Nr 1 2009 - Svenska Narkotikapolisföreningen
SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr 1/2009 TEMA Smuggling Serbien – central narkotikaarena för Balkan Tullverkets kamp mot GBL-epidemin i Västsverige Eurojust – den europeiska enheten för rättsligt samarbete Tre narkotikapoliser på resa i Sydost-Asien INNEHÅLL Svenska NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs Tidskrift ANSVARIG UTGIVARE: Thomas H Ekman CHEFREDAKTÖR: Gunnar Hermansson REDAKTIONSKOMMITTÉ: Gunnar Hermansson (GH) Jonas Hartelius (JH) Heidi Joensuu (HJ) Lennart Karlsson (LK) Jessica Vikberg (JV) ADRESS: SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP – NarkR Box 429 401 26 Göteborg Telefon: 070-751 53 71 SNPF:s hemsida: www.snpf.org SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan 10 415 02 Göteborg Telefon: 031-707 59 55 Fax: 031-84 86 82 MEDLEMSKAP 150 KR PER ÅR Ansökan om medlemskap inges till styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; Box 429, 401 26 Göteborg Tel: 0703-74 13 93. . Ansökan via hemsidan www.snpf.org Postgiro SNPF 63 73 06-2 Ordföranden har ordet ........................................................................ 2 Medlemsinfo och Redaktörens spalt ................................................... 3 Serbien – central narkotikaarena för Balkan ....................................... 6 Kosovo – Europas Colombia .............................................................. 10 Tema: Smuggling Ny heroinrutt från Balkan i mitten av 1990-talet ..................... 12 Operation Tavlan ledde till stort amfetaminbeslag.................. 14 Operation Gränsland – dieselsmuggling i norra Sverige........ 18 Narkotikasmugglingen ökar enligt Tullverket.......................... 22 Amir Heidari har smugglat människor i 25 år ......................... 26 Katsmuggling – ett mångsidigt problem ................................. 30 Narkotikautredningen: Strängare straff för GBL och anabola steroider ..................... 34 SKL upptäcker nya droger................................................................. 35 Projekt Klotter – Tullverkets kamp mot GBL-epidemin i Västsverige.. 38 Eurojust - den europeiska enheten för rättsligt samarbete ............... 42 Tre narkotikapoliser på resa i Sydost-Asien ...................................... 46 Notiser: Världen runt ....................................................................... 54 Landet runt .......................................................................... 55 Krönika: Harm Reduction – ett sidospår i kampen mot narkotika .... 58 Debatt: Förskrivning av heroin i Danmark - Artister och droger........ 59 Rättsrutan ......................................................................................... 61 Fängelsegäng i Kalifornien ............................................................... 64 Fenazepam och alprazolam – nutidens tunga knark ........................ 66 100 år av internationell narkotikakontroll .......................................... 69 Erfarenheter från USA i kampen mot organiserad brottslighet ......... 72 Boktips .............................................................................................. 76 Lösning och vinnare till Kryss 4-08 ................................................... 78 Stipendierutan ................................................................................... 78 Kryss 1-09 ......................................................................................... 80 TEXT OCH FOTO: LARS MELLBY Krinsp på spanings och narkotikaroteln i Helsingborg Att kalla Kosovo för Europas Colombia är en bra jämförelse för att beskriva narkotikaflödet från eller via Kosovo ut i Europa. D et finns olika uppgifter om hur stor andel av heroinet i Europa som kommer via Kosovo, allt mellan 40-75 procent. I vart fall när det gäller Skandinavien så påstår jag att minst 75 procent av heroinet kommer via Kosovo. Efter att ha tjänstgjort ett år i Kosovo på DOC, Directorate of Organized Crime (motsvarande svenska Rikskrim), som Monitor/Advisor till chefen på Narcotic Investigation Section, tycker jag mig ha fått en ganska god inblick i situationen i landet. Efter ett par månader hemma kändes det ganska lagom att summera intrycken därifrån. ADRESSÄNDRING: Använd gärna mailadressen snpf@snpf. org eller eller tel 0703-74 13 93. Kriminalinspektör Lars Mellby från Helsingborg har tjänstgjort ett år på Directorate of Organized Crime i Kosovo. MANUSSTOPP: 4/4 2009. Utgivning v. 23. Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till [email protected] Efter konflikten i Kosovo 1999, när NATO gick in och drev ut de serbiska styrkorna ur Kosovo, påbörjades samtidigt processen för FN med att försöka bygga upp ett fungerande samhälle igen. Så också att bygga upp en helt ny polisstyrka där man fick börja från absolut noll. Resultatet börjar man nu kunna skönja och det är väl bara att konstatera att man har lång väg kvar innan man kan påstå att man håller europeisk standard. Problemen som man brottas med är många och ett av de absolut största är korruptionen. Långt ifrån alla är korrumperade men tyvärr, allt för många. Den nya polisen heter Kosovo Police Service (förkortas KPS som också är det vardagliga uttrycket för polisen där) och en vanlig patrullerande polis tjänar ungefär 210 euro i månaden. Sedan ökar lönen uppåt i organisationen och biträdande chefen för Organized Crime tjänar ca 800 euro. Kosovo är till ytan nästan lika stort som Skåne och eftersom jag tjänstgör i Helsingborg så var det ganska intressant att göra jämförelser mellan Kosovo och Skåne. Skåne är idag indelat i 5 polisområden plus Länskrim, medan Kosovo har 6 regioner plus Main Headquarter där Organized Crime ingår. Skåne har ca 1 miljon invånare, Kosovo har ca 2 miljoner. Skåne har ca 2200 poliser Kosovo har ca 4000 poliser (plus ca 1500 internationella poliser). I Skåne arbetar uppskattningsvis minst 100 personer i den direkta narkotikabekämpningen, i Kosovo är de 26. Varenda liten by har en liten polisstation så polistätheten är hög medan kompetens och effektivitet är betydligt lägre. På Organized Crime narkotikaenhet har man en kapten som chef, en löjtnant som biträdande och operativ chef och en sergeant som är delvis administrativ. Därutöver är man två grupper med två utredare och en sergeant som gruppchef i varje grupp, totalt nio poliser. Om man betänker att ingen har längre poliserfarenhet än sedan 1999, så inser man att erfarenhet är en bristvara när man skall jobba mot grov organiserad brottslighet. I varje region finns sedan 2-4 poliser som skall jobba lokalt i regionen mot narkotika på låg nivå. När man nu har detta klart för sig så börjar man förstå vidden av problem i Kosovo. Det finns på många håll inom KPS och andra myndigheter i Kosovo en medvetenhet om detta men de har inte möjlighet att förändra det. Balkanrutten går ju av tradition genom Kosovo men detta håller sakta på att förändras. Ett faktum som 69(16.$1$5.27,.$32/,6)g5(1,1*(1 Heroinmissbruket är ännu inte så utbrett utan det handlar fortfarande mest om marijuana som odlas lokalt. En mycket vanlig metod är att man planterar cannabisplantorna på fälten mellan majsplantor vilket gör dem svåra att upptäcka, och alla som tjänstgjort i Kosovo vet hur mycket majs det odlas där, dvs. mycket. Heroinmissbruket ökar dock liksom bruket av exstacy och kokain. Kokain är också något som börjar komma in i bilden för smuggling på Balkanrutten och det är nog inte så konstigt. När man har en fungerande smugglings organisation och rutt så kvittar det ju om man smugglar heroin eller kokain, vilket uppmärksammats i Sydamerika. I januari 2007 beslagtogs drygt 480 kg kokain i Makedonien. Det största beslaget vi gjorde under året. 9 Kg rent heroin samt ca 9 kg Koffein/paracetamol. Beslaget gjordes i en liten by strax utanför Ferizaj. Det här höll på att blandas upp med koffein och paracetamol. När jag åkte hem var det fortfarande okänt vilket land som var slutdestination. Kosovo är fortfarande mycket intressant eftersom de stora organisatörerna finns kvar i Kosovo men de har flyttat delar av sin verksamhet till Bulgarien. Även om mycket heroin stannar i Bulgarien så är det ingen bristvara i Kosovo. Likaså hanterar man stora mängder koffein och paracetamol i Kosovo och som smugglas till Bulgarien och används för att blanda ut heroinet. Man kan hantera tonvis och det gör man också. Jag fick uppleva att man via internationellt samarbete kunde stoppa en leverans av 1,5 ton koffein och 1,5 ton paracetamol som med stor säkerhet var destinerat för Kosovo Man hade hämtat det i Holland, det stoppades i Italien och det var Kosovoalbaner som skötte transporten. Det saknas idag en klar nationell strategi för narkotikabekämpningen, det finns nästan ingen missbruksvård att tala om samtidigt som missbruket ökar bland framförallt de unga. Man märkte ganska klart skillnaden av vara mitt i smugglingsleden eller att som här hemma jobba i slutändan av densamma. Där nere blev man lite fartblind, jag menar 1,5 kg här hemma är ju ett jätteklipp. Där ryckte man lite på axlarna. Detta avspeglar sig också i deras domar. Under vintern fick man ett tips om en förestående smuggling av heroin ut ur Kosovo och man agerade omedelbart och lyckades stoppa en bil vid en gränsövergång. I ena hjulhuset bakom innerskärmen hittades 3,5 kg heroin. Detta renderade gärningsmannen 16 månaders fängelse, till kollegernas stora bitterhet. Man hade hoppats på betydligt mer, och det borde normalt ha gett mycket längre straff. Men trots alla problem vill jag ändå uppmana alla att försöka samarbeta med KPS i Kosovo via Interpol och genom att förse dem med information om smugglare och kontakter, ge dem chansen att stoppa narkotikan och smugglarna där nere. Annars fortsätter strömmen av narkotika, vapen och prostituerade att välla in i Europa. Jag själv medverkade till, under mitt år där, att man startade ärende i Kosovo som hade sitt ursprung i svensk förundersökning. Vi måste försöka att utrota ogräset vid rötterna och inte bara knipa av blommorna. Q Fängelsegäng i Kalifornien 69(16.$1$5.27,.$32/,6)g5(1,1*(1 På en föreläsning i San Diego under CNOA´s konferens i november 2008, föreläste Matthew Buechner som arbetar som ”Special Agent, California Department of Corrections Special Service Unit, Gang Intelligence Rancho Cordova”. Han har, som titeln utvisar, specialiserat sig på information om bl.a. fängelsegäng och har under 13 av sina 20 år inom amerikanska kriminalvården arbetat på Pelican Bay State Prison. Växtdrogen kat är en färskvara och den ökande smugglingen pågår dygnet runt. Foto: Tullverket L iksom i Sverige finns det olika klasser av fängelser och anstalter, men föreläsningen rörde sig mest om de 33 så kallade State Prisons som finns i Kalifornien. På dessa är 93 procent män, varav 28 procent är ”vita”, 29 procent ”svarta”, 37 procent har spansk härkomst och de sista sex procenten utgörs av andra ursprung. California Department of Correction and Rehabilitation (CDCR) hade 2007 ca 318 400 personer i sin vård, både intagna på olika anstalter och villkorligt frigivna. Ca 40 procent har någon form av gängtillhörighet. Av de med gängtillhörighet är drygt 68 000 intagna på olika anstalter och ca 59 000 villkorligt frigivna. I november fanns 29 166 livstidsdömda interner. Dessutom 3445 livstidsdömda utan möjlighet till frigivning och 658 interner som väntade på dödsstraff på Kaliforniens fängelser. Innan internerna placeras på anstalt poängsätter man dem för att få fram olika fakta som gängtillhörighet och vilken typ av säkerhetsklassning det skall vara på den anstalt man skall placera dem på. PRODUKTION OCH TRYCK: Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, 361 22 Emmaboda Telefon. 0471-482 50 Mobiltelefoner, narkotika och våld Problematiken med fängelsegäng började redan på 1950-talet i USA då interner med spanskt påbrå från östra Los Angeles gatugäng gick samman och startade Mexican Mafia (EME). Strax följde andra gängkonstellationer och för att få bukt med problemen, bl.a. i form av fängelsegängrelaterade mord både inne på anstalterna men även utanför, startades Special Service Unit (SSU). SSU består av personal som arbetar med utredning och underrättelser för California Department of Corrections. Ett av de största problemen på anstalter är mobiltelefoner. Under 2008 hade man tagit ca 500 Sidan 64 Sidan 10 Vid ett tillslag mot en gatulangare hittades i lägenheten bland hans sopor heroin och senare ytterligare heroin under hans soffa. Totalt ca 1,5 kilo hos en som sålde på gatunivå. TEXT: CHRISTINA LINDGREN, Narkotikaroteln, GBG OMSLAGET: ISSN 1101-6817 också bekräftas av poliserna ute i regionerna där. Den gamla smugglingsvägen gick via Turkiet in i Bulgarien och sedan vidare in i Serbien och via en liten stad som heter Bujanovac, (som idag ligger intill gränsen mot Kosovo), in till Gjilane/Gniljane i sydöstra Kosovo. Mycket av heroinet går idag efter EU:s utvidgning bara till Bulgarien. Då är heroinet redan inne i EU och man vill inte riskera något genom att korsa EU-gränsen fler gånger. Det mesta av heroinet som kommer in i Kosovo idag kommer söderifrån via Makedonien. Det har gjort att staden Ferizaj i söder längs vägen mot Makedonien nu är en viktig plats när det gäller heroinhanteringen. Det styrks också av de ärenden som vi drev samt av mängden underrättelseuppslag som gällde just Ferizaj. Man smugglar oftast i lastbilar, bussar och personbilar. Det finns många tips om vilka bussbolag som är inblandade i smugglingen. Även när man skall smuggla vidare ut i Europa så använder man sig gärna av dessa tre metoderna. Man tillämpar fortfarande den välkända tvåstegs metoden, dvs. att man tar in heroinet och lagrar det samt späder ut och förpackar det i partier enligt beställarens önskemål. Kosovo - Europas Colombia 69(16.$1$5.27,.$32/,6)g5(1,1*(1 mobiltelefoner i beslag fram till november månad. Även narkotika är ett problem. Narkotikan skickas in via post eller smugglas in på annat sätt. Som kuriosa kan nämnas att det inte är tillåtet att tatuera sig på fängelset. För att bli klassade som ett fängelsegäng krävs att tre personer eller fler, formellt eller informellt, organiserar sig och har ett gemensamt namn, tecken eller symbol. De skall sedan planera, organisera, hota, finansiera, stödja eller begå olagliga handlingar enskilt eller tillsammans. Brott som fängelsegängen begår är mord, utpressning, narkotikahantering, beskyddarverksamhet m.m. Blood in – Blood out I Kalifornien är det vanligt att interner har någon form av gängtillhörighet. Om man inte har det när man hamnar i fängelse är sannolikheten stor att man tillhör ett gäng innan man blir frigiven. Främsta anledningen till att man ansluter sig till ett gäng är för beskydd, att få tillgång till narkotika eller för att få inflytande. Nedan följer en kort presentation av de vanligast förekommande gängen på State Prisons i Kalifornien: Northern Structure Eller Nuestra Raza som de också kallas, finns sedan 1983 och förekommer främst på fängelser i norra Kalifornien. NS har ca 345 medlemmar. Det finns 14 regler att följa för att vara Nuestra Raza. De brukade skära i ansiktet på sina motståndare, men har på senare tid börjat hugga ihjäl dem istället. Black Guerilla Det finns ca 80 medlemmar på anstalt. Deras symboler är drakar eller svärd och gevär korsat. De grundades 1966 av George ”Dragon” Jacksson och James ”Bone” Johnson. Jackson fick ett vapen insmugglat på anstalten av sin advokat och tog gisslan och krävde frigivandet av andra BGF medlemmar. Han dog under flyktförsök -71 och blev martyr för rörelsen. För att gå med i BGF måste man döda (blood in). Enda sättet att lämna BGF är att själv dö (blood out). Aryan Brotherhood Ariska brödraskapet startade 1960 och har ca 130 medlemmar på anstalt i Kalifornien. AR kallas också ”the Brand”. Det är ett fängelsegäng som har verbala regler de följer. De rekryterar unga interner. Deras symboler är vikingar, treklövrar etc. Även dessa använder sig av blood in – blood out på anstalten. Nazi Lowriders NLR bildades 1970 men blev fängelsegäng först 1998. Kallas också ”the Ride”. De är välorganiserade och har kopplingar till bl.a. Ku Klux Klan. De har ca 60 medlemmar på anstalter i Kalifornien. De vill kontrollera vita interners aktivitet på fängelset men går inte ihop med det Ariska brödraskapet. Nazi Lowriders är kända för att vara offensiva i sina våldshandlingar. Mexican Maffia Kallas också ”La eMe” och har 1356 medlemmar på olika fängelser i Kalifornien. Detta var Kaliforniens första fängelsegäng och bildades 1956-57 och finns i 13 stater i USA. De växte i samband med heroinsmuggling på 60-talet. EME har ingen känd ledare utan är flera löst sammansatta gäng. Deras symbol är bl.a. en svart hand tatuerad. De har en fjärdedel av intäkterna för narkotikaförsäljningen på anstalterna. Nuestra Familia NF har 63 medlemmar på anstalter i Kalifornien. Bildades 1966 och kontrollerar narkotikahanteringen på anstalter i norra Kalifornien. De är i fejd med Mexican Mafia. Det finns både vita och svarta medlemmar. Deras symbol är en sombrero med en kniv igenom. Texas syndicate De flesta medlemmarna i TS är av spansk härkomst. De tillåter inte längre medlemmar som är vita eller färgade. Oklart hur många medlemmar som organisationen har, men minst lika många i fängelser som utanför. De är rivaler till EME mfl. Texas Syndicate har en paramilitär uppbyggnad med president och vicepresident som väljs av medlemmarna. De medlemmar som är på utsidan måste betala 10 procent av sin inkomst till de av medlemmarna som sitter i fängelse. Buechner nämnde flera sammandrabbningar mellan de olika gängen på olika fängelser där det resulterat med dödsfall. Ett av dem var när en intern skulle bli medlem i Ariska Brödraskapet genom att mörda en annan intern. För att visa att det var en rättfärdigad handling han utförde hade han två pappersremsor med anteckningar där det angavs vem som gav honom lov att ge sig på det tilltänkta offret och varför. Dessa anteckningar var uppstoppade i rectum tillsammans med delar av ett gem samt tobak. Anledningen till denna annorlunda förvaringsplats var att han inte trodde att han skulle undkomma utan upptäckt. Han räknade också med att hamna i isoleringscell efter sitt brott. I samband med att han utförde mordet blev han själv dödad och planeringen med anteckningar mm uppdagades. Blood in – Blood out. Q 69(16.$1$5.27,.$32/,6)g5(1,1*(1 ÅKESSON YCKERI TR MILJÖMÄ KT S R 1/09 Årgång 22 LIC 3 09 EN S N U M M E R 3 41 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 1 Ordföranden har ordet Nu närmar sig vårvärme och strax dags för SNPFväder, således den smak av sommar som det numera är garantistämpel på vid den årliga Utbildningskonferensen, i år den 24-26 april i Göteborg. Styrelsen har verkligen varit på tårna för att skapa ett kanonprogram vad avser både föreläsningar och underhållning. Ett moln på SNPF-himlen är tyvärr att vår ordförande Thomas Hessius Ekman efter ett mycket avancerat kirurgiskt ingrepp behöver längre rehabilitering och gör en time out. I styrelsen är vi säkra på att en nyservad Eka strax är åter i hängivet SNPF-arbete och skulle han råka få mer fritid över så kommer golfklubborna att svingas som aldrig förr, gud ske lov så är hans bandykarriär över. Hans fiskehistorier är det ändå ingen som trott på, så de kan lämnas därhän. Svenska Narkotikapolisföreningen står fortgent stark och i ledande position i utbildnings- och informationssammanhang på narkotikaområdet. Under de 23 år föreningen verkat är det inte bara den unika gemensamma plattformen för utbilding till hela rättsväsendet som blivit landmärket, utan idag är SNPF en stark och välrenomerad aktör i informationssammanhang för samhället i stort. SNPF tilllfrågas om att medverka och samverka i många sammanhang och är även remissinstans för statliga utredningar på drogområdet. Vi har nu att yttra oss i en av operativa narkotikabekämpares länge efterfrågad översyn, betänkandet av Narkotikautredningen med rubriken Bättre kontroll av missbruksmedel. En effektivare narkotika- och dopningslagstiftning m.m. Många av föreningens medlemmar har i sin yrkesroll som experter medverkat i utredningen. SNPF kommer att lämna ifrån sig en del synpunkter men detta till trots är det bara att lyfta på hatten för förre justitieombudsmannen Jan Pennlöv, som genomfört och redovisat ett mycket gediget utredningsarbete där man verkligen vridit och lyft på stenarna för att bringa en bättre ordning. Om nu statsmakterna antar utredningens författningsförslag så slipper vi att möta frustrerade kollegor som tvingats återlämna livsfarliga droger till hänsynslösa individer som tveklöst gått direkt till ungdomsmiljöerna för att sprida sitt elände. 2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 Detta nya förfarande kommer att kallas skyddsomhändertagande om det anträffade inte faller under narkotikaklassificering eller hälsofarlig vara. För oss som verkat i Göteborg har Narkotikautredningen tagit till sig våra synpunkter och ledsamma erfarenheter av gammabutyrolakton, GBL, och 1,4-butandiol 1,4-BD och vi känner stor tillföreställelse att vår kamp inte varit förgäves nu när de likt GHB kommer att narkotikaklassas. När vi följer utvecklingen i vår omvärld kan vi konstatera grymheten som uppstår när narkotikan fått greppet om ett samhälle. Narkotikafinansierade krigsherrrar i Afghanistan och Columbia har under årtionden bedrivit våldsterror mot en utfattig befolkning. Det häpnadsväckande råa övervåld som de grovt kriminella drogfamiljerna utfört under senaste året i Mexiko, och speciellt i gränsstaden Cuidad Juarez ihopväxt med El Paso i USA, är den senaste allvarliga påminnelsen om vad bakmännen i den smutsiga narkotikahanteringen är kapabla att ta till när deras positioner hotas. Tusentals mördade och däribland många korrupta och icke korrupta poliser-federales. Mexikanska regeringen har nu antagit en bestämd attityd mot narkotikaprofitörerna och eftersom de tidigare fått verka ostört och kunnat bygga upp kapacitet kommer det att ta en stund att återställa någon slags ordning. Detta nämnda brutala våld och annat mänskligt lidande som är narkotikarelaterat, måste ändå utgöra anledning till eftertanke hos alla. Slutsatsen kan inte bli annan än att det ur en rent medmänsklig, moralisk grundvärdering måste all narkotikahantering bekämpas med kraft. Vid en kontakt med en kollega i El Paso berättar han inlevelsefullt om hur det dagliga livet i staden påverkats negativt. En ledande politiker tyckte att lösningen låg i att släppa narkotikan fri. Fria medborgare har sett till att politkern istället befriades från sitt uppdrag. ANDERS STOLPE Vice ordförande i SNPF Medlemsinfo Inför utbildningskonferensen den 24-26 april på Hotel Gothia Towers/Svenska Mässan i Göteborg. SNPF:s 23:e årliga utbildningskonferens hålls för femte gången på Svenska Mässan. Många har således varit där förut, men för många SNPF-medlemmar är detta första konferensen. Inregistrering Alla deltagare bor på Hotel Gothia Towers där också inregistrering till konferensen sker på fredagen från kl. 11.00. Kom i god tid för att hinna lokalisera er och vara på plats när invigningen börjar kl. 14.00. Möt våra verkschefer och som vanligt lottar vi ut priser bland er som är närvarande under hela invigningsprogrammet. Tänk på • att ta med bokningsbekräftelsen för att incheckningen ska gå smidigt. • att betala medlemsavgiften 150 kr senast den 31 mars. Parkering På kartan ser ni att Hotel Gothia och Svenska Mässan ligger mittemot Lisebergs huvudentré. Till höger om Svenska Mässan ligger ett stort parkeringshus. Ännu ett Rotary-stipendium Rotaryklubbarna i Södertälje och Nykvarn har i år beslutet att instifta ett stipendium till Årets Nykomling i stil med Göteborg-Frölunda Rotaryklubbs stipendium från förra året. Beloppet blir 5000 kronor men formerna är inte riktigt fastställda än. Troligen kommer stipendiet att ges till en polis i Södertälje eller Nykvarn och vederbörande behöver ännu inte vara medlem i SNPF. Det är Torgny Carlsson, sedan många år medlem i SNPF och rotarian i Södertälje, som sett till att klubben antog Göteborg-Frölundas utmaning och vi ser naturligtvis gärna att alla hjälps åt att sprida denna trend. Redaktörens spalt Smuggling är ett centralt begrepp när man talar om droger på den illegala marknaden. Så gott som alla illegala missbruksdroger är insmugglade, förutom de som kommer ut via apoteken. Vi tar upp några intressanta fall från tull- och polisarbetet i tidningen, men ni kan också läsa om annat än narkotikasmuggling. Våra medlemmar utreder också människosmuggling eller varför inte dieselsmuggling från Finland till nordligaste Sverige. Polis och tull presenterar i första hand statistik över mängden beslagtagen narkotika som ett mått på hur man lyckats i narkotikabekämpningen. Okej, statistik måste vi redovisa, men jag tycker att siffror över antalet gjorda beslag är mest relevant, eftersom man här kan läsa av förändringar och trender bland olika preparat, medan siffror över beslagtagna mängder mest är avsedda att imponera på t.ex. politiker. Ett enda jättebeslag i en årsstatistik kan ge sken av ett lyckosamt arbete det året, trots att beslaget kanske rent av gjordes av en slump. Tullverket redovisar också samhällsnyttan av gjorda beslag, dvs. värdet i kronor som samhället besparas genom att narkotikan förhindras att komma ut i samhället. Jag fick ett mejl för en tid sedan där avsändaren föreslog att vi skulle göra tabeller över beslagtagna mängder och motsvarande fängelsestraff, eller hur många bostads- eller bilinbrott som behövs för att finansiera missbruket av en viss mängd beslagtagen narkotika, t.ex. ”partiet svarar mot 2000 typiska lägenhetsinbrott”. Ett mer påtagligt sätt att redovisa samhällsnytta. GUNNAR HERMANSSON 070-751 53 71 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 3 Serbien – central narkotikarena för Balkan TEXT: JONAS HARTELIUS Två narkotikapoliser från Serbien gav en unik föreläsning om narkotikautvecklingen på Balkan vid Svenska Narkotikapolisföreningens höstmöte i Malmö den 14 november. B alkanrutten är fortfarande en central transportled för narkotika som skall till Sverige, Tyskland, Storbritannien och många andra länder i väst. Omkring 80 procent av allt heroin som smugglas till Europa går den vägen. Två av de högsta ansvariga inom Serbiens narkotikabekämpning, spaningschefen Veljko Popara och narkotikapolischefen Ivan Brandic, deltog i Svenska Narkotikapolisföreningens höstmöte. De gav en unik presentation av situationen på Balkan. Att deras presentation var sällsynt visades av att beslutet om deras medverkan fattades av Serbiens polisminister själv. Ökade beslag År 2007 togs sammanlagt 1 300 kilogram heroin i Serbien och totalt 2 300 kilogram av all narkotika. Även omsättningen av syntetiska centralstimulantia är stor, sådana medel smugglas i returrutten från Nederländerna till Serbien. Kokain smugglas från Sydamerika. Det finns ingen produktion av heroin i Serbien, däremot utblandning till gatukvalitet. För Serbiens polis är situationen kring Kosovo ett komplicerat problem, det gäller allt från utbrytarlandets diplomatiska status (Serbien har ej erkänt Kosovo) till de många narkotikaligorna. Serbisk polis har ingen jurisdiktion i Kosovo. Samarbetet med FN:s polisenheter inom UNMIK beskrivs som dåligt. Däremot är det praktiska samarbetet med Makedonien välfungerande, vilket visades nyligen av att gemensamma operationer gav beslag på 400 kilogram heroin under år 2007. Serbien har enligt polisens uppskattningar mellan 60 000 och 80 000 narkotikamissbrukare, huvudsakligen injektionsmissbrukare. Det finns dock inga detaljerade epidemiologiska studier. Landet har en sträng Veljko Popara (t.v.) är Serbiens spaningschef och Ivan Brandic landets narkotikapolischef. Foto: SNPF. 6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 Samarbete med serbisk polis avslöjade heroinhärva Serbien tillhörde Jugoslavien och blev ett eget land 2006, när unionen med Montenegro upplöstes. Serbiens landyta är 88 000 km2 (Sverige 450 000 km2) och befolkningen 7,4 miljoner. Huvudstad är Belgrad med 2,5 miljoner invånare. Serbiens regering har inte erkänt Kosovos ensidigt proklamerade självständighet (februari 2008). En fyllig beskrivning av narkotikasituationen i Serbien finns i USA:s årliga regeringsrapport om internationella insatser mot narkotika. I den senaste (2008) noteras följande. Sandzak-regionen i sydvästra Serbien kallas ofta för ”Europas heroingömställe”, eftersom stora mängder lagras där i väntan på transport. Serbien har ingen betydande egen produktion av illegala narkotika. Kemikalier (prekursorer) står nu under samma kontroll som inom EU. En ny specialstyrka har bildats för att spåra och frysa narkotikabrottslingars tillgångar. Serbien har undertecknat samtliga nu gällande internationella narkotikakonventioner (1961, 1971 och 1988) och FN:s konvention mot korruption. Kosovo är också ett genomgångsland för narkotika till Västeuropa. Den enda inhemska illegala narkotikaproduktionen är marijuanaodling av ringa omfattning. narkotikalagstiftning som i mycket liknar den svenska narkotikastrafflagen. Det räknas om ett särskilt allvarligt brott att inleda någon annan i narkotikamissbruk. Om det berör en minderårig blir påföljden fängelse i lägst tre år. Egen piketgrupp Som avslutning visade Popara och Brandic en dokumentärvideo om ett polisingripande mot ett narkotikalaboratorium. Serbisk narkotikapolis har en egen piketgrupp med poliser som tidigare tjänstgjort i den nationella insatsstyrkan mot terrorism. Videon visade hur gruppen sattes in vid en razzia mot ett bakgårdslaboratorium, där man påträffade bl.a. 10 kilogram heroin och 14 kg amfetamin. Labbet leddes av en 68åring, som uppträdde ganska förvirrat när polisen grep in. Den bulgariske kemisten, som hade varit med tidigare, förstod däremot direkt att spelet var över och lade sig på marken för att minska risken att bli skadad. Q Efter en flera månader lång spaningsinsats kulminerade Operation Vanja i november 2007 med beslag av 10 kilo heroin i Norrköping och sammanlagt fem personer kunde gripas. Polisen i Malmö hade ett par månader tidigare, i samband med telefonavlyssning mot heroinligans huvudman i Malmö, fått höra att en av ligans kurirer gripits i Serbien med 9 kilo heroin. Malmöpolisen tog då kontakt med kollegorna i Serbien eftersom det beslagtagna partiet var ämnat för Sverige och Norge. Man misstänkte att ligan skulle försöka smuggla ett nytt parti heroin till Skandinavien. I det fortsatta spaningsarbetet och samarbetet med polisen i både Serbien och Norge kunde ligans förehavande följas. Huvudmannen i Malmö ordnade ett nytt parti heroin och man kontaktade ägaren till ett bussbolag i Bosnien, som kör passagerare mellan Sarajevo och Sverige. Bussägarens 27-årige son skulle ta med narkotikan under en busstur till Sverige. Bussen övervakades av polisen under hela vägen från Sarajevo till Norrköping. Heroinpartiet var avsett för Norge och 27-åringen som transporterat narkotikan fick i Norrköping telefonkontakt med en finländare som representerade den norske mottagaren. När finländaren senare under dagen träffade 27-åringen och tog emot en väska med 10 kilo heroin slog polisen till. Samtidigt greps huvudmannen i Malmö och ytterligare en person i Höör som fungerat som tolk. Fadern till 27-åringen, ägaren av bussbolaget, kände sig så småningom tvungen att resa till Sverige för att hjälpa sin son. Även fadern greps och i Norge häktades en inblandad person. En organisatör är gripen i Sarajevo och är begärd utlämnad till Sverige. Malmö tingsrätt dömde i januari i år huvudmannen till 14 års fängelse. Bussägaren från Sarajevo, dennes 27-årige son och finländaren dömdes alla till 10 års fängelse och tolken från Höör fick 9 år. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 7 Kosovo – Europas Colombia TEXT OCH FOTO: LARS MELLBY Krinsp på spanings- och narkotikaroteln i Helsingborg Att kalla Kosovo för Europas Colombia är en bra jämförelse för att beskriva narkotikaflödet från eller via Kosovo ut i Europa. D et finns olika uppgifter om hur stor andel av heroinet i Europa som kommer via Kosovo, allt mellan 40-75 procent. I vart fall när det gäller Skandinavien så påstår jag att minst 75 procent av heroinet kommer via Kosovo. Efter att ha tjänstgjort ett år i Kosovo på DOC, Directorate of Organized Crime (motsvarande svenska Rikskrim), som Monitor/Advisor till chefen på Narcotic Investigation Section, tycker jag mig ha fått en ganska god inblick i situationen i landet. Efter ett par månader hemma kändes det ganska lagom att summera intrycken därifrån. Kriminalinspektör Lars Mellby från Helsingborg har tjänstgjort ett år på Directorate of Organized Crime i Kosovo. Efter konflikten i Kosovo 1999, när NATO gick in och drev ut de serbiska styrkorna ur Kosovo, påbörjades samtidigt processen för FN med att försöka bygga upp ett fungerande samhälle igen. Så också att bygga upp en helt ny polisstyrka där man fick börja från absolut noll. Resultatet börjar man nu kunna skönja 10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 och det är väl bara att konstatera att man har lång väg kvar innan man kan påstå att man håller europeisk standard. Problemen som man brottas med är många och ett av de absolut största är korruptionen. Långt ifrån alla är korrumperade men tyvärr, allt för många. Den nya polisen heter Kosovo Police Service (förkortas KPS som också är det vardagliga uttrycket för polisen där) och en vanlig patrullerande polis tjänar ungefär 210 euro i månaden. Sedan ökar lönen uppåt i organisationen och biträdande chefen för Organized Crime tjänar ca 800 euro. Kosovo är till ytan nästan lika stort som Skåne och eftersom jag tjänstgör i Helsingborg så var det ganska intressant att göra jämförelser mellan Kosovo och Skåne. Skåne är idag indelat i 5 polisområden plus Länskrim, medan Kosovo har 6 regioner plus Main Headquarter där Organized Crime ingår. Skåne har ca 1 miljon invånare, Kosovo har ca 2 miljoner. Skåne har ca 2200 poliser Kosovo har ca 4000 poliser (plus ca 1500 internationella poliser). I Skåne arbetar uppskattningsvis minst 100 personer i den direkta narkotikabekämpningen, i Kosovo är de 26. Varenda liten by har en liten polisstation så polistätheten är hög medan kompetens och effektivitet är betydligt lägre. På Organized Crime narkotikaenhet har man en kapten som chef, en löjtnant som biträdande och operativ chef och en sergeant som är delvis administrativ. Därutöver är man två grupper med två utredare och en sergeant som gruppchef i varje grupp, totalt nio poliser. Om man betänker att ingen har längre poliserfarenhet än sedan 1999, så inser man att erfarenhet är en bristvara när man skall jobba mot grov organiserad brottslighet. I varje region finns sedan 2-4 poliser som skall jobba lokalt i regionen mot narkotika på låg nivå. När man nu har detta klart för sig så börjar man förstå vidden av problem i Kosovo. Det finns på många håll inom KPS och andra myndigheter i Kosovo en medvetenhet om detta men de har inte möjlighet att förändra det. Balkanrutten går ju av tradition genom Kosovo men detta håller sakta på att förändras. Ett faktum som också bekräftas av poliserna ute i regionerna där. Den gamla smugglingsvägen gick via Turkiet in i Bulgarien och sedan vidare in i Serbien och via en liten stad som heter Bujanovac, (som idag ligger intill gränsen mot Kosovo), in till Gjilane/Gniljane i sydöstra Kosovo. Mycket av heroinet går idag efter EU:s utvidgning bara till Bulgarien. Då är heroinet redan inne i EU och man vill inte riskera något genom att korsa EU-gränsen fler gånger. Det mesta av heroinet som kommer in i Kosovo idag kommer söderifrån via Makedonien. Det har gjort att staden Ferizaj i söder längs vägen mot Makedonien nu är en viktig plats när det gäller heroinhanteringen. Det styrks också av de ärenden som vi drev samt av mängden underrättelseuppslag som gällde just Ferizaj. Man smugglar oftast i lastbilar, bussar och personbilar. Det finns många tips om vilka bussbolag som är inblandade i smugglingen. Även när man skall smuggla vidare ut i Europa så använder man sig gärna av dessa tre metoderna. Man tillämpar fortfarande den välkända tvåstegs metoden, dvs. att man tar in heroinet och lagrar det samt späder ut och förpackar det i partier enligt beställarens önskemål. Heroinmissbruket är ännu inte så utbrett utan det handlar fortfarande mest om marijuana som odlas lokalt. En mycket vanlig metod är att man planterar cannabisplantorna på fälten mellan majsplantor vilket gör dem svåra att upptäcka, och alla som tjänstgjort i Kosovo vet hur mycket majs det odlas där, dvs. mycket. Heroinmissbruket ökar dock liksom bruket av exstacy och kokain. Kokain är också något som börjar komma in i bilden för smuggling på Balkanrutten och det är nog inte så konstigt. När man har en fungerande smugglings organisation och rutt så kvittar det ju om man smugglar heroin eller kokain, vilket uppmärksammats i Sydamerika. I januari 2007 beslagtogs drygt 480 kg kokain i Makedonien. Vid ett tillslag mot en gatulangare hittades i lägenheten bland hans sopor heroin och senare ytterligare heroin under hans soffa. Totalt ca 1,5 kilo hos en som sålde på gatunivå. Det största beslaget vi gjorde under året. 9 Kg rent heroin samt ca 9 kg Koffein/paracetamol. Beslaget gjordes i en liten by strax utanför Ferizaj. Det här höll på att blandas upp med koffein och paracetamol. När jag åkte hem var det fortfarande okänt vilket land som var slutdestination. Kosovo är fortfarande mycket intressant eftersom de stora organisatörerna finns kvar i Kosovo men de har flyttat delar av sin verksamhet till Bulgarien. Även om mycket heroin stannar i Bulgarien så är det ingen bristvara i Kosovo. Likaså hanterar man stora mängder koffein och paracetamol i Kosovo och som smugglas till Bulgarien och används för att blanda ut heroinet. Man kan hantera tonvis och det gör man också. Jag fick uppleva att man via internationellt samarbete kunde stoppa en leverans av 1,5 ton koffein och 1,5 ton paracetamol som med stor säkerhet var destinerat för Kosovo Man hade hämtat det i Holland, det stoppades i Italien och det var Kosovoalbaner som skötte transporten. Det saknas idag en klar nationell strategi för narkotikabekämpningen, det finns nästan ingen missbruksvård att tala om samtidigt som missbruket ökar bland framförallt de unga. Man märkte ganska klart skillnaden av vara mitt i smugglingsleden eller att som här hemma jobba i slutändan av densamma. Där nere blev man lite fartblind, jag menar 1,5 kg här hemma är ju ett jätteklipp. Där ryckte man lite på axlarna. Detta avspeglar sig också i deras domar. Under vintern fick man ett tips om en förestående smuggling av heroin ut ur Kosovo och man agerade omedelbart och lyckades stoppa en bil vid en gränsövergång. I ena hjulhuset bakom innerskärmen hittades 3,5 kg heroin. Detta renderade gärningsmannen 16 månaders fängelse, till kollegernas stora bitterhet. Man hade hoppats på betydligt mer, och det borde normalt ha gett mycket längre straff. Men trots alla problem vill jag ändå uppmana alla att försöka samarbeta med KPS i Kosovo via Interpol och genom att förse dem med information om smugglare och kontakter, ge dem chansen att stoppa narkotikan och smugglarna där nere. Annars fortsätter strömmen av narkotika, vapen och prostituerade att välla in i Europa. Jag själv medverkade till, under mitt år där, att man startade ärende i Kosovo som hade sitt ursprung i svensk förundersökning. Vi måste försöka att utrota ogräset vid rötterna och inte bara knipa av blommorna. Q SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 11 Smuggling Ny heroinrutt från Balkan i mitten av 1990-talet TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON I mitten av 1990-talet ökade tillgången på brunt heroin, s.k. rökheroin, i sydvästra Sverige och i Norge. Det fanns också indikationer på att det var etniska albaner som smugglade in heroinet. E tt stort heroinärende i Norge gav en hel del information om en grupp etniska albaner och deras heroinsmuggling. Polisen i Sverige och Norge började samla och samordna mer information. Lennart Davidsson på Rikskriminalens narkotikarotel i Sverige och Stein Arnesen på Kriminalpolitisentralen, KRIPOS, i Norge ansvarade för kartläggningen. Kultur och historia De insåg snart att för att förstå de etniska albanernas nätverksbildningar och agerande behövdes mer kunskap om detta folks historia och kultur och sätt att leva. Lennart Davidsson läste allt han kom över om albaner. De skaffade information från respektive lands invandrarmyndighet och de gick igenom gamla utredningar från polis och tull. De etniska albanerna härstammade från Kosovoprovinsen i Serbien och från nordöstra Makedonien. Redan i början av 1980-talet flydde många albaner från dessa områden till Västeuropa, framförallt till Italien och Schweiz. Bland de som då lämnade Balkan fanns också ett stort antal kriminella personer som sökte politisk asyl och etablerade sig i väst. De etniska albanerna har också goda kontakter i Turkiet där heroinet närmast kommer ifrån. I historisk tid och ända fram till början av 1900-talet lydde Kosovo under det osmanska imperiet. Albanernas kultur och levnadssätt kom att påverkas av tiden under turkiskt herravälde. Klanbildning och sammanhållning inom familjerna är ett exempel på detta. De som flytt till Västeuropa kom därför att ägna stor möda åt att få ut familjemedlemmar, släktingar och vänner ur Kosovo och Makedonien. Flyktingarna spreds Lennart Davidsson 12 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 längre norrut i Europa och många av dem flyttade till de nordiska länderna. Intensivt polisarbete gav resultat Lennart Davidsson och Stein Arnesen fann att rökheroinet mest förekom i Skåne, längs västkusten och på olika platser i Norge. Det visade sig också att de etniska albaner som var involverade i narkotikatrafiken var bosatta i dessa områden. Polismännen åkte runt i hela Norden och i Europa, framförallt Tjeckien, och skaffade sig en stor personkännedom och kunskap om herointrafiken. Beslagen av heroin ökade i både Danmark, Sverige och Norge till totalt 200 kilo år 1999. Många av de inblandade albanerna, främst kurirer, sattes i fängelse. Men nya kurirer sattes in eftersom ledarna för narkotikasmugglingen fanns kvar i Kosovo och Makedonien. Även utomlands gjordes stora heroinbeslag kopplade till Kosovoalbaner. En bidragande orsak till detta kan ha varit att polischeferna i Köpenhamn, Malmö. Göteborg, Oslo och Stockholm under 1988 inledde ett operativt nordiskt samarbete mot smugglargrupperingarna. Samarbetet gick under namnet Operation Viking och ledde till bättre informationsinsamling och utbyte. Till exempel blev även trafikpoliser, i synnerhet längs E6:an, involverade i narkotikabekämpningen. Operation Viking ledde i sin tur till ett utökat operativt internationellt samarbete med länderna längs smugglarrutterna från Balkan. Kosovoalbaner smugglar fortfarande heroin men numera också kokain och amfetamin. Det är i mångt och mycket samma huvudmän nu som på 1990talet. Några har suttit av fängelsestraff och några har aldrig gripits. Q Stein Arnesen Smuggling Operation Tavlan ledde till stort amfetaminbeslag TEXT: LENNART KARLSSON FOTO: CITYPOLISEN STOCKHOLM Konst och antikviteter smugglas ut. Narkotika smugglas in. Det var huvudtemat i ett spaningsärende som pågick hos Citys spaningsrotel under våren 2008. Ett livsverk har blivit stulet Den 7:e februari kunde man läsa följande i Dagens nyheter: ”Peter Weiss livsverk stulet ur en källare”. Artikeln handlade om en fräck stöld där inbrottstjuvarna under flera dagar hade hållit på och burit ut en stor mängd tavlor ur ett förråd. Förrådet tillhörde Gunilla Palmstierna-Weiss, änka till den kände konstnären Peter Weiss. Det rörde sig om ca 500 tavlor och skisser. I förrådet fanns även tavlor av andra konstnärer. Efter en tids utredning pekade misstankarna mot två kända inbrottstjuvar tillika amfetaminlangare. Spaningar inleds mot de båda. Spaningarna kompletteras också med telefonavlyssning. Ganska snart står det klart att de båda misstänkta har kontakt med en riktigt ful fisk, en polack som heter Marek. Marek är en mycket ökänd amfetamindistributör med huvudsakligt operationsområde i Stockholm och Mälardalen. Mareks förkärlek för konst och antikviteter är också väl känd. Marek är intresserad av konsten. Inbrottstjuvarna vill åt amfetaminet. Någonting går dock snett. Förmodligen är konsten levererad men inbrottstjuvarna har inte fått full betalning. Marek skickar några torpeder. Efter en diskussion med knytnävarna kommer man till en uppgörelse. Några dagar senare träffar Marek en av inbrottstjuvarna och vid detta tillfälle lämnas förmodligen ett amfetaminparti över. Några dagar senare grips de misstänkta inbrottstjuvarna. Ett parti amfetamin tas i beslag. Delar av godset från inbrottet återfinns. De flesta av Peter Weiss-tavlorna saknas dock fortfarande. namnet Picasso. Klagomålet gäller ett parti dåligt amfetamin som Skåning har tvingats lämna tillbaka. Under fortsatt avlyssning i ärendet så kommer uppgifter om att tavlor stulna i Norge ska levereras till Sverige och Marek. Tavlorna utgör förmodligen delbetalning av ett amfetaminparti som levererats till Norge. Tavlorna har stulits ur en container i Nordnorge och tillhör Leia Maria Boutros-Ghali, fru till den förre generalsekreteraren i FN, Boutros Boutros-Ghali. Med ledning av avlyssningen och bra spaningsarbete grips en kurir i Arboga då han är på väg med bil för att leverera de stulna tavlorna. Marek grips och svenska kulturskatter räddas Marek reser ner till Polen för att genomföra affärer och hålla koll på sina amfetaminkontakter. Nu uppstår ett läge att gripa Marek. Med hjälp av den svenska sambandsmannen koordineras gripandet av Marek. I samband med att Marek grips så hittar polsk polis hans tjuvgömma. En villa i en mindre polsk stad är till brädden fylld av stöldgods. Citypolisens godsrotel åker ned till Polen. På plats kan de genast identifiera gods från tiotalet inbrott och stölder, främst Spaningarna mot Marek fortsätter Under telefonavlyssningen kommer det fram att Marek förmodligen har omfattande affärer tillsammans med en annan stockholmsprofil i amfetaminbranschen, Roffe Skåning. Förundersökningen utvidgas nu att omfatta misstanke om grovt narkotikabrott. I samtal mellan Marek och Skåning beklagar sig den senare om affärer som han har med en annan person med det passande smek- 14 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 Polisen beslagtog amfetamin och pistoler i en lägenhet. Smuggling från herrgårdar runt om i Sverige. Det rör sig om konst, skulpturer och en stor mängd stilmöbler. Marek sitter nu gripen och kan förvänta sig ett strängt straff. Polen ser allvarligt på brott där stölderna rör kulturföremål eftersom polackerna själva har drabbats hårt när det gäller stöld av kulturskatter. Skånings amfetaminkran har försvunnit. När Skånings bästa kran nu har försvunnit så uppstår lätt förvirring. Det dröjer dock inte länge innan Skåning förstår att han bäste vän är borta. Nu tvingas han att göra affärer ihop med Picasso. Samarbetet mellan herrarna går inte helt friktionsfritt den första tiden. Ganska snabbt kan man dock förstå att Picasso ser sin chans att dra fördel av att värste konkurrenten är borta. Skåning och hans medhjälpare är lagom imponerade av Picasso. Man tycker att han lovar runt men håller tunt. Strax innan midsommar Under en trädrot i skogen gömdes två kilo amfetamin. kommer det dock tydliga signaler om att ett parti är på väg in. Picasso och hans medhjälpare har nu kontakter med vad som måste ringa till leverantören och kuriren och förklara sen visar sig vara leverantören. Leverantören och kuriatt de pengar som de ska ha med sig ned till Tyskland ren bor i Tyskland men är ursprungligen albaner från kommer att dröja lite. Nu börjar jakten på den förKosovo. svunna diamanten. Dagen efter ringer en av Skånings medhjälpare och har en ”mycket god nyhet”. Det från bilen utslängda partiet är återfunnet. Skåning och hans Kontrollerat kaos medhjälpare ligger lågt i ett dygn. Picassos tjatande om Fyra dagar innan midsommar anländer narkotikaparatt pengarna måste fram sätter dock fart på händelsertiet under stort hemlighetsmakeri. Skåning står otåligt na. Två dagar efter den vådliga biljakten är det återigen väntande en hel dag. Han har tjatat på Picasso så länge dags. En av Skånings medhjälpare ringer och frågar om att denne nu börjar tappa tålamodet. Sedan kommer han ska ta hem grejerna till Skåning. Skåning tycker det efterlängtade beskedet. ”Vi ses vid Zinkensdamm inte att det verkar vara någon bra idé. ”Lägg det på den om två timmar”. En av Picassos medhjälpare får nu vanliga platsen”. Med tur och skicklighet ser spanarna uppdraget att leverera amfetaminet. Picasso själv sitter Skånings medhjälpare gå in i skogen. Efter att medpå ”åskådarläktaren” och övervakar. Leveransen sker hjälparen har gett sig av beger sig spanarna till platsen. och poliserna är nu hack i häl. Ganska snabbt hittas en gömma innehållande ca 2 Skåning får ta emot partiet. Han kör med sin bil ner kilo amfetamin. Nu går allt mycket snabbt. Mindre än till en bensinstation i Hammarby Sjöstad. en halvtimme senare är Skåning och två medhjälpare Där kliver en medhjälpare ut och går in på mackgripna när de ska vittja sin gömma. en. Nu bestämmer sig poliserna för att ingripa. Ett par timmar senare är Picassos medhjälpare och Fordonsblockeringen blir dock inte tillräckligt tight. kurirerna gripna då de har träffats för att reglera pengSkåning kan genom att trycka bort en oskyldig bilist arna. En av Picassos medhjälpare släpper en nyckel till smita mellan och lämna platsen i hög fart. Efter en vild marken. Nyckeln går till en lägenhet där man anträffar biljakt på Södermalm grips Skåning. Amfetaminpartiet 15 kilo amfetamin och två pistoler. Innan kvällen är är dock borta! över har amfetaminets Picasso målat sin sista tavla. Han grips på en restaurang på Södermalm. I skrivande stund är åtal väckt och rättegången Girigheten fällde avgörandet pågår. Domar i ärendet kommer att redovisas i nästa Nu är rollerna omvända. Skåning måste ringa till nummer av tidningen. Q Picasso och förklara att ”bilen är borta”. Picasso SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 15 Smuggling Operation Gränsland – dieselsmuggling i norra Sverige TEXT OCH FOTO: ÅSA DAHLBERG, utredare Operation Gränsland, Norrbotten Tidigt i gryningen den 12 februari 2008 gjorde polisen ett stort tillslag mot ett stort antal personer som yrkesmässigt smugglat finsk rödmärkt brännolja från Finland till Sverige och sålt det vidare till privat personer och företag. I nsatsen, som är en av de största i Norrbottens historia, fick namnet Operation Gränsland. Operationen var ett samarbete mellan polismyndigheterna i de fyra nordligaste länen, Åklagarmyndigheten, RKP, Skatteverket, Skattebrottsenheten, svensk-finsk tull och polis. Inriktningen har varit att granska systemhotande och organiserad brottslighet. En motorcykelklubb i Luleå, som även är underavdelning till Hells Angels Eastside Stockholm, har varit föremål för granskning och man kunde konstatera att deras huvudsakliga näringsverksamhet var att transportera röd finsk brännolja från Finland till Sverige och sälja den vidare till företag och privatpersoner i Norr- och Västerbotten. Bakgrunden till operationen var underrättelserapporter som bland annat rörde hot gentemot tulltjänstemän under deras yrkesutövning. Ärendet lades fram för Operativa rådet som beslutade om särskilda medel för insatsen. Välorganiserade ligor Beräkningar visar att införseln av röd finsk brännolja pågått under många år och att 25-35 000 kubikmeter olja förts in i Sverige utan att avgifter i form av punktskatter erlagts. Den undandragna skatten beräknas ligga på mellan 130-157 miljoner kronor. Smugglingen har till största delen skett nattetid i specielutrustade skåpbilar utrustade med upp till tre stycken så kallade IBC behållare. Man har kört på skogs och isvägar, allt för att undgå myndigheternas kontroller. I många av fordonen hittades registreringsnummer på polisens och tullens fordon. Nätverken hade en god uppfattning och hur och när polis och tull arbetade. Ett tiotal personer har frihetsberövats och utretts av de fyra nordligaste polismyndigheterna. Misstankarna består i olovlig förflyttning av punktskattepliktiga varor, olovlig befattning med punktskattepliktiga varor, grova skatte- och bokföringsbrott samt försvårande av skattekontroll. Dessutöver har ett hundratal köpare av den finska 18 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 IBC behållare är en typ av behållare som används för vätskor eller bulklast (malm, spannmål). Behållarna används också ofta för transport av farligt gods. rödmärkta brännoljan hörts och delgetts misstanke om brott. Utredningen pågår fortfarande och hittills har tre huvudmisstänka lagförts och fått domar på mellan 1-3 års fängelse samt företagsbot på mellan 150 000 och 300 000 kronor. Totalt har ca 60 poliser varit verksamma i insatsen som startade i oktober 2007. Utredningsarbetet har pågått i 1 år och i dagsläget arbetar fyra utredare på heltid i Norrbotten med det som återstår i utredningen. Smugglingen av finsk rödmärkt brännolja har minskat betydligt och nästan upphört med anledning av operationen. Bensinstationen i Finland, som försåg dieselsmugglarna med oljan och som tidigare var en av Finlands bäst säljande bensinstationer, går inte lika bra av förklarliga skäl. (Operativa Rådet är det samarbetsorgan som utgör navet i Polisens kraftsamling mot den grova organiserade brottsligheten. Rådet leds av rikskriminalchefen och består i övrigt av representanter för Sveriges polismyndigheter, Skatteverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen). Q Smuggling Narkotikasmugglingen ökar enligt Tullverket I Tullverkets statistik över beslagtagen narkotika ses en fortsatt ökning av antal beslag. 2008 gjordes 3790 beslag av narkotika i hela landet, en ökning med 470 beslag sedan 2007. Kat och narkotikaklassade läkemedel ökar mest De preparat som allt oftare tas i beslag av tullen är växtdrogen kat och narkotikaklassade läkemedel, medan traditionella droger som amfetamin, heroin kokain, cannabis och ecstasy inte ökar nämnvärt utan i vissa fall minskar, både i antal beslag och i beslagtagna mängder. De flesta katbeslagen görs i bilar som kommer från Danmark och passerar in i Skåne. 2008 togs, av tullen i hela landet, rekordmängden 10 ton kat i beslag vid 246 tillfällen. (Se artikel sid 30-31.) Ungefär hälften av tullens narkotikabeslag 2008 utgjordes av narkotikaklassade läkemedel, som också står för den största ökningen i beslagsstatistiken. Det är huvudsakligen bensodiazepiner men också smärtstillande medel som tramadol och morfin som smugglas och de flesta läkemedelsbeslagen görs i posttullen på Arlanda. Alla brev- och paketförsändelser som kommer med flyg till Sverige landar på Arlanda. Personalen där anser inte att man satsat mer resurser på postförsändelser, Tullverket redovisar ännu ett år med ökat antal beslag av narkotika och dopningsmedel. Källa: www.tullverket.se 22 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 utan ökningen av beslagtagna preparat i postflödet förmodas bero på det ökade utbudet på Internet som allt fler utnyttjar. Förutom narkotikaklassade läkemedel hittar tullen också stora mängder av andra läkemedel såsom potensmedel och andra mediciner som beställts via Internet. Vitt pulver kan vara mycket Det senaste året har tabletter och pulver som innehåller tramadol hittats allt oftare i postförsändelser. På Arlanda har man förra året beslagtagit närmare 30 kilo rent tramadol som pulver. Även bensodiazepiner och anabola steroider och andra dopningsmedel smugglas i pulverform, liksom vissa nya syntetiska droger som ännu inte är förbjudna och som därför säljs på Internet. På bara några få år har beslag av vitt pulver fått en annan innebörd, från att tidigare under alla år i de flesta fall ha varit amfetamin, kokain eller heroin till att numera vara rena läkemedelssubstanser eller syntetiska nyheter på drogområdet. Q Gunnar Hermansson En påse vitt pulver, som tullen anträffar i en undersökt postförsändelse, kan innehålla antingen lagliga eller olagliga substanser. I detta fall rörde det sig om narkotika i form av några kilo tramadol i ren form. Foto: Tullverket Smuggling Amir Heidari har smugglat människor i 25 år TEXT: GUNNAR HERMANSSON, f d Rikskriminalpolisen och GÖRAN LARSSON, Gränspolisen i Göteborg Iraniern Amir Heidari har sedan 1983 dömts åtta gånger i Sverige till sammanlagt 18 års fängelse för att ha smugglat människor och förfalskat pass. Han har också under denna tid suttit fängslad i Danmark, Tyskland och Turkiet för dessa brott. A mir Heidari kom till Sverige 1979 på legalt sätt som student från Iran. När Ayatolla Khomeini några månader senare kom till makten i Iran, började folk fly landet. Amir Heidari sökte då asyl i Sverige och förändrade sin status från student till flykting och samhället tog därmed över försörjningen. Sinne för affärer Heidari bodde då i Uppsala där han under ett par år ägnade sig åt diverse affärer. Det fanns också misstankar på den tiden om att han sålde narkotika, vilket aldrig kunde bevisas. Hans sinne för affärer gjorde att han istället började hjälpa landsmän mot betalning att ta sig till Sverige med hjälp av falska handlingar. Många iranier fanns i Turkiet och stod i kö för att betala upp till 50 000 kronor till Amir Heidari och därmed få möjlighet att söka asyl och få en tryggad framtid i Sverige. Lex Heidari Rikskriminalens nystartade utlänningsrotel utredde Heidaris verksamhet och han åtalades 1983 för brott mot utlänningslagen och passförfalskning. Men hans människosmugglingsverksamhet var inte olaglig enligt utlänningslagen på den tiden och han dömdes bara för urkundsförfalskning till 1 års fängelse. Lagen fick ett tillägg - Lex Heidari – och eftersom Amir Heidaris verksamhet fortsatte i stor skala startades nya förundersökningar. Heidaris organisation Heidari hade byggt upp en organisation som han kallade Solh – Fred, med medarbetare i Danmark, Tyskland (Öst och Väst), Turkiet och Iran. Konceptet var att den som ville lämna Iran reste till Turkiet med hjälp av eget pass, eller då pass saknades fick hjälp att ta sig till Turkiet med falskt pass. 26 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 Heidaris kunder samlades på hotell i ett område i Istanbul, där de försågs med flygbiljetter och vid behov falska pass för resa till Östberlin. Därifrån var det enkelt att ta sig till Västberlin och vidare in i Västtyskland. Heidaris medhjälpare gav iranierna nya flygbiljetter i Frankfurt eller Hamburg och därifrån flög de till Sverige, ofta via Köpenhamn. I Köpenhamn togs passen om hand av andra medhjälpare eller postades passen till en adress i Tyskland för att återanvändas. Innan iranierna anlände till Sverige var också flygbiljetterna bortkastade för att inte resan skulle kunna spåras. Vid polisens asylförhör i Sverige berättade alla exakt samma historia om hur de lämnat Iran. De hade smugglats med båt till Dubai och därifrån med flyg till Amsterdam och Stockholm. Mångmiljonomsättning Polisen utredde och störde verksamheten, men Heidari hittade ständigt nya vägar. Lagstödet var fortfarande dåligt. En av Rikskriminalens utredningar omfattade ettusen sidor och visade att tusentals iranier kommit till Sverige med hjälp av Heidaris organisation och falska handlingar. Heidaris omsättning var under en period ca 4 miljoner kronor i västvaluta och tiotals miljoner i iransk valuta. Trots detta blev domen denna gång bara 10 månaders fängelse. Ärendet gick till Högsta domstolen som visserligen dömde Amir Heidari enligt den nya lex Heidari, men straffet sattes ner till 8 månader. Amir Heidari har själv under alla år sett sig själv som en Robin Hood, men i den mängd förhör som hållits med hans klienter under åren har det alltid stått klart att utan pengar – ingen hjälp. Människosmugglingsärendet ”Resebyrån” Efterhand har lagen ändrats och straffen för människosmuggling skärpts. Den senaste utredningen mot Amir Smuggling Heidari, som resulterade i fem års fängelse, gjordes av brottspaningsgruppen vid Gränspolisen i Göteborg under 2005-2006. Det började med att polisen fick tillstånd till hemlig telefonavlyssning mot Kamaran, en irakisk kurd med svenskt medborgarskap sedan åtta år som misstänktes för att förfalska passhandingar. Det framgick snart att Kamaran samarbetade med Amir Heidari – den störste människosmugglaren i Sveriges historia hittills - och även Heidaris telefon fick avlyssnas. Kamaran hade hand om förfalskningsverksamheten medan Heidari främst var den som organiserade smugglingen av människor från Iran till Sverige. Heidaris hustru var också inblandad i verksamheten. Till sin hjälp hade de en ung kvinna som nyligen hade insmugglats från Iran till Sverige. Hon fick arbeta som sekreterare hemma i parets bostad. Sekreteraren tog emot smugglingsbeställningar på en mobiltelefon. Heidari hade en egen hemsida på Internet. Där fanns det telefonnummer för att ta kontakt med Heidari om önskan fanns att få hjälp att smugglas till Sverige. iranska pass förfalskades och försågs med falsk svensk visering. När detta var klart så fick resenären ta sig själv till Saray hotell i Istanbul. Detta hotell ägdes av Heidari genom en bulvan som hette ”Masoud”. Denne drev hotellverksamheten för Heidaris räkning. När resenären väl anlänt till hotell Saray fick de vänta tills de fick ett ”smugglingspaket” i form av ett svenskt eller iranskt förfalskat pass, samt ytterligare någon form av ID-kort, t.ex. ett svenskt körkort, samt resebiljetter. Resorna företogs oftast med flyg från Istanbul in i Schengenområdet för mellanlandning på flygplatser som Amsterdam, Paris, München eller Frankfurt. Sedan tog resenärerna flyget till Sverige och där överlämnade de sina handlingar till Heidari eller hans medhjälpare för återvinning. Heidari drev ett gatukök intill Landvetter flygplats. Härifrån utgick taxibilar för att hämta upp resenärer som anlänt. När vissa av resenärerna anlänt till Landvetter flygplats har det stått en taxichaufför och väntat på dem. Taxichauffören har då strax innan fått besked ifrån Heidari eller någon av hans medhjälpare att en eller flera resenärer kommer från det flyget och att denne skall möta dem där vid utgången. Strängare straff Via hemsidan kunde den som ville få kontakt med Amir Heidari och där fanns också råd om hur man går till väga och vad som bör sägas för att beviljas asyl. På hemsidan berättade Heidari om att han hade smugglat 200 000 personer ifrån Iran till andra länder, varav 37 000 personer till Sverige. På hemsidan fanns också instruktioner till resenären hur denne skulle bete sig och vad man skulle uppge när de pratade med polis och migrationsverk – för att uppnå asylstatus. Samma modus som på 1980-talet När personen fick kontakt med Heidari eller hustrun så fick de veta att det kostade 7 000 US-dollar om de ville till Sverige. Ville resenären till exempelvis England kostade det 10 000 dollar och till Kanada kostade det 15 000 dollar. När de kommit överens om resmål och accepterat priset så skulle de betala via en bank i Iran. När Heidari såg att pengarna var insatta på hans konto i Sverige fick de veta att de skulle maila ett foto på den som skulle resa. Fotot fördes in i det svenska passet. Oftast förfalskades också födelsetiden. Även Kamaran dömdes i tingsrätten till 3 års fängelse för bl.a. grov urkundsförfalskning och medhjälp till grov människosmuggling. Han överklagade inte. Heidari satt häktad fram till tingsrättsförhandlingen och vägrade hela tiden låta sig förhöras. Han dömdes i tingsrätten i augusti 2006 till 4 års fängelse. Under tingsrättsförhandlingen höll Heidari sitt eget försvarstal. Där jämförde han sig med Moses, Jesus och Raoul Wallenberg. Heidari berättade även att i hans organisation arbetade 50 personer och de tjänade inget extra på denna verksamhet. Han sa även att han ägde hotell Saray i Istanbul och att det kostade dem 200 dollar per resenär i muta till den lokala polisen för att de skulle bevaka hotellet. Heidari överklagade och dömdes i hovrätten till 5 års fängelse. Han blev den förste att dömas till grovt organiserande av människosmuggling. Han överklagade till HD men fick inte prövningstillstånd. Beslag av pass i Turkiet Turkisk polis gjorde i mars 2008 tillslag mot hotell Saray och hotell Eldorado i Istanbul. Där greps 19 män, bl.a. Heidaris bulvan som står som ägare till hotell Saray. Hela 1362 pass togs i beslag. Av dessa var 286 svenska, 100 danska, 27 norska och 19 finska. Trots att Amir Heidari sitter i fängelse för tillfället pågår verksamheten för fullt i hans organisation, på samma sätt som den gjort de senaste 25 åren. Q SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 27 Smuggling Katsmuggling – ett mångsidigt problem TEXT: TULLINSPEKTÖR PETTER NORMAN, MALMÖ FOTO: TULLVERKET Katsmugglingen har sedan ett antal år tillbaka skapat ett dilemma för Tullverket. Sett till antalet beslag, vilket är två till tre ärenden i veckan, kan frekvensen av katsmugglingen nästintill likställas med alkoholsmugglingen. Kat Projekt Marduuf Katbusken, Catha edulis, odlas framförallt i Kenya och majoriteten av missbrukarna har sitt ursprung i Somalia. Kat narkotikaklassades i Sverige 1989 och är narkotikaklassat i stora delar av Europa. Kat är dock inte klassat som narkotika i Holland och i England där det importeras legalt som en grönsak. Uppgifter från Holland tyder på att det dagligen förs in upp till fem ton kat till Schiphol, flygplatsen i Amsterdam. En del av dessa fem ton förs sedan vidare till Skandinavien. Vissa uppgifter pekar på att det förs in ca 1-2 ton kat till Skandinavien per dygn. En normalkurir transporterar ca 150 kilo vid överfart till Sverige. Fram till den 30 november 2008, hade Tullverket beslagtagit ca 9 200 kilo kat fördelat på 227 beslagstillfällen. Samma period förra året tog Tullverket ca 5 600 kilo kat i beslag. Kat är en färskvara och skyndsamheten till slutkonsumenten är avgörande, leveranstiden från skörd till konsument är ca tre till fem dagar. Detta ställer höga krav på dem som organiserar katsmugglingen, smugglingen måste vara förutbestämd i alla led. Hösten 2007 var det massmediala trycket hårt på de brottsbekämpande myndigheterna att prioritera katmissbruket samt smugglingen. Massmedia visste då inte att Tullverket precis startat sitt första projekt med syfte att slå ut en förgrening som försåg Skandinavien med kat. Genom analys av tidigare utredningar samt förhör och spaningsinsatser lyckas man identifiera en huvudman bosatt i Malmö. Huvudmannen var från mellanöstern och medborgare i Danmark. Genom spaning mot huvudmannen kunde Tullverket binda en kurir samt en övervakare till organisationen. Straffvärdet på kat är idag relativt lågt jämfört med övriga droger. Gränsen för grovt brott går vid 200 kg. Med anledningen av straffvärdet bestämdes det i bör- Ekonomisk vinning Uppgifter angående prisbilden på kat varierar något beroende på källan. Enligt uppgifter kostar en säck med 10 kilo kat mellan 8 000 – 10 000 kr i Sverige i missbrukarledet. Priset i Holland bör ligga på ca 2 000 – 3 000 kr, detta innebär att det är mellan 5 000 till 8 000 kr i marginal per säck minus omkostnader. Med enkel matematik kan man då inse vilken marginal det är på ett parti om 150 kilo. Med tanke på storleken på de partier som förs in till Holland och till Skandinavien så är det enorma summor det handlar om. 30 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 Kat är en färskvara och därför packas kat ofta i bananblad eller skinn för att behålla sin fuktighet under transporten till mottagaren. Smuggling jan av projektet att man inte skulle göra tillslag direkt vid en överfart där man misstänkte att de medförde kat. Målet blev att binda organisationen till så många smugglingstillfällen som möjligt. Fokus blev att gripa mottagarna och låta organisationen fortsatta med sin verksamhet. Hösten 2007 beviljade Malmö tingsrätt telefonavlyssning av de tre aktörerna, vilket även var en förutsättning för att kunna binda dem till flera smugglingsresor. När arbetet gick vidare framkom det att kuriren hämtar kat i Köpenhamnsområdet, kuriren avvaktar sedan i Danmark tills han får klartecken att köra över Öresundsbron till Sverige. Klartecken ges av huvudmannen som strax innan har kört över bron och parkerat vid tullverkets personalparkering. När tullpersonalen försvinner eller går av sitt skift ringer han till kuriren och lämnar besked om att det är fritt fram att köra över. Kuriren påbörjar sedan sin överfart i sällskap med en övervakare. Om tullpersonal kommer tillbaka är övervakaren beredd på att välja det körfält som bemannas av tullen i syfte att skapa fri lejd åt kuriren. När kuriren passerat in i Sverige körs katlasten till Stockholm eller till Göteborgsområdet där den lämnas över till en mottagare. Det visade sig även att en del av partierna transporterades vidare till Norge. Den 22 oktober 2007, hämtades det aktuella kurirfordonet på en hyrbilsfirma. När det fordonet hämtades ut kunde man binda kuriren, övervakaren samt huvudmannen till platsen genom spaning. Fem dagar senare genomfördes den första smugglingen. Ett fordon kopplat till huvudmannen passerade först igenom tullkontrollen på Öresundsbron och parkerade på personalparkeringen och åtta minuter senare passerade övervakaren samt kuriren. I samband med överfarten är det även en frekvent telefontrafik. Kurirfordonet fortsatte sedan upp till Stockholm där katlasten överlämnades till en mottagare. Mottagaren greps efter överlämnandet och kunde sedermera även peka ut den aktuella kuriren. Mottagaren medgav att han köpt kat för ca 52 000 kr. Ytterliggare fyra smugglingsresor görs innan tillslag sker. Alla resor går i huvudsak till på samma sätt, skillnaden är att man även lämnar kat i Göteborgsområdet vid vissa tillfällen. Vid alla resor grips mottagaren. Vid tillslagen mot mottagarna i såväl Göteborg som i Stockholm var samarbetet utomordentligt bra mellan polis och tull. Den sista smugglingsresan ägde rum den 21 november. Vid detta tillfälle hade huvudmannen även fått aningar om att man var honom på spåren. Strax efter att kurirfordonet passerat gränsen körde man snabbt till ett bostadsområde där man parkerade bilen och flydde från platsen. Genom spaning kunde man även binda alla tre till denna plats då de möttes upp på en parkering ca 100 meter ifrån där kurirfordonet stod parkerat. En intensiv telefontrafik följde efter att man parkerat kurirfordonet och smugglarna gjorde även ett försök att få någon att spränga fordonet. Man misslyckades med att hitta någon som kunde spränga fordonet och alla tre greps. En bilburen katsmugglare transporterar i regel ca 150 kilo kat vid varje resa till Sverige. Rättegång Huvudmannen dömdes i hovrätten till 4 år och 3 månaders fängelse samt utvisning och kvarstad för den vinning han gjort på brotten. De övriga två dömdes till ca 3 års fängelse vardera, varav en även utvisas. Parallellt dömdes även mottagarna vid respektive smugglingstillfälle. Huvudmannen kunde knytas till tidigare smugglingsresor som ägt rum vilket han även dömdes för. Slutsatser som dragits under utredningen är att huvudmannen varit aktiv i mellan ett och två år. Arbetet mot katsmugglingen fortsätter och det finns idag flertalet välorganiserade aktörer som smugglar kat. Precis som när det gäller alla andra narkotikapreparat är drivkraften pengar, frågan är vad dessa pengar i slutändan finansierar? Q En marduuf är det somaliska ordet för två buntar med katkvistar omslutna av t.ex. bananblad. Varje bunt består av 4-5 mindre knippen med 8-15 kvistar i varje. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 31 Narkotikautredningen: Strängare straff för GBL och anabola steroider Narkotikaklassa industrikemikalierna GBL och 1.4-butandiol, BD, fördubbla maxstraffet för grovt dopningsbrott till åtta års fängelse samt inför en lag om individuella skyddsomhändertaganden av nya och ännu inte kontrollerade missbruksdroger. Detta är några huvuddrag i den statliga Narkotikautredningens förslag. I utredningens betänkande Bättre kontroll av missbruksmedel (SOU 2008:120) har utredaren Jan Pennlöv sett över lagstiftningen för narkotika, dopningsmedel, hälsofarliga varor och s.k. flyktiga ämnen. Betänkandet är nu ute på remiss och de föreslagna lagändringarna förmodas kunna träda ikraft senast den 1 juli 2010. GBL och BD jämställs med GHB GHB är en lugnande och hämningslösande drog som introducerades i Sverige i början av 1990-talet, blev narkotikaklassad i februari 2000 och missbrukas fortfarande huvudsakligen i västra Sverige. GHB intas i flytande form och är mycket svårdoserat. 1-2 cl är en normal missbrukardos och effekten påminner då om ett alkoholrus. Ytterligare några centiliter kan orsaka djup medvetslöshet och minst ett 40-tal GHB-relaterade dödsfall har konstaterats. Kemikalierna GBL och 1.4 butandiol (BD) omvandlas efter intag till GHB i kroppen. GBL och BD används i kemiindustrin och som rengöringsmedel. Ca 500 ton importeras årligen på licens. Missbruket av dessa substanser har noterats i Sverige i drygt 10 år. 2005 klassades GBL och BD enligt lag om förbud mot vissa hälsofarliga varor. All hantering utan behörigt tillstånd blev då förbjuden, medan själva brukandet fortfarande är lagligt. I synnerhet GBL har idag GBL förväntas bli klassat som narkotika på samma sätt som GHB. 34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 övertagit en stor del av den illegala GHB-marknaden och en omfattande GBL-härva utreds sedan en tid av tullen i Göteborg (se artikel sidan 39-39). Narkotikautredningen föreslår nu att GBL och BD klassas som narkotika. Denna åtgärd har krävts i många år, särskilt från polisen och sjukvården i Göteborg, och det kan dröja ännu minst ett år innan klassningen träder ikraft. Riksdagen måste först besluta om en lagändring som reglerar den stora legala användningen av kemikalierna. Straffen för dopningsbrott anpassas till straffen för narkotikabrott Utredningen har gjort en noggrann kartläggning av farlighet och skadeverkningar av anabola steroider och de övriga preparaten som regleras av dopningslagen. Det gäller dels farlighet för missbrukaren själv genom risken att drabbas av allvarliga fysiska och psykiska skador, dels risken för omgivningen att drabbas av steroidmissbrukares ibland mycket våldsamma beteende. Steroidmissbruk kan också vara en inkörsport till annat missbruk. Eftersom den nuvarande dopningslagen inte i tillräcklig grad beaktar de anabola steroidernas farlighet och skadeverkningar, föreslår utredaren Jan Pennlöv att straffen skärps och närmar sig straffen för narkotikabrott. Straffet för dopningsbrott av normalgraden föreslås höjt från två till max tre års fängelse, samma straff som gäller för narkotikabrott. Vid grovt dopningsbrott bör straffskalan justeras till fängelse lägst ett och högst åtta år, en fördubbling av nuvarande straffsatser. Den övre delen av straffskalan bör användas bara om brottet avser anabola steroider och testosteronderivat som anses farligare än tillväxthormon och de hormonhöjande substanserna i dopningslagen § 1d. Utredaren konstaterar också att kunskapsnivån är låg när det gäller dopningsbrott. Han menar att denna översyn av dopningsbrottens straffvärde av nödvändighet bör leda till ökad utbildning för domare, åklagare, polisen, tullare och kriminalvårdare när det gäller preparaten och dess verkningar. Skyddsomhändertagande av ännu ej klassade droger Narkotika och hälsofarliga varor definieras i Sverige genom uppräkning av de substanser som är klassade. Denna ordning ville inte Narkotikautredningen ändra på, bl.a. av rättssäkerhetsskäl, och därför kvarstår problemet att när en ny missbruksdrog blir känd kan det ta ganska lång tid innan den förbjuds. För att ändå snabbt kunna ingripa föreslås en ny lag om skyddsomhändertagande av nya och ännu inte klassade droger. Folkhälsoinstitutet (FHI) har sedan tidigare ansvar för att utreda nya missbruksdrogers farlighet och vid SKL upptäcker nya droger De kallas ofta för Internetdroger eftersom de går att beställa via olika webbshopar på Internet. SKL arbetar för att upptäcka och rapportera dem tidigt så att lagstiftningen kan agera. A ndreas Carlsson arbetar på SKL:s Droganalysenhet. Han berättar om GIOS - Gruppen för identifikation av okända substanser. – Det är en grupp med mycket mångsidig kompetens som i dagsläget består av nio personer från olika kunskapsområden på Droganalysenheten. SKL har olika analysflöden för olika typer av material. Det innebär att nya droger kan komma in på många olika sätt. – När en ny drog på marknaden kommer till SKL är det GIOS-gruppen som ser den först, säger Andreas. – När en ny substans upptäcks första gången sparas preliminär information om den i SKL:s referensbibliotek. Återkommer samma substans mer än en gång beslutas oftast om en utredning av vad det kan vara. Då gör man sökningar i digitala bibliotek, i litteraturen och på Internet. En noggrann dokumentation tas fram där man sammanväger resultaten från olika typer av analyser, exempelvis GC-MSD, FTIR, NMR, SEM och LC-MS. behov föreslå att regeringen klassar dem som narkotika eller hälsofarlig vara. Om nya missbruksdroger även har en användning som läkemedel faller motsvarande ansvar om utredning på Läkemedelsverket. Båda myndigheterna, men i synnerhet FHI, föreslås få utökade resurser att bevaka marknaden för nya droger och bl.a. få en reglerad rätt att köpa in och analysera nya droger som säljs via Internet. Ett skyddsomhändertagande skall beslutas av åklagare och kan komma att gälla för sådana nya droger som kommit till myndigheternas kännedom och där utredning om klassning planeras eller redan har inletts. SNPF remissinstans Betänkandet på över 600 sidor tar upp många aspekter på en förbättrad kontroll av missbruksmedel. För den som är intresserad kan hela utredningen laddas ner och läsas på www.sou.gov.se/narkotikautr/ Gunnar Hermansson Rapporterar till Folkhälsoinstitutet När substansen har fastställts kan information om vilken substans det är, kemisk likhet (till exempel ”har kemiska likheter med amfetamin”) och om SKL sett denna substans förut med mera lämnas vidare till Folkhälsoinstitutet, FHI. Folkhälsoinstitutet har bland annat uppdraget att bevaka och utreda behovet av narkotikaklassning av sådana varor som inte utgör läkemedel samt behovet av kontroll av varor enligt lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor. Om man kommer fram till att det föreligger ett behov att reglera en substans, som narkotika eller hälsofarlig vara, överlämnas ett förslag om detta till Regeringen. – Under 2006 och 2007 lämnade SKL information om sammanlagt ett 20-tal nya substanser till FHI, säger Andreas. Förutom att nå fram till klassning av dessa substanser (sex av dessa substanser har redan klassats) har man på köpet fått ökad kunskap om de substanser som saluförs via Internet. – Alla dessa nya substanser finns nu i SKL:s referensbibliotek, säger Andreas. Det möjliggör en snabb identifiering av dessa substanser när de kommit in som ärenden. SKL har många kontakter med andra laboratorier och myndigheter och samarbetar till exempel med Rättsmedicinalverket RMV för utbyte av referensmaterial, analyser och erfarenhetsutbyte i pågående utredningar. SKL har också rönt stor internationell uppskattning genom sitt proaktiva arbetssätt med att tidigt hitta och identifiera nya substanser. – Vi kan faktiskt slå oss för bröstet och säga att vi är bäst i Europa på detta, avslutar Andreas. EvaMarie Törnström SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 35 Projekt Klotter – Tullverkets kamp mot GBL-epidemin i Västsverige TEXT: HEIDI JOENSUU, Tullverket Göteborg Sommaren 2008 uppmärksammade ett kurirföretag att privatpersoner beställt GBL från Tyskland och detta ledde till att Tullverket i Göteborg startade projekt Klotter. E n projektledare, fyra utredare två analytiker och spaningspersonal i varierande omfattning har arbetat heltid med projektet under sex månader som hittills resulterat i följande: v 91 sändningar med 726 liter GBL och 11 liter 1.4-butandiol har identifierats, v 47 liter GBL har tagits i beslag v 38 mottagare har identifierats, de flesta boende i Göteborgstrakten, v totalt 45 personer har misstänkts för brott, de flesta pojkar i 20-årsåldern, v 19 personer har dömts, två har frikänts och åtta väntar på sina domar. GBL via nätet Ungdomarna har beställt GBL på nätet från det tyska företaget A.O.G. Chemicals Intl. Ltd. Företaget saluför endast två produkter, GBL och 1.4-butandiol, som båda dels är utgångskemikalier för GHB samt vid intag omvandlas till GHB i kroppen. Priset för GBL varierar beroende på mängden man beställer. 250 ml kostar 24,90 euro och 50 000 ml kostar 2499 euro. Den vanligaste mängden som ungdomarna beställt – företagets ”special offer” - är 10 000 ml för 599 euro. 125 euro tillkommer för frakt och avgift om man väljer att betala när produkten levereras, vilket ger ett literpris på 700 kronor. tikabrott. När vi inte kunnat påvisa tillverkning har det varit ”jungfrulig mark”. Maxstraffet för brott mot lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor är ett år och straffskalan för grov smuggling är sex månader till sex år. Kan man då dömas till fängelse i mer än ett år? Rent juridiskt är det ju möjligt att utdöma fängelsestraff i upp till sex år. Rent ”praktiskt” har det dock varit lite besvärligare eftersom man inom riket kan hantera obegränsade mängder med hälsofarliga varor för maxstraffet ett år. En annan fråga är var gränsen går för grovt smugglingsbrott gällande GBL. Av de domar som avkunnats hittills kan man konstatera att två liter GBL inte utgör grovt brott, men att fem liter utgör det. Det högsta utdömda straffet hittills är två års fängelse för 80 liter GBL och det är värt att observera att den dömde endast var 18 år när brottet begicks. Straffvärdet Tullverket lägger ner mycket arbete på att få stopp på det stora inflödet av GBL trots att det inte genererar långa fängelsestraff eller handlar om beslagtagna varor av stort värde. Men projektledare Marcus Carlsson poängterar att arbetet är mödan värt: – Straffen har varierat beroende på om vi kunnat påvisa att GBL skulle omvandlas till GHB eller inte. När vi kunnat påvisa GHB-tillverkning har straffen följt praxis vad gäller föreberedelse till grovt narko- 38 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 Det är vanligt att missbrukare förvarar och hanterar GBL i olika typer av PET-flaskor och det kan därför vara svårt att upptäcka. Social samhällsnytta Men frågan är om inte den sociala samhällsnyttan har varit det viktigaste för Tullverkets arbete med projekt Klotter. Marcus menar att den allmänna inställningen hos dem som smugglar och missbrukar GBL är att ”Man riskerar ingenting, man kan bara få böter”. I och med projektet har dessa personer och omgivningen blivit varse om att så absolut inte är fallet! Vidare har Internetkanalen strypts i vart fall tillfälligt. Många av de misstänkta personerna har dömts till vård vilket de också varit i stort behov av. Många av de misstänkta har ett långt och mycket allvarligt GHB/GBL-beroende. Ett flertal fick föras till sjukhus istället för till arresten då de fick så allvarlig abstinens vid gripandet. En av utredarna i projektet, Pehr Hagenklev, berättar att en av killarna hade missbrukat GHB i över sex års tid. Enligt honom själv så drack han under det sista året enbart GBL för att effekten var starkare. För den här killen handlade det om att hålla sig flytande så till vida att han drack en kork varannan timme dygnet runt. De flesta beställde 10-liters dunkar med GBL från Tyskland. Med frakten inräknad blir literpriset 700 kronor. Missbruket Pehr Hagenklev berättar att flera killar startat sitt missbruk då de haft en storebror som redan var involverad i någon form av kriminalitet och som de såg upp till och vars livsstil de anammade. Förutom GHB/GBL så har de flesta provat på andra droger, såsom kokain, amfetamin mm, men det var GHB/GBL som var deras nischade drog. En drog som var mycket lätt att få tag på. För dessa killar har det funnits några klick bort på tangentbordet och vips så landar sändningen med GBL utanför dörren, redo för tillverkning. Killarna såg sig själva som det häftigaste gänget, de var kungar. Men i verkligheten var det unga grabbar med mycket dålig självkänsla som upphöjdes med hjälp av droger och i umgänget med likasinnade. Pehr fick också en känsla av att de hetsade varandra till ökat missbruk. Några i gänget hade haft en tidigare kontakt med polisen, något som sågs som en merit. En 19-åring som ingick i utredningen var häktad en längre tid. Häktningstiden var lång men verkade inte beröra honom särskilt mycket, snarare ville han ge sken av att ”detta är fräckt”. Pehr tror dock att innerst inne var det en liten ung kille som var livrädd för vilka följderna skulle bli och blev. Missbrukarna På vardagarna gick flertalet av killarna i skolan, hade jobb eller praktik och skötte det relativt bra. Dock har flertalet av dem som hade körkort kört påverkade både privat och i sitt arbete. Någon hade ett arbete där större arbetsfordon framfördes under konstant rus! Att generellt säga att GHB/GBL skulle vara en drog kopplad till familjer med socialt utanförskap är fel. GHB/GBL-missbruk har uppmärksammats i alla samhällsklasser. Det finns säkert flertalet olika förklaringar till varför killarna hamnat i missbruk, men Pehr anser På etiketten till GBL-dunken står det att om man råkar svälja GBL ska man omedelbart kontakta läkare och visa etiketten. att de generellt saknade trygghet av närvarande vuxna. Tryggheten hämtades på annat håll, hos kompisarna och gänget som man spenderade fredags- och lördagskvällarna med. Pehr avslutar med att betona att alla dessa killar är i stort behov av hjälp för att komma ur sitt GHB/GBLmissbruk. Det klarar de inte av på egen hand. Och den hjälpen får de antingen på anstalt eller på behandlingshem, men vägen kommer att vara både lång och krokig. Projekt Klotter på SNPF:s utbildningskonferens Har du frågor om utredningen? Kontakta då projektledare Marcus Carlsson på telefonnummer 03163 38 72. Marcus och Pehr kommer även att hålla ett föredrag om projekt Klotter på utbildningskonferensen i Göteborg. Q SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 39 Eurojust – den europeiska enheten för rättsligt samarbete TEXT: OLA LAURELL Eurojust inrättades 2002 för att bli EU:s organisation på judiciell nivå, i första hand för att förbättra bekämpningen av den grova organiserade brottsligheten men också av annan allvarlig gränsöverskridande brottslighet. I nom EU kan åklagare ta direktkontakter med varandra och med andra judiciella myndigheter. Det sker också i stor utsträckning när det finns ett behov av rättslig hjälp eller annat samarbete då framförallt i bilaterala ärenden. Det finns också möjligheter att få viss hjälp i enklare ärenden genom det Europeiska Judiciella Nätverket (EJN). Många gånger är dock detta inte tillräckligt. Eurojust biträder framförallt i komplexa ärenden vid samordning eller för att förbättra samarbetet mellan myndigheter och myndighetsföreträdare i medlemsstaterna och till och med i kontakter utanför unionen, eftersom Eurojust har ett mycket brett kontaktnät samt samarbetsavtal med Norge, Island, USA, Kroatien, Makedonien och Schweiz. Norge och USA har placerat sambandsåklagare vid Eurojust. Gott samarbetsklimat nyckeln till framgång Till skillnad från många andra internationella organisationer styrs Eurojust av ett kollegium som består av de 27 National Members, NM, vilka är utsedda av medlemsstaterna. NM kan vara åklagare, domare eller polischef med motsvarande befogenheter men i dag är 26 av NM åklagare medan en är domare. Kollegiet träffas två gånger i veckan vilket innebär att man snart lär känna varandra mycket väl. Detta är nyckeln till Eurojusts framgång. Samarbetet mellan de nationella kontoren är familjärt och det är mycket lätt att få hjälp. Det är ett mycket gott samarbetsklimat. Dock kan vissa ärenden ta tid då en del nationella myndigheter inte alltid är lika intresserade att hjälpa till. Organisationen har i dag sammanlagt 237 anställda varav cirka 60 arbetar med rent operativa ärenden. Den internationella brottsligheten har ökat väsentligt i omfattning sedan starten. 2002 handlades 202 ärenden. Antalet ärenden hade 2008 ökat till 1194, av vilka Sverige var inblandat i 114. Sedan den 1 september 2007 tjänstgör jag som Sveriges nationella medlem (NM) vid Eurojust i Haag i Nederländerna. Sverige har sedan Eurojust inrättades haft en nationell medlem stationerad vid Eurojust och 42 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 en biträdande nationell medlem som är stationerad vid riksåklagarens kansli. På grund av kraftig arbetsbelastning vid det svenska kontoret har detta, sedan september 2005, förstärkts av ytterligare en åklagare en s.k. Seconded National Expert (SNE). Sedan den 1 januari 2009 heter vår SNE Ewamari Häggkvist. Hon kommer från Internationella kammaren i Stockholm. De ärendetyper som handläggs av Eurojust är främst allvarliga narkotikabrott, olika typer av grova bedrägerier (bl.a. investeringsbedrägerier, momsbedrägerier och kreditkortsbedrägerier), organiserade grova stölder, människohandel och människosmuggling, penningtvätt samt annan allvarlig gränsöverskridande brottslighet. De vanligast förekommande ärendetyperna vid det svenska kontoret är grova narkotikabrott, grova våldsbrott, grova bedrägerier och grova skattebrott. NM har olika arbetsuppgifter på uppdrag av organisationen men är också operativ sambandsåklagare i inkommande och utgående ärenden som berör det egna landet. Europol, som också har sitt säte i Haag är Eurojusts enskilt viktigaste samarbetsparter. Eurojust och Europol har under året samarbetat i flera utredningar, bl.a. om grova narkotikabrott och barnpornografibrott. Eurojust samarbetar vidare ofta med de nordiska sambandskontoren, framförallt sambandsmannen Ylva Carlsson i Haag. När Eurojust i ärenden samarbetar med Europol eller sambandskontoren sköter Eurojust i huvudsak kontakten med den judiciella sidan, och Europol eller sambandsmannen kontakterna på polissidan. Jag tycker att samarbetet fungerar mycket bra. I december 2008 fick vi ett nytt avtal som reglerar Eurojusts verksamhet. Avtalet innebär en hel del förändringar som nu skall införas i nationell lagstiftning i medlemsstaterna. I dag är NM:s befogenheter mycket olika. Från fullständig åklagarbehörighet som för mig eller ingen behörighet alls, vilket är fallet för cirka 50 procent av Kollegiet. Det nya avtalet innebär bl.a. att alla NM får en viss miniminivå för sina befogenheter. Detta innebär att alla t.ex. i vart fall skall kunna utfärda eller komplettera framställningar om rättslig hjälp samt godkänna och samordna kontrollerade leveranser (KL). Ola Laurell, till vänster, och Ylva Carlsson, tvåa från höger, tackar Ms Odette Zonneweld, åklagare och Mr Wilco Giesen, Team Leader för KLPD vid holländska polisen för gott samarbete. Clark Olofsson gripen efter internationellt samarbete Under vintern 2007 fram till sommaren 2008 har Eurojust i samarbete med sambandsmannen Ylva Carlsson assisterat svenska myndigheter i ett mycket spännande ärende. Vid ett uppmärksammat tillslag den 19 juli greps Daniel Demuynck, eller Clark Olofsson, och 5 andra misstänkta för grovt narkotikabrott efter 8 månaders spaning. Åklagare från Internationella Åklagarkammaren Stockholm var förundersökningsledare och hade biträde av polisen i Östergötland samt från Rikskriminalpolisen. Misstankar om att ett antal personer i ett nätverk smugglade stora mängder amfetamin från Nederländerna till Sverige, medförde att förundersökning inleddes under hösten 2007. Inledningsvis var det stora svårigheter att få resurser för nödvändig spaning i Nederländerna. Både Eurojust och nordiska sambandskontoret i Haag öppnade ärenden. Både jag och Ylva engagerade oss i ärendet för att göra vad vi Redan som tonåring hade Clark Olofsson, alias Daniel Demuynck, haft flera kontakter med rättvisan. Nu har han hunnit fylla 62 år i svenskt häkte. kunde för att få till stånd ett fungerande samarbete mellan svenska och holländska myndigheter, såväl på åklagarnivå som på polisnivå. I början av juli 2008 hade holländsk polis fortfarande inte fullständigt lyckats identifiera de personer som skulle leverera narkotika till våra svenska misstänkta. Eurojust organiserade därför, i avsikt att en KL skulle kunna genomföras, ett samordningsmöte med alla då inblandade länder, nämligen Sverige, Danmark, Tyskland, Nederländerna och Belgien. Dessutom var naturligtvis Ylva Carlsson inbjuden samt företrädare för Europol. Under kvällen före mötet hade holländsk polis hittat leverantörerna och kunde göra en husrannsakan i en byggnad som ägdes av en av de misstänkta. Då hittades ingenting av värde. Samordningsmötet kom att inriktas på att få uthålliga resurser i ärendet i Nederländerna och förbereda en eventuell KL. Senare husrannsakningar visade att de misstänkta förvarade stora mängder amfetamin i byggnaden. Efter att holländsk polis säkrat kontrollen över partiet, kunde man följa hur detta därefter lastades på en transport. Denna följdes av polis från Nederländerna och andra samverkande länder till Sverige där gripanden skedde. I samband med att polisen gjorde ingripanden upptäcktes också ett stort parti cannabis som följt med transporten. Fortfarande sitter 7 personer häktade i väntan på rättegång senare under våren. Med hänsyn till de stora mängderna narkotika riskerar de misstänkta långa fängelsestraff. Vi är mycket tacksamma för det goda samarbetet i ärendet framförallt med holländsk polis och åklagare. Q SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 43 Tre narkotikapoliser på resa i Sydost-Asien TEXT OCH FOTO: EVA LEXON, ÖREBRO, TORBJÖRN MUNTHER, UPPSALA, STURE WALLENTIN, SUNDSVALL Den 4 april 2008 begicks ett av de värsta brott som man kan tänka sig. Någon gjorde inbrott på tre svenska polisers hotellrum i Thailand. För vissa inblandade är det en dag att minnas, bland annat för de tre svenska poliserna, men speciellt för polisbefälet på orten. Vi återkommer till det och berättar här historien om hur dessa tre svenska poliser hamnade på ett hotell i Hua Hin. T re förväntansfulla stipendiater gav sig av mot Sydost-Asien den 17 mars 2008. Två av oss, Eva Lexon och Torbjörn Munther, hade några år tidigare tilldelats Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium och Sture Wallentin fick Svenska Carnegie Institutets polisstipendium 2007. Vi hade alla tre gått på varsin ort och funderat på vad vi skulle använda pengarna till men inte kommit till skott. Nu äntligen blev en resa av och det kändes mycket roligt att vi var tre som åkte tillsammans. Annethe Ahlenius, som är polisens sambandsman i Bangkok, ordnade så att vi hade ett digert program att gå igenom i Thailand med många studiebesök och Sture, som absolut ville till Vietnam, fick som han ville. Annethe kontaktade Marie-Louise på svenska ambassaden i Hanoi som ordnade ett femdagars program i Vietnam som vi sent ska glömma. Resan till Asien gjorde vi med Qatar Airways och väl i Bangkok på Suvarnabhumi, en av världens största flygplatser, tog vi en taxi in till sta’n till ett hotell med förbokade rum, trodde vi. Väl framme vid hotellet insåg vi att vi inte hade några rum bokade! Men rum ordnades på ett hotell i närheten, ett lopphotell var det någon som kallade det. På lopphotellet bodde vi bara en natt och sedan ordnade det sig med rum där vi hade bokat från början. Uniformerade poliser med mycket blankt på axlarna hälsade oss välkomna och troligen infann sig tunghäftan lite grann redan i detta stadium, men det kom att förvärras Med öppna munnar gick vi in i byggnaden och leddes in i en vacker sal, ett konferensrum. Här var allt förberett för att den ”svenska delegationen” skulle komma. Våra namn fanns på förtryckta namnskyltar vid platserna där vi skulle sitta och namnen var rättstavade. Vi var så glada för att vi hade Annethe med oss för våra tungor hade verkligen förlamats! Förutom det vi redan nämnt så skulle all konversation ske i mikrofoner från våra platser och ut i högtalare i rummet och på engelska naturligtvis. Jösses, vi visste inte längre vad vi jobbade med och än mindre varför vi var där. NSB NSB är uppdelade i 5 divisioner och jobbar med narkotikaärenden i hela landet. De bedriver spaning, tillslag och utredning och har speciellt utbildad personal för Oväntat elegant mottagande Annethe Ahlenius tog emot oss i en gigantisk byggnad, i samma byggnad som svenska ambassaden hade sina lokaler. En stor vacker marmortrappa in till en jätteentré och där tog vi hissen till 20:e våningen. Hon berättade lite om sitt arbete och därefter blev vi upphämtade av ambassadens chaufför i en fin Volvo naturligtvis. Första besök för oss var på Narcotic Supression Bureau Organisation (NSB) som så småningom blev mycket speciella för oss. Även här kördes bilen fram till en stor marmortrappa i en vacker byggnad och där stod många människor och väntade på just oss. 46 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 Besök hos NSB i Bangkok. I bildens mitt syns fr.v. Annethe Ahlenius, Sture Wallentin, Torbjörn Munther och Eva Lexon. detta. Ledningen för divisionerna finns i Bangkok och totalt finns 1200 poliser inom NSB. Divisionernas chefer satt i konferensrummet och även representanter för de specialstyrkor som fanns inom NSB var på plats för att berätta om sin verksamhet. Special Operation Team finns i varje division och de kan liknas vid en insatsstyrka med speciella vapen och speciell taktik som används under högriskoperationer. Högriskoperationer kan vara att genomsöka farliga områden eller genomföra trafikkontroller vid s.k. checkpoints, då de har tillgång till mobil röntgenutrustning för genomsök av last mm. Narkotika transiteras genom Thailand Narkotikan i Thailand har varit ett stort problem för polisen under ett halvt sekel. Man har satsat stora resurser för att komma till rätta med problemet. Yaba-tabletter innehåller en kombination av metamfetamin och koffein. Tabletterna tillverkas framförallt i Burma och smugglas till Thailand. Riskfylld narkotikabekämpning i norra Thailands gränstrakter Thailands opiumodlingar kan numera praktiskt taget bara beskådas på vykort. I det område som kallas Gyllene Triangeln ingår Burma, Laos och Thailand. Kambodja gränsar mot Thailand och Laos och alla dessa länder har under lång tid haft stora problem med narkotika och har det fortfarande. I dag säger man ändå att produktionen av narkotika inom Thailand är liten. Däremot har man stora problem i Laos och Kambodja med både odlingar av opium, cannabis och laboratorier för yaba, som är den lokala benämningen på metamfetamintabletter. Thailand är ett transitland för yaba som förs in i landet över gränsen i norr. Gränsen mot Burma och Laos är väldigt svårövervakad p.g.a. djungel och höga berg. Yaba-tabletterna förs sedan från norra Thailand till Bangkok för vidare transport ut över världen. Under 2006 beslagtog NSB: Yabatabletter 6,1 milj st Heroin 207 kg Ice 106 kg Cannabis 2,2 ton Under dessa tillslag dödades 6 polismän och 4 poliser blev allvarligt sårade. På eftermiddagen blev vi skjutsade till ett Safetyhouse i Bangkok. Detta var en polisstation för PNSB, narkotikapolisen, där de sysslade med telefonavlyssning och spaning. Trots detta fanns skyltar som talade om att det var en polisstation för just narkotikapolisen. Efter besöket på PNSB blev vi bjudna till Chiang Mai i norra Thailand för att få se deras narkotikaarbete. Besöket i Chiang Mai kommer vi sent att glömma av flera anledningar. Vi bodde på ett nybyggt hotell i varsin lägenhet som verkligen var high fashion med all tänkbar teknik, vi hade kök och tvättmaskin… ingen hade bott i dessa rum före oss och det var otroligt vackert. I Chiang Mai berättade man om de stora problem som fanns på platsen. Man hade klart för sig hur smugglingen gick till. Man visste oftast även i vilket område det fanns odlingar och laboratorier i grannländerna. Man visste bara inte när karavanen av bärare Sture Wallentin, Torbjörn Munther och Eva Lexon i samspråk med en polis på ett Safetyhouse. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 47 lämnade ”Stage house” för att passera gränsen och lämna av partierna i ett ”Stage house” på thailändska sidan. Karavanerna som gick till fots hade ett stort antal bärare av narkotikan och dessa eskorterades av beväpnade vakter. Vid ingripanden mot dessa smugglare blev det alltid skottlossning. Förklaringen var lika enkel som självklar för poliserna på platsen. Det är dödsstraff för narkotikabrott i Thailand. Att bli gripen av polis var detsamma som dödsstraff. Skulle man gripas och avrättas begravdes kroppen i Thailand och det var väldigt dyrt att få den forslad till sitt hemland. Om man däremot dödades i strid fick man kroppen skickad till sitt hemland t.ex. Laos. Dessa människor var ofta mycket fattiga och släkten hade inte råd att betala hemtransport av en avliden familjemedlem. Därför sköt man alltid på polis för att antingen klara sig eller för att dö ”på platsen” och få kroppen hemtransporterad till familjen. Vietnam I Vietnam besökte vi olika polisiära organisationer samt FN och ambassader. Vad som är slående när man reser i länder som Thailand och Vietnam är att det är så MÅNGA människor, överallt. Vi fick berättat för oss att i Hanoi har man i genomsnitt 3-4 kvadratmeter per person i boendeyta. Vi kan då förstå varför alla människor vistades utomhus i Hanoi och alla åkte moped. Vietnam bjuder på fantastiska naturscererier. trodde vi att vi skulle få besöka deras högkvarter. Vi blev dock varje gång skjutsade till samma ställe och samma rum och vi fick aldrig klart för oss i vilken byggnad vi var. Människorna vi träffade svarade inte alltid på direkta frågor och vi märkte att det var ett väldigt hierarkiskt land. Vi fick ungefär samma information vid alla möten med olika välrepeterade ”informationstal”. Det sades att det inte fanns någon produktion av narkotika i Vietnamn och att Vietnam är ett transitland för narkotika, företrädesvis till Australien. Vi visste om det problem som finns i bland annat Europa med vietnameser som odlar cannabis i England t.ex. Man uppgav att man inte kände till problemet och det var inte läge att fråga mer om detta. Oro uppstod när vi ställde frågor som de inte ville besvara, vid flera tillfällen tog mötena slut när de ansåg ämnet uttömt. Även i heroinproblematiken är vietnameserna en sluten grupp som inte beblandar sig med andra än landsmän. I både Australien och England finns det stora grupper vietnameser. I Vietnam är det dödsstraff för 100 gr heroin. Men genom ett avtal yrkar åklagarna inte på dödsstraff för mängder understigande 500 gr. Detta medför att smugglarna oftast bär vikter som understiger denna gräns, 500 gr heroin. Besök på Klong Prem, fängelset i Bangkok Trafiken i Hanoi är svår att beskriva. Den måste upplevas. I Vietnamn hade vi en chaufför och en värd tillhanda hela tiden. Det var tur med tanke på hur trafiken var i staden och landet. Polisen försäkrade oss direkt vi kom till Hanoi att vi hade den skickligaste chauffören i kåren till vår tjänst och det tackar vi för i efterhand. Vid mötena med de olika avdelningarna hos polisen 50 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 Inne på området fick vi besöka verkstäder och utbildningsplatser samt sovcellerna Sovcellerna var ungefär lika stora som en svensk fyllecell. Skillnaden var att ca 1 m från ena kortsidan fanns en en meter hög mur, bakom muren fanns ”toaletten”. I cellen bodde 6 personer som var inlåsta där under 12 av dygnets 24 timmar. I en hög på golvet låg 6 tunna madrasser staplade på varandra, när dessa lades ut på golvet täcktes i stort sett all golvyta. Om man skötte sig kunde man få ha t.ex. tv eller fläkt i cellen men om man misskötte sig togs dessa omedelbart bort. Det ökända centralfängelset Klong Prem i Bangkok. Inne på området, som var väldigt stort, gick många fångar omkring i de olika delarna. Vissa av fångarna hade kedjor kopplade till fötter, midja och händer och bar en blåaktig tröja. Bevakade grindar fanns mellan de olika avdelningarna och öppningen sköttes av fångarna med svarta tröjor under överinseende av uniformerad personal. Fångar med vita tröjor höll ordning inom avdelningen och alla lydde dem. När vi gick omkring inne på fängelset hade vi hela tiden vakter runt om oss. Vakterna var inte beväpnade med annat än någon form av stav med en vass metallspets på. På fängelset fanns ingen form av ”gängbildning”, våra guider förstod inte frågan när den ställdes eller än mindre hur det kunde finnas gäng på anstalterna i Sverige. Man hade heller aldrig några slagsmål eller dylikt på fängelset. Brottsoffer i Thailand Vårt besök i Asien skulle avslutas med några slappa dagar i semesterorten Hua Hin, ca 3 timmars bilresa från Bangkok. Detta var våra första soldagar under hela resan och vi fick rum på ett jättefint litet familjärt hotell. Det hade bara 12 rum, en liten reception och en vakt utanför entrédörren Andra dagen i Hua Hin skulle vi gå ut och äta middag på en restaurang strax utanför hotellet. Vi hade hela tiden burit med oss alla värdesaker men denna gång kollade vi in hotellet och gjorde en säkerhetsbedömning. Det är omöjligt att bryta sig in på hotell utifrån eller att komma in genom hotellets entré och göra inbrott utan att stoppas av vakten eller receptionisten. Alltså, vi lämnade våra saker på hotellet. Efter ca 1 tim återkom vi till hotellet upptäckte att just våra 3 rum var uppbrutna. En snabb analys av läget gjorde att vi gick in (husrannsakan??) i ett rum bredvid Stures. Detta rum skulle vara uthyrt men var nu tomt. Vi hittade både spår av inbrottet och gods från Eva i rummet. Vi ringde polisen på orten och för- sökte få hjälp men gensvaret var lika med noll till en början. Efter mycket om och men kom ändå tre poliser. En var kraftigt dekorerad med både snoddar och stjärnor och gick på hälarna som om han ägde hela stället. Det visade sig att han var polischef på orten, han ville inte förstå oss alls. De andra två poliserna hade trampat i något olämpligt och stannade i receptionen för att rengöra sina skor. Vi ringde en av våra kontakter i Bangkok, en högt uppsatt chef inom narkotikapolisen. När han hörde vad som hänt bad han om att få prata med den polis som förde befälet på platsen. Befälet blev förvånat när vi räckte fram en mobiltelefon till honom där han halvlåg på sängen i ena hotellrummet. PANG, så satt han spikrakt i sängen och slog ihop sina klackar så att han satt ”i givakt” Han blev vit i ansiktet och sa inget annat än korta utrop. Efter detta så avslutades samtalet och han tog noggranna uppgifter för en anmälan. Någon timme senare anlände en spaningsgrupp från Bangkok. Chefen hade skickat ned en grupp på ett antal personer till oss för att klara upp brottet. Vi vet egentligen inte hur många som kom eller vad de gjorde men det hände i vart fall något. Vi kan bara gissa vad de gjorde, vi fick se ett foto på en man efter två dagar. Sture, som sett männen på hotellet, kunde konstatera att mannen på fotot var en av de två som ”bott” i rummet bredvid hans. Mannen på kortet samt en annan man hade checkat in på hotellet utan att uppvisa passhandling. De hade lovat i receptionen att visa passen senare eftersom de hade handlingarna nedpackade i väskorna! Snart efter att de checkat in gjorde de en stöldräd mot våra rum och betalade sina rum innan de försvann. Den utpekade mannen skall nu vara efterlyst i Thailand och han har sitt ursprung i ett nordafrikanskt land. Det vore ett nöje att få hälsa på honom i Klong Prem-fängelse om ett antal år för att se vilken färg på tröjan han lyckats få. Foton försvann men minnena finns kvar Det är tragiskt att alla anteckningar och foton försvunnit i stölden. Vi har inte fått tillbaka det tillgripna vilket har gjort denna redovisning svår. Vi har förlorat en massa otroligt fina bilder från en fantastisk resa, men stölden gav oss även erfarenhet från polisarbetet med en annan dimension. Sammanfattningsvis har vi upplevt en helt fantastisk resa i en del av världen som ingen av oss förut varit i. Vi kan konstatera att våra arbetsförhållanden skiljer sig mycket från varandra men att droger ställer till med stora problem på olika sätt i olika länder. Vi är efter dessa upplevelser tillbaka i vardagen igen, stärkta i vår övertygelse i den eviga kampen mot drogerna! Q SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 51 Världen runt Efedrin i miljoner Drygt 5 miljoner efedrintabletter togs i beslag vid en kontroll av läkemedel som skulle skickas från Belgien till Mexiko i november 2008. Försändelsen var deklarerad som ”medicines – not restricted”. Analys på tullens laboratorium visade att det var mycket lätt att extrahera rent efedrin från ”medicinerna”. Tabletterna i den 1 ton tunga försändelsen var tillverkade av ett läkemedelsföretag i Belgien. Utredningen avslöjade att ca 55 miljoner efedrintabletter hade exporterats till Mexiko sedan mars 2008. Av denna mängd kan man framställa 2 000 kilo metamfetamin. Narkoanalys användes mot Bombay-terrorist Den ende överlevande terroristen efter dödsattackerna i Bombay i slutet av förra året, misstänktes komma från Pakistan. Några dagar efter dådet informerade polisen om att man skulle injicera en drog, ett ”sanningsserum”, i mannen för att få honom att berätta vem han och de övriga terroristerna var och var de kom ifrån. Metoden, som kallas narkoanalys och som beskrevs i förra numret av SNPF-tidningen, används uppenbarligen fortfarande i Indien men är förbjuden i de flesta demokratier i världen. Definitivt stopp för magiska svampar i Holland Handel med färska hallucinogena svampar förbjöds den 1 december 2008 i Holland. Att sälja torkade svampar är förbjudet sedan tidigare. Försäljningen av färska magiska svampar har huvudsakligen skett i s.k. smart shops. Trots protester har nu 180 sådana butiker tvingats stänga. Förbudet kom efter en lång rad olyckshändelser och även dödsfall till följd av missbruk av hallucinogena svampar, vilket kulminerade med ett dödsfall då en fransk 17-årig flicka på skolresa i Holland dödshoppade från en bro efter att ha ätit ”Magic mushrooms”. Det har främst varit utländska besökare som drabbats av olyckor i Holland sedan de konsumerat dessa farliga hallucinogena svampar. Skräppost i datorn dominerar Mer än 90 procent av 430 miljoner e-postmeddelanden, riktade till olika företag och som det internationella säkerhetsföretaget Panda Security analyserade förra året, bestod av skräppost. Viagrakopior stod för drygt 20 procent och i 32 procent av alla spam erbjöds andra läkemedel för viktminskning och annat som gör livet lättare. Några procent av skräpposten innehöll någon form av virus eller trojan. 54 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 Ett kilo beslagtagen färsk svamp, som innehöll det hallucinogena ämnet psilocybin, var inköpt från det holländska näthandelsföretaget www.freshmushrooms.nl, en webbsajt som inte existerar mer. Landet runt Lagliga nätdroger i farozonen Att sälja nätdrogen Spice måste vara en blomstrande verksamhet. Spice består av en blandning av torkade och krossade örter som säljs i påsar om 3 gram. Priset är 179 kr resp. 239 kr för Spice Gold. Nätsidan har på senare tid utökats med ytterligare fem olika rökmixar i varierande namn som ska påminna om Spice och således ge ett cannabisliknande rus. Priset för de nya produkterna varierar mellan 239 och 329 kronor per 3 gram, helt jämförbart med hasch och marijuana. Priserna avskräcker GHB – GBL Det är inte bara i Göteborgsområdet som GHB och GBL missbrukas och skördar dödsoffer. I Kallinge i Blekinge dog en 30-årig man i slutet av januari i år under en GHB/GBL-fest. En 40årig man hittades i ett livshotande djupt medvetslöst tillstånd men räddades till livet. Thomas Pärlklo vid polisen i Blekinge berättar att GHB/GBL introducerades i länet för flera år sedan av kroppsbyggare i Karlshamn. Missbruket har sedan spridit sig till Ronneby och Karlskrona och man räknar med att ett 50tal personer regelbundet missbrukar GHB/GBL i Blekinge idag. inte unga köpare, utan tvärtom tar produkterna slut då och då. För att göra det ytterligare bekvämt för ungdomar som fortfarande hor hos föräldrarna anges innehållet på försändelsen som hobbyartiklar och avsändare är Naturens Deal. Polisen har köpt in och SKL har analyserat Spiceprodukter och identifierat ett flertal olika örter, men utan att hittills hitta någon förbjuden substans. Nu har man dock förbjudit Spice i Tyskland efter att ha upptäckt en stark syntetisk cannabinoid, starkare än THC. Även Storbritannien, Österrike och Schweiz har tidigare infört försäljningsförbud. Mefedron klassades som hälsofarlig vara Den syntetiska drogen mefedron började marknadsföras som laglig drog på nätsidan Smartdrugs och andra liknande Internetsajter under 2008. Mefedron har effekter som liknar ecstasy- och amfetaminrus och blev därför på kort tid mycket populär. Eftersom drogen levererades i ren pulverform var den svår att dosera och flera fall av överdoser rapporterades. Mefedron förbjöds enligt lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor den 15 december 2008. Dagen innan dog en 18-årig kvinna i Stockholm efter att ha berusat sig med mefedron och hasch. Marijuana i kakform Marijuanakakor har tagits i beslag i Stockholm. Storleken på de pressade kakorna är som en femkrona med 2,5 mm tjocklek. Vikten är 5 gram. Beslaget i Stockholm är det enda hittills kända av dessa stora ”tabletter”. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 55 Krönika Harm Reduction – ett sidospår i kampen mot narkotika Under de senaste åren har begreppet ”harm reduction” eller skadebegränsande åtgärder allt oftare börjat förekomma i artiklar, utredningar och andra förslag om hur narkotika bör bekämpas i Norge. Men: den verkliga harm reduction-insatsen är en polisinsats. Polisens frånvaro i missbruksmiljöerna gör det svårare för missbrukarna att bli drogfria. Frånvaron av ett samhälleligt nätverk som påverkar motivationen till ett drogfritt liv är det samma som att göra det svårare att sluta. Legaliseringsrörelsen har dessutom kastat sig in i denna trend och har i sin strategi för att legalisera cannabis nu fullt fokus på att framställa även andra narkotiska ämnen som ofarliga. Dagens läkemedelsassisterade behandling är så hårt präglad av läkemedel att möjligheten till rehabilitering blivit starkt försvårad. Tilldelning av metadon, subutex och subuxone är i sig själv icke en framtidsinriktad skadeförebyggande åtgärd, men en fortsättning på ett liv i beroende på recept. Rusfrihet Den bästa harm reduction-åtgärd som samhället kan sätta in är att lägga förhållandena till rätta för drogfrihet – och det som vi menar med ett mer värdigt liv. Att det är möjligt att åstadkomma detta har vi sett många exempel på, och de leder till resultat. Användandet av anpassade straffsanktioner med förebyggande effekt är centralt i de olika handlingsplaner som berör narkotikamissbrukare. Särskilt gäller detta barn och unga. I Norge har vi under senare år allt mer börjat kombinera åtalsunderlåtelser med villkor om drogfrihet. Detta innefattar också ett samarbete med föräldrar, fackfolk och poliser. Det är en mer framkomlig väg till narkotikafrihet än all harm reduction. Q Lars Holmen Direkt motsatta resultat ”Harm reduction”-begreppet är i sig kraftigt positivt laddat, och det finns väl ingen som på allvar inte vill vara med på att begränsa skadeverkningarna vid narkotikamissbruk. Problemet med det aktiva utövandet av harm reduction är dessvärre att det har lett till de direkt motsatta resultaten. Det som kännetecknar förhållandena kring harm reduction-åtgärder kan i korthet förklaras med tre olika faktorer: 1. Det blir tryggare att missbruka narkotika. 2. Det blir billigare att missbruka narkotika. 3. Narkotika blir mer tillgänglig. Man behöver inte vara raketforskare för att förstå att dessa tre centrala faktorer kommer att bidra till att öka missbruket av narkotika i samhället. Verkligheten blir alltså den att de problem som harm reduction-åtgärderna skulle bidra till att dämpa har ökat betydligt i omfång. När vi tittar på andra länder som tidigt var igång med harm reduction-åtgärder är nu hos dem åtgärder som t.ex. metadonutdelning en större dödsorsak än heroinmissbruket. 58 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 Lars Holmen är ordförande i Norsk Narkotikapolitiforening (NNPF). Krönikan är en redigerad del av hans inledningsanförande vid NNPF:s höstkonferens 10 – 12 oktober utanför Trondheim. Översättning: Jonas Hartelius. Foto: Gunnar Hermansson. Debatt Förskrivning av heroin i Danmark Tvång till knark eller tvång till frihet från knark. Gratis heroin är på modet bland de som resignerat inför narkotikamissbruket. I Danmark anvisade politikerna förra året cirka 70 miljoner kronor för att underlätta flera hundra heroinisters fortsatta missbruk. Försöket, som har stort stöd av de folkvalda, ska utvärderas efter två år. Om man nu som politiker är ’modig’ nog att underlätta fortsatt missbruk så kanske det finns någon politiker som är ’modig’ nog att underlätta tillgång till tvångsvård med meningsfullt innehåll - sjuk- och hälsovård, utbildning, arbete, studier, skuldsanering mm. Att bara låsa in folk utan konstruktiva åtgärder är lika meningslöst, om än mindre skadligt, som att dela ut heroin. Snart börjar väl kokainisterna knorra och undra varför inte dom får gratis kokain. Antagligen finns det några som anser att också det skulle vara en strålande idé. Svenska beslutsfattare står på sig och har den, i knarklegaliserarnas trånga värld, besynnerliga idén att det ska vara svårt att få tag i narkotika och lätt att få vård. Det finns mycket i övrigt att önska beträffande svensk narkomanvård och nuvarande insatser mot narkotika, men det danska försöket med heroin till heroinister är en del av narkotikaproblemet och inte en del av lösningen. Hur går det då med förskrivningen av heroin i Danmark? Många förväntade sig uppenbarligen att försöket skulle starta den 1 januari i år men det har inte skett och missbrukskonsulenten i Kommunernes Landsforening, Rafal Atia, säger till dansk radio att antagligen kommer inget att ske före sommaren, och han tillägger att ”det finns ingen anledning frukta att missbrukarna ska gå till ytterligheter för att få sin narkotika” och påminner om att missbrukarna redan är föremål för behandling och får sitt metadon. Q Torgny Peterson Artister och droger Det är inte med någon större förvåning man återigen kan följa den överreaktion som uppstår när vissa kategorier i underhållningsbranschen i likhet andra medborgare blir kontrollerade vid misstanke om brott och illegalt missbruk. Samma fåfänga visa hörs återigen. Rör inte mig, jag är speciell eftersom jag är konstnär eller artist, så ljuder ibland argumentet för en slags självutnämnd immunitet. Andra förklaringar för särbehandling är att konstnärligt skapande gärna skall utvecklas och utföras under influens av stimulantia. Flummighet var benämningen på detta förhållningssätt med sin storhetstid för 40 år sedan. Historien har väl ändå lärt oss en del och det kan vara tid för en del i underhållningsbranschen att reflektera och mot bakgrund av konsekvenserna av de misstag som tidigare begåtts ta sitt ansvar. Ett ansvar som delvis skall syfta till ett skydd för de egna att inte falla offer för yrkesåkomman med drogmissbruk med ibland den sämsta yttersta konsekvensen. För den som tvivlar lämnas lästipset om Göran Bohlins bok Idiotiska klubben. Vitboken, som med all önskvärd tydlighet beskriver hur vi onödigtvis förlorat många av våra allra bästa underhållare. Är det någon som tvekar på att det finns en symbios mellan spridningen av narkotiska preparat och vissa livs- och musikstilar, och därmed ett alldeles särskilt ansvar för den som i offentligheten finns där som förebild för de unga som så gärna identifierar sig med och lockas kopiera idolens beteende? Narkotikaproblematiken i världen är en komplex historia med kopplingar in i korrupta politiska miljöer där man glömt eller inte vill se det elände och den förnedring den skapar för de fattiga och utsatta. Det är narkotika som ofta finansierar krigsherrars grymma övergrepp mot människor. Artister och konstnärer vill gärna bli tagna på ett särskilt allvar och är ofta djupt engagerade i dessa samhällsfrågor och det får inte lämnas utrymme för att ifrågasätta den trovärdigheten. Q Anders Stolpe SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 59 § Rättsrutan § § Rättsrutan § Opium i brännpunkt Mycket av den narkotikalagstiftning som finns härstammar från det uråldriga bruket av opium som det funnits behov av att förbjuda eller reglera i de flesta länder. Det är väl känt bland oss i Sverige att det mestadels är bland vissa etniska grupper som bruket av opium varit utbrett. Frågan är om det enbart stannar inom dessa grupperingar med tanke på de stora beslag som gjorts förra året. Det kom nyligen en rapport från FN-organet UNODC som uttalar att opiumproduktionen i Afghanistan minskat med 19 procent 2008. Afghanistan anses stå för 90 procent av världsproduktionen. En av anledningarna sägs vara att priset för odlarna minskat varför andra grödor i viss mån tagit över. Men om priset för odlarna minskat så borde priset för missbrukaren av opiumet och kanske även heroinet minska. Risken är då att vi översållas med billig narkotika. Det största beslaget någonsin i Sverige gjordes av tullen i april 2008 då omkring 100 kilo opium beslagtogs i Stockholmstrakten. Vid spaning mot två misstänkta personer gjordes ingripande sedan de lämnat en lägenhet i Bromma. I lägenheten påträffades cirka 10 kilo opium på två platser. Dessutom hittades en träkonstruktion som lättast kan beskrivas som en träram med plywoodskivor på båda sidor. I innandömet hade sannolikt opiumet förvarats tidigare. Vid efterföljande husrannsakan i en av de misstänktas Cadillac, som stod parkerad i närheten, påträffades flera liknande träkonstruktioner som visade sig innehålla cirka 23 kilo opium. Vid husrannsakan i en annan lägenhet påträffades nycklar till ett förråd hos Shurgard i Solna. Även här påträffades träkonstruktioner som innehöll nästan 66 kilo opium. För övrigt kan nämnas att Shurgard har övervakningskameror så vem som passerat in och ut vid olika tillfällen var rätt lätt att bevisa. Huvudmännen fick vardera tio års fängelse. Ytterligare tre personer dömdes. Vid fortsatta spaningar mot samma gruppering kunde det konstateras att opium blivit en bristvara och att man vid telefonavlyssning kunde misstänka en ny narkotikaleverans från en person i Göteborg § Rättsrutan § till en Täbykille. Vid tillslag påträffades förutom mindre mängder opium och kokain nästan 1000 st Subutextabletter. Ärendet handlades av kolleger till mig på Internationella åklagarkammaren i Stockholm, Anna-Lena Nilemar och Lars Hedvall. I Göteborg gjorde polisen i september 2008 också ett jättebeslag av 20 kilo opium sedan man först påträffat metadontabletter på en person. Uppenbarligen är det så att de flesta opiaterna är utbytbara mot varandra ur ett missbrukarperspektiv. Ett annat mål som nyligen avgjorts och som renderat i två års fängelse för grov narkotikasmuggling har rört 395 ml opiumlösning. Svårigheter har funnits att passa in mängden vätska till våra lathundstabeller som utgår från gramberäkningar med aktiv substans. Som bekant så anses styrkan hos råopium motsvara en tredjedel av styrkan hos samma mängd gatuheroin. Detta har Högsta domstolen slagit fast i ett mål NJA 1994 s374. Därför anses befattning med 75 gram råopium utgöra en gräns för att brottet skall bedömas som grovt. Alla omräkningar mellan olika måttenheter är klassiskt svåra att göra, särskilt när halten av aktiv substans är okänd. Efter alla lyckade beslag 2008 kan man undra om missbruket och opiumanvändandet minskat. Karl Marx sa för länge sedan att ”Religion är opium för folket” och man kan konstatera att kraften i dessa båda storheter inte minskat de senaste hundra åren. Opium är oerhört vanebildande. Så fortsättning följer. Nu senast i slutet av januari 2009 då det åter var dags för ett jättebeslag hos tullen i Göteborg sedan två kvinnor stoppats med resväskor fulla av opium. Hans-Jörgen Hanström § Rättsrutan § SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 61 Fängelsegäng i Kalifornien TEXT: CHRISTINA LINDGREN, Narkotikaroteln, GBG På en föreläsning i San Diego under CNOA´s konferens i november 2008, föreläste Matthew Buechner som arbetar som ”Special Agent, California Department of Corrections Special Service Unit, Gang Intelligence Rancho Cordova”. Han har, som titeln utvisar, specialiserat sig på information om bl.a. fängelsegäng och har under 13 av sina 20 år inom amerikanska kriminalvården arbetat på Pelican Bay State Prison. L iksom i Sverige finns det olika klasser av fängelser och anstalter, men föreläsningen rörde sig mest om de 33 så kallade State Prisons som finns i Kalifornien. På dessa är 93 procent män, varav 28 procent är ”vita”, 29 procent ”svarta”, 37 procent har spansk härkomst och de sista sex procenten utgörs av andra ursprung. California Department of Correction and Rehabilitation (CDCR) hade 2007 ca 318 400 personer i sin vård, både intagna på olika anstalter och villkorligt frigivna. Ca 40 procent har någon form av gängtillhörighet. Av de med gängtillhörighet är drygt 68 000 intagna på olika anstalter och ca 59 000 villkorligt frigivna. I november fanns 29 166 livstidsdömda interner. Dessutom 3445 livstidsdömda utan möjlighet till frigivning och 658 interner som väntade på dödsstraff på Kaliforniens fängelser. Innan internerna placeras på anstalt poängsätter man dem för att få fram olika fakta som gängtillhörighet och vilken typ av säkerhetsklassning det skall vara på den anstalt man skall placera dem på. Mobiltelefoner, narkotika och våld Problematiken med fängelsegäng började redan på 1950-talet i USA då interner med spanskt påbrå från östra Los Angeles gatugäng gick samman och startade Mexican Mafia (EME). Strax följde andra gängkonstellationer och för att få bukt med problemen, bl.a. i form av fängelsegängrelaterade mord både inne på anstalterna men även utanför, startades Special Service Unit (SSU). SSU består av personal som arbetar med utredning och underrättelser för California Department of Corrections. Ett av de största problemen på anstalter är mobiltelefoner. Under 2008 hade man tagit ca 500 64 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 mobiltelefoner i beslag fram till november månad. Även narkotika är ett problem. Narkotikan skickas in via post eller smugglas in på annat sätt. Som kuriosa kan nämnas att det inte är tillåtet att tatuera sig på fängelset. För att bli klassade som ett fängelsegäng krävs att tre personer eller fler, formellt eller informellt, organiserar sig och har ett gemensamt namn, tecken eller symbol. De skall sedan planera, organisera, hota, finansiera, stödja eller begå olagliga handlingar enskilt eller tillsammans. Brott som fängelsegängen begår är mord, utpressning, narkotikahantering, beskyddarverksamhet m.m. Blood in – Blood out I Kalifornien är det vanligt att interner har någon form av gängtillhörighet. Om man inte har det när man hamnar i fängelse är sannolikheten stor att man tillhör ett gäng innan man blir frigiven. Främsta anledningen till att man ansluter sig till ett gäng är för beskydd, att få tillgång till narkotika eller för att få inflytande. Nedan följer en kort presentation av de vanligast förekommande gängen på State Prisons i Kalifornien: Northern Structure Eller Nuestra Raza som de också kallas, finns sedan 1983 och förekommer främst på fängelser i norra Kalifornien. NS har ca 345 medlemmar. Det finns 14 regler att följa för att vara Nuestra Raza. De brukade skära i ansiktet på sina motståndare, men har på senare tid börjat hugga ihjäl dem istället. Black Guerilla Det finns ca 80 medlemmar på anstalt. Deras symboler är drakar eller svärd och gevär korsat. De grundades 1966 av George ”Dragon” Jacksson och James ”Bone” Johnson. Jackson fick ett vapen insmugglat på anstalten av sin advokat och tog gisslan och krävde frigivandet av andra BGF medlemmar. Han dog under flyktförsök -71 och blev martyr för rörelsen. För att gå med i BGF måste man döda (blood in). Enda sättet att lämna BGF är att själv dö (blood out). Aryan Brotherhood Ariska brödraskapet startade 1960 och har ca 130 medlemmar på anstalt i Kalifornien. AR kallas också ”the Brand”. Det är ett fängelsegäng som har verbala regler de följer. De rekryterar unga interner. Deras symboler är vikingar, treklövrar etc. Även dessa använder sig av blood in – blood out på anstalten. Nazi Lowriders NLR bildades 1970 men blev fängelsegäng först 1998. Kallas också ”the Ride”. De är välorganiserade och har kopplingar till bl.a. Ku Klux Klan. De har ca 60 medlemmar på anstalter i Kalifornien. De vill kontrollera vita interners aktivitet på fängelset men går inte ihop med det Ariska brödraskapet. Nazi Lowriders är kända för att vara offensiva i sina våldshandlingar. Mexican Maffia Kallas också ”La eMe” och har 1356 medlemmar på olika fängelser i Kalifornien. Detta var Kaliforniens första fängelsegäng och bildades 1956-57 och finns i 13 stater i USA. De växte i samband med heroinsmuggling på 60-talet. EME har ingen känd ledare utan är flera löst sammansatta gäng. Deras symbol är bl.a. en svart hand tatuerad. De har en fjärdedel av intäkterna för narkotikaförsäljningen på anstalterna. Nuestra Familia NF har 63 medlemmar på anstalter i Kalifornien. Bildades 1966 och kontrollerar narkotikahanteringen på anstalter i norra Kalifornien. De är i fejd med Mexican Mafia. Det finns både vita och svarta medlemmar. Deras symbol är en sombrero med en kniv igenom. Texas syndicate De flesta medlemmarna i TS är av spansk härkomst. De tillåter inte längre medlemmar som är vita eller färgade. Oklart hur många medlemmar som organisationen har, men minst lika många i fängelser som utanför. De är rivaler till EME mfl. Texas Syndicate har en paramilitär uppbyggnad med president och vicepresident som väljs av medlemmarna. De medlemmar som är på utsidan måste betala 10 procent av sin inkomst till de av medlemmarna som sitter i fängelse. Buechner nämnde flera sammandrabbningar mellan de olika gängen på olika fängelser där det resulterat med dödsfall. Ett av dem var när en intern skulle bli medlem i Ariska Brödraskapet genom att mörda en annan intern. För att visa att det var en rättfärdigad handling han utförde hade han två pappersremsor med anteckningar där det angavs vem som gav honom lov att ge sig på det tilltänkta offret och varför. Dessa anteckningar var uppstoppade i rectum tillsammans med delar av ett gem samt tobak. Anledningen till denna annorlunda förvaringsplats var att han inte trodde att han skulle undkomma utan upptäckt. Han räknade också med att hamna i isoleringscell efter sitt brott. I samband med att han utförde mordet blev han själv dödad och planeringen med anteckningar mm uppdagades. Blood in – Blood out. Q SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 65 Fenazepam och alprazolam – nutidens tunga knark Narkotikaklassade läkemedel håller på att erövra även den illegala missbruksmarknaden. Dessa ”mediciner” är inte längre något som läkare har monopol på att dela ut. T ullens narkotikabeslag domineras idag av bensodiazepiner. För ett tiotal år sedan hade insmugglade Rohypnoltabletter breddat vägen för denna typ av preparat. När läkemedelstillverkare och myndigheter försökte minska tillgången på den illegala marknaden, dök förfalskade kopior upp. De kunde innehålla en annan rusgivande substans av samma slag, som t.ex. i de första falska Rohypnoltabletterna, vilka under en period innehöll substansen fenazepam. På senare tid har alprazolam blivit en av de mest populära bensosubstanserna bland missbrukare. Fenazepam har skördat dödsoffer Fenazepam är en mycket potent bensodiazepin som kommer från Ryssland. Substansen har aldrig förekommit i läkemedel i västvärlden. För något år sedan började fenazepam säljas på Internet som en ren substans i pulverform. Fenazepam var då fortfarande inte klassad och alltså inte förbjuden att sälja eller köpa. Detta lockade många och ofta unga missbrukare att köpa drogen utan att vara medvetna om riskerna. En rusgivande dos fenazepam är ett par milligram, vilket är mycket svårt att dosera i ren pulverform. Drogen är dessutom långtidsverkande och effekten kan sitta i flera dagar. Detta har resulterat i att många unga missbrukare hamnat på sjukhus i medvetslöst tillstånd och ett dödsfall i början av 2008 kunde kopplas till överdos av fenazepam i kombination med ett par andra läkemedel. Missbruk av fenazepam rapporterades snart från olika håll i landet och kravet på narkotikaklassning blev så stort att Läkemedelsverket snabbutredde och regeringen fattade beslut om klassning i september 2008. Olyckligtvis fortsatte missbruket och i Örebro avled en 25-årig man i november 2008 efter en förmodad överdos av fenazepam. Alprazolam ”the drug of choice” Xanor och Xanax är exempel på namn på tabletter som innehåller den mycket efterfrågade substansen alprazolam. Alprazolam är, liksom fenazepam, en mycket stark drog som ger ett rus redan vid intag av ett par milligram. Förutom att läkare kan skriva ut dem kan preparaten inköpas på Internetapotek. Sedan några år finns även alprazolam i ren pulverform att köpa från Kina och illegalt tillverkade tabletter och kapslar är därför en del av utbudet såväl på Internet som på gatumarknaden. Alprazolam och andra bensodiazepiner ingår vanligtvis i ett blandmissbruk och preparaten tas ofta för att lugna, kunna sova, för att våga eller för att glömma eller för att förstärka effekter av andra droger. Q Gunnar Hermansson Dessa tabletter tog Citypolisen i beslag vid Sergels Torg i januari 2009. Den misstänkte säljaren gick omkring och hällde upp tabletter i händerna när poliserna ingrep. I samband med noggrannare kroppsvisitation hittades ca 800 tabletter i mannens kalsonger! Efter utredning kan det konstateras att någon okänd har skickat tabletterna med brev från Serbien. Analys hos SKL har visat att tabletterna innehåller alprazolam. Bildtext och foto: Lennart Karlsson 66 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 100 år av internationell narkotikakontroll I 100 år har världssamfundet strävat efter att begränsa användningen av narkotika till medicinska och vetenskapliga syften. S ystematisk handel med narkotika har förekommit internationellt sedan slutet av 1700-talet, då britterna började sälja opium till Kina. Försök av Kinas regering att hejda opiumimporten för att stoppa den utbredda opiumrökningen i landet ledde till två krig 1839 – 1842 resp. 1858. När kolonialmakterna hade tvingat kineserna att öppna sina hamnar blev importen av opium helt fri. För nationellt sinnade kineser framstod den opiumrökande kinesen liggande i en opiumhåla som en sinnebild för det kinesiska folkets förslavande under främmande makter. I början av 1900-talet började även opinioner i andra länder inse att det var nödvändigt att kontrollera opiumtrafiken på Kina. 1909 års kommission och de första konventionerna I februari 1909 sammanträdde en internationell opiumkommission i Shanghai, Kina. Dess arbete ledde senare till att en första opiumkonvention ingicks 1912 i Den Haag, Nederländerna. Det blev det första internationella regelverket, där de anslutna staterna förband sig att begränsa handel och användning av vissa narkotika till medicinska och vetenskapliga syften. Konventionen reglerade endast opiater och kokaberedningar, eftersom de var de enda som var föremål för omfattande missbruk. Efter första världskriget fortsatte det internationella samarbetet för narkotikakontroll inom Nationernas Förbund. En andra opiumkonvention ingicks 1925. På förslag av Egypten togs även cannabisberedningarna upp som kontrollerade medel. Efter hand skrevs allt fler konventioner och protokoll: 1931, 1936, 1946, 1948 och 1953. FN:s generalförsamling beslöt 1958 att samla alla regler i en enda konvention, sedermera 1961 års allmänna narkotikakonvention. Allmänna narkotikakonventionen (1961) Allmänna narkotikakonventionen kan sägas vara den internationella narkotikakontrollens grundlag. Den är ett allmänt regelverk som är bindande för alla anslutna länder – även Nederländerna. Den begränsar den tillåtna användningen av reglerade narkotika till medicinska och vetenskapliga syften. Narkotika under kontroll enligt denna konvention är endast cannabis, opiater och kokaberedningar. Under senare delen av 1960-talet uppstod i Västerlandet ett omfattande missbruk av en rad nya droger, bl.a. amfetamin och hallucinogener. Eftersom det var svårt att ställa dessa under kontroll enligt Opiumrökningen bland kineserna blev mot senare delen av 1800-talet en sinnebild för det kinesiska folkets slaveri under kolonialmakterna och deras fria handel med opium. Från en kinesisk teckning i slutet av 1800-talet (beskuren). allmänna narkotikakonventionen skapade FN en ny konvention. 1971 års psykotropkonvention Genom 1971 års psykotropkonvention regleras bl.a. en rad syntetiska centralstimulantia (amfetamin m.fl.), vissa läkemedel (bensodiazepiner m.fl.), många hallucinogener (LSD m.fl.). I praktiken har det visat sig lättare att reglera nya medel enligt denna konvention, så som varit fallet med t.ex. GHB. EU har dessutom beslutat att en del hallucinogener, som TMA, skall stå under narkotikakontroll (el. motsv.) inom unionen. 1988 års narkotikabrottskonvention 1988 års narkotikabrottskonvention ger riktlinjer för internationellt samarbete vid praktisk narkotikabekämpning, t.ex. bevisupptagning mellan länder. Konventionen kräver också åtgärder mot penningtvätt (penninghäleri) för att det skall bli möjlig att ta narkotikahandelns profiter i beslag. Narkotikakontrollens effekter I en översikt år 2009 skrev FN:s nakotikakontrollorgan (UNODC) att narkotikakontrollen haft betydande effekter. Som exempel tog man opium: världsproduktionen har under de senaste 100 åren minskat till en fjärdedel medan världsbefolkningen fördubblats. Utan global narkotikakontroll skulle vi troligen haft ett globalt drogproblem påminnande om opiumsituationen i Kina mot slutet av 1900-talet. Q Jonas Hartelius SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 69 Erfarenheter från USA i kampen mot organiserad brottslighet TEXT: JONAS ENGSTRÖM, STEFAN EDIN OCH MIKAEL RIGGO Polismyndigheten i Stockholms län En studieresa till Washington och New York under några dagar i oktober 2008 gav idéer till nya angreppsvinklar för att effektivare kunna bekämpa den grova organiserade brottsligheten i Sverige. M ålet med resan var att skaffa kunskap om myndighetsgemensamt arbete mot grov organiserad brottslighet, nyrekrytering till kriminella nätverk samt metoder för att säkra brottsliga ekonomiska tillgångar. Kunskapen ska användas på hemmaplan för att genom förfinande och utvecklade metoder nå framgång i dessa delar. Likheter och skillnader Vi hade ett omfattande program med många möten och var bla hos DEA, (Drug Enforcement Administration), FBI, (Federal Bureau of Investigation) och Homeland Security. Där träffade vi många personer som gav oss insikt i det amerikanska arbetet mot den organiserade brottsligheten och kunde konstatera att vi har liknande problem som finns i USA. Eftersom problematiken uppstått tidigare i USA har de kommit längre i sitt arbete. Det finns också viktiga skillnader i rättssystemet. I USA finns både federala, statliga och lokala lagar. För att kunna använda sig av all möjlig lagstiftning i kampen mot den organiserade brottsligheten, arbetar man i s.k. ”taskforces”, dvs. motsvarigheten till våra aktionsgrupper. Där sker samverkan på alla polisiära nivåer och givetvis med andra myndigheter. Aktionsgruppen ska jobba med ett definierat problem, t.ex. en gruppering, en brottstyp eller ett begränsat geografiskt område. Detta blev tydligt i New York där fem aktionsgrupper jobbade med fem olika kriminella grupperingar (varav två var italienska maffiafamiljer). Detta beskrevs av alla vi mötte som en synnerligen viktig del i bekämpandet av grov och organiserad brottslighet. I USA finns t.ex. ”the RICO-act” vilken är en särskild lagstiftning som antagits för att bekämpa organiserad brottslighet. Den innebär att om vissa förutsättningar är uppfyllda så öppnas möjligheter att använda fler juridiska verktyg för att säkra bevis och brottsutbyte. Påföljden för brott blir också avsevärt hårdare om det bedöms som ett ”RICO-brott”. Det amerikanska rättssystemet medger användande av informatörer, infiltratörer och kronvittnen. Givetvis används också teknikspaning i form av telefonavlyssning, buggning och annat. Kompetensen och utrustning för att använda detta finns i spanings-, utrednings- eller aktionsgruppen. Vid besöket hos ”Special Narcotic Prosecutor Team” i New York var det mycket intressant att se hur en utredningsgrupp, som satt i samma korridor som åklagaren, med hjälp av informatörer och infiltratörer både spanade, slog till och utredde egna brott med mycket goda resultat. Viktigt att bekämpa makt och pengar En stor framgångsfaktor är att arbeta mot ”crimes of greed”, dvs. makt och pengar, som är grundbultarna i den organiserade brottsligheten. För att komma åt detta görs alltid parallella utredningar, en ekonomiskoch en brottsutredning. Syftet är att säkra och återföra pengar till staten eller till målsägare utsatta för brott. 72 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 Stefan och Jonas samtalar med en utredare på Office of the Special Narcotics Prosecutor i New York. Vid besöket hos FBI informerade besökarna om narkotikabekämpningen, organiserad brottslighet, penningtvätt och hur man förverkar kriminellas tillgångar. Från vänster Jonas Engström, Stefan Edin och Mikael Riggo tillsammans med en FBI-agent. Vid alla besök kunde vi konstatera att alla myndigheters arbete på något genomsyrades av arbetet mot terrorismen som en följd av 11 september 2001. • Hur dessa kunskaper kan användas på hemmaplan Vi ser också behovet av aktionsgrupper som är myndighetsgemensamma för att kunna arbeta effektivt med samhällets alla medel. Vikten av att ha åklagare på plats i aktionsgruppen kan inte nog understrykas liksom att aktionsgruppen både är operativ och har utredningsförmåga. Aktionsgruppen ska ha tillgång till en modern teknikspaning och arbeta mot ett identifierat problem. Fokus bör läggas, i stället för på förväntat straff, på förverkandeutlösande brott. Ett mål som bara gäller en del i rättskedjan riskerar att inte nås. Det är därför viktigt att det finns en samsyn inom rättsväsendet. Personer, brott, mål och ärenden som prioriteras måste handhavas av utredande (aktionsgrupper), föredragande, dömande och kriminalvårdande myndigheter hela vägen in i mål. Så är inte fallet idag. Q Svensk polis jobbar idag huvudsakligen med traditionell brottsutredning och spaning mot specifika brott. Metoden borgar ofta för god kvalitet men låg kvantitet. Någon särskild lagstiftning för organiserad brottslighet, typ ”the RICO-act”, finns inte i Sverige. Påföljderna för brott i Sverige är så pass korta att en gruppering svårligen kan slås ut över tid genom att personerna i den döms till fängelse. Inom rättskedjan görs olika prioriteringar. Det Regionala Underrättelse Centrumet (RUC) är en samverkan för myndighetsgemensamt underrättelseutbyte. Gruppen ger ett bra underlag för att se möjligheter till förundersökningar men saknar utrednings- och operativ personal. Ledning av RUC blir också svår då myndigheterna som ingår är suveräna. Efter att ha tagit del av de amerikanska myndigheterna arbete mot grov organiserad brottslighet ser vi behovet av en mängd åtgärder som bl.a. • • att kunna använda kronvittnen anpassad lagstiftning för att kunna skydda informatörer • möjlighet att brottsprovocera och använda brottsaktiva källor/infiltratörer anpassade påföljdsregler för livsstilskriminella och återfallsförbrytare Varje år delar Stockholm stad och Polismyndigheten i Stockholms län gemensamt ut ett antal polisstipendium för att stimulera polisanställd till studier inom drogoch brottsförebyggande verksamhet. Ett stipendium tilldelades under 2008 artikelförfattarna ovan, vilka med ytterligare hjälp av ett resebidrag från SNPF fick möjlighet att göra studieresan till Washington och New York. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 73 Boktips Flickan som inte fick finnas ”Fru Lundström, ni är 38 år och ni har fått en välskapt son. Det är det enda barn ni kommer att vara mor till. Nöj er med den här fine pojken ” Trots läkarens ord blir Alice Lundström gravid igen och föder dottern Ethel. Förlossningen blir svår och Alice får en förlossningsdepression. Ethel föds med blåsljud på hjärtat och det är högst osäkert om hon ska överleva de först dygnen. När personalen efter 4 dagar bär in babyn tittar Alice kallt på det lilla knytet och säger ”jag har ingen dotter”. Alice, som lider av nervösa besvär och missbrukar tabletter och alkohol, tar aldrig Ethel till sig. Detta får förödande konsekvenser för flickan under hela hennes uppväxt. Hån, kränkningar och fysisk misshandel blir hennes vardag. Ethel gör dock allt för att dölja vad som pågår i det lilla arbetarhemmet. När hon är tretton år orkar hon inte längre och försöker ta sitt liv. Ethels älskade pappa hittar henne i en snödriva, och kanske är det hans kärlek som räddar henne den där iskalla natten. Flickan som inte fick finnas, är en berättelse om utsatthet, våld och galenskap men också om styrka, kärlek och en enorm vilja. Ethel G Ericsson blev varken konstnär eller cirkusartist som hennes mor hoppades på utan journalist och företagsledare. Idag driver Ethel G Ericsson ett framgångsrikt vårdföretag. Förlag: Månpocket Författare: Ethel G.Ericsson Brott Alvars tillvaro är relativt inrutad. På dagarna arbetar han på ett konstgalleri, och på kvällarna lyssnar han på musik. Han bor i en lägenhet som han ärvt av sina föräldrar. En vinterdag kommer en ung kvinna in i galleriet för att värma sig. Hon är tunn, sliten och narkoman. Alvar bjuder henne på en kopp kaffe och bjuder in henne i hans liv. Under året som följer blir han offer för krafter som han själv inte visste existerade och till slut inträffar en katastrof. Brott kan beskrivas som både spännande och utmanande och som en psykologisk berättelse om skuld, skam, feghet och naiv godhet. Karin Fossum är född 1954 och en av Nordens främsta författare av kriminalromaner. Förlag: Månpocket Författare: Karin Fossum Recensioner: Åsa Dahlberg 76 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 Torsksverige – en mörk interiör i folkhemmet Sommaren 1938 träffade jag författaren Lubbe Nordström, när han besökte hamnen i Holmsund. Jag fick en tvåkrona för att visa honom dassen. Hans tanke var att genom besök och intervjuer med bl.a. läkare och kommunalfolk visa hur det såg ut med hygienen i det svenska Folkhemmet. Resultatet blev hans bok ”Lort-Sverige”, som vållade årets skandal. I Lubbe Nordströms anda har nu den unga journalisten Anna Skaldeman intervjuat prostituerade, kunder, poliser, socialarbetare och många andra som på nära håll ser sexhandeln i vårt land. Resultatet har blivit boken ”Torsksverige – om sexslaveri i välfärdsstaten”, som skildrar en mörk sida av folkhemmet. Skaldeman låter personerna komma till tals och gör det med levande närvaro. Man kommer in under skinnet på torskarna och flickorna. Och man blir illa berörd av all cynism och exploatering. Här hörs ”sexarbetaren”, som inte vill kalla sig prostituerad och hävdar att hon är en yrkeskvinna som väljer sina kunder. Här talar polisen om hur det är att göra razzia på bordell. Här berättar socialarbetaren om hur svårt det är att bygga upp ett förtroende med de flickor som dragits in i sexhandeln. Här avslöjar torsken hur det är att köpa sex – uppenbarligen inte svårare än att köpa varm korv. Skaldeman skildrar människorna men även mekanismerna som driver sexhandeln. Från hur det kliar i byxorna hos torsken till hur flickorna drogas och smörjs med glidmedel för att kunna köras i omlopp fler gånger under en dag. I boken finns även en fyllig redovisning av den politiska diskussionen om könshandel (”vit slavhandel”) sedan 1800-talets slut. Allt verkar gå i repris. Skaldeman skall ha beröm för att ha satt fokus på en nutida skamfläck. Det tog årtionden att städa upp i Lort-Sverige. Förhoppningsvis skall det inte ta lika lång tid att städa upp i Torsk-Sverige. Anna Skaldeman: Torsksverige – om sexslaveri i välfärdsstaten, Stockholm: Bokförlaget Langenskiöld. Thure Jadestig Boktips Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor Anabola Androgena Steroider Upplaga 10.1 Upplaga 1.1 Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ger en detaljerad bild av det aktuella svenska missbrukspanoramat. För ett hundratal aktuella droger beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs skador i samband med missbruk samt metoder för att upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om centrala juridiska och medicinska termer. Med sin tionde upplaga (2009) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 350.000 exemplar. Skriften har fått omfattande användning i utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska och ryska. Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen. Missbruk av anabola androgena steroider, AAS, och tillgången på dessa preparat på den illegala marknaden har flerdubblats på tio år. AAS-missbrukare belastar sjukvården eftersom de kräver behandling för de psykiska och fysiska skador som missbruket kan föra med sig. Rättsväsendet belastas eftersom steroidmissbruk är olagligt och kopplat till en kriminell livsstil. Detta har allt mer utvecklats till ett samhällsproblem som på alla sätt kan jämställas med narkotikaproblemet och därför berör det väldigt många. Efterfrågan på lättillgänglig, aktuell och saklig information är stor och författarna till boken Mandom, mod och morske män har kommit med en 32-sidig informationsskrift i A4-format, som på ett okomplicerat språk och med ett 60-tal bilder beskriver AAS-problemet ur alla synvinklar. AAS-skriften passar alla människor i alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande kunskaper i ämnet. Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF Den idiotiska klubben Mandom, mod och morske män En bok av Göran Bohlin En bok av Tommy Moberg & Gunnar Hermansson Den idiotiska klubben kom ut första gången våren 1995 och är nu uppdaterad och utökad med 80 sidor. Boken kan ses som en resa från mitten av 1950-talet och fram till 2006 och där ges under resans gång exempel på rockmusikens efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken skildrar också enskilda rockartisters koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika, narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna i vårt närområde m.m. Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska besvär relaterade till missbruk av anabola steroider ökar. Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet är stort. Under flera år har en växande illegal marknad av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AAS-problematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 77 Lösning Kryss 4-08 En liten men tapper skara korsordslösare skickar in sina bidrag och bland dem drogs följande lyckliga vinnare som får dubbla trisslotter. Vi säger Grattis till: Kerstin Rosholm, BOLLEBYGD Jan Nordqvist, SUNNE Carl-Göran Nilsson, JÖNKÖPING Nils-Ivar Jönsson, INGARÖ Bertil Jakdal, HYSSNA STIPENDIERUTAN Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 mars varje år. Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser. SNPF:s resestipendium till CNOA:s årliga utbildningskonferens I Kalifornien Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m. se www.cnoa.org Nytt stipendium SNPF:s PTN-stipendium Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk PTN-sambandsman i Europa. Göteborg-Frölunda Rotaryklubbs stipendium till Årets Nykomling Tilldelas medlem av SNPF, verksam i västra Sverige, som står i början av sin karriär och som visat osedvanligt stort intresse och entusiasm för sina arbetsuppgifter. Stipendiet är på 5000 kronor och skall användas till kunskapsinhämtning. 78 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09 Mediahusets stipendium Mediahuset i Göteborg AB premierar medlem i SNPF för värdefulla insatser i samarbetet mellan föreningen och Mediahuset. Stipendiet är på 10 000 kronor. Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s utbildningskonferens Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium Stipendiet är på 25 000 kronor och tilldelas en eller flera poliser för förtjänstfulla insatser i kampen mot narkotikan och den narkotikarelaterade brottsligheten. Tullverkets stipendium 10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning. Svenska Carnegie Institutets polisstipendium Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman för att bereda honom eller henne möjligheter till studier och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi tar gärna emot era förslag till kandidat. Resebidrag Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa. Se villkor på hemsidan www.snpf.org Kryss 1-09 Lösningar skall senast den 30 april 2009 sändas till: Gunnar Hermansson, Forsgränd 11, 611 32 NYKÖPING Fem vinnare får en dubbel trisslott vardera. Namn och adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
© Copyright 2024