att ingen snö smält eller avdunstat (sublimerat) under perioden. Skulle så vara
fallet skulle densiteten vara ännu lägre.
Som tumregel kan man säga att 1 mm nederbörd motsvarar 1 cm nyfallen torr snö. Denna
tumregel motsvarar en densitet på 100 kg/m³. Snön i Kopparåsen hade således i slutet av
februari inte packats ihop mycket.
Vid en annan av SMHIs stationer i området, Vassijuare, var snödjupet 113 cm den sista
februari 1926. Denna station ligger ca en mil väster om Kopparåsen. Under samma period
föll det 350 mm i Vassijaure. Detta innebär att snöns densitet i Vassijaure var 310 kg/m³.
Snön var således betydligt hårdare packad i Vassijaure jämfört med Kopparåsen.
Från den sista februari ökade snödjupet i Vassijaure från 113 cm till 177 cm den 5 april
då vinterns snödjupsmaximum uppnåddes. Detta är en ökning med 56 %. Skulle
snödjupet i Kopparåsen öka med 56 % från 327 cm så skulle snödjupet hamna på drygt
fem meter (tro’t den som vill). Var möjligen snödjupsmätning så krävande för
observatören att personen i frågade inte orkade med arbetsuppgiften och sa upp sig med
omedelbar verkan?
Skillnaden i snödjup mellan Kopparåsen och Vassijaure är stort vid det aktuella tillfället.
Den beräknade densiteten på snön skiljer sig också mycket mellan de båda platser.
Densiteten i Vassijaure är mer rimlig än den i Kopparåsen. Vad är orsaken till att snöns
densitet inte är större i Kopparåsen. Det finns två möjliga orsaker:


Snö kan ha blåst in till mätplatsen från det närliggande berget och från
omkringliggande platser.
Nederbördsmängden kan ha underskattats vilket medför att den beräknade
densiteten blir för låg. Vid blåst och snöfall blåser snön gärna förbi mätaren.
Men faktum kvarstår. Kopparåsen mätte det största snödjup någonsin i Sverige även om
en viss mängd av det oerhörda snödjupet skulle kunna ha blåst in från omgivningen till
mätplatsen.
5.8.4
Ulvoberg, juni 1932
Det som får anses som det allra extremaste snöfallet under en junimånad inträffade den 2
till 5 juni 1932 i mellersta Norrland. Ulvoberg i Lappland rapporterade ett snödjup på 100
centimeter den 5 juni efter att man haft barmark några dygn tidigare. Vid samma tillfälle
bildades ett nysnötäcke på 87 centimeter i Dalliden i Västerbotten, 75 centimeter i
Fagerheden i Norrbotten och 70 centimeter i Grönliden i Västerbotten, Figur 32.
Observatören i Ulvoberg Hemmansägare
Kristoffersson skriver den 14 juni 1932:
”Nu får jag tala om hur det var her den 2
juni och den 3, 4 ja det snögade så det har
vist inte snögadet så rysligt på en par
hundra år så mycket denhera orstiden för
vi har just jort bort at så korn åkrana her
då för i skog der den låg jem var det en
meter 1 meter jup snö och på slet metade
jag drivor som blåst ihop till 210
centimeter jup och så i skog er det mycket
snö kvar her nu.”
32
Figur 32. Snödjupet 1932-06-04. Ulvoberg
100 cm.
En meteorolog kan kanske fascineras av sådana siffror, men i verkligheten kan det inte ha
varit roligt. Snöfallet med efterföljande stora mängder smältvatten orsakade foderbrist på
flera håll och nödhjälp fick sändas till de värst drabbade områdena. (SMHIs hemsida)
Figur 33. Snödjupet i Ulvoberg 1-20 juni 1932.
5.8.5
Sommarsnö, juli 1964
Ett nysnötäcke i juli är mycket sällsynt på SMHIs väderstationer. Stationen i Fjällnäs i
Härjedalen mätte dock ett snödjup på 15 cm på morgonen den 6 juli, Figur 34.
Tyvärr finns ingen mätning från den närliggande stationen i Bruksvallarna den aktuella
morgonen men på morgonen efter rapporterades 3 cm.
På morgonen den 6 juli mätte man en
nederbördsmängd i smält form på 24,6 mm
i Bruksvallarna och att nederbörden
kommit i form av snö och regnskurar. Den
relativt stora nederbördsmängden antyder
att snödjupet skulle kunna ha varit större i
Bruksvallarna än i Fjällnäs.
Observatören i Bruksvallarna skriver:
”Natten till den 6 juli kom ett stort snöfall
och snön låg fortfarande kvar 300 m
ovanför stationen den 7 juli. Ingen av de
gamla i byn vet om något liknande.”
Myskelåsen rapporterade ett snödjup på 12
cm och att skidföret var bra. Ljusnedal
rapporterade ett snödjup på 3 cm den 6 juli
med en kommentar att det uppe i fjället
kommit 30 cm som låg kvar fram till den
9-10.
Figur 34. Snödjupet 1964-07-06. Fjällnäs
15 cm och Myskelåsen 12 cm.
Kiruna rapporterade ett snödjup på 5 cm
den 5 juli 1951 som var nysnö. Att det
snöar i juli förekommer då och då i fjällen och fjällnära områden men att snön ligger kvar
på morgonen så att mätning kan göras är sällsynt.
Den 1 juli 1929 rapporterade Riksgränsen att snödjupet var 16 cm. Detta var dock ingen
nysnö utan vinterns stora snömängder hade inte hunnit smälta. Snön låg kvar i
Riksgränsen detta år ända fram till 16 juli.
33
5.8.6
Degersjö, januari 1967
2 januari 1967 på morgonen mättes vid
väderstationen i Degersjö 190 cm vilket är
det största snödjup som noterats av SMHI
utanför fjällen, Figur 35. Dygnet efter
rekorddjupet föll det 11,5 mm nederbörd i
smält form varför snödjupet kan ha ökat
ytterligare några cm men tyvärr gjordes
inte någon snödjupsmätning dagen efter
rekorddjupet.
Det rikliga snöandet under december 1966
och början av januari 1967 byggde upp det
extrema snödjupet i början av året. Under
januari föll det 277 mm nederbörd i smält
form och de två första dygnen på det nya
året kom ytterligare 45 mm.
Frånvaron av is var gynnsamt för
snökanoner. Iskartan för den 3 januari
visade öppet vatten i södra Skelleftebukten
sydvart förbi Bjuröklubb. Norra Kvarken
var täckt av nyis och sammanpressad
issörja (Grafström, 2014).
Figur 35. Största snödjupet 1-5 januari
1967. Degersjö 190 cm, Kramfors 146 cm
och Ullånger 141 cm.
Det troliga är således att snökanoner bidrog till denna stora mängd eftersom området
ligger vid kusten, är relativt begränsat och att havet var öppet. Vid tillfället förekom
dessutom perioder med nordostliga vindar.
Observatören i Ullånger var vid tillfället, Göta Vedin, mor till den numera pensionerade
meteorologen och kollegan Haldo Vedin. Hon skriver i sin journal:
”Ett sådant katastrofväder har aldrig tidigare förekommit sedan man började med
elektrisk ström. Ledningarna ligger nere överallt på grund av isbark och den våta snön.
Även telefonledningarna har rönt samma öde. Detta kaos har varat från den 17/12 och
pågår fortfarande den 1/1 och det tycks bara bli värre.”
5.8.7
Sydsvenska höglandet, juni 1982
Den 14 juni 1982 uppmättes ett snötäcke
på Sydsvenska höglandet, Figur 36. Mest
noterade Granshult med 10 cm och
Spinkabo med 7 cm.
För att hitta fler fall med ett mätbart
snödjup någon junimorgon i Götaland får
man gå tillbaka till 7 juni 1920 då stationen
Tolsgården i nordligaste Västergötland
rapporterade ett snödjup på 2 centimeter
efter ett snöfall dagen innan.
Figur 36. Snödjupet 1982-06-14. Granshult
10 cm och Spinkabo 7 cm.
34
5.8.8
Oskarshamn, januari 1985
Ett lågtryck rörde sig från Barents hav mot södra Östersjön. Väster om lågtrycket
strömmade mycket kall luft söderut. Nordostlig kuling till storm rådde på Östersjön.
Ytvattentemperaturen var 3-5°C samtidigt som temperaturen på 1300 m höjd var – 17°C.
Det kraftiga temperaturavtagandet med höjden medförde våldsamma vertikala
luftrörelser.
Snöbyar uppträdde i långa stråk längs vindens riktning, se Figur 38. När bymolnen nådde
den småländska kusten tvingades molnen ytterligare i höjden eftersom marken in över
land är skrovligare än över havet. Det var således en snökanon som drabbade kusten. Det
största snödjupet mättes vid stationen i Oskarshamn med 110 cm, se Figur 37.
Snödjup på ca 130 cm uppmättes i Misterhult norr om Oskarshamn av meteorologen
Bertil Eriksson och meteorologassistenten Bengt-Göran Fahlén som gjorde en resa till det
aktuella området. Författaren minns att vid planeringen av resan fördes en diskussion
huruvida skidor (som Bertil förordade) eller snöskor (som Bengt-Göran förordade) skulle
användas för att förflytta sig i den snörika terrängen. Till slut valdes snöskor och båda
resenärerna var efter resan nöjda med valet.
Figur 37. Största snödjupet 4-7 januari
1985. Oskarshamn 110 cm.
Figur 38. Radarekon 1985-01-04 kl 15.
Källa: Väder och Vatten.
Snödjupet ökade med 72 cm från 3 till 4 december i Oskarshamn, Figur 39. Europavägen
kunde inte hållas öppen under lång tid pga hård vind och det intensiva snöandet. Många
bilister blev insnöade i sina bilar och satt fast i sina fordon i över ett dygn. (Väder och
Vatten, 1985)
35
Figur 39. Snödjupet i Oskarshamn 17-december 1984 – 15 januari 1985. Snödjupet
ökade från 18 cm till 90 den 3-4 januari 1985.
5.8.9
Tidigt snötäcke i norra Norrland, augusti 1986
Ett område i norra Norrland fick augustisnö
1986, Figur 40. Att det snöar i området kan
förekomma då och då men att det lägger
sig ett snötäcke på några cm tillhör inte
vanligheterna. Största snödjupet mättes i
Skröven med 4 cm. Till dagen efter hade
snön smält.
Figur 40. Snödjupet 1986-08-31. Skröven 4
cm.
36
5.8.10 Sent snötäcke i Norrland, juni 1989
Ett ganska stort område i norra Norrland
fick nysnö på några cm den första juni
1989, Figur 41. Ett lågtryck rörde sig över
området vilket gav snön och orsakade en
del trafikproblem.
Ännu mer anmärkningsvärt var att i fjällen
låg snön fortfarande djup kvar efter den
mycket snörika vintern. Mjölbäcken mätte
prick en meter den första juni medan
Katterjåkk fick nöja sig med 60 cm.
Figur 41. Snödjupet 1989-06-01.
Mjölkbäcken 100 cm och Puoltsa 14 cm.
5.8.11 Tidigt snöfall i Småland, september 1995
Den sista september bildades ett snötäcke
på Sydsvenska höglandet, Figur 42. Störst
snödjup uppmättes i Spinkabo med 12 cm.
Detta är det enda fall som någon av SMHIs
väderstationer mätt ett snödjup i Götaland i
september sedan mer omfattande
snödjupsmätningar startade i Sverige
vintern 1904/05.
Snöfall har förekommit tidigare,
exempelvis 24 september 1957 och 27
september 1987 men inte vid något av
dessa tillfällen fanns snön kvar på marken
då mätning skulle göras på morgon.
För att hitta septembersnö i Götaland som
låg kvar på morgonen får man gå långt
tillbaka i tiden. Observatören i Seltorp i
Segerstad mellan Falköping och Skövde
skrev den 25 september 1893:
Figur 42. Snödjupet 1995-09-30. Spinkabo
12 cm.
”Den våta, tunga snön kvarlåg ända tills den 29. Den förstörde en mängd fruktträd
liksom även andra träd”
Observatören nämnde samtidigt att fotsdjup snö kommit 24 september nödåret 1867 och
låg kvar till den 29 september. Snötäcket i september 1867 bekräftas av en anteckning i
observationsjournalen från den närliggande stationen Skara.
37
5.8.12 Götaland, november 1995
Den 17 november 1995 drabbades stora delar av Götaland av ett riktigt kraftigt
snöoväder. Värst drabbat var ett stråk söder om Vänern och österut över Vättern. I detta
område mättes snödjup över 50 cm den 18 november, se Figur 43.
Det största snödjupet noterades i
Ödeshög där observatören
rapporterade 85 cm på morgonen den
18 och på morgonen dagen efter 98
cm. Tyvärr saknas uppgift om
snödjup den 17 men omkringliggande
stationer har då rapporterat 15-30 cm.
Observatören på Visingsö har tyvärr
inte rapporterat snödjup de aktuella
dagarna men skriver i sin journal:
”Snöfallet och stormen 17 november
gjorde att snön drev ihop i höga
drivor på mellan 2 o 3 meter.”
Figur 43. Största snödjupet 17-20 november
1995. Ödeshög 98 cm, Ramsjöholm 75 cm och
Molla 60 cm.
Konsekvenserna blev mycket
omfattande med inställda tåg,
oframkomliga vägar och strömavbrott
i upp till en vecka. Snömängderna
skadade också 4,5 miljoner
kubikmeter skog.
Ödeshög och Ramsjöholm mätte de största snödjupen under ovädret med 98 cm
respektive 75 cm. Tyvärr mätte inte dessa stationer snödjupet dagligen under den aktuella
perioden så vi vet inte hur mycket snön ökade på ett dygn där. Vid stationen i Molla
utfördes emellertid dagliga snödjupsmätningar. Där var snödjupet som mest 60 cm, se
Figur 44. Snödjupet ökade från 7 till 52 cm på ett dygn men snödjupsökningen på ett
dygn var troligen större i både Ödeshög och Ramsjöholm.
Figur 44. Snödjupet i Molla 1-30 november 1995. Snödjupet ökade från 7 cm till 52 cm
den 16-17 november 1995.
38
5.8.13 Gävle, december 1998
En kall och hård nordostvind från det isfria
och förhållandevis varma Bottenhavet tog
upp stora mängder fukt. När vinden sedan
bromsades vid kusten bildades täta
snöbyar. Denna snökanon i kombination
med frontnederbörd var orsaken till det
omåttliga snöandet.
De största snödjupen mättes i Hedesunda
med 132 cm och i Gävle med 131 cm,
Figur 45. Den största snödjupsökningen på
ett dygn var i Gävle med 73 cm, Figur 46.
På tre dygn ökade snödjupet med över 130
cm. En så stor snödjupsökning på några
dagar torde vara ganska unikt i Sverige.
Författaren känner inte till något värre fall.
Området drabbades av ett fullständigt
snökaos. All trafik lamslogs, E4:an
stängdes av och privatbilar fick körförbud.
Parkeringsplatser fick användas som
snöupplag. När staden åter öppnades fick
fotgängare och cyklister samsas med
bilarna i körfilerna.
Figur 45. Största snödjupet 7-10 december
1998. Gävle 131 cm och Hedesunda 132
cm.
Figur 46. Snödjupet i Gävle-Åbyggeby 15 november – 15 december 1998. Snödjupet
ökade med 73 cm, från 58 cm till 131 cm den 6-7 december 1998.
5.8.14 Snökanon över Vänern, december 2012
Snödjupet observerades inte på morgonen den 30 november i Kilagården men den 1
december rapporterades ett snödjup på 75 cm, Figur 47. En medarbetare på SMHI ringde
observatören som berättade att snödjupet den 30 november var ”i stort sett barmark”.
Från radarbilden på kvällen den 30 november 2012, Figur 48, ser vi att nederbördsekona
söder om Vänern ligger som ett smalt band. Nederbörden låg på i stort sett samma ställe i
nästan ett dygn. Vi ser även att det också öster om Vättern fanns nederbördsekon.
Snödjup på 20-30 cm rapporterades i detta område.
39
Figur 47. Största snödjupet 1-4 december
2012. Kilagården 75 cm.
Figur 48, Radarbild.
Detta fall torde således vara den största snödjupsökning utanför fjällen vi känner till i
Sverige på ett dygn och därmed aningen större än de 73 cm som snödjupet ökade med i
Gävle i december 1998, Figur 49. I detta fall sjönk emellertid snödjupet ihop dagarna
efter rekordnoteringen medan det i Gävle fortsatte att snöa några dagar till.
Figuren nedan visar snödjupet dag för dag på stationen i Kilagården. Vi ser att från 5 till 6
december drabbades stationen av ytterligare ett snöfall. Denna gång föll dock ”bara” 25
cm snö.
Figur 49. Snödjupet i Kilagården 21 november – 20 december 2012. Snödjupet har inte
mätts dagligen på stationen. Under 21-30 november saknas snödjupsinformation från
stationen.
5.8.15 Snökanon i Västerbotten, december 2012
Ett område mellan Skellefteå och Umeå drabbades av en ovanligt kraftig snökanon i
början av december 2012. Från radarbilden, Figur 51, ser vi ett smalt gulmarkerat band i
vindens riktning som låg ungefär stilla under något dygn. Väderstationen i Brände mätte
som mest 72 cm den 2 december, Figur 50.
40
Figur 51. Radarbild.
Figur 50. Största snödjupet 2-5 december
2012. Brände 72 cm.
I Brände ökade snödjupet från 1 cm till 72 cm den 1 till 2 december, Figur 52.
Förhållandena måste ha varit mycket besvärliga i området men eftersom trakten är relativt
glest befolkad fick fallet begränsat utrymme i massmedia.
Figur 52. Snödjupet i Brände 24 november – 23 december 2012. Snödjupet har inte mätts
dagligen på stationen. Från den 1 till 2 december ökade snödjupet från 1 cm till 72 cm.
41
6
42
Slutsatser

Vinterns största snödjup har minskat mest i stora delar av Norrland samt i norra
Svealand utom fjällen under vintrarna 1991-2013 jämfört med 1961-1990.
Minskningen har i detta område varit 10 – 20 cm och minskningen är statistiskt
signifikant.

Antal dagar med snötäcke har minskat i hela landet under vintrarna 1991 – 2014
jämfört med 1961 – 1990. Minskningen har varit störst i delar av Götaland och
Svealand med minst 20 dagar och i dessa områden är minskningen statistiskt
signifikant.

De kraftigaste snöfallen, minst 40 cm på ett dygn, är vanligast i december och
januari utmed kusten och speciellt Norrlandskusten från Skellefteå ner till Gävle.

Kopparåsen i Lapplandsfjällen mätte ett snödjup på 327 cm 1926, det största
observerade snödjupet någonsin i Sverige. Misstanke finns att en viss mängd av
det oerhörda snödjupet skulle kunna ha blåst in från närliggande berg till
mätplatsen.

Snödjupet ökade på en dag från 6 cm till 115 cm på förvintern 1921 i Njunjes,
Lapplandsfjällen. En ökning med 109 cm är den största ökning på ett dygn vi
känner till.

Vintern 1965/66 är den vinter där snödjupet varit som störst i Sverige som helhet.
Andra vintrar har dock snödjupet varit större i vissa delar av landet exempelvis
1988/89 i fjällen.

Stora snödjup har förekommit även på senare år. I Götaland som helhet är t ex
vintern 2009/10 den snörikaste vintern sedan starten av snödjupsmätningar
1904/05.
7
Referenser
1. Buishand, T.A. (1986).
Extreme-value analysis of climatological data (Invited paper Third International
Conference on statistical Climatology, Vienna (Austria), 23-27 June, 1986).
2. Pershagen, Helge. (1981).
Maxisnödjupet I Sverige 1905-76, SMHI-rapport RMK 29.
3. Eriksson, Bertil. (1990).
Snödjupsförhållandena i Sverige, säsongerna 1950/51 – 1979/80, SMHI-rapport
RMK 59
4. SMHI faktablad nr 3 (2000)
Svåra snöoväder och några stora snödjup
5. SMHI faktablad nr 23 (2005)
Sveriges snöklimat under 100 år.
6. SMHI faktablad nr 42 (2009)
Sveriges landskapsklimat
7. SMHIs tidning Väder och Vatten, flera nummer (1984-2011)
8. Kommunikation med Torbjörn Grafström, SMHI, november 2014
43
8
Bilaga: Figurer och tabeller
Tabell 5. Stationskopplingar.
station
Start
Slut
Lund
1904-07-01
2014-06-30
5343 Lund
Halmstad
1904-07-01
1939-02-01
1950-07-01
1978-07-01
1939-01-31
1950-06-30
1978-06-30
2014-06-30
6240
6242
6241
6240
Kristianstad
1904-07-01
1982-03-01
1995-07-01
1982-02-28
1995-06-30
2014-06-30
6403 Kristianstad
5455 Kristianstad Everöd
6403 Kristianstad
Bredåkra
1904-07-01
1952-07-01
2005-10-01
1952-06-30
2005-09-30
2014-06-30
6413 Karlshamn
6516 Bredåkra
6517 Bredåkra D
Växjö
1904-07-01
2006-07-01
2011-07-01
2006-06-30
2011-06-30
2014-06-30
6452 Växjö
7400 Moheda
6452 Växjö
Kalmar
1904-07-01
1943-07-01
1946-02-01
1946-07-01
1996-02-01
1943-06-30
1946-01-31
1946-06-30
1996-01-31
2014-06-30
6664
6641
6664
6641
6641
Göteborg
1904-07-01
1951-01-01
2002-07-01
1950-12-31
2002-06-30
2014-06-30
7263 Göteborg
7147 Säve
7236 Kållered
Borås
1904-07-01
2014-06-30
7245 Borås
Ulricehamn
1904-07-01
2014-06-30
7347 Ulricehamn
Flahult
1904-07-01
2014-06-30
7442 Flahult
Västervik
1904-07-01
1995-07-01
1995-06-30
2014-06-30
7647 Västervik
7657 Hellerö
Visby
1904-07-01
1986-07-01
1998-01-01
1986-06-30
1997-12-31
2014-06-30
7839 Visby
7840 Visby Flygplats
7839 Visby
Vänersborg
1907-01-01
2014-06-30
8223 Vänersborg
Skara
1904-07-01
1969-07-01
1971-07-01
1974-07-01
1969-06-30
1971-06-30
1973-06-30
2014-06-30
8362
8324
8320
8327
Linköping
1904-07-01
1944-01-01
2005-10-01
1943-12-31
2005-09-30
2014-06-30
8525 Linköping
8524 Malmslätt
8525 Linköping
Karlstad
1904-07-01
1942-07-01
1998-01-01
2008-07-01
1942-06-30
1997-12-31
2008-06-30
2014-06-30
9325
9322
9325
9321
Örebro
1904-07-01
1964-07-01
1964-06-30
2014-06-30
9562 Örebro
9516 Örebro-Ekeby
Västerås
1904-07-01
1951-01-01
1950-12-31
2014-06-30
9637 Västerås
9635 Västerås
Uppsala
1904-07-01
2014-06-30
9752 Uppsala
Stockholm
1904-07-01
2014-06-30
9821 Stockholm
44
Klimatnr Kopplade stationer
Halmstad
Halmstad Flygplats
Halmstad Flygflottilj
Halmstad
Kalmar
Kalmar F12
Kalmar
Kalmar F12
Kalmar
Skara
Skara-Ekeberg
Skara Stenum
Skara
Karlstad
Karlstad Flygplats
Karlstad
Väse
Tabell 6. Fortsättning.
station
Start
Slut
Klimatnr Kopplade stationer
Malung
1909-01-01
2014-06-30
10341 Malung
Falun
1904-07-01
2014-06-30
10537 Falun
Särna
1906-07-01
2014-06-30
11341 Särna
Gävle
1904-07-01
1987-01-01
1991-07-01
1986-12-31
1991-06-30
2014-06-30
10740 Gävle
10741 Gävle-Lexe
10743 Gävle-Åbyggeby
Sveg
1904-07-01
2012-07-01
2012-06-30
2014-06-30
12402 Sveg
12404 Ytterberg
Härnösand
1904-07-01
2014-06-30
12738 Härnösand
Storlien
1907-07-01
1963-07-01
1963-06-30
2014-06-30
13262 Storlien
13218 Storlien
Östersund
1904-07-01
1944-01-01
2002-07-01
2006-07-01
1943-12-31
2002-06-30
2006-06-30
2014-06-30
13410
13411
13413
13409
Forse
1904-07-01
2014-06-30
13708 Forse
Gäddede
1905-07-01
2008-07-01
2008-06-30
2014-06-30
14430 Gäddede
14423 Håkafot
Umeå
1904-07-01
1965-07-01
1996-01-01
1965-06-30
1995-12-31
2014-06-30
14050 Umeå
14048 Umeå Flygplats
14049 Röbäcksdalen
Hemavan
1904-07-01
1965-07-01
1965-06-30
2014-06-30
15591 Tärnaby
15594 Hemavan
Stensele
1909-01-01
2004-07-01
2004-06-30
2014-06-30
15772 Stensele
14757 Gunnarn
Piteå
1904-07-01
2014-06-30
16179 Piteå
Haparanda
1904-07-01
2012-07-01
2012-06-30
2014-06-30
16395 Haparanda
16394 Kalix
Kvikkjokk
1904-07-01
2014-06-30
16798 Kvikkjokk
Jokkmokk
1951-01-01
2014-06-30
16988 Jokkmokk
Malmberget
1904-07-01
1944-03-01
1971-07-01
1978-02-10
1930-12-31
1971-06-30
1978-02-09
2014-06-30
18073
18075
18073
18075
Gällivare
Malmberget
Gällivare
Malmberget
Kiruna
1904-07-01
1957-07-01
1960-07-01
1961-01-01
1994-01-01
1957-06-30
1960-06-30
1960-12-31
1993-12-31
2014-06-30
18069
18094
18069
18094
18197
Kiruna
Kiruna Flygplats
Kiruna
Kiruna Flygplats
Esrange
Riksgränsen
1904-07-01
1923-11-01
1926-11-01
1972-03-01
1923-10-31
1926-10-31
1972-02-29
2014-06-30
18883
18881
18883
18882
Riksgränsen
Vassijaure
Riksgränsen
Katterjåkk
Karesuando
1904-07-01
2012-12-31
19283 Karesuando
Östersund
Frösön
Frösön D
Norderön
45
Tabell 7. Största snödjup i Norra Norrland, 1904/05 till 2013/14.
Månad
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
år
Snödjup [cm]
279
327
265
262
223
164
27
15
55
168
190
261
327
Klimatnr
188820
188830
188830
188830
188810
Station
Datum
Kopparåsen
Kopparåsen
Katterjåkk
Riksgränsen
Riksgränsen
Riksgränsen
Vassijaure
Vallträsk
Njunjes
Kopparåsen
Kopparåsen
Kopparåsen
Kopparåsen
1926-01-11
1926-02-28
1993-03-13
1905-04-12
1929-05-06
1906-06-01
1906-07-01
1921-08-31
1932-09-18
1925-10-24
1925-11-30
1925-12-31
1926-02-28
Tabell 8. Största snödjupsökning i Norra Norrland från dag före till angivet datum,
1951-01-01 till 2014-06-30. Baserat på digitalt tillgängliga data.
Månad
Snödjup [cm]
Klimatnr
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
47
53
57
38
35
32
0
4
27
40
54
71
år
71
46
Station
Datum
150280
160740
155910
188830
147430
188820
Mårtensboda
Fällfors
Tärnaby
Riksgränsen
Norrbäck
Katterjåkk
2014-01-11
1962-02-17
1953-03-26
1951-04-22
2010-05-15
2010-06-05
171930
172790
188830
188800
150200
Skröven
Överkalix-Svartbyn
Riksgränsen
Abisko
Brände
1986-08-31
1968-09-23
1969-10-13
1972-11-24
2012-12-02
150200
Brände
2012-12-02
Tabell 9. Största snödjup i Södra Norrland, 1904/05 till 2013/14.
Månad
Snödjup [cm]
Klimatnr
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
220
220
278
262
246
195
70
15
10
62
92
146
185
132420
144560
144560
144560
144560
144560
144560
122360
år
278
jan
Station
Datum
138110
Baksjönäset
Leipikvattnet
Leipikvattnet
Leipikvattnet
Leipikvattnet
Leipikvattnet
Leipikvattnet
Fjällnäs
Storhärjeåvallen
Sösjö
Skärvången
Bydalen
Degersjö
1976-01-24
1984-01-16
1989-02-22
1989-03-02
1989-04-01
1997-05-01
1927-06-01
1964-07-06
1921-08-30
1954-09-28
2006-10-28
1910-11-30
1966-12-31
144560
Leipikvattnet
1989-02-22
125460
134440
Tabell 10. Största snödjupsökning i Södra Norrland från dag före till angivet datum,
1951-01-01 till 2014-06-30. Baserat på digitalt tillgängliga data.
Månad
Snödjup [cm]
Klimatnr
Station
Datum
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
54
40
50
45
35
6
15
2
22
42
47
73
133050
116170
128590
127380
126170
132180
122360
122200
122200
136360
138270
107430
Höglekardalen
Söderala
Ullånger
Härnösand
Ulvsjön
Storlien-Visjövalen
Fjällnäs
Myskelåsen
Myskelåsen
Storfinnforsen
Bredbyn
Gävle-Åbyggeby
1995-01-02
2010-02-21
1981-03-08
1959-04-09
2005-05-07
1991-06-01
1964-07-06
1964-08-30
2010-09-25
2006-10-21
1965-11-27
1998-12-07
år
73
107430
Gävle-Åbyggeby
1998-12-07
47
Tabell 11. Största snödjup i Svealand, 1904/05 till 2013/14.
Månad
Snödjup [cm]
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
178
180
187
171
171
128
30
0
4
56
75
103
160
år
187
jan
feb
mar
apr
Klimatnr
Station
Datum
Gråtbäck
Gråtbäck
Ulvsjö
Blåbärskullen
Storbron
Grövelsjön
Lisskogsåsen
1920-01-31
1927-02-18
1951-03-16
1951-04-02
1966-04-04
1988-05-01
1981-06-12
112360
114390
Tjärnvallen
Hasberget
Blåbärskullen
Gördalen
Lillhamra
1921-08-30
1954-09-29
1926-10-21
1992-11-30
1941-12-16
114360
Ulvsjö
1951-03-16
114360
112230
122610
103310
115710
Tabell 12. Största snödjupsökning i Svealand från dag före till angivet datum,
1951-01-01 till 2014-06-30. Baserat på digitalt tillgängliga data.
Månad
Snödjup [cm]
Klimatnr
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
47
43
40
43
35
22
0
0
12
40
41
55
år
55
48
Station
Datum
107120
102240
93340
104300
112230
112230
Dannemora
Kristinefors
Suttertjärn
Mockfjärd
Storbron
Storbron
1971-01-01
1969-02-16
1985-03-28
1995-04-28
1965-05-19
1964-06-01
112230
113410
113080
114270
Storbron
Särna
Evertsberg
Kvarnberg
1969-09-23
1980-10-18
1985-11-28
1967-12-23
114270
Kvarnberg
1967-12-23
Tabell 13. Största snödjup i Götaland, 1904/05 till 2013/14.
Månad
Snödjup [cm]
Klimatnr
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
132
139
146
144
56
10
0
0
12
65
98
140
73290
92030
år
146
82490
75130
74340
82490
84140
Station
Datum
Tolsgården
Åmål
Ödskölt
Ödskölt
Bäckefors
Granshult
1966-01-29
1966-02-16
1951-03-27
1951-04-03
1929-05-02
1982-06-14
Spinkabo
Bäckefors
Ödeshög
Härslätt
1995-09-30
1926-10-29
2010-11-30
1955-12-18
Ödskölt
1951-03-27
Tabell 14. Största snödjupsökning i Götaland från dag före till angivet datum,
1951-01-01 till 2014-06-30. Baserat på digitalt tillgängliga data.
Månad
Snödjup [cm]
Klimatnr
Station
Datum
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
72
47
35
32
19
10
0
0
12
36
50
75
76160
63480
74400
73570
84040
75130
Oskarshamn
Havraryd
Eksjö
Molla
Högemålen
Granshult
1985-01-04
2010-02-20
1971-03-11
1999-04-19
1985-05-01
1982-06-14
74340
73470
53260
83220
Spinkabo
Ulricehamn
Ystad
Kilagården
1995-09-30
2002-10-20
2010-11-27
2012-12-01
år
75
83220
Kilagården
2012-12-01
49
Figur 53. Vinterns största snödjup,
1976/77.
50
Figur 54. Vinterns största snödjup,
1984/85.
Figur 55. Vinterns största snödjup,
1992/93.
Figur 56. Vinterns största snödjup,
1998/99.
51
Figur 57. Vinterns största snödjup,
2009/10.
52
Figur 58. Vinterns största snödjup,
2010/11.
Figur 59. Antal dagar med snödjup på minst 10 cm under vintrarna 1951/52 till 2013/14.
53
Figur 60. Antal dagar med snödjup på minst 30 cm under vintrarna 1951/52 till 2013/14.
54
Figur 61. Antal dagar med snödjup på minst 50 cm under vintrarna 1951/52 till 2013/14.
55
56
Halmstad
Kristianstad
Växjö
Bredåkra
Kalmar
Göteborg
Borås
Ulricehamn
Flahult
Västervik
Visby
Vänersborg
Skara
Linköping
Karlstad
Örebro
Västerås
Uppsala
Stockholm
Vinter
1904/05
1905/06
1906/07
1907/08
1908/09
1909/10
1910/11
1911/12
1912/13
1913/14
1914/15
1915/16
1916/17
1917/18
1918/19
1919/20
1920/21
1921/22
1922/23
1923/24
1924/25
1925/26
1926/27
1927/28
1928/29
1929/30
1930/31
1931/32
1932/33
1933/34
1934/35
1935/36
1936/37
1937/38
1938/39
1939/40
1940/41
1941/42
1942/43
1943/44
1944/45
1945/46
1946/47
1947/48
1948/49
1949/50
1950/51
Lund
Tabell 15. Vinterns största snödjup [cm]. Gröna värden är det största årsvärdet (januari
– december) från Pershagens rapport, gula värden är interpolerade data och orange
värden kommer från Uppsala universitet.
5
10
30
12
11
24
7
10
9
1
9
14
12
13
9
28
5
9
9
37
8
14
6
9
49
8
28
4
6
5
7
8
12
6
24
17
19
35
20
5
33
22
22
4
6
14
15
4
7
14
10
9
17
17
10
10
2
9
13
12
15
7
12
1
4
10
35
8
10
22
20
12
7
42
13
9
6
4
10
9
11
29
17
17
28
20
10
11
8
10
15
4
14
43
3
7
10
9
11
12
7
12
8
4
17
12
20
7
7
19
6
20
13
30
17
25
7
9
52
14
30
9
13
6
11
13
24
13
32
12
14
27
20
6
38
16
20
13
10
10
23
17
25
31
25
35
27
16
28
40
25
32
25
32
30
31
27
18
23
19
32
23
38
16
20
32
12
35
7
15
8
13
25
23
25
16
35
39
50
22
13
33
27
25
37
10
21
63
24
15
17
17
16
14
15
26
21
12
19
17
16
13
5
30
8
18
24
43
6
22
5
8
25
5
29
7
11
8
7
7
17
7
17
35
16
62
24
14
15
43
31
30
13
14
11
20
15
20
25
40
27
13
24
20
42
35
35
23
22
28
22
12
30
24
36
10
23
18
15
23
26
19
9
13
6
5
18
13
18
23
68
26
28
12
12
10
13
40
25
12
14
19
13
20
12
12
7
21
16
10
10
5
11
13
24
26
40
10
20
14
7
20
3
14
20
10
15
23
16
11
8
7
9
18
17
16
23
25
12
30
8
8
25
14
10
6
1
20
53
17
41
34
27
23
29
18
27
18
12
31
33
27
50
35
25
30
20
10
26
27
27
24
17
20
18
25
10
10
20
7
20
22
11
21
34
11
42
30
18
70
13
15
33
4
24
52
24
33
57
72
68
55
41
39
39
31
58
63
70
67
36
66
48
40
22
61
12
28
29
20
53
24
65
23
14
21
38
43
44
44
35
81
53
49
38
13
81
31
42
68
12
35
77
25
22
20
35
34
25
30
24
15
15
36
36
50
35
24
24
20
30
28
41
22
30
14
24
25
25
45
26
15
18
12
28
28
30
35
47
30
39
20
25
42
35
31
61
12
28
76
24
30
19
40
47
30
16
15
20
18
25
37
45
31
16
33
22
53
32
35
20
21
29
25
85
22
38
22
23
14
17
22
22
35
39
50
32
38
19
20
30
24
42
44
8
21
41
7
20
30
26
27
21
20
23
10
13
20
28
12
22
20
28
20
26
18
38
12
27
10
22
48
10
25
23
18
8
16
17
17
20
25
40
28
37
18
14
21
23
49
32
14
34
18
7
14
15
15
36
36
14
18
7
16
25
50
75
54
25
35
23
24
16
23
19
19
14
22
25
22
24
30
15
19
11
22
45
44
42
54
22
30
45
13
39
28
32
30
6
31
46
13
12
14
27
28
24
15
19
11
14
17
25
42
40
18
22
14
28
9
27
13
14
14
14
19
18
24
10
9
18
9
18
21
15
32
33
16
32
35
16
27
17
21
22
15
52
37
18
23
13
31
28
20
15
23
14
18
16
51
37
30
25
15
12
35
23
29
11
14
20
18
33
23
24
5
17
14
30
22
50
32
47
36
35
52
29
11
28
25
33
33
5
50
40
15
26
28
30
46
34
14
18
27
24
48
44
31
33
24
30
18
30
41
31
22
40
34
26
31
25
41
8
10
19
18
45
53
31
59
35
43
35
43
21
27
22
16
41
12
30
81
15
25
23
32
51
26
10
17
13
19
41
50
36
46
34
22
23
36
27
65
16
19
22
22
25
16
55
26
12
20
35
35
45
40
46
40
35
37
48
16
35
28
41
46
25
51
80
16
26
25
60
45
25
12
15
5
17
25
55
37
50
20
20
14
39
14
55
15
33
41
24
34
15
39
11
16
30
15
27
34
30
35
46
42
46
37
22
44
22
28
32
11
31
61
16
30
28
64
45
29
13
20
12
24
23
54
37
44
22
23
16
39
15
39
18
37
16
31
32
19
60
57
21
21
20
20
48
40
22
41
51
41
26
28
26
17
31
33
16
29
52
15
14
30
50
76
35
15
40
11
30
25
71
43
73
20
32
16
52
28
68
12
47
29
22
43
22
42
14
21
26
13
25
47
40
24
30
45
47
23
11
38
20
32
50
5
28
39
Halmstad
Kristianstad
Växjö
Bredåkra
Kalmar
Göteborg
Borås
Ulricehamn
Flahult
Västervik
Visby
Vänersborg
Skara
Linköping
Karlstad
Örebro
Västerås
Uppsala
Stockholm
Vinter
1951/52
1952/53
1953/54
1954/55
1955/56
1956/57
1957/58
1958/59
1959/60
1960/61
1961/62
1962/63
1963/64
1964/65
1965/66
1966/67
1967/68
1968/69
1969/70
1970/71
1971/72
1972/73
1973/74
1974/75
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
1980/81
1981/82
1982/83
1983/84
1984/85
1985/86
1986/87
1987/88
1988/89
1989/90
1990/91
1991/92
1992/93
1993/94
1994/95
1995/96
1996/97
1997/98
1998/99
1999/00
2000/01
2001/02
2002/03
2003/04
2004/05
2005/06
2006/07
2007/08
2008/09
2009/10
2010/11
2011/12
2012/13
2013/14
Max
Medel
Median
Min
Lund
Tabell 15. Forts.
18
6
18
26
23
7
25
15
22
7
9
20
4
10
30
9
20
14
25
6
20
5
16
6
6
33
17
38
27
17
26
7
13
23
25
27
7
0
4
8
3
1
15
5
14
4
18
12
8
5
18
17
16
18
24
20
2
14
29
32
7
15
9
49
15
13
0
17
8
22
37
30
5
23
4
20
7
14
27
19
9
21
28
38
19
44
5
13
6
8
9
14
32
21
36
30
10
30
15
5
24
28
20
26
2
4
5
5
6
34
13
15
14
9
24
8
10
23
5
9
5
25
9
9
7
44
25
10
13
10
44
15
12
1
18
10
17
33
28
6
25
29
15
16
7
23
6
12
30
25
21
25
27
12
19
7
15
10
11
45
22
30
45
19
30
15
16
15
18
19
25
5
1
19
5
1
28
4
15
8
11
21
14
12
31
10
11
25
29
25
3
15
51
34
5
34
17
52
17
15
1
21
12
22
33
42
10
42
28
24
21
17
38
13
15
62
46
44
32
51
13
28
16
23
18
16
38
34
57
45
23
36
19
26
27
34
36
41
12
12
18
23
8
34
25
14
15
17
24
16
17
41
15
21
27
40
11
8
17
75
53
17
22
11
75
27
25
7
5
30
34
35
34
11
32
16
23
10
7
39
8
16
40
25
65
39
48
13
28
5
8
5
15
50
33
56
43
27
35
20
17
25
39
29
27
8
0
24
4
5
36
8
22
17
10
12
12
11
34
13
25
44
44
16
20
13
45
58
20
27
19
65
22
17
0
22
17
25
29
48
17
40
18
30
5
8
38
11
15
50
28
50
33
31
29
32
3
24
17
20
34
36
65
38
22
50
16
17
43
35
65
52
10
4
32
24
7
45
11
27
32
8
17
12
23
45
12
16
30
35
18
5
16
45
39
27
38
14
68
25
23
3
16
11
10
19
45
15
20
12
30
20
17
30
14
10
25
33
32
28
52
3
10
8
12
3
13
35
18
33
24
8
24
16
13
22
26
16
28
5
4
7
7
3
21
11
25
20
26
10
7
17
12
26
14
24
28
20
16
11
53
42
15
17
15
53
18
16
1
18 50
12 29
24 55
32 51
45 43
17 10
23 54
23 28
45 47
10 35
20 28
36 53
18 21
16 47
52 110
40 68
50 60
45 70
68 100
13 25
26 35
23 37
11 36
10 17
15 36
62 84
24 37
67 64
36 50
38 30
38 52
18 26
36 59
36 53
40 45
41 59
42 68
15 18
8 17
6 22
20 21
17 24
37 42
22 36
43 45
26 35
26 25
25 35
15 18
22 20
30 33
29 40
50 48
31 50
39 35
16 23
15
8
15 18
67 69
51 60
12 15
18 28
13 30
70 110
27 42
24 39
4
8
24
26
34
28
39
12
43
25
42
25
20
40
20
22
85
70
60
54
75
10
35
25
35
30
15
95
33
76
35
27
60
16
29
45
42
43
55
38
12
23
23
17
35
31
49
32
28
56
25
29
59
23
36
39
51
22
29
17
94
63
13
35
13
95
34
30
10
20
40
55
31
47
16
61
21
22
10
7
48
24
14
78
44
46
34
49
44
35
6
15
13
17
51
51
76
44
48
52
16
34
72
48
90
45
23
12
29
19
11
40
20
21
36
19
40
25
45
42
20
19
38
42
20
18
8
69
70
32
36
19
90
33
30
6
26
42
16
35
55
19
52
27
26
9
21
60
22
13
29
27
38
28
28
44
23
5
7
6
19
20
25
64
38
30
40
7
15
34
22
73
22
5
15
16
16
15
17
20
21
60
9
17
9
18
32
20
20
23
25
23
6
15
45
30
26
25
23
73
24
22
5
14
5
30
19
35
28
28
40
25
7
14
36
17
15
68
38
36
30
26
11
19
13
14
4
9
62
25
51
31
15
48
28
43
36
29
32
30
9
10
15
21
14
36
18
25
24
40
38
14
40
25
26
23
16
44
13
32
11
80
65
13
32
26
80
27
25
4
20
12
28
34
32
17
23
48
28
29
13
38
14
14
70
26
30
30
51
10
28
10
10
25
10
63
36
55
28
14
19
15
18
39
28
28
22
15
7
10
16
20
22
17
35
30
30
35
28
22
16
16
20
24
33
9
12
15
58
48
13
59
33
70
24
21
7
17 11
20 18
37 50
20 21
40 44
16 44
33 29
43 56
25 35
23 22
17 15
37 28
13 12
25 19
65 100
36 57
40 67
38 42
41 43
20 19
24 61
15
9
23 21
20
8
15 20
68 85
40 54
58 42
32 21
22 18
52 42
17 22
20 23
57 45
35 37
28 54
29 27
15 21
6
8
15
9
16 10
20 28
27 33
22 15
35 14
36 25
23 38
26 24
15 15
31 37
22 24
18 27
26 36
23 33
49 50
17 20
10 23
10 20
71 58
43 47
11 11
32 22
19 27
71 100
27 31
24 28
5
8
18
20
55
27
45
30
27
75
21
23
25
35
17
25
86
45
30
40
63
23
21
13
20
11
20
70
33
62
25
20
59
16
47
60
33
41
40
20
11
11
14
23
28
21
17
18
23
32
25
32
22
17
36
27
40
20
17
22
85
49
7
35
30
86
32
27
7
20
28
45
17
41
21
15
48
30
16
17
23
17
22
52
40
36
35
60
17
19
16
23
12
24
52
17
40
16
30
60
20
18
65
33
40
22
18
13
6
12
9
16
15
12
11
6
42
15
40
32
16
24
22
40
29
8
16
50
40
12
25
14
65
28
24
5
29
36
53
32
49
30
27
52
39
26
18
38
30
28
62
42
39
44
59
20
24
17
30
13
14
44
29
47
14
31
60
25
33
66
33
37
28
25
21
15
12
12
17
26
22
15
32
23
16
18
31
17
26
38
37
30
7
30
54
53
18
38
10
66
31
29
7
29
35
22
13
34
16
18
36
27
15
20
40
22
18
47
23
32
30
63
20
22
3
14
12
12
44
22
60
12
15
64
12
16
48
29
49
20
17
17
16
12
8
13
19
25
13
24
20
13
17
40
24
28
36
35
22
6
20
50
45
17
42
12
76
29
24
3
57
58
Riksgränsen
Karesuando
Malmberget
Kiruna
Jokkmokk
Kvikkjokk
Haparanda
Piteå
Stensele
Hemavan
Gäddede
Umeå
Forse
Östersund
84
76
34
50
45
51
44
60
58
61
65
60
64
51
51
60
41
52
60
66
48
70
65
31
46
61
40
45
31
59
63
89
63
47
52
58
53
50
59
71
76
52
31
58
30
32
48
Storlien
45 29 19 120 36 41 75 80 125 39 45 83 75 39 55 44 262
80 52 87 160 53 60 100 107 160 77 80 94 159 97 108 113 223
67 51 79 130 58 30 90 100 122 46 90 105 57 55 60 62 93
58 74 158 180 70 66 88 100 108 62 67 64 130 52 116 80 119
44 68 82 115 100 62 100 53 115 53 75 83 73 58 79 82 164
80 65 78 119 70 60 65 61 117 45 50 63 69 74 108 119 81
70 73 60 210 56 65 65 57 124 64 90 80 67 62 83 76 230
66 58 81 151 47 65 50 36 101 69 40 100 98 83 114 81 102
85 82 49 193 118 78 88 66 122 75 88 81 101 95 101 93 105
63 70 66 151 68 44 48 56 157 61 82 62 83 72 100 80 155
77 54 52 80 57 54 63 38 85 58 58 47 87 79 95 103 135
84 93 107 148 98 103 85 73 117 98 69 84 78 83 91 74 134
93 57 50 148 40 49 80 64 138 58 64 41 82 78 113 103 174
67 56 97 81 30 64 53 51 98 45 51 58 71 48 93 74 157
63 47 64 75 35 42 70 39 80 44 71 64 80 76 86 82 140
76 67 99 150 55 71 84 75 163 76 98 103 154 78 99 99 155
65 48 46 100 40 46 34 42 113 31 47 82 67 46 68 60 91
72 63 67 178 45 63 64 46 111 47 59 85 78 98 110 86 80
74 44 18 120 30 25 30 55 121 46 47 74 84 76 73 84 153
101 77 54 128 65 68 47 48 101 60 41 67 85 82 69 94 85
58 35 24 64 66 44 26 55 119 43 62 38 69 77 70 45 39
92 100 104 76 66 76 80 56 92 63 131 80 90 78 87 51 177
115 76 42 91 35 34 54 43 144 70 67 75 112 79 104 73 216
100 72 45 53 50 66 66 52 89 71 79 71 99 66 52 54 112
48 39 53 49 65 26 29 27 84 56 29 32 80 68 106 69 223
49 19 22 48 30 25 35 24 71 33 25 21 98 54 102 86 81
105 79 58 52 37 53 65 70 54 60 85 71 134 73 87 78 81
45 25 24 112 50 33 26 50 80 38 35 52 43 45 91 46 113
55 24 25 63 16 26 22 44 59 35 21 37 51 46 126 32 118
80 44 34 108 32 26 37 64 90 40 38 69 78 73 118 114 119
80 67 66 76 67 36 45 37 123 70 61 60 124 103 142 135 98
112 100 59 72 68 72 73 85 90 100 123 86 140 149 123 143 98
90 51 56 56 44 60 57 43 83 58 75 53 83 86 105 97 105
89 60 43 95 56 53 69 96 98 75 137 86 93 88 82 69 138
81 56 46 47 26 35 40 39 66 47 56 51 99 88 80 81 106
72 70 69 82 63 78 102 80 91 59 45 68 88 63 74 60 130
74 73 56 98 56 43 72 100 75 56 85 49 68 107 80 76 140
66 55 88 80 62 66 72 83 62 60 56 54 60 98 80 58 142
73 54 48 65 32 31 42 198 220 47 38 60 91 86 121 84 175
55 64 41 114 25 43 34 62 74 63 42 71 83 70 88 83 106
78 85 77 97 60 85 115 103 113 87 65 85 111 105 93 109 121
77 72 59 91 46 46 81 83 106 91 44 52 90 71 73 87 107
70 58 47 86 54 57 52 77 68 62 20 68 66 72 59 71 76
106 89 87 88 83 82 92 86 101 105 85 79 95 104 90 92 86
51 62 23 118 28 30 61 93 169 64 36 48 109 54 68 76 192
82 74 48 112 59 42 70 82 116 81 43 90 111 70 96 80 72
107 99 64 73 58 75 53 50 98 100 43 70 106 77 88 91 105
Härnösand
17
34
30
53
42
46
24
18
13
37
22
48
38
41
43
37
28
55
20
49
31
57
29
35
36
15
54
27
25
24
28
36
55
56
36
56
80
78
51
42
72
54
45
64
17
48
66
Sveg
28
44
33
57
60
50
36
22
18
34
48
74
52
52
48
64
58
57
24
65
61
76
70
41
65
21
53
28
24
34
28
38
45
37
40
80
56
57
39
36
52
25
50
68
31
57
56
Särna
Gävle
Vinter
1904/05 35
1905/06 55
1906/07 55
1907/08 80
1908/09 75
1909/10 88
1910/11 90
1911/12 54
1912/13 44
1913/14 44
1914/15 70
1915/16 88
1916/17 59
1917/18 48
1918/19 69
1919/20 89
1920/21 51
1921/22 62
1922/23 40
1923/24 77
1924/25 23
1925/26 74
1926/27 91
1927/28 55
1928/29 32
1929/30 19
1930/31 100
1931/32 40
1932/33 50
1933/34 75
1934/35 75
1935/36 112
1936/37 72
1937/38 56
1938/39 75
1939/40 70
1940/41 52
1941/42 60
1942/43 41
1943/44 57
1944/45 67
1945/46 70
1946/47 45
1947/48 80
1948/49 47
1949/50 67
1950/51 119
Falun
Malung
Tabell 15. Forts.
Karesuando
Riksgränsen
Malmberget
Kiruna
Jokkmokk
Kvikkjokk
Haparanda
Piteå
Stensele
Hemavan
Gäddede
Umeå
Forse
Östersund
Härnösand
Storlien
Sveg
46
85
51
42
92
55
51
116
22
51
47
47
31
21
145
95
65
94
73
42
33
17
76
19
64
86
54
50
34
68
108
39
68
76
75
73
98
53
41
23
24
25
80
46
33
37
61
58
30
29
36
55
25
22
50
51
18
45
86
132
38
89
31
158
58
53
17
Särna
30 36 34 29
52 88 65 72
58 58 58 51
23 48 74 55
70 66 71 70
30 46 54 42
36 57 46 53
74 99 89 78
37 58 70 57
33 35 80 65
29 28 106 83
24 56 53 40
18 32 50 34
32 23 77 57
91 70 123 124
70 40 63 71
50 42 76 60
80 40 70 62
63 58 75 76
31 70 68 43
34 25 52 47
25 28 42 40
33 36 60 58
14 16 74 57
23 24 46 43
78 71 107 95
52 56 73 62
48 62 63 54
36 30 81 69
47 44 95 99
73 104 107 100
26 25 69 60
56 48 86 70
63 68 95 69
61 65 88 70
59 82 75 77
69 79 110 92
46 50 60 38
30 37 45 40
46 46 50 38
20 31 45 33
31 32 56 58
42 35 89 66
51 34 73 60
25 23 43 32
20 17 68 59
34 29 44 56
47 131 73 57
37 42 41 56
31 70 79 72
48 45 70 72
30 37 78 48
38 35 49 39
19 38 45 40
24 60 77 62
28 38 49 35
23 27 74 55
47 42 78 70
64 90 68 65
68 80 69 67
19 20 43 40
33 63 53 60
25 22 60 72
91 131 123 124
44 45 71 61
42 42 72 60
14 13 34 19
Gävle
Vinter
1951/52 30
1952/53 62
1953/54 77
1954/55 46
1955/56 70
1956/57 37
1957/58 48
1958/59 96
1959/60 58
1960/61 45
1961/62 79
1962/63 43
1963/64 52
1964/65 63
1965/66 110
1966/67 73
1967/68 68
1968/69 94
1969/70 69
1970/71 49
1971/72 56
1972/73 38
1973/74 46
1974/75 36
1975/76 40
1976/77 94
1977/78 70
1978/79 54
1979/80 66
1980/81 75
1981/82 95
1982/83 38
1983/84 64
1984/85 60
1985/86 80
1986/87 75
1987/88 70
1988/89 43
1989/90 49
1990/91 53
1991/92 23
1992/93 38
1993/94 66
1994/95 66
1995/96 34
1996/97 38
1997/98 48
1998/99 54
1999/00 60
2000/01 71
2001/02 48
2002/03 50
2003/04 54
2004/05 29
2005/06 76
2006/07 45
2007/08 46
2008/09 56
2009/10 76
2010/11 82
2011/12 35
2012/13 42
2013/14 53
Max
119
Medel
61
Median
58
Min
19
Falun
Malung
Tabell 15. Forts.
112 32 30 68 80 146 90 36 99 115 84 96 120 137 79
100 51 92 86 68 185 88 91 93 97 76 108 100 249 59
84 34 52 57 28 71 41 36 44 47 38 38 57 135 31
118 58 43 52 70 130 92 70 74 107 99 125 112 135 72
144 64 84 67 93 158 88 77 63 125 84 102 92 151 60
112 48 60 82 62 166 65 90 76 115 105 88 95 99 78
104 39 67 73 86 87 67 70 64 87 74 75 72 135 80
85 62 91 72 74 80 72 68 82 48 52 68 83 112 57
48 40 26 29 58 81 77 65 68 100 89 83 93 73 67
150 58 89 58 61 117 93 111 66 96 85 76 78 138 55
162 58 83 95 103 96 64 85 76 110 91 101 78 121 61
133 48 32 27 56 92 41 41 50 68 42 67 58 158 56
157 30 61 52 55 96 58 79 37 50 50 52 72 108 58
139 42 54 45 69 109 96 89 112 110 125 132 122 152 92
124 100 101 98 88 99 105 107 72 105 104 100 112 101 86
88 54 85 102 90 89 80 71 88 125 90 98 127 110 88
87 53 62 68 89 129 78 64 64 120 97 72 99 122 74
67 70 69 81 78 93 93 73 124 93 79 56 123 119 48
92 77 72 94 82 93 86 96 79 95 85 82 89 83 71
91 33 44 57 84 71 86 38 80 88 83 47 93 174 59
86 24 39 46 64 94 60 53 61 82 49 49 106 106 47
85 26 22 38 48 129 70 37 95 105 93 67 99 151 75
78 68 56 78 112 123 88 91 105 103 92 67 88 131 89
78 53 64 41 83 82 73 76 67 98 72 72 72 138 49
232 42 53 77 135 174 70 47 94 110 65 70 76 167 52
68 64 87 78 61 89 118 78 101 122 103 94 96 141 85
125 60 69 50 61 97 62 53 54 83 75 60 80 158 76
107 51 48 50 75 116 66 73 67 83 63 59 65 136 70
98 54 90 41 84 114 93 61 76 98 95 89 95 104 85
146 64 80 81 79 136 73 105 95 92 80 76 80 139 85
83 72 75 73 73 84 89 58 72 125 79 90 75 163 70
120 50 76 33 125 111 54 53 62 110 75 74 77 140 69
130 50 71 73 98 128 60 57 82 93 70 87 92 172 76
120 60 78 40 87 81 76 50 51 90 84 76 87 120 69
108 70 65 73 88 104 96 61 68 84 77 75 81 158 63
130 85 61 55 98 107 67 60 52 125 87 95 102 165 75
172 94 84 127 97 75 116 86 74 120 88 91 88 150 75
132 24 55 61 133 174 63 50 82 115 70 75 89 190 95
112 53 52 67 112 123 76 60 62 120 70 97 93 130 73
43 30 35 43 40 89 44 55 70 110 84 85 108 140 90
117 19 25 30 82 138 45 22 38 70 67 85 80 197 70
126 48 48 62 133 147 77 51 70 125 82 80 88 265 104
96 55 76 95 86 102 86 75 100 100 97 97 105 154 93
156 43 57 52 94 129 65 50 92 103 81 90 105 175 75
99 32 40 32 53 87 21 21 38 56 50 75 72 198 69
206 51 67 20 95 189 75 57 83 102 110 105 98 224 100
115 33 63 53 88 116 75 83 82 73 105 90 94 174 70
90 52 48 57 76 74 88 71 76 107 90 79 95 131 79
212 63 50 35 108 116 65 70 108 75 78 108 104 207 80
80 56 46 41 71 65 68 56 66 126 84 98 88 103 63
110 28 46 26 85 95 56 67 95 64 78 85 98 138 68
96 38 58 49 77 101 81 60 78 88 78 74 70 171 43
68 22 38 35 80 113 62 52 74 72 74 76 93 141 58
150 30 39 22 86 118 60 51 81 91 78 75 92 132 48
106 33 42 56 55 74 52 53 70 58 63 70 82 151 57
97 25 34 57 63 101 63 35 58 115 100 106 118 163 76
141 30 40 39 70 85 82 51 66 105 118 108 125 108 74
130 75 65 54 99 79 75 64 65 87 78 70 83 154 50
97 52 72 66 70 95 95 94 92 86 98 76 94 160 65
147 58 62 68 73 150 73 75 75 92 109 87 87 198 79
131 48 73 71 81 127 71 75 114 93 93 67 94 128 75
103 37 60 58 51 73 55 83 79 96 146 100 121 178 114
75 26 34 12 56 107 54 38 46 140 94 92 108 159 73
232 118 103 127 198 220 118 137 124 159 149 142 143 265 114
110 51 57 60 74 108 68 64 72 94 80 86 88 140 64
107 52 58 58 75 102 67 61 72 93 79 87 88 138 63
43 16 22 12 24 54 21 20 21 43 38 38 32 39 30
59
60
Vänersborg
Skara
Linköping
Karlstad
Örebro
Västerås
Uppsala
Stockholm
77
105
93
124
104
51
111
80
85
71
111
135
72
94
162
92
121
122
158
89
100
57
87
58
83
144
122
141
136
114
129
89
130
132
161
119
117
55
36
75
58
59
129
102
121
77
50
79
59
39
55
88
78
81
111
37
27
51
100
123
45
100
33
162
93
92
27
Visby
48
80
74
100
83
22
90
64
60
52
95
109
36
91
119
80
107
115
154
39
96
33
52
10
54
116
69
134
122
74
98
56
105
111
117
110
53
15
5
13
19
36
95
52
116
51
53
70
45
36
38
78
63
66
93
21
19
37
100
127
45
76
31
154
70
69
5
Västervik
Ulricehamn
31
38
33
52
63
18
45
23
47
16
32
112
25
42
86
29
61
74
108
8
60
9
17
1
15
94
47
86
85
35
69
36
36
86
95
100
20
10
1
14
9
6
70
21
40
47
19
30
22
24
18
59
41
50
83
17
13
24
96
95
36
55
28
112
44
36
1
Flahult
Borås
Vinter
1951/52 20 22 26 57 54 59
1952/53 42 17 54 58 32 43
1953/54 12 36 57 70 69 75
1954/55 28 68 73 114 78 85
1955/56 10 59 65 97 81 89
1956/57
7 13
7 39 25 22
1957/58 75 79 97 117 99 106
1958/59 18 16 25 39 25 28
1959/60 41 34 56 77 68 89
1960/61
9 17 13 49 15 12
1961/62 18 23 28 84 37 33
1962/63 58 90 90 117 100 99
1963/64
7 24 28 34 39 59
1964/65 37 58 40 68 49 50
1965/66 43 85 66 134 119 113
1966/67 32 23 17 80 33 41
1967/68 46 81 53 98 80 84
1968/69 55 65 72 106 87 73
1969/70 132 136 130 142 141 133
1970/71 16 11 31 19 37 39
1971/72 48 63 60 96 78 72
1972/73
5 18 10 35
4
8
1973/74
9 23 24 36 27 26
1974/75
2 12
7 27
3 10
1975/76 11 39 27 65 35 52
1976/77 58 83 86 101 89 86
1977/78 26 51 41 89 48 62
1978/79 92 104 85 116 113 120
1979/80 76 91 102 122 105 106
1980/81 50 60 61 95 76 65
1981/82 66 86 86 106 91 92
1982/83 20 14 26 55 30 33
1983/84 39 38 16 112 64 72
1984/85 77 87 68 111 91 99
1985/86 60 43 67 132 75 98
1986/87 58 62 71 112 95 102
1987/88
1 28 25 78 43 46
1988/89
0
1
2 25 11 13
1989/90
3
1
3 17
0 10
1990/91 18
2 14 35 20 21
1991/92
4
8
7 31
8 16
1992/93
2
4
4 44
2 33
1993/94 35 41 32 96 57 69
1994/95 15 24
6 57 17 15
1995/96 69 49 79 111 96 66
1996/97 22 30 28 48 40 48
1997/98 15 13 20 31 21 24
1998/99 32 40 58 82 56 42
1999/00 14 21 29 38 25 17
2000/01 15 20 38 35 21 16
2001/02 26 21 33 43 34 27
2002/03 42 29 45 86 46 44
2003/04 31 14 37 51 39 19
2004/05 36 11 32 59 42 46
2005/06 78 78 85 105 105 106
2006/07
9 16 20 30 21 26
2007/08
2
6
2 23
7 16
2008/09 25
9 16 63 20 20
2009/10 74 92 78 104 75 89
2010/11 68 69 64 124 76 94
2011/12 11 36 14 44 30 31
2012/13 56 59 73 83 66 84
2013/14 13 16 21 22 16 20
Max
132 136 130 142 141 133
Medel
34 41 43 73 52 55
Median
26 30 33 70 43 48
Min
0
1
2 17
0
8
Göteborg
Kalmar
Bredåkra
Växjö
Kristianstad
Halmstad
Lund
Tabell 16. Antal dagar med snötäcke. Gula värden är interpolerade data.
61
75
74
96
111
56
103
36
74
16
50
119
52
60
115
57
95
91
126
54
73
5
26
13
66
81
62
111
100
68
101
9
49
101
81
99
47
13
24
22
24
28
83
24
78
54
33
67
25
29
34
69
57
57
85
30
9
31
91
103
34
73
30
126
61
60
5
50
25
73
92
55
68
104
49
61
26
63
112
29
18
118
60
87
113
135
34
78
32
43
7
37
112
86
113
109
54
91
57
82
108
124
109
64
21
8
30
20
39
85
51
82
53
54
66
43
61
42
87
73
64
98
33
31
39
105
125
42
58
33
135
65
61
7
39
47
72
102
104
65
93
73
53
52
72
121
46
64
119
70
100
109
148
40
96
29
10
25
53
116
84
115
96
67
84
39
48
102
87
97
64
15
9
26
12
43
77
40
61
44
37
44
36
25
41
53
76
66
91
36
21
42
99
107
43
95
29
148
65
64
9
60
73
83
91
99
73
97
74
62
57
94
120
50
64
141
75
100
107
147
65
98
28
54
50
63
123
95
120
110
81
119
61
78
121
133
105
100
40
15
53
28
36
99
57
115
52
66
80
46
61
39
83
69
65
106
42
11
46
105
113
37
95
34
147
77
74
11
49
62
82
112
102
74
105
77
73
55
59
116
42
60
146
77
105
137
138
94
112
34
54
35
46
131
100
113
108
82
112
60
109
123
128
117
82
50
10
59
21
50
101
57
68
46
43
108
54
53
63
106
93
59
95
50
19
65
111
132
35
98
39
146
79
77
10
72
76
94
102
112
100
112
86
87
78
94
131
78
89
144
88
99
134
150
84
105
40
54
36
65
128
101
127
118
88
124
87
123
128
143
118
95
64
50
24
35
56
101
70
143
64
88
113
67
90
61
106
94
76
126
69
20
75
107
131
34
119
45
150
91
90
20
55
74
73
91
106
83
102
82
83
51
97
101
62
63
134
88
112
136
150
82
109
43
54
38
54
112
81
105
88
80
119
66
114
120
124
121
113
56
43
51
23
51
90
57
121
42
28
68
65
40
58
81
96
62
105
50
27
73
108
132
32
108
36
150
80
81
23
86
87
99
90
144
106
122
85
101
66
128
135
54
110
152
93
111
136
149
101
106
52
63
68
95
108
105
119
107
123
131
82
119
119
141
109
106
59
67
77
35
33
96
73
153
63
76
109
59
37
63
98
106
83
115
62
36
88
113
123
53
126
34
153
94
99
33
56
66
74
73
110
74
107
75
83
44
88
119
50
77
145
65
105
105
150
69
90
11
39
19
78
96
72
125
61
78
114
73
106
111
130
108
83
48
32
41
25
43
94
49
130
61
62
86
54
36
54
79
92
90
118
53
16
57
106
128
50
122
35
150
78
75
11
Jokkmokk
Kiruna
Malmberget
Riksgränsen
Karesuando
131
146
93
170
178
172
126
139
156
190
150
156
144
160
173
155
135
190
197
154
152
127
168
174
154
184
165
163
171
183
176
155
157
181
174
159
180
140
122
131
94
191
168
200
148
181
157
144
158
147
122
151
138
136
158
97
162
150
130
150
118
141
90
200
153
155
90
Kvikkjokk
190
212
188
236
216
210
207
170
155
202
171
189
188
213
199
211
204
217
211
208
218
222
219
212
203
210
207
210
217
217
210
186
227
196
200
213
207
230
184
194
201
228
226
229
218
227
211
214
192
169
199
225
185
215
193
196
210
191
247
197
188
203
183
247
205
208
155
Haparanda
Östersund
110
143
115
132
175
156
147
123
110
122
116
149
135
134
173
139
136
176
178
138
150
69
159
102
135
173
159
150
151
177
148
144
157
138
158
134
161
146
112
110
70
97
132
121
141
143
163
143
124
93
111
155
136
104
138
87
113
154
125
157
95
139
72
178
134
138
69
Piteå
Storlien
134
182
136
189
188
146
148
160
161
190
159
151
162
164
183
157
148
190
190
176
173
133
165
184
154
206
177
177
188
202
179
167
164
188
183
157
185
157
123
154
149
192
190
197
172
168
179
186
155
165
174
169
175
146
173
127
178
158
151
167
128
164
147
206
167
167
123
Stensele
Härnösand
150
169
141
184
184
166
139
170
156
197
167
165
164
163
181
175
159
199
194
183
173
161
177
203
155
214
182
179
187
203
196
170
167
193
186
168
186
178
126
158
168
198
189
203
185
184
174
185
162
141
171
185
178
147
175
150
182
176
165
152
125
163
152
214
173
174
125
Hemavan
Sveg
106
140
102
134
175
155
128
122
115
101
118
149
85
120
159
82
113
141
146
109
107
63
107
96
97
140
137
135
131
159
152
110
126
133
153
128
149
104
95
124
52
67
117
105
159
90
85
151
83
108
99
141
121
91
129
71
74
124
124
148
74
142
53
175
117
120
52
Gäddede
Särna
84
120
80
123
147
106
116
119
97
97
127
136
110
126
165
118
102
165
162
119
126
75
110
95
113
137
138
125
133
172
150
79
125
144
170
137
164
119
110
136
88
105
145
153
154
110
122
157
116
110
137
143
123
101
140
86
99
136
124
145
91
140
66
172
123
123
66
Umeå
Gävle
116
148
116
158
149
141
139
142
141
124
154
151
153
138
170
163
129
187
182
160
169
109
149
157
131
167
158
156
175
185
168
154
133
157
184
139
170
126
101
145
107
120
162
171
165
120
123
153
143
140
142
163
126
101
164
106
140
143
147
151
103
144
87
187
145
147
87
Forse
Falun
Vinter
1951/52
1952/53
1953/54
1954/55
1955/56
1956/57
1957/58
1958/59
1959/60
1960/61
1961/62
1962/63
1963/64
1964/65
1965/66
1966/67
1967/68
1968/69
1969/70
1970/71
1971/72
1972/73
1973/74
1974/75
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
1980/81
1981/82
1982/83
1983/84
1984/85
1985/86
1986/87
1987/88
1988/89
1989/90
1990/91
1991/92
1992/93
1993/94
1994/95
1995/96
1996/97
1997/98
1998/99
1999/00
2000/01
2001/02
2002/03
2003/04
2004/05
2005/06
2006/07
2007/08
2008/09
2009/10
2010/11
2011/12
2012/13
2013/14
Max
Medel
Median
Min
Malung
Tabell 16. Fortsättning
175
177
121
206
181
174
164
138
169
188
176
159
176
174
181
189
176
194
194
185
170
169
192
184
181
179
165
190
185
205
181
181
192
200
185
180
177
187
161
149
180
209
183
215
169
198
195
177
165
166
172
181
162
170
161
184
184
160
139
166
144
149
139
215
176
177
121
192
206
180
220
211
186
185
187
203
205
184
195
188
187
199
211
221
219
196
203
210
219
215
201
201
213
191
218
195
212
205
200
208
207
196
211
192
216
193
189
210
222
212
213
203
222
212
192
189
174
188
202
187
204
180
210
179
194
203
208
183
198
204
222
201
203
174
176
192
123
212
190
185
165
160
196
204
180
171
180
170
189
189
194
220
197
194
182
198
187
198
162
202
187
176
196
199
189
178
163
203
178
177
179
173
151
150
197
193
202
185
161
188
179
179
143
162
171
166
151
180
182
194
188
161
215
185
160
183
164
220
181
182
123
163
181
121
171
190
194
159
146
160
211
154
148
172
162
161
149
149
198
194
147
162
161
160
169
147
166
158
169
166
179
178
159
151
172
154
131
175
146
139
153
136
193
194
159
160
180
175
166
153
147
147
153
146
148
152
136
167
155
164
163
149
147
124
211
161
160
121
170
175
120
179
195
181
149
156
145
187
150
154
168
165
161
161
159
204
191
185
171
194
177
180
167
191
175
175
188
183
190
165
174
166
178
157
173
172
155
172
154
205
201
189
188
186
189
177
167
160
172
194
156
169
159
171
168
165
144
167
150
155
172
205
172
172
120
202
204
152
223
203
223
209
185
198
220
191
193
188
194
205
232
226
229
200
218
212
224
204
205
199
232
212
226
214
198
216
210
225
218
203
231
198
205
211
192
224
218
213
228
221
215
207
224
186
198
187
196
194
208
188
212
205
195
221
207
193
205
204
232
208
207
152
189
201
159
230
191
215
203
174
191
201
179
168
187
180
199
212
210
216
196
199
195
215
205
188
174
221
208
185
213
206
202
195
212
210
191
201
188
189
194
182
208
205
214
222
208
205
199
203
170
196
179
188
197
199
183
196
198
179
207
197
174
191
190
230
197
197
159
208
223
171
237
210
218
243
196
202
219
206
209
204
220
219
235
231
237
217
207
222
224
201
205
186
233
228
201
214
208
216
199
223
219
198
221
185
200
201
179
225
213
218
226
233
226
224
242
208
200
193
200
198
203
190
209
214
190
218
200
179
209
215
243
211
210
171
193
216
185
235
209
220
219
192
190
194
182
187
201
202
205
233
218
228
195
200
214
217
186
194
187
225
220
202
210
203
203
200
217
196
193
209
194
198
204
179
213
204
208
214
219
214
189
226
197
196
188
208
199
230
184
201
208
183
222
200
176
202
205
235
204
202
176
217
216
203
243
234
245
238
227
194
237
219
229
229
235
229
255
252
255
233
242
248
256
243
241
230
269
227
246
242
227
251
216
250
245
240
266
216
244
256
235
237
266
251
251
255
259
260
241
232
203
232
243
248
229
215
233
224
210
248
236
212
217
233
269
237
237
194
199
192
160
221
201
209
216
175
153
196
180
205
196
187
218
228
230
225
186
184
214
229
193
204
189
225
214
199
217
209
199
193
217
224
206
220
190
212
202
207
216
222
229
215
222
218
216
224
225
191
201
190
195
211
193
210
202
188
214
196
183
190
202
230
204
205
153
61
Tabell 17. Snödjupsökning minst 40 cm från en dag till nästa. 1951-01-01 till 2014-0630. Listan är ej komplett pga saknade data i databasen under perioden 1951-1968.
ökning dag 1 dag 2 datum
[cm] [cm] [cm] dag 2
Klimatnr Station
40
80 120 19510315
93640 Sutterhöjden
40 178 218 19530321 188830 Riksgränsen
57 108 165 19530326 155910 Tärnaby
41
27
68 19540109 188830 Riksgränsen
45
20
65 19590409 127380 Härnösand
53
82 135 19620217 160740 Fällfors
45
7
52 19631219
94230 Skråmforsen
46
14
60 19651127 123480 Storsjö Kapell
47
4
51 19651127 138270 Bredbyn
51
32
83 19651128 155680 Kittelfjäll
44
46
90 19660215
82260 Såtenäs
40
23
63 19661210 123480 Storsjö Kapell
40
50
90 19661219 179950 Nikkaluokta
55
13
68 19671223 114270 Kvarnberg
42
48
90 19671223 122610 Grövelsjön
40
30
70 19671225 124390 Skålan
40
15
55 19680111
64130 Karlshamn
49
13
62 19680111
65160 Bredåkra
43
63 106 19690216 102240 Kristinefors
40
25
65 19691013 188830 Riksgränsen
42
28
70 19700103 139340 Nordmaling
42
27
69 19710101
98500 Norrveda
47
42
89 19710101 107120 Dannemora
40
30
70 19711211 132360 Rensjönäset
51
1
52 19711229
75040 Allgunnen
54
23
77 19721124 188800 Abisko
40
60 100 19730105 155930 Laisaliden
40
18
58 19730213 138240 Örnsköldsviks Flygplats
42 106 148 19750301 132360 Rensjönäset
44
74 118 19750301 132450 Sandnäs
42
10
52 19751205 132360 Rensjönäset
42
28
70 19770407 107560 Norrsundet
47
3
50 19771207
86350 Norrköping-Kungsängen
48
2
50 19771207
86370 Norrköping-Sörby
48
17
65 19790104
66410 Kalmar Flygflottilj
64
20
84 19790104
77170 Mossen
40
0
40 19801018 113410 Särna
41
2
43 19801126
63020 Åkeboda
43
87 130 19810308 127560 Kramfors
50
68 118 19810308 128590 Ullånger
43
61 104 19810308 134460 Föllinge-Vägskälet
47
50
97 19811207 151380 Skellefteå flygplats
43
2
45 19811211
66410 Kalmar
44
6
50 19841218 108040 Norrby S
49
18
67 19850104
76000 Sandbäckshult
72
18
90 19850104
76160 Oskarshamn
50
18
68 19850105
76470 Västervik
40
15
55 19850121 116480 Delsbo
42
30
72 19850122 126220 Skallböle
40
62 102 19850328
93340 Suttertjärn
41
23
64 19851128 113080 Evertsberg
62
ökning dag 1 dag 2 datum
[cm] [cm] [cm] dag 2
Klimatnr Station
50
14
64 19860101
62570 Abild
41
11
52 19860101
63600 Torup
43
12
55 19860101
72060 Skogsforsen
44
11
55 19860101
72180 Linhult
40
44
84 19881128 188820 Katterjåkk
45
22
67 19911125 188820 Katterjåkk
60
30
90 19911214 188800 Abisko
43
60 103 19920111 155940 Hemavan
59
30
89 19921212 188820 Katterjåkk
44 142 186 19930216 155980 Umfors
43
2
45 19930221
86410 Hult
48 217 265 19930313 188820 Katterjåkk
44
58 102 19940127 127310 Sundsvalls Flygplats
44 106 150 19940128 138130 Rössjö
45
35
80 19950102 123370 Särvsjö D
54
73 127 19950102 133050 Höglekardalen
40
0
40 19950327 103090 Gustavsfors
43
0
43 19950428 104300 Mockfjärd
43
7
50 19950428 105050 Grängesberg
42
13
55 19951117
72560 Alingsås D
45
7
52 19951117
73570 Molla
42
48
90 19980301 144040 Valsjön
73
58 131 19981207 107430 Gävle-Åbyggeby
42
3
45 20061021 136360 Storfinnforsen
41
23
64 20091220
53190 Beddingestrand
46
28
74 20091221 133050 Höglekardalen
48
44
92 20100128 138360 Hattsjöbäcken D
50
40
90 20100128 139440 Nordanbäck D
47
43
90 20100220
63480 Havraryd D
40
90 130 20100221 116170 Söderala D
50
6
56 20101127
53260 Ystad
48
32
80 20101217 178820 Björkudden
44
68 112 20110107 155770 Kittelfjäll D
41
2
43 20111210 138270 Bredbyn D
55
10
65 20111210 138360 Hattsjöbäcken D
40
7
47 20111210 150020 Tavelsjö D
75
0
75 20121201
83220 Kilagården
64
0
64 20121201 106540 Ockelbo
48
30
78 20121201 116070 Härnebo
46
14
60 20121201 116150 Kilafors D
60
15
75 20121201 126070 Hassela D
47
18
65 20121201 126080 Sänningstjärn D
71
1
72 20121202 150200 Brände
41
36
77 20131125 188800 Abisko
41
0
41 20131206 114510 Lillhärdal
40
0
40 20131206 124110 Ytterhogdal
41
3
44 20131206 126170 Ulvsjön D
40
0
40 20131206 127090 Åsnorrbodarna
47
8
55 20140111 150280 Mårtensboda D
SMHIs publiceringar
SMHI ger ut sju rapportserier. Tre av dessa, R-serierna är avsedda för internationell
publik och skrivs därför oftast på engelska. I de övriga serierna används det svenska
språket.
Seriernas namn
Publiceras sedan
RMK (Report Meteorology and Climatology)
RH (Report Hydrology)
RO (Report Oceanography)
METEOROLOGI
HYDROLOGI
OCEANOGRAFI
KLIMATOLOGI
1974
1990
1986
1985
1985
1985
2009
I serien METEOROLOGI har tidigare utgivits:
1985
1
Hagmarker, A. (1985)
Satellitmeteorologi.
2
Fredriksson, U., Persson, Ch., Laurin,
S. (1985)
Helsingborgsluft.
3
Persson, Ch., Wern, L. (1985)
Spridnings- och
depositionsberäkningar för av
fallsförbränningsanläggningar i
Sofielund och Högdalen.
4
Kindell, S. (1985)
Spridningsberäkningar för SUPRAs
anläggningar i Köping.
5
Andersson, C., Kvick, T. (1985)
Vindmätningar på tre platser på
Gotland.
Utvärdering nr 1.
6
Kindell, S. (1985)
Spridningsberäkningar för Ericsson,
Ingelstafabriken.
7
Fredriksson, U. (1985)
Spridningsberäkningar för olika
plymlyft vid avfallsvärmeverket
Sävenäs.
8
Fredriksson, U., Persson, Ch. (1985)
NOx- och NO2-beräkningar vid
Vasaterminalen i Stockholm.
9
Wern, L. (1985)
Spridningsberäkningar för ASEA
transformers i Ludvika.
10
Axelsson, G., Eklind, R. (1985)
Ovädret på Östersjön 23 juli 1985.
11
Laurin, S., Bringfelt, B. (1985)
Spridningsmodell för kväveoxider i
gatumiljö.
12
Persson, Ch., Wern, L. (1985)
Spridnings- och
depositionsberäkningar för
avfallsförbränningsanläggning i
Sofielund.
13
Persson, Ch., Wern, L. (1985)
Spridnings- och
depositionsberäkningar för
avfallsförbränningsanläggning i
Högdalen.
14
Vedin, H., Andersson, C. (1985)
Extrema köldperioder i Stockholm.
15
Krieg, R., Omstedt, G. (1985)
Spridningsberäkningar för Volvos
planerade bilfabrik i Uddevalla.
63
16
Kindell, S. Wern, L. (1985)
Luftvårdsstudie avseende
industrikombinatet i Nynäshamn
(koncentrations- och luktberäkningar).
2
Olsson, L.-E., Kindell, S. (1986)
Air pollution impact assessment for the
SABAH timber, pulp and paper
complex.
17
Laurin, S., Persson, Ch. (1985)
Beräknad formaldehydspridning och
deposition från SWEDSPANs
spånskivefabrik.
3
Ivarsson, K.-I. (1986)
Resultat av byggväderprognoser säsongen 1984/85.
4
18
Persson, Ch., Wern, L. (1985)
Luftvårdsstudie avseende industrikombinatet i Nynäshamn –
depositions-beräkningar av koldamm.
Persson, Ch., Robertson, L. (1986)
Spridnings- och
depositionsberäkningar för en
sopförbränningsanläggning i Skövde.
5
19
Fredriksson, U. (1985)
Luktberäkningar för Bofors Plast i
Ljungby, II.
Laurin, S. (1986)
Bilavgaser vid intagsplan - Eskilstuna.
6
Wern, L., Omstedt, G. (1985)
Spridningsberäkningar för Volvos
planerade bilfabrik i Uddevalla energi-centralen.
Robertson, L. (1986)
Koncentrations- och depositionsberäkningar för en sopförbränningsanläggning vid Ryaverken i Borås.
7
Laurin, S. (1986)
Luften i Avesta - föroreningsbidrag
från trafiken.
8
Robertson, L., Ring, S. (1986)
Spridningsberäkningar för bromcyan.
9
Wern, L. (1986)
Extrema byvindar i Orrefors.
10
Robertson, L. (1986)
Koncentrations- och depositionsberäkningar för Halmstads avfallsförbränningsanläggning vid
Kristinehed.
11
Törnevik, H., Ugnell (1986)
Belastningsprognoser.
12
Joelsson, R. (1986)
Något om användningen av numeriska
prognoser på SMHI (i princip
rapporten till ECMWF).
13
Krieg, R., Andersson, C. (1986)
Vindmätningar i höga master, kvartalsrapport 4/1985.
14
Dahlgren, L. (1986)
Solmätning vid SMHI.
15
Wern, L. (1986)
Spridningsberäkningar för ett
kraftvärme-verk i Sundbyberg.
20
21
22
Krieg, R., Omstedt, G. (1985)
Spridningsberäkningar för Volvos
planerade bilfabrik i Uddevalla kompletterande beräkningar för
fabrikerna.
Karlsson, K.-G. (1985)
Information från Meteosat forskningsrön och operationell
tillämpning.
23
Fredriksson, U. (1985)
Spridningsberäkningar för AB
Åkerlund & Rausings fabrik i Lund.
24
Färnlöf, S. (1985)
Radarmeteorologi.
25
Ahlström, B., Salomonsson, G. (1985)
Resultat av 5-dygnsprognos till ledning
för isbrytarverksamhet vintern 198485.
26
Wern, L. (1985)
Avesta stadsmodell.
27
Hultberg, H. (1985)
Statistisk prognos av yttemperatur.
1986
1
Krieg, R., Johansson, L., Andersson, C.
(1986)
Vindmätningar i höga master, kvartalsrapport 3/1985.
16
Kindell, S. (1986)
Spridningsberäkningar för Uddevallas
fjärrvärmecentral i Hovhult.
30
Fredriksson, U. (1986)
SO2-halter från Hammarbyverket kring
ny arena vid Johanneshov.
17
Häggkvist, K., Persson, Ch.,
Robertson, L (1986)
Spridningsberäkningar rörande
gasutsläpp från ett antal källor inom
SSAB Luleå-verken.
31
Persson, Ch., Robertson, L., Häggkvist,
K. (1986)
Spridningsberäkningar, SSAB - Luleåverken.
32
18
Krieg, R., Wern, L. (1986)
En klimatstudie för Arlanda stad.
Kindell, S., Ring, S. (1986)
Spridningsberäkningar för SAABs
planerade bilfabrik i Malmö.
19
Vedin, H. (1986)
Extrem arealnederbörd i Sverige.
33
Wern, L. (1986)
Spridningsberäkningar för
svavelsyrafabrik i Falun.
20
Wern, L. (1986)
Spridningsberäkningar för
lösningsmedel i Tibro.
34
Wern, L., Ring, S. (1986)
Spridningsberäkningar för Västhamnsverket HKV1 i Helsingborg.
Krieg, R., Andersson, C. (1986)
Vindmätningar i höga master kvartals-rapport 1/1986.
35
Persson, Ch., Wern, L. (1986)
Beräkningar av svaveldepositionen i
Stockholmsområdet.
Kvick, T. (1986)
Beräkning av vindenergitillgången på
några platser i Halland och Bohuslän.
36
Joelsson, R. (1986)
USAs månadsprognoser.
37
Vakant nr.
38
Krieg, R., Andersson, C. (1986)
Utemiljön vid Kvarnberget, Lysekil.
39
Häggkvist, K. (1986)
Spridningsberäkningar av freon 22 från
Ropstens värmepumpverk.
40
Fredriksson, U. (1986)
Vindklassificering av en plats på
Hemsön.
41
Nilsson, S. (1986)
Utvärdering av sommarens (1986)
använda
konvektionsprognoshjälpmedel.
21
22
23
24
Krieg, R., Andersson, C. (1986)
Vindmätningar i höga master kvartals-rapport 2/1986.
Persson, Ch. (SMHI), Rodhe, H.
(MISU), De Geer, L.-E. (FOA) (1986)
Tjernobylolyckan - En meteorologisk
analys av hur radioaktivitet spreds till
Sverige.
25
Fredriksson, U. (1986)
Spridningsberäkningar för Spendrups
bryggeri, Grängesberg.
26
Krieg, R. (1986)
Beräkningar av vindenergitillgången på
några platser i Skåne.
27
Wern, L., Ring, S. (1986)
Spridningsberäkningar, SSAB.
42
Krieg, R., Kvick, T. (1986)
Vindmätningar i höga master.
28
Wern, L., Ring, S. (1986)
Spridningsberäkningar för ny ugn,
SSAB II.
43
Krieg, R., Fredriksson, U. (1986)
Vindarna över Sverige.
29
Wern, L. (1986)
Spridningsberäkningar för Volvo
Hallsbergverken.
44
Robertson, L. (1986)
Spridningsberäkningar rörande
gasutsläpp vid ScanDust i Landskrona bestämning av cyanvätehalter.
45
Kvick, T., Krieg, R., Robertson, L.
(1986)
Vindförhållandena i Sveriges kust- och
havsband, rapport nr 2.
59
Bringfelt, B. (1987)
Receptorbaserad partikelmodell för
gatumiljömodell för en gata i
Nyköping.
46
Fredriksson, U. (1986)
Spridningsberäkningar för en planerad
panncentral vid Lindsdal utanför
Kalmar.
60
Robertson, L. (1987)
Spridningsberäkningar för Varbergs
kommun. Bestämning av halter av SO2,
CO, NOx samt några kolväten.
47
Fredriksson, U. (1986)
Spridningsberäkningar för Volvo BMs
fabrik i Landskrona.
61
Vedin, H., Andersson, C. (1987)
E 66 - Linderödsåsen klimatförhållanden.
48
Fredriksson, U. (1986)
Spridningsberäkningar för ELMOCALFs fabrik i Svenljunga.
62
Wern, L., Fredriksson, U. (1987)
Spridningsberäkningar för Kockums
Plåtteknik, Ronneby. 2.
49
Häggkvist, K. (1986)
Spridningsberäkningar rörande
gasutsläpp från syrgas- och
bensenupplag inom SSAB
Luleåverken.
63
Taesler, R., Andersson, C., Wallentin,
C., Krieg, R. (1987)
Klimatkorrigering för
energiförbrukningen i ett eluppvärmt
villaområde.
50
Wern, L., Fredriksson, U., Ring, S.
(1986)
Spridningsberäkningar för
lösningsmedel i Tidaholm.
64
Fredriksson, U. (1987)
Spridningsberäkningar för AB ÅetåTrycks planerade anläggning vid
Kungens Kurva.
51
Wern, L. (1986)
Spridningsberäkningar för Volvo BM
ABs anläggning i Braås.
65
Melgarejo, J. (1987)
Mesoskalig modellering vid SMHI.
66
52
Ericson, K. (1986)
Meteorological measurements
performed May 15, 1984, to June,
1984, by the SMHI
Häggkvist, K. (1987)
Vindlaster på kordahus vid Alviks
Strand -numeriska beräkningar.
67
Persson, Ch. (1987)
Beräkning av lukt och
föroreningshalter i luft runt Neste
Polyester i Nol.
68
Fredriksson, U., Krieg, R. (1987)
En överskalig klimatstudie för Tornby,
Linköping.
69
Häggkvist, K. (1987)
En numerisk modell för beräkning av
vertikal momentumtransport i områden
med stora råhetselement. Tillämpning
på ett energiskogsområde.
53
Wern, L., Fredriksson, U. (1986)
Spridningsberäkning för Kockums
Plåt-teknik, Ronneby.
54
Eriksson, B. (1986)
Frekvensanalys av timvisa temperaturobservationer.
55
Wern, L., Kindell, S. (1986)
Luktberäkningar för AB ELMO i Flen.
56
Robertson, L. (1986)
Spridningsberäkningar rörande utsläpp
av NOx inom Fagersta kommun.
70
Lindström, Kjell (1987)
Weather and flying briefing aspects.
Kindell, S. (1987)
Luften i Nässjö.
71
Häggkvist, K. (1987)
En numerisk modell för beräkning av
vertikal momentumtransport i områden
med stora råhetselement. En
koefficient-bestämning.
57
58
Persson, Ch., Robertson, L. (1987)
Spridningsberäkningar rörande
gasutsläpp vid ScanDust i Landskrona bestämning av cyanväte.
72
Liljas, E. (1988)
Förbättrad väderinformation i
jordbruket - behov och möjligheter
(PROFARM).
84
Josefsson, W. (1993)
Normalvärden för perioden 1961-90 av
globalstrålning och solskenstid i
Sverige.
73
Andersson, Tage (1988)
Isbildning på flygplan.
85
Laurin, S., Alexandersson, H. (1994)
Några huvuddrag i det svenska
temperatur-klimatet 1961 - 1990.
74
Andersson, Tage (1988)
Aeronautic wind shear and turbulence.
A review for forecasts.
86
Fredriksson, U. och Ståhl, S. (1994)
En jämförelse mellan automatiska och
manuella fältmätningar av temperatur
och nederbörd.
87
Alexandersson, H., Eggertsson
Karlström, C. och Laurin S. (1997).
Några huvuddrag i det svenska
nederbördsklimatet 1961-1990.
88
Mattsson, J., Rummukainen, M. (1998)
Växthuseffekten och klimatet i Norden
- en översikt.
89
Kindbom, K., Sjöberg, K., Munthe, J.,
Peterson, K. (IVL)
Persson, C. Roos, E., Bergström, R.
(SMHI). (1998)
Nationell miljöövervakning av luftoch nederbördskemi 1996.
90
Foltescu, V.L., Häggmark, L (1998)
Jämförelse mellan observationer och
fält med griddad klimatologisk
information.
91
Hultgren, P., Dybbroe, A., Karlsson,
K.-G. (1999)
SCANDIA – its accuracy in classifying
LOW CLOUDS
92
Hyvarinen, O., Karlsson, K.-G.,
Dybbroe, A. (1999)
Investigations of NOAA AVHRR/3 1.6
m imagery for snow, cloud and
sunglint discrimination (Nowcasting
SAF)
93
Bennartz, R., Thoss, A., Dybbroe, A.
and Michelson, D. B. (1999)
Precipitation Analysis from AMSU
(Nowcasting SAF)
94
Appelqvist, Peter och Anders Karlsson
(1999)
Nationell emissionsdatabas för utsläpp
till luft - Förstudie.
75
76
77
78
Kållberg, P. (1988)
Parameterisering av diabatiska
processer i numeriska
prognosmodeller.
Vedin, H., Eriksson, B. (1988)
Extrem arealnederbörd i Sverige
1881 - 1988.
Eriksson, B., Carlsson, B., Dahlström,
B. (1989)
Preliminär handledning för korrektion
av nederbördsmängder.
Liljas, E. (1989)
Torv-väder. Behovsanalys med
avseende på väderprognoser och
produktion av bränsletorv.
79
Hagmarker, A. (1991)
Satellitmeteorologi.
80
Lövblad, G., Persson, Ch. (1991)
Background report on air pollution
situation in the Baltic states - a
prefeasibility study.
IVL Publikation B 1038.
81
Alexandersson, H., Karlström, C.,
Larsson-McCann, S. (1991)
Temperaturen och nederbörden i
Sverige 1961-90. Referensnormaler.
82
Vedin, H., Alexandersson, H., Persson,
M. (1991)
Utnyttjande av persistens i temperatur
och nederbörd för vårflödesprognoser.
83
Moberg, A. (1992)
Lufttemperaturen i Stockholm
1756 - 1990. Historik, inhomogeniteter
och urbaniseringseffekt.
Naturgeografiska Institutionen,
Stockholms Universitet.
95
Persson, Ch., Robertson L. (SMHI)
Thaning, L (LFOA). (2000)
Model for Simulation of Air and
Ground Contamination Associated with
Nuclear Weapons. An Emergency
Preparedness Model.
96
Kindbom K., Svensson A., Sjöberg K.,
(IVL) Persson C., (SMHI) ( 2001)
Nationell miljöövervakning av luftoch nederbördskemi 1997, 1998 och
1999.
97
Diamandi, A., Dybbroe, A. (2001)
Nowcasting SAF
Validation of AVHRR cloud products.
98
Foltescu V. L., Persson Ch. (2001)
Beräkningar av moln- och
dimdeposition i Sverigemodellen Resultat för 1997 och 1998.
99
Alexandersson, H. och Eggertsson
Karlström, C (2001)
Temperaturen och nederbörden i
Sverige 1961-1990. Referensnormaler utgåva 2.
100 Korpela, A., Dybbroe, A., Thoss, A.
(2001)
Nowcasting SAF - Retrieving Cloud
Top Temperature and Height in Semitransparent and Fractional Cloudiness
using AVHRR.
101 Josefsson, W. (1989)
Computed global radiation using
interpolated, gridded cloudiness from
the MESA-BETA analysis compared to
measured global radiation.
102 Foltescu, V., Gidhagen, L., Omstedt,
G. (2001)
Nomogram för uppskattning av halter
av PM10 och NO2
103 Omstedt, G., Gidhagen, L., Langner, J.
(2002)
Spridning av förbränningsemissioner
från småskalig biobränsleeldning
– analys av PM2.5 data från Lycksele
med hjälp av två Gaussiska
spridningsmodeller.
104 Alexandersson, H. (2002)
Temperatur och nederbörd i Sverige
1860 - 2001
105 Persson, Ch. (2002)
Kvaliteten hos nederbördskemiska
mätdata som utnyttjas för
dataassimilation i MATCH-Sverige
modellen".
106 Mattsson, J., Karlsson, K-G. (2002)
CM-SAF cloud products feasibility
study in the inner Arctic region
Part I: Cloud mask studies during the
2001 Oden Arctic expedition
107 Kärner, O., Karlsson, K-G. (2003)
Climate Monitoring SAF - Cloud
products feasibility study in the inner
Arctic region. Part II: Evaluation of the
variability in radiation and cloud data
108 Persson, Ch., Magnusson, M. (2003)
Kvaliteten i uppmätta
nederbördsmängder inom svenska
nederbörskemiska stationsnät
109 Omstedt, G., Persson Ch., Skagerström,
M (2003)
Vedeldning i småhusområden
110 Alexandersson, H., Vedin, H. (2003)
Dimensionerande regn för mycket små
avrinningsområden
111 Alexandersson, H. (2003)
Korrektion av nederbörd enligt enkel
klimatologisk metodik
112 Joro, S., Dybbroe, A.(2004)
Nowcasting SAF – IOP
Validating the AVHRR Cloud Top
Temperature and Height product using
weather radar data
Visiting Scientist report
113 Persson, Ch., Ressner, E., Klein, T.
(2004)
Nationell miljöövervakning –
MATCH-Sverige modellen
Metod- och resultatsammanställning
för åren 1999-2002 samt diskussion av
osäkerheter, trender och miljömål
114 Josefsson, W. (2004)
UV-radiation measured in Norrköping
1983-2003.
115 Martin, Judit, (2004)
Var tredje timme – Livet som
väderobservatör
116 Gidhagen, L., Johansson, C., Törnquist,
L. (2004)
NORDIC – A database for evaluation
of dispersion models on the local,
urban and regional scale
117 Langner, J., Bergström, R., Klein, T.,
Skagerström, M. (2004)
Nuläge och scenarier för inverkan på
marknära ozon av emissioner från
Västra Götalands län – Beräkningar för
1999
118 Trolez, M., Tetzlaff, A., Karlsson, KG. (2005)
CM-SAF Validating the Cloud Top
Height product using LIDAR data
119 Rummukainen, M. (2005)
Växthuseffekten
120 Omstedt, G. (2006)
Utvärdering av PM10 - mätningar i
några olika nordiska trafikmiljöer
121 Alexandersson, H. (2006)
Vindstatistik för Sverige 1961-2004
122 Samuelsson, P., Gollvik, S., Ullerstig,
A., (2006)
The land-surface scheme of the Rossby
Centre regional atmospheric climate
model (RCA3)
123 Omstedt, G. (2007)
VEDAIR – ett internetverktyg för
beräkning av luftkvalitet vid småskalig
biobränsleeldning
Modellbeskrivning och slutrapport
mars 2007
124 Persson, G., Strandberg, G., Bärring,
L., Kjellström, E. (2007)
Beräknade temperaturförhållanden för
tre platser i Sverige – perioderna 19611990 och 2011-2040
125 Engart, M., Foltescu, V. (2007)
Luftföroreningar i Europa under
framtida klimat
126 Jansson, A., Josefsson, W. (2007)
Modelling of surface global radiation
and CIE-weighted UV-radiation for the
period 1980-2000
127 Johnston, S., Karlsson, K-G. (2007)
METEOSAT 8 SEVIRI and NOAA
Cloud Products. A Climate Monitoring
SAF Comparison Study
128 Eliasson, S., Tetzlaf, A.,
Karlsson, K-G. (2007)
Prototyping an improved PPS cloud
detection for the Arctic polar night
129 Trolez, M., Karlsson, K-G., Johnston,
S., Albert, P (2008)
The impact of varying NWP
background information on CM-SAF
cloud products
130 Josefsson, W., Ottosson Löfvenius, M
(2008)
Total ozone from zenith radiance
measurements. An empirical model
approach
131 Willén, U (2008)
Preliminary use of CM-SAF cloud and
radiation products for evaluation of
regional climate simulations
132 Bergström, R (2008)
TESS Traffic Emissions,
Socioeconomic valuation and
Socioeconomic measures Part 2:
Exposure of the European population
to atmospheric particles (PM) caused
by emissions in Stockholm
133 Andersson, S., Bergström, R., Omstedt,
G., Engardt, M (2008)
Dagens och framtidens partikelhalter i
Sverige. Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt
luftdirektiv
134 Omstedt, G., Andersson, S (2008)
Vintervägar med eller utan dubbdäck.
Beräkningar av emissioner och halter
av partiklar för olika
dubbdäcksscenarier
135 Omstedt, G., Andersson, S., Johansson,
Ch., Löfgren, B-E (2008)
Luftkvalitet och småskalig biobränsleeldning. Tillämpningar av SIMAIRved
för några kommuner
136 Josefsson, W., Ottosson Löfvenius, M
(2009)
Measurements of total ozone 20062008
137 Andersson, S., Omstedt, G (2009)
Validering av SIMAIR mot mätningar
av PM10, NO2 och bensen.
Utvärdering för svenska tätorter och
trafikmiljöer avseende är 2004 och
2005
138 Wern, L., Bärring, L (2009)
Sveriges vindklimat 1901 – 2008
Analys av förändring i geostrofisk vind
139 Wern, L., German, J (2009)
Korttidsnederbörd i Sverige, 1995 –
2008
140 Omstedt, G., Andersson, S.,
Bergström., R (2010)
Dagens och framtidens luftkvalitet i
Sverige. Haltberäkningar av NO2,
PM10 och PM2.5 i svenska
trafikmiljöer för framtidsscenarier med
minskade europeiska emissioner
141 Wern, L., Isaksson, L (2010)
Åska i Sverige 2002 – 2009
142 Andersson, S., Omstedt, G., Robertson,
L (2010)
Känslighetsanalys, vidareutveckling
och validering av SIMAIRs urbana
spridnings-modell BUM
143 Wern L., (2012)
Extrem nederbörd i Sverige
under 1 till 30 dygn, 1900 – 2011
144 Omstedt, G., Andersson, S., Bennet,
C., Bergström, R., Gidhagen, L.,
Johansson, Ch., Persson, K (2010)
Kartläggning av partiklar i Sverige –
halter, källbidrag och kunskapsluckor
145 Engardt, M., Andersson, C.,
Bergström, R (2010)
Modellering av Marknära Ozon
- Regionala och högupplösta
tillämpningar av MATCH
146 Omstedt, G., Forsberg, B., Nerhagen,
L., Gidhagen, L., Andersson, S (2011)
SIMAIRscenario – ett modellverktyg
för bedömning av luftföroreningars
hälsoeffekter och kostnader
147 Andersson, C., Andersson, S., Langner,
J och Segersson, D (2011)
Halter och deposition av
luftföroreningar - Förändring över
Sverige från 2010 till 2020 i bidrag
från Sverige, Europa och Internationell
Sjöfart
148 Carlund, Th (2011)
Upgrade of SMHI’s meteorological
radiation network 2006-2007 – Effects
on direct and global solar radiation
149 Josefsson, W., Ottosson Löfvenius, M
(2012)
Measurements of total ozone 20092011
150 Omstedt, G., Andersson, S., Asker,
Ch., Jones, J., Kindell, S., Segersson,
D., Torstensson, M (2012)
Luftkvaliten i Sverige år 2020
Uppföljning av miljömålet Frisk luft
för trafikmiljöer i svenska tätorter
151 Omstedt, G., Burman, L. SLB-analys,
(2012)
Beräkningar av kväveoxidhalter vid
några gator i Umeå åren 2014 och 2020
med och utan miljözon
152 Stefan Andersson och Gunnar Omstedt
(2013)
Utvärdering av SIMAIR mot mätningar
av PM10 och NO2 i Göteborg,
Stockholm och Umeå för åren 20062009. Undersökning av en ny
emissionsmodell för vägtrafikens
slitagepartiklar.
153. Segersson, David (2014)
A dynamic model for shipping
emissions
- Adaptation of Airviro and application
in the Baltic Sea
154. Wern, Lennart. (2013)
Luftfuktighet, Variationer i Sverige
155. Holmin-Fridell, Sofi. Jörgen Jones,
Cecilia Bennet, Helena Södergren,
Sven Kindell, Stefan Andersson,
Martin Torstensson och Mattias
Jakobsson. (2013)
Luftkvaliteten i Sverige år 2030.
156. Gunnar Omstedt, Bertil Forsberg*,
Karin Persson**, *Umeå Universitet,
**IVL Svenska Miljöinstitutet (2014)
Vedrök i Västerbotten - mätningar,
beräkningar och hälsokonsekvenser.
157 Patrick Samuelsson, Stefan Gollvik,
Christer Jansson, Marco Kupiainen,
Ekaterina Kourzeneva, Willem Jan van
de Berg. (2014)
The surface processes of the Rossby
Centre regional
atmospheric climate model (RCA4)
Denna sida är avsiktligt blank
ISSN : 0283-7730
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
601 76 NORRKÖPING
Tel 011-495 80 00 Fax 011-495 80 01