"Discovery Education Espresso, vad tycker användarna?"
Discovery Education Espresso – vad tycker användarna? Bakgrund Liber AB har velat få svar på ett antal frågor inför den vidare utvecklingen av det digitala verktyget Espresso. Exempel på frågor: Hur kan du matcha läroplanens kursplaner med Espresso? Hur använder du Espresso språkutvecklande i olika ämnen? Frigör Espresso tid för dig? Frågorna bifogas till rapporten. Tre fokusgruppsintervjuer med tio lärare på tre grundskolor i Stockholms län ligger till grund för rapporten om hur Espresso uppfattas, hur verktyget används och vilka möjligheterna är. Fokusgrupper Intervjumetoden är kvalitativ med breda frågor som ställs till hela gruppen för att uppmuntra till samtal och diskussion. Syftet är att fånga upp uppfattningar, åsikter, attityder och idéer. Genom att analysera resultatet går det att formulera ett antal teman för att skapa sig en förståelse om varför de intervjuade tycker som de gör. Rapporten eftersträvar att ge de intervjuade lärarna så starka röster som möjligt, genom talrika citat och användning av deras ord och uttryckssätt i den löpande texten. Intervjuade lärare De intervjuade lärarna arbetar på Tallkrogens skola i Stockholm, Väsby skola i Upplands Väsby och Utsäljeskolan i Huddinge. Urvalet av skolor har gjorts av Liber AB. Varje intervju tog 75 minuter och genomfördes i mars 2015. Sju lärare undervisar i skolår 1–3 och tre lärare i skolår 4–6. De undervisar i svenska, svenska som andraspråk, matematik samt natur- och samhällsorienterande ämnen. Fem lärare har använt Espresso i ett år, två lärare i tre år och tre lärare i fyra år. Lärarna beskriver alltså perioden 2011–2015. Under intervjuerna var alla lärare uppkopplade på Espresso. De kommenterade samtalen som följde på frågorna med att ofta direkt relatera till olika delar i Espresso. De verkade både vana och ovana att manövrera sig fram i Espresso. På de intervjuade skolorna används Espresso huvudsakligen i hel- och halvklass där läraren leder undervisningen vid smartboarden. Mer sällan använder eleverna sig av Espresso på egen dator eller lärplatta. Den uttalat individualiserade undervisningen i svenska som andraspråk skiljer sig från övrig undervisning. Frågor om Espresso Läroplanen 1Hur kan du matcha läroplanens kursplaner (ämnets syfte, centralt innehåll och kunskapskrav) med Espresso? Individualisering, progression och motivation 2Hur använder du Espresso för olika typer av elever (elever med särskilda behov, högpresterande)? 3Tycker du att Espresso stöttar progressionen i elevens lärande? I så fall, hur? 4Tycker du att Espresso skapar förutsättningar för eleven att reflektera över det egna lärandet? I så fall, hur? 5Hur tycker du att Espresso motiverar eleverna och gör lärandet meningsfullt för dem (genom att skapa samband mellan formellt och informellt lärande)? Förmågor och lärprocesser 6Hur stöttar Espresso utveckling av förmågor? 7Hur stöttar Espresso olika typer av lärprocesser? Ämnen och områden 8I olika ämnen och i ämnesövergripande undervisning – när använder du Espresso? 9 Hur använder du Espresso språkutvecklande i olika ämnen? 10 Hur stödjer Espresso kunskapsutvecklingen i matematik? Tid till annat och elevresultat 11 Frigör Espresso tid för dig? I så fall, vad använder du den till? 12 Bidrar Espresso till förbättrade elevresultat? I så fall, hur? www.liber.se/espresso GRÄNSLÖST LÄRANDE Läroplanens kursplaner och Espresso Lärarna är mycket samstämmiga när de sätter Espresso i relation till läroplanens kursplaner. ”Det är lätt att se att läroplanen ligger till grund för innehållet i Espresso”, säger en lärare, och liknande uttalanden återfinns på flera ställen i intervjuerna. De beskriver hur de går till väga när de planerar undervisningen. A och O är kursplanen, de går igenom syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. När de har tolkat kursplanen i exempelvis historia i årskurs 1–3 fortsätter de med att utforma undervisningen vad gäller val av metoder och material. De bedömer vilka läromedel, material och källor som passar bäst för att fånga upp ett kunskapskrav som exempelvis ”Eleven kan även beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på människors levnadsvillkor och några viktiga händelser”. Läraren ställer sig frågan: Vad kan jag konkret göra av den här läroplansformuleringen? Espresso är ett av de läromedel som de i det här läget använder sig av. Lärarna betonar att det är viktigt att det blir en mix av material. En lärare säger att ”det är inte längre ok att bara förlita sig på ett läromedel, eleverna är så olika och därför måste undervisningen också hela tiden varieras”. Det är en uppfattning som återkommer i intervjuerna. Enligt lärarna matchar Espresso den här synen på användning av läromedel. Det ovan nämnda kunskapskravet i historia för årskurs 3 relaterade en lärare till genom att konstatera att ”i snabbguiden är det kunskapskravet uppdelat i flera olika innehållspunkter”. Lärarna verkade kunna sin läroplan och gav uttryck för hur väl Espresso ligger i linje med den. ”Det som står i lärarrummet om varför ett visst innehåll har tagits fram hjälper mig att kvalitetssäkra sambandet mellan läroplanen och Espresso. Det gör att jag inte behöver leta runt så mycket och göra eget material som jag gjorde tidigare”, säger en lärare. En annan lärare beskriver det så här: ”Jag hittar lätt något bra, en bra utgångspunkt. Espresso hjälper mig att smalna av mitt sökande. Jag hittar snabbt rätt tårtbit”. Någon lyfte fram lärarsidorna till modulerna. Det är värt att notera att ordet ”kvalitetssäkring” återkommer vid några tillfällen för att just beskriva sambandet mellan läroplanen och Espresso. En annan lärare pratar om att Espresso är ”genomskinligt”, det vill säga lätt att koppla ihop olika resurser till läroplanens kursplaner. Espresso ger tips, ingångar, möjligheter och ramar. Vid några tillfällen benämns Espresso som ”ett komplement”. Några lärare går mer eller mindre konsekvent igenom lektionsförslagen med frågan Tänker de som jag? Den professionella kritiska bedömningen nämns av flera lärare. Någon uttryckte det så här: läroplan + Espresso = egen bedömning, eget urval och utformning av undervisningen. Tryggt är lika med tid Nästan alla lärare svarar snabbt och utan tvekan på frågan om Espresso frigör tid för dem: Ja! Samtidigt berättar de om arbetsdagar som kännetecknas av tidsbrist – det händer hela tiden sådant som inkräktar på och begränsar planeringstiden. Även om de har avsatt 45 minuter återstår kanske bara 15 minuter till lektionsplanering ”när allt annat är avklarat”. De ser att innehållet i Espresso är anpassat till läroplanen och pedagogiskt kvalitetssäkrat. Det är ord som de spontant nämner. ”Det känns tryggt för mig och eleverna att filmerna och allt annat är granskat och bedömt. Det gör att jag inte själv behöver gå igenom innehållet som på youtube. Det ger mig tid till att rigga bra lektioner”, säger en lärare. En annan lärare berättar att hen vågar ”slänga in” en film om en dagsaktuell händelse utan att först själv ha tittat på den. En lärare går ännu längre när hen säger att ibland när tiden inte finns till lektionsplanering” räddar Espresso mig”. ”Startsträckan i Espresso är kort”, är ett annat sätt att uttrycka det på. ”Tryggt” är ett ord som återkommer i intervjuerna när lärarna ska beskriva hur de uppfattar kvaliteten i Espresso. Ordet ingår i ett större tema som handlar om hur de ser på olika läromedel. I intervjuerna ger de exempel på andra läromedel än Espresso, utgivna på Liber AB och på andra förlag. Nästan alltid förknippar de nämnda läromedel med beskrivningar som ”det fungerar”, ”det kan jag lita på” och ”med tiden har jag lärt mig använda det”. Jag uppfattar att lärarna har något som kan liknas vid personliga relationer till läromedlen och att de nästan intuitivt kopplar ihop ett läromedel med positiva eller negativa värderingar. Perfekt att starta med Hur använder man Espresso? Flera av lärarna använder orden utgångspunkt, introduktion och start för att besvara frågan. Det är vanligt att de plockar ut en film eller en artikel för att starta ett nytt arbetsområde och väcka elevernas nyfikenhet. En lärare nämnde att hen hade använt sig av fotona med utrotningshotade djur för att inleda ett arbete om hållbarhet ur olika perspektiv. Genom att titta på och prata om bilderna fångade läraren upp elevernas förkunskaper, frågor och fokus för den fortsatta undervisningen. Några lärare använder också Espresso medan undervisningen rullar på. Syftet är då att bryta av, stanna upp och variera. ”Eller så ser jag att eleverna behöver fördjupa sig i en viss fråga eller kanske repetera något. Jag söker i Espresso för att se om jag hittar det jag är ute efter”, kompletterar en lärare. Någon nämner matematik som exempel: ”Det lossnar lättare för eleverna när de får göra Espresso-övningar efter en gemensam genomgång i heleller halvklass”. www.liber.se/espresso GRÄNSLÖST LÄRANDE Hur ofta använder man Espresso? Från några gånger i veckan till dagligen, blir svaret. När eleverna arbetar med något inom no eller so blir det oftare än när matematik eller svenska står på schemat. Svenska som andraspråk verkar vara det ämne där Espresso används oftast och mest konsekvent. Espresso ger upplevelser och motiverar Lärarna uttrycker två skilda sätt att använda Espresso på när det gäller anpassning till elevgruppen. Antingen en bred eller en smal approach. I en viss situation ska det valda innehållet i Espresso passa hela eller halva elevgruppen, i en annan situation en eller några få elever. ”I en grupp på 26 elever finns det 4–5 elever som behöver få andra uppgifter än övriga elever, och det finns i Espresso”, säger en lärare. Det är elever som har svårt med koncentration och uthållighet och som svarar på snabb belöning. I Espresso kan de arbeta i sin egen takt, gå tillbaka, göra samma sak en gång till, befästa sin kunskap och gå vidare först när eleven själv känner sig redo. ”Espresso är handfast, eleverna kan trycka och röra, de ser och hör, det händer hela tiden något”, säger en lärare för att beskriva varför Espresso passar dessa elever särskilt bra. ”Med Espresso kan eleverna blicka in i verkligheten samtidigt som de är kvar i klassrummet. De kan gå in i kroppen, i moskén, i kraftverket”, säger en lärare och beskriver hur motiverande dessa upplevelser är för alla elever. Ett återkommande budskap är att Espresso ger eleverna snabb feedback och belöning. Det är speciellt viktigt för de elever som har svårt med för långa arbetspass. För dem är det något av en förutsättning för lärandet med ”figurer som hoppar och skuttar, hurrarop när man svarar rätt”. Det motiverar dem att gå vidare, det ”stärker deras självkänsla”. Lärarna betonar att barn generellt är vana vid interaktiva material av olika slag, interaktivitet är något självklart som de inte reflekterar över. En lärare berättar småskrattande att det har gått så långt att när hon gör en i hennes ögon traditionell övning på papper så upplever eleverna det som något häftigt och annorlunda. I en intervju lyfte lärarna fram betydelsen av att DN-artiklarna finns i tre olika versioner: Espresso-artikel, Sammanfattning och Original. Varje elev kan välja text för att sedan delta i en klassgemensam diskussion om ämnet eller en gemensam språkutvecklande övning om ord, begrepp och läsförståelse. ”Det är viktigt för eleverna att känna att de alla kan vara med i en diskussion, men förutsättningen är att det finns texter på olika nivåer. Och det finns det i Espresso”, säger en lärare. Lärarna säger vid flera tillfällen att de skulle vilja individualisera undervisningen mer med hjälp av Espresso men att de stöter på problem. Ett är att det inte finns en dator eller lärplatta till varje elev, ett annat att eleverna inte kan koppla upp sig på Espresso samtidigt. Bilder är elevernas språk Bildmaterialet och filmerna i Espresso beskrivs som en viktig kunskapskälla men också som ett språk i sig som eleverna både vill och måste lära sig att hantera.”Språk är inte bara text”, sa en lärare och det ledde till ett samtal om olika typer av kommunikation med stöd av Espresso. En lärare använde det vedertagna begreppet ”ett vidgat textbegrepp” i samtalet. Vad säger bilden? Vem har tagit den och varför? Hur skulle du fotografera samma motiv? Det är frågor som lärarna ställer till eleverna när de jobbar med bilder i Espresso. Under samtalet lanserade en lärare idén att eleverna själva skulle fotografera liknande motiv för att komma nära källkritiska aspekter om avsändare, mottagare, syfte och budskap. De andra hakade på och jag fick efter en stund gå in och avbryta ett intressant didaktiskt samtal. Bildens betydelse för att utveckla ett rikt och varierat språk återkommer i intervjuerna. Mängden av bilder och filmer i Espresso är ett tungt vägande skäl till varför man använder Espresso – det är ett tydligt budskap från lärarna. Espresso är en kunskapsbank ”Kunskapsbank” är ett ord som dyker upp vid några tillfällen när lärarna med bara ett ord ska beskriva vad Espresso är. Eftersom det är så lätt att söka i Espresso är det möjligt att i stunden söka svar på en fråga som eleverna ställer. Ett exempel handlar om Gustav II Adolf. Varför flaggar vi den 6 november och äter kaka? Elevernas fråga ledde till att man tittade på filmen om ”hjältekonungen” som i sin tur förde in på ett samtal om krig och hjältar då och nu. ”Espresso innehåller en hel värld och det skulle kännas fattigt om tillgången till Espresso skulle plockas bort”, säger en lärare. Reflektion och bedömning Lärarna berättar att de talar med eleverna om att man lär sig på olika sätt och att det handlar om att själv bli medveten om hur man lättast lär sig. Det verkar vara en vanlig modell att dagligen be eleverna, var för sig, i par eller i grupp, reflektera över vad de har lärt sig och hur det har gått till. En lärare talar om ”kritiska punkter i lärandet” – att genom elevernas reflektion försöka rama in vad som är svårt för att i undervisningens nästa steg ge eleverna andra förutsättningar att lära sig. I det här sammanhanget är det någon som tipsar om att Helen Timperley beskriver just det här i boken Det professionella lärandets inneboende kraft. Vid några tillfällen kommer lärarna in på att Espresso hjälper eleverna att reflektera över sin omvärld och sitt lärande. ”I vissa filmer får eleverna frågor om vad de skulle göra i en liknande situation och varför. Det är bra, det gör att de stannar upp och tänker till”, säger en lärare och fortsätter: ”Om inte frågorna ställs i Espresso så kompletterar jag själv filmerna med dem”. En lärare noterar att Espresso direkt uppmanar till reflektion i introduktionen till samlingen om hållbar utveckling. www.liber.se/espresso GRÄNSLÖST LÄRANDE Vid flera tillfällen beskriver lärarna hur de använder sig av frågorna i Espresso. Quiz och frågesport är ord som de själva använder. Kunskapsbarometern om stenåldern tas som exempel för att visa att frågorna används på olika sätt av lärarna beroende på syftet med övningen. Det är vanligt att eleverna individuellt får svara på frågorna för att göra en självbedömning. Ibland skriver de ut svaren för att vid ett senare tillfälle gå tillbaka och göra om samma övning. Läraren kan också använda resultaten för att bedöma hur nästa lektion ska utformas utifrån elevernas position i lärandet. ”Hälsa dom som gör Espresso det” Några lärare hade berättat för sina elever att de skulle bli intervjuade om Espresso. Eleverna vill att lärarna skulle berätta det här för ”dom som gör Espresso”: ”När vi stavningstränar – det går snabbt och man vet hela tiden var man ligger.” Läraren lägger till att eleverna får en bra överblick över systematiken när de stavningstränar, och att eleverna konkret ser vad de kan och att det finns ett nästa steg, precis som i ett spel. ”Filmerna är bra men för korta. Men att de är korta är också bra eftersom det då är lättare att komma ihåg innehållet när man ska prata om det.” Olika vägar in i Espresso Under intervjuerna beskriver lärarna att syftet avgör hur man går in i Espresso. En snabb fråga, då passar sökfunktionen. Men om uppgiften är att planera en lektion eller ett helt arbetsområde väljer de oftare snabbguiden till läro- planen, ämnesmodulerna, lektionsvägarna i lärarrummet eller samlingarna. Lärarnas svar varierar beroende på hur länge de har använt Espresso. För fem lärare var Espresso relativt nytt och de nämnde i huvudsak sökfunktionen, snabbguiden till läroplanen och ämnesmodulerna som vägar in i Espresso. Lärarna med längre erfarenhet av Espresso beskrev hur de utnyttjar lektionsvägarna i lärarrummet och i samlingarna. ”Efter fyra års flitigt användande av Espresso kan jag plocka frukterna”, säger en lärare. ”Jag vet var saker och ting finns, hur man snabbt letar och kan använda innehållet på ett effektivt sätt.” En annan lärare kompletterar med att svara på frågan hur lång tid det tar att komma in i Espresso: ”Efter ungefär ett halvår kände jag mig någorlunda säker och började använda Espresso mer och mer”. Att använda Espresso på rätt sätt Hur använder eleverna Espresso i ljuset av hur de ser på lärande och kunskap. Några lärare tog spontant upp den frågan. ”Det ska gå fort för eleverna. De har inte tålamod att leta och fundera. De fördjupar sig inte. Det är viktigt att som lärare inte bidra till en snuttifiering av kunskap och lärande”, säger en lärare. Hen är ute efter att beskriva sin egen roll för att guida eleverna i Espresso. Syftet med varför man gör en övning, svarar på frågor eller spelar ett spel ska alltid vara tydligt för eleven. ”Eleverna får inte bara planlöst klicka sig fram utan det är min uppgift som lärare att visa hur de kan läsa på, mellan och bortom raderna”, enligt en av lärarna. Tre teman i intervjuerna Det finns tre framträdande teman i intervjuerna: Lärarnas syn på och användning av läromedel, hur de ser på elevernas sätt att lära sig och hur man betraktar sin egen undervisning. Lärarna ger uttryck för att det inte längre är acceptabelt att enbart använda sig av ett läromedel i ett ämne. All planering ska ta sin utgångspunkt i läroplanen och först därefter är det dags att välja en mix av metoder, läromedel, material och resurser. Espresso passar väl in i detta förhållningssätt till läroplan och läromedel. Eleverna är en del av den digitala världen där en hög grad interaktivitet är något självklart. Lärarna ger belägg för att eleverna motiveras av Espressos filmer, ljudeffekter, animationer och omedelbara belöningar. Espresso stödjer, förstärker och fördjupar deras lärande eftersom de kan använda sig av fler språk än bara text. Lärarna talade med lätthet om den egna undervisningen – de gav exempel, jämförde och frågade varandra. Det märktes att de var vana att samtala om undervisningens innehåll och former med utgångspunkt i läroplanen. Det blir tydligt att det är deras ansvar att ta varje elev från en punkt till en annan i lärandet. Espresso gör det lättare för dem att förankra undervisningen i läroplanens kursplaner. Det frigör tid för dem. Michael Karlsson, Frescati Utbildning 2015-03-29 Läs en sammanställning av Lancasterrapporten, klicka på knappen: Sammanställning av rapport Du kan fördjupa dig i Lancasterrapporten som vi hänvisar till ovan, klicka på knappen: Fullständig forskningsrapport www.liber.se/espresso GRÄNSLÖST LÄRANDE
© Copyright 2024