1. No category

2015-03-30/Eva-Lena Rådberg
Rapport
Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning
Sammanfattning
Mjölkkor




74% anser att beteskravet är viktigt för mjölkens mervärde.
60 % av producenterna som har robot tycker kraven på betesintag är viktiga, jämfört med 90
% av de som har uppbundet.
72 % tycker att det går bra att följa nu gällande regler om beteskrav, medan 25 % inte tycker
att det går bra. Det är framför allt producenter med robot eller mjölkningsgrop som tycker att
det är problematiskt.
62 % av de svarande ansåg att förslaget till ändring i reglerna om förebyggande hälsoarbete är
bra. 91 % av dem var anslutna till Kokontrollen, jämfört med 88 % av alla som svarat.
Alla nötkreatur

54 % tycker att ändrad utformning av reglerna om inomhus- och utomhusytor gör dem
tydligare, men 41 % har ingen åsikt i frågan.
Får och getter


58 % tycker att omarbetningen av reglerna för ytor inom- och utomhus gör dem tydligare,
medan 27 % tycker att förslaget är otydligt.
44 % tycker att det är bra att införa en ny regel om avskildhet vid lamning/killning, 40 % är
emot.
Grisar


Ingen av de fem grisproducenter som svarat är emot förslaget att ge möjlighet att hålla
grisarna inne tre veckor efter grisning.
Tre tycker att det finns behov av att förkorta betesperiodlängden för grisproduktion i de
nordligaste länen, men det finns inget entydligt svar angående hur landet ska delas in.
Fjäderfä




92 % tycker att det är tydligt i förslaget vad som gäller för utevistelse under olika delar av året.
52 % anser att förslaget till ändrad regel om utevistelse för nyinsatta höns är bra, medan 32 %
tycker att det inte är bra.
66% av de svarande tycker att ändringarna i detaljkraven för värphönsens rastgård är bra.
52 % tycker att det är bra att gå före EU och ställa krav på att det högst får vara 15 meter till
närmasteutgångshål redan nu för nya hus. 22 % tycker inte det är bra.
Generella frågor om djurreglerna



82 % tycker att den föreslagna strukturen med indelning efter olika djurslag är bra.
62 % upplever att reglerna blivit tydligare, 34 % vet inte.
Det finns 4 lantbrukare som kan vara intresserade av certifiering av hjortuppfödning inom tre
år.
RÅDBERG KONSULT Kungsgatan 16, SE-753 32 UPPSALA – TEL. 0707-66 00 60
E-POST: [email protected] - WEBBPLATS: www.radberg-konsult.se
Insamling av synpunkter
En webenkät mejlades ut till alla djurhållare som KRAV har e-postadress till i början av februari.
KRAV informerade också om enkäten i Nyhetsbrev och i Ekoweb, och ett fåtal som inte fått enkäten i
första omgången skickade in sina e-postadresser. Totalt skickades enkäter till 1 526 lantbrukare.
Enkäterna anpassades till djurslag och fyra olika enkäter skickades ut till nöt-, får-&get-, grisrespektive fjäderfäproducenter. Efter två påminnelser hade 392 producenter svarat då enkäten stängdes
den 15 mars.
Svarsfrekvensen var i genomsnitt 26 % och de fördelar sig jämnt över olika djurslag, utom för gris där
svarsfrekvensen bara var 12 % (endast 5 producenter). Att så få grisproducenter svarade gör att det är
svårt att dra några slutsatser när det gäller ändringar som specifikt rör grisproduktionen
Nöt
Får & Get
Gris
1 055
335
41
95
1 526
Antal svar
283
80
5
24
392
Svarsfrekvens
27 %
24 %
12 %
25 %
26 %
Antal utskickade enkäter
Fjäderfä Samtliga
Producenter med nötkreatur
Av svaren kom 40 % (114 st.) från producenter med mjölkproduktion, och 60 % (169 st.) hade
köttproduktion.
Köttproducenterna dirigerades om, och hade inte möjlighet att svara på frågor om de regler som
specifikt berör mjölkproduktionen.
Producenter med mjölkkor
Mjölkningssystem och anslutning till Kokontrollen
Hälften av mjölkproducenterna hade robotsystem, ungefär en fjärde del mjölkade i grop, och lika
många hade uppbundna kor. Endast en mjölkproducent hade karusell. De allra flesta var anslutna till
kokontrollen.
2
Resultat mjölkproduktion
Fråga: Tycker du att krav på mjölkkornas betesintag och tid på bete är viktiga för den
KRAV-certifierade mjölkens mervärde?
En övervägande del av producenterna, 74%, anser att beteskravet är viktigt för mjölkens mervärde.
Om vi delar in de svarande i kategorier utifrån mjölkningssystem, som ju också kopplar till
stallsystemet, kan vi se att de som har robot värderar beteskravet betydligt lägre än de med
mjölkningsgrop eller uppbundna kor. Endast 60 % av producenter med robot tycker kraven på
betesintag är viktiga, jämfört med 90 % av de som har uppbundet.
Kommentarer från lantbrukare
Av de 35 lantbrukare som har lämnat kommentarer, har 23 robot. Det är alltså en större andel av de
med robot som lämnat kommentarer. De vanligaste kommentarerna är likartade oavsett om den
3
svarande tycker att det är beteskravet är viktigt eller ej. Den vanligaste åsikten är att regeln bör vara
mera flexibel och kunna anpassas till vädret för kons bästa, samt att lantbrukaren själv bör få avgöra.
Den kommentaren kommer framför allt från lantbrukare med robot. Den näst vanligaste kommentaren
är att tiden på betet är viktig, men att kravet på betesintag bör tas bort, antinget för att det är svårt att
mäta eller svårt att uppfylla under torrperioder. Många kommenterar att kor lider av värme och inte
betar så mycket dagtid när det är varmt.
Fråga: Tycker du att det går bra att förstå och följa de nu gällande kraven, dvs. minst 6 kg
ts och mer än 12 timmar per dygn på bete under betesperioden, på din gård?
De flesta producenterna, 72 %, tycker att det går bra att följa nu gällande regler avseende beteskravet.
Men det är en relativt stor andel, 25 %, som inte tycker att det går bra.
Det är framför allt producenter med robot och mjölkningsgrop som tycker att det är problematiskt med
beteskravet, medan 90 % av de med uppbundna kor inte har problem med det. Eftersom det delvis
följer mönstret från Fråga 4, tycks det finnas ett samband. Jag tolkar det som att de som har problem
med att uppfylla regeln om beteskrav, tenderar att i större utsträckning anse att det inte är viktigt för
mjölkens mervärde.
Det finns ett samband mellan mjölknings- och stallsystem och storlek på besättningen, även om de inte
framkommer i den här undersökningen. De med uppbundet får enligt reglerna ha högst 45 mjölkande
kor. Robot är vanligast i medelstora besättningar, och mjölkningsgrop vanligast i de stora
besättningarna. Att de med grop hart större problem med att uppfylla regeln än de med uppbundet, tror
jag enbart beror på storleken på besättningen.
4
Kommentarer från lantbrukare
Totalt fick vi 46 kommentarer på denna fråga. Lite mer än hälften kommer från gårdar med robotar.
Många, även de som svarar att det går bra att förstå och följa regeln, uttrycker att det kan vara svårt att
uppfylla kravet under delar av betesperioden när det är varmt och torrt, eller när det kommit mycket
regn, och det gäller oavsett system.
7 av 11 med robot som säger att det går bra att följa reglerna, svarar ändå att det är svårt att veta hur
länge varje individ varit ute på betet, och vissa även att det är svårt att bedöma betesintaget. Av de
med robot som upplever att det är svårt att följa regeln är den vanligaste kommentaren att det är svårt
att uppnå ett intag på 6 kg ts/ko och dag.
Av lantbrukare med grop och uppbundet är den vanligaste kommentaren att betesintaget kan vara svårt
att bedöma.
Fråga: Har du förslag på andra sätt som detta mervärde skulle kunna behållas eller
stärkas?
Vi har fått sammanlagt 34 kommentarer på denna fråga. 9 av dem tycker att KRAV ska ta bort kravet
på betesintag. Några av dem förespråkar enbart ett arealkrav, andra enbart tid på betet. 10 uttrycker på
olika sätt att regeln borde vara med flexibel och att man borde låta korna välja själva om de vill gå ut
och beta.
Fråga: Tycker du att förslaget till ändring av reglerna för förebyggande hälsoarbete är bra?
Det blev ett fel i det första utskicket av enkäter, som gjorde att frågan hoppades över. Det är därför
bara 47 som besvarat frågan. 62 % av de svarande ansåg att förslaget till ändring är bra. 43 av dessa
(91 %) var anslutna till Kokontrollen, jämfört med 88 % av alla som svarat.
5
Producenter med köttproduktion
Vilken typ av nötköttsproduktion har du?
Av 169 köttproducenter hade 86 % integrerad produktion med dikor. 13 % hade endast
ungdjursuppfödning. En producent avelsuppfödning av utrotningshotade raser och en uppfödning av
mjölkkvigor, vilket markerats som ”Annan produktion”. Det fanns inga specifika frågor till
köttproducenterna.
Vilken typ av nötköttsproduktion har du?
Endast
uppfödning av
ungdjur/stutar
13%
Annan
nötköttsproduk
tion
1%
Dikoproduktion
86%
Frågor till alla producenter med nötkreatur
Nedan följer de frågor som besvarade av såväl mjölk- som köttproducenter.
Fråga: Tycker du att ovanstående förslag till ändringar gör reglerna för ytor inomhus och utomhus
tydligare?
Av de 158 lantbrukare som besvarade frågan tycker 54 % att ändringarna gör reglerna tydligare, men
en stor andel, 41 %, har ingen åsikt i frågan.
6
Kommentarer från lantbrukare
Totalt 14 kommentarer. De flesta, oavsett om de tycker att ändringen förtydligar eller ej, tycker att det
är för mycket detaljregler och fortfarande krångligt att förstå. Ingen av de som svarar ”Vet inte” har
lämnat kommentar, vilket jag tolkar som att många i den gruppen inte har satt sig in i regeln.
Producenter med får eller getter
Typ av produktion
Totalt svarade 80 lantbrukare på enkäten. Av dem hade 76 lammproduktion och 4 hade
getmjölksproduktion.
Mått i stallar för får och getter
Tabell 2 som finns i nuvarande regler har gjorts om i förslaget och anger nu enbart minsta mått för
ytor inomhus respektive utomhus. Hur ytan ska beräknas om djuren har ligghall under stallperioden
framgår i en separat regel, efter tabellen.
Fråga:Tycker du att reglerna för yta inomhus och utomhus för får och getter är tydliga?
De flesta, 58 %, tycker att reglerna är tydliga, men det är en relativt stor andel, 27 %, som tycker att de
är otydliga.
7
Kommentarer från lantbrukare
Det finns 19 kommentarer på frågan, de flesta från de som svarat nej på frågan. Av kommentarerna
framgår att många inte förstått att måtten i Tabell 2 enbart avser stall med rastgård, medan den
separata regeln med exempel gäller för djur som hålls i ligghall. Några förstår inte heller förkortningen
SL i exemplet.
Fråga:Är det bra att vi inför en regel med krav på avskildhet vid lamning/killning, som motsvarar de
regler som redan finns för andra djurslag?
Det är ungefär lika många som tycker att det är bra att införa en regel om avskildhet, som de som inte
tycker att det är bra.
Kommentarer från lantbrukare
Vi har fått 35 kommentarer på denna fråga, 27 av dem kommer från de som är negativa till regeln.
Några (8 st) stycken att det är en helt onödig regel, redan praxis och negativt med ökad detaljstyrning.
Många (11st) menar att det stressar moderdjuren att skilja dem från flocken när de ska till att lamma
eller killa, och att det kan komplicera förlossningen. Tre av fyra getmjölksproducenter påpekar detta.
Samtliga dessa menar dock att man ”vid behov” som det står i regelförslaget bör avskilja get/tacka
med eller utan ungar. Även bland de som är positiva till att regeln införs, kommenterar många att det
ska vara flexibelt och betonar ”vid behov”. Några andra (7 st) menar att det är omöjligt att bevaka alla
lamningar dygnet runt, och att det ibland är svårt att förutse att en tacka snart ska lamma.
Producenter med grisar
Endast 5 producenter har besvarat enkäten, 2 av dem har smågrisuppfödning, 3 har integrerad
produktion.
Innevistelse förlängd till högst 3 veckor vid grisning
Av de som svarat tycker 4 av 5 producenter att förslaget att ge möjlighet att hålla grisarna inne tre
veckor, i stället för som nu två veckor, efter grisning är bra. Två av de svarande anger att de med den
föreslagna ändringen kommer att hålla sugga och smågrisar inne upp till 3 veckor och de bedömer att
den föreslagna ändringen kommer att öka välfärden för smågrisarna.
8
En har svarat ”vet inte”, men säger ändå i kommentaren att det är bra med valfrihet, även om de själva
även fortsättningsvis kommer att släpp ut sugga med smågrisar efter 10 dagar.
Övriga regler om tillfällig innevistelse under betesperioden
I övriga regler om innevistelse är det inga ändringar i sak, men vi har försökt att göra det tydligare av
vilka olika skäl grisar får hållas inne under betesperioden.
Av de svarande tycker 3 att det blivit tydligare av vilka skäl och hur länge som grisarna får hållas inne
från betet, och 2 har svarat att det inte vet.
Fråga: Tycker du att det kan finnas behov att förkorta betesperiodlängden för grisproduktion i de
nordligaste länen?
På frågan har 3 svarat ja, 1 svarat nej. Den femte har inte svarat alls, vilket har tolkats som ”Vet inte” i
diagrammet.
Fråga: Tycker du att indelningen av landet i förslaget är bra?
Förslaget är: Minst 3 månader i länen: Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten, och
minst 4 månader i övriga landet. Ingen av de svarande bedriver uppfödningen i de nordliga länen som
anges.
1 tycker att indelningen är bra, 2 har svarat att de inte vet. 1 har svarat nej, och kommenterar att det är
svårt att ha smågrisar ute under senhösten, vilket krävs för att de ska klara 4 månaders utevistelse på
bete. Gården ligger i Dalarna. Producenten föreslår därför undantag för grisar yngre än 12 veckor.
Producenter med fjäderfä
Typ av produktion
Totalt svarade 24 lantbrukare på enkäten. Av dem hade 21 äggproduktion och 3 uppfödning av
slaktkyckling.
Bete och utevistelse för fjäderfän
Vi föreslår ändringar i flera av reglerna för bete och utevistelse. Syftet är att göra reglerna tydligare, att
stimulera till mera utevistelse och bättre utnyttjande av betet/rastgården.
9
Nuvarande regler är mest inriktade på äggproduktion, och i förslaget har vi gjort det tydligare att
reglerna även gäller andra fjäderfän.
Fråga: Är det tydligt i förslaget vad som gäller för utevistelse under olika delar av året?
92 % svarar att det är tydligt. Endast 2 personer har svarat att det är otydligt.
Kommentarer från lantbrukarna:
Vi har fått fem kommentarer. Av de som svarat Ja påpekar tre att att lantbrukaren måste få förtroendet
att avgöra när det är lämpliga förhållanden för att ha hönsen ute. En som svarat Nej, menar däremot att
uttrycket ”när väder och markförhållanden är lämpliga” är otydligt.
Utevistelse efter insättning av unghöns
Förslag till ny regel:
Utevistelse efter insättning
Du ska ge unghöns tillgång till utevistelse så snart som möjligt, och allra senast 4 veckor efter
insättning.
Unghönsen kan vänjas vid utevistelsen successivt och behöver inte vistas ute större delen av dygnet
inledningsvis även om de sätts in under maj till september. Senast vid 25 veckors ålder ska dock stallet
vara öppet mer än 12 timmar varje dag.
Fråga: Är förslaget till regel för nyinsatta höns bra?
Drygt hälften anser att förslaget är bra, medan 32 % inte tycker att det är ett bra förslag.
10
Kommentarer från lantbrukarna
Vi har fått 8 kommentarer. Av de som svarat nej påpekar flera det inte bör vara tvingande att släppa ut
unghönsen under vinterhalvåret, och att detta måste framgå av regeln. En tycker att det är för tidigt
med vecka 25.
Rastgårdens utformning
I förslaget har vi skrivit regeln i punktform, lagt till en punkt om ”passager” och gjort några andra
mindre ändringar.
Fråga: Är regeln tydligare efter ändringarna? Är tilläggen och ändringarna bra?
Två tredjedelar av de svarande tycker att ändringarna är bra, medan 4 (17%) svarade nej på frågan och
lika många svarade att de inte vet.
Kommentarer från lantbrukarna
Kommentarerna från de som svarat nej skiljer sig, och de påpekar olika otydligheter som jag uppfattar
fanns även före ändringear. Två har kommentararer om ”flaskhalsar”, den ena att de inte bör gälla
riktigt små besättningar, och den andra att det bara bör gälla vid nybyggnation.
Detaljkrav för värphönsens rastgård
Vi har gjort några mindre ändringar för att betona funktionen mer än detaljerna, och för att göra
intentionen med regeln tydligare. Utevistelsen för hönsen är ett viktigt mervärde och en bärande
princip i den KRAVcertifierade äggproduktionen. Det viktiga är att arbeta med utformningen av
rastgården för att på så sätt säkerställa att den nyttjas fullt ut.
Fråga: Är de föreslagna ändringarna bra?
Av de svarande är 58 % positiva till ändringarna som föreslås, men hälften så många är negativa.
11
Kommentarer från lantbrukarna
Några av de som svarat nej kommer med förslag till omformuleringar, och två har reagerat mot
formuleringen ”Du ska kunna visa”.
Avstånd inomhus till rastgård
I förslaget till ny EU-förordning finns krav på att det högst får vara 15 meter till närmaste
utgångshål.
Fråga: Är det bra att KRAV går före EU och ställer detta krav redan nu för nya hus?
Drygt hälften tycker att det är bra att gå före.
Kommentarer från lantbrukarna
Av de som svarat nej på frågan har två kommenterat att det kommer att bli dyrare, och två att de inte
förstår syftet med regeln.
Sandbad och grovfoder
Vi föreslår att reglerna ändras så att sandbad och grovfoder kan finnas utomhus under
sommaren. Bete räknas som grovfoder. Ändringarna är tillägg i nuvarande regeltext.
Nästan alla är positiva till ändringen, som gör reglerna mera tillåtande.
Kommentarer från lantbrukarna
Endast en kommentar. Den enda som svarat nej på frågan tycker att ”sandbad” ska specificeras bättre i
fråga om material och hur stor yta som krävs.
12
Nattvila och veranda som tillgänglig stallyta
För att förtydliga vad som krävs för att ge fjäderfä en bra dygnsrytm av ljus och nattvila, och vad
som gäller för att få räkna in veranda i minimiytan, har vi gjort två tillägg.
De flesta, 58 %, tycker att ändringen är bra, men nästan en tredjedel tycker inte att den är det.
Kommentarer från lantbrukarna
Av de som svarat nej anser två att det är helt fel att verandan får räknas som inomhusyta
överhuvudtaget, vilket egentligen inte berör ändringen. Om man räknar bort dessa två svar, är det 67%
som tycker att regeln är tydligare efter ändringarna. Tre andra har reagerat mot tillägget ”Under
nattvilan ska stallet vara mörklagt”, som de tolkar som att ljusinsläpp ska täckas för under
sommarnätterna.
Generella frågor om djurreglerna
Tre frågor i enkäterna gällde djurreglerna i allmänhet och var alltså inte kopplade till någon specifikt
produktion. Dessa frågor ställdes till alla producenter och de redovisas inte per djurslag eller
produktion. Sammanlagt har 21-22 % av de som fått enkäten svarat på dessa frågor, vilket är något
mindre än på de produktionsspecifika frågorna.
Fråga: Tycker du att det är bra med indelningen i gemensamma regler för sig, och regler för
olika djurslag i egna avsnitt?
En stor majoritet, 82 %, tycker att den ändrade strukturen är bra. Resultatet skiljer sig inte beroende på
djurslag. Endast några enstaka lantbrukare tycker att det är bättre med nuvarande struktur.
13
Fråga: Upplever du att reglerna blivit tydligare?
På frågan omreglerna blivit tydligare är det en stor andel som svarat att de inte vet, men majoriteten är
ändå positiv till de förändringar i utformningen som gjorts.
Fråga: Hur sannolikt är det att du skulle certifiera hjortuppfödning inom 3 år?
KRAV har sedan flera år tillbaka ingen som är certifierad för hjortuppfödning och överväger därför att
ta bort det regelavsnittet.
I den här undersökningen har 3 lantbrukare uppgett att de har planer på att starta hjortuppfödning och
eventuellt certifiera den. En har hjortuppfödning idag, och planerar att certifiera den. Det finns alltså
sammanlagt 4 som bör vara intresserade av att reglerna behålls.
14