rsredovisning 2014 - Svensk biblioteksförening

ÅRSREDOVISNING 2014
1
2
3
Årsredovisning för Svensk Biblioteksförening
räkenskapsåret 2014-01-01 – 2014-12-31
org. nr. 845000-2624
Svensk Biblioteksförenings årsmöte hålls
den 6 maj 2015 kl 16.00
Lund
Layout: Andrzej Olas
Foto: Elisabeth Ohlson Wallin, Fredrik Hjerling, Stefan Engström, Jakob Kihlberg.
4
Innehåll
Förord
6
Inledning9
Stadgarna
9
9
Årsmötets verksamhetsinriktning
Föreningens varumärke
11
11
Styrelsens verksamhetsplan med uppföljning
Redovisning av 2014 års verksamhet
18
Svensk biblioteksförening som medlemsburen organisation
18
Sakfrågor och insatser
28
Arrangemang
39
45
Internationell samverkan
Förvaltningsberättelse50
Revisionsberättelse59
Bengt Hjelmqvist fond
60
5
Förord
Svensk biblioteksförening arbetar på våra medlemmars uppdrag för att öka kunskapen
om bibliotekens uppgifter och funktioner samt för att stärka bibliotekens förutsättningar
och möjligheter. Vi argumenterar för att bibliotek är en resurs som ger alla fri tillgång till
information, kunskap och kultur och som inspirerar till att ta del av det. Genom det ges
människor möjlighet att använda sin demokratiska rättighet att utvecklas, tänka, tala och
skriva fritt. Därför vill Svensk biblioteksförening se en värld där alla människor har tillgång
till bibliotek i livets olika skeenden. Med denna bibliotekssyn som utgångspunkt driver
Svensk biblioteksförening på för angelägna bibliotek av högsta kvalitet.
Ord är makt. Språk är makt. De första att fängslas i en diktatur är ofta poeterna, diktarna,
författarna. Om en demokrati säger detta det omvända: vi behöver våra poeter. ”Det är
först när man har lärt sig läsa som det blir meningsfullt att vika papperssvalor av döda
poeters dikter” skrev Björn Wiman i en dagstidningskrönika 2014. Vi instämmer, men vi
vill tillägga: det är först när alla har fri tillgång till poeternas alster, till kunskap och information, som det blir meningsfullt att tala om demokratiutveckling Svensk biblioteksförening
representerar en verksamhet som dagligen jobbar med läsande och läsförståelse. På biblioteken runt om i Sverige hjälper bibliotekarier unga att knäcka läskoden och vuxna att gå
vidare i sitt lärande, varje dag. Det är lika fantastiskt varje gång det sker, när en människa
växer med tillgång till ordet, boken, texten. Med nya tankar, insikter och en ökad förmåga
att uttrycka dem. Folkbibliotek, skolbibliotek, forskningsbibliotek, myndighets- specialoch organisationsbibliotek, utgör en landsomfattande infrastruktur för kunskap, forskning,
kultur och information. En bildningsinfrastruktur som står öppen och tillgänglig för alla. På
biblioteken finns Sveriges experter inom just den medie- och informationskunnighet som
kan hindra att de demokratiska klyftorna fördjupas. Våra medlemmar, bibliotek och biblioteksanställda, arbetar varje dag med att förverkliga FN:s deklaration om de mänskliga
rättigheterna; var och en ska ha rätt till åsikts- och yttrandefrihet, innefattande frihet att utan
ingripanden hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av
alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.
Svensk biblioteksförening, liksom vår internationella organisation IFLA, International Federation of Library Associations and Institutions, tog under 2014 fram flera trendrapporter
som visar på risken för att klyftorna fortsätter i ett ständigt expanderande digitalt universum. Många hinner inte med, klarar inte de ökande kraven på läskunnighet, informationskunnighet och kompetens att hantera digitala verktyg. År 2014, samma år som den nya
bibliotekslagen trätt i kraft, visar siffror att över en miljon invånare i landet fortfarande inte
har tillgång till internet. Samtidigt som digitaliserade forskningsresultat, historiekunskaper
och en e-boks läsupplevelse finns ett knapptryck bort så sjunker läsförståelsen som en
sten. Tillväxten i tillgänglig kunskap och information har exploderat, men tillväxten i människors färdigheter och möjligheter att ta del av den krymper.
Under 2014 har Svensk biblioteksförening på olika sätt uppmärksammat och fört fram
att det behövs en nationell satsning på biblioteken för att stärka deras möjligheter och
förutsättningar. För att möta den nya skollagens krav på elevers tillgång till skolbibliotek
måste skolbiblioteken byggas ut och bemannas. För att uppfylla bibliotekslagens krav på
tillgänglighet och kvalitet behöver folkbiblioteken resurser till personal och medieutbud.
Framför allt behövs nu en samlad nationell strategi för hur biblioteksväsendet ska utvecklas. På det nationella planet lanserade regeringen ett förslag om nationell biblioteksstrategi i sin budgetproposition. Förslaget vann inte riksdagens gillande, men regeringen har
6
aviserat att man avser att återkomma i frågan. För att tydliggöra vilka frågor som en nationell
strategi måste adressera för att bli en angelägenhet för hela biblioteksväsendet har Svensk
biblioteksförening utsett Utvecklingsrådet för vetenskaplig informationsförmedling. Rådet
har i uppdrag att göra inspel till ett kommande arbete med en nationell biblioteksstrategi.
Svensk biblioteksförening är en medlemsburen organisation och vill vara ett nav för människor med engagemang i och intresse för att förklara, utveckla och agera för bibliotek.
De främsta experterna på biblioteksverksamhet är våra enskilda medlemmar och i våra
expertnätverk samlas landets främsta kompetens inom olika biblioteksområden. Svensk
biblioteksförening stödjer deras professionella utveckling genom resestipendier, utvecklingsstöd, möjlighet till internationellt utbyte, de ledande branschdagarna Biblioteksdagarna och genom vår tidskrift Biblioteksbladet. Vi ser våra institutionella medlemmar
som partners i arbetet att bidra till utveckling av svenskt biblioteksväsende. De institutionella
medlemmarna ger trovärdighet åt föreningens opinionsbildande arbete och möjliggör
vårt arbete med att tillhandahålla arenor och mötesplatser för medarbetarnas professionella utveckling.
Med 2014 års verksamhet i ryggen blickar vi framåt och arbetar vidare med att förena,
engagera, bevaka, utveckla och synliggöra svenskt biblioteksväsende. Under 2015
kommer Svensk biblioteksförening bland annat att:
- fortsätta samla engagemanget för biblioteken och vara en förenande och oberoende kraft för människors rätt till fri tillgång till information och kunskap. Vi vill växa med flera
medlemmar och utveckla våra expertnätverk.
- bidra till att öka kunskapen om bibliotekens samhällsuppdrag och bredda bilden av
bibliotekens verksamhet.
- arbeta med att Sverige ska få till stånd en nationell biblioteksstrategi som bland annat
omsätter biblioteksmanifest och bibliotekslag i praktisk handling, ökar effekten av
bibliotekens insatser och bidrar till minskade klyftor.
Vi vill tacka alla medlemmar och samarbetspartner för 2014 och ser fram emot kommande
arbete och utmaningar. Tillsammans har vi fortsatt mycket att göra.
Calle Nathanson Niclas Lindberg
OrdförandeGeneralsekreterare
7
8
Inledning
Stadgar
Stadgarna är föreningens övergripande styrdokumentet. § 1 anger föreningens ändamål.
Svensk biblioteksförening ska:
1. Verka för ett effektivt och dynamiskt svenskt bibliotekssystem av hög standard.
2. Verka för att den svenska bibliotekslagen tillämpas och främja dess utveckling.
3. Tydliggöra bibliotekens roll i den demokratiska processen och värna
yttrandefriheten.
4. Främja samarbete mellan alla typer av bibliotek och mellan biblioteken och andra
institutioner i samhället.
5. Främja vetenskaplig och samhällelig informationsförsörjning.
6. Främja läsning och bildning.
7. Skapa opinion för och sprida kunskap om svenskt biblioteksväsende.
8. Stimulera debatt och erfarenhetsutbyte inom biblioteks- och informationsområdet.
9. Verka för ändamålsenlig utbildning, fortbildning, forskning och utveckling inom
området biblioteks- och informationsvetenskap.
10.Anordna fortbildning inom biblioteks- och informationsområdet.
11.Stärka och utveckla internationell samverkan inom biblioteks och informationsområdet.
12.Främja och lämna ekonomiskt stöd till forskning och utveckling inom biblioteksområdet.
Årsmötets verksamhetsinriktning
Årsmötet är föreningens högsta beslutande organ. Stadgarna anger i § 5.1 att årsmötet
ska fastställa vision och verksamhetsinriktning. Årsmötet fastställde 2014-05-07 inriktning
för kommande verksamhetsplan.
Svensk biblioteksförening ska inte i sin verksamhet ta på sig samhällsuppgifter eller agera
kompensatoriskt. Resurserna ska i stället användas till att synliggöra vad som behöver
göras och försöka påverka dem som har eller borde ha ansvaret att agera i önskad riktning.
I valet mellan egna kortsiktiga lösningar eller försök att få till stånd långsiktiga samhälleliga
lösningar ska det senare väljas. Principen hindrar inte att föreningen bedriver verksamhet
eller genomför insatser för att exemplifiera de behov man argumenterar för.
9
Svensk biblioteksförenings utgångspunkt är att:
Bibliotek är en resurs som ger alla fri tillgång till information, kunskap och kultur och som
inspirerar till att ta del av det. Därmed ges människor möjlighet att använda sin demokratiska rättighet att utvecklas, tänka, tala och skriva fritt. Alla människor ska ha tillgång till
bibliotek i livets olika skeenden och biblioteken ska ha stöd i lagstiftning och i en nationell
biblioteksstrategi.
Svensk biblioteksförening synliggör och argumenterar för
bibliotekens betydelse för:
Kunskap och Lärande
Demokrati och Informationsfrihet
Inspiration och Utveckling
Kultur och Upplevelser
Fristad och Gemenskap
Svensk biblioteksförening arbetar som ideell, partipolitiskt
obunden och fri aktör med:
Att förena: Samla och verka för alla typer av bibliotek, se det gemensamma, ena olika
intressen, möjliggöra kontakter mellan olika bibliotekstyper, bidra till nätverk och erfarenhetsutbyte, samverka med andra organisationer, institutioner, myndigheter osv. Internationellt samarbete.
Att synliggöra: Synliggöra biblioteken och dess verksamhet, dela ut priser, tala för biblioteken, bilda opinion och bedriva lobbning, påverka beslutsfattare på alla nivåer, föreslå
åtgärder och insatser för att stärka biblioteksverksamheten.
Att bevaka: Omvärldsbevaka, följa utvecklingen, framtidsspana, beskriva förhållanden
som är viktiga för biblioteken, stödja omvärldsbevakning genom att tillhandahålla en
ledande branschtidskrift (BBL) för biblioteksdebatt och spridning av kunskap, trender
och aktuell utveckling.
Att utveckla: Bidra till kunskapsutveckling och verksamhetsutveckling, förmedla forskning,
goda exempel, fakta och annan kunskap, genomföra undersökningar och ta fram rapporter, uppmärksamma behov av ny forskning, tillhandahålla mötesplatser och nätverk, stödja
utvecklingsinsatser och forskningsansatser. Ge kompetensutvecklingsmöjligheter, bland
annat via konferenser och resestipendier.
Att engagera: Ge möjligheter att påverka och delta i föreningens arbete, ta tillvara engagemang, kunskap och erfarenheter, erbjuda arenor och struktur för debatt, åsiktsutbyte
och medlemsengagemang.
10
Föreningens varumärke
En organisations varumärke kommer till uttryck i allt vad som sägs och görs av en organisation och dess företrädare. Det ska vara unikt och särskiljande och bidra till att sätta en
tydlig och enhetlig bild av organisationen. Styrelsen har fastställt följande:
Bibliotek är en resurs som ger alla fri tillgång till information, kunskap och kultur
och som inspirerar till att ta del av det. Därmed ges människor möjlighet att använda
sin demokratiska rättighet att utvecklas, tänka, tala och skriva fritt.
Svensk biblioteksförening vill därför se en värld där alla människor har tillgång till
bibliotek i livets olika skeenden. Föreningen driver på för angelägna bibliotek av
högsta kvalitét.
Svensk biblioteksförening vill vara ett nav för människor med engagemang i och
intresse för att förklara, utveckla och agera för bibliotek. Föreningen vill uppfattas
som en nytänkande, öppen och kunskapsdriven organisation med passion för
bibliotek och de frågor föreningen driver.
Styrelsens verksamhetsplan med uppföljning
Föreningens stadgar och årsmötets verksamhetsinriktning bildar tillsammans med
budgeten utgångspunkt för styrelsens verksamhetsplan.
Verksamhetsplanen utgör ett flerårigt styrdokument som anger långsiktiga utmaningar
och mål.
Verksamhetsplanen tar sin utgångspunkt i de ändamål föreningen har enligt stadgarna
och byggs upp utifrån de funktioner årsmötet angivit att föreningen har:
• Förena och engagera
• Synliggöra
• Bevaka och utveckla
Verksamhetsplanen består av två nivåer:
1. Utmaning – preciserar ett problem
2. Mål – anger ett önskvärt och om möjligt mätbart tillstånd
11
Förena & Engagera
12
Utmaningar
Uppföljning
Föreningens representativitet bygger
på att medlemmar från alla typer av bibliotek upplever att föreningen driver för
dem aktuella och relevanta frågor. En
utmaning är att behålla medlemmarnas
intresse och attrahera nya för att kunna
fortsätta vara relevant som organisation.
I huvudsak hanterad. Fortsatt god representativitet av olika bibliotekstyper
bland medlemmarna. ”Medlemstappet”
minskar genom ökat fokus på att tydliggöra och marknadsföra medlemskapet,
expertnätverken och föreningen som en
medlemsburen organisation. Insatser har
under året startat för att öka medlemmars uppfattning att föreningen driver
för dem angelägna frågor: Utvecklingsråd för vetenskaplig informa-tionsmedling startat, utvärdering av statistikrapporterna mm.
Föreningens trovärdighet hänger samman med att föreningen drar nytta av
medlemmarnas kompetens och engagemang. En utmaning är att skapa bättre
former och förutsättningar för ökat medlemsengagemang.
Framgångsrikt hanterad. En satsning på
att etablera expertnätverk har genomförts framgångsrikt. Fler medlemmar än
någonsin har varit engagerade i föreningens strukturer.
Allt fler frågor kräver samordnade lösningar på nordisk, europeisk och internationell nivå och bibliotekens internationella organisationer behöver stärkas.
Framgångsrikt hanterad. Föreningen har
varit starkt engagerad i de prioriterade
internationella sammanhangen.
Mål
Uppföljning
Antalet medlemmar uppgår till minst
3.600.
Inte uppnått. Medlemsantalet minskade
2014, även om medlemstappet gentemot tidigare år planat ut. Bedömningen
är att insatserna för att stärka antalet
medlemmar börjar ge effekt. Ytterligare
insatser genomförs 2015.
Minst 65% av medlemmarna känner väl
till Svensk biblioteksförening.
Uppnått. 71% av medlemmarna känner
väl till Svensk biblioteksförening.
Minst 60% av medlemmarna anser att
Svensk biblioteksförening arbetar med
rätt saker och är nöjda med hur man
arbetar med dem.
Uppnått. 62% anger svarsalternativ 4 eller
5 på en femgradig skala på frågan om
man anser att föreningen arbetar med
rätt saker. 87% ger värdet 3 eller mer.
53% anger svarsalternativ 4 eller 5 på en
femgradig skala på frågan hur nöjd man
är med hur föreningen arbetar med för
mig viktiga frågor. 83% ger värdet 3 eller
mer. 1% är mycket missnöjd.
Minst 60% av medlemmarna är nöjda
med hur man kan gå med och engagera
sig i Svensk biblioteksförening.
Delvis uppnått. 40% anger svarsalternativ
4 eller 5 på en femgradig skala på frågan
hur nöjd man är med hur man kan gå
med och engagera sig i Svensk biblioteksförening. 66% ger värdet 3 eller mer.
1% är mycket missnöjda.
Minst 68% av medlemmarna anser att
Svensk biblioteksförening är en organisation med bra idéer.
Delvis uppnått. 63% anger svarsalternativ
4 eller 5 på en femgradig skala på frågan
om Svensk biblioteksförening är en organisation med bra idéer. 87% ger värdet 3
eller mer.
Svensk biblioteksförening bidrar till det
nordiska samarbetet samt IFLA, Eblida
och LIBER genom medlemskap och
aktivt engagemang.
Uppnått. Svensk biblioteksförening har
representanter och deltar aktivt i samtliga
dessa samarbeten och organisationer.
13
Synliggöra
14
Utmaningar
Uppföljning
Kunskapen om bibliotekens samhällsuppdrag är otillräcklig och bilden av bibliotekens verksamhet är alltför smal
I huvudsak hanterad. Bl a genom arbetet
med att öka kunskapen om de internationella manifesten, MIK-arbetet och starten
av utvecklingsrådet för vetenskaplig informationsförmedling.
Det saknas tydliga visioner hos ansvariga
politiker för hur biblioteken ska utvecklas
för framtiden och för hur Sverige ska bli
en starkare biblioteksnation.
Framgångsrikt hanterad. Regeringen
föreslog i sin budgetproposition att en
nationell biblioteksstrategi ska tas fram.
Kungliga biblioteket äskade medel för
arbetet i sitt budgetunderlag. Under året
har stats-, utbildnings- och kulturministern uttalat sig för behovet av en nationell strategi. Starkt stöd även hos övriga
partier. Satsningen föll dock ”bort” i
budgetdebaclet i Riksdagen i december
2014. Under året avslutades omvärldsanalysen i samarbete med Kairos Future.
En webbportal för nationell biblioteksstrategi skapades på hemsidan. I samband med valet genomfördes en kartläggning av partiernas bibliotekvisioner.
Denna publicerades inför valet i trycksaken ”Makten är din” som också användes
i Almedalen.
Ökande klyftor och vikande användning
hos vissa grupper gör att bibliotekens
fulla potential inte tas tillvara.
Inte framgångsrikt hanterat. Klyftorna i
biblioteksanvändning, läsning och digital
delaktighet är fortsatt stora. 63% av de
med hög utbildning besökte biblioteket
någon gång under året, 95% har läst en
bok och 98% har använt internet under
året. Motsvarande siffror för de med lägst
utbildning är 27%, 65% och 61%. Färre
än häften av befolkningen har besökt
bibliotek minst en gång under det senaste året. SOM-undersökningarna visar
en sjunkande trend. Från 71 procent i
början av 00-talet till 43 procent 2013.
Föreningen har arbetat intensivt med att
öka medvetenheten om detta genom
att betona vikten av ett ökat fokus på att
bryta dessa trender, inte minst mot bakgrund av den nya bibliotekslagens krav
på biblioteksverksamhet för alla.
Det finns hinder för hur biblioteken kan
bidra till en effektiv informationsförsörjning, människors informationskompetens
och fria tillgång till information och kunskap.
I flera avseenden adresserad men utmaningen kvarstår. Föreningen har under året genomfört flera insatser för att
adressera utmaningen: Flera konferenser,
seminarier och scenprogram har genomförts, bl a om forskningsbiblioteken, MIK,
digital delaktighet m m. Utvecklingsrådet
för vetenskaplig informationsförmedling
har startats med uppdrag att ta fram ett
positionspapper.
Mål
Uppföljning
Mål för bilden av bibliotek är att bidra
till att:
Kunskapen är hög om bibliotekens djupa
och breda funktion i samhället som det
bland annat kommer till uttryck i biblioteksmanifesten, etiska regler och bibliotekslagen.
Inte mätt men har följts upp bl a genom
analys av den politiska debatten, riksdagsmotioner, propositionstexter, partiprogram m m. Bilden av och därmed
retoriken kring biblioteken och dess
verksamhet har ändrats. Regeringen har
föreslagit satsning på en nationell biblioteksstrategi.
Människor ur alla samhällsgrupper uppfattar biblioteken som relevanta och
angelägna i vardagen och tas i anspråk
som en viktig part i utvecklandet av
kunskapssamhället.
Inte framgångsrikt hanterat. Klyftorna i
biblioteksanvändning, läsning och digital
delaktighet är fortsatt stora. 63% av de
med hög utbildning besökte biblioteket
någon gång under året, 95% har läst en
bok och 98% har använt internet under
året. Motsvarande siffror för de med lägst
utbildning är 27%, 65% och 61%. Färre
än häften av befolkningen har besökt
bibliotek minst en gång under de senaste året. SOM-undersökningarna visar en
sjunkande trend. Från 71 procent i början
av 00-talet till 43 procent 2013. Föreningen har dock arbetat intensivt med att
öka medvetenheten om detta inom branschen och betona vikten av ett ökat fokus
på att bryta dessa trender, inte minst mot
bakgrund av de nya bibliotekslagens
krav på biblioteksverksamhet för alla.
Biblioteken – med kompetent och engagerad personal – uppfattas som unika
jämfört med andra medietillhandahållare.
Inte mätt. Målet har utgått i 2015 års
verksamhetsplan.
15
Mål för opinionsbildning/lobbning är
att bidra till att:
16
Sverige har en nationell biblioteksstrategi som bland annat tar utgångspunkt i
IFLA:s och Unesco:s manifest om bibliotek.
Inte uppnått. Regeringen föreslog i sin
budgetproposition att en nationell biblioteksstrategi ska tas fram. Kungliga
biblioteket äskade medel för arbetet i sitt
budgetunderlag. Under året har stats-,
utbildnings- och kulturministern uttalat
sig för behovet av en nationell strategi.
Starkt stöd även hos övriga partier. Satsningen föll dock ”bort” i budgetdebaclet
i Riksdagen i december 2014.
Bibliotekslagen har implementerats och
kompletterats med krav på bemanning/
kompetens, nationell biblioteksstrategi,
avgiftsfrihet för alla medier samt en myndighet med ansvar för uppföljning av
lagen.
Inte uppnått. Krav på framförallt bemanning av skolbibliotek har dock framförts
i olika sammanhang. Målet kommer att
kräva långsiktiga insatser och kommer
att ta tid att uppnå. Detta med tanke på
att den nya lagen just antagits och att det
därmed kommer att vara svårt att få till
stånd en ny revidering i närtid.
Alla elever har tillgång till skolbibliotek
bemannade med utbildad personal.
Inte uppnått. Krav på medel för bemanning av skolbibliotek har förts fram och
kostnadsberäknats till ca 1,5 miljarder.
Fortsatta insatser planeras under 2015.
Biblioteken har goda förutsättningar för
att kunna bidra till en effektiv informationsförsörjning, människors informationskompetens/medie- och informationskunnighet, digitala delaktighet och
fria tillgång till information och kunskap.
Inte uppnått. Målet kommer att kräva
långsiktiga insatser och kommer att ta tid
att uppnå med tanke på såväl behov av
ökade ekonomiska insatser som
revidering av såväl affärsmodeller som
lagstiftning, t ex avseende upphovsrätten. Utvecklingsrådet för vetenskaplig
informationsförmedling har startats med
uppdrag att ta fram ett positionspapper.
Bevaka & utveckla
Utmaningar
Uppföljning
Det saknas kunskap om bibliotekens
uppdrag, verksamheter och effekter. Den
kunskap som finns samlas och analyseras
fragmentariskt. Det försvårar verksamhetsutveckling utifrån ett reflekterande
arbetssätt med stöd i erfarenhetsbaserad
och vetenskapligt grundad kunskap.
I huvudsak hanterad. Föreningen har genom eget aktivt arbete tagit fram material i syfte att fördjupa och bredda kunskapen och för att stödja ett reflekterande
arbetssätt med stöd i erfarenhetsbaserad
och vetenskapligt grundad kunskap.
Mål
Uppföljning
Svensk biblioteksförening ska bidra till
att:
Det finns tillgång till fakta, forskning och
kunskap om bibliotekens uppdrag och
verksamheter och dess betydelse, vilket
ger biblioteksverksamheten möjlighet att
utvecklas utifrån ett reflekterande
arbetssätt med stöd i erfarenhetsbaserad
och vetenskapligt grundad kunskap.
I huvudsak uppnått. Föreningen har
genom eget aktivt arbete tagit fram
material i syfte att fördjupa och bredda
kunskapen och för att stödja ett reflekterande arbetssätt med stöd i erfarenhetsbaserad och vetenskapligt grundad
kunskap. Det har skett genom undersökningar, rapporter, antologier mm.
17
Redovisning av 2014 års verksamhet
Svensk biblioteksförening som medlemsburen
organisation
Medlemmar
Svensk biblioteksförening ska vara ett nav för människor med engagemang i och intresse
för att förklara, utveckla och agera för bibliotek. De främsta experterna på biblioteksverksamhet är våra medlemmar och i föreningens råd, grupper, expertnätverk och regionföreningar vill vi ta tillvara medlemmarnas kompetens och stödja både medlemmarnas
professionella utveckling och biblioteksutvecklingen i Sverige.
Föreningen arbetar medvetet, strategiskt och systematiskt med att ta del av medlemmarnas synpunkter om såväl inriktning på verksamheten samt deras bedömning av hur
väl föreningen infriar deras förväntningar. Det sker bl a genom medlemsundersökningar,
dialoger med nätverk och regionföreningar, medlemsengagemang i råd och grupper
och genom olika medlemsdialoger. Ytterst fastställer årsmötet verksamhetsinriktning och
väljer styrelse som antar verksamhetsplanen. Efter genomförda medlemsdialoger och
den återkommande medlemsundersökningen är styrelsens bedömning att föreningen i
stor utsträckning arbetar med rätt saker och når rätt resultat. Däremot behöver kommunikationen kring föreningens arbete, processer och dess resultat öka. Styrelsens bedömning är också att det finns goda möjligheter att öka medlemsantalet. Genom medlemsundersökningar vet vi att starka skäl för att vara med i föreningen är att man vill få stöd i
omvärldsbevakning, få BBL och visa sitt stöd för biblioteken. Under 2014 har marknadsföringen/medlemsvärvningen givits ökat fokus och föreningen har på olika sätt arbetat
med att tydliggöra att man är en medlemsburen organisation.
Som medlemsburen organisation är en av Svensk biblioteksförening viktigaste uppgifter
att vara en samlande aktör för alla typer av bibliotek och ta tillvara det engagemang och
den kompetens som finns hos medlemmarna. Den senaste kartläggningen visar att fler
medlemmar än någonsin varit aktivt engagerade och deltagare i föreningens verksamhet
och arrangemang.
Antalet medlemmar uppgick vid årsskiftet 2014 till 3352. Av dessa var 2843 enskilda
medlemmar och 509 institutionella medlemmar. Sedan starten 2000 har antalet medlemmar ökat med 857 stycken (+34%). Den minskning av antalet medlemmar som skett sedan
2009 planade 2014 ut bland annat som en effekt av föreningens satsning på sina expertnätverk.
18
Antal medlemmar
0
00
4 3559
3507
3794
3639
3
33
3 3232
3100
3766
3208
3658
3593
3130
3043
3469
3370
3352
2846
2843
2959
3005
548
554
539
564
558
528
529
527
524
509
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2942
7
66
2 0
00
2 3
33
1 7
66
Instituonella
Enskilda
Antal medlemmar totalt
Årsmöte
Svensk biblioteksförenings årsmöte 2014 ägde rum den 7 maj i Folket Hus, Umeå.
Årsmötet förrättade val till bland annat styrelsen samt fastställde föreningens verksamhetsinriktning för 2014-2016 och budget för 2015.
Auktoriserade revisorer
Jonas Grahn, ordinarie
Bengt Doyle, suppleant
Lekmannarevisorer
Ragnar Helin, ordinarie
Åsa Olsson, suppleant
2005
Instituonella
548
Valberedning –2959
vald
Enskilda
2006
554
2007
vid årsmötet
3005
2008
2009
2010
2011
2012
539
564
558
528
529
527
3100
3232
3208
3130
3043
2942
3794
3766
3658
3593
3469
Inger Edebro Sikström,
Antal
3507 Umeå (sammankallande)
3559
3639
Annelie Janred, Göteborg
medlemmar
totalt
Sylvia Blomberg, Örebro
Anna Swärd Bergström, Umeå
Anders Olsson, Sollentuna
19
Föreningsstyrelsen och kansli
Efter årsmötet fick styrelsen följande sammansättning:
Ordförande: Calle Nathanson, VD för Folkets Hus och Parker, Stockholm, invald 2014.
Cajsa Broström, utvecklare, Västerås stadsbibliotek, invald 2010, omvald 2012 och 2014.
Ulrika Domellöf Mattsson, koordinator, Naturvårdsverkets bibliotek, invald 2009, omvald
2011 och 2013.
Peter Linde, bibliotekarie Blekinge Tekniska Högskola. Invald 2011, omvald 2013.
Anders Söderbäck, bibliotekarie, Stockholms universitetsbibliotek. Invald 2012 omvald 2014.
Maria Jacobsson, chef Bibliotek, bildning och media, Kultur Skåne. Invald 2012 omvald 2014.
Jenny Samuelsson, bibliotekschef, Luleå tekniska universitet. Invald 2012 omvald 2014.
Torbjörn Nilsson, bibliotekschef, Helsingborgs stadsbibliotek. Invald 2012 omvald 2014.
Barbro Bolonassos, bibliotekschef, Fisksätra bibliotek. Invald 2012 omvald 2014 (t o m sep).
Nicholas Haldosen, bibliotekarie/IT & social verksamhet, Nora bibliotek. Invald 2013.
Cecilia Gärdén, universitetslektor, Högskolan i Borås. Invald 2013.
Styrelsemöten
Svensk biblioteksförenings styrelse har under 2014 haft 8 styrelsesammanträden varav ett i
samband med styrelsens strategidagar. Vid det konstituerande sammanträdet valdes Jenny
Samuelsson till förste vice ordförande och Torbjörn Nilsson till andre vice ordförande.
Föreningens tre ordförande utgör arbetsutskott. Styrelsens möten har föregåtts av förberedande AU-sammanträden.
Föreningskansliet
Niclas Lindberg, generalsekreterare
Eva Silverplats, administrativ samordnare/delas med Biblioteksbladet
Stefan Engström, kommunikationschef
Caroline Fellbom Franke, jurist (t o m mars)
Martin Engman, samhällspolitisk sekreterare (t o m mars), jurist (fr o m april)
Jenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare, (fr o m maj)
Jakob Kihlberg, forsknings- och utvecklingssekreterare (fr o m aug)
Annikki Alanne, ekonomiansvarig (60%)
Wiviann Wilhelmsson, organisationssekreterare (60%)
Åsa Ekström, redaktör för webb och sociala medier/delas med Biblioteksbladet (80%)
Biblioteksbladet
Henriette Zorn, chefredaktör och ansvarig utgivare
Bo Eriksson, annonssäljare (extern)
Paolo Sangregorio, formgivare (extern)
Utvecklingsråd
Utvecklingsrådet för verksamhetsfrågor (t o m december)
Enligt årsmötets verksamhetsinriktning ska Svensk biblioteksförening bidra till kunskap
om bibliotekens förutsättningar, roll, uppdrag och kvalitet samt främja biblioteksutveckling. Styrelsen inrättade därför ett rådgivande organ som från hösten 2011 behandlade
frågeställningar från samtliga bibliotekstyper, på eget initiativ eller genom förfrågningar till
rådet. Rådet initierade också en kartläggning av folkbibliotekens mediestrategiska arbete
som resulterade i rapporten ”Vi arbetar i medborgarnas tjänst”.
Utvecklingsrådet har bestått av:
20
Cajsa Broström (ordf.), Svensk biblioteksförening, Eskilstuna stadsbibliotek
Peter Linde, Svensk biblioteksförening, Blekinge tekniska högskolas bibliotek
Nicholas Haldosen, Svensk biblioteksförening, Nora bibliotek
Lo Claesson, Vaggeryds bibliotek
Annelie Janred, Göteborgs universitetsbibliotek
Anna Swärd Bergström, Umeå universitetsbibliotek
Elisabeth Fridsäll Emilsson, Utbildningsförvaltningen Linköpings kommun
Lena Lundberg Vesterlund, Biblioteksavdelningen i Luleå
Malin Norrby, Länsbiblioteket Uppsala län (t.o.m. september)
Utvecklingsrådet för nationell biblioteksstrategi (t o m juni)
Styrelsen har inrättat ett utvecklingsråd för att särskilt arbeta för att Sverige ska ha en
nationell biblioteksstrategi. Framsteg skedde under året då Kungliga biblioteket (KB) i sitt
budgetunderlag för första gången särredovisade kostnaden för nationell bibliotekstrategi,
samt att Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet i riksdagen gemensamt
reserverade sig till förmån för att Kungliga biblioteket ska ta fram en nationell biblioteksstrategi och att medel ska avsättas för detta. I den nya regeringens första budget fanns
detta förslag med.
Utvecklingsrådet uppdrog åt Kairos Future att genomföra en omvärldsanalys. Huvudfrågeställningen i arbetet var: I vilken samhällskontext kommer biblioteken verka år 2025? En
del i arbetet var workshops och intervjuer där sammantaget närmare två hundra personer,
både inom och utom bibliotekssektorn, involverades.
Utvecklingsrådet biträdde i arbetet att bedöma kostnader för satsningar på bemanning
och medieinköp i skolbibliotek och folkbibliotek.
Utvecklingsrådet har bestått av:
Anders Söderbäck (ordf.), Svensk biblioteksförening, Stockholms universitetsbibliotek
Maria Jacobsson, Svensk biblioteksförening, Kultur Skåne
Cecilia Gärdén, Svensk biblioteksförening, Bibliotekshögskolan i Båros
Karin Bergendorff, Folkbiblioteken i Lund
Peter Alsbjer, Länsbiblioteket i Örebro län
Anneli Friberg, Linköpings universitetsbibliotek
Catharina Isberg, Helsingborgs stadsbibliotek
Helene Swenne, Sundsvalls stadsbibliotek
Mats Törnquist, Region Gävleborg
Arbetsgrupper
Arbetsgrupp för riktlinjer för kriminalvårdsbibliotek
De riktlinjer som finns för biblioteksverksamhet vid kriminalvårdens anstalter och häkten är
från 2007 och inför ett arbete med att revidera dessa finns nu en arbetsgrupp som bildats
ur nätverket för fängelsebibliotek.
Lotta Larsson Perkiö, Kumla
Lena Hagman, Ystad
Lo Ek, Norrköping
Thomas Öhnell, Hall
21
Arbetsgrupp för nominering till ALMA-priset
(Astrid Lindgren Memorial Award)
ALMA-priset är världens största barn- och ungdomslitteraturpris. För ALMA-priset 2015
nominerades 197 kandidater från 61 länder. Den stora bredden bidrar till att öka kunskapen om barnlitteraturen i världen. För att få en världsomspännande överblick bjuder juryn
in organisationer med god kunskap om författare, illustratörer, berättare och läsfrämjande
verksamhet från hela världen att nominera kandidater. Svensk biblioteksförening ingår
bland dessa och en särskild arbetsgrupp arbetar med nomineringen.
Catrin Eriksson, Linköping
Ingrid Källström, Stockholm
Daniella Melin, Lund
Emelie Ljungberg, Malmö
Arbetsgruppen för Kenya-projektet Stronger Together
Ett samarbetsprojekt mellan Svensk biblioteksförening och Kenya Association of Library
and Information Professonals.
Christina Tovoté, Lund
Leif Mårtensson, Umeå stadsbibliotek
Stefan Engström, Svensk biblioteksförening
Expertnätverk
I Svensk biblioteksförenings expertnätverk samlas landets främsta kompetens inom olika
biblioteksområden. Expertnätverken syftar till att vara aktiva mötesplatser för erfarenhetsutbyte och utbyte av tips, råd och idéer mellan de enskilda medlemmarna. Expertnätverken bygger på medlemmarnas engagemang och vilka frågor som från tid till annan är
intressanta att lyfta in i nätverksform. Det gör att expertnätverken är i ständig förändring
– nya tillkommer samtidigt som andra avvecklas. Vid utgången av 2014 hade Svensk
biblioteksförening följande expertnätverk:
Expertnätverket Barn Bibliotek Webb BBW
Kontaktperson: Katarina Dorbell
Expertnätverket för barnbibliotek
Kontaktperson: Eva Fred
Expertnätverket för bibliotek som har äppelhyllor
Kontaktperson: Anna Fahlbeck
Expertnätverket för bibliotekets roll i mångspråkiga områden
Kontaktperson: Aliresa Afshari
Expertnätverket för digitala bibliotekstjänster
Kontaktpersoner: Åke Nygren och Ann Östman
Expertnätverket för e-böcker
Kontaktperson: David Jonsson
Expertnätverket för fängelsebibliotek
Kontaktpersoner: Lotta Perkiö, Lo Ek och Thomas Öhnell
22
Expertnätverket för företagsservice på bibliotek
Kontaktperson: Sofia Murray
Expertnätverket för IFLA
Kontaktperson: Anette Mjöberg
Expertnätverket för hbtq-frågor på bibliotek
Kontaktperson: Christer Edeholt
Expertnätverket för jämställdhet på bibliotek
Kontaktperson: Eleonor Pavlov
Expertnätverket för konst, arkitektur, design och konsthantverk
Kontaktperson: Liselott Winka
Expertnätverket för meröppna bibliotek
Kontaktpersoner: Annelie Krell och Kristina Elding
Expertnätverket för skolbibliotek
Kontaktperson: Lisa Åström
Expertnätverket för statliga bibliotek
Kontaktperson: Pia Bagge
Expertnätverket för tidningar och tidskrifter på folk- och skolbibliotek
Kontaktperson: Liss Carlsson
Expertnätverket för ämnesbibliotekarier inom socialt arbete, sociologi
och genusvetenskap, NISSAG
Kontaktperson: Veronica Sarge Cech
Nätverksträffar
Under 2014 har totalt 13 träffar för expertnätverken genomförts med sammanlagt
330 deltagare:
• E-böcker, 30 januari i Stockholm
• Skolbibliotek, 7 mars i Stockholm
• Mångspråk, 26 september i Göteborg
• Skolbibliotek, 17 oktober i Göteborg
• Statliga, 11 mars i Stockholm
• Fängelsebibliotek, 3 – 4 april i Stockholm
• Företagsservice på bibliotek, 8 maj i Göteborg
• Jämställdhet, 16 maj i Stockholm
• IFLA, 16 maj i Stockholm
• Tidningar och tidskrifter, 22 – 23 maj i Borås
• Digitala bibliotekstjänster, 28 maj i Stockholm
• IFLA, 21 november i Uppsala
• hbtq, 15 – 16 december i Sollentuna
23
Välkommen
till bibliotekens
ledande branschdagar i Europas
kulturhuvudstad!
BIBLIOTEKSDAGARNA
Umeå • 7-8 maj 2014
#bibldag14
24
MONTERPROGRAM
BOk & BiBliOTEk 2014
Hos oss kan du lyssna på intressanta
samtal, delta i diskussion, ta en kopp
kaffe och ladda dina batterier.
Välkommen till vår monterplats
C02:32!
Välkommen som
medlem!
Om du tror på demokratin som idé och praktik;
på allas rätt att tänka fritt, säga vad de vill och
skriva vad de så önskar och tycker. Om du vill
att fler ska få nycklarna till läsandet, lärandet
och språket för att kunna använda sina mänskliga rättigheter. Om du tycker att det ska finnas
en plats i samhället dit var och en är fri att
komma och gå som dom vill, en plats där ingen
granskas och jämförs med andra. Om du vill att
fler ska få möjlighet till ett livslångt lärande och
att alla ska ha fri tillgång till kunskap, information och kultur. Då ska du bli medlem i Svensk
biblioteksförening.
En pådrivare för bättre bibliotek
Svensk biblioteksförening driver på för angelägna bibliotek av
högsta kvalitet. Vi arbetar på våra medlemmars uppdrag för att
öka kunskapen om bibliotekens uppgifter och funktioner samt för
att stärka bibliotekens förutsättningar och möjligheter. Det gör vi
bland annat genom att verka för ändamålsenlig lagstiftning och
finansiering och genom att sprida kunskap om bibliotekens verksamhet och effekter, till exempel genom faktamaterial, undersökningar och rapporter samt genom utdelning av bibliotekspriser.
För att öka den biblioteksrelaterade forskningen delar vi årligen ut
ett forskningsinitierande stöd för framtagande av forskningsansökningar.
Svensk biblioteksförening är en ideell,
partipolitiskt obunden och fri aktör.
Föreningen samlar och verkar för alla typer av
bibliotek genom att informera om bibliotek
och dess verksamhet, skapa debatt, opinionsbilda samt främja forskning och utveckling.
Ett nav för engagemang och professionell utveckling
Svensk biblioteksförening vill vara ett nav för människor med
engagemang i och intresse för att förklara, utveckla och agera för
bibliotek. De främsta experterna på biblioteksverksamhet är våra
medlemmar och vi stödjer deras professionella utveckling genom
resestipendier, utvecklingsbidrag, möjlighet till internationellt
utbyte, Sveriges ledande branschdagarna Biblioteksdagarna och
genom vår tidskrift Biblioteksbladet. I våra expertnätverk samlas
landets främsta kompetens inom olika biblioteksområden. För att
www.biblioteksforeningen.org
25
Avslutade nätverk
• Expertnätverket för Dewey
• Expertnätverket för kulturarvet – äldre tryck och handskrifter
• Expertnätverket för låna en levande bok
• Expertnätverket för omvärldsbibliotek
• Expertnätverket för referensarbete och fjärrlån
• Expertnätverket för samarbete bibliotek och familjecentral/öppen förskola
• Expertnätverket för sjukhusbibliotek
• Expertnätverket för sverigefinsk biblioteksverksamhet
• Expertnätverket för system- och webbarbete inom skol- och
gymnasiebiblioteksområdet
Svensk biblioteksförenings regionföreningar
Regionföreningarna skapar regionala nätverk mellan föreningens enskilda medlemmar i
syfte att främja deras erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling över bibliotekstypsgränser. Detta sker bland annat genom att arrangera föreläsningar, studiebesök och
diskussioner.
Skåne - 480 medlemmar
Hedija Kodzaga Jasarevic, Malmö, ordförande
Stockholm, Uppsala, Gotland - 957 medlemmar
Patrik Schylström, Stockholm, ordförande
Väst - 414 medlemmar
Helena Jannert, Göteborg, ordförande
Västerbotten - 253 medlemmar
Kristina Andersson, Umeå, ordförande
Västernorrland och Jämtland - 99 medlemmar
Per-Erik Wik, Härnösand, ordförande
Östergötland och Jönköping - 210 medlemmar
Anna Pettersson, Norrköping, ordförande
Regionföreningsträff 12 – 13 juni
Gunilla C Carlsson, kulturutskottets ordförande, var inbjuden till träffen för att tala bibliotekspolitik med representanter för regionföreningarna, nya ledamöter i föreningsstyrelsen
och personal från kansliet.
Representation
Augustpriset 2014
Elektorer Barn och ungdom
Martin Borg, Bibliotek- och läranderesurser, Högskolan i Borås
Emilia Forssblad, Uppsala stadsbibliotek
Agneta Krohn Strömshed, Mjölkuddens bibliotek, Luleå
Clarisa Rolandi-Ronge, Medioteket, Utbildningsförvaltningen, Stockholm
26
Susanne Sandström, Angereds bibliotek, Göteborg
Ulla Wikberg Adania, Medicinska biblioteket, Sahlgrenska
Martina Ölander, Danderyds bibliotek
Elektorer Skönlitteratur
Lena Floser, Stockholms universitetsbibliotek
Ulla Forsén, Göteborg
Maria Forssén, Umeå stadsbibliotek
Anders Granström, Sjukhusbiblioteket, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Solveig Hedenström, Uppsala
Anna-Lena Höglund, Norrköping
Mats Törnquist, Region Gävleborg
Elektorer Facklitteratur
Sara Bengtsson, Bibliotek Uppsala, Gottsunda
Nino Dawod, Bibliotek Uppsala, Sävja
Lise Eberhard, Gränbybiblioteket, Uppsala
Rune Eckeskog, Umeå universitetsbibliotek
Ann-Christin Karlén, Advokatfirman Vinge, Torslanda
Eva Nordin, Ross Tensta Gymnasium
Marju Remes Castell, Uppsala
Biblioteksmuseiföreningen
Birgitta Hellström, Falun
Kurdiska bibliotekets styrelse
Maud Ekman, Eskilstuna
Nationella skolbiblioteksgruppen
Gunnel Olsson Hothar, Lund
Juryn Årets skolbibliotek
Gunnel Olsson Hothar, Lund
SIS/TK 321 (standardiseringsarbete)
Ulf-Göran Nilsson, Jönköping
MTMs råd
Martin Engman, Svensk biblioteksförening
Blue Shield
Svensk biblioteksförening deltar i bildandet av en svensk Blue Shield-kommitté tillsammans med motsvarande organisationer för museer och arkiv. Martin Engman har representerat föreningen.
Statens medieråds referensgrupp
Martin Engman, Svensk biblioteksförening
27
Medlemskommunikation
Medlemsmejlet är en fortsatt viktig kanal för att informera medlemmar om föreningens
aktiviteter och det medlemskapet har att erbjuda. Publicering av nyhetsnotiser på webbplatsen har ökat. På föreningens egna sidor i Biblioteksbladet, Aktuellt från föreningen,
bereds rapporter från nätverk och andra medlemsaktiviteter särskild plats. Kansliets
närvaro i social media fortsätter utvecklas. Twitter används som en viktig kanal för att
kommunicera och sprida nyheter från föreningen och antalet följare ökar i takt med antal
tweets som publiceras. Föreningens Facebook-sida ger också god möjlighet att nå medlemmar. Användandet av den särskilda Facebook-sidan för Biblioteksdagarna används för
marknadsföring av arrangemanget. Ett nytt verktyg i InDesign har använts under året för
att göra faktablad eller annan information i kortare format. Under året implementerades
föreningens nya grafiska profil.
Sakfrågor och insatser
Under året har Svensk biblioteksförening varit engagerade i följande sakfrågor och
insatser:
Bibliotekens internationella manifest och grundläggande
uppdrag
Till grund för kommunikationen om biblioteken, dess grundläggande uppdrag, uppgifter
och funktioner ligger IFLA:s och Unesco:s olika biblioteksmanifest:
• IFLA:s/Unesco:s folkbiblioteksmanifest
• IFLA:s/Unesco:s skolbiblioteksmanifest
• IFLA:s/Unesco:s manifest om mångkulturella bibliotek
• IFLA:s/Unesco:s manifest om digitala bibliotek
• IFLA:s manifest om öppenhet, god styrning och korruptionsfrihet
• IFLA:s manifest om biblioteksstatistik
• IFLA:s internetmanifest
• IFLA:s manifest om bibliotekstjänster för personer med läsnedsättning
• Alexandriamanifestet om biblioteken och informationssamhället i praktiken
• Glasgowdeklarationen om bibliotek, informationstjänster och intellektuell frihet
Svensk biblioteksförening har velat sprida kännedom om internationella standarder
och normer på biblioteksområdet för att därigenom öka kunskapen om bibliotekens
grundläggande uppdrag: att möjliggöra allas rätt till informationsfrihet, dvs att fritt söka,
ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende
av gränser, som det uttrycks in FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna
(artikel 19).
För att öka kännedomen om biblioteksnormer lät föreningen under vintern översätta IFLAmanifest och IFLA-förklaringar till svenska och publicerade dessa i en rapport tillsammans
med Svenska Unescorådet. Rapporten Bibliotekens internationella manifest innehåller tolv
manifest och förklaringar med förord av generalsekreterarna i Svenska Unescorådet och
Svensk biblioteksförening och finns både på papper och i elektroniskt format. I slutet av
året översatte föreningen Lyonförklaringen om tillgång till information och utveckling och
publicerade denna elektroniskt.
28
Under våren arrangerade föreningen och Svenska Unescorådet heldagskonferensen
”Att leva och andas IFLA:s biblioteksmanifest”. Under Bok- och biblioteksmässan i Göteborg
arrangerades ett miniseminarium i föreningens monter under rubriken Till försvar
för intellektuell frihet – Bibliotekens internationella manifest.
Bibliotekslagen
En ny bibliotekslag trädde ikraft den 1 januari och ersatte därmed den tidigare bibliotekslagen från 1996. Den nya lagen innebär i flera avseenden en framgång för Svensk biblioteksförenings ståndpunkter. Föreningen har aktivt bidragit till att lyfta fram bibliotekens
betydelse, behovet av nya formuleringar i lagen och lyft fram viktiga biblioteksprinciper
som fått stöd i den nya lagen. Den nya lagen tydliggör också ansvaret för de olika biblioteksverksamheterna. Såväl KB som den regionala biblioteksverksamheten har fått förtydligat och fördjupat ansvar för samordnings-, utvecklings- och kvalitetsfrågor. Kommunerna
har ålagts ansvar att se till att folkbiblioteksverksamheten ska bedrivas med allsidighet och
kvalitet.
Bibliotekslagen behöver nu genomföras. Föreningens strategi är att peka på centrala
aktörers ansvar och uppgift att lagen tillämpas. Föreningen har också genom medverkan
på konferenser m m givit medlemmarna stöd i diskussioner om tolkning, förståelse och
tillämpning av den nya lagen. Kunskapen om den nya bibliotekslagen har också ökats
genom utvecklingsrådets för verksamhetsfrågors arbete med frågesvar.
Föreningen har också använt införandet av en ny bibliotekslag som en möjlighet att framföra föreningens bibliotekssyn utifrån de internationella biblioteksmanifesten. Genom det
bidrar föreningen till att synliggöra bibliotekens funktion, som är ett av opinionsbildningsmålen.
Bibliotekens mediestrategiska arbete
Mediestrategiskt arbete är centralt för alla typer av bibliotek. Hur resonerar bibliotekarier
och andra biblioteksanställda kring förvärv och annat mediestrategiskt arbete? Hur formuleras principerna för arbetet i bibliotekens medieplaner? Vilken roll spelar biblioteksanvändarna i urvalsarbetet? Svensk biblioteksförenings Utvecklingsråd för verksamhetsfrågor gav universitetslektor Åsa Söderlind och universitetsadjunkt Gullvor Elf på Högskolan
i Borås, i uppgift att kartlägga hur detta arbete ser ut. Det gjordes genom en genomgång
av ett stort antal medieplaner från olika bibliotekstyper. Medieplanerna sätts i relation till
bibliotekens uppdrag, så som det är formulerat i bibliotekslagen och i de internationella
biblioteksmanifesten. Kompletterande intervjuer med 21 bibliotekarier visar dokumentens
tillämpning i det dagliga biblioteksarbetet på bibliotek med varierande uppdrag. Rapporten ”Vi arbetar i medborgarnas tjänst” lanserades på Mötesplatskonferensen i Borås
23 oktober.
Barn, unga och läsning
Barns läsning och biblioteksanvändning har varit i fortsatt starkt fokus under 2014 med
anledning av bland annat implementeringen av den nya bibliotekslagen, som inskärper
folkbibliotekens uppdrag att ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att
främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. Föreningen har också varit engagerad i Statens kulturråds arbete med att ta fram en nationell handlingsplan för läsfrämjande
utanför skolan. För Svensk biblioteksförening är barns läsning, deras biblioteksanvändning
och folkbibliotekens vilja och möjligheter att svara upp mot det tydligt uttalade uppdraget
29
prioriterat. Det är av särskild betydelse att framför allt folkbiblioteken men också skolbiblioteken är och uppfattas vara kraftfulla aktörer i arbetet med att vända den negativa lästrenden bland barn och ungdomar.
Svensk biblioteksförenings expertnätverk för barnbibliotek
Expertnätverket syftar till att öppna för dialog och erfarenhetsutbyte kring frågor om
folkbiblioteksverksamhet riktad till personer under 18 år, som enligt bibliotekslagen är
en prioriterad målgrupp. Det kan t ex handla om läsfrämjande verksamhet, medie- och
informationskunnighet och annat som nätverket tycker är aktuellt att behandla. Nätverket
vill också vara en resurs av experter för att, i enlighet med FN:s konvention om barnets
rättigheter, utveckla och stärka barnperspektivet inom Svensk biblioteksförening.
Svensk biblioteksförenings expertnätverk för barn bibliotek webb BBW
Barn Bibliotek Webbs (BBW) fokus är användarvänliga bibliotekswebbar för alla barn
(-18 år). Expertnätverket lyfter och utvecklar det läsfrämjandearbete för barn som pågår
på webben. BBW har som mål att lyfta frågan nationellt. Expertnätverket vänder sig till
alla som arbetar med bibliotekswebbar som vänder sig till barn.
Seminarier och arrangemang
Föreningen har lyft bibliotekens arbete med barn och läsning på Biblioteksdagarna 2014,
bland annat genom seminarierna Läsa för att lära, Läsa för lite eller läsa för livet, Give me
five, Bokprat för Bolla och Läsande pojkar och förebilder. Under året har också föreningens barnbokspriser delats ut och i samband med det har barnbibliotekens betydelse för
barns läsning uppmärksammats. Svensk biblioteksförening var under Almedalen engagerad i frågor kopplade till läsning och läsutveckling. Föreningens kommunikationschef
modererade t ex ett seminarium i regi av Dyslexiförbundet på temat Ett läslyft. På Bok &
Bibliotek i Göteborg var barns läsning och bibliotek ett av de centrala temana. På Svensk
biblioteksförenings scen presenterade jurygruppen de nio nominerade barnböckerna till
föreningens olika barnbokspriser under rubriken Pris vare barnboken. Andra programpunkter var Äppelhyllevardag och träffar med föreningens expertnätverk med fokus på
barn och bibliotek.
Läskonferens i samarbete med regeringen
Läsning var fokus för den konferens som anordnades på Rosenbad 3 juni 2014. Kulturdepartementet ville i samverkan med föreningen lyfta fram bibliotekens roll och möjligheter
för att främja och stärka läsningen. Inbjudna var företrädare från riksdagen, myndigheter,
forskningsvärlden och biblioteken. På sin webbplats beskrev departementet en av frågeställningarna som diskuterades: ”Hur kan biblioteken rusta barn och unga i lustläsning
och samtidigt vara ett stöd för föräldrar och andra vuxna i deras lässtimulerande arbete
för barn och ungdomar?” Två av arbetsmetoderna som presenterades var den nationella
satsningen Sommarboken och Fokusbiblioteken på skolorna i Linköping och deras arbete
med läsning.
290 kommunala rapporter lyfte fram betydelsen av barnbibliotek
I alla kommunala och regionala rapporter (nära 300 rapporter som vi distribuerat till alla
landets kommuner) har vikten av barnbiblioteksverksamheten lyfts fram. Både genom att
visa på hur stor andel av verksamheten som används av barn och ungdomar men också
genom att peka på personaltäthetens betydelse för just barnverksamheten. Under året har
22 pressmeddelanden skickats ut där särskilt fokus satts på barns användning av bibliotek
och hur viktigt det är med aktuellt utbud och kunnig personal. ”Personaltätheten är särskilt
viktig för barns biblioteksbehov. Barn och ungas läsutveckling kan stärkas av bibliotek, som
har ett spännande och aktuellt utbud och är bemannade med kunnig bibliotekspersonal.”
30
Medie- och informationskunnighet, MIK
MIK-rummet – ett samarbete med Statens medieråd
Föreningen har under året nära och intensivt samarbetat kring Medie- och informationskunnighet, MIK med framför allt Statens medieråd, bland annat för att utveckla webbplatsen MIK-rummet och för att få biblioteken att utvecklas till MIK-centraler. Det är nu närmare
400 bibliotek som har anmält sig till att bli MIK-centraler. Cirka 75% av dessa är skolbibliotek. Satsningen bygger på att bibliotekspersonal får redskap för att utveckla sitt arbete
med MIK och fortbilda sig framför allt inom mediaområdet. På MIK-rummet finns fortbildningar för de olika bibliotekskategorierna. I detta har föreningen tagit aktiv del, framför allt
i fortbildningen för folkbibliotek.
Forskningsantologi
Föreningen har under året också givit ut forskningsantologin ”Medie- & informationskunnighet”, som visar forskningens relation till MIK med huvudvikt på den biblioteks- och
informationsvetenskapliga forskningen.
Bok & Bibliotek och Framtidens lärande
Under Bok- och biblioteksmässan anordnades ett mycket välbesökt seminarium om MIK
då representanter för UR, Statens medieråd och Svensk biblioteksförening deltog. På
föreningens monterscen presenterades MIK-satsningen tillsammans med Utbildningsradion och Statens medieråd. I Kungliga bibliotekets monter deltog representanter från
föreningen i flera paneldebatter kring MIK. Tillsammans med Statens medieråd och (UR)
medverkade Svensk biblioteksförening på konferensen Framtidens lärande för att lyfta
medie- och informationskunnighet (MIK).
Seminarieserie
Tillsammans med Statens medieråd har Svensk biblioteksförening haft en arbetsgrupp
bestående av barn- och ungdomsbibliotekarier som tagit fram materialet Det unga internet. Med det materialet som grund har sedan medierådet i samverkan med olika andra
aktörer genomfört en seminarieserie om medie- och informationskunnighet med fokus
på barn och bibliotekens betydelse.
Digital delaktighet
Samverkan
2013 avslutades Digidel-kampanjen. Men fortfarande är 1 miljon svenskar inte digitalt delaktiga. Från januari 2014 är det Digidelnätverket med den så kallade Samverkansledningen
som driver arbetet vidare. I Samverkansledningen deltar intresserade myndigheter och
organisationer, däribland Svensk biblioteksförening. Huvudarrangemangen under 2014
var Get Online Week i februari, Medborgarveckan i oktober och deltagande med monter
på Internetdagarna. Föreningen bidrog framför allt genom informationsspridning ut mot
biblioteken. Dessa var sedan i högsta grad delaktiga som aktörer både under GOW14 och
Medborgarveckan. Föreningen deltog också med monterpersonal på Internetdagarna.
Digitaliseringskommissionen
Svensk biblioteksförening har bidragit med synpunkter inför Digitaliseringskommissionens betänkande våren 2015. Föreningen har agerat för att kommissionen tydligt måste
lyfta fram biblioteken som viktiga aktörer för ökad digital kompetens, inte minst mot bakgrund av den nya bibliotekslagens krav.
31
Skolbiblioteksfrågan
Föreningen har under en längre tid aktivt bidragit till att lyfta fram skolbibliotekens betydelse, bristen på bemannade skolbibliotek och lyft fram viktiga biblioteksprinciper.
Föreningen har under 2014 fortsatt sitt arbete med att förskjuta fokus i diskussionen om
skolbibliotek från den motiverande ansats som länge funnits. Dvs att man trots lagkravet
fastnat i ett motiverande/försvarande av skolbiblioteksverksamheten trots att eleverna har
lagstadgad rätt till skolbibliotek. Enligt skollagen ska alla elever ha tillgång till skolbibliotek. Motiven till det har redan beskrivits i skollagskommitténs arbete och i skollagspropositionen. Litteraturutredningen har i sitt slutbetänkande ytterligare inskärpt behoven av skolbibliotek och bemanning av dessa. Skolinspektionen har tagit fram kriterier för när lagens
krav ska anses vara infriade och man är allt kraftfullare i sina inspektioner. Unesco har i sitt
skolbiblioteksmanifest slagit fast att skolbibliotek spelar en viktig roll för utbildning och
kultur och för att främja läs- och skrivkunnighet och förmågan att söka information. Detta
bekräftas i både internationell och svensk forskning som visar att bemannade skolbibliotek
har positiva effekter på ungas läsvanor och läsfärdigheter, samt på elevernas resultat.
Skolbiblioteksfrågans OM-fråga är därmed redan avgjord. HUR-frågan söker dock sin
praktiska lösning då 50% av eleverna saknar tillgång till bemannat skolbibliotek.
Inför 2014 beslutade styrelsen att föreningens fortsatta strategi ska vara att fokusera på ett
sakpolitiskt arbete i syfte att tydliggöra vilka ekonomiska resurser som krävs för att ge
Sveriges elever tillgång till bemannade skolbibliotek. Svensk biblioteksförenings beräkning
visar på behov av ett årligt tillskott på 1,51 miljarder kronor för att alla elever ska ha tillgång
till skolbibliotek bemannade med en heltidstjänst.
Nationella skolbiblioteksgruppen
I samarbete med Nationella skolbiblioteksgruppen, NSG, anordnades ett seminarium på
Bok- och biblioteksmässan: Skolbibliotek NU! Då fick bland andra representanter för elevorganisationer dela med sig av sina resonemang, erfarenheter och krav på tillgången till
kvalificerade skolbibliotek. Föreningen har tagit aktiv del i alla de arrangemang som NSG
anordnat under året, bland annat en konferens kring skolbibliotekens ställning i den högre
utbildningen som arrangerades på Södertörns högskola 11 november.
Expertnätverket för skolbibliotek
Expertnätverket för skolbibliotek växer och anordnade under året två välbesökta träffar.
Vetenskaplig kommunikation
Inom Svensk biblioteksförening har en process initierats för att lyfta fram forskningsbibliotekens betydelse för en effektiv vetenskaplig kommunikation. Särskild fokus ligger på
nya uppgifter för universitets- och högskolebiblioteken, som vetenskaplig publicering. För
att synliggöra forskningsbibliotekens arbete gav föreningen 2013 ut rapporten Publicera!
Svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor och med denna som utgångspunkt har föreningen under 2014 sedan genomfört ett antal insatser.
Konferens om forskningsbibliotekens nya roller
I februari 2014 genomfördes bland annat en välbesökt konferens i Stockholm kallad
”Forskningsbibliotekens nya roller”. Vid konferensen medverkade företrädare för EUkommissionen, Utbildningsdepartementet, Vetenskapsrådet, Kungliga biblioteket och
flera olika universitet och högskolor. Konferensen samlade ca 170 deltagare, de flesta från
universitets- och högskolebibliotek och myndighetsbibliotek men också ett antal beslutsfattare från departement och myndigheter.
32
Rapport: Vetenskapen och biblioteken
I anslutning till Biblioteksdagarna 2014 publicerades rapporten Vetenskapen och biblioteken – en översikt av Sveriges universitets- och högskolebibliotek. Rapporten beskriver
den historiska utvecklingen för de vetenskapliga biblioteken och är tänkt att kunna användas i dialogen med beslutsfattare inom området för att synliggöra bibliotekens roll. Vid
Biblioteksdagarna genomfördes också ett antal seminarier som var specifikt riktade till
medlemmar vid forskningsbibliotek.
Riktad medlemsundersökning
Under våren 2014 genomfördes en riktad medlemsundersökning för att få mer information om vilka insatser som efterfrågas av enskilda medlemmar inom forskningsbibliotekssektorn. Resultaten av undersökningen har sammanställts och använts som underlag för
styrelsens beslut om den fortsatta verksamhetsinriktningen.
Utvecklingsråd
Föreningens styrelse har även beslutat att ett så kallat positionspapper, med ståndpunkter
om hur en effektiv vetenskaplig informationsförmedling kan åstadkommas, ska tas fram
i syfte att peka ut riktningen för föreningens fortsatta arbete på detta område. För att
bistå i framtagandet har ett särskilt utvecklingsråd inrättats under 2014, Utvecklingsrådet
för vetenskaplig informationsförmedling. Rådets uppgift är att bistå i framtagandet av
ett positionspapper och att vara rådgivande i föreningens fortsatta arbete med att driva
frågor om effektiv informationsförmedling inom forskning och högre utbildning. Rådets
arbete ska återrapporteras till styrelsen i form av ett förslag till positionspapper. Arbetet
pågår löpande, senast t o m den 31 december 2015. Rådet ska på det sätt rådet finner
lämpligt samråda med berörda aktörer, bl a SUHF:s Forum för bibliotekschefer.
I november 2014 genomförde rådet sitt första möte och arbetet pågår nu löpande. Följande personer har under året varit ledamöter i utvecklingsrådet: Jenny Samuelsson, Luleå
universitetsbibliotek (ordförande), Mikael Sjögren, Umeå universitetsbibliotek, Daniel Forsman, Chalmers bibliotek, Annika Peurell, Riksantikvarieämbetet, Jakob Harnesk, Karlstads
universitetsbibliotek, Hanna Gadd, Biblioteket vid Högskolan Väst, Elisabeth Mannerfeldt,
KTH:s bibliotek, Jan Hjalmarsson, Södertörns högskolebibliotek. Sekreterare i rådet och
kontaktperson på kansliet är Jakob Kihlberg, forsknings- och utvecklingssekreterare.
E-boksfrågan
Bibliotekens tillgång till e-böcker och de principiella utgångspunkterna för det har tydliggjorts i bl a litteraturutredningen, den nya bibliotekslagen och i kulturutskottets fördjupningsstudie. Föreningen har aktivt bidragit till att förtydliga och förstärka bibliotekens
position i e-boksfrågan och att lyfta fram viktiga biblioteksprinciper. E-boksfrågan söker
nu sin praktiska lösning och i det arbetet har såväl SKL som KB givna uppgifter. Något
som också tydliggjorts och uttalats. Inför 2014 beslutade styrelsen att föreningens fortsatta strategi ska vara att peka på bl a dessa aktörers ansvar och uppgift att i samråd
med biblioteken (som till stor del är medlemmar hos Svensk biblioteksförening) finna
lösningar på affärsmodeller m m. Föreningen har under 2014 och ska fortsatt lyfta fram
behovet av en lösning som ett exempel i samband med att man arbetar med att synliggöra bibliotek och argumenterar för bibliotekens uppgift att ge fri tillgång till information
och kunskap.
33
Nationell biblioteksstrategi
Sedan flera år arbetar Svensk biblioteksförening för att Sverige ska ha en nationell biblioteksstrategi. Biblioteksstrategin behövs för att biblioteksväsendet på bästa sätt ska kunna
uppfylla sitt ändamål och hantera de utmaningar som biblioteken står inför. Det saknas
idag samsyn om förutsättningarna för framtiden. En nationell biblioteksstrategi för Sveriges
bibliotek skulle vara värdefull som vägledning i den föränderliga miljö som biblioteken
verkar i och för att samla resurser och intressenter i önskvärd riktning.
En biblioteksstrategi kan innebära att stöd tas fram för att främja bibliotekens planering,
styrning och uppföljning. Sådant stöd kan ges genom att den nationella biblioteksmyndigheten bidrar med att utveckla verktyg och metoder, till exempel bättre kvalitetsmått och indikatorer för att mäta bibliotekens verksamhet. Uppföljning och utvärdering kan förbättras
via forsknings- och utvecklingsinsatser samt medverkan i framtagandet av kvalitetssystem.
Därmed skulle bättre förutsättningar finnas för en verksamhet tydligare ägnad sina användare och med större möjligheter att använda tillgängliga resurser effektivt och på det sätt
som var avsett.
Kungliga biblioteket har ställt sig beredd att ta fram en nationell biblioteksstrategi och har
också begärt resurser för det. Kulturrådet har till regeringen framfört att det behövs en
nationell plan för biblioteksväsendet och att regeringen bör överväga en oberoende översyn av mål- och ansvarsfrågor för biblioteken på nationell, regional och kommunal nivå.
Första steget mot en nationell biblioteksstrategi är att genomföra en analys av bibliotekens omvärld. Föreningen beställde en omvärldsanalys av Kairos Future vilken publicerades under året: Bibliotek i nationens intresse. I anslutning till denna samlade utvecklingsrådet för nationell biblioteksstrategi ett antal strategiska frågeställningar för varje identifierat trendområde som rådet ansåg var viktiga att ställa.
Parallellt med föreningens arbete har också IFLA arbetat fram och presenterat sin globala
trendrapport Riding the Waves or Caught in the Tide? Vilken föreningen lät översätta till
svenska.
Under året samlade föreningen information om nationell biblioteksstrategi och omvärldsanalys i en ny webbport. Där finns material från föreningens arbete i Sverige och internationellt.
Föreningen har påverkat båda regeringarna och kulturutskotten. Den avgående regeringen och kulturutskottets dåvarande majoritet uttryckte att Kungliga biblioteket (KB) kan
använda sitt befintliga uppdrag till att utarbeta nationella plandokument om det så vill
(prop. 2012/13:147). Statens kulturråd och KB menar att KB bör få i uppdrag att ta fram en
nationell biblioteksstrategi och resurser för det. KB beräknade kostnaden för detta till 4
miljoner kronor årligen. S, MP och V har gemensamt reserverat sig till förmån för att KB ska
ta fram en samlad nationell biblioteksstrategi (betänkande 2013/14:KrU2).
Inför den nya regeringens budgetsamtal skrev föreningen till budgetförhandlarna i Socialdemokraterna och Miljöpartiet för att påminna dem om förslag där de tillsammans med
Vänsterpartiet har en gemensam ståndpunkt. En sådan är en nationell samlad biblioteksstrategi där S, MP och V gemensamt har föreslagit att Kungliga biblioteket (KB) ska ta fram
en samlad nationell biblioteksstrategi.
34
Under mandatperioden vill de tre rödgröna partierna avsätta 6 miljoner kronor årligen till
framtagandet av en nationell bibliotekstrategi, dvs 24 miljoner kronor. Regeringen skrev
i sin budgetproposition att den skulle ge Kungliga biblioteket i uppdrag att efter samråd
med Statens kulturråd och andra berörda parter utarbeta en nationell biblioteksstrategi för
att främja bibliotekens planering, styrning och uppföljning. Strategin skulle också innehålla
en fördjupad omvärldsanalys. Under senhösten uttalade även statsministern att regeringens avsikt är att Sverige ska få sin första nationella biblioteksstrategi. I slutet av året stod
det dock klart att budgetpropositionen inte vann majoritet i riksdagen.
Vid träffen för expertnätverket för fängelsebibliotek aviserade Kriminalvårdens generaldirektör ett nationellt bibliotekslyft för intagna vid landets kriminalvårdsanstalter och häkten.
Expertnätverkets sammankallande Lo Ek fick i uppdrag att kartlägga utvecklingsmöjligheterna och förbereda ett utkast till nationell biblioteksstrategi i Kriminalvården.
Folkbibliotekens ekonomiska resurser
Inför 2014 beslutade styrelsen att föreningens fortsatta strategi ska fokusera på ett sakpolitiskt arbete i syfte att tydliggöra vilka ekonomiska resurser som krävs, bl a för att öka
kvaliteten i folkbiblioteksverksamheten ifråga om t ex bemanning och resurser till nyförärv
av medier.
Som ett led i det arbetet har Svensk biblioteksförening ställt sig bakom det förslag
Kulturrådet fört fram till regeringen om att utreda hur bibliotekens resurser ser ut i form
av personal, kompetens och lokaler i relation till deras uppdrag.
Föreningen har också själv gjort inledande och översiktliga beräkningar av vilka ekonomiska resurser som krävs för att öka kvaliteten i folkbiblioteksverksamheten med utgångspunkt i bibliotekslagens krav. Av bibliotekslagen framgår att folkbiblioteken ska ägna
särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar och läsfrämjande. Verksamhet och utbud
ska präglas av kvalitet. Genom empiri och forskning vet man att läsfrämjande och läslust
kräver stimulans och personalinsatser. Skolverket har pekat på att det finns samband mellan läsning, tillgång till och användning av bibliotek. Det finns även andra internationella
undersökningar som visar på samband mellan biblioteksanvändning och läsning. Svensk
biblioteksförenings egna och andras undersökningar visar att personalen, bemötandet
och utbudet av medier tillhör de viktigaste innehållskvaliteterna i bibliotekens verksamhet.
Föreningens regressionsanalyser visar att personaltäthet är en av de viktigaste faktorerna
för bibliotek med hög användning. Särskilt viktigt är det med personaltäthet i barnverksamheten. Utifrån det faktum att personal och medier utgör två avgörande kvalitetsfaktorer har
Svensk biblioteksförening gjort beräkningar som visar på behov av resursförstärkningar
till folkbiblioteken. Som utgångspunkt för beräkningarna har föreningen använt 1991
och jämfört situationen då med situationen 2012. Anledningen till valet av 1991 är att det
är sedan dess Sverige tappat stort i läsförståelse och läshastighet enligt PIRLS och PISA.
Denna nedgång är i sin tur en starkt bidragande orsak till bibliotekslagens skärpta formuleringar om folkbibliotekens läsfrämjande arbete. Föreningens jämförelser visar att antalet
årsverken vid folkbiblioteken successivt minskat. Från 6.029 årsverken 1991 till 4.664 årsverken 2012 – det vill säga med 1.365 årsverken. Enligt Svensk biblioteksförenings beräkningar kostar det ca 600 mkr/år (+29%) att förstärka bemanningen med motsvarande antal
årsverken. Görs denna satsning får Sverige 6.3 årsverken per 10.000 invånare i jämförelse
med 7 årsverken per 10.000 invånare 1991. Lägger man sen till 29% på övriga kostnader
(lokaler, media och övrigt) ger det ett totalt resursbehov på ca 1 miljard kronor per år.
Oavsett belopp och antaganden visar föreningens beräkningar på betydande ekonomiska
behov.
35
Biblioteken i rikspolitiken och valet 2014
2014 kallades populärt för supervalår eftersom det i Sverige för första gången samma år
genomfördes val till Europaparlamentet i maj och till riksdagen, kommunerna och landstingen i september. Valrörelserna och valens efterspel präglade det inrikespolitiska året 2014.
Inför höstvalet genomförde Svensk biblioteksföreningen en enkät till de åtta riksdagspartierna. Frågorna och svaren har betydelse för svenskt biblioteksväsendes användare i
de olika bibliotekstyperna. Svaren publicerades inför Almedalsveckan och användes första
gången där. En populärversion av valguiden trycktes som broschyr, Makten tillhör dig.
2014 var ett dramatiskt år i inrikespolitiken. Riksdagsvalet innebar att den borgerliga minoritetsregeringen bestående av fyra partier ersattes av en minoritetsregering bestående av
Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Den nya regeringen la med stöd av Vänsterpartiet
en budgetproposition som innehöll flera förslag som föreningen efterfrågat. 10 miljoner
kronor årligen föreslogs för framtagandet av en nationell biblioteksstrategi, för att tillgängliggöra e-böcker via den nationella katalogen LIBRIS samt för att främja läsfrämjande i samarbete med biblioteken. Föreningen kontaktade alla ledamöter i riksdagens kulturutskott
inför riksdagens debatt och beslut om statens kulturbudget. Budgetpropositionen föll i
riksdagens omröstning och istället vann de borgerligas budgetmotion vilken inte innehöll
bibliotekssatsningarna.
Statsministern avviserade att han hade för avsikt att utlysa extraval. Efter att sju av riksdagens partier ingått Decemberöverenskommelsen om samverkan i riksdagen utlystes
inte extravalet och den nya regeringen fortsatte att regera. I den nya riksdagens första
allmänna motionstid väcktes närmare 3 000 motioner. Endast två av dessa berörde direkt
biblioteken.
Under Bok- och biblioteksmässan i Göteborg arrangerade föreningen ett panelsamtal i
sin monter. Samtalet hade rubriken Efter valet – på väg mot en starkare biblioteksnation?
Medverkade gjorde de tre cheferna för Kungliga biblioteket, Statens kulturråd, Myndigheten
för tillgängliga medier och föreningens ordförande.
Efter valet hade föreningen flera kontakter med nyvalda folkvalda och den nya regeringen.
Brev med lyckönskningar, krav, material och uppmaning till kontakt postades till alla ledamöter i kulturutskottet och till sex statsråd med relevans för biblioteksväsendet. Hos två av
dem begärdes tid för uppvaktning. Föreningens generalsekreterare träffade statssekreterarna för utbildningsministern och kultur- och demokratiministern.
Stöd till ett kunskapsbaserat förhållningssätt
Svensk biblioteksförening arbetar med att skapa arenor för möten mellan yrkesverksamma
och forskare och verkar för att man på biblioteken ökar medvetenheten om forskningens
betydelse för utveckling av den egna verksamheten. Tyngdpunkten i föreningens arbete
ligger på att främja att yrkesverksamma på bibliotek utvecklar ett forskande och reflekterande arbetssätt. Det gör vi bland annat genom att sprida kunskap om bibliotekens
verksamhet och effekter, till exempel genom faktamaterial, undersökningar och rapporter
samt genom utdelning av bibliotekspriser. De främsta experterna på biblioteksverksamhet
är våra medlemmar och vi stödjer deras professionella utveckling genom resestipendier,
utvecklingsstöd, möjlighet till internationellt utbyte, de ledande branschdagarna Biblioteksdagarna och genom vår tidskrift Biblioteksbladet. I våra expertnätverk samlas landets
främsta kompetens inom olika biblioteksområden.
36
Utvecklingsstöd
Förening främjar verksamhetsutveckling genom att stödja utvecklingsinsatser vid bibliotek
i syfte att bidra till att skapa ny kunskap om och bidra till ökat erfarenhetsutbyte om framgångsrika metoder. Sedan 2010 delar föreningen ut ett utvecklingsstöd som kan sökas av
föreningens institutionella medlemmar.
För 2014 fanns 300 000 kr i budgeten. Särskild vikt ska läggas vid framåtsyftande och nyskapande förslag och förslag som syftar till att åstadkomma ökat samarbete. 11 ansökningar
inkom under 2014. 2014 års utvecklingsstöd tilldelades, ”Ett klick bort” i Västerbotten och
den mobila ”Skaparbibblan” i Vaggeryd.
Projektet ”Ett klick bort” fick 230.000 kr i utvecklingsstöd och är ett samarbetsprojekt mellan Umeå universitetsbibliotek, Länsbiblioteket i Västerbotten och till projektet kommer att
knytas några av folkbiblioteken i Västerbottens inland. Projektet syftar till att utifrån användarstyrning digitalisera kulturarv i regionen.
Med projektet ”Skaparbibblan” vill Vaggeryds bibliotek med hjälp av en bil utrustad som
ett mini-makerspace (med förebild i Frysklabb i Nederländerna) besöka filialer och räknar
även med att fungera som bibliotekens förlängda arm och nå människor där inte bibliotek
finns. Projektet beviljades 70.000 kr i utvecklingsstöd.
Forskningsinitierande stöd
Föreningen främjar praktiknära forskning genom att stimulera tillkomsten av nya forskningsansökningar. Sedan 2010 delar föreningen ut ett forskningsinitierande stöd, för
närvarande på 200.000 kronor per år. Det forskningsinitierande stödet har utformats med
utgångspunkt i att B&I-ämnet anser sig ha svårt att få anslag från de ordinarie forskningsfinansiärerna. Avsikten är att stödet ska leda till fler och mer välunderbyggda ansökningar
till de ordinarie forskningsfinansiärerna, så att ämnet i förlängningen blir mer synligt hos
finansiärerna och därmed på lång sikt får större resurser.
Svensk biblioteksförening har beslutat att fördela 2014 års forskningsinitierande stöd till
två forskningsprojekt vid Linnéuniversitetet.
Docent Mats Dahlström och professor Joacim Hansson fick 120 000 kr i forskningsinitierande stöd för projektet ”Digitaliseringspraktiker i den svenska bibliotekssektorn: Initiativ,
resultat, mening”. Syftet är att inventera avslutade och pågående digitaliseringsprojekt i
den svenska bibliotekssektorn i ljuset av aktuell forskning om kulturarvsdigitalisering nationellt och internationellt.
Docent Korljka Golub och professor Joacim Hansson fick 50 000 kr i forskningsinitierande
stöd för projektet ”Combining traditional automated and social subject metadata: Dewey
Decimal Classification use cases”. Målsättningen är att ta fram riktlinjer för hur digitala bibliotekstjänster kan kombinera manuell ämnesklassificering med automatiserade ämnesordssystem och användargenererade taggar.
37
Biblioteksbladet
Enligt ägardirektiven har BBL bland annat som uppgift att vara medlemstidning för Svensk
biblioteksförening. Tidningen ska spegla föreningens verksamhet, åsikter och ställningstaganden. Tidningen skall genom sitt innehåll också granska, bevaka och spegla biblioteksverksamheten och därtill hörande verksamhetsområden samt nationell och internationell bibliotekspolitik och– forskning och till detta angränsande kulturpolitiska frågor.
Tidningen ska också spegla föreningens verksamhet, service och aktiviteter på alla nivåer
samt informera om föreningens åsikter och ställningstaganden.
Biblioteksbladet utkom med tio nummer, varav ett dubbelnummer nr 6/7, under 2014.
Den TS-kontrollerade upplagan låg i snitt på 4 200 ex/nummer. Majoriteten av utgåvorna
hade ett sidantal på 44-52 sidor/utgåva.
Inför Biblioteksdagarna 2014 hade BBL nr 4 ett tematiskt avsnitt om Svensk biblioteksförening i kombination med olika texter inför den stora årskonferensen. BBL nr 6/7 hade,
som brukligt är sedan 1984, temat ”Tidskrifter” – i kombination med ett tema kring Bok &
Bibliotek. I BBL nr 4 publicerades i vanlig ordning Biblioteksbladets årsregister för 2013.
biblioteksbladet.se – BBLs närvaro digitalt – kompletterar den tryckta tidningen och ger
möjlighet till snabb och mer nyhetsbetonad publicering.
Annonsmässigt kunde BBL – trots det svaga konjunkturläget och vad som troligen går att
hänföra till strukturförändringar på annonsmarknaden i stort för printmedier – konstatera
ett mindre tapp än tidskriftsbranschen som helhet.
Under året har styrelsen beslutat att genomföra en utvärdering av BBL, det grafiska
uttrycket, ägardirektiven, tidningens struktur/innehåll, organisation mm.
Remisser
Föreningen var under 2014 upptagen på remisslistor över tre offentliga utredningar och
lämnade varsitt yttranden över dessa till regeringen.
Lättläst
I början av året svarade föreningen på Lättlästutredningens betänkande Lättläst (SOU
2013:58). Föreningen tillstyrkte utredningens förslag att statens insatser för lättläst flyttas
över till Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) samt ansåg att tidningen 8 sidor ska
fortsätta att ges ut med bibehållet oberoende och självständighet. Föreningen avstyrkte
utredningens förslag att genomgående dela upp användarna av lättläst i en primär och en
sekundär målgrupp. Istället menade föreningen att en alltid ska se till varje enskild individs
behov.
PSI-utredningen
I yttrandet över PSI-utredningens betänkande Ett steg vidare – nya regler och åtgärder för
att främja vidareutnyttjande av handlingar (SOU 2014:10) stödde föreningen utredningens
förslag att utvidga lagens tillämpningsområde till att omfatta handlingar hos universitetsoch högskolebibliotek och hos sådana kulturinstitutioner som utgörs av arkiv, bibliotek
och museer. Föreningen delade inte utredningens bedömning att behovet av särskilt stöd
till arkiv, bibliotek och museer är begränsat. Istället påtalade föreningen behovet av resurser för digitalisering av handlingar hos arkiv, bibliotek och museer samt framhöll nödvändigheten av att regeringen säkerställer medel för denna angelägna digitalisering.
38
Följerätt
I slutet av året svarade föreningen på Följerättsutredningens betänkande Frågor om
följerätt och om museernas kopiering (SOU 2014:36). Föreningen stödde utredningens
förslag att:
- inskränkningen i 16 § upphovsrättslagen utvidgas till att omfatta vissa museer,
- en ny inskränkning ska ge vissa museer rätten att framställa exemplar för interna
dokumentationsändamål,
- avtalslicensbestämmelsen i 42 d § upphovsrättslagen utvidgas till att omfatta vissa
museer, samt att
- vissa museer fritt ska kunna framföra filmverk och sceniska verk som ingår i de egna samlingarna genom tekniska hjälpmedel avsedda för enstaka besökare.
Föreningen föreslog att den föreslagna nya inskränkningen om att framställa exemplar för
interna dokumentationsändamål även ska gälla arkiv och bibliotek. Föreningen stödde inte
utredningens förslag att det i 16 § upphovsrättslagen införs en uttrycklig begränsning som
anger att framställning och spridning med stöd av bestämmelsen inte får ske i förvärvssyfte.
Arrangemang
Biblioteksdagarna/Årskonferensen (alternerande placering i landet), Prisutdelningarna
(Stockholm), Politikerveckan (Almedalen/Gotland) och Bok & Bibliotek (Göteborg) är
föreningens huvudarrangemang.
Biblioteksdagarna med årskonferens
Biblioteksdagarna har arrangerats av föreningen sedan 2002 och samlar årligen cirka
500 deltagare från alla bibliotekstyper. De är bibliotekens ledande branschdagar och ger
medlemmarna möjligheter till kontakter, nätverk, kunskaper och erfarenheter. Syftet med
konferensen är att förena branschen, att tydliggöra och diskutera föreningens viktiga
frågor och att bidra till bibliotekens utveckling. Biblioteksdagarna är en manifestation av
föreningen som nav för människor med engagemang i bibliotek. Föreningens årsmöte är
en del av Biblioteksdagarna och ett tillfälle för medlemmarna att påverka.
För tolfte gången samlade Svensk biblioteksförening den svenska biblioteksbranschen.
Konferensen genomfördes 7 - 8 maj i Umeå, som 2014 var Europas kulturhuvudstad. Biblioteksdagarna arrangerades i samarbete med biblioteken i Umeå. Bland årets föreläsare
fanns Barbara Jones, Johanna Koljonen och Lars Strannegård. Representanter för föreningens samarbetspartner Kenya Association of Library and Information Professionals
deltog och höll ett seminarium.
Biblioteksdagarna 2014 samlade 498 deltagare.
Priser och prisutdelningar
Svensk biblioteksförening delar årligen ut åtta pris med den totala prissumman 200 000
kronor. Prisernas uppgift är att bekräfta framstående arbete. Prisutdelningarna är därför
ett sätt att synliggöra och lyfta fram bibliotekens verksamhet. Att stärka och öka kunskapen om föreningens priser kräver ett långsiktigt arbete som berättar om det unika, att
pristagarna utses av experterna på läsningens praktik och att de synliggör bibliotekens
uppgift i samhället.
39
Prisutdelningen genomfördes 20 oktober i Stockholms stadsbiblioteks Rotunda som fylldes med såväl pristagare, föreningens medlemmar som särskilt inbjudna och andra vänner för utdelningen av Sveriges biblioteks utmärkelser. Ordförande Calle Nathanson var
konferencier och presenterade pristagarna, juryordförande, Nobelkören och Frida Öhrn.
Ceremonin avslutades med ett tal av Aniarapristagaren Kjell Westö.
Svensk biblioteksförening delade ut följande priser:
Aniara-priset
Aniara-priset utdelas årligen till en svenskspråkig författare av skönlitteratur för vuxna och
består av en skulptur av Linnea Jörpeland samt en prissumma på 50 000 kronor.
Aniarapriset 2014 tilldelades Kjell Westö för sitt samlade författarskap.
Juryns motivering: ”Kjell Westö tilldelas årets Aniarapris för hela sitt författarskap, som
spänner från den hårt knutna lyriken i de första böckerna till den storslaget episka tonen i
de senare, som Vådan av att vara Skrake eller Hägring 38. Westö har utvecklats till en särpräglad förvaltare av platsens poesi, en framstående krönikeskrivare som förvandlar det
förflutna Helsingfors till ett underbart luftskepp och en omistlig utsiktspunkt över vår egen
tid.”
Jury:
Gunnel Arvidson Nilsson, Danderyds bibliotek, ordförande
Petter Lindgren, Författarförbundet
Göran Schmitz, Malmö
Collijn-priset
Collijn-priset instiftades 1995 för att hedra Isak Collijn, riksbibliotekarie och initiativtagare
till grundandet av Svenska Bibliotekariesamfundet 1921. Priset utdelas årligen till den student som skrivit fjolårets bästa uppsats inom ämnet biblioteks- och informationsvetenskap.
Prissumman är 25 000 kronor.
Collijn-priset 2014 tilldelades Henrik Wallheim för uppsatsen Katalogen som tolkningsredskap: Bibliografiska relationer i Resource Description and Access (RDA), med särskild
hänsyn till operationaliseringsproblem.
Juryns motivering: ”I sin uppsats tar författaren sig an ett synnerligen aktuellt, spännande
och framtidsorienterande ämne. Ett vidgat utbud av och större komplexitet i olika typer av
biblioteksresurser har medfört en nödvändig utveckling av katalogiseringsmetoder och
bibliografiska beskrivningar. I uppsatsen presenteras ett relativt komplicerat ämne på ett
strukturerat och begripligt sätt. Författaren har på ett förtjänstfullt sätt använt aktuell forskning. Dessutom får uppsatsen en ytterligare dimension genom att författaren går utanför
biblioteks- och informationsvetenskapliga fältet och använder metoder från litteraturvetenskapen för att visa på svårigheten i att få teori och praktik att gå ihop. Juryn är övertygad om att uppsatsen fyller ett stort behov hos praktiserande bibliotekarier och den är
ett starkt bidrag till fortsatt forskning.”
Jury:
Henrik Åslund, Lunds universitetsbibliotek, ordförande
Gunnar Sahlin, Sollentuna
Helen Hed, Umeå universitetsbibliotek
Lena Landgren, Lunds universitetsbibliotek
40
Bengt Hjelmqvists pris
Bengt Hjelmqvists pris utdelas årligen för framstående insatser på folkbiblioteksområdet.
Prissumman är 25 000 kronor. Bengt Hjelmqvists pris 2014 tilldelades Lo Claesson, bibliotekschef i Vaggeryds kommun, och Ann Östman, bibliotekskonsulent på den regionala
biblioteksverksamheten i Gävleborg.
Juryns motivering: ”Ann Östman och Lo Claesson förenar hjärta, rättvisepatos och
civilkurage i sitt arbete med att utveckla folkbiblioteken i hela landet som demokratiska
noder för digitalt skapande, delaktighet och mångfald. De har med ”makerspace” vågat
introducera ett nytt gränsöverskridande tänkande som handlar om både teknik och
besökarnas delaktighet och engagemang. Deras arbete sträcker sig även utanför Sveriges
gränser. Anns insatser för Internet Librarian International och Los arbete i IFLA:s folkbiblioteksektion är betydande. De tar sin utgångspunkt i allas lika värde och rätt, såsom
Anns antirasistiska arbete med temat ”Bibliotek mot rasism” och Los skapande av ett
skolbibliotek i Kenya som handlar om allas rätt till information, kunskap och utveckling.
De brinner för en deltagarkultur och hyser en övertygelse om att alla kan lära, bara de
får medlen, inspirationen och tillgången till bra lärmiljöer. Deras röster i det svenska
folkbiblioteksbruset påminner ständigt om ansvaret att utgå från och respektera den
enskilda användarens behov och möjligheter och vikten av ett fördomsfritt förhållningssätt gentemot ny teknik.”
Jury:
Torbjörn Nilsson, Svensk biblioteksförening, ordförande
Nino Dawod, Uppsala stadsbibliotek
Peter Björkman, Bibliotek Botkyrka
Anette Mjöberg, Hässleholms stadsbibliotek
Alireza Afshari, Stockholms stadsbibliotek
Greta Renborgs pris
Greta Renborgs pris utdelas årligen till ett bibliotek som lyckats med en god marknadsföring eller till enskild eller enskilda biblioteksanställda som utmärkt sig speciellt på
området och som arbetar i Greta Renborgs anda. Prissumman är 25 000 kronor.
2014 tilldelades Christer Edeholt priset.
Juryns motivering: ”Christer Edeholt, Umeå stadsbibliotek, tilldelas Greta Renborgs pris
2014 för att ha skapat Regnbågsbiblioteket samt aktivt medverkat till att marknadsföra
hbtq-frågor inom biblioteksvärlden både nationellt och internationellt. I Greta Renborgs
anda har han sänkt trösklar, satt ljuset på de ofta osynliggjorda hbtq-biblioteksanvändarna
och möjliggjort för fler bibliotek att praktiskt genomföra sitt demokratiska uppdrag. I
Umeå har Christer Edeholt inte bara breddat bibliotekets utbud i Regnbågsbiblioteket,
han har också visat att ett bestånd och dess urval rymmer både normer och makt.”
Jury:
Barbro Bolonassos, Svensk biblioteksförening, ordförande
Henriette Zorn, Biblioteksbladet
Maria Ehrenberg, Region Halland
Gunilla Berglund, Kulturförvaltningen, Stockholm
Stefan Engström, Svensk biblioteksförening
41
Elsa Beskow-plaketten
Elsa Beskow-plaketten utdelas till den konstnär, som framställt föregående års bästa
svenska bilderbok för barn eller den bäst illustrerade svenska barnboken. Priset består av
en glasplakett och 25 000 kronor. Elsa Beskow-plaketten 2014 tilldelades Per Gustavsson
för ”Skuggsidan”.
Juryns motivering: ”Boken om den lille pojken som med hjälp av fantasin utmanar och
övervinner sin egen rädsla, ser skenbart enkel ut men har många dimensioner. Med
Skuggsidan tar Per Gustavssons konstnärskap en ny riktning, samspelet mellan bild och
text i hela uppslag visar på ett nytt sätt i hans berättande. Bilderna visar på sådant som
texten inte kan beröra, på något som sker i pojkens inre eller undermedvetna. Färgbehandlingen, bitvis genomgående lila i olika dova toner, förstärker en mystisk känsla och
kontrasten till det ”vanliga” livet. Leken med skuggor, en hel skuggvärld som växer fram
med många märkliga fantasivarelser, bejakar fantasin och uppmanar läsaren att lita på sin
egen förmåga. Och på pennan - en symbol för skaparkraften och människans förmåga att
förändra. Per Gustavsson har skrivit en rik allåldersbok som har potential att skrämma, fascinera och förändra.”
Nils Holgersson-plaketten
Plaketten utdelas årligen till författaren av föregående års bästa barn- eller ungdomsbok.
Priset består av en glasplakett och 25 000 kronor. Nils Holgersson-plaketten 2014 tilldelades Anna Höglund för boken ”Om detta talar man endast med kaniner”.
Juryns motivering: ”För en del verkar det vara så enkelt att leva. De bara är, lever på och
pratar om vardagliga saker. Andra går på nattunn is och i varje steg finns en fråga om vad
som är det sanna och det äkta. Årets Nils Holgerssonplakett går till en bilderbok som inte
vänder sig till de små barnen. En poetisk bilderbok för ungdomar och vuxna om utanförskap och längtan efter en större gemenskap. Anna Höglund förmår gestalta en känslighet
som knappt låter sig förklaras. Det finns en sårbarhet i sättet att teckna, en skörhet och närvaro i bilderna. Ur ensamheten finns en väg och man kan ana likheter med andra om man
verkligen ser efter. En kanin kan bli ens följeslagare och om man kan vara sin egen värsta
fiende kan man också vara sin egen bästa vän. En bilderbok som drabbar läsaren och går
rakt in i magen och hjärtat.”
Carl von Linné-plaketten
Plaketten utdelas årligen till den eller de som framställt föregående års bästa fackbok
för barn eller ungdomar. Priset består av en glasplakett av Margareta Hennix samt ett
stipendium om 25 000 kronor. Carl von Linné-plaketten 2014 tilldelades Sarah Sheppard
för faktaboken Viktiga kartor: för äventyrare och dagdrömmare samt för sin samlade
produktion.
Juryns motivering: ” I sina faktaböcker lyckas Sarah Sheppard på ett föredömligt sätt
kombinera det pedagogiska och fantasifulla. Det är fascinerande och en fest för öga och
hjärna att möta en illustratör och formgivare som lägger hela sin konstnärliga kraft på att
möta barnen på deras egen nivå. Den personliga stilen med klara och starka färger leder
till omedelbar igenkänning. I Viktiga kartor: för äventyrare och dagdrömmare lotsas vi med
världskartans hjälp kors och tvärs över jordklotet. En mängd fakta och detaljer för vetgiriga
presenteras på ett lustfyllt och roligt sätt. Upplägget med det allra mest attraktiva först
lockar in barnen i boken. Du bläddrar i den som en almanacka – innovativt och praktiskt
när hela världen ska få plats på ett uppslag. Sarah Sheppard får oss att vilja upptäcka mer
och skapar nyfikenhet och lust till att lära och utforska världen.”
42
Jury för samtliga plaketter:
Dag Hedberg, Västerås stadsbibliotek, ordförande
Karin Blomquist, Roma bibliotek
Sofia Lindblom, Askebyskolan
Anna-Klara Ehn Ericson, Uppsala stadsbibliotek
Anna Hällgren, Lövångers bibliotek
Mary Ingemansson, Högskolan Kristianstad
Årets bokbuss
Priset instiftades 1998 i samband med att bokbussverksamheten i Sverige fyllde 50 år.
Priset delas ut till den bokbuss som på ett nyskapande sätt utvecklar verksamheten,
samspelar med utvecklingen i samhället, har en väl förankrad verksamhet i kommunen/
regionen och är inspiratör för kollegor. Vinnaren får överta ett vandringspris som är en
trämodell av den första svenska bokbussen. Utmärkelsen Årets bokbuss tilldelades 2014
Bodens bokbuss.
Juryns motivering: “ I en kommun med kombinationen stor yta och landsbygd samt få
fasta biblioteksenheter ställs det höga krav på en mobil biblioteksverksamhet. Genom ett
långsiktigt och medvetet arbete med fantasi och uthållighet har årets pristagare visat att
man inte behöver vara störst för att vara bäst. I ett arbete som drivs av tankarna om att
skapa en mötesplats för hela kommunen samt att söka upp de mötesplatser där biblioteket
inte finns med från början – att ta plats – har man byggt upp en verksamhet där man visar
att detta verkligen är allas verksamhet, oavsett vem du är. Att dessutom kunna nå 75% av
alla barn i en kommun med en mobil biblioteksverksamhet är imponerande. Därför har
juryn i år beslutat att priset som Årets bokbuss 2014 skall tilldelas Bodens bokbuss.”
Jury:
Anders Gistorp, Falkenberg
Lise-Lott Nilsson, Lund
Liz Ten Hoeve, Luleå
Nicholas Haldosen, Svensk biblioteksförening
Magnus Torstensson, Biblioteksmuseet
Bok & Bibliotek
Bok & Bibliotek är vid sidan av Almedalen ett av huvudarrangemangen med syfte att synliggöra bibliotek och bidra till bilden av biblioteken. 2013 års nyorientering och utveckling av närvaron har varit den fortsatta inriktningen. Belägna nära bland andra riksdagens
monter synliggjordes föreningens verksamhet för att öka kunskapen om bibliotekens breda och viktiga funktioner i samhället. Syftet med föreningens monter var också att skapa
möjlighet för medlemmar och besökare att mötas och diskutera viktiga biblioteksfrågor.
Till arrangemanget riktade föreningen sin övriga verksamhet så att de prioriteringar som
gjorts av föreningens verksamhet också slog igenom, syntes och uppmärksammades
på mässan. Bland annat förevisades kansliets senaste rapporter och 24 programpunkter
genomfördes på monterscenen. Föreningen samarbetade med MTM genom programpunkter om myndighetens verksamhet. Föreningen samarbetade även med Nationella
skolbiblioteksgruppen, Statens medieråd, Utbildningsradion (UR) och Stockholms universitetsbibliotek genom att arrangera tre olika seminarier.
43
Almedalen
Svensk biblioteksförening har deltagit i Almedalsveckan årligen sedan 2005. 2014 års
upplaga av Almedalsveckan slog återigen rekord: över 3 000 programpunkter, 900 journalister och 900 arrangörer. I likhet med tidigare år deltog föreningen med sin ordförande
och flera anställda. Veckan inleddes med att föreningen i tidningen Fokus särskilda Almedalsnummer publicerade en annons om föreningens valguide Makten tillhör dig och tre
arrangemang. Almedalsveckan blev premiärmark för föreningens valguide.
Föreningens deltagare hade skärmutställning och broschyrställ i Almedalsbiblioteket, skapade och underhöll relationer till personer och organisationer, bevakade biblioteksrelevanta frågor, samt fortbildade sig. Föreningen medverkade i panelsamtal av ”Datorn i utbildningen” om medie- och informationskunnighet för demokratin, modererade samtal av
Dyslexiförbundet om ett läslyft för vuxna samt arrangerade en afton med dryck och tilltugg
i Almedalsbibliotekets foajé och ett samtal mellan föreningens ordförande och fotografen
Elisabeth Ohlson Wallin: Ack Sverige, du sköna – Om kultur och yttrandefrihet.
Övriga konferenser
Under 2014 har följande konferenser genomförts:
Forskningsbibliotekens nya roller, Stockholm 6 februari – 170 deltagare
Svensk biblioteksförening arrangerade tillsammans med Kungliga biblioteket, Stockholms
universitetsbibliotek och Södertörns högskolebibliotek en nationell konferens om forskningsbibliotekens nya roller inom den vetenskapliga informationsförsörjningen. Föreläsare
var bl a Peter Honeth, statssekreterare vid Utbildningsdepartementet och Daniel Spichtinger från EU-kommissionen.
Att leva och andas IFLA:s biblioteksmanifest, Stockholm 19 mars – 73 deltagare
Tillsammans med Svenska Unescorådet anordnade föreningen en konferens om IFLA:s
biblioteksmanifest. Manifesten tillsammans med den nya bibliotekslagen betonar bibliotekens roll i det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling
och fri åsiktsbildning. Värden som lyfts fram i manifesten är universella och gäller alla bibliotekstyper.
Framtidens lärande, Stockholm 10 – 11 april – 430 deltagare
Svensk biblioteksförening tillsammans med Statens medieråd och Utbildningsradion (UR)
medverkade på konferensen ”Framtidens lärande” för att lyfta medie- och informationskunnighet (MIK). På konferensen deltog skolledare och skolutvecklare från hela landet.
Svensk biblioteksförening och de två samarbetsparterna samarrangerade en monter, två
seminarier och två inspirationsföreläsningar.
Seminarium om läsning, Stockholm 3 juni – 100 deltagare
För att lyfta fram bibliotekens roll och möjligheter för att främja och stärka läsningen
arrangerade Kulturdepartementet ett halvdagsseminarium om den nya bibliotekslagen
tillsammans med Svensk biblioteksförening. Inbjudna var företrädare från riksdagen,
myndigheter, forskningsvärlden och biblioteken.
Mobila möten, Falkenberg 15 – 16 augusti – 184 deltagare
Mobila biblioteken i Falkenberg och Svensk biblioteksförening arrangerade en konferens
för alla som arbetar med mobil biblioteksverksamhet. Programmet innehöll föreläsningar
44
och seminarier om förändringar i omvärlden, upphandlingsprocessen, nya lagar och
regler på vägarna, den nya bibliotekslagen och nya tekniska lösningar. Bland de medverkande fanns Ian Stringer, som arbetat med mobila bibliotek i IFLA, Maria Ehrenberg,
regionbibliotekarie, Kjell Ahlgren, Skolinspektionen, Susanna Ekström, förskollärare och
litteraturpedagog och Mobilis-gruppen inom Norsk Bibliotekforening.
Internationell samverkan
De internationella frågorna är viktiga för Svensk biblioteksförening och varje år satsas runt
1 miljon kronor på det internationella arbetet och utbytet. Inriktningen på det internationella arbetet är att främja långsiktighet och skapandet av hållbara strukturer för biblioteksutveckling. Av den anledningen har Svensk biblioteksförening som sin huvudstrategi valt
att kanalisera sitt internationella arbete genom nordiskt samarbete, europeiska organisationer (EBLIDA och LIBER) och IFLA-medlemskap. Svensk biblioteksförening har valt att
kraftsamla resurser och engagemang på långsiktiga samarbeten och projekt istället för att
sprida resurser på olika, mer kortsiktiga insatser. Det internationella arbetet och samarbetet med andra länder skall präglas av ömsesidigt lärande.
Det internationella arbetet bygger på ambitionen att möjliggöra för föreningens medlemmar på de olika biblioteken att delta i det internationella utbytet. I valet mellan att lägga
resurser på anställd personal eller medlemsaktiviteter har såväl årsmötet som styrelsen
prioriterat det senare. Årligen delar därför föreningen ut såväl resestipendier som stipendier för IFLA-deltagande. Genom Svensk biblioteksförenings försorg har sedan år 2000
nära 500 personer fått möjlighet till internationellt erfarenhetsutbyte med stöd av dessa
stipendier. Utöver det är styrelsens valda ledamöter engagerade i det internationella
arbetet genom uppdrag som delegater för IFLA och det europeiska och nordiska samarbetet. Till det kommer det engagemang som medlemmar nu lägger ner i arbetet med att
utveckla ett långsiktigt arbete med KLA. Genom att använda resurserna till ett breddat och
medlemsknutet internationellt engagemang vill styrelsen stimulera ett fördjupat och biblioteksnära erfarenhetsutbyte.
IFLA
Svensk biblioteksförening stödjer aktivt IFLA:s arbete bl a genom att vara medlem i IFLA:s
samtliga sektioner, oavsett om det finns ett svenskt deltagande i dessa eller ej. Svensk
biblioteksförening främjar också IFLA:s verksamhet genom att på olika sätt stödja svenskt
deltagande i IFLA:s sektioner.
IFLA WLIC (World Library and Information Congress) 2014 hölls i Lyon. På IFLA:s årsmöte
och MLAS (Management of Library Associations Section) programpunkt representerades
föreningen av Jenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare. Inga Lundén är föreningens representant i IFLA:s styrelse och dess Executive Board.
Många av de svenska deltagarna samlades före och under resan i en egen Facebookgrupp för att byta erfarenheter. Dessa medlemmar är även aktiva inom föreningens
expertnätverk för IFLA, som under vårens nätverksträff på KB planerade deltagandet på
WLIC 2014. Höstens nätverksträff på Nordiska Afrikainstitutet förberedde för WLIC 2015
i Kapstaden och där redovisades många samarbeten mellan bibliotek/B&L-utbildningar i
Sverige och olika afrikanska nationer.
45
Föreningens resestipendium har bidragit till att möjliggöra ett stort och aktivt deltagande
under IFLA WLIC och dess olika sektioner och grupper. Reserapporterna finns att läsa på
föreningens webbplats.
IFLA-stipendier
Under året har följande resestipendier delats ut för att möjliggöra ett ökat svenskt deltagande i IFLA:s arbete och för att återföra erfarenheter från det internationella bibliotekssamarbetet till Sverige:
Alireza Afshari, Stockholms stadsbibliotek
Britt Omstedt, Bibliotekshögskolan i Borås
Malin Josefsson, Umeå universitetsbibliotek
Ingrid Källström, Länsbibliotek Sörmland
Anna Swärd Bergström, Umeå universitetsbibliotek
Ragnhild Brandstedt, Mariestads stadsbibliotek
Anette Mjöberg, Hässleholms kommun
Liselott Winka, Konstfacks bibliotek
Heidi Carlsson Asplund, Lerums bibliotek
Lisa Eriksson, Länsbibliotek Uppsala
Lo Claesson, Vaggeryds bibliotek
Jessica Leman, Uppsala
Eva Fred, Kultur i Väst
Mia Dimblad, Hässleholms stadsbibliotek
Åke Nygren, Stockholms stadsbibliotek
Lyonförklaringen
Vid IFLA:s världskongress i Lyon i augusti lanserades Lyon Declaration on Access to
Information and Development. Texten har tagits fram i samarbete med strategiska partner i
biblioteks- och utvecklingsvärlden. Svensk biblioteksförening undertecknade förklaringen,
översatte den till svenska (Lyonförklaringen om tillgång till information och utveckling) och
publicerade den elektroniskt.
Lyonförklaringen manar FN:s medlemsstater att via FN:s utvecklingsdagordning post-2015
göra en internationell utfästelse för att säkra att alla har tillgång till, förstår, använder och
delar information som är nödvändig för att främja hållbar utveckling och demokratiska
samhällen.
Lyonförklaringen är en plattform för opinionsbildning, påverkansarbete och lobbing till
och med september 2015. IFLA kommer tillsammans med undertecknare av förklaringen
att organisera arrangemang och aktiviteter för att öka intresset för den nationellt, regionalt
och internationellt i syfte att säkerställa att tillgång till information finns med i det ramverk
som FN ska presentera i slutet av 2015.
EBLIDA
Under året representerade Svensk biblioteksförenings styrelseledamot Ulrika Domellöf
Mattsson föreningen som ledamot i EBLIDA:s styrelse och som ordförande för EGIL (Expert
Group on Information Law). I augusti medverkade Ulrika Domellöf Mattsson på satellitkonferensen Copyright and beyond: Libraries in the public sphere som arrangerades i
Strasbourg gemensamt av IFLA CLM och EBLIDA. Vid EBLIDA:s årsmöte på temat Libraries
in transition, Changes? Crisis? Chances? medverkade Ulrika Domellöf Mattsson och
föreningens jurist Martin Engman.
46
Ulrika Domellöf Mattsson och Martin Engman medverkade också då EBLIDA under hösten
i det nyvalda Europaparlamentet arrangerade ett frukostseminarium med fyra europaparlamentariker från fyra länder och tre politiska grupper. Bakgrunden till mötet var den
nyvalda EU-kommissionens aviserade reform av upphovsrätten.
LIBER
Svensk biblioteksförening är medlem i LIBER, Ligue des Bibliothèques Européennes de
Recherche, en europeisk samarbetsorganisation för forskningsbibliotek och relaterade
institutioner. I styrelsen ansvarar Jenny Samuelsson för LIBER-samarbetet. Föreningen
representeras i LIBER:s styrgrupp inriktad på påverkansarbete och kommunikation av
Stefan Engström, kommunikationschef. Jenny Samuelsson representerar föreningen i
LIBER:s arbetsgrupp för kompetens- och ledarskapsutveckling.
Genom Svensk biblioteksförenings engagemang i LIBER bidrar föreningen till påverkansarbete gentemot EU-institutionerna och den europeiska rättsutvecklingen, i synnerhet på
upphovsrättsområdet. För LIBER har tre frågor varit prioriterade under 2014: en generell
upphovsrättsreform, bättre villkor för text- och datautvinning och att främja öppen tillgång
till offentligt finansierad forskning (Open Access).
Kenya-samarbetet / Building Strong Library Associations
Svensk biblioteksförening arbetar för att skapa ett långsiktigt utvecklingsarbete i samverkan med Kenya Library Association (KLA). Det sker genom samarbetsprojektet ”Stronger
Together” med KLA och i nära anslutning till IFLA:s program BSLA – Building Strong
Library Associations. Syftet är att genom ett långsiktigt åtagande stödja framväxten av en
stark, nationell biblioteksförening i Kenya som i sin tur kan vara en part i konkreta utvecklingsprojekt. Projektet pågår 2013-2017. Samarbetsavtalet undertecknades av respektive
ordförande samt generalsekreterare på IFLA-konferensen i Helsingfors 2012.
Arbetsgruppen har under 2014 bestått av Leif Mårtensson, Christina Tovoté och Stefan
Engström. Möten hölls i arbetsgruppen 14/2, 26/5,19/9 och 7/11.
Under 2013 öppnade KLA sitt av Svensk biblioteksförening finansierade kansli i KNLS –
Kenya National Library Services. Kansliet bemannas av Edward Oswe, vars lön betalas av
Svensk biblioteksförening. KLA har under 2014 fortsatt arbetet med att följa sin strategiska
plan, vilket var ett av villkoren för samarbetsavtalet. Föreningen har under 2014 öppnat en
ny webbplats, ökat medlemsantalet och de nya regionföreningarna stärkts. KLA:s styrelse
har med den nya ordförande Tirong Tanui under året genomfört ett stort arbete för att
revidera föreningens stadgar. De nya stadgarna beslutades på årsmötet i Eldoret.
Under Biblioteksdagarna i Umeå deltog tre representanter för KLA: Tirong Tanui, ordförande, Joyce Nyambala, kassör och förre ordförande Constantine Nyamboga. Ett av
studiebesöken gick till Holmsunds bibliotek, där man träffade bibliotekarierna Karin
Carlsson och Craig McDonald, som sedan inbjöds att presentera verksamheten på KLA:s
årsmöte. Tirong Tanui presenterade KLA och samarbetet på ett seminarium på Biblioteksdagarna och talade på Svensk biblioteksförenings årsmöte.
Leif Mårtensson deltog under IFLA-konferensen i Lyon i projektavstämningsmöten med
den kenyanska delegation, där också ministerföreträdare ingick. Christina Tovoté presenterade projektet på MLAS-Managment of Library Associations-/BSLA:s förkonferens How
strong is your library association? Advocacy in action 13-14 august tillsammans med Tirong
47
Tanui, som också berättade om bibliotekssituationen i Kenya under rubriken Growing the
young library and information professionals in Kenya. Leif Mårtensson underhöll på samma
satellitmöte de många deltagarna med den svenska kampanjen Library Lovers.
Svensk biblioteksförening var även i år på plats för att delta på Kenyas årliga bibliotekskonferens och årsmöte. Föreningarna har under åren besökt varandras årsmöten och utbytt kunskap och erfarenheter. Årets möte hade deltagarrekord och över 50 institutioner
från hela landet var representerade i Eldoret, Rift Valley. Leif och Christina presenterade
projektet, utvärdering och den nya broschyren om samarbetet som färdigställts under
året. Med på årets resa var också Karin Carlsson, Craig McDonald, ordförande Calle Nathanson och kommunikationschef Stefan Engström. Karin och Craig fick en egen programpunkt för att berätta hur de arbetar på Holmsunds bibliotek för att öka läsningen bland
barn och unga.
På årsmötet gratulerade Calle Nathanson till KLA:s 40-årsjubileum.
Projektledarna Leif och Christina fick under resan också möjlighet att åter samtala och
stämma av utvecklingen i landet med chefen för Kenyas nationella biblioteksmyndighet,
KNLS, Richard Atuti samt besöka Nairobi University Library och biblioteket på Amerikanska
ambassaden i Nairobi.
Flera studiebesök på skolbibliotek av mycket olika standard både på landsbygden och
i Eldoret ingick i resan. Första besöket var på Sessia Primary School, Baringo County,
byggd på den högsta punkten av Tugen Hills med spektakulär utsikt och entusiastiska
lärare men med stora behov. Därefter följde Kapkokwon Primary School i samma county
där besökarna fick lysa sig med sina mobiler då elektricitet saknades, Lessos Educational
Centre, Nandi County, som är Tirong Tanuis egen skola startad och underhållen av
familjen och av en helt annan standard med utbildad bibliotekarie, Hill School, Uasin
Gishu County, med ett kolonialt förflutet och därför välförsett och slutligen SOS German
School, en tysk privatgrundad och underhållen skola i utkanten av Eldoret och som så
många sådana mycket professionellt utrustad jämfört med de statliga. I Nakuru på resan
till Eldoret besöktes den stora moderna KNLS-filialen med sin nytillsatta chef Purity
Kavuri, medlem av KLA:s styrelse.
Resestipendier
I april 2014 beviljades resestipendier för sammanlagt 118 000 kr. 32 ansökningar hade
kommit in. Följande beviljades:
• Ann Östman, Birgitta Hellman Magnusson, Camilla Källgren, Åke Nygren för
studieresa till Biblio Tech, San Antonio, Texas, USA.
• Eva Olson, Malmö stadsbibliotek för studieresa till Australien.
• Karin Hahne, Falu stadsbibliotek och Maria Törnfeldt, Länsbibliotek Dalarna för
studieresa till Toronto, Kanada.
• Soledad Cartagena Romero, Lidingö stadsbibliotek för studieresa i samband
med uppsatsskrivande till Berlin.
• Lena Moritz, Kultur och fritid, Falköping för studieresa till Pasadena, Kalifornien, USA.
• Elinor Bergström-Falk, Hudiksvalls sjukhus för studieresa till sjukhusbibliotek i
Leicester, England.
• Anna Larsson och Mia Nilsson, Asienbiblioteket, Lunds universitet för studieresa
till Institute of Southeast Asian Studies bibliotek i Singapore.
48
• Maja Edberg, Karolinska skolan, Örebro och Nanna Petersson, Örebro stadsbibliotek för studieresa till Seoul, Sydkorea.
I oktober 2014 beviljades resestipendier för sammanlagt 132 000 kr.
Bland 24 ansökningar beviljades följande:
• Eva Thorell och Sofia Sternberg, Dag Hammarskjöld och Juridiska biblioteket,
Uppsala universitet för studieresa till Heidelberg, Strasbourg, Luxembourg och
Amsterdam.
• Madelene Hartwig, Högskolebiblioteket, Jönköping för studieresa till James
B. Hunt Jr. Libarary, Raleigh, USA.
• Emelie Ljungberg, Sofielundsskolans bibliotek, Malmö för studieresa till
Chattanooga Public Library.
• Josefin Skoglund, Mölndals stadsbibliotek för studieresa till Queens Library,
New York.
• Jenny Aspling Rydgren, Fackbiblioteket, Vrinnevisjukhuset, Norrköping för
EAHILs konferens i Edinburgh, Skottland.
• Magdalena Öström, Linköpings universitetsbibliotek för Georgia Conference on
Information Literacy, Coastal Georgia Center, Savannah, Gerogia.
• Sami El Habti, Marta Marchado, Sara Volmefalk, Linda Johansson, Malmö
stadsbibliotek för studieresa till London.
• Karin Carlsson, Craig McDonald, biblioteket i Holmsund/Umeå för studieresa till
Kenya och KLA:s Annual Meeting.
Julgåva
Föreningens julgåva 2014 gick till IBBY som stöd till återuppbyggnad av de två barnbibliotek i Gaza som bombades under sommaren. IBBY, International Board on Books för
Young People, har sedan 2008 hjälpt till att bygga upp två barnbibliotek i Gaza, i Rafah
och i Beit Hanoun, med hjälp av IBBY Children in Crisis Fund. IBBY grundades strax efter
andra världskriget och bygger på övertygelsen att böcker bygger broar för förståelse
och fred mellan folk och länder. IBBY finns i mer än 60 länder, även i Sverige. Julgåvan är
på 10 000 kr.
49
Förvaltningsberättelse
Information om verksamhet
Svensk biblioteksförening är en ideell, partipolitiskt obunden och fri aktör. Föreningen
samlar och verkar för alla typer av bibliotek genom att informera om bibliotek och dess
verksamhet, skapa debatt och bilda opinion, bedriva lobbning samt främja forskning och
utveckling. Verksamheten regleras av stadgarna, årsmötets beslut och styrelsens handlingsplan. Föreningen är självfinansierad och inte beroende av t ex offentliga bidrag för att
bedriva sin verksamhet.
I enlighet med stadgarna leds föreningens arbete av styrelsen som inom sig utsett
arbetsutskott. Styrelsen upprättar en placeringspolicy, delegationsordning för
verksamheten samt fastställer en instruktion för generalsekreteraren som reglerar arbetsfördelningen mellan styrelsen, kansliet och generalsekreteraren.
Ytterligare information om årets verksamhet lämnas i styrelsens verksamhetsberättelse.
Resultat och utfall
Föreningen redovisar ett verksamhetsresultat på -18,2 Mkr (-17,8 Mkr för 2013) vilket är
+0,1 Mkr (+0,2 Mkr 2013) bättre än budgeterat. Resultatet efter finansnetto och avsättning
till ändamålsbestämda medel är -9,9 Mkr (-37,0 Mkr 2013).
Väsentliga ekonomiska händelser under året
Kapitalförvaltningen
Svensk biblioteksförening har under året fortsatt med så kallad indexförvaltning. Tillgångarna är placerade långsiktigt i AMF räntefonder, Brummers hedgefond Multi-Strategy, SPP
Aktieindexfond Global och Öhman Etisk Index Sverige. I enlighet med den av styrelsen
fastställda placeringspolicyn är målet att nå en årlig avkastning som överstiger förändringen
i konsumentprisindex med tre procentenheter. Detta mål har för år 2014 infriats. Den
totala värdeökningen/avkastningen på föreningens placeringar rör sig om ca 9,6% eller
37,3 Mkr (11,6% eller 42,3 Mkr 2013). Efter uttag för årets verksamhetsresultat (-18,2 Mkr)
är föreningens eget kapital inklusive övervärde i långfristiga värdepappersinnehav 408,5
Mkr (389,6 Mkr 2013), vilket är 18,9 Mkr eller 4,8% högre (5,7 Mkr/1,4% 2013 mindre) än i
föregående års bokslut. Styrelsen har under året tillsatt en placeringsgrupp bestående av
Calle Nathanson, Anders Söderbäck och Peter Linde. Gruppen biträds av generalsekreteraren Niclas Lindberg och ekonom Annikki Alanne. Gruppens uppdrag är att utvärdera
placeringspolicyn samt nuvarande kapitalplaceringar i förhållande till aktuellt samhällsekonomiskt läge samt återkomma till styrelsen med sina överväganden och förslag.
Ändamålsbestämda medel
I bokslutet för 2013 avsattes totalt 1150 Tkr för ändamålsbestämda medel för 2014 att
användas till i huvudsak en jubileumsskrift och förberedelser för Svensk biblioteksförenings
100-årsjubileum 2015. Av dessa medel har under 2014 använts 176 Tkr.
50
Förändrad organisation för Biblioteksbladet (BBL)
Styrelsen har under 2014 fattat beslut om förändrad organisation för Biblioteksbladet,
innebärande att tidningen ska produceras av en extern byrå.
Skälen till förändringen är att den stärker tidningens fria och obundna ställning, att den
gynnar ett kommande förnyelse- och utvecklingsarbete och att den ger tillgång till breddad kompetens för utökad bevakning av bibliotekens/medlemmarnas verksamhet. Svensk
biblioteksförening har inlett ett samarbete med Iris Media för produktion och utveckling
av Biblioteksbladet och biblioteksbladet.se. Arbetet med att välja samarbetspartner för
extern produktion och utveckling har bedrivits av en arbetsgrupp inom Svensk biblioteksförenings styrelse bestående av Calle Nathanson, Maria Jacobsson, Peter Linde och
Cecilia Gärdén. Arbetsgruppen har haft stöd av avgående chefredaktören Henriette
Zorn och generalsekreteraren Niclas Lindberg. Under processen togs tre offerter in och
utvärderades efter en bredare initial kartläggning av möjliga samarbetspartners. Organisationsförändringen har inneburit att antalet tjänster vid föreningens kansli minskats och att
chefredaktören och redaktören frånträtt sina tjänster. De förhandlade uppsägningstiderna
löper ut under maj 2015 och fram till dess råder arbetsbefrielse.
Arbetsmiljöinsatser
Under året har en arbetsmiljökartläggning genomförts vid kansliet och BBL. För BBL
genomfördes under året olika insatser med stöd av Previa och företagshälsovård, vilka
avbröts i och med beslutet om förändrad organisation. För kansliets del har ett åtgärdsprogram tagits fram och påbörjat genomföras. Syftet är att säkerställa trivsel, effektivitet
och att de effekter man vill ha ut av en tidigare beslutad och genomförd processorienterad
organisation och arbetssätt ska få genomslag. Som ett led i arbetsmiljöarbetet har också
ledarutvecklingsinsatser genomförts med stöd av Previa och IFL/Handelshögskolan.
Det samlade arbetsmiljöarbetet har resulterat i ett överdrag av personalkostnaderna.
Två av numren för BBL producerades med stöd av extern byrå (A4) under det att båda
medarbetarna vid redaktionen var sjukskrivna, vilket till större delen förklarar överdraget
för budgeten för BBL.
51
Jämförelse mellan budget och utfall
Fördelning mellan intäkter och kostnader
Verksamhetens intäkter Utfall 2014 Budget 2014 1 824 828 1 900 000 26 865 50 000 659 682 800 000 1 710 000 1 400 000 4 221 375 4 150 000 Utfall 2013 1 838 358 19 298 702 995 1 549 587 4 110 238 Budget 2013
1 900 000
50 000
800 000
2 000 000
4 750 000
-1 533 256 -128 900 -1 030 814 -330 792 -42 750 0
-1 950 000 -350 000 -1 100 000 -300 000 -100 000 -100 000 -1 792 391 -311 635 -1 097 292 -299 567 -72 250 -11 647 -2 000 000
-300 000
-1 100 000
-300 000
-150 000
-150 000
-10 817 318 -7 878 477 -1 333 510 -1 452 120 -153 211 -11 150 000 -7 800 000 -1 450 000 -1 750 000 -150 000 -10 354 593 -7 199 302 -1 527 376 -1 471 970 -155 945 -10 200 000
-6 730 000
-1 420 000
-1 750 000
-300 000
Forskning och utveckling Utvecklingsstöd Forskningsinitierande stöd Biblioteksdagar och övriga konfenser Kunskapsproduktion och -förmedling Branschtidning/BBL Råd, grupper, nätverk Internationellt utbyte Kommitteér Resestipendier mm Priser och utmärkelser -8 231 560 -300 000 -170 000 -2 006 326 -829 664 -3 154 074 -365 296 -775 830 0
-255 000 -375 370 -7 350 000 -300 000 -200 000 -1 400 000 -750 000 -2 900 000 -400 000 -700 000 -100 000 -300 000 -300 000 -7 543 095 -300 000 -200 000 -1 385 434 -975 605 -2 851 436 -441 108 -756 061 -19 463 -252 262 -361 726 -7 900 000
-300 000
-200 000
-1 800 000
-750 000
-2 900 000
-500 000
-650 000
-200 000
-300 000
-300 000
Lobbning och opinionsbildning Information, kampanjer, opinionsbildning Mässor och evenemang -1 704 204 -1 170 417 -533 787 -2 000 000 -1 600 000 -400 000 -2 267 201 -1 648 708 -618 493 -2 300 000
-1 850 000
-450 000
-22 286 338 -18 064 963 -22 450 000 -18 300 000 -21 957 280 -17 847 042 -22 400 000
-17 650 000
-176 172 0
0
0
Medlemsavgifter Försäljning och deltagaravgifter BBL Biblioteksdagar och övriga konferenser Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader
Föreningsverksamhet Årsmöte, valberedning Styrelsen Regionföreningar Förvaltningskostnader Oförutsett Verksamhetsresurser Kanslipersonal Övriga kanslikostnader Lokalkostnader Inventarier och avskrivningar Summa verksamhetens kostnader Verksamhetsresultat 100-års jubileum Finansiella intäkter och kostnader
Återbetalda fondavgifter Ränteintäkter Realisationsvinst Återföring av nedskrivna placeringar Realisationsförlust Räntekostnader Konsult i placeringsfrågor Summa finansiella intäkter och kostnader Årets resultat Utnyttjande av ändamålsbestämda medel Återföring av ändamålsbetämda medel Avsättning till ändamålsbestämda medel Kvarstående belopp 52
604 413 2 579 7 746 362 0 0 -3 122 -227 500 8 122 732 592 611
4 616
5 696 012
4 500 000
-29 999 999
-4 791
-151 250
-19 362 801
-10 118 403 176 172 0 0 -37 209 843
726 000
624 000
-1 150 000
-9 942 231 -37 009 843
Resultat och ställning (Tkr)
Verksamhetens intäkter Verksamhetsresultat Resultat efter finansiella poster Balansomslutning 2014 4 220 -18 241 -10 118 312 806 2013 4 110 -17 847 -37 210 322 353 2012 2011 2010
3 988 5 428 4 199
-17 791 -14 165 -19 314
-3 497 -4 528 -9 105
360 444 362 738 367 133
Resultatdisposition
Per 2014-12-31 finns följande balanserade medel:
Balanserat resultat 319 111 696
-10 118 403
Årets resultat 308 993 293
Balanserade medlen föreslås disponeras så att i ny
308 993 293
räkning överförs 308 993 293
Resultaträkning
Verksamhetens intäkter Not 1
2014 4 221 375 2013
4 110 238
4 221 375 4 110 238
Verksamhetens kostnader:
Produktionskostnader -1 695 921 -1 673 243
Övriga externa kostnader 2
-10 869 382 -10 841 374
Personalkostnader 3, 4 -9 761 755 -9 320 528
Avskrivningar av immateriella anläggningstillgångar 5
-12 500 -23 906
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 6
-122 952 -98 229
-22 462 510 -21 957 280
Verksamhetsresultat Resultat från finansiella investeringar:
Resultat från värdepapper som är anläggningstillgångar 7
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat från andra kortfristiga fordringar 8
Övriga finansiella kostnader -18 241 135 -17 847 042
8 353 354 0
-3 122 0
-227 500 10 793 239
0
-4 791
-29 999 999
-151 250
8 122 732 -19 362 801
Årets resultat -10 118 403 -37 209 843
Årets resultat Utnyttjande av ändamålsbestämda medel Återföring av ändamålsbestämda medel Avsättning till ändamålsbestämda medel -10 118 403 176 172 0
0
-37 209 843
726 000
624 000
-1 150 000
Kvarstående belopp -9 942 231 -37 009 843
53
Balansräkning
Tillgångar Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar Not 5
Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar
Inventarier 6
Summa materiella anläggningstillgångar
2014-12-31 2013-12-31
0
12 500
0
12 500
230 574 141 582
230 574
141 582
Finansiella anläggningstillgångar 9
Övriga långfristiga värdepappersinnehav 308 243 255 318 887 204
Summa finansiella anläggningstillgångar 308 243 255 318 887 204
Summa anläggningstillgångar 308 473 829 319 041 286
64 709 4 168 610 432 69 982
1 658
660 924
Summa kortfristiga fordringar 679 309 732 564
Kassa och bank 3 652 382 2 578 787
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 10 3 652 382 2 578 787
Summa omsättningstillgångar 4 331 691 3 311 351
Summa tillgångar 312 805 520 322 352 637
Eget kapital och skulder
Eget kapital 11
Balanserat resultat Ändamålsbestämda medel 308 019 465 973 828 317 961 696
1 150 000
Summa eget kapital 308 993 293 319 111 696
1 459 367 468 974 23 555 355 629 1 504 702 1 150 500
338 553
94 733
399 870
1 257 285
Summa kortfristiga skulder
3 812 227 3 240 941
Summa eget kapital och skulder
312 805 520
322 352 637
500 000 500 000
Inga Inga
Kortfristiga skulder
Förskott från medlemmar Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
12 Poster inom linjen
Ställda säkerheter 13 Ansvarsförbindelser 54
Redovisnings- och värderingsprinciper
Allmänt
Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens
allmänna råd.
Klassificering
Anläggningstillgångar och avsättningar består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen.
Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som
förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader från balansdagen.
Värderingsprinciper m m
Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat
anges nedan.
Intäkter
Intäkter har upptagits till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas.
Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer
att tillgodogöras föreningen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Immateriella anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningssvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Finansiella anläggningstillgångar
Långfristiga innehav värderas till anskaffningsvärdet. Om det verkliga värdet minskat och
denna värdenedgång kan antas vara varaktig görs nedskrivning. Mot bakgrund av att det
totala marknadsvärdet överstiger bokfört värde har inte någon nedskrivning gjorts under
2014.
Fordringar
Fordringar upptas till det lägsta av nominellt värde och det belopp varmed de beräknas
inflyta.
Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar
Föreningens principer för avskrivning är följande:
Immateriella anläggningstillgångar
5 år
Hemsida 2 år
Datorer 3 år
Inventarier 5 år
55
Noter
Not 1 Verksamhetens intäkter
Medlemsavgifter Konferensintäkter Försäljningsintäkter Prenumerationer Annonsintäkter Externa bidrag 2014 1 824 828 1 710 000 26 865 105 795 553 887 0
2 013
1 838 358
1 260 600
16 006
106 925
596 070
292 279
4 221 375 4 110 238
Not 2 Övriga externa kostnader
Resekostnader Lokalkostnader Kontorskostnader Konferens- och verksamhetskostnader
Lämnade bidrag Övriga kostnader 2014 -1 432 301 -1 452 120 -776 068 -4 169 198 -1 385 760 -1 653 935 2013
-1 466 716
-1 471 970
-776 147
-3 957 954
-1 513 109
-1 655 478
-10 869 382 -10 841 374
Not 3 Medelantalet anställda
20142013
Antal Varav Antal anställda män anställda Sverige 9,5 4
10 Not 4 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
Löner och andra ersättningar styrelse och generalsekreterare Löner och andra ersättningar övriga anställda
Sociala kostnader (varav pensionskostnader) 2014 1 387 220
4 719 710
2 973 763 (879 825) Varav
män
3
2013
1 420 753
4 360 421
3 069 100
(970 011)
Av föreningens pensionskostnader avser 185 916 (f.å. 187 644 ) generalsekreteraren.
Föreningens utestående pensionsförpliktelser till denne uppgår till 0 (f.å. 0).
Tjänsterna som generalsekreterare och chefredaktör är av den karaktären att lagen om anställningsskydd inte
är tillämplig. Vid uppsägning från styrelsens sida är dessa befattningshavare, utöver lönen under uppsägningstiden, berättigade till engångsersättning om ytterligare nio månadslöner.
Not 5 Immateriella anläggningstillgångar
Ingående anskaffningsvärde rättigheter Årets inköp rättigheter Ingående anskaffningsvärde hemsida Årets inköp hemsida 2014 62 500 0
501 171 0
2013
62 500
0
501 171
0
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 563 671 563 671
Ingående avskrivningar Årets avskrivningar rättigheter Årets avskrivningar hemsida -551 171 -12 500 0
-527 264
-12 500
-11 407
-563 671 -551 171
0
12 500
Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt värde 56
Not 6 Inventarier
Ingående anskaffningsvärde Årets inköp Årets försäljning och utrangering
2014 1 702 962 211 944 -91 577 2013
1 731 882
103 868
-132 788
1 823 329 1 702 962
292 250 292 250
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
2 115 579 1 995 212
Ingående avskrivningar Upplösning av avskrivning, utrangerade inventarier
Årets avskrivningar inventarier
Årets avskrivningar installation
-1 853 630 91 577 -122 952 0
-1 888 189
132 788
-98 229
0
-1 885 005 -1 853 630
230 574 141 582
2014 604 413 2 579 7 746 362 0
2013
592 611
4 616
5 696 012
4 500 000
8 353 354 10 793 239
2 014 2 013
0
29 999 999
0
29 999 999
Installation på annans fastighet
Utgående ackumulerade avskrivningar
Utgående planenligt värde Not 7 Resultat från värdepapper som är anläggningstillgångar
Utdelningar, återbetalda fondavgifter Ränteintäkter Realisationsresultat
Återföring av nedskrivna placeringar Summa Not 8 Resultat från andra kortfristiga fordringar
Avskrivning av fordran på Ratos AB och Litorina Kapital 2001 KB
m a a realisering av BTJ Intressenter AB Not 9 Finansiella anläggningstillgångar
Övriga långfristiga värdepappersinnehav
Aktier och aktiefonder Räntebärande värdepapper Hedgefond Totalt 2014
Bokfört värde
Marknadsvärde
105 798 122 171 606 854 154 755 907 172 322 876 47 689 226 63 784 310 308 243 255 407 714 040 2013
Bokfört värde Marknadsvärde
116 525 004 163 092 119
154 672 974 164 079 422
47 689 226 62 242 310
318 887 204 389 413 851
Not 10 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Öhman, kreditering av arvode
Alecta, hyran WTC Övriga kostnader 2014 114 471 332 683 163 278 2013
119 747
332 683
208 494
Summa 610 432 660 924
57
58
59
60
61
62
63
ÅR
SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENING
1915-2015
World Trade Center • Box 70380 • 107 24 Stockholm
Tel: 08-545 132 30 • [email protected]
www.biblioteksforeningen.org
64