1. No category

Skånskt lantbruk allt
effektivare
Skåne har stora problem med övergödning av mark
och vatten. Utsläppen som orsakar problemen kommer till stor del från lantbruket. Vårt län är lantbruksintensivt, med 17 procent av landets åkerareal
och drygt 50 procent av den professionella grönsaksodlingen. Skåne svarar för cirka 25 procent av
värdet av Sveriges produktion av jordbruksvaror .
Det går inte att undvika läckage av näringsämnen vid odling
av mark, men det går att minimera och hålla läckaget så litet
som möjligt. Genom projektet Greppa Näringen erbjuds rådgivning till lantbrukare med målen att minska utsläppen av
klimatgaser, minska övergödningen och få en säkrare använd­
ning av kemiska bekämpningsmedel.
Det finns drygt 2 000 lantbrukare i Skåne inom Greppa
Näringen, och anslutna lantbrukare brukar tillsammans 57
procent av den skånska åkerarelen. Projektet har pågått i 14 år
och är ett samarbete mellan länsstyrelserna, Jordbruksverket
och Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Det är glädjande att
konstarera att det skett förändringar som gett positiva effekter
på både övergödning och klimat, som sparar på ändliga resurser och förbättrar lönsamheten i lantbruket.
Nedan följer en kort summering av växtnäringsbalanser
från olika gårdsinriktning med utvecklingstendens på fem år.
Den blå stapeln visar hur stora över-/underskott av kväve
och fosfor olika gårdsinriktningar hade när mätningarna
startade, och den röda stapeln visar hur resultatet ser ut fem
år senare. Både för kväve och fosfor har överskotten minskat
inom samtliga gårdsinriktningar. En del av överskotten binds
i marken, och en del omvandlas till ofarliga nedbrytnings­
produkter, men en del kommer tyvärr ut i miljön och skapar läckage till vatten eller via växthusgaser som ger negativ
påverkan på klimatet. Hur mycket växtnäring som belastar
160
140
miljön är inte automatiskt beroende av över- eller underskott, men stora överskott innebär definitivt större risker
för läckage.
De åtgärder som har varit mest effektiva för att nå bra resultat skiljer sig åt beroende på vilken typ av gård man undersöker. Växtodlingsgårdarna når bra resultat genom att öka
skördarna utan att använda mer gödsel eller bekämpningsmedel. Gårdarna har blivit bättre på att anpassa gödslingen
efter grödans behov och väljer bättre växtsorter som ger
ökade skördar och ökad bördigheten i marken. På gårdar med
djurhållning har man nått ett bra resultat bland annat genom
att anpassa utfodringen efter djurens behov. Många gårdar
med mjölkproduktion har gått över från fastgödsel till flytgödsel, vilket har lett till en effektivare användning av kväve.
Effektiviteten har ökat vid användningen av växtnäring,
men det finns ytterligare steg att ta. För de växtodlande lantbruken handlar det om långsiktiga åtgärder för bättre dränering, minskad markpackning, bättre växtföljd och ökad
mullhalt. En väl dränerad mark ger en bättre skörd på grund
av mindre markpackning och djupare och mer välutvecklat
rotsytem. En bra växtföljd är viktig för att minska risken för
sjukdomar och för att inte utarma jorden.
Det finns även kortsiktiga åtgärder att göra. Genom GPSteknik kan så kallad precisionsgödling göras. Man styr då var
på fältet växtnäringen ska hamna utifrån var det finns störst
skördepotential. På gårdar med djurhållning kan man arbeta
med mer individuell behovsanpassning av foder till djuren
och att bli bättre på att själv producera det grovfoder djuren
behöver.
Kontakt:
Hans Nilsson, landsbygdskonsulent, Länsstyrelsen Skåne,
tel: 010-224 15 17, e-post: [email protected]
8
start
5 år senare
Kvävebalans
6
kg P per hektar
kg N per hektar
120
100
80
60
4
2
0
40
-2
20
-4
0
Fosforbalans
-6
Växtgårdar
Mjölkgårdar
Svingårdar
Växtgårdar
Mjölkgårdar
Svingårdar
Växtnäringsbalanser från olika gårdsinriktningar med utvecklingstendens på fem år.
Källa: www.greppa.nu/om-greppa/regionalt/skane/resultat
58
Miljötillståndet i Skåne 2015