Remissvar KB om samverkansstrukturen, dnr 6.5-2015-31 SLB tackar för möjligheten att genom en remiss lämna synpunkter på det förslag kring ny inflytandestruktur som KB lagt fram (dnr 6.5-2015-31). Frågan har väckt stort engagemang och diskussion inom föreningen och följande svar har arbetats fram genom tät e-postkontakt mellan samtliga medlemmar. Vi vill framföra följande synpunkter: Namnet Att namnet ändras från ”inflytandestruktur” till ”samverkansstruktur” ser vi som i stort sett positivt. De flesta av oss arbetar redan inom kultursamverkansmodellen (i dagligt tal ofta förkortad till just samverkansmodellen) och vet att ett arbete i samverkans tecken består av dialogmöten och respekt för varandras olikheter och behov. Men också en jämställdhet i inflytande. Att det är ett tidsödande arbetssätt kan många intyga, men det är ett som ger bäst resultat i längden. Vi menar därför att namnbytet är bra men det måste också innehållsligt svara mot benämningen; vi önskar att alla bibliotekstyper ska ha lika värde, ha lika mycket att säga till om och lika stor rätt att få sina frågor belysta inom samverkansstrukturen. Man kan möjligen tänka sig att byta namn till samverkans- och utvecklingsstruktur. Det är ju inte enbart samverkan vi vill åstadkomma utan främst utveckling. Genom detta byte blir det dessutom något svårare att förväxla samverkansstrukturen med (kultur)samverkansmodellen. Vi vill dock peka på att nuvarande skrivning inte tydligt andas samverkan. Som exempel kan nämnas formuleringen ”Varje grupp får tydliga direktiv anpassade efter KB's uppdrag”. De som kommer att befolka grupperna gör detta på mandat från andra, inte från KB. Och det är det som är idén med samverkan – att olika grupper och formeringar tar sina egna agendor till bordet där man sedan i samverkan bestämmer en gemensam färdväg. Folkbiblioteksfrågorna Den stora farhågan som vi ser är att folkbibliotekens röster och frågor har svårt att komma till tals. Hela förslaget andas implicit samverkan universitets- och högskolebiblioteken. Folkbibliotekens samverkan/inflytande känns marginell. Den nya samverkansstrukturen och dess grupper följer helt KBs uppdrag på ett annat sätt än den tidigare strukturen. Det är naturligtvis logiskt och riktigt utifrån ett myndighetsperspektiv men med folk- och regionbiblioteksögon blir det dystert. Vi ser t ex att samtliga grupper som lagts ned från den gamla strukturen eller som avslutas nu under våren har haft ordförande från folkbibliotekssidan. Folkbibliotekens roll med alla olika perspektiv; barn, tillgänglighet, mångfald måste stärkas inom KB. Det är helt följdriktigt att så sker eftersom just dessa perspektiv lyfts fram och stärks i nya bibliotekslagen. Nationell biblioteksstrategi Resonemanget ovan blir än tydligare om man ser det utifrån det uppdrag som KB nu fått att i samverkan ta fram en nationell biblioteksstrategi. En sådan kan omöjligt innehålla endast de frågor som myndigheten KB har att handha, utan måste ta hänsyn till folkbibliotekens frågor; tillgänglighet, mångfald och barn. Vi efterlyser därför ett tydligt svar på hur strukturen kring det nationella biblioteksstrategiska arbetet ska utformas – hur ska man i det säkra alla bibliotekstypers lika och jämställda värde? Barnperspektivet Ett av inflytandestrukturens stora brister var avsaknaden av barnperspektiv och svårigheten att lyfta in det i de olika grupperna och grupperingarna som funnits. Detta problem kvarstår i föreliggande förslag. Här finns en tydlig stuprörsmodell och de tvärkontakter som ska tas är dåligt beskrivna. Var finns till exempel frågan om barnperspektivet? Nomineringsförfarandet Vi ställer oss tveksamma till att SKL skulle vara bästa nomineringsinstans för folkbibliotek- och regionbibliotek enligt nuvarande modell. Uppmaningen att nominera skickas för högt upp i regionerna och når inte alltid instanser med kunskap om folkbiblioteken. För att frågan ska hamna rätt kan man tänka sig samma modell som för nomineringen av skolbibliotekspersonal – som idag handhas av Nationella skolbiblioteksgruppen, tidigare en undergrupp till Sveriges författarförbund, snart en undergrupp till Svensk biblioteksförening. Det vill säga en folkbibliotekschefsgrupp. Var en sådan ska placeras är inte en fråga för SLB men vi ser minst två möjligheter; antingen som en undergrupp till kulturchefsgruppen inom SKL (vilket skulle ge den ett tydligt mandat) eller som en grupp inom Svensk biblioteksförening. På samma sätt skulle även SLB kunna vara nomineringsinstans, antingen som en undergrupp till kulturchefsgruppen eller som undergrupp till Svensk biblioteksförening, eller fristående. Man kan också i detta sammanhang fundera över om folkbiblioteksrepresentationen bör öka procentuellt, folkbiblioteken är den största delen av svenskt biblioteksväsende och borde därför kanske få inflytande i proportion till detta. Tillsättandet av grupper Mycket av själva grupptillsättningen är oklar. Vad är skillnaden mellan ”basstruktur” och den mer flexibla grupptillsättning som beskrivs? Vi kan se ett stort behov av cross-overtänkande men detta behöver beskrivas. Vi vill också i detta sammanhang peka på att demokrati kostar. Att KB ska stå för administrationen står klart men ”strukturdeltagarnas” deltagande verkar inte vara finansierat utan ska (antar vi) betalas av dem själva. Vi kan se svårigheter att då få med mindre bibliotek, mindre organisationer med snäv budget. Demokratin urholkas på detta vis. Och de mindre bibliotekens röst kommer inte att höras. Bra att grupperna kan sätta till arbets- och referensgrupper efter behov. Bättre koppling till bibliotekslagen Vi föreslår också att KB bättre synliggör i strukturen de områden som nämns i lagtexten som inte funnits med i tidigare struktur och som representerar "det nya" i deras uppdrag såsom: folkbibliotek, skolbibliotek, regional biblioteksverksamhet, lånecentraler, övrig offentligt finansierad biblioteksverksamhet. För att konkludera:  Vi önskar bättre koppling till bibliotekslagen  Ett enklare, tydligare och mer direkt nomineringsförfarande  Att folk- och skolbiblioteken lyfts fram  Att barnperspektivet blir synligt Sveriges länsbibliotekariers förening genom dess styrelse Maria Ehrenberg, ordförande Kerstin Olsson Katinka Borg Birgitta Markusson 20150512