Att bemästra missbruk
Att bemästra missbruk - möten med ungdomar och deras föräldrar Annika Hallén Hemb socionom, leg familjeterapeut Mini Maria Centrum, Göteborg FoU I Väst/GR Dagens upplägg • • • • • • • • • Presentation Statistik – alkohol och narkotika Varför droger? Vad kan motverka? Vad kan Mini Maria vara till hjälp med? Behandlingsmodell i fyra faser Bemötande Kartläggning - tonårsprofilen Fortsatt behandling – att bemästra Avslutning Mini Maria Centrum • • • • • Slog upp portarna 1995 Delat huvudmannaskap mellan sjukvård och socialtjänst Ungdomar med drogproblem upp till 21 år och deras familjer Behandling i öppenvård; samtal och medicinska insatser Tvärprofessionellt team socialsekreterare familjeterapeut sjuksköterska barnmorska psykolog läkare Narkotikautvecklingen bland ungdomar i nian • Andelen unga som prövat narkotika var hög i början av 1970-talet, ca 15 % • Minskade till 3-4 % under andra hälften av 1980-talet • Under 1990-talet mer än fördubblades siffrorna - 10 % • År 2010 var siffran 9 % för pojkar och 7 % för flickor CAN resultat - sedan 2004 undersöks även elever i årskurs 2 på gymnasiet • Bland eleverna i gymnasiets år 2 är det de lägsta alkoholnivåerna sedan mätningarna startade 1971. • Rökning var betydligt vanligare i början av 1970-talet än idag. • Erfarenheten av narkotika är däremot påtagligt större i gymnasiet jämfört med eleverna i årskurs 9. 21 % av pojkarna och 14 % av flickorna uppger att de prövat. CAN:s nationella skolundersökning Genomsnitt 8 % år 2010 Storstad - landsbygd • Narkotikaerfarenheten är betydligt vanligare i storstadsområden och minst vanlig på mindre orter och i glesbygd, samt vanligare bland killar än tjejer • Ungdomar som prövat narkotika skiljer ut sig från andra ungdomar, t.ex. avseende skolk och otrivsel i skolan • Ett tydligt mönster är att det tyngre narkotikamissbruket är koncentrerat till storstadsregionerna Andel elever som någon gång använt narkotika (Göteborg, Stockhom och riket). Göteborgsundersökningen 35 31 30 25 25 23 21 20 procent 20 16 15 15 12 10 10 9 8 7 5 0 Göteborg Pojkar årskurs 9 Stockholm Flickor årskurs 9 Pojkar år 2 gymnasiet Riket Flickor år 2 gymnasiet Alkohol då? • Tillgängligheten har ökat • Alkoholkonsumtionen har sjunkit i ungdomsgruppen • Två parallella tendenser samtidigt som den totala konsumtionen minskar ökar andelen intensivkonsumenter CAN:s nationella skolundersökning Genomsnitt 61 % år 2010 Internationellt • Mest frekvent alkoholkonsumtion förekommer i västra Europa; Storbritannien, Holland och Belgien • Berusningsdrickande är i första hand koncentrerad till Danmark, Irland och Storbritannien • Narkotikaanvändning är vanligast i Tjeckien, Frankrike och Irland Narkotikaanvändning i Sverige jämfört med övriga Europa Mer än 40 % av 16-åringar har prövat narkotika i Tjeckien, Frankrike, Irland, Schweiz och Storbritannien Sverige har bland de lägsta siffrorna i Europa; 8 % 92 % har inte prövat narkotika Diagrammet är hämtat från den internationella ESPAD-undersökningen, 2007. Elever i åldern 15 till 16 år har besvarat frågan om de någon gång använt narkotika Hur ser det ut i Göteborg? Göteborgsundersökningen Tabell 10: Andelen elever som någon gång använt narkotika. Andel av samtliga svar (Procent) Nya stadsdelarna Centrum Örgryte-Härlanda Majorna-Linné Lundby Angered Östra Göteborg Västra Hisingen Norra Hisingen Västra Göteborg Askim-FrölundaHögsbo Göteborg totalt Grundskolan årskurs 9 Gymnasiet år 2 2010 6 11 20 6 12 11 8 7 9 10 2010 30 26 34 21 17 16 21 18 17 22 10 22 Göteborgsundersökningen Andel elever som använt narkotika de senaste 30 dagarna. 14 12 12 10 8 procent 8 7 6 6 5 5 4 4 3 3 3 2 2 2 0 Göteborg Pojkar årkurs 9 Stockholm Flickor årskurs 9 Pojkar år 2 gymnasiet Riket Flickor år 2 gymnasiet Varför använder ungdomar droger? • Förändrad attityd, drogliberal propaganda, kändisar, europisering • Nedskärningar inom förebyggande barnoch ungdomsvård under hela 1990-talet • Lyckoideal • Höjt livstempo • Brist på nära relationer med vuxna • Bristande tillit och bristande kommunikation med de viktigaste personerna i ens liv, upplevelse av svåra oförutsägbara förluster • Ökad tillgång till droger, låga priser Faktorer på samhällsnivå • Tillgång och pris • Lagar och regler • Normer och attityder Tillgång och pris Prisreglering är det mest avgörande styrmedlet för graden av alkohol- och droganvändande (Sven Andréasson) Normer och attityder Ungdomars normbildning styrs allt mindre av familjen - i stället styrs den allt mer av mediatrender (Philip Lallander) Föräldrar – en viktig skyddsfaktor • Forskning visar att föräldrar är viktiga för att unga ska hamna rätt i tillvaron. Föräldrar har stor betydelse som skyddande faktor. Berusningsdrickandet är lägre bland de elever vars föräldrar har en restriktiv inställning till alkohol och inte bjuder på alkohol. • Berusningsdrickande och narkotikatestande är också lägre när föräldrarna känner barnens kamrater och vet var barnen är på helgkvällarna. Färre föräldrar bjuder på alkohol •Andelen elever som blir bjudna på alkohol av sina föräldrar har minskat år 2010 jämfört med mätningen 2007. 12 procent av eleverna i årskurs nio svarar att de blivit bjudna på alkohol i eget glas. 2007 var det 17 procent. •Samtidigt visar resultaten att det är inte är ovanligt att eleverna får tag på alkohol genom någon vuxen, 17 procent av eleverna i grundskolan årskurs nio svarar att de får tag på starköl, blanddrycker, vin och sprit av ”föräldrar med lov”. Att andra vuxna köper ut är inte ovanligt. Skolk – en varningssignal att ta på allvar • Upprepat skolk är en av de riskfaktorer som har tydliga samband med andra riskbeteenden. Bland grundskolelever som skolkar minst ett par gånger i månaden är berusningsdrickande och rökning mycket vanligare än bland dem som inte skolkar regelbundet. • Även narkotikaerfarenheten är högre bland dem som skolkar. 24 % av eleverna i nian som skolkar ett par gånger i månaden eller oftare har någon gång använt narkotika. Mini Maria Göteborg • Av de cirka 500 ungdomar som söker hjälp på Mini Maria Göteborg är • Cannabis vanligast bland killar • Alkohol vanligast bland tjejer Andra droger • Nätdroger, i viss mån en ”ny grupp” unga • Alkohol, tabletter – lättillgängliga droger, hög grad av destruktivitet • Alkohol – primärdrog för tjejer • Heroin – låg omfattning i ungdomsgruppen • GHB snabb tillvänjning, flera dödsfall • Blandmissbruk kan leda till snabbt missbruksförlopp, starkt beroende på kort tid i allt yngre år Vattenpiperökning — många har testat få röker regelbundet •I denna undersökning tillfrågas eleverna för första gång om vattenpiperökning. Resultaten visar att 31 procent av eleverna i grundskolan årskurs nio och 67 procent av eleverna i gymnasiet år två har rökt vattenpipa någon gång. •Få elever röker vattenpipa regelbundet, 3 procent av eleverna i grundskolan årskurs nio och 2 procent av eleverna i gymnasiet år två svarar att de röker vattenpipa någon gång i veckan. Mini Marias Målgrupp Ungdomar upp till 21 år som har utvecklat ett missbruk av alkohol, narkotika eller andra droger, eller är i riskzonen att utveckla ett missbruk. I målgruppen ingår även de ungas närstående. Vilka ungdomar möter vi? • Cirka 150 ungdomar per år, hälften killar/tjejer • Majoriteten är i gymnasieåldern, cirka 1/3 är omyndiga • De vanligaste drogerna är cannabis för killar alkohol för tjejer • Ungefärlig fördelning av omfattning av droganvändande – Rekreationsmissbruk 25 % – Missbruk 60 % – Beroende 15 % • Cirka 2/3 går i skola/har arbete, cirka 1/3 saknar sysselsättning • Cirka var 8:e ungdom har gjort ett självmordsförsök • Cirka hälften har svårt att sova och 2/3 av ungdomarna uppger ångest/oro, impulsivitet, normbrott, kriminalitet Ungdomarnas familjesituation • Cirka 20 % bor med båda sina föräldrar, lika många saknar stabilt boende. Resterande 60 % bor tillsammans med en av sina föräldrar eller i styvfamilj • 70 % har föräldrar som har separerat (ungefär omvända siffror jämfört med riket i stort) • Varannan ungdom har känt missbruk i sin familj, hos mamma, pappa, styvförälder eller syskon • En tredjedel av ungdomarna har erfarenhet av psykisk sjukdom i sin familj • En stor grupp ungdomar har varken erfarenhet av missbruk eller psykisk sjukdom i sin familj Vilka ungdomar? • Experimenterarna • Överlevarna • De ungdomar som har dubbla bekymmer Experimenterarna • Marijuana, ecstasy, kokain • Medelklass, hög drogmedvetenhet, bra självförtroende • Party, tillför något positivt, sinnesutvidgande Överlevarna • Hasch, amfetamin, blandmissburk • Arbetarklass, trasslig bakgrund, svagt självförtroende • Sätt att överleva, lindra smärta Dubbla bekymmer • Hasch, tabletter, alkohol • Blandad klasstillhörighet, svag självkänsla, utanförskap, stark bundenhet till mamma • Självmedicinering Drogval utifrån kön • Majoriteten killar: hasch • Majoriteten tjejer: alkohol, amfetamin • Statistik som väcker frågor Upptäckten av det kvinnliga perspektivet - Om unga kvinnor och unga män i missbruksbehandling • FoU-cirkel som resulterade i en rapport som publicerades år 2002 • Genusperspektiv – drogval utifrån kön • Teori Utvecklingsteori Socialisationsteori Modernitetsteori • Resultat Ökad medvetenhet om unga kvinnors och unga mäns olika behov vid missbruksbehandling Ett integrativt synsätt • Teamarbete och helhetssyn, att möta och följa ”hela” ungdomen – idén är ”att flera par ögon ser mer än ett” • Inledningsvis är drogen i fokus; kartläggning, verkningar och strategier för att bryta missbruk, 1-2 mån • Fortsatt behandling för att hålla drogfrihet på lång sikt integrativt synsätt där psykodynamisk teori och systemteoretiskt familje- och nätverksperspektiv kompletterar varandra, 1-3 terminer • Enskilda samtal, parallellt med föräldrarådgivning och familjesamtal • Medicinska insatser; öronakupunktur, hälsosamtal, somatisk och psykiatrisk bedömning • Arbetet sker i samspel med ungdom och familj, vi önskar försöka förstå och finna takt för förändring tillsammans Behandlingsmodell i fyra faser • Bemötande, telefon och förstasamtal • Kartläggning - familjesamtal individuella samtal med den unge föräldrasamtal medicinska insatser hälsosamtal, provtagning, NADA, läkarbedömning, medicinering - teambedömning utifrån Tonårsprofilen - avtal om avslut eller fortsatt kontakt • Fortsatt behandlingskontakt • Avslutning - avslut - remiss för att få annan hjälp Bemötande • Telefonmottagande, hög tillgänglighet • Socionom, psykolog eller sjuksköterska svarar Telefonintervju utifrån en nybesöksblankett Vad bekymrar? Vem känner till? Sysselsättning? Fritid? Vänner? Relationer i familjen? Förändring? • Teamkonferens – presentera förfrågan Bjud in inom en vecka, vilka, till vem? • Första informationssamtalet Familjesamtal - två behandlare Skapa kontakt, formulera gemensamt uppdrag Kartläggning med hjälp av Tonårsprofilen • Hjälpmedel att fånga hur situationen är just nu • Utgångspunkten i Profilen är teamets integrativa synsätt Flera professioner – flera teorier Psykodynamisk teori, individuellt inriktad samtalsbehandling går hand i hand med ett systemteoretiskt familje- och nätverksbaserat arbetssätt Hur kartlägger vi? • Familjesamtal, ofta första besöket • Individuella insatser Tre enskilda samtal med den unge, hälsosamtal och/eller läkarbesök • Föräldrasamtal • Samtal med andra professionella • Gemensam teambedömning, i Tonårsprofilen har varje delskala tre nivåer – svårigheter och resurser framträder • Insatser som matchar – vilket kort ligger överst? • Uppföljning med uppdragsgivare Den inledande kartläggningen sammanfattas med hjälp av Tonårsprofilens elva områden • • • • • • • • • • • Aktuell missbrukssituation Social situation Den unges nätverk Familj och bemästrande Normbrytande beteende Grad av nedstämdhet Vanföreställningar Känslan av att ha en identitet Reflekterande förmåga Hälsostatus/livsstilsmönster/sexuell hälsa Behandlarens upplevelse av kontakten Fortsatt behandlingskontakt • Fokus på att hålla drogfrihet • Omförhandling av uppdraget • Föräldramedverkan en framgångsfaktor • En vanlig ram: individuella samtal, föräldrasamtal och familjesamtal • Medicinska insatser, öronakupunktur Teman under adolescensutveckling • Identitet • Sexualitet • Frigörelse Metodutveckling - att föra in fler perspektiv? • Kanske handlar metodutveckling just om att öppna upp för fler perspektiv? • Byta perspektiv från vuxen- till ungdomsperspektiv från individuellt till familjeperspektiv • Föra in genusperspektiv i mötet med unga • Med ungdomen i fokus, har det varit en stor utmaning att närma sig föräldraperspektivet, trots att vi under många år har arbetat med familjearbete • I vårt forskningsarbete om föräldrar har vi lärt om, men framför allt av föräldrar, vilket har inneburit att vi automatiskt närmat oss ett brukarperspektiv Att bemästra missbruk - möten med ungdomar och deras föräldrar • Stipendium av FoU, för att undersöka familjeperspektiv i missbruksbehandling bland unga: avsatte tillsammans med en kollega 4 timmar per vecka från ht 2002 • Forskarstöd i form av läsegrupp och handledning • Resulterade i en rapport som publicerades år 2006 • FoU-studie i två delar – Att bemästra missbruk Kvantitativ enkät – 119 ungdomar Kvalitativa forskningsintervjuer – 4 föräldrar • FoU-skrift, fördjupad verksamhetsbeskivning Behandlingsmodell i fyra faser Familjens samspel under tonåren • Tonårstiden är en övergångstid som för ungdomen innebär frigörelse från föräldrar, en tid för uppbrott och en kamp för oberoende till att integreras i något nytt, självständigt och vuxet. Föräldern är lika involverad i frigörelsen som tonåringen. • Tonåringens olika sätt att göra sig obekväm kan, utöver att skapa ett avstånd, ses som ett sätt att hjälpa föräldern att släppa taget om tonåringen • Föräldrarna har ett stort sorgearbete att göra – under egen ”mittlivskris” gäller det att lösa band av djupt beroende • Föräldrarna behöver lära sig att stå ut med oro, ovisshet och maktlöshet • Föräldrarnas utmaning är just detta att tonåringen inte skall behöva göra sig ”besvärligare än nödvändigt” • I samspelet mellan barn och föräldrar ges det under frigörelsetiden utrymme till utbyte, påverkan och ”ömsesidig uppfostran” Regler och tillit då tonåringarna använde droger • Alla fungerande förhandlingsmönster bröt samman, förutsättningarna för den förhandlande familjen slogs i kras • All energi övergick till att kretsa runt den tonåring i familjen som använde droger - avståndet ökade • Alla ”självklara” regler var som bortblåsta • Dialogen ersattes av ”tjatiga” monologer • Den dialogiska föräldrarollen sattes ur spel och kom att ersättas av den allt mer hierarkiskt kontrollinriktade föräldrarollen – föräldrarna vacklade mellan olika strategier och gav ibland uttryck för en längtan efter ”den auktoritäre fadern” som skulle återställa allt till sin ordning. • Kanske närde föräldrarna ett hopp om att yrkeshjälpare skulle kunna representera denne ”fader”? Vad hände med frigörelsen? • Frigörelseprocessen avstannade • Icke fungerande regler och bristande tillit ledde till försämrade relationer, föräldrarna gav mindre ansvar och utförde mer kontroll • Relationerna kom allt mer att präglas av oro, konflikter och misstro • Den bristande tilliten ledde till oro och ångest som i sin tur skapade behov av att göra något, agera och ytterligare kontrollera Samband mellan bristande tillit och behov av att agera Bristande tillit Oro, ångest Agerande Det finns ett tydligt samband mellan den bristande tillit och det agerande som föräldrar lätt hamnar i, som har att göra med den oro eller ångest som skapas. Föräldrar beskriver dessutom att agerandet skapar än mer brist i tilliten mellan dem och deras barn. På så sätt kommer denna process snarare att bli cirkulär än linjär. Den riskerar att bli en ond cirkel. Oro, ångest Bristande tillit Agerande, kontroll Relationsteman i arbetet med ungdomar och deras föräldrar • Frigörelse och identitetsutveckling • Oro • Tillit • Regler och makt • Förståelse och försoning Familjesamtalet kan ge utrymme för att öka föräldrars och tonåringars gemensamma förståelse för frågor som rör frigörelse och identitet, oro, kontroll och inte minst tillit Modell för bemästrandets villkor Samhörighet (anknytning) Minst en nära förtrogen Kompetens Att kunna någonting Att vara till nytta Familjen; bekräftelse o. samhörighet Att utveckla relationer EGENVÄRDE MOTSTÅNDSKRAFT Möjligheter att bemästra • Samhörighet – Minst en nära relation med en annan vuxen – Att dela hemligheten – Att få frågan hur man mår och kunna sätta ord på det • Kompetens – Erfarenhet av att ha klarat sig ur tidigare kriser i livet – Att ha förmått att förändra strategi – Att ha förmått sig att lita till upplevelser av tidigare goda stunder med sitt barn – Att ha förmått att ibland lägga tankarna på annat – Att ha kunnat hjälpa sitt barn med praktiska saker – Att ha kunnat acceptera tanken på ”detta hemska” Kommunikation viktigare än kontroll - negativa reaktioner ger onda cirklar • Föräldrastöd bör inriktas på att förbättra kommunikationen mellan föräldrar och barn snarare än att fokusera på kontroll och gränssättning • Monitorering – god tillsyn Kunskap som föräldrar har om sina barn kommer inte i första hand från föräldrars övervakning, utan från barnets eget berättande • Berättande - när barn möts av ilska, bestraffande eller förlöjligande, leder detta till mindre värme och förståelse, vilket gör barnet mindre benäget att berätta Sårbarhet och bemästrande • Utforskande ungdomsterapi om svårigheter och resurser - hjälpa ungdomar att bli mer bekymrade över sig själva Stödjande föräldrasamtal om föräldraroll, egen frigörelse – höra efter om de vill berätta om sin oro och sina svårigheter? • Undersöka samhörighet Vem delar Du detta svåra med? Vem är till stöd för Dej? • Undersöka kompetens Goda minnen, undantag Vad fungerar eller har tidigare fungerat? Att avsluta en kontakt • Planerad avslutning • Remiss för att få annan hjälp • Inte planerad avslutning • Ambition att ingen ungdom skall avsluta en kontakt med en känsla av misslyckande TACK för Din uppmärksamhet! Om Du önskar nå mej Annika Hallén Hemb [email protected] FoU-rapporten ”Att bemästra missbruk” finns att beställa på www.grkom.se
© Copyright 2024