SNPF 3-13 - Svenska Narkotikapolisföreningen
SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Polis och ungdom i samverkan Utbildningskonferensen i Karlstad Heroin i Stockholm City Med fokus på överlåtelse och ungdomar På glid med jämtländska narkotikabekämpare Nr 3/2013 INNEHÅLL Ledaren................................................................................................... 2 Info från styrelsen................................................................................... 3 Svenska Narkotikapolisföreningens Tidskrift ANSVARIG UTGIVARE: Mika Jörnelius CHEFREDAKTÖR: Gunnar Hermansson (GH) REDAKTIONSKOMMITTÉ: Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktör Christoffer Bohman (CB) Lennart Karlsson (LK) Emil Lundberg (EL) ADRESS: SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP – NarkR Box 429 401 26 Göteborg Telefon: 070-751 53 71 Redaktörens spalt................................................................................... 3 Utbildningskonferensen i Karlstad.......................................................... 6 Heroin i Stockholm City......................................................................... 10 Vad är en gruppklassning av narkotika?................................................ 14 Tolv nya narkotika under klassning....................................................... 18 Från kicks på Route 66 till nätdroger..................................................... 22 Förbereder amerikanska firmor legal cannabishandel?........................ 26 Har vi något att lära av USA?................................................................ 30 Narkotikakonferens i Harrisburg............................................................ 34 Vancouver – kontrasternas stad............................................................ 38 Konferensreferat – årsmötet och stipendiater....................................... 42 Konferensreferat – föreläsare och utställare......................................... 46 Rättsrutan: Koncentrationssvårigheter.................................................. 50 Narkotikapriser – trender i prissättningen.............................................. 51 Notiser:Världen runt............................................................................ 54 Webb: www.snpf.org Landet runt.............................................................................. 55 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: Författare, föreläsare, fängelsekund..................................................... 61 c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan 10 415 02 Göteborg Telefon: 031-707 59 55 Fax: 031-84 86 82 [email protected] MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅR På glid med jämtländska narkotikabekämpare...................................... 58 Med fokus på överlåtelse och ungdomar.............................................. 64 Inköp av cannabisfrön leder till lagbrott................................................. 69 Returförsändelser innehållande droger................................................. 72 Boktips................................................................................................... 76 Diverse.................................................................................................. 78 Stipendierutan....................................................................................... 80 Ansökan om medlemskap inges till styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; Box 429, 401 26 Göteborg Tel: 010-562 83 53. Ansökan via hemsidan www.snpf.org Postgiro SNPF 63 73 06-2 Information ADRESSÄNDRING: Via www.snpf.org eller e-posta till [email protected] MANUSSTOPP: Manusstopp 5 augusti 2013. Utgivning vecka 38, 2013. Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till [email protected] OMSLAGET: Har vi något att lära av USA? Nedskärningar tvingar fram nytänkande Situationen för det amerikanska rättsväsendet har blivit bekymmersamt när den federala budgeten hamnat i det omtalade fiscal cliff. De senaste årens engagemang i krig har kostat rejält och finanskriserna finns dessutom att härleda till USA. Det är många som drabbas av nedskärningar och rättsväsendet utgör inget undantag. Det har blivit ett tapp av poliser när olika polisiära program försvunnit. En tredjedel är borta, men med samma uppdrag och förväntningar har man tvingats komma till den slutsatsen att det blivit tid för uppfinningar och framtagandet av arbetsmetoder som ger ett bättre och mer rationellt utförande för att få bra effekter. Det blir troligen inte bättre tider ekonomiskt under överskådlig tid, så man måste ta väl vara på de resurser som finns, både vad avser personalresurser (Human recourses, HR) som kunskapskapitalet. God personalvård i tufft arbetsklimat HR-resursen är den största tillgången, men bekymren hopar sig också i den delen. Officers safety måste komma först i delarna trafik, hälsa, säkerhet samt utrustning. Utvecklingen är uppenbart mycket tråkig när 80 000 poliser per år utsätts för allvarliga hot eller 30 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2013 R YCKERI TR MILJÖMÄ S ÅKESSON LIC 3 09 EN S N U M M E R 3 41 Så här kan det kategoriseras: 1. Fordonet inblandat i pågående kontrollerad leverans, KL. Ej stoppas 2. Inblandat i pågående utredning. Ej stoppas 3. Fritt att ingripa med stöd av den info som kommer upp direkt på skärmen i polisbilen 4. Omedelbart ingripande påkallat. Som ett verktyg för den enskilde polisen finns profileringsprogram för att identifiera de som planerar brott. Det tillsammans med en träning av den enskildes intuitionsförmåga, skulle medföra en betydligt tryggare situation i yrkesutövandet och definitivt ge en mycket bättre träffbild. Försändelser med värmeljus och kaffe för att avleda. Anders Stolpe Olika Spiceförpackningar Drogerna är ofta förpackade för att försvåra upptäckt. De kan vara omgivna av allt från doftljus till kaffesump för att försvåra för eventuella narkotikahundar. Ibland är preparaten gömda i CD- eller DVDSVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2013 fodral,31 för att ta några exempel. Tullverkets beslagsstatistik visar att störst är ökningen av droger som beställs via internet och skickas med brev eller paket. Under 2012 gjordes mer än hälften av Tullens narkotikabeslag i detta flöde. I takt med att internetförsäljningen ökar blir Posten en allt vanligare och viktigare distributionskanal för den illegala handeln med narkotika. ■ Hos polismyndigheten i Luleå görs en utredning där man försöker spåra mottagare och avsändare. Försän- Brev och andra försändelser som Posten av någon anledning inte kan dela ut, skickas per automatik till Post- och Telestyrelsen (PTS) i Kiruna. PTS har enligt postlagen i uppdrag att hantera brev som en postoperatör inte kunnat dela ut till adressaten. Anledning till att försändelser skickas i retur kan vara att det saknas namn på mottagare eller att adressaten är avflyttad utan eftersändning. PTS har rätt att öppna försändelserna. Med ledning av innehållet skall man om möjligt skicka tillbaka brevet till avsändaren. I vissa fall kan PTS med hjälp av uppgifter i försändelsen identifiera adressaten. PTS gör däremot inga försök att hitta ny adress till adressaten eftersom det är ett jobb för postoperatören på utdelningsorten. Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, 361 22 Emmaboda Telefon. 0471- 482 50 www.akessonstryck.se KT En ny metod som förutspår brott En ny intressant arbetsmetod och taktik är Geospatial Predictive Analysis of Patterns, en mer utvecklad variant av verksamhet där ”hot spots” identifieras. Metoden förutspår mer specifikt viss brottslighet i tid och rum. Programmet kommer från Irak-kriget. Det fungerar mycket effektivt och brotten har kraftigt reducerats där det tillämpas i till exempel heta zoner med skjutningar och car-jackings. Uppföljning för cheferna sker på månadsbasis. Brottskorridorer är benämningen på ett större geografiskt område med hög kriminalitet. Vissa amerikanska arbetsmetoder värda att prova Det finns i USA ett antal framgångsrika arbetsmetoder för polis som vi aldrig försökt få etablerade här i landet. Vi blir alltmer beroende av den bevisinhämtning som sker genom polisiära aktiviteter. De kriminella vi har att hantera avstår i regel att i förhör berätta och erkänna. Kan vi i utökad omfattning snabbt komma åt de misstänkta med fingrarna i syltburken skulle lagföringskapaciteten öka drastiskt. Det pågående utvecklingsarbetet inför en ny polisorganisation 2015 måste fördjupa sig i hur vi skall arbeta i en framtid. De gamla spåren är uppenbart i många stycken sönderkörda och det krävs en hel del innovativt för att skapa bättre förutsättningar på fältet. De metoder som här beskrivits har på annan plats visat sig mycket effektiva och det är litet som talar för att det inte skulle bli så även här. Om det känns igen härifrån, så har också det amerikanska rättsväsendet hamnat i en djup förtroendekris inför allmänheten. Det är de magra resultateten som gör sig påminda och en annan faktor som spökar är att rättsväsendet anses alltför reaktionärt i legaliseringsfrågan kring marijuana. För att vända trenden, och samtidigt få till ett bättre utnyttjande av resurserna är en del av åtgärderna implementerandet av de arbetsmetoder som här beskrivits. Vi har all anledning att noggrant följa utvecklingen i USA inte minst mot den bakgrund att det som sker där av både positiv som negativ karaktär oftast blir trendsättande här. Allmänhetens låga förtroende kommer troligen att skvätta över även på oss. ■ Försändelser med droger utreds av polisen PRODUKTION OCH TRYCK: 3/13 Årgång 26 våld. Det är självklart ett allt för tufft arbetsklimat när självmorden ökar. Hårt tryck, risker, stress, ekonomi, hemmaförhållande är andra faktorer att vara vaksam på. Vid skjutningar är support för samtliga som varit inblandade ett förhållningssätt av yttersta vikt. Det är inte alltid givet att det bara är de direkt inblandade som brukat ett vapen som fått sig en stark mental påverkan. Andra kollegor kan drabbas av skuldkänslor eller vara i ett chocktillstånd som inte är synligt. Videoinspelningar, skriftliga utsagor, förhör i rätt ordning i förhållande till hur HR biten måste hanteras på ett klokt och professionellt sätt. Enligt Ronald T Husko, Director CID på FBI, blir spanings och utredningsverksamheten alltmer komplex. Man är starkt beroende av analysverktygen och det kräver att de ständigt uppdateras och utvecklas. Vittnesskyddsprogrammen är framgångsfaktorer. De kriminella gängen tränger allt längre in i legal verksamhet. Svårt att se distinktionen mellan legalt och illegalt då mycket kan gömmas bakom den legala fasaden. Det som borde vara kriminalutredning blir civilrättsliga processer utan skönjbart slutalternativ och omöjliga att återuppta. Det är oftast avgörande att man delar med sig av Kut-info i realtid till fältet. Erfarenheten visar att om information hade spridits till flera, och framförallt direkt till de som arbetar på fältet, hade avgörande bevisning kunnat hämtas hem i svåra grova ärenden som man inte kommit i mål med. Framtiden kommer att innebära att input från alla möjliga datasystem förs samman och processas. Det kommer att bli som att googla. Ett exempel är bruket av nummerskyltsläsare. Kut-info kan kopplas vidare till personer som kan tänkas komma i trafiken och vad de kan tänkas transportera. På en typ av Google map läggs polisens resurser i realtid. Snabbinfo till bilar på fältet möjliggör direkt ingripande. Den stora mängden information som polis och andra har samlat och sitter inne med, kommer att snabbt processas och går omgående ut för åtgärder. Tips är en färskvara och allmänheten lämnar dessutom tydliga bilder genom sina anmälningar. Vi måste tänka om eftersom vi egentligen sitter på så många nycklar till framgång och nyttjar enbart en bråkdel. Ny teknik måste kunna användas fullt ut men inom ramen för demokratins värdegrunder. Returförsändelser innehållande droger Foto: Johan Nilsson/Scanpix ISSN 1101-6817 Sidan 30-31 Profilering ökar beslagen i trafiken I trafiken på de större motorvägarna identifieras High Intensive Drug Trafficking Areas där metodiken enligt Highway Interdiction-programmet tillämpas. Polismännen har fått en särskild utbildning och har en väl utvecklad förmåga att ställa rätt frågor mot profilering och läsa kroppsspråk för att utröna kriminalitet och till och med nå fram till skälig misstanke för ett direkt agerande med tvångsåtgärder. Det är med den här metodiken de flesta narkotikabeslagen kommit till. Sidan 72-73 PTS får uppskattningsvis in totalt ca 1500 brev och försändelser per dag som inte går att dela ut och uppskattningsvis innehåller 1-2 av dessa droger. I de fall försändelserna innehåller droger så skickas dessa till Polismyndigheten i Norrbotten. Varje månad får polismyndigheten från PTS in mellan 20-40 försändelser som innehåller olika droger. Detta rör sig om allt från hasch, amfetamin, narkotikaklassade läkemedel, fröer till olika designdroger. Många försändelser innehåller också anabola steroider och andra dopningsmedel. Morfintabletter och LSD-blotters delsernas avsändare varierar från oidentifierbara näthandelsföretag till privatpersoner. Anmälan och beslag skrivs på varje försändelse och i de fall där det går att spåra mottagaren, kontaktas aktuell polismyndighet i underättelsesyfte. Åsa Dahlberg Polismyndigheten i Norrbotten Många brev innehåller anabola steroider och andra dopningsmedel. 72 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2013 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2013 svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 73 1 Ledaren Är skolpengen viktigare än elevernas hälsa och framtid? Med allt högre frekvens rapporteras det om narkotika och narkotikamissbruk kopplat till våra skolor. Fenomenet har funnits i många år, men i den svenska miljön tidigare mer begränsat än i vår omvärld. Det har alltid funnits personer inom skolans område som starkt engagerat sig för att hålla narkotika utanför skolans väggar. Insatserna är värda allt beröm och det har definitivt räddat många unga från att hamna i ett destruktivt beteende med droger och kriminalitet. Tyvärr räcker det inte längre med några eldsjälars engagemang och ett antal handlingsplaner som hyllvärmare. De som drivit frågorna och engagerat sig har förlorat mycket av stödet från ledningshåll. Det får inte nå offentligheten att den enskilda skolan har problem med närvaro av gamla elever som försörjer sig på narkotikalangning och elever som tänder på med narkotika under skoldagen. Ett sådant rykte kan göra att elever och föräldrar undviker den skolan i sitt val. Skolpengen riskerar gå förlorad vilket numera verkar vara viktigare att bevaka än att ungas hälsa och framtid går förlorad. Man kan inte undvika tanken att narkotikaproblemet behandlas med ekonomisk taktik. Ett alltför vanligt förhållningssätt är att larma till polisen om en omfattande narkotikaproblematik i slutet av läsåret. Skolan skaffar sig därmed ett avlatsbrev. En vecka innan skolavslutningen kommer uppgifterna till polisen. Innan den lokala polisen hunnit lägga upp planerna för en insats har eleverna skingrats för sommaren. De som i begränsat antal kan ertappas kommer inte att kopplas samman med skolans namn. Att eleverna sen tar med sig ett missbruk, som säkert avancerat under sommarlovet, till höstterminen eller in i annan skola är ett bekymmer som det säkert går att skyffla under mattan ytterligare en tid. 2 svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 Det är hög tid för våra skolor att ta sitt ansvar fullt ut vad gäller narkotika och barnens hälsa. Strutsmentaliteten med huvudet i sanden måste förbli historia. Det finns framgångsrika beprövade metoder och handlingsplaner som måste implementeras. Ett framgångsrikt koncept som genomförts på några skolor i Göteborg är Kvalitetssäkring av skolor mot drogmissbruk. Standard RS2360. SNPF finns har en del i verksamheten. Visionen är att förebygga att barn och ungdomar blir missbrukare. Tanken är att kvalitetssäkra och certifiera arbetet mot narkotikaförsäljning och narkotikamissbruk på skolorna. Svenska Förbundet för Kvalité, som har utvecklat certifiering av ledningssystem inom bl.a. kvalitet, miljö och arbetsmiljö, har även tagit fram en åtgärdsplan och kravdokument som enkel vägledning att nå en drogfri skola. Framtaget utav landets främsta experter inom standardisering och bygger på samma struktur som näringslivets ISO 9001:2008. Ingen behöver uppfinna hjulet på nytt, det finns tillgängligt för alla och är dessutom gratis. Implementerat skulle det spara många liv och mycket pengar. Säkert tillräckligt för att kunna höja skolpengen om det är där skon klämmer för att komma upp på banan i en mycket angelägen samhällsfråga. Det är verkligen hög tid att de ansvariga på skolområdet tar sitt egentliga ansvar och med relevanta åtgärder förhindrar att den rådande narkotikaepidemin inte utvecklas till en pandemi. Anders Stolpe Vice ordförande i SNPF Info från styrelsen Påminnelse om medlemsavgiften Vi kan tyvärr konstatera att det är ca 500 medlemmar som ännu inte betalat medlemsavgiften för 2013. Avgiften är 200 kronor och 500 medlemmar innebär ett tillskott av 100 000 kronor. Styrelsen behöver varje år få in medlemsavgiften redan i januari, för att bl.a. kunna erbjuda en fortsatt starkt subventionerad utbildningskonferens i april/maj. I år var vi i Karlstad och hade behövt ha dessa 100 000 kr som delbetalning av konferenskostnaderna. För medlemsavgiften 200 kronor får Ni: SNPF:s tidning fem nummer per år. Möjlighet att delta i den stora utbildningskonferensen till starkt subventionerat pris samt delta vid ett par halvdagars seminarier på olika orter runt om i Sverige, oftast kostnadsfria. Möjlighet att söka resebidrag för egen förkovran. Tillgång till aktuell information via hemsidan eller Facebook. Mika Jörnelius Ordförande Påminnelse om adressändring Har du ny adress? Vi saknar aktuella adressuppgifter på ett antal medlemmar. Om du har flyttat under de senaste två åren. Kontrollera då om du meddelat oss din nya adress. Skicka adressuppgifter till [email protected] Utbildningskonferensen 2014 i Örebro Nästa års stora utbildningskonferens går av stapeln på Conventum i Örebro den 9-11 maj 2014. Planera in det veckoslutet redan nu. I detta nummer medverkar förutom redaktionen följande skribenter: Fred Nyberg sid 22 Anders Stolpe 30 Jessica Vikberg och Lennart Alette 34 Björn Ekström 38 Alex Silow 51 Åsa Dahlberg 72 Redaktörens spalt För ett år sedan skrev jag här i spalten om den utbredda okunskapen om cannabisrökningens skadeverkningar, och att regeringen äntligen valt att satsa miljoner på förebyggande information. Jag hade också farhågor om vad som ska hända när dagens drogliberala ungdomar blir beslutsfattare. Hur kommer samhället då att fungera? Nu ett år senare kan vi konstatera att regeringens informationskampanj ännu inte nått särskilt långt, eller åtminstone inte haft någon påverkan på vissa av morgondagens beslutsfattare. Ett av riksdagspartiernas ungdomsförbund, CUF, vill nu legalisera cannabis! Argumenten är så korkade och naiva att man undrar om röken redan grumlat hjärnan. Vi som tycker oss se lite nyktrare på saken har i alla händelser ett fullt sjå att informera om hur det förhåller sig i verkliga livet och vi får inte vika oss för narkotikabrottsligheten och missbruket. Därför innehåller vår medlemstidning ett antal informativa reportage i varje nummer, skrivna av medarbetare som arbetar i verkligheten. Vi tar tacksamt emot synpunkter och kommentarer på det vi publicerar och hittills har det varit mest positiv respons. Nu är ju dagarna som längst och förhoppningsvis är det semestertider som hägrar för en del. Vi på redaktionen önskar er alla en skön sommar och vi är tillbaka med en ny tidning i september. Gunnar Hermansson svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 3 Utbildningskonferensen i Karlstad SNPF-konferensen i nya Karlstad CCC åter en succé text och foto: gunnar hermansson Svenska Narkotikapolisföreningens stora utbildningskonferens hölls i år i Karlstad den sista helgen i april. När ordföranden Mika Jörnelius invigde evene- När Jonas Andersson och Per Lifvergren berättade om sina liv och hur vanliga droger kan förstöra en människas framtid, satt skoleleverna helt stilla och tysta i en och en halv timme. Länspolismästaren Dan Persson bekymrade sig över narkotikabrottsligheten som fördubblats på tio år. manget kunde han konstatera att det var på dagen 26 år sedan SNPF bildades i Hindås den 26 april 1987. Mika Jörnelius hälsade de ca 600 deltagarna hjärtligt välkomna och han tackade särskilt Karlstads kommun som sponsrade konferensen med 75 000 kronor. Kommunen möjliggjorde på det sättet att SNPF dessutom kunde genomföra en tvåtimmars utbildning för ca 1400 ungdomar från de flesta högstadieskolorna i Karlstad kommun. Eleverna hade under förmiddagen fått lyssna till Per Lifvergrens och Jonas Anderssons fängslande föreläsning om baksidorna av drogmissbruk, något som de båda har gedigen erfarenhet av bakåt i tiden. Budskapet gick uppenbarligen hem hos ungdomarna av responsen att döma. Mika Jörnelius tog i sitt anförande också upp och varnade för den allt starkare legaliseringsrörelsen som är oroväckande stark och trycker på från alla håll. SNPF tar upp kampen mot legalisering på olika sätt, bland annat genom artiklar i denna medlemstidning som är ett av föreningens ansikten utåt. Värmlands länspolismästare Dan Persson poängterade i sitt anförande bekämpningen av narkotika som en viktig del i samhället, där så många som möjligt behöver hjälpas åt. Det ökande antalet narkotikabrott är en stor belastning för polisen. Länspolismästaren uttryckte sin uppskattning över att det finns engagerade och intresserade föreningar som SNPF, som vill driva frågor mot narkotika. Kommunalrådet i Karlstad, Per-Inge Lidén, var en av talarna på invigningen som hälsade alla konferensdeltagare varmt välkomna till solstaden Karlstad. Therese Mattsson, generaltulldirektör och Karlstadbo, menade också att det är bra att SNPF Kommunalrådet Per-Inge Lidén tog tillfället i akt att marknadsföra Karlstad för konferensdeltagarna. 6 svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 finns och kan arrangera dessa utbildningskonferenser. På sedvanligt sätt delades också Tullverkets stipendium ut till Årets narkotikabekämpare. I år tillföll det Roger Andersson som är stationerad i Trelleborg och ingår i en av Tullverkets skanning-grupper. Han har med sin analytiska förmåga framgångsrikt förbättrat beslagsstatistiken av narkotika. Utbildningskonferensen i Karlstad Roger Andersson kunde av olika skäl inte närvara vid konferensen, utan tullkollegan Clarence Lindgren från Malmö fick rycka in och ta emot checken på 10 000 kronor av Therese Mattsson, som hade biträde av chefen för Tullverkets brottsbekämpning Per Hellman. Ytterligare några stipendier delades ut under fredagens invigning. Se mer om detta på sidan 43. Anders Hall, chef för Polisbyrån på Rikspolisstyrelsen, underströk i sitt anförande vikten av att arbeta mot narkotika av flera olika skäl. Narkotikabrottsligheten skär in i andra områden och det ökande ungdomsmissbruket är ett av de områden som Polisen satsar på. RPS ger därför också varje år ett ekonomiskt stöd till SNPF:s verksamhet. skådespelaren och författaren Morgan Alling. Han underhöll på ett fas- Slutligen intogs scenen av Generaltulldirektör Therese Mattsson delade med hjälp av sin medarbetare Per Hellman ut Tullverkets stipendium till Roger Andersson som syns på bilden. I hans frånvaro fungerade Clarence Lindgren som mottagare. Anders Hall berättade om Rikspolisstyrelsens satsningar på sociala insatsgrupper och mot livsstilskriminella under senaste året. Polisen står också ständigt inför nya utmaningar på narkotikaområdet. cinerande sätt i 90 minuter under rubriken Hur man hanterar besvärliga människor! Här använde sig Morgan bland annat av Karpmans dramatriangel för att belysa tre olika roller i en vanlig konflikt; offret som skyller allt på andra och inte tar eget ansvar för sina handlingar, hjälparen som är snäll och hjälpsam och behöver ett offer för att känna sig betydelsefull och slutligen förföljaren som kontrollerar och dominerar andra och därför också behöver ett offer. Alla vill äga makten i rummet fast med olika strategier och får de inte sin vilja igenom kommer steg två, bestraffning. Här fick alla tillfälle att fundera över vilken av rollfigurerna man själv liknade. Morgan Alling berättade också om sin barndom och uppväxt med missbruk i hemmet och vistelse på barnhem och i ett flertal fosterhem. Den tuffa uppväxten har gett honom erfarenheter som hjälpt honom senare i livet att bli både skådespelare och författare. Efter Morgan Allings framträdande ringlade en lång kö av konferensdeltagare som ville köpa hans bok Kriget är slut. Utbildningskonferensen fortsatte under lördagen med välbesökta föreläsningar, ett mindre välbesökt årsmöte, bankett m.m. Se fortsatt referat på sidorna 42-47. Morgan Alling använde både komik och mimik i sin fantastiska föreläsning som handlade om dels konflikthantering och dels hans tragiska barndom och uppväxt. svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 7 Heroin i Stockholm City Ett problem som inte syns finns inte? Den här artikeln var till en början avsedd att vara en redovisning om Citypolisens del av en regional heroinsatsning som pågått i Stockholms län sedan hösten 2012. Efter att ha läst en minst sagt förbluffande artikel i polisförbundets Polistidningen, kände jag att artikeln också måste handla om något som är minst lika viktigt som vår narkotikabekämpning. Nämligen vikten av att hålla sig till fakta och förmedla en verklig bild av faktiska problem. Inte minst eftersom narkotikabekämpning idag bedrivs lika mycket i media som på gator och torg. Allt har en historia Heroinet tros på allvar ha kommit till Stockholm omkring mitten av 1970-talet. Några år innan hade ett opiatmissbruk börjat dyka upp, men då främst med morfinbas som missbruksmedel. I slutet av 1970-talet fanns det ca 12 000 ”tunga missbrukare” i Sverige. Av dessa hade ca 1500 missbruk av heroin och andra opiater som primärdrog. 1992 hade opiatmissbrukarna ökat till ca 4 400 av 17 000 tunga missbrukare. Detta var en ökning som pågick fram till 2001, då antalet planade ut och så småningom även minskade. 2006 beräknades antalet heroinmissbrukare i Sverige uppgå till ca 7000 (enligt rapport från UNODC) Det stadigt ökande antalet missbrukare under den angivna tidsperioden gav självfallet en ökning av tillgång på heroin. I Stockholm missbrukas främst det vita heroinet. Under 1980- och 90-talet befästes även positionerna beträffande de kriminella nätverk som dominerade gatuhandeln. Nätverken bestod av män med ursprung i västra Afrika, främst Gambia. Det fanns dock även en stor del svenska heroinmissbrukare som själva försåg marknaden med heroin. Många åkte på resor till gyllene triangeln och smugglade hem relativt stora partier av det populära thai-smacket. På gatan såldes missbruksdoser av heroin traditionellt i plastkapslar av typen Ventrux. Originalinnehållet tömdes ut och kapslarna återfylldes med heroin. Dessa förpackningar kallades även ”kabbar”. Priserna på 0,2 gram heroin (innehållet i en kapsel) kunde variera från 300 men oftast närmare 500 kronor. Allt var beroende på tillgång och efterfrågan. Mot slutet av 90-talet började dock förpackningarna att bytas ut från kapslar till plastbollar. Bollarna fick snabbt smeknamnet ”gambiabollar”. Bollarna tillverkas ofta av plast från fryspåsar. Konsten att knyta bollar är inget som vem som helst klarar av. Bakgrunden tros vara att bollarna brukar vara ett sätt att förpacka kryddor i. Allt enligt tradition i vissa afrikanska länder. Subutex gör sitt inträde Sett från början av 2000-talet så skedde en gradvis minskning av heroinmissbruket. Därmed minskade även tillgången på heroin i Stockholm City. En väl grundad hypotes är att minskningen främst berodde på två samverkande faktorer. Dels minskade tillgången (införseln) dels minskade efterfrågan. Det främsta skälet till att efterfrågan minskade torde varit det faktum att fler opiatmissbrukare ställdes in på underhållsbehandling. Buprenorfin i form av Subutex introducerades. Mellan åren 2006 och 2010 var den allmänna upplevelsen bland narkotikapoliser att heroinhandeln på Sergels Torg mer eller mindre upphört. Det fanns flera tecken på att minskningen inte bara var upplevd utan även faktisk. Visuellt kunde man konstatera att antalet västafrikanska heroinlangare minskade. Färre beslag av heroin gjordes bland missbrukare. Handeln med tabletter, främst Subutex, var det dominerande problemet. När man sänker garden ”Gambiabollar”, tillverkade av plast från fryspåsar, innehåller heroin. 10 svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 I slutet av 2011 började Citypolisens underrättelsetjänst plötsligt få in flera och samstämmiga underrättelser att försäljningen av heroin i Stockholms innerstad ökade • • • 2011 rapporterades 5 ärenden fram till och med november månad. Varje ärende representerade en överlåtelse. Från november till december rapporterades ytterligare 6 ärenden. En fördubbling av antalet ärenden under årets sista månad. Förvisso små jämförelsetal men ändå en fingervisning om vad som skulle komma 2012. 2012 exploderade det. 81 ärenden rapporterades. De flesta ärenden representerade en överlåtelse. Tre ärenden gällde dock ett större antal överlåtelser, 54 stycken. Detta innebär att det under 2012 observerades och rapporterades ca 133 överlåtelser av heroin. Varje överlåtelse kunde bestå av allt mellan 1 till 5 heroinbollar. Från och med 2013 till och med 10:e april, rapporteras 22 ärenden. Ett ärende bestod av 8 överlåtelser. Totalt ca 30 överlåtelser. Skrap på ytan En av de gripna heroingrossisterna poserar framför sina tillgångar i Gambia. kraftigt. Underrättelser som i de flesta fall kom från missbrukarleden. Underrättelserna talade om ökad tillgång, aggressiv marknadsföring, prisdumpning och ett ökat antal försäljare. Tyvärr var den ingripande delen av narkotikabekämpningen kvar i sin uppfattning att heroin inte längre var ett stort problem. Inte förrän en bit in på 2012 började man inse allvaret. Vid det laget hade flera missbrukare redan avlidit på grund av heroinöverdoser. Mellan januari och maj 2012 anträffades 6 stycken avlidna bara i området kring Sergels Torg. De yngsta i 20-års ålder. Antalet livräddade överdoser ökade också dramatiskt. Efter en väldigt tydlig och klar underrättelserapport tog nu Citypolisens spaningsrotel upp kampen. Bättre sent än aldrig. Faktiska siffror Fortsättningsvis kommer jag att referera till begreppet ärenden. Ett ärende i det här fallet definieras som en konstaterad eller skäligen misstänkt rapporterad överlåtelse av heroin, där säljaren tillhör eller misstänks tillhöra ett västafrikanskt nätverk. Ett ärende kan innehålla en eller flera misstänkta överlåtelser. Källan är det polisiära avrapporteringssystemet RAR. Brottsområdet är Stockholms City och Klara (inom vilket Sergels Torg ligger). • 2010 rapporterades ca 12 ärenden med heroinöverlåtelser. Ca 85 procent av alla heroinöverlåtelser på Sergels Torg rapporterades av Citypolisens spaningsrotel. En resurs om ca åtta poliser. En resurs som under denna tidsperiod dessutom fokuserade och följde upp ett antal större ärenden med heroinleverantörer. Dessa större ärenden gav stora beslag av narkotika (ca 1,2 kilo heroin och 510 gram kokain) och pengar. Med stora ärenden följer dock resurs som måste sättas av för utredning. De rapporterade överlåtelserna i City kunde således ha varit avsevärt många fler om resursen hade varit konstant. Anledningen till att spaningsrotelns personal var framgångsrik var att man använde en väl anpassad metod som integrerar dold situationsanpassad spaning med civilt ingripande. Det ihärdiga arbetet ledde fram till en temporär framgång och nedgång i öppen försäljning. Den främsta och viktigaste effekten var att överdoser med dödlig utgång upphörde. Känslan var dock att ett par veckors frånvaro (oftast i samband med större ärenden) innebar att försäljningen blommade upp igen. Prisdumpning Med den tidigare underrättelserapporten som bakgrund var narkotikaspanare och utredare mycket observanta på uppgifter som kom fram i samband med spaningar, avlyssningar, förhör och telefontömningar. Jag skulle kunna lista ett antal exempel som bekräftar underrättelserapportens bild av periodvisa prisdumpningar och aggressiva försäljningsmetoder. Det finns köpare som i förhör vittnar om hur säljarna mer eller mindre tvingar på dem heroin. Det finns sms i säljares telefoner som talar om hur köparna kan ”get a free one”. Det finns ett otal spaningsbilder där köpare betalar för heroin med stulet gods av ringa värde. Det finns massor av prisuppgifter där köpare uppger att de har betalat så lite som 150 kronor för en boll med 0,2 gram heroin. Allt sammantaget visar en desperation hos säljaren att få ut sin produkt. svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 11 Cirka 4 hekto heroin anträffas dolt i en rispåse. Vad har svenska polisförbundet för agenda? När massmedia fångade upp den nya problembilden (främst efter ett reportage i P1-programmet Narkotikalandet) så var det i vanlig ordning medialt kraftfull retorik. ”Heroinet flödar”, ”Knarket svämmar över” etc. Kraftfulla ord ägnade att väcka uppmärksamhet. Allt är relativt, men sakligt sett så har media enligt mitt förmenande ändå rapporterat om ett faktiskt problem. Det vill säga att vi sedan början av 2012 har haft en mycket kraftig ökning av antalet heroinbeslag. Och att vi från mycket små heroinproblem 2006-2011 återigen har fått ett betydande problem i Stockholm City. Svenska brukarföreningen kom ganska snabbt ut, vanan trogen, och ifrågasatte de uppgifter som presenterades. Detta var ingenting som på något sätt var förvånande. Denna organisation brukar snarast regelmässigt ställa sig på motsatt sida de uppgifter som lämnas av polis. Däremot blev jag mycket förvånad när jag i Polistidningens nummer 3 för 2013 kunde läsa att ”ingenting tyder på att heroinförsäljningen ökar”. Istället påstås att heroinförsäljningen minskar. Tidningen intervjuar bland annat en utredare på Brottsförebyggande rådet, Thomas Hvitfeldt. Han refererar till en undersökning gjord 2008-2011. I intervjun tar han smart nog höjd för att han inte har statistik för 2012. Han säger dock vidare att ”det är svårt att tro att situationen har förändrats så drastiskt på kort tid”. Vidare intervjuas en överläkare och psykiater, Martin Kåberg. Kåberg som arbetar med heroinister har en ”spontan uppfattning” om att antalet heroinmissbrukare inte har ökat. 12 svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 I det här fallet så har nog både forskare och överläkare en bild som inte stämmer överens med den verklighet som har varit rådande på Sergels Torg sedan slutet av 2011. Forskaren på grund av att hans rapport är gammal och hans tro på att inget drastiskt kan inträffa. Läkarens bild baseras på en spontan uppfattning grundad på de missbrukare han har i behandling. Kanske inte så konstigt att en sådan spontan känsla blir lite fel då några av de köpare vi sett aldrig kom till behandling utan dog på vägen av överdos. Flera av köparna har varit asylsökande, med eller utan papper, som sällan eller aldrig fångas upp av vården. Där fanns köpare som kom från Finland som berättade att de hade hört alla prata om att det fanns bra heroin i Stockholm. Där fanns ett antal köpare som redan ingick i metadon- eller subutexprogram. De skulle nog aldrig erkänna för Kåberg och hans kollegor att de sidomissbrukar heroin. Till svenska polisförbundets Polistidningen vill jag framföra ett tack för att ni kliver in i narkotikadebatten. Synd bara att ni ställer er på tvivlarnas sida. Synd att ni inte anstränger er lite mer noggrant för att inhämta saklig verifierbar information genom att kontakta de som har en korrekt bild. Synd att ert bidrag riskerar att osynliggöra och ta udden av ett mycket allvarligt samhällsproblem med många missbrukares liv som insats. Men om vi blundar ett tag så kanske problemet försvinner? Tillåt mig att tvivla. n Lennart Karlsson Vad är en gruppklassning av narkotika? Sätten att definiera narkotika juridiskt har vidgats påtagligt under 100 år. Narkotika definieras i Sverige genom uppräkning. De medel som är reglerade anges vart och ett på särskilda narkotikaförteckningar. En liten grupp har botaniska definitioner, t.ex. kat (Catha edulis). För den allra största gruppen narkotika finns kemiska definitioner. De är så detaljerade i fråga om de enskilda molekylernas uppbyggnad att i princip skall en kemist kunna rekonstruera samma molekyl som en kollega i en annan del av världen beskrivit i en vetenskaplig artikel. Nomenklaturen är entydig, men det har förekommit svenska narkotikamål (bl.a. om s.k. deuteriumamfetamin) där det varit stridigt om en viss substans utgjort narkotika. Hundra år gammalt system När den internationella narkotikakontrollen började utvecklas i och med den internationella opiumkonventionen 1912 var det ändamålsenligt att på särskilda förteckningar ange de substanser som skulle regleras av alla anslutna parter. Därmed fick man en enhetlig grund för narkotikakontrollen ifråga om substanser. Efter hand har dock skett betydelsefulla utvidgningar av narkotikadefinitionerna i fråga om kemiska substanser. Något förenklat kan man peka på följande steg, där varje nytt steg innebär att allt fler medel och varianter ställs under narkotikakontroll. Stegen innebär att narkotikadefinitionen gått från att vara strikt denotativ (utpekande, uppräknande) till att få inslag av konnotation (egenskaper och verkningar). 1. Enkla substanser omfattar endast de ämnen som specificerats. Exempel kan vara heroin (diacetylmorfin). Då är det endast den substansen som räknas som narkotika, inga varianter. 2. Salter (och isomerer eller stereoisomerer) av enkla substanser. Salter framställs ofta av praktiska skäl, eftersom de många gånger kan vara enklare att hantera. Som ren substans är amfetamin en kletig, gul, något trögflytande vätska, som är dåligt löslig i vatten. Genom att framställa amfetaminet som salt (vanligast amfetaminsulfat) blir det möjligt att få fram kristaller som exempelvis kan snusas eller lösas i vatten och injiceras. Medlet blir också lättare att blanda ut i den illegala hanteringen. I svenska narkotikadefinitioner räknas salter till narkotika som narkotika. Formellt räknas även isomerer av narkotika på allmänna narkotikakonventionens förteckningar I och II samt stereoisomerer på psykotropkonventionens förteckningar I – IV som narkotika i Sverige. En isomer eller stereoisomer är en annan geometrisk variant av en molekyl med samma uppbyggnad. Man kan tänka sig att jämföra en höger- 14 svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 och en vänsterhandske, båda har samma utseende uppifrån men har olika utbredning i tre dimensioner. 3. Etrar och estrar av enkla substanser är molekyler som tillfogats en etergrupp eller en karboxylgrupp. Det ökar antalet möjligheter av molekyler med i stort sett samma verkan. I Sverige är etrar och estrar (och salter av dessa) reglerade som narkotika för medel som tillhör allmänna narkotikakonventionens förteckning I. Esterbaserade definitioner finns för bl.a. difenoxylat och petidin. Skälet till att salter och i vissa fall även etrar-estrar har klassats som narkotika är att de i många fall har samma ruseffekter som den ursprungliga substansen. De är också enkla att bestämma rent kemiskt. Varianter av gruppklassning Erfarenheten att grupper av substanser med samma grundstruktur (”skelett”) kunde ha samma ruseffekter gav på 1990-talet anledning till försök att få med hela grupperna under narkotikakontroll utan att ange dem en efter en. Så har man teoretiskt beräknat att gruppen fentanyler (en grupp syntetiska opiater) omfattar 1 400 varianter. Av dessa har ca 220 syntetiserats och 30 påträffats på den illegala marknaden. I Sverige är 10 fentanyler enskilt klassade som narkotika, men det är inte utrett hur många varianter som verkligen täcks av narkotikakontrollen. Genom att klassa alla medel som har fentanyl som grundstruktur skulle man täcka in alla kända och kommande varianter som narkotika. 4. Analoger är varianter av substanser som har samma grundstruktur som en viss definierad substans. I USA används det slaget av definitioner för narkotika där strukturen för en substans finns på de federala narkotikaförteckningarna I eller II. För att detta skall gälla måste den analoga substansen ha en kemisk struktur som är ”substantiellt likartad” narkotika på dessa för- O R3 N R1 R4 R2 Katinoner finns i många varianter. Genom att ändra vad som substitueras i positionerna R1 – R4 kan man få fram ett stort antal kemikalier som har likartade effekter. R1 kan vara exempelvis väte eller en radikal i serien metyl-, etyl-, butylo.s.v. Därav kommer namnen mefedron, efedron, bufedron m.fl. Antalet möjliga varianter har uppskattats till omkring hundra. Genom att lägga en specificerad struktur som bas för definitionen kan man få in en rad varianter under narkotikakontroll utan att dessa behöver anges i förväg exempelvis på en narkotikaförteckning. Metoden kallas ibland för ”gruppklassning” av narkotika, eftersom den leder till att en hel grupp substanser kommer att räknas som narkotika. Metoden ger en möjlighet att förhindra att kluriga kemister använder substitution för att utveckla nya rusmedel som inte hunnit uppföras på narkotikaförteckningarna. Struktur från wikipedia. teckningar och dessutom ha stimulerande, dämpande eller hallucinogen verkan av likartat slag som narkotika. I Storbritannien är numera substituerade katinoner klassade som narkotika. Där krävs dock ingen bevisat specifik effekt. Systemet med att inkludera analoger i omfånget av narotikaklassade substanser kallas ibland för en gruppklassning. 5. Grundstruktur med viss farmakologisk verkan är en utveckling av det amerikanska systemet med analoger. Det är en juridisk innovation som utvecklats i USA. Sommaren 2012 infördes i den federala narkotikalagen (Control Substances Act) för syntetiska cannabinoider en klassning av substanser som har en viss påverkan på CB1-receptorn. När denna aktiveras uppträder ett cannabisrus. Med detta steg har verkan (en del av konnotationen) blivit en meningsbärande del i narkotikadefinitionen. Verkansdefinition omstridd En stridsfråga under senare årtionden har varit om den svenska narkotikadefinitionen skall kompletteras med en verkansbaserad del. En sådan definition (eller komplettering av en definition) skulle innebära att man tar i beaktande effekterna av en viss substans. Sådana definitioner finns i svensk lag i fråga om bl.a. dopningsmedel, sprängmedel och skjutvapen. Lagstiftaren är således inte främmande för denna typ av definition. Flera utredningar har dock sagt nej till att införa en sådan typ av definition för narkotika i vårt land. Men ifall det skulle ske skulle listan över typer av narkotikadefinitioner få ytterligare ett steg: 6. Verkansbaserad definition. Hur en sådan skulle utformas är inte klarlagt, eftersom något formellt förslag aldrig framkastats i den riktningen i svenska utredningar. BRÅ diskuterade frågan i en arbetsgruppsrapport 1982 och pekade på möjligheten att tillfoga en skrivning om att vissa brottsliga förfaranden skulle gälla även medel som ”uppenbart är att jämställa med narkotika”. Narkotikastrafflagens (8 §) överordnade del av definitionen, där det talas om substanser ”med beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter” kommer utan vidare precisering att täcka för mycket, bl.a. tobak. Det måste således till en annan precisering. Då kan man tänka sig att skriva in kriterierna från 1971 års psykotropkonvention, nämligen att det rör sig som substanser som har ”den egenskapen att framkalla I. 1) beroendetillstånd och 2) stimulerande eller lugnande effekter på centrala nervsystemet, som leder till hallucinationer eller störningar i motoriska funktioner eller tankeverksamhet eller beteende eller varseblivning eller sinnesstämning eller II. liknande missbruk och liknande skadeverkningar som ett ämne i förteckning I, II, III eller IV.” (”Förteckning I, II, III eller IV” avser konventionens förteckningar över reglerade medel.) Här har folkrättsexperterna pekat på ett helt spektrum av effekter som kan framkallas av sinnesförändrande droger. Ett nytt ämne kommer därför vid undersökning om det skall ställas under internationell kontroll att jämföras på dessa punkter med andra, redan kontrollerade medel. För att skapa en verkansbaserad definition (eller kompletterade del av en definition) skulle man kunna göra ett tillägg till Narkotikastrafflagens definition och då använda just dessa kriterier. För säkerhets skull måste man troligen ändå definiera bort bl.a. alkohol (etanol), koffein och nikotin. Hur det skall gå med den saken är i sista hand en politisk fråga. Men det är troligt att en allt påtagligare ökning av okontrollerade sinnespåverkande substanser på den globala marknaden kommer att öka trycket på regeringar i allt fler länder att vidga sina narkotikadefinitioner. n Jonas Hartelius Referenser kan fås från författaren. svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 15 Tolv nya narkotika under klassning Statens folkhälsoinstitut lämnade den 17 maj förslag till Regeringen om att 12 nya substanser skall klassas som narkotika. Aktuella för svensk del är just nu AH-7921, 2-FMA, 3-FMA; 4-FMA, 2-FA; 3-FA; 25I-NBOMe, 25C-NBOMe, 25B-NBOMe, 25DNBOMe, 25H-NBOMe samt EAM-2201. Förkortningarna har gjorts av forskare som studerat olika klasser av substanser och försökt förenkla beteckningarna. (Annars skulle man behöva dras med hela strukturformeln för resp. medel och den är lång och ohanterlig. Många av ämnena har inte heller fått några allmänt accepterade namn.) AH-7921 (doxylam) är ett pulver bestående av en syntetisk opiat (opioid). Den har en verkningsgrad motsvarande 80 procent av morfinets. AH-7921 är smärtstillande och framkallar rus med eufori. Medlet kan intas nasalt, genom nedsväljning (omsvept av papper i s.k. ”bomb”) samt rektalt och genom injektion. Missbruksdosen uppskattas på internetfora till 90 – 150 mg beroende på tillförselsätt. Ett kombinationsmissbruk förekommer med alkohol och bensodiazepiner. Giftinformationscentralen (GIC) har fått rapporter om svåra förgiftningar vid blandmissbruk. Två dödsfall med AH-7921 har rapporterats från Sverige, ett från Norge. Beslag har förekommit i Sverige samt Finland, Norge och Storbritannien. Medlet har ingen medicinsk användning. På internet har diskussionerna varit omfattande, liksom handeln, där medlet säljs som en ”laglig opiod”. 2-fluoramfetamin (2-FMP, 2-FA), 3-fluoramfetamin (3-FA, PAL-353) och 4-fluoramfetamin (4-FA) tillhör samma grupp centralstimulantia. De olika siffrorna anger att fluoratomen har olika position. Medlen kan intas nasalt (kan svida kännbart), oralt, rektalt och genom injektion. Uppgifterna om missbruksdoser varierar kraftigt, från 5 mg upptill 120 mg. Doserna kan skifta beroende på tillförselsätt och individuell tolerans. Medlen har effekter liknande MDMA. Rusen kan ha ett markant inslag som är empatikogent (framkallar känsla av empati) eller entaktogent (framkallar önskan om fysisk beröring). Vid kraftig påverkan kan medlen framkalla hallucinationer. Refillbeteende synes kunna förekomma. GIC har haft ett fall med en man som injicerade 2-FA varje dag under en vecka, totalt 2 gram. Han inkom till sjukhus med kramper, feber, hög puls, bröstsmärtor, oro och hyperaktivitet. 2-fluormetamfetamin (2-FMA), 3-fluorometamfetamin (3-FMA) och 4-fluorometamfetamin (4-FMA) liknar ovanstående grupp men har en metylgrupp mer. De 18 svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 räknas som derivat av metamfetamin och har samma huvudegenskaper. Effekterna är stimulerande med eufori. Viss toleransutveckling kan förekomma. GIC känner till ett fall med en man som intagit 2-FMA och fått symtom som skakningar, illamående, kräkningar, ont i magen, svåra elektrolytrubbningar, njurpåverkan, hög puls, andningspåverkan, tecken på hjärtsvikt och lungödem. EAM-2201 är en syntetisk cannabinoid. Medlet förekommer som grått pulver, som gröna gryn med kristallin kemikalie samt blandas i torkat växtmaterial. Medlet konsumeras främst genom rökning av växtmaterial (spice) med EAM-2201. Nettodoserna har uppskattats till 1 – 3 mg. Ruseffekterna är främst eufori med risk för psykiska störningar vid högre doser. Beslag har gjorts i Sverige, Finland och Tyskland. 25B-NBOMe, 25C-NBOMe, 25D-NBOMe, 25HNBOMe och 25I-NBOMe utgör en grupp potenta hallucinogener som är derivat av 2C-B m.fl. Missbruksdoser har redovisats från 300 mikrogram (miljondels gram), vilket gör att substanserna kan droppas på läskpapper och får torka in (som för LSD) för att göra distributionen enkel. Effekterna kan bli starkt psykedeliska. De långsiktiga effekterna är ofullständigt utredda. Dessutom föreslår FHI att 5-MAPB skall klassas som hälsofarlig vara. 5-MAPB har stora likheter med MDMA men kan ha starkare effekter. Dessa kan vara empatiska och euforiska men även innefatta förvrängd tidsuppfattning. Intag görs främst genom rökning eller snortande. Doserna anges till 100 mg. Ett begränsat missbruk förekommer i Sverige. Inga farlighetsbedömningar På grund av den korta tiden dessa substanser förekommit på drogmarknaden är den samlade dokumentationen begränsad om deras effekter och risker. Så vitt bekant har dessa substanser ej blivit föremål för preliminära farlighetsbedömningar. Regeringen är den instans som beslutar om narkotikaklassningen. EU skall ge sitt medgivande. Klassningarna väntas träda i kraft under tredje kvartalet 2013. n Jonas Hartelius För mer fakta hänvisas till FHI:s klassningsdokument (www.fhi.se). Aktuella narkotikaklassningar kan följas via SFS (www.lagen.nu; sökbegrepp 1992:1554) resp. LVFS (www.mpa.se; se Lagar & Regler). Från kicks på Route 66 till nätdroger Vi nås nästan dagligen av mediarapporter om livsfarliga nätdroger och samtidigt noterar vi en ökad propaganda för liberalisering av cannabis. Vad är det som händer och vart är vi på väg? Förra hösten utdelades lilla Augustpriset till en novell med titeln Route 66. Den skildrar en relation mellan två svenska kvinnor som färdas med bil genom den amerikanska mellanvästern. Route 66 är en mytomspunnen landsväg som gick från Chicago till Santa Monica i Kalifornien men som lades ned 1985. Den öppnades 1926 och lades ned 1985. Idag är de flesta vägsträckor upprivna men delar finns kvar. Det är ännu populärt att åka på Route 66, men det var decennierna närmast efter andra världskriget som den var känd som The main stream of America. År 1946 lanserade Bobby Troup låten Get your kicks on Route 66. Den blev en slagdänga anpassad för den amerikanska drömmen att från samhällets lägsta skikt göra en resa mot dess högsta nivåer. Det visade sig dock att det fanns mer än ekonomisk framgång som kunde ge kickar längs vägen. När popbandet Rolling Stones gjorde sin version av samma låt i mitten av1960-talet så handlade det även om kickar av droger. Bandets låtskrivare och gitarrist Keith Richard berättar öppet i sin memoarbok Livet om resor i USA och om vägen via cannabis till kokain och heroin. Vid sidan om en enastående musikalisk begåvning fanns också drogproblem. Keith växte upp under knappa förhållanden i en Londonförort, men som många andra artister på den tiden hamnade han i drogmissbruk. Han berättar att som 9-10 åring räckte pengarna till skolbussen bara i en färdriktning. På mornarna tog han bussen på resan till skolan. Efter skolan fick han gå en c:a 40 minuters väg för att komma hem. Varje dag fanns det mobbare på vägen som gav honom stryk och en stor del av skoldagen gick åt till att fundera ut strategier för att komma undan de väntande knytnävsslagen. Han vågade inte heller berätta för sin mor var blåmärkena kom ifrån. Skoltiden gav honom inga möjligheter till någon akademisk karriär. Istället blev det musiken som tog tag i hans liv men så småningom även drogerna. Det finns åtskilliga som växt upp liknande miljöer och sedan fastnat i droger. Alla har inte som Keith fått en ekonomi som medgett relevant vård utan hänvisats till samhällets förmåga eller oförmåga. Nyligen fanns i SvD ett inlägg där berörda beklagar den svenska narkotikapolitiken och dess oförmåga att ta fram såväl adekvat vård som prevention. 22 svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 Ett stort bekymmer i Sverige är också att man missar att det oftast handlar om blandmissbruk. Flera droger förstärker effekterna av andra och både jurister och vårdexperter har svårt att veta vilken substans man ska skylla på. I Sverige har vi aldrig haft någon Route 66, men vi influeras av det som sker i USA. Nu har detta fenomen ersatts av internet, där huvuddelen av de droger som kommer in i vårt land finns tillgängliga. Högt över föräldrars huvuden flödar alltså nya ännu icke klassade droger in till våra unga. Även risknivån är hög eftersom ingen regelrätt test på farlighet utförs. Det blir de unga köparna som är försökskaniner och det kan få vådliga konsekvenser. Konsekvenser får också den liberala syn på cannabisanvändning som når in via nätet. Med anledning av att cannabis nu används medicinskt, lanseras den felaktiga synen att drogen skulle vara mindre skadlig. Samtidigt har en ytterst gedigen studie som bekräftar drogens försämrande effekt på IQ publicerats. Att kommunicera detta på ett för unga gripbart sätt är den närmaste tidens stora utmaning. Nu handlar det om att finna och lansera framtidens drogfria ”Route 66” både i Sverige och utomlands. Men det handlar också om att finna rätt vård i rätt tid för dem som fastnat. n Fred Nyberg Professor i beroendeforskning, Uppsala universitet Efter folkomröstningarna: Förbereder amerikanska firmor legal cannabishandel? Snabba förskjutningar i opinionsläget har gjort att en ”legalisering” av cannabis nu diskuteras seriöst i USA. Begreppet ”legalisera” har i fråga om cannabis och andra narkotika kommit att få allt vidare syftning. Ursprungligen betecknade det endast frisläppande av cannabis (eller vissa andra narkotika) som allmän handelsvara för privat konsumtion. Med tiden har det kommit att beteckna även ett accepterande av medicinska indikationer för bruk. Hittills har 18 amerikanska delstater ”legaliserat” s.k. ”medicinsk marijuana”, alltså användning av cannabis (inklusive tillförsel genom rökning) mot läkarrecept för exempelvis illamående vid cancerbehandling. Legalisering kan också syfta på att ”legalisera” det personliga innehavet av narkotika (för eget bruk), ett steg som även kallas att ”avkriminalisera”. Det nya i USA är nu att för första gången finns i två delstatsförsamlingar formella förslag om att legalisera cannabis som allmänt rusmedel. Lagar om skatter och bilkörning Den 6 november 2012 röstade en majoritet i folkomröstningar i de amerikanska delstaterna Colorado och Washington för att ”legalisera” cannabis som rusmedel. Resultatet tvingar delstatsförsamlingarna att stifta de lagar som behövs för att genomföra beslutet. Längst verkar Colorado ha kommit. Den 8 maj beslöt Colorados delstatsförsamling att godkänna flera lagar. En gäller att tillåta försäljning och privat innehav av cannabis i små mängder för alla ändamål, även som rusmedel. Coloradobor skall få inneha 28 gram för eget bruk, utsocknes en fjärdedel. Försäljningslicenser skall ges till särskilda butiker. I en första omgång skall butikerna själva odla det som säljs. Men redan nästa år skall det bli tillåtet med separata företag för odling resp. försäljning. Det kom- ” Opinionsförskjutningarna i USA har gått snabbt. I en mätning nyligen uttalade sig 48 procent av de tillfrågade för en legalisering av cannabis för ’vuxenbruk’. 26 svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 mer i så fall att skapa en legal marknad på både produktions- och distributionsnivåerna. Butikerna skall licensieras av delstaten och drivas av medborgare i delstaten. Däremot utesluts s.k. marijuanakollektiv, alltså ett slags kooperativ, från hanteringen. Inte heller städer eller kommuner tillåts bli kommersiella aktörer. Bestämmelserna skall träda i kraft den 1 januari 2014. Ett annat förslag handlar om beskattning av cannabisaffärerna. En specialskatt (accis) på 15 procent skall läggas på cannabis. Därtill skall komma en försäljningskatt (ett slags moms) på 10 procent. De första 40 miljonerna USA-dollar skall användas för skolbyggen. Försäljningsskatten skall användas till att reglera handeln. Ett tredje förslag gäller gränsvärden för cannabispåverkan i trafiken. Den anses nödvändig för att kunna ingripa mot en befarad ökning av cannabispåverkade förare. Stora pengar Ett antal kalkyler har cirkulerat kring hur mycket pengar som de nya stegen skulle dra undan från den illegala handeln. Så har man nämnt att de mexikanska kartellerna skulle gå miste om 1,4 miljarder USA-dollar (ca 10 miljarder SEK) i intäkter från de förlorade marknaderna i Colorado och Washington. Den lagliga cannabishandeln i USA från medicinsk marijuana uppskattas till belopp i samma storleksordning. Omsättningen väntas bli fördubblad om försäljningen kommer i gång i Colorado och Washington. USA och Canada är idag världens största avsättningsmarknad för cannabis. Två Amerikanska företag följer noga den politiska och juridiska utvecklingen av narkotikakontrollen i fråga om cannabis. Vissa har börjat sälja ”vaporisatorer” som hettar upp växtmaterial av cannabis utan förbränning. Utrustningen kan användas även för tobak. Andra företag studerar möjligheterna att få till stånd en helt legal cannabishandel inom en nära framtid. Frågorna har fått omfattande mediebevakning. Underlag: The Economist, Fortune. Collage: Ewa Ackebjer. tredjedelar av den cannabis som konsumeras i USA produceras inom landet. Den amerikanska inhemska produktionen uppskattades i början av 2000-talet ligga på 10 000 ton. Vakna företagare undersöker nu vad de kan göra för att förbereda sig för en situation där det blir juridiskt accepterat att odla och sälja cannabis som allmänt rusmedel. För närvarande kräver dock den komplicerade situationen yttersta försiktighet, eftersom federala lagar om bl.a. drogattiraljer (”paraphernalia”) och kontakter med organiserad narkotikabrottslighet fortfarande gäller. Hittills har därför många fokuserat på legala ”kringsaker”, t.ex. rökpipor men även specialdesignade förvaringsburkar för exklusiva kunder. Men det går att bygga s.k. ”vaporisatorer” som upphettar cannabis utan förbränning och ange att de säljs för tobaksrökning. Och det finns en omfattande illegal cannabisproduktion som lätt skulle kunna ställas om till legal status. Svaret på frågan i rubriken är att många amerikanska företag noga följer den politiska och juridiska utvecklingen kring cannabishanteringen för att kunna starta direkt i mycket stor skala om det skulle öppnas lagliga möjligheter. Diskussionen har även en ”grön” sida i fråga om miljöaspekter. Många drömmer om att kunna odla cannabis lagligt utomhus. Ty, som en miljöinriktad potentiell producent sade: ”Det krävs närmare 100 kg kol för att producera den elektricitet som krävs för att odla ett halvt kilo cannabis”. I ett längre perspektiv hoppas en del odlare att ”Emerald Triangle”, ett område i Californien skall bli ett lika känt produktionsområde för cannabis av god kvalitet på samma sätt som Napa-dalen blivit för californiska viner. Konflikter Opinionsförskjutningarna i USA har gått snabbt. I en mätning nyligen uttalade sig 48 procent av de tillfrågade för en legalisering av cannabis för ”vuxenbruk”. Folkomröstningarna och besluten i Colorado och Washington har skapat en konflikt med amerikansk federal narkotikalagstiftning, som ytterst bygger på Förenta Nationernas narkotikakonventioner (1961 och 1971). USA:s justitiedepartement håller på att ”granska” besluten. Tekniskt sett kan federala narkotikapoliser upprätthålla den federala narkotikalagens förbud mot försäljning även när delstatslagarna tillåter sådan. President Barack Obama har sagt att han inte prioriterar att sätta fast cannabisrökare. Hur det till slut kommer att gå avgörs sannolikt i USA:s Högsta Domstol, eftersom den juridiska kärnfrågan handlar om en konflikt mellan federal (nationell) och statlig (regional) lag. Däremot kan USA på den nationella nivån ej släppa fri handeln med cannabis som njutningsmedel utan att lämna FN:s narkotikakonventioner. Ett sådant steg skulle påverka landets narkotikapolitiska och diplomatiska trovärdighet för lång tid framöver. n Jonas Hartelius (15 maj 2013) PS. Nyhetssajten Drugnews (www.drugnews.se) följer både svensk och internationell utveckling och debatt om narkotikakontroll m.m. svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 27 Har vi något att lära av USA? Nedskärningar tvingar fram nytänkande Situationen för det amerikanska rättsväsendet har blivit bekymmersam när den federala budgeten hamnat i det omtalade fiscal cliff. De senaste årens engagemang i krig har kostat rejält och finanskriserna finns dessutom att härleda till USA. Det är många som drabbas av nedskärningar och rättsväsendet utgör inget undantag. Det har blivit ett tapp av poliser när olika polisiära program försvunnit. En tredjedel är borta, men med samma uppdrag och förväntningar har man tvingats komma till den slutsatsen att det blivit tid för uppfinningar och framtagandet av arbetsmetoder som ger ett bättre och mer rationellt utförande för att få bra effekter. Det blir troligen inte bättre tider ekonomiskt under överskådlig tid, så man måste ta väl vara på de resurser som finns, både vad avser personalresurser (Human recourses, HR) som kunskapskapitalet. God personalvård i tufft arbetsklimat HR-resursen är den största tillgången, men bekymren hopar sig också i den delen. Officers safety måste komma först i delarna trafik, hälsa, säkerhet samt utrustning. Utvecklingen är uppenbart mycket tråkig när 80 000 poliser per år utsätts för allvarliga hot eller 30 svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 våld. Det är självklart ett allt för tufft arbetsklimat när självmorden ökar. Hårt tryck, risker, stress, ekonomi, hemmaförhållande är andra faktorer att vara vaksam på. Vid skjutningar är support för samtliga som varit inblandade ett förhållningssätt av yttersta vikt. Det är inte alltid givet att det bara är de direkt inblandade som brukat ett vapen som fått sig en stark mental påverkan. Andra kollegor kan drabbas av skuldkänslor eller vara i ett chocktillstånd som inte är synligt. Videoinspelningar, skriftliga utsagor, förhör i rätt ordning i förhållande till hur HR biten måste hanteras på ett klokt och professionellt sätt. En ny metod som förutspår brott En ny intressant arbetsmetod och taktik är Geospatial Predictive Analysis of Patterns, en mer utvecklad variant av verksamhet där ”hot spots” identifieras. Metoden förutspår mer specifikt viss brottslighet i tid och rum. Programmet kommer från Irak-kriget. Det fungerar mycket effektivt och brotten har kraftigt reducerats där det tillämpas i till exempel heta zoner med skjutningar och car-jackings. Uppföljning för cheferna sker på månadsbasis. Brottskorridorer är benämningen på ett större geografiskt område med hög kriminalitet. Profilering ökar beslagen i trafiken I trafiken på de större motorvägarna identifieras High Intensive Drug Trafficking Areas där metodiken enligt Highway Interdiction-programmet tillämpas. Polismännen har fått en särskild utbildning och har en väl utvecklad förmåga att ställa rätt frågor mot profilering och läsa kroppsspråk för att utröna kriminalitet och till och med nå fram till skälig misstanke för ett direkt agerande med tvångsåtgärder. Det är med den här metodiken de flesta narkotikabeslagen kommit till. Information Enligt Ronald T Husko, Director CID på FBI, blir spanings och utredningsverksamheten alltmer komplex. Man är starkt beroende av analysverktygen och det kräver att de ständigt uppdateras och utvecklas. Vittnesskyddsprogrammen är framgångsfaktorer. De kriminella gängen tränger allt längre in i legal verksamhet. Svårt att se distinktionen mellan legalt och illegalt då mycket kan gömmas bakom den legala fasaden. Det som borde vara kriminalutredning blir civilrättsliga processer utan skönjbart slutalternativ och omöjliga att återuppta. Det är oftast avgörande att man delar med sig av Kut-info i realtid till fältet. Erfarenheten visar att om information hade spridits till flera, och framförallt direkt till de som arbetar på fältet, hade avgörande bevisning kunnat hämtas hem i svåra grova ärenden som man inte kommit i mål med. Framtiden kommer att innebära att input från alla möjliga datasystem förs samman och processas. Det kommer att bli som att googla. Ett exempel är bruket av nummerskyltsläsare. Kut-info kan kopplas vidare till personer som kan tänkas komma i trafiken och vad de kan tänkas transportera. På en typ av Google map läggs polisens resurser i realtid. Snabbinfo till bilar på fältet möjliggör direkt ingripande. Den stora mängden information som polis och andra har samlat och sitter inne med, kommer att snabbt processas och går omgående ut för åtgärder. Tips är en färskvara och allmänheten lämnar dessutom tydliga bilder genom sina anmälningar. Vi måste tänka om eftersom vi egentligen sitter på så många nycklar till framgång och nyttjar enbart en bråkdel. Ny teknik måste kunna användas fullt ut men inom ramen för demokratins värdegrunder. Så här kan det kategoriseras: 1. Fordonet inblandat i pågående kontrollerad leverans, KL. Ej stoppas 2. Inblandat i pågående utredning. Ej stoppas 3. Fritt att ingripa med stöd av den info som kommer upp direkt på skärmen i polisbilen 4. Omedelbart ingripande påkallat. Vissa amerikanska arbetsmetoder värda att prova Det finns i USA ett antal framgångsrika arbetsmetoder för polis som vi aldrig försökt få etablerade här i landet. Vi blir alltmer beroende av den bevisinhämtning som sker genom polisiära aktiviteter. De kriminella vi har att hantera avstår i regel att i förhör berätta och erkänna. Kan vi i utökad omfattning snabbt komma åt de misstänkta med fingrarna i syltburken skulle lagföringskapaciteten öka drastiskt. Det pågående utvecklingsarbetet inför en ny polisorganisation 2015 måste fördjupa sig i hur vi skall arbeta i en framtid. De gamla spåren är uppenbart i många stycken sönderkörda och det krävs en hel del innovativt för att skapa bättre förutsättningar på fältet. De metoder som här beskrivits har på annan plats visat sig mycket effektiva och det är litet som talar för att det inte skulle bli så även här. Om det känns igen härifrån, så har också det amerikanska rättsväsendet hamnat i en djup förtroendekris inför allmänheten. Det är de magra resultateten som gör sig påminda och en annan faktor som spökar är att rättsväsendet anses alltför reaktionärt i legaliseringsfrågan kring marijuana. För att vända trenden, och samtidigt få till ett bättre utnyttjande av resurserna är en del av åtgärderna implementerandet av de arbetsmetoder som här beskrivits. Vi har all anledning att noggrant följa utvecklingen i USA inte minst mot den bakgrund att det som sker där av både positiv som negativ karaktär oftast blir trendsättande här. Allmänhetens låga förtroende kommer troligen att skvätta över även på oss. n Anders Stolpe Som ett verktyg för den enskilde polisen finns profileringsprogram för att identifiera de som planerar brott. Det tillsammans med en träning av den enskildes intuitionsförmåga, skulle medföra en betydligt tryggare situation i yrkesutövandet och definitivt ge en mycket bättre träffbild. svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 31 Narkotikakonferens i Harrisburg Äntligen var det dags. Vi har väntat länge på att få åka till narkotikakonferensen i Harrisburg, få umgås och ta del av arbetet mot narkotika i Pennsylvania. Lennart Alette från Tullverket i Göteborg och Jessica Vikberg från SNPF:s styrelse hade fått möjligheten att övervara denna konferens där Pennsylvania Narcotic Officers´ Association stod som arrangör. Konferensen är en årligt återkommande utbildningskonferens för narkotikapoliser, de flesta på gatunivå. Det är också en plats för demonstration och inköp av arbetsverktyg, inte minst vapen. Konferensen gick av stapeln i Harrisburg på Hotell Holiday Inn East. Den var med sina 275 deltagare mindre än hälften så stor som SNPF:s konferenser. Endast fem av deltagarna var kvinnliga poliser. Vi blev mycket väl omhändertagna av PNOA:s styrelse. Joe Jacob, som var vår ciceron och kontaktperson, tog emot oss med öppna armar när vi kom fram lite vilsna och jetlaggade kvällen innan konferensen startade. Vi hade valt ett annorlunda alternativ till att ta oss från New York till Harrisburg. I USA hyr man ju bil, men inte vi. Vi valde en buss som gick från China Town i NY, med slutstation på en kinesisk grossistfirma, inte på en busstation som vi trodde att det skulle vara. Joe Jacob hade skickat två polisbilar till bus�stationen för att hämta upp oss men vi anlände alltså till en stormarknad. Vi tog taxi därifrån. När vi kom fram kände vi genast av den amerikanska gästfriheten. I hotellets pub träffade vi våra amerikanska kollegor. Där blev vi bjudna mat och dryck och mycket trevligt umgänge. Vi träffade direkt personer som arbetade med liknande arbetsuppgifter som vi. Bland annat en som jobbade med ”fishing” i kurirflödet, just det sättet att arbeta som ledde Lennart till SNPF-stipendiet 2012, vilket tog honom hit. Två säckpipeblåsare inledde konferensen på invigningsdagen. Invigningstal av ordförande Danny Moriarty, hedrandet av poliser som dött i tjänst, en film från 9/11 och flera andra tal gjorde invigningen högtidlig. Förberedelser och strategi och kroppsspråk Väldigt många av de som deltog på konferensen arbetade med s.k. under cover-arbete, UC, ett sätt att arbeta för att fånga upp samt lagföra personer som främst sysslade med narkotikahandel. UC-arbete förekommer också mot annan brottslig 34 svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 Kombinerad vapenutställning och föreläsning. verksamhet men på denna konferens handlade det mestadels om bekämpning av narkotika. UC-poliserna arbetade i väldigt farliga områden. De möter i stort sett varje dag personer som sysslar med narkotikaaffärer och som alltid har någon beväpning. Under föreläsningen fick vi ta del av många filmer där polismän hamnade i skottlossning eller andra hotande situationer där man riskerade sitt eget liv. I en film fick man se två personer som kom i varsitt fordon och möttes på en stor tom yta. De lämnade sina fordon och hade en konversation som handlade om någon form av betalning. Såg ganska harmlöst ut. Den ena personen vänder sig om, lutar sig in i sitt fordon, tar fram ett paket innehållande pengar vilka överlämnas till den andra personen. Under tiden hade denna person förberett sig med ett medhavt vapen vilket han drog fram och kallblodigt sköt ner personen som överlämnade pengarna. Han var polis. Hur skall man förbereda sig för att inte hamna i en sådan situation?? Kunskap är den största tillgången. UC-agenterna måste vara väl utbildade, vara väl förberedda och underhålla sin kunskap när det gäller att agera inom riskområden, till exempel i narkotikaärenden, ärenden relaterade till terrorism med mera. Man måste som sagt alltid vara förberedd på vad som kan hända och vara medveten om vilka konsekvenser detta kan få. Här följer några punkter man tryckte på och som är viktiga att ha kunskap om när det gäller vilken strategi man skall ha samt hur förbereder man sig: Från vänster, Lennart Alette med fru Birgitta samt Jessica Vikberg med två instruktörer på polisskolan. • Vad är målet? • Man måste ha kunskap om sitt ärende, bakgrund! • Man måste ha kunskap om vilka personer man möter! • Bevis, överväganden. • Var ska händelsen ske, plats? • Sker händelsen inom de lagar vi ska efterfölja? • Hur skall intervjun gå till? • Inte ställa hotfulla frågor utan ställa frågor i syfte att skaffa information, underlag för kommande handläggning av aktuellt ärende. • Etablera kontakt. • Vilka frågor är relevanta och vilka frågor kan man ställa. • Vara lyhörd för förändringar i motpartens tonläge, sätt att agera på • Ögonkontakten? • Tolka det som inte sägs i samband med ett samtal kroppens position, armar, ben, fötter, hur förflyttar sig ögon o.s.v. Vad kan man då lära av andra länders sätt att utbilda, träna och förbereda sig inför svåra situationer? Vårt sätt att utbilda de tjänstemän som arbetar i liknande situationer är nog ganska lika de som genomförs i USA. Viktigt är att kunskapen hålls levande och att man hela tiden underhåller denna, tar lärdom av de erfarenheter man skaffar sig när man arbetar. Polisskolan Tack vare den mycket trevliga killen Josh, fick vi chansen att besöka Pennsylvania State Police Academy, en polisskola som den ser ut på film. Utbildningen är sex månader, vilket är långt för att vara i USA, och man var mycket stolta över skolan. Vid varje utbildningstillfälle antogs 90 elever. Dessa drillades i både teori, praktik och disciplin. Det var lite militärisk anda över utbildningen. Uppställning varje morgon, kontroll av utrustning, kläder m.m. Det vi fick se var en väldig ordning, fantastiska utbildningslokaler På polisskolan i Pennsylvania fanns ett tjugotal hästar som alla var donerade. och en engagerad personal inom varje område. Bland annat bestod träningen av att varje morgon kl 06.00 springa uppför en backe, ca 15-20 graders lutning 3-400 meter lång .Vi blev trötta när vi åkte bil uppför denna back, och såg polisstudenter springa upp för backen bärandes på en stor tygdocka. Man lät, underligt nog, lite stolt över att drygt 10 procent hoppade av utbildningen efter första veckan. Vi fick besöka enheterna för utbildning av narkotikaoch bombhundar samt se deras stall med polishästar, som bestod av ett tjugotal donerade vuxna djur. Hästarna användes numera oftast i samband med utbildningar, demonstrationer och stora möten, typ G20. Konferensens två kvällar bestod av middag samt s.k. ”hospitality”. Här var det mingel och snacks och något att fukta strupen med som gällde. Det var också här vi diskuterade problemet för Pennsylvanias narkotikabekämpare med vissa av USA:s staters legalisering av marijuana. Deras arbete hade inte underlättats av detta direkt utan snarare ökat inflödet av marijuana. Vi kom också att diskutera USA:s vapenpolitik, som ju var på tapeten. Vi fick förklarat för oss att vem som helst kunde bära vapen i USA, om man förvarade det synligt och alltså inte täckte över det med t.ex. tröjan. Även nu på konferensen hade poliserna puffran i fickan, men den lilla eftersom det var konferens Lennart Alette höll ett tacktal med presentutdelning sista kvällen. Det lättade upp stämningen så till den grad att alla ville fotograferas med oss. Några ville komma och hälsa på oss. Andra ville att vi skulle komma till just deras arbetsplats. Dagen efter skiljdes våra vägar. Poliserna fick varsitt personligt diplom som bevis på att de fortbildats, innan de åkte hemåt. En av oss satte sig på ett tåg till New York och den andre reste vidare åt andra hållet, för att så småningom hamna hemma i Sverige igen och tillsammans plita ihop denna artikel. n Jessica Vikberg och kollegan Lennart Alette svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 35 Vancouver – kontrasternas stad Staden Vancouver i delstaten British Columbia, belägen i sydvästra hörnet av Kanada, placerar sig högt på listor över de städer i världen som påstås ha högst levnadsstandard. Men det är en kontrasternas stad. I skuggan av snöklädda berg och luxuösa bostadsområden ligger ett av Kanadas fattigaste bostadsområden. Tusentals missbrukare och socialt utslagna lever sina liv i det område som kallas East Hastings, beläget i centrala Vancouver. Öppen drogscen i centrala stan En kollega från narkotikaroteln i Göteborg som under en period bodde i Vancouver blev nyfiken på området. Han förvånades över att narkotikahanteringen verkade vara mer eller mindre tillåten trots att Kanadas narkotikalagstiftning liknar den vi har i Sverige. Precis som hos oss är all hantering av narkotika inklusive eget bruk förbjudet. Genom kontakter med den lokala polisen fick han reda på att staden drar till sig missbrukare 38 svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 inte bara från hela Kanada utan även från USA. Det finns naturligtvis en mängd orsaker till att missbrukare vallfärdar till området. Det är lätt att få tag på droger. Delstaten British Columbia har en liberal syn på narkotikabruk, en annan orsak är det milda klimatet. Till skillnad mot många andra städer i Kanada blir det inte kallt i Vancouver, det går att sova ute året om och är därför lite lättare att vara bostadslös. På InSite kan man få hjälp att bruka narkotika Polisnärvaron är hög i området och det ligger en polisstation alldeles i närheten vars huvuduppgift är att arbeta med missbruksproblematiken och all övrig brottslighet som den genererar. Polisen har som ambition att arbeta mot all sorts narkotika, men har i stort sett slutat att jobba mot cannabis som är det vanligaste preparatet. Detta trots att i stort sett alla som använder annan sorts narkotika även brukar cannabis. Även om innehav och eget bruk av cannabis är förbjudet tar domstolarna i Vancouver inte upp mål som handlar om mindre mängder av detta preparat. Narkotikahandel på gatan utanför ett apotek i East Hastings. Centrum för narkotikahanteringen är några kvarter i citykärnan kring gatorna East Hastings och Main Street. Området som kallas just East Hastings kan inte beskrivas på annat sätt än som en öppen drogscen. Området är kraftigt brottsbelastat och vid sidan om narkotikahanteringen förekommer främst prostitution och våldsbrott. Droghandeln pågår dygnet om men är som mest intensiv på kvälls- och nattetid. Under dagtid passerar många människor på väg till och från sina arbetsplatser, men efter mörkrets inbrott byter området skepnad och det är i stort sett endast missbrukare som vistas där. Narkotikaförsäljningen sker förhållandevis öppet men det mest iögonfallande är försäljningen av utrustning för narkotikabruk. Det som säljer bäst är glaspipor för rökning av crack. Säljarna breder ut filtar på marken där de bjuder ut sina varor, om polisen dyker upp går det snabbt att rulla ihop filtarna och flytta sig. De återvänder naturligtvis så snart polisen passerat, men de som inte är i sådant skick att de hinner undan får sitt lager förverkat. Ett enkelt sätt för polisen att förverka och förstöra glaspiporna är att krossa dem på plats och sparka ut glasbitarna på gatan. De blir inte liggande speciellt länge, varje morgon byts de patrullerande poliserna ut mot sopbilar som borstar upp resterna av nattens droghandel. Till InSite kommer missbrukarna för att injicera sin drog. I närheten av polisstationen ligger en statligt finansierad klinik kallad InSite dit missbrukarna kan söka sig för att ta sin narkotika. Inne i lokalen är narkotikahantering legal. Det hela började som ett treårigt projekt för att försöka komma tillrätta medkraftigt ökande missbruksrelaterade sjukdomar och dödsfall på grund av överdoser. Projektet är nu permanentat och har mellan 800 – 1200 besök per dag. I entrén finns en reception där besökarna kan hämta all utrustning som behövs för att injicera narkotika, allt de själva behöver ha med sig är egen narkotika. I lokalen finns sjuksköterskor som är behjälpliga om problem skulle uppstå. De får inte sätta nålar eller på annat sätt hjälpa till att föra in narkotika i kroppen, däremot är det tillåtet att föreslå i vilken ven besökaren ska sätta sprutan. Majoriteten av besökarna kommer för att ta narkotika, men kliniken hjälper även de som vill försöka göra något åt sitt narkotikamissbruk eller testa sig för olika sjukdomar. På InSite har det registrerats drygt 1 400 överdoseringar inne på kliniken mellan åren 2004 - 2010. De är ”stolta” över att ingen av dessa har lett till dödsfall. n På Youtube finns mängder av filmer från området, sök på East Hastings, Downtown East side eller liknande. Björn Ekström, narkotikaroteln i Göteborg Butik som säljer ett stort urval av cannabisfrön och en hel del andra frön och tillbehör. svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 39 Utbildningskonferensen i Karlstad Kim Nilvall ansvarar för SNPF:s medlemssida på Facebook. Vid incheckningen lyckades han värva många nya medlemmar, bland andra Anna Morin från Örebro. Du som är medlem i SNPF och vill ansluta till sidan kan ansöka antingen via Facebook eller maila till [email protected]. Mötesordföranden Jonas Hartelius och sekreteraren Gill Eriksson applåderar styrelsen för ett väl utfört arbete under det gångna året. Årsmötet SNPF:s årsmöte bjöd inte heller i år på några sensationella inslag. Inga motioner eller andra ärenden behövde tas upp till behandling. Den ständige årsmötesordföranden Jonas Hartelius, med sekreteraren Gill Eriksson vid sin sida, avverkade på ett rutinerat sätt dagordningens punkter en efter en. Inga förändringar skedde heller i styrelsen som under det kommande året består av: Poliserna Gustav Bengtsson, Halland, och Erik Gutesson, Gotland, har gjort musikaliska framträdanden tillsammans på tidigare SNPF-konferenser. Takterna sitter i ännu, något som konferensdeltagarna kunde konstatera under banketten. Ordföranden Mika Jörnelius Vice ordförande Anders Stolpe Kassör Peter Thylén Sekreterare Gill Eriksson Övriga ledamöter: Christina Lindgren Åsa Dahlberg Björn Ekström Jessica Vikberg Lena Larsson Zijad Taslaman Björn Landsten Suppleanter: Ove Dahlberg Joakim Zander Kim Nilvall Christoffer Bohman Det relativt nybyggda Karlstad Congress Culture Centre är en pampig anläggning som är väl lämpad för SNPF:s utbildningskonferenser. 42 svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 Adjungerad: Chefredaktören Gunnar Hermansson Utbildningskonferensen i Karlstad Stipendiater I samband med utbildningskonferensen delar SNPF varje år ut ett antal stipendier för resor och annan förkovran. Samtidigt delar Tullverket, Svenska Carnegie Institutet och Mediahuset ut sina stipendier till medlemmar som nominerats för förtjänstfulla insatser i arbetet mot narkotikabrottslighet och missbruk. Tullverkets stipendiat Roger Andersson presenterades på sidorna 6-7. Svenska Carnegie Institutets polisstipendium, som i år delades ut för trettionde gången, tillföll inspektör Bo Sjöstrand som tjänstgör som gruppchef på brottsspaningsenheten i polisområde Storgöteborg. Bo Sjöstrand har, trots 40 års tjänst inom polisen, en arbetsglädje och ett intresse för sitt arbete som kollegorna beundrar och avundas honom. Han har också en förmåga att skapa förtroende och ett gott arbetsklimat oavsett vem han möter i arbetet. Det välförtjänta stipendiet är på 25 000 kronor. Mediahusets resestipendium gick till Stefan Kalman, Rikskriminalpolisen. Han får resa till Kalifornien på CNOA-konferens i slutet av året. Stefan premierades för sitt enträgna arbete att kartlägga drogen kat, en färskvara som dagligen smugglas in i landet. Smugglingen har nu försvårats sedan Nederländerna, som tidigare var omlastningsplats i norra Europa, nyligen narkotikaklassade kat. Stefan har varit delaktig i den process som ledde fram till beslutet. Nu är det bara England i vårt närområde som inte har narkotikaklassat drogen. SNPF-stipendiet Årets Iakttagelse (eller Årets Observation om man så vill), lyder på 5000 kronor och förärades Örebropolisen Joakim Jansson. Joakim var på väg någonstans när han såg en känd langare i en bil. Han beslöt sig för att följa efter och blev vittne till en överlåtelse. Med kollegors hjälp efter en biljakt kunde närmare 50 kilo narkotika tas i beslag på olika platser. Bo Sjöstrand har just tagit emot Svenska Carnegie Institutets polisstipendium. En uppmärksam polis, Joakim Jansson, tar emot SNPF-stipendiet från Mika Jörnelius. PTN-stipendiet, ett SNPF-stipendium som medger resa till valfri sambandsman inom Europa, gick i år till Pål Stålfors från Tullverket på Arlanda. Han har redan bestämt att resan ska gå till PTN-kontoret i Istanbul. PNOA-stipendiet är ett resestipendium som SNPF delar ut för resa till Pennsylvania Narcotic Officers Association narkotikakonferens. Stefan Nilsson från polisen i Örebro får göra resan till våren. tefan Kalman premierades med en resa till narkotikakonferens i Kalifornien. svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 43 Utbildningskonferensen i Karlstad Några av föreläsarna Per-Erik Lundberg, chef för Grova brottsroteln i Västerås, föreläste om den farliga drogen MDPV som etablerat sig i Västmanland. Livet som resande sambandsman Lars Andersson har i nästan två år varit resande sambandsman med kontor på Rikskriminalpolisen (RKP) i Stockholm och på Europol i Haag. Han har tidigare lång erfarenhet av arbete utomlands. Tjänsten är den första i sitt slag i Sverige och Lars Andersson berättade under konferensen om sitt arbete och de erfarenheter han hittills skaffat sig som sambandsman på resande fot. Hälften av sin arbetstid tillbringar Lasse på Europol och 25 procent är han hemma på RKP. Resterande tid är avsedd för resor i Sverige då han besöker polismyndigheter i olika brottsärenden och även lägger ner mycket tid på att informera om sitt arbete. Det är viktigt att marknadsföra funktionen som resande sambandsman, som är en del i informationsutbytet mellan svensk polis och EU:s övriga medlemsländer. I arbetet ingår vidare att • Förmedla och tolka rättshjälpsbegäran mellan Sverige och övriga medlemsländer • Samordna och utforma gemensamma utredningsgrupper mellan länderna • Samordna, kommunicera och på annat sätt arbeta i operativa ärenden mellan svenska brottsbekämpande myndigheter och sambandsmän från de övriga deltagande länderna och Europol • Delta i olika strategiska och operativa Europolprojekt • Initiera och delta i relevanta operativa och strategiska möten vid polismyndigheterna • Informera om Europol som organisation och de nationella deskarnas möjligheter • Arbeta som handläggare vid den nationella desken (ENU) vid RKP/IPO i Europols kommunikationssystem SIENA Flera andra länder har infört eller planerar att inrätta resande sambandsmän. 46 svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 Lennart Karlsson, chef för Krogsektionen, och Jonas Trolle, sektionschef på Länskriminalens brottsspaning i Stockholm, föreläste on narkotikaarbetet på fältet respektive insatsen mot den före detta länspolismästaren i Uppsala som dömdes för bl.a. diverse sexualbrott. Carlos Perez och David Ponce från Texas berättade om det svåra arbetet mot mexikanska narkotikaorganisationer. Utbildningskonferensen i Karlstad Utställare på konferensen Alere Toxicology, diagnostikföretag med fokus på missbruksanalyser. BMW Motorrad har ett brett sortiment av motorcyklar BCF Brottsförebyggande Centrum i Värmland arbetar för ett tryggare Värmland. CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning sprider information om alkohol och andra droger. Fernonorden tillhandahåller ett stort sortiment av kvalificerade produkter för alla aktörer inom myndigheten. FMN, Föräldraföreningen mot Narkotika riktar sig till anhöriga, föräldrar, syskon och kamrater. GADDEX utrustningsväst ger säkrare arbetsmiljö för spanare världen över. SLAN, Sveriges Landsråd för Alkohol- och Narkotikafrågor omfattar ett flertal organisationer. Nattvandring.Nu arbetar för att främja nattvandring i hela landet. Nämndemansgården erbjuder utbildning samt professionellt stöd i att hantera svåra drogrelaterade problem. Sensec gör riskanalys och skräddarsyr säkerhetslösningar efter kundens behov. SLAN, Sveriges Landsråd för Alkohol- och Narkotikafrågor verkar för en restriktiv alkoholpolitik och ett narkotikafritt samhälle. Swedish Radio Supply arbetar med radiokommunikation och levererar bl.a. till polisen. SWTAB arbetar med försäljning av högkvalitativa produkter, främst fick- och pannlampor samt multiverktyg. Wolkswagen förser Polisen, Kriminalvården och Tullverket med specialanpassade fordon för många olika funktioner. FMN, Föräldraföreningen mot Narkotika VWR är en global laboratoriedistributör av kemikalier, Life Science-produkter, instrument m.m. We2L Sales & Support Thermo Scientific utvecklar handhållna instrument för identifiering och analys av kemiska substanser. Z-AIM säljer jakt- och friluftstillbehör. Besök hemsidan www.z-aim.com. SNPF framför ett stort och innerligt tack till alla utställare och andra sponsorer som stöder vårt förebyggande arbete mot narkotika och andra droger. BFC, Brottsförebyggande Centrum i Värmland svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 47 § Rättsrutan § § Rättsrutan § Koncentrationssvårigheter Vi har som bekant tvingats vänja oss vid rejäla sänkningar av straffen för de narkotikabrottslingar som vanligen grips och lagförs. Det gick fort. Så fort att en del dömda narkotikabrottslingar har anledning att känna sig orättvist behandlade. Narkotikabrottslingar vars domar har vunnit laga kraft strax före brytpunkten har fått väsentligt längre straff än personer som har dömts för ett likvärdigt narkotikabrott strax efter brytpunkten. Det har inte heller funnits något för dessa personer att göra åt saken. Högsta domstolen har bestämt, att ett nytt avgörande från den domstolen inte kan användas som argument för att en tidigare dom ska rivas upp, även om omständigheten, om den hade kunnat tillämpas, hade lett till en mildare dom (HD mål nr Ö 3071-11). Det har alltså under en period varit ett lotteri. Vinnare har varit den som fått saken slutligt prövat efter brytpunkten. Vid en ytlig betraktelse av ett nytt rättsfall får man lätt intrycket att Högsta domstolen åter är på väg att ändra en sedan lång tid fast praxis. Man uttrycker sig dock lite mer försiktigt, så om en ändring är avsedd blir lotterieffekten kanske inte så påtaglig. I många år har vi under rättegångarna inte behövt argumentera särskilt om halten verksam substans i narkotikamål. Högsta domstolen har nämligen uttalat, att i mål som rör tillverkning eller försäljning av narkotika har renhetsgraden betydelse vid värderingen av brottet endast då renhetsgraden är särskilt hög eller särskilt låg (se t.ex. NJA 1998 s. 512). Det nya rättsfallet (HD mål nr B 1346-11) rör en person som i tingsrätten dömts för narkotikasmuggling i två fall. I det ena fallet hade den dömde skickat 3,40 gram mefedron från Ungern till Sverige. Försändelsen var avsedd att nå en person som var intagen på kriminalvårdsanstalt. Narkotikan innehöll 42 procent aktiv substans. I det andra fallet hade den dömde medfört 2,53 gram mefedron när han kom till Sverige från utlandet. Narkotikan hade i det fallet en renhetsgrad på 8 procent. Tingsrätten dömde för narkotikasmuggling i två fall till fängelse i 8 månader. Hovrätten fastställde den 18 februari 2011 tingsrättens dom. Den dömde överklagade domen och anförde någon gång under processen bl.a. att enligt Högsta dom- § Rättsrutan § 50 svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 stolens dom från 16 juni 2011 har brottsligheten ett betydligt lägre straffvärde. Högsta domstolen uttalar i domen, att även vid mindre allvarlig brottslighet har andra omständigheter än art och mängd betydelse för straffvärdebedömningen. Domstolen menar i det sammanhanget att om narkotika har överlåtits eller det har funnits ett överlåtelsesyfte finns det ofta inte mycket utrymme att döma för ringa brott. Högsta domstolen accepterar också den sedan lång tid gällande praxisen att narkotikabrott på kriminalvårdsanstalter har ett högt artvärde (dvs. presumtionen för fängelse är särskilt stark). Sedan uttalar man det där, vars konsekvenser framtiden får utvisa. Man menar nämligen att om ett preparat har en halt verksam substans som tydligt skiljer sig från vad som är vanligt, ska hänsyn tas till den omständigheten. Man uttrycker sig alltså inte som man brukar, att hänsyn ska tas bara om renhetsgraden är särskilt hög eller särskilt låg. Slutklämmen blev att brottet som avsåg det större partiet inte kunde bedömas som ringa, trots att mängden narkotika var begränsad och att renhetsgraden tydligt understeg det normala. Straffvärdet motsvarade fängelse i en månad. Det mindre partiet bedömdes i brist på andra omständigheter än art och mängd vara ringa brott. Eftersom den dömde hade varit anhållen och häktad åtskilliga månader, bestämde majoriteten påföljden till ett bötesstraff. Detta är ett exempel på en distraktionsteknik som man använder när man vill få en individ att låta bli ett visst beteende till förmån för ett annat. Vi kan nu förmodligen se fram emot en rad avgöranden där frågan om koncentrationen verksam substans är den centrala frågan i stället för art och mängd. Den senare frågan har Högsta domstolen sannolikt tröttnat på att pröva, i vart fall så frekvent som hittills. Joakim Zander Internationella åklagarkammaren Malmö § Rättsrutan § Narkotikapriser – trender i prissättningen Medvetna strategier från narkotikanätverk och lagstiftning i andra länder har påverkat de svenska narkotikapriserna. Prisdumpning på heroin När tillgången på ett visst preparat blir större än efterfrågan anpassar narkotikanätverken sina försäljningsstrategier precis som vilket företag som helst som vill få ut sin produkt på marknaden. De använder sig av en aggressiv marknadsföring där prisdumpning är en av de effektivaste strategierna. En strategi som heroinnätverken i Stockholm de senaste åren har använt sig av. När tillgängligheten av opiatersättning ökade i mitten av 2000-talet fick fler opiatmissbrukare möjlighet att delta i substitutionsprogram. Substitutionsprogrammen bidrog till att mätta den svenska heroinmarknaden med en kraftigt minskad efterfråga på heroin. I Stockholm har den minskade efterfrågan lett till att flera heroinnätverk dumpat priserna på vitt heroin vilket gjort att heroinpriserna skiljer sig mellan Stockholm och övriga landet. I storstäderna kostar en ”kabbe” med 0,2 g heroin cirka 300 kr men i Stockholm har det nu rapporterats att det går att köpa en ”kabbe” för 150 kr. På landsbygden och i mindre städer kostar 0,2 g cirka 500 kr. Priset på ett gram ligger i storstäderna på 800-1500 kr och på landsbygden på 1400-2500 kr. Kraftigt ökade priser på kat En bunt kat (s.k. ”Marduff”) har i Sverige kostat runt 200 kr de senaste åren. Sedan kat narkotikaklassades i Holland tyder de första prisuppgifterna på att priset på kat i Sverige har fördubblats. Smugglingsvägen av kat till Sverige har lagts om från Holland till England och flera beslag har gjorts i flygtrafiken från England. Kokain – Inte längre en lyxdrog I mitten på 1980-talet gjorde kokainet sig känt som en överklassdrog. Ett kort rus och högt pris bidrog till att kokainet fick en exklusiv stämpel. Sedan dess har priset på kokain sjunkit och drogen förekommer nu i alla samhällsklasser. I Stockholm kostar ett gram kokain (en ”gubbe”) cirka 800 kr på gatunivå. Noterbart är dock att en ”gubbe” sällan är ett gram utan oftast ligger på 0,8 gram. Priserna för ett gram är således lågt Heroin i försäljningsdoser. Priset sjunker, särskilt i Stockholm. Priset på kat har fördubblats i Sverige till följd av narkotikaklassningen i Holland. räknat. I övriga landet varierar priset för ett gram mellan 800 och 1000 kr. Billigaste prisuppgiften kommer från Skåne där ett gram går att köpa för 700 kr och dyrast är det i Norrbotten där ett gram kan kosta så mycket som 1200 kr. Kilopriset på kokain varierar ganska kraftigt och ligger mellan 300 000 och 500 000 kr. Cannabis och amfetamin – Hög tillgänglighet och stabila priser Under 2012 ökade både antalen beslag av cannabis samt den mängd som togs i beslag jämfört med 2011. Under en period ansågs Sverige vara självförsörjande när det gäller framställning av marijuana, men enligt Rikskriminalpolisen har efterfrågan på marijuana nu blivit så stor att den inhemska produktionen inte räcker till. Priset för ett gram hasch ligger strax under 100 kr. I vissa områden i Stockholm och Skåne går det att få ett gram för 60 kr. Marijuanan är generellt lite dyrare och priset för ett gram varierar mellan 85-150 kr. Efter cannabis och narkotiska läkemedel är amfetamin den drog i Sverige som beslagtogs vid flest tillfällen under 2012. I storstäderna kostar ett gram amfetamin 150-250 kr. I mindre städer och på landsbygden ligger priserna generellt lite högre och varierar mellan 250 och 450 kr. Beslagsstatistiken tyder på en alltjämt hög tillgång på cannabis och amfetamin utan några större förändringar i försäljningspriserna de senaste åren. n Alex Silow Stockholmspolisens Krogsektion svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 51 Världen runt WADA höjer gränsvärden för cannabis Världsantidopingbyrån WADA beslöt den 11 maj 2013 att höja gränsvärden för cannabis från 15 nanogram per milliliter till 150 nanogram per milliliter. Regeln trädde i kraft från och med beslutsdatum. Det är alltså nu tillåtet för idrottsmän att tävla med tio gånger högre halt av cannabis i kroppen än tidigare. GH Craze förbjudet i Danmark Craze är ett prestationshöjande s.k. kosttillskott som blev mycket populärt i slutet av förra året. Preparatet fick utmärkelsen för bästa nya kosttillskott på sajten Bodybuilding.com. I april i år gjorde SKL i Linköping en analys av innehållet i Craze på begäran av polismyndigheten i Västra Götaland. SKL fann att Craze innehöll de amfetaminliknande substanserna fenetylamin och N-etyl-1-fenyl-butan-2-amin. Upptäckten förde med sig att det danska livsmedelsverket, Födevarestyrelsen, beslutade att förbjuda all försäljning och marknadsföring av kosttillskottet. Man betraktar varan som hälsofarlig för konsumenterna och därför är det inte tillåtet att marknadsföra den. Födevarestyrelsens beslut är nationellt och gäller alltså i hela Danmark. I Sverige kan Livsmedelsverket inte fatta motsvarande beslut eftersom kontrollen av kosttillskott ligger på kommunerna som måste fatta egna beslut. Företag som säljer Craze i Sverige, bland andra Gymgrossisten, har åtminstone tillfälligt dragit in produkten i avvaktan på egen utredning. Stora narkotikabeslag i Thailand Thailand har skärpt narkotikabekämpningen och gör ofta stora beslag vid gränsen mot Burma. Ökad drogbekämpning beordrades av premiärminister Yingluck Shinawatra hösten 2011 och har gett tydliga resultat i fler och stora beslag. I mitten av maj beslagtogs metamfetamin värd en miljard thai bath från flyende smugglare. En armépatrull bevakade en gränsövergång i ChiangRai-distriktet i nordvästra Thailand dit narkotikasmugglare hade tipsats om att vara på väg. Patrullen såg snart sju män som bar på stora säckar märkta som konstgödsel. När patrullen anropade männen släppte dessa genast sin last och flydde skyndsamt tillbaka över gränsen till Burma. I säckarna hittades 1,66 miljoner metamfetamintabletter och 43 kilo kristaller, så kallad Ice, rapporterar Bangkok Post. Narkotikan är värd motsvarande en kvarts miljard kronor i missbrukarled. Enligt arméförbandets befälhavare, generalmajor Somsak Nilbanjerdkul, tillhör smugglarna troligen en liga vars chef är en självutnämnd överstelöjtnant som kallar sig för Yise. Ligan smugglar metamfetamin till narkotikagäng som sedan sköter om distributionen i hela Thailand. Källa: Drugnews.se Rekordbeslag av kat i Norge Den 23 maj beslagtog tullen i Svinesund 383 kilo kat, det största enskilda tullbeslaget av kat någonsin i Norge. Beslaget gjordes sedan man stoppat en svenskregistrerad Opel Zafira på länsväg 118 vid Åsholt. Den 37-årige föraren och en passagerare skulle besöka en vän i Oslo. Bilens lastutrymme undersöktes och tulltjänstemännen fann 47 paket som innehöll kat. Ytterligare två män i en följebil greps och överlämnades till polisen. Källa: Toll.no GH Rekordbeslaget av kat som fanns i en svenskregistrerad Opel Zafira. 54 svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 Landet runt Ny myndighet utreder överförskrivningar Socialstyrelsens tillsynsverksamhet övergick den 1 juni 2013 till en ny myndighet, Inspektionen för vård och omsorg (IVO). I praktiken är det Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter, som finns på sex orter i landet och utövar tillsyn över hälso- och sjukvård med flera, som övergår till en egen myndighet med bibehållen personal. Den nya generaldirektören Gunilla Hult Backlund med sin stab är placerad i Stockholm. I den nya myndigheten läggs besluten i större utsträckning ut på de regionala avdelningarna i avsikt att göra tillsynsarbetet affektivare. I övrigt gäller samma adresser och regelverk som tidigare, men den nya myndigheten har nytt telefonnummer 010-788 5000. För den som behöver komma i kontakt med IVO för att exempelvis anmäla eller diskutera överförskrivande läkare, finns regionala kontaktuppgifter på www.ivo.se. GH DNP livsfarlig tillsats i bantningsprodukter Bantningsmedlet Pure Caffeine 200, som säljs från svenskspråkiga internetbutiker, kan innehålla substansen 2,4-dinitrofenol, även kallad DNP. DNP har orsakat allvarliga förgiftningar och dödsfall, vilket nyligen föranledde både Läkemedelsverket och Livsmedelsverket att varna för produkten. DNP påverkar både förbränningen och energiproduktionen. Detta får till följd att kroppstemperaturen ökar kraftigt med risk för dödliga komplikationer. Det finns heller inget motgift mot DNP. Pure Caffeine 200 har analyserats i Tyskland och man påvisade 300 mg DNP i tabletterna. Det var inte angivet på förpackningen att produkten innehöll annat än koffein. DNP-förgiftningar har förekommit i Sverige då och då sedan 1990-talet och framförallt i kroppsbyggarkretsar. Källa: Läkemedelsverket.se GH Reservhjulet fullt av tabletter När den 54-årige mannen skulle passera Lernacken en kväll i juli förra året, blev han stoppad av tullpersonalen. Mannen, som visade sig vara ungersk medborgare, färdades i en ungerskregistrerad Skoda. När han blev tillfrågad om vad han hade för ärende i Sverige, blev svaret att han skulle titta på en veteranbil i Löddeköpinge. Det lät väl inte helt övertygande och tulltjänstemännen beslöt att undersöka bilen närmare. Reservhjulet saknade luft och var ovanligt tungt. Anledningen var att de innehöll 33 förpackningar med drygt 56 000 narkotikaklassade tabletter, ca 37 000 klonazepam och ca 19 000 diazepam. Mannen greps och häktades efter några dagar, men förnekade kännedom om tabletterna. Det kom fram att han greps och dömdes i Milano 2008 med 2 kilo kokain som han fört med sig från Spanien. Mannen frigavs från fängelsestraffet i april 2011. Tingsrätten i Malmö trodde inte på ungrarens fantastiska bortförklaringar och många versioner av anledningen till resan, utan dömde honom i april i år för grov narkotikasmuggling till fängelse 3 år och 3 månader samt utvisning i 10 år. Källa: Tullverket Malmö GH Ny polisföreskrift för preparatbedömare En ny föreskrift (FAP 420-4) har kommit som gör det möjligt för utbildad preparatbedömare inom polismyndigheten att själv identifiera mindre än 50 gram cannabisharts och mindre än 5 gram amfetamin. Kravet är dock att den misstänkte erkänner innehav av något av dessa preparat. Den nya föreskriften innebär att polisen slipper att skicka mindre beslag av dessa droger till Kriminaltekniska laboratoriet och att identifieringsprocessen då går snabbare. Åsa Dahlberg Skodans reservhjul innehöll en stor mängd narkotiska tabletter med ett gatupris på över en miljon kronor. svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 55 På glid med jämtländska narkotikabekämpare Tidigt på morgonen den 20 april var jag så äntligen på väg på min allra första reportageresa som skribent för SNPF. Solen lyste över Sundsvall, något som bådade gott eftersom målet för dagen var en skidinsats i Åre. Uppdrag - utbildning Anledningen till att man gör en insats i Åre är dels att man från ledningshåll, med närpolischefen Eva Helin i spetsen, vill öka kunskapen kring arbetet med narkotika hos personalen, men också att man under en tid samlat på sig information om ungdomar som använder droger. Många av ungdomarna som informationen rör är aktiva skid- och brädåkare och de håller till i Bräckeparken som är en del av Åres pistområde. Marie Christensson, en av de två ungdomsansvariga på det som kallas näpo Väst, har berättat att informationsinhämtningen skett genom kontakter med gymnasieskolan samt genom olika tips och underrättelser. Att man valde helgen den 20 april för insatsen beror på att det är den ”Internationella Marijuanadagen” och ryktet har gjort gällande att det under förra årets ”firande” satt ett större antal bräd- och skidåkare och rökte cannabis i skidbacken. Det sistnämnda har gjort att företaget som äger backarna, Skistar, även de engagerat sig och ställt upp för oss med såväl liftkort som lokaler för provtagning i direkt anslutning till den backe där flest ungdomar håller till. För att hjälpa till och för att utbilda kollegorna från Åre/Järpen, var sex poliser från Östersunds Ungdomsgrupp knutna till kommenderingen. Målet för helgen var att minst tio anmälningar om narkotikabrott skall upprättas. Solsken och sommardäck Solen sken upp min väg västerut längs med E14. Tankar på att få beivra gatu-, eller snarare pistlangning gör att jag har ett stort leende på läpparna och snart börjar bergskammarna växa till fjäll utmed min väg. Under fredagskvällen hade jag pratat med Marie Christensson på telefon för att höra hur första dagens utfall varit. Marie lät stressad men glad på rösten, man hade lyckats identifiera sju ungdomar som var narkotikapåverkade och av dessa var fyra helt okända sedan tidigare. Ett mindre beslag av marijuana och ett omhändertaget körkort på grund av drograttfylleri hade också ingått i kvällens skörd. Innan vi knäppte av samtalet sa Marie att planerna för lördagen var att vi ska komma ut i pisten så fort som möjligt och därefter kontrollera så många ungdomar vi bara kunde innan dagens slut. Tjugo mil av solsken förbyttes plötsligt till ihållande snöfall och ungefär samtidigt som det gick upp för mig att den stundande skidinsatsen kunde vara i farozonen, så insåg jag även att killarna i garaget lagt på sommardäck på bilen jag åkte i. Omfall Bland ungdomarna i liftkön såg Marie Christensson och hennes kollegor inga tendenser till cannabispåverkan. 58 svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 Klockan 10.00 möttes jag av ett entusiastiskt gäng poliser på poliskontoret i Åre. Just som befarat gjorde snön och frånvaron av sol att mina medhavda slalomskidor fick vila i väntan på ett utlovat uppehåll senare på eftermiddagen. Marie, som var ensam polis från Åre/Järpen på grund av att kollegan Erika blivit sjuk, bestämde tillsammans med Östersundsgänget att istället fokusera på ett antal adresser där det borde gå att hitta ungdomar som missbrukar. Efter en kort presentation av mig själv blev jag placerad i patrull med två kollegor från Östersund och på vår lott föll en lägenhet i närbelägna Duved. Lägenheten var extra intressant just denna dag eftersom det fanns en pinfärsk anmälan om skadegörelse i form av klotter på tågvagnar som stått uppställda för natten helt nära den aktuella adressen och då lägenhetsinnehavaren sedan tidigare är känd för denna omstridda konstform. Buller och bång Mindre än en timme senare fann jag mig själv i en avtagande Londondimma av cannabisrök. Scenen var den aktuella vindslägenhetens kök och som sällskap hade jag en mycket bakfull och nyrökt yngling som trots den tidiga timmen och det för honom oangenäma sällskapet visade sig ha både en stor portion galghumor och förståelse för vår närvaro. Ynglingen var en av fyra som kom att föras in för provtagning misstänkta för innehav av en mindre mängd hasch som påträffats tillsammans med rökdon, våg och cigarettpapper. I den kraftigt nedklottrade lägenheten påträffades också ett sextiotal sprayburkar, skisser, färgkladdiga handskar och andra klotterverktyg. Eftertanke Min personliga teori om att cannabisrökning och viss skidkultur, om inte går hand i hand så i alla fall är starkt förknippade med varandra, stärktes under dagen. Några av ungdomarna var professionella skidåkare med världen som arbetsfällt. En annan var pistbyggare med uppdrag över hela Sverige. Av deras berättelser framgick att det bland såväl amatörer som proffs och framförallt i alperna och USA, men även i Sverige, är vanligt att man röker cannabis i anslutning till evenemang och när man träffas för att filma trick och reklaminslag. En av killarna blev påtagligt nedslagen då det gick upp för honom att hans sponsorkontrakt, och i förlängningen hela hans karriär, nu kunde ligga i farozonen om hans brottslighet blev känd. Omtag Med bara några få timmar kvar av kommenderingen kände vi oss tvungna att komma ut i pisten. Målet omformulerades något och det bestämdes att vi nu snabbt skulle göra vår närvaro i backen känd, för att på så sätt visa att den här typen av kontroller kan förekomma och kommer att göra det igen. Det blev jag och Marie tillsammans med Malin och Daniel från Östersund som pjäxade på oss och begav oss ut i backen. Snöfallet hade upphört och solen gjorde sitt bästa för att tränga igenom de sista resterna av moln som seglade över Åreskutan. Det höjdes på ett stort antal ögonbryn då vi nere vid liftkön började ta ungdomar åt sidan för ett samtal. Åsikterna om vår närvaro och metoder gick isär, Även snowboardproffs fanns med bland dem som polisen träffade på i samband med cannabisrökning vid insatsen i Åre. men stämningen var god. Några tecken eller spår av någon manifestation på ”Marijuanadagen” hittade vi inte. Vi såg så att säga inte röken av något pågående cannabisbruk. Våra kontroller ledde inte heller till att några prov togs, vi hittade helt enkelt inga påverkade ungdomar. Om det berodde på vår sena ankomst eller det dåliga vädret låter jag vara osagt. Helt klart är dock att backen var fylld med ungdomar och att en polisär närvaro är en bra idé. Uppbrott Någon riktig återsamling och tid för utvärdering blev det inte tal om denna dag. Plötsligt meddelade Malin, som haft telefonen vid örat en stund, att Östersundsgänget omedelbart var tvungna att åka österut för att möta upp en spaningsinsats som påbörjats i Stockholm tidigare på dagen. Är man de enda civilklädda i civila bilar som finns tillgängliga i Jämtland så är man. Marie konstaterade något senare, trots vädret och det klena resultatet i själva backen, att hon ändå lärt sig mycket och att det med tanke på det lyckade resultatet under fredagen och lördag förmiddag kändes som en bra nystart för narkotikabekämpningen i Åre/Järpen Sammanlagt blev det under helgen taget tolv prover med misstanke om eget bruk, hälften av dessa var sedan tidigare okända och alla var ungdomar. Jag har en förhoppning om att inom en snar framtid få återvända till kollegorna i Åre, kanske för att göra en artikel om ”Åre by night”, eller kanske för att inom ramen för den nya polisorganisationen jobba sida vid sida med Marie Christensson och hennes kollegor. Jag är helt övertygad om att deras engagemang, viljan att utvecklas och viljan att lära kommer att ta dem långt i kampen mot drogerna. n Emil Lundberg svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 59 Författare, föreläsare, fängelsekund Den 14:e april meddelade Sundsvalls Tingsrätt dom i ett mål där fem personer åtalats för grovt narkotikabrott. Domen blev fängelse för alla fem och längst straff av alla fick Solveig Lillemor Östlin, 72 år gammal. Lillemor Östlin, mer känd som Hinsehäxan, har under de senaste åren förekommit flitigt i olika medier och i föreläsningssalar. Hon har berättat om sitt liv, sitt missbruk och om de böcker hon skrivit, däribland Hinsehäxan från 2005. Med över tjugofem år i svenska fängelser sägs hon vara den kvinna som tillbringat mest tid bakom galler i vårt land. Ärendet I december 2012 följde spanare från Västernorrland en man i en hyrbil från Sundsvall ner till Sätra utanför Stockholm. Några timmar senare vände han norrut igen och han medförde då drygt 800 gram amfetamin i en julklappspåse. Några dagar senare hämtades de tre personer som Sundsvallsbon varit i kontakt med i Sätra in på förhör, samtidigt som en mindra mängd amfetamin påträffades. Ärendet hade nu alla förutsättningar att bli klart relativt snabbt då flera av personerna visade sig vara ovanligt pratsamma i förhör. En av de misstänkta, den man som Sundsvallsbon besökt i Sätra, berättade hur han suttit och småpratat med sin besökare ett tag innan man företagit en promenad längs med en gångväg som han noggrant beskrev. I en gångtunnel på denna gångväg skulle de ha sammanstrålat med en kvinna som Sundsvallsbon stod och pratade med en stund innan det var dags för denne att åter sätta sig i sin bil och åka norrut. Först trodde utredarna att historien var ett sätt för mannen från Sätra att skjuta bort skulden från sig själv, men en kväll med en telefonlista satte utredarna på ett nytt spår. Från det att Sundsvallsbon anlände till lägenheten fram tills han åkte därifrån, ringdes bara ett fåtal samtal från männens olika telefoner. Ett nummer var ett 08-nummer. När man slog en fråga på det numret dök namnet Lillemor Östlin upp. Med rynkade ögonbryn inför det vagt bekanta namnet så skrev en av utredarna in namnet i en sökmotor. Samtidigt som mängder av artiklar blev synliga på skärmen så slog en annan utredare huvudet på spiken och ropade ut, ”det är ju Hinsehäxan”. När det kunde konstateras att Östlin bodde i Skärholmen, och att den omnämnda gångtunneln i princip låg mitt mellan hennes och Sätrabons adress, så var det dags för en åklagarkontakt. Åklagaren reagerade inte nämnvärt på namnet Lillemor Östlin men däremot kände hon direkt igen en skälig misstanke när den presenterades för henne och utsikten om ett snabbt litet ärende försvann i denna stund. I Lillemor Östlins lägenhet i Skärholmen påträffade poliserna mer än 80 000 kronor i nystrukna sedlar på en strykbräda. Någon dag senare knackade spanare från Sundsvall och Stockholm på dörren till Lillemor Östlins lägenhet i Skärholmen. Det var en lägenhet med virkade dukar, var sak på sin plats och med mer än 80 000 kronor i släta sedlar på en strykbräda med det fortfarande varma strykjärnet bredvid. Innan husrannsakan var slut hade man hittat drygt ett kilo amfetamin på olika platser. Domen Lillemor Östlin har nekat till överlåtelsen och haft en alternativ förklaring till det dryga kilot amfetamin i hemmet. Hon anser sig vidare ha blivit ett offer för poliser och en åklagare som blivit ”snarstuckna” vid blotta åsynen av hennes namn och sedan inte kunnat låta bli att blanda in henne. Tingsrätten föll inte för argumentationen och dömde henne till fyra år och sex månader i fängelse. Lillemor Östlin sa i en intervju i Svenska Dagbladet från mars 2005 att hon inte uppfattat sig själv som kriminell. Hon såg sig ”mer som en kärring som tycker om att sy och laga mat”. Hade hon ägnat sig åt just dessa två sysslor hade hon kanske sluppit lägga ytterligare fyra och ett halvt år till det kvarts sekel hon redan tillbringat innanför murarna. n Emil Lundberg svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 61 Med fokus på överlåtelse och ungdomar De senaste årens regleringsbrev är tydliga när det gäller vilket fokus och vilken inriktning polisen skall ha i arbetet mot narkotika. Fokus skall ligga på överlåtelsebrott och ungdomar. Inte lika tydliga har Rikspolisstyrelsen (RPS) varit då de tagit bort de kvantitativa målen de tidigare lagt på myndigheterna, vilket fått till följd att man på många håll sen dess prioriterat andra verksamhetsområden framför narkotika. Gatulangningsgrupper har lagts ner och fått nya arbetsuppgifter. Man kan diskutera mycket om lämpligheten med att använda sig av kvantitativa mål i ett inriktningsbeslut men en sak är klar, de ger oss möjlighet att jobba mot narkotikaproblematiken. Få arbetsmetoder mot ungdomar Trots att vi länge haft ungdomar i fokus så saknas tydliga och effektiva arbetsmetoder. RPS inspektionsrapport om ungdomsrelaterade brott vittnar om de få arbetsmetoder mot narkotikahanteringen bland ungdomar som finns dokumenterade i Sverige. Linköpings-modellen beskrivs, men rapporten är tydlig med att modellen behöver ses över då många delar är oklara och att den används felaktigt på många håll. En uppfattning som jag delar. Uppenbart är att hjulet uppfinns om och om igen i polismyndigheter runt om i Sverige. Kunskap om målet är viktigt Vi som jobbar mot narkotika måste bli bättre på att sätta oss in i målen eller sätta upp dessa om inriktningsbeslut saknas. Tydliga mål ger strukturerat arbete, vilket leder till måluppfyllnad oavsett det handlar om effektmål eller kvantitetsmål. Exempel på detta är att bryta ner kvantitativa mål till inriktningar, såsom personer som inte är upptäckta tidigare, öka antalet upptäckta tjejer eller att man ska öka antalet positiva urinprov på ett visst preparat. Det sistnämnda kan vara högst relevant då man har indikationer om att användandet av ett visst preparat ökat i ett geografiskt område. Precis som många fick erfara förra året med ecstasy. Har man ett tydligt uppsatt mål blir det enklare för KUT att ta fram relevant underlag som ligger i linje med målet. Ibland är detta skevt då underlaget ofta handlar om ligor och större nätverk som kräver mycket resurser och lång spaning, när målet istället är ungdomar och kvantitativa brottsmisstankar. Det blir som att ge traktordäck till killarna på linjen som bygger Volvobilar. Vad är effektivt? Att åka runt och tro att ungdomarna kommer att hoppa in i vår bil och erkänna att de knarkat är en uppenbart 64 svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 resursslösande arbetsmetod. Ingen plats i Sverige har ett sådant bra fiskevatten. Inte ens Plattan är så träffsäkert. Vissa platser besöks vid vissa tidpunkter och under vissa speciella dagar och då kan de vara bra att intensifiera övervakningen, men annars måste vi arbeta utifrån effektivare arbetsmetoder. En arbetsmetod som bygger på profilering kräver mycket god kunskap och erfarenhet, vilket alla resurser som jobbar mot detta mål i Sverige inte har. Jag får ofta höra anledningen till att så få ungdomar rapporteras i januari beror på att det är så få ute så kallt som det är i januari. Men ungdomar har ju inte mindre behov av att knarka eller fly verkligheten i januari. De är ju bara på andra ställen när de gör det. Low hanging fruit Vi bör jobba efter konceptet ”low hanging fruits” eller ”mest pang för pengarna”. Vi ska ha maximal utdelning i målen på minsta möjliga resurs. En metod som ligger i linje med detta är så kallade ”revisionsärenden”, som i mångt och mycket skiljer sig från det gamla traditionella förhållningssättet inom narkotikaarbete. Vi inom polisen har länge lagt upp arbetet mot en underrättelse genom att påbörja spaning och hoppas att under spaningen få se överlåtelser, gröna kvartar, gömmor mm. Om vi inte hittar det vi söker, så lägger vi ofta ner ärendet och påbörjar nästa. Denna arbetsmetod är resurskrävande och passar inte alla enheter som idag är tömda på just resurser. Revisionsärenden börjar i andra änden där man efter snabbt tillslag gör en ”backtrack” på personens kundregister och därigenom når nya personer. Revision Arbetet börjar med att man väljer ut en fokusperson som man genom underrättelser vet hanterar narkotika delen av straffskalan. Mycket av detta kan påvisas genom förhör och informationen som finns i säljarens telefon. Det är mindre resurskrävande och skapar väldigt många kvantitativa resultat. De resultat som är i linje med effektmålet är att vi ofta genom denna metod hittar personer som är ostraffade och förmodligen aldrig någonsin skulle hittas genom traditionellt gatulangningsarbete. Dessa helt ostraffade personer är lättare att ha i förhör då de oftast berättar allt. Många av dessa förhör leder till nya tvångsmedel i form av kroppsbesiktningar, husrannsakningar och beslag. Sista steget är att få med åklagaren som kommer att behöva gå upp i rätten med köpare utan att beslag av narkotika har gjorts. På Krogsektionen håller vi just nu på med flera revisionsärenden för att se vilka delar som funkar och vilka som inte funkar för att effektivisera metoden så mycket som möjligt. City metoden Beslagtagna mobiltelefoner kan innehålla både bevismaterial och värdefull spaningsinformation. och som har en sfär av personer runt sig som ligger i linje med målen. Ett exempel kan vara en person som säljer till ungdomar. Spaning påbörjas med tydligt mål om snabbt tillslag. Fokus bör inte ligga på att ta personen när han har som mest grejer hemma (vilket är väldigt svårt utan en avlyssning eller extremt bra underrättelse). Fokus skall istället ligga på att jobba upp misstanke om brott och omständigheter som gör det möjligt att ta personens telefon i beslag. Identifiera några köpare och skriv anmälningar om underlaget finns. Ofta vill vi ha uppenbara sms i stil med ”har du marijuana att sälja till mig” och agerar endast om sådana finns. Tanken är att agera även på de sms som t.ex. lyder ”kan vi ses?”. Detta kanske inte räcker till en anmälan men de kan höras som vittne och i nästan alla fall så lägger de säljaren. Vid förhör med dem som finns i telefonen så är det viktigt att delge misstanke om brott om det uppkommer att de köpt. Vi ska också vara tydliga med att de kan komma att kallas som vittnen vid huvudförhandling. Frågan om strafföreläggande skall förklaras tydligt. Det är enklare att höra dessa köpare som vittnen i tingsrätten om de redan är dömda själva genom ett strafföreläggande. En annan metod som valts att benämnas som ”Citymetoden” har tagits fram och bygger på att snabbt agera då skolor hör av sig och är oroliga och tror det finns narkotika på skolan, eller att elever röker cannabis på skoltid. Informationen och de konkreta omständigheterna som vi får till oss blir underlag för en anmälan om att det finns anledning att anta att det finns narkotika på skolan samt att det kan finnas elever på skolan som använder narkotika. Vilket det ofta gör då liknande information kommer från skolan. Ofta när sådan information når polisen så hamnar den i någon ”orospärm” eller i någon pappershög. Anmälan blir ett underlag för ett tvångsmedelsbeslut i form av husrannsakan i syfte att undersöka om det kan finnas föremål i skolan, eller annan bevisning som kan ha betydelse i utredning av brottet, alltså innehav och eget bruk hos de initialt okända gärningsmännen. I linje med ny praxis Denna metod ligger i linje med den nya praxisen gällande grova brott som kräver underlag för att bevisa rekvisiten omfattning, ekonomisk vinning, organiserat, hänsynslöst osv. Domstolarna kräver att få se hela bilden av en hantering för att döma på den övre Narkotikahund är ett effektivt hjälpmedel när man undersöker tips om droger i skolan. svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 65 Husrannsakan görs med hund. Att använda hund kräver inget eget beslut som många verkar tro. Beslutet är kopplat till husrannsakan. Hunden är endast ett verktyg i linje med det beslutet. Denna metod är prövad på tre gymnasieskolor i Stockholm city nu i år och har visat sig vara mycket effektiv då man fått träff vid samtliga tillfällen. Skåp som hunden markerar på blir undersökta efter nytt beslut. Om skåpet kan kopplas till en person, men ingen narkotika påträffas, så görs ett hembesök enligt Linköpingsmodellen. Om narkotika påträffas och man kan identifiera innehavaren av skåpet så fattas tvångsmedel mot personen i form av hämtning till förhör osv. Vi måste agera snabbt Ett problem som jag sett inom polisen är att vi i regel förstorar inkomna tips från skolor, som ofta hamnar på närpolisen, och tänker att vi måste ta dessa individer med handen i kakburken. En spaning planeras mot individerna som tipset avser och resurstid läggs mot detta. Ofta blir det inget av det och allt läggs ner, då möjligheten att ertappa dessa individer när de t.ex. röker på skoltid är mycket liten. Då är det bättre att agera snabbt, vilket även är grundtanken med Linköpingsmodellen. City-metoden får även effekt i det brottsförebyggande arbetet då ryktet om att polisen tar in hund i skolan snabbt sprider sig och en ökad risk för konsekvenser blir påtaglig. Skolorna där dessa insatser genomförts har varit mycket positiva och är glada att de får hjälp med att förhindra narkotikahanteringen på skolan. Citypolisen var tidigare kritisk till vissa skolors sätt att agera mot uppkomna problem kopplade till narkotika och det har gjort att flera skolor nu hört av sig i början av detta året, vilket således har resulterat i ovan nämnda insatser mot gymnasieskolorna. Många skolor känner att de inte fått verktyg till att agera och vet inte hur de skall bemöta denna problematik. Skolan utgör en stor och viktig del i det preventiva arbetet mot narkotikamissbruket, men många vittnar om svårigheten att jobba med frågan då skolorna inte fått någon alternativ metod till den sedan länge kritiserade metoden att ta in före detta missbrukare som föreläsare. Stor okunskap om problematiken Citypolisen har märkt att det finns en stor okunskap hos flera av de viktiga samhällsorganen som svarar för en stor del av det preventiva arbetet. De har inte hängt med i hur hanteringen och brukandet av framförallt cannabis ser ut bland ungdomar idag. Jointen är den nya folkölen och detta måste vi arbete mot. I en av insatserna mot gymnasieskolorna påträffades följande sms-konversation mellan två 16 åringar. Detta var en tisdag eftermiddag. – Tja. Har du Gunnar? – Aa. Vill du bli tjock eller? 66 svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 – Ja. Sova hos dig? – Ja men vi möts ute och stenar för morsan är hemma så kan vi gå in och kolla film sen. – Har du lightish? – Jag fixar. Och gesh. –Para? – En hundring räcker! Översatt – Tja. Har du cannabis? (Gunnar var denna krets interna ord för cannabis). – Aa. Vill du bli hög eller? – Ja. Sova hos dig? – Ja men vi möts ute och blir höga för morsan är hemma så kan vi gå in och kolla film sen. – Har du tändare? – Jag fixar. Och cigg (för att blanda ut med). – Pengar? (alltså hur mycket vill du ha för att jag ska få röka av din cannabis). – En hundring räcker. Dessa ungdomar hade inga uppenbara riskfaktorer i livet och kom inte från någon segregerad förort, utan från Lidingö. De hade inte haft någon kontakt med socialtjänsten eller BUP, var inte dömda för något brott och hade föräldrar som inte hade en aning om deras barns sätt att förhålla sig till narkotika. I ovan nämnda sms-konversation sker alltså ett överlåtelsebrott och ungdomar tänker inte på vilka konsekvenser som detta får i deras framtida liv. Möjligheten till att ta körkort försvåras. Möjligheten att få visum för att t.ex. studera i vissa länder försvåras markant. De får en dom om narkotikabrott i sitt belastningsregister som kommer att påverka dem då de söker sitt första jobb efter avklarad utbildning. Svårigheten är att få dessa nya verktyg att funka i linjen och att det blir ett konsekvent förhållningssätt mot problematiken. Ett problem som jag ser det när det gäller arbetet mot ungdomar är att det ofta fokuserats för mycket på insatser som skall planeras flera månader i förväg. För att vara effektiva måste alla veta sin roll och sin del av arbetet. Det offensiva arbetet mot narkotika kan även få effekt på andra områden, då dessa ungdomar som rör sig på helger kan vara överrepresenterade i våld, personrån, skadegörelse m.m. Nu kanske några av er blir bestörta över att vi skriver om arbetsmetoder i en tidning som kan läsas av allmänheten. Min konsekvensanalys är att de få kriminella som nås av den informationen har redan som vana att radera sina telefoner fortlöpande (deras information får vi i alla fall vid tömningar). Denna artikel ger dem endast mer noja. n Christoffer Bohman Inköp av cannabisfrön leder till lagbrott Köpare av cannabisfrön är möjliga att kartlägga och följa upp, enligt Stefan Lundberg på Finanspolisen. Frököp leder till lagbrott Försäljning av cannabisfrön på internet är en lukrativ business som pågått länge och ökat i omfattning under senare år. Det är inte olagligt att sälja eller köpa cannabisfrön, eftersom de inte innehåller den narkotikaklassade substansen THC. Det är först när man med hjälp av fröna drivit upp THC-haltiga cannabisplantor som man gör sig skyldig till narkotikabrott. Ett flertal av de websidor som erbjuder cannabisfrön har svensk text och riktar sig alltså till svenska köpare. Det är också ett konstaterat faktum att illegal hemmaodling har ökat markant under den senaste tioårsperioden. Det kan vara allt från ett par plantor i en garderob till tiotals, kanske hundratals cannabisplantor som växer inomhus i speciella odlingstält. Det är först i detta skede som odlarna blir kända och avslöjade av polisen, oftast av en slump. Ett exempel: Tobias från Malmö, som dömts för storskalig odling, berättade att försäljningen gav ca 3 miljoner per år. Hans första skörd gav 240 000 kronor på ett bräde. Tobias hann odla i sju år innan han fick besök av polisen. Kartläggning av köpare Stefan Lundberg på Finanspolisen såg en möjlighet att i ett tidigt skede kartlägga blivande cannabisodlare. Han valde ut fyra svenskspråkiga fröbutiker på internet och lyckades identifiera totalt 85 köpare, födda från slutet av 1980-talet till början av 90-talet. Köparna förekom i regel också i narkotikasammanhang i polisens register. De hade vanligen gjort inköp för mellan 500 och 2000 kronor, vilket innebär allt från cirka 10 till 100 frön. Stefan Lundberg kunde också konstatera att den betalning som frököparna erlagt gått till holländska bankkonton. Hans tanke med kartläggningen var att vidarebefordra den information han samlat till polismyndigheterna runt om i Sverige. Köparna fanns över hela landet och hans begränsade kartläggning tydde på att omfattningen kunde vara stor. Informationen gick ut i januari i år och Stefan Lundberg såg en möjlighet för kollegorna på respektive ort att fortsätta kartlägga frököparna för att eventuellt konstatera odling. Frököpen borde rimligen leda till illegala hemmaodlingar, något som polisen bör ingripa mot av flera skäl. Inget prioriterat område Efter fyra månader gjorde Stefan Lundberg en uppföljning, men tyvärr hade polismyndigheterna ännu inte avsatt några resurser för att spana mot frököparna. Polisen tvingas idag till ständiga prioriteringar där pågående eller redan begångna grova brott har förtur. Efterfrågan på cannabis, särskilt marijuana, är idag stor och ser ut att öka, vilket också de lukrativa odlingarna gör. Stefan Lundberg anser att polisen och andra berörda myndigheter har ett samhällsansvar att följa upp och hejda en brottslighet som i vissa fall är grov. Han skulle gärna se att polisen hade särskilda enheter som arbetar med uppföljning av ungdomar som handlar frön och andra droger på internet. Här finns stora förebyggande vinster att göra. n Gunnar Hermansson Internetbutiken erbjuder en mängd olika cannabisfrön som oftast kostar 25 Euro för 5 frön. Polisen påträffar alltfler cannabisodlingar, ibland av större format. svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 69 Försändelser med värmeljus och kaffe för att avleda. Returförsändelser innehållande droger Brev och andra försändelser som Posten av någon anledning inte kan dela ut, skickas per automatik till Post- och Telestyrelsen (PTS) i Kiruna. PTS har enligt postlagen i uppdrag att hantera brev som en postoperatör inte kunnat dela ut till adressaten. Anledning till att försändelser skickas i retur kan vara att det saknas namn på mottagare eller att adressaten är avflyttad utan eftersändning. PTS har rätt att öppna försändelserna. Med ledning av innehållet skall man om möjligt skicka tillbaka brevet till avsändaren. I vissa fall kan PTS med hjälp av uppgifter i försändelsen identifiera adressaten. PTS gör däremot inga försök att hitta ny adress till adressaten eftersom det är ett jobb för postoperatören på utdelningsorten. 72 svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 PTS får uppskattningsvis in totalt ca 1500 brev och försändelser per dag som inte går att dela ut och uppskattningsvis innehåller 1-2 av dessa droger. I de fall försändelserna innehåller droger så skickas dessa till Polismyndigheten i Norrbotten. Varje månad får polismyndigheten från PTS in mellan 20-40 försändelser som innehåller olika droger. Detta rör sig om allt från hasch, amfetamin, narkotikaklassade läkemedel, fröer till olika designdroger. Många försändelser innehåller också anabola steroider och andra dopningsmedel. Olika Spiceförpackningar Drogerna är ofta förpackade för att försvåra upptäckt. De kan vara omgivna av allt från doftljus till kaffesump för att försvåra för eventuella narkotikahundar. Ibland är preparaten gömda i CD- eller DVDfodral, för att ta några exempel. Försändelser med droger utreds av polisen Tullverkets beslagsstatistik visar att störst är ökningen av droger som beställs via internet och skickas med brev eller paket. Under 2012 gjordes mer än hälften av Tullens narkotikabeslag i detta flöde. I takt med att internetförsäljningen ökar blir Posten en allt vanligare och viktigare distributionskanal för den illegala handeln med narkotika. n Hos polismyndigheten i Luleå görs en utredning där man försöker spåra mottagare och avsändare. Försän- Morfintabletter och LSD-blotters delsernas avsändare varierar från oidentifierbara näthandelsföretag till privatpersoner. Anmälan och beslag skrivs på varje försändelse och i de fall där det går att spåra mottagaren, kontaktas aktuell polismyndighet i underättelsesyfte. Åsa Dahlberg Polismyndigheten i Norrbotten Många brev innehåller anabola steroider och andra dopningsmedel. svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 73 Film & Boktips Till offer åt Molok Till offer åt Molok är Åsa Larssons femte bok i serien om Rebecka Martinsson. Serien har gjort enorm succé och har bara i Sverige sålt över en miljon exemplar. Upptakten inleds med att en björn anfaller en vakthund och hinner få i sig allt utom huvudet innan den darrande hemmansägaren skadeskjuter inkräktaren. I den stinkande magen på björnen hittas en människotumme. Några månader senare hittas Sol-Britt Uusitalo mördad i sitt hem. Hon har blivit brutalt mördad med en grep. Miljön är Kurravara utanför Kiruna, där åklagare Rebecka Martinsson bor med sina hundar i sin farmors hus. Kurravara är bygden där människor som kan tala med hundar bor och som vet vilken ammunition som skall användas vid björnjakt. Rebecka Martinsson inleder förundersökning men kopplas senare bort, utkonkurrerad av en prestigefylld manlig kollega. Hon fortsätter dock undersökningen på egen hand samtidigt som en rad olösta olycksfall kopplas samman med mordet. Parallellt med detta berättar Åsa Larsson om Kirunas första disponent den legendariske Hjalmar Lundbom som härskade i Kiruna i början av 1900-talet. Åsa Larsson låter Lundbom förälska sig i ortens förskollärarinna Elina Pettersson som år 1914 anländer till Kiruna, världens nyaste samhälle, för att arbeta. Molok, som gett boken dess titel, är en gud som Åsa Larsson hittade när hon läst bibeln. Enligt myten offrade somliga sina barn åt Molok med hopp om framgång . Enligt herrens påbud skulle den som gav ett barn åt Molok straffas med döden. Det finns nog ingen svensk kriminal författare som inleder sina historier lika suggestivt som Åsa Larsson. Till sin hjälp har hon det lappländska landskapet kring sin barndoms stad Kiruna. Larsson ger en härlig inblick i levnadsförhållandena i norra Sverige, där jakt spelar en stor roll. Som läsare riktigt känner man hur lössnusen rinner och man får skärpa sig för att inte mota bort myggen som biter en i nacken Författare: Åsa Larsson Bokförlag: Bonnier 76 svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 Havsmannen Ett uppfiskat sjöodjur skänker vind i seglen och det är en isande grym och vacker saga om syskonkärlek när den är som bäst! Nella, som är romanens berättarjag, har ett tungt ansvar att ta hand om och att skydda sin lillebror Robert. De hankar sig fram bland hårdhänta missbrukande föräldrar och högstadiemobbare i utkanten av Falkenberg. Nellas ångest över att se sin lillebror vanka omkring utstött och ensam är hjärtskärande. Nella gör allt för att försöka skydda Robert och till slut hamnar hon i ekonomisk skuld till broderns värsta plågoande. Lärarna är maktlösa och gör endast svaga ansatser att hjälpa syskonen. Som läsare vill man gärna tänka ”det här skulle aldrig kunna hända i verkligheten”, men rubrikerna som berättar om barn som misshandlas och vanvårdas pågrund av en frånvarande och maktlös vuxenvärd duggar alldelens för tätt för att man skall kunna skaka av sig vetskapen om att verklighetens Nella och Robert finns där ute någonstans. Man läser Havsmannen med en stor klump i magen och det är en engagerande berättelse om den yttersta. Men något händer när bokens titelperson gör entre, havsmannen den manliga sjöjungfrun, och helt plötsligt blir det hela en saga om telepatisk kommunikation, människans relation till det okända, godhet och ondska. Stundtals blir det hela läbbigt på ett sätt som påminner om skräckkungen själv, Stephen King. Författaren Wallgren berättar bra, man känner ångesten, skräcken och doften av jord och gräs. Havsmannen är lite av en mellanbok som mycket väl skulle kunna bli en film! Sammanfattningsvis är Havsmannen en spännande och intensivt vacker bok om syskonkärlek och svek och det är en bok som man bär inom sig länge! Författare: Carl-Johan Wallgren Förlag: Månpocket Recension: Åsa Dahlberg ror ger en oramat. För Boktips Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor Upplaga 11.1 mband med uk. Fylliga nska termer. parat, miss miljöer. om härmed utbildning, ra grupper har utgivits r ges ut av otikapolis ing: snpf.org npf.org ediahuset.se 78-91-87514-36-4 Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ger en detaljerad bild av narkotika det aktuella svenska missdopningsmedel och 11.1 h ä l s o fa r l i g a va r o r brukspanoramat. För ett hundratal aktuella droger beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs skador i samband med missbruk samt metoder för att upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om viktiga juridiska och medicinska termer. Med sin elfte upplaga (2012) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 385.000 exemplar. Skriften har fått omfattande användning i utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska, isländska och ryska. Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen. Den idiotiska klubben En bok av Göran Bohlin Den idiotiska klubben kom ut första gången våren 1995 och är nu uppdaterad och utökad med 80 sidor. Boken kan ses som en resa från mitten av 1950-talet och fram till 2006 och där ges under resans gång exempel på rockmusikens efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken skildrar också enskilda rockartisters koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika, narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna i vårt närområde m.m. Anabola Androgena Steroider 2.1 ANABOLA ANDROGENA STEROIDER Anabola Androgena Steroider Upplaga 2.1 Den globala marknaden för anabola androgena steroider, AAS, är mycket omfattande och lukrativ. Missbruket av AAS-preparat är etablerat och den illegala hanteringen belastar rättsväsendet och sjukvården alltmer. Gunnar Hermansson och Tommy Moberg I skriften Anabola Androgena Steroider ges en orientering om bakgrunden till problemet fram till den aktuella situationen, missbruksmönster, effekter och bieffekter, påverkan på hjärnan, behandling, preparatöversikt, illegal tillverkning, lagstiftning och beslag, Internethandel, AAS och våld samt slutligen samhällets åtgärder. Den nya uppdaterade upplagan av Anabola Androgena Steroider är också kompletterad med ett antal nya bilder. Med sitt okomplicerade språk ger den en heltäckande beskrivning av AAS-problemet och lämpar sig väl för människor i alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande kunskaper om ett aktuellt och angeläget samhällsproblem. Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF Mandom, mod och morske män En bok av Tommy Moberg & Gunnar Hermansson Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska besvär relaterade till missbruk av anabola steroider ökar. Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet är stort. Under flera år har en växande illegal marknad av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AASproblematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt. svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 77 Nordisk antidopingkonferens i Stockholm i september Tuff avtändning för kreditmissbrukarna – Alla missbrukare hamnar förr eller senare i en fälla. Det går inte att leva med drogen, men inte heller utan den, skrev Andreas Cervenka i sin krönika i SvD den 24 maj. Han syftade på situationen i världsekonomin och att drogen är billiga krediter, ett artificiellt framställt stimulansmedel som ger väldigt många trevliga effekter på kort sikt, men som i allt för stora doser under lång tid kan få allvarliga konsekvenser. Cervenka hänvisade vidare i sin krönika till den amerikanske fondförvaltaren Blackrocks räntestrateg Jeffrey Rosenberg, som i en kommentar konstaterat att marknaden numera går på metadon – en ersättningsdrog utskriven av världens centralbanker i form av de 12 500 miljarder nya dollar som de genom knapptryckningar skapat på några år. Inget botemedel mot beroendet, men en kur som trollar bort symptomen. Något för alla att fundera över. Källa. SvD 2013-05-24 GH Den 26-27 september hålls en tvådagars antidopingkonferens på Karolinska Institutet i Solna utanför Stockholm. Syftet med konferensen är att höja kunskapen om missbruk av anabola androgena steroider, AAS. Konferensen, som är den fjärde i sitt slag i Norden, syftar också till att fördjupa informationsutbytet om AAS-problematiken mellan de nordiska länderna. Under två dagar ges möjlighet att lyssna på intressanta föreläsningar om dopning i samhället ur olika aspekter. Den första dagen genomförs på engelska och dag två är skandinavisk. Två forskare från USA är inbjudna att föreläsa; Ruth I. Wood, professor i cell- och neurobiologi, och K. J. Brower, professor i psykiatri, som båda har forskat länge och skrivit mycket om olika psykiska effekter av AAS-missbruk. Huvudansvarig arrangör är Dopingjouren vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Programmet i sin helhet kan läsas på www. dopingjouren.se. Där finns också övrig info om anmälan till konferensen med mera. GH Narkotikamängder i sydvästskånskt avloppsvatten Analys av avloppsvatten kan avslöja hur många människor som varit narkotikapåverkade i ett visst område under en viss tid. Sydsvenska Dagbladet publicerade den 27 maj resultatet av en analys man låtit göra av avloppsvatten i Malmö och Lund. Från klockan 18.00 lördagen den 27 april 2013 och tolv timmar framåt togs 120 vattenprover vid avloppsreningsverken i de båda städerna. Proverna sändes till farmakologiska laboratoriet på Karolinska universitetssjukhuset där professor Olof Beck gjorde analyserna. Den analysmetod som användes är internationellt accepterad och har använts vid undersökning av avloppsvatten i 19 städer över hela Europa. Proverna från sydvästra Skåne visade att var tjugonde invånare mellan 15 och 65 år i de båda En undersökning av avloppsvatten i 19 europeiska städer 2011, kommunerna varit påverkade av cannabis, amfe- visade att Europas invånare konsumerar 355 kilo kokain per tamin eller kokain. dygn. Utslaget på persondoser visade provtagningen att cannabis var vanligast med 10 700 doser i Malmö och 1 370 i Lund. Amfetamin var näst vanligast med 1 340 doser i malmö och 110 i Lund, medan kokain indikerade 320 respektive 26 doser. Analysen kunde också ange vilka mängder narkotika som de totalt 13 866 påverkade invånarna satt i sig, nämligen 1500 gram cannabis, 40 gram amfetamin och 35 gram kokain. Källa: Sydsvenskan.se 78 svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr 4/2013 Nästa nummer kommer ut i september. Temat Droger i kulturen kommer bl.a. att belysa ett par av sommarens musikfestivaler. Dessutom arbetar vi med flera andra intressanta artiklar. Vi tar tacksamt emot artiklar, notiser och tips senast den 5 augusti 2013. Stipendierutan Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år. Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser. SNPF:s resestipendium till PNOA:s årliga utbildningskonferens i Harrisburg, Pennsylvania. Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till PNOA. För datum m.m. se www.pnoa.org. Mediahusets resestipendium till CNOA:s årliga utbildningskonferens I Kalifornien Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m. se www.cnoa.org SNPF:s stipendium för Årets Observation Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor. SNPF:s PTN-stipendium Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk PTN-sambandsman i Europa. 80 svenska narkotikapolisföreningen 3-2013 Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s utbildningskonferens Tullverkets stipendium Årets narkotikabekämpare10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning. Svenska Carnegie Institutets polisstipendium Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman för att bereda honom eller henne möjligheter till studier och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi tar gärna emot era förslag till kandidat. Resebidrag Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa. Se villkor på hemsidan www.snpf.org
© Copyright 2024