1. No category

Könsskillnaderna i språket
- En undersökning om manligt och kvinnligt språk
Roderick Lindsberg
Infokomp
VT2015
Svenska 3
Abstrakt
Har du upptäckt att det finns smärre skillnader mellan manligt och kvinnligt språk? Håller du med
att kvinnor gillar att prata mycket? Forskare var säker att män och kvinnor är annorlunda men
visste inte riktigt om det gäller ocksåpåspråket. Dagliga erfarenheter visar att det finns typiska
ord som män ofta använda och ord som kvinnor ofta använda medan män använder sällan.
Forskningarna om djupare förståelser om detta har aldrig avslutat. Tills nu har vi hittat att män
gillar att ge disponerat tal och fokuserar påfakta. Kvinnor tycker hellre om att prata om känslor.
De könsskillnaderna i språket innebär att det inte är alltid lätt för män och kvinnor att förstå
varandra och kvinnor brukar inte ha rättvisa i arbetsliv. Men begränsar detta ämne pånormala män
och kvinnor? Nu i 2000-talet finns det många fler saker som de i 1900-talet aldrig har tänkt.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ................................................................................................................................. 4
1.1
ÄMNE OCH BAKGRUND ............................................................................................................. 4
1.2
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING .................................................................................................. 4
1.3
METOD OCH MATERIAL ............................................................................................................. 4
1.4
AVGRÄNSNING .......................................................................................................................... 5
2. RESULTAT ................................................................................................................................... 6
2.1
TYPISKA MANLIGA OCH KVINNLIGA ORD .................................................................................. 6
2.2
KÖNSSKILLNADER I SPRÅKET ................................................................................................... 6
2.2.1
Vad är skillnader egentligen? .............................................................................................. 6
2.2.2
Skillnadernas betydelse ....................................................................................................... 8
3. DISKUSSION ............................................................................................................................... 8
4. KÄLLFÖRTECKNING ............................................................................................................... 9
3
1. Inledning
1.1 Ämne och bakgrund
Språk är kommunikationsverktyg. De användas att uttrycka oss våra åsikter, tankar, känslor o.s.v.
Män och kvinnor är annorlunda och styrs av olika hormon. Därför finns det skillnader i beteende
mellan män och kvinnor. Vi brukar ocksåhöra att män och kvinnor inte använder språk påsamma
sätt. "Kvinnor babblar. […] De pratar mer [än män] i en grupp”, säger Robin. Har du märkt det
någon gång? Och kanske finns det fler skillnader. Påvilket sätt skiljer det då? Och varför? Vad
reflekterar skillnaderna? Den här rapporten beskriver min undersökning om manligt och kvinnligt
språk och kritiken mot gamla, kända påståenden.
1.2 Syfte och frågeställning
Det är intressant att det kanske finns könsskillnader mellan sätten hur män och kvinnor talar och
vad de fokuserar pånär de ordnar sitt språk. Det främsta syftet är att fåfram emot om det finns
könsskillnader och det viktigaste syftet är, om det finns skillnader, vad skillnaderna är. Det tredje
syftet är dess betydelse.
Innan jag började att undersöka har jag kommit fram dessa frågor:
1. Finns det könsskillnader i språket?
(Om det inte finns skillnader,)
2. Varför hänger manligt och kvinnligt språk ihop?
(Och om det finns,)
3. Vilka är typiska manliga och typiskt kvinnliga ord?
4. Vilka skillnader finns det i språket?
5. Påvilka sätt skiljer manligt och kvinnligt språk sig åt?
6. Vad är skillnadernas betydelse?
1.3 Metod och material
För att uppnårapportens syften har jag gjort intervjuer, läst vetenskapliga artiklar, lyssnat ett radio
program, tittat påett tv program och använt källkritik.
Intervjuarna består av fyra personer, inklusive tvåmän och tvåkvinnor i olika ålder, från olika
städer och handlade om vad de tycker om könsskillnader i språket.
4
Det finns många fakta om detta ämne och vissa påstående pånätet är inte hållbara. Intervjuarna
kan ju ocksåha fel. Såmåste man vara duktigt påkällkritik. Det är jätteviktigt och nödvändigt att
bedöma och tolka informationen. Jag använder den i varje av mina arbete. I rapport skriver jag
löpande källornas överlägsenheter och avgränsningar.
Jag använder intervjuresultat, tolkningen av vetenskapliga artiklarna, radio och tv programmen
som material.
1.4 Avgränsning
Detta verk genomfördes i begränsad tid och kvantiteten av intervjuresultatet är ocksåbegränsad.
Dessutom kan mitt undersökningsresultat representera vissa delar av skillnader i manligt och
kvinnligt språk. Sist men inte minst, kan manligt och kvinnligt ha många definitioner och den här
rapporten handlar bara om hur biologiska män och kvinnor talar.
5
2. Resultat
2.1 Typiska manliga och kvinnliga ord
”Gullig!” sa Karin.
Exakt! Idag fyller min tjej kompis år och en kille gratulerade och skickade blommor påhennes
Facebook och hon kommenterade:” Vad gullig du är!” (figur 1) medan de killarna brukar svara
bara:” tack såmycket”. Män säger sällan gullig men ofta snälla eller snygg som är mer neutral.
Två andra exempel berättade Andreas:” Män säger häst medan kvinnor säger ibland penny; Män
säger ibland bärs medan kvinnor säger bara öl.
(figur 1)
2.2 Könsskillnader i språket
2.2.1 Vad är skillnader egentligen?
Vi har tidigt märkt att könsskillnader i människokroppar. Forskarna var ocksåintresserade av
könsskillnader i språket. Sture Allén i 1977 analyserade fyra journalisters artiklar i tidningarna och
hittade att i deras verk var de orden som männen ofta använde är annorlunda än dem som
kvinnorna ofta använde. Senare i 1992 undersökte Tor G. Hultman och Margareta Westman
gymnasisternas språk och upptäckte att s.k. vanliga ord som flickor respektive pojkar använde är
ocksåannorlunda. Men deras insatser slutar just med undersökningarna och drog dock inte någon
sammanfattande och hållbar slutsats.
I vårt samhälle i en lång tid finns det många typiska exempel i manligt och kvinnligt språk såatt
de formulerade våra föreställningar. Sveriges television tillverkade ett program som heter Värsta
6
språket (2003) och en säsong handlade om dessa. Det fanns en saga låter såhär: I en olycka dog
pappan och sonen fördes till sjukhus men kirurgen sa:” det är min son!” Reportern i Värsta
språket efterfrågade folk att besvara vem kirurgen är egentligen. Resultat visade att alla aldrig har
tänkt att kirurgen kunde vara sonens mamma och det speglar att våra föreställningar och kanske
fördomar gör oss att känna oss att kvinnor inte kan bli kirurger. Agneta Sjödin påintervjun har
sagt att om en man sa att han är sjuksköterska kunde hon inte hjälpa att tänka hur han kan klara sig
pådet här yrket. Dessutom har vi Herr Gårman-skyltar överallt och troligen aldrig sett en Fru
Gårkvinna-sylt. Såtror språk forskare att det bör finnas könsskillnader i språket.
Forskarna gjord kontinuerliga undersökningar och ställde tre hypoteser inom könsskillnader i
språket: Bristhypotesen, Dominanshypotesen och Skillnadshypotesen. Emellertid är de för
gamla. ”Bristhypotesen är en mycket gammal hypotes som inte längre har några seriösa anhängare
inom forskningen.”1 Dessutom finns det varken inga trovärdiga artiklar om dem eller engelsk
översättningar.
Men det finns fortfarande många skillnader mellan manligt och kvinnligt språk som oftast
fungerar bra.
”Män förmedlar fakta och ger order.”2 Män tycker att språket är ett av sätten att presentera deras
tankar och kunskaper och vill jättegärna att övertyga andra. När de visar vad de klarar av blir de
mer självsäker medan kvinnor bryr sig mer om närvarande. Det vill säga vad de pratar är inte
viktigaste dock är andra människornas bekräftelse mycket nödvändiga för dem.
Kvinnor talar mer än män är inte sant. Enligt Fredrik Lindström har några forskare gjort ett
experiment där män och kvinnor fick exakt lika många frågor och exakt mycket tid att prata men
alla tyckte kvinnorna hade pratat mer. Deborah Cameron, som är professor i språk och
kommunikation vid Oxfords universitet i en intervju påSveriges Radio höll ocksåemot att
kvinnor talar mer än män.3
Män fokuserar påfakta och kvinnor fokuserar påkänslor. Ett typiskt exempel är en gång gjord
min pappa någonting fel men ville inte erkänna det. Sedan kom min mamma och argumenterade
men honom. Pappa sa att han kan fixa det och det var inget problem. Men han gjort ett misstag:”
Varför blev du såirriterad? Var inte såelak.” Men mamma blev ännu mer förargad:” Vad! Är jag
elak! Hur kan jag vara elak…” Vad pappan sa innebär att han fokuserad påfakta, vilket är att han
förstörde grejen men kunde fixa det. Han tror mamman skulle sluta att klaga såfort som hon vet
att det kan fixas. Män skiljer människor och saker. Emellertid fokuserade kvinnor sina känslor,
liksom såhär: hur kan du förstörda det? Man måste hela tiden vara såvarlig! Hur kan du säga att
jag är elak… Allt handlar om känslor. Om grejen kan fixas eller inte bryr hon sig inte såmycket.
1
2
3
Bristhypotesen, Google site, hämtad 2015-04-19
Manligt & kvinnligt språk, Olssons universum, 2010, hämtad 2015-04-19
Myter om kvinnors språk, Sveriges Radio, 2011, hämtad 2015-04-19
7
2.2.2 Skillnadernas betydelse
Skillnaderna i språket betyder svårigheter för män och kvinnor att komma in till varandras värld.
Nu finns det även många orättvisa samt fördomar för kvinnor. ”Jag måste prata mycket korrekt
och kunskapsmässigt […] annars får jag inte samma respekt med mig”, säger Kicki
Sandström. ”De inte riktigt kan eller får konkurrera med männen pålika villkor sådärför var de
tvungna att ta alla till buds stående medel att hävda sig.”4 Som företagare eller politiker måste
kvinnor kämpa hårt och försöka att skaffa manliga beteenden att bli godkända av publiken, bli en
ledare eller bli en chef. Däremot har män ocksåsvårigheter att arbeta som barnledare eller
sjuksköterska eftersom män tänker komplicerade saker och kanske inte är såsnäll eller försiktig
som kvinnor.
En annan betydelse hamnar påkönsroll. Vi förväntar oss att en man ska gör som en man och prata
som en man. Samma regel gäller för kvinnor. Därför har vi ibland fördomar mot människorna som
inte har riktig könsroll. Näst, kan alla inte bli duktig påalla saker och dåmåste vi fokusera påfå
saker och samarbeta. Forskningsresultat om könsskillnader i språket innebär att män och kvinnor
inte pratar påsamma sätt och vi kan ju utnyttja skillnaderna såatt män och kvinnor kan hamnar på
yrken som alla trivs och är duktig på.
3. Diskussion
Undersökningarna visar att det faktiskt finns några könsskillnader i språket, generellt. Forskare
försöker att väcka hypoteser, testa hypoteserna och slutligen dra väldisponerade teorier om hur
man och kvinnor använder språk. Men dessvärre fungerar de hypoteserna inte riktigt bra. Vi kan se
att manligt och kvinnligt språk skiljer sig åt påvissa situationer, exempelvis vad vi fokuserar på
när vi pratar, vissa ordval, och påen del yrke. Jag intervjuade fyra personer om detta och alla
tycker att de inte har upptäckt mycket om könsskillnaderna i språket eftersom vi har mycket fler
könsneutrala ord och uttryck i språket.
Dessutom är de forskningar lite för gamla. Karin märkte ju en viktig sak om det: nu kan vi inte
definiera manligt språk och kvinnligt språk eftersom idag betyder manligt och kvinnligt inte
liksom dem för 10 år sedan. De begreppen och definitionerna i 1900-talet är ännu mer annorlunda.
Bortom biologiska män och kvinnor finns det nuförtiden ocksåkönsöverskridande människor
samt människor som tycker att hans eller hennes könsidentitet inte stämmer överens med kön som
man tilldelades vid födseln men har inte gjort köns övergång. Såär det därför ganska svårt att
noga bestämma vad manligt och kvinnligt är. Jag personligen tycker att eftersom språk och
människor förändras över tiden såbehöver vi fler djupare forskningar samt fler noggranna tankar
för att hitta mer information om manligt och kvinnligt språk.
4
Värsta språket - Säsong 2 - Avsnitt 8, SVT, sändes 8 april 2003, hämtad 2015-04-19
8
4. Källförteckning
Allén, Sture (1977), Några könsskillnader i journalistspråk, I Meijerbergs arkiv för svensk
ordforskning, Elanders Boktryckeri, Göteborg
Hultman, Tor G & Westman, Margareta (1992), Gymnasistsvenska, institutionen för nordiska
språk, Stockholm
Okänd författare/författarinna, Bristhypotesen,
https://sites.google.com/site/svenskaeekulmenintesistaveckan/de-tre-hypoteserna/bristhypotesen,
Google site, hämtad 2015-04-19
Olsson, Christina, Manligt & kvinnligt språk,
https://rigmormortis1998.wordpress.com/2010/11/09/manligt-kvinnligt-sprak/ publicerad 2010,
hämtad 2015-04-19
Okänd reporter, Myter om kvinnors språk,
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/63638?programid=411, Sveriges Radio, sändes 2011-01-18,
hämtad 2015-04-19
Lindström, Fredrik & Périer, Mikaela & Klintberg, Karin af & Ripås, Johan, Värsta språket Manligt och kvinnligt språk, http://www.oppetarkiv.se/video/1131386/varsta-spraket-sasong-2avsnitt-8-av-8, SVT, sändes 8 april 2003, hämtad 2015-04-19
9