Ditt Stockholm 2015
Ditt Stockholm 2015 » 40 000 nya bostäder till 2020 » Utmaningen: Hitta lärare och skolor till alla barn » Ditt avfall gör Stockholm bättre! » Jobbtorgen ser allas kompetens Ditt Stockholm 2015 24 sidor.indd 1 2014-12-18 13:35 Ditt Stockholm | 2015 Ett jämlikt och hållbart Stockholm magnus selander Vad utmärker budgeten för 2015? – Satsningar på utbildning och skola, att pressa tillbaka ungdomsarbetslösheten och att bygga fler bostäder, varav hälften ska vara hyresrätter. Det är en ny riktning för Stockholm. Hur kommer stockholmarna märka av de viktigaste prioriteringarna? – Vi kommer att rekrytera fler lärare, det som byggs ska i större utsträckning vara hyresrätter och så kommer vi ha mer satsningar på att unga ska få jobb. Som exempel öppnar vi ett nytt Jobbtorg Ung i söderort, det finns inte idag. 914 000 – ungefär så många stockholmare är vi. Du håller i en budgettidning från Stockholms stad Den här tidningen delas ut till alla hushåll i Stockholm. Här kan du läsa vad Stockholms stad vill satsa på för att få staden att växa, utvecklas och kunna möta framtida utmaningar. Du får en överblick över innehållet i budgeten och i några verksamheter för att se vad som händer där. På finska Vilka tror du blir de största utmaningarna under Karin Wanngård, finansborgarråd (S) mandatperioden? – Att minska segregationen. I Stockholm finns både de fattigaste och rikaste stadsdelarna i landet. Alla stockholmare har inte samma möjligheter. Det handlar om vilket boende man har, hur man klarar skolan och möjligheterna att få ett jobb. Det är en jätteutmaning som kommer att ta tid, men det är min målsättning för stadens hållbara utveckling. Hur ska ni möta dessa utmaningar? – Dels genom att vi satsar mer resurser, men också genom att ge alla våra anställda rätt förutsättningar att göra ett bra jobb. Vi har väldigt kompetenta medarbetare i den här staden och en effektiv och bra förvaltning. Jag känner mig trygg med att vi kommer kunna utveckla Stockholm i en positiv riktning. Den här tidningen finns översatt till finska på webben: Tämän lehden voit lukea suomeksi käännettynä verkossa. Lue lehti verkossa: stockholm.se/budjetti2015 Ditt Stockholm 2015 » 40 000 nya bostäder till 2020 » Utmaningen: Hitta lärare och skolor till alla barn » Ditt avfall gör Stockholm bättre! » Jobbtorgen ser allas kompetens Ditt Stockholm 2015 Redaktörer: Åsa Jackson och Ola Eriksson E-post: [email protected] Hemsida: www.stockholm.se Grafisk form/art direction: Blomquist Produktion: JG Communication Tryck: Edita Bobergs Omslagsfoto: Stefan Bohlin Vad är det bästa med Stockholm? Ann Hermansson: Det finns mycket vatten här och man har inte byggt bort skogarna. Jag hoppas man behåller den natur som finns så att folk i Stockholm kan få både stadsmiljö och natur. Lena Sjösten: Det finns så många saker att göra. Även om man inte har pengar kan man besöka gallerier eller Kulturhuset. Och det är den vackraste staden som finns, framför allt vid vattnet. Maher Kouki: Här är min och min familjs framtid. Vi kom hit för drygt ett år sedan från Syrien och vi trivs väldigt bra. Barnen går i skolan, min fru och jag lär oss svenska. Jag skulle vilja öppna en liten affär. Agneta Persson: Det bästa med Stockholm är mångfalden, i utbud, i möjligheter – både vad gäller sådant som upplevelser, utbildning, jobb och kultur. Gunnar Öqvist: Det bästa med Stockholm är att det är så förbannat vackert. Framför allt vid vattnet, på Skeppsholmen och Riddarfjärden, när man kommer över Västerbron och ser in mot staden. Yassin Makhloufi: Jag gillar verkligen Stockholms kollektivtrafik, den är bra! Människorna är också trevliga, även om de är mindre öppna än i Tyskland, mitt hemland. 2 Ditt Stockholm 2015 24 sidor.indd 2 2014-12-18 13:35 Ditt Stockholm I 2015 Budget 2015 ► Ett ekonomiskt hållbart Stockholm där ansvaret De fyra inriktningsmålen för stadens verksamhet under år 2015 är: ► Ett Stockholm som håller samman där alla barn ges lika möjligheter att uppnå kunskapsmålen, bostäder finns till rimliga hyror, äldre garanteras en trygg ålderdom och där jämställdhet, jämlikhet och tillgänglighet är självklar. ► Ett klimatsmart Stockholm där cykel, gående och kollektivtrafik ska prioriteras. Ett effektivt och klimatsmart transportsystem kombineras med en ökad andel förnybar energi. Barn garanteras en giftfri vardag och mer ekologisk mat serveras i stadens verksamheter. Kostnad från utjämningssystemen 5,1% Stadsplanering och bostadsbyggande 1,5% för stadens ekonomi kombineras med insatser för en bättre fungerande arbetsmarknad där rätten till jobb, utbildning och bostäder utgör grunden. ► Ett demokratiskt hållbart Stockholm där de mänsk- liga rättigheterna stärks, diskriminering motverkas och alla invånare garanteras samma rättigheter och möjligheter. 47,6 Så många miljarder kronor har stadens nämnder att använda till sin verksamhet under 2015. Den största delen går till skolan. Hur pengarna fördelas mellan olika verksamheter ser du i diagrammet till vänster. Skattesatsen för 2015 är 17:68 per skattekrona. Så här används dina skattepengar: Övrigt 6,3% Grundskola, särskola och skolbarnsomsorg 21,7% Fastighetsförvaltning 2,0% Trafik, gator och miljö 4,2% Koll på din skatt Med Skattekollen kan du enkelt se hur just dina skattepengar fördelas över Stockholms stads verksamheter. stockholm.se/ skattekollen Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 7,1% Förskola och annan pedagogisk omsorg 16,2% Individ- och familjeomsorg samt arbetsmarknad 10,6% Äldreomsorg 14,8% Kultur och idrott 4,8% Gymnasieskola och gymnasiesärskola 5,5% Majoritetens gruppledare Daniel Helldén (MP) Ann-Margarethe Livh (V) Sissela Nordling Blanco (FI) – Ett klimatsmart och socialt hållbart samhälle är en förutsättning för framtiden. Vår vision är att det ska vara lätt för dig som stockholmare att leva klimatsmart. Därför satsar vi en miljard på klimatet de närmaste fyra åren. Vi vet att när fler går, cyklar och åker kollektivt blir det mindre trängsel på våra gator och mer utrymme för det som är viktigt - fler träd, parker och folkliv, samtidigt som vi minskar utsläppen av koldioxid och luftföroreningar. Därför ökar vi investeringstakten och satsar en miljard på cykelinfrastrukturen. Stockholm ska också vara en socialt hållbar stad där vi satsar på våra barn. I vår budget stärker vi socialtjänstens arbete med att stötta barn som far illa och vi inför en barnombudsman som kan se till att barnkonventionen följs i alla stadens verksamheter. – Alla i Stockholm ska ha råd att bo. Därför ska vi bygga fler bostäder, framförallt hyresrätter, med rimliga hyror. Stockholms allmännyttiga bostadsbolag ska bygga dubbelt så mycket till 2017. Det innebär att de ska bygga 2 500– 3 000 nya hyresbostäder per år. Vi vill särskilt se fler sådana bostäder som unga, studenter och andra som idag har svårt att hitta en bostad, har råd med. Vi vill motverka segregationen i Stockholm och hyresrätten är ett av våra främsta verktyg i det arbetet. För de äldre i vår stad ska ett tryggt boende bli en rättighet. Alla över 85 år ska få hjälp med ett tryggt äldreanpassat boende. Bedömningen av vem som har rätt till servicehus och vård- och omsorgsboende ska bli mer generös. Det är de äldres behov som ska stå i centrum. – Jämställdhet, antirasism och allas lika värde är utgångspunkten i vår budget. Vi har en feministisk politik för hela livet, från satsningar på normkritik i förskolan till fler händer i äldreomsorgen. Vi bygger ut välfärden i våra förorter, bygger fler hyresrätter, ger fritt inträde till stadens muséer och satsar på mötesplatser för unga. Stockholm ska vara en trygg stad fri från diskriminering. Därför fördubblar vi resurserna till tjej- och kvinnojourer, och stärker det förebyggande arbetet mot våld i nära relationer, sexuellt våld och hatbrott. Det nyinrättade Rådet för mänskliga rättigheter kommer att driva på för att utveckla Stockholm till en jämlik stad. 3 Ditt Stockholm 2015 24 sidor.indd 3 2014-12-18 13:35 Ditt Stockholm | 2015 Alternativa budgetförslag Anna König Jerlmyr (M) – Ett starkare Stockholm byggs med arbete. Sedan 2006 har 100 000 fler stockholmare fått ett jobb. Vi står därför upp för en politik som prioriterar jobb framför bidrag. Bidragslinjen är ett hot mot Stockholm. Det viktigaste för Stockholm är att fortsätta öka sysselsättningen, bygga 40 000 bostäder till år 2018 och att vi investerar i utbildning. Vi vill även bygga ut kommunal service – alltifrån nya förskolor, till äldreomsorg, bostäder med särskilt stöd och service, kultur och idrott. Vi vill omedelbart fortsätta bygget av Förbifarten och Nya Slussen. Det är så vi skapar ett Stockholm som fortsätter vara Sveriges tillväxtmotor. Lotta Edholm (FP) – Stockholm ska vara möjligheternas stad. Folkpartiet väljer i sin budget för Stockholms stad 2015 att inte föreslå en skattehöjning, men avsätter trots det 247,7 miljoner mer än majoriteten till satsningar på förskola och skola. Knappt 210 av dessa går direkt till höjda lärarlöner. Vi gör också stora satsningar på det sociala området och kulturen i vår budget. Vi satsar 50 miljoner för att kunna garantera alla över 85 år plats på ett serviceboende. På kulturområdet handlar det om att fortsätta arbetet med att göra kulturen tillgänglig för fler: ytterligare biblioteksutbyggnad, bevarad publikbonus och en utbyggnad av El Sistema. Folkpartiet vill också införa mer av valfrihet – inte mindre. Per Ankersjö (C) – Centerpartiet har en vision om ett Stockholm som är livfullt, öppet och grönt. En stad där företagsamhet frodas, människor upplever frihet och alla är välkomna. Vi säger nej till vänstermajoritetens skattechock och stoppen för Slussen, Förbifart Stockholm och Bromma Flygplats. Vi står upp för valfriheten och avvisar ideologiska återkommunaliseringar av välfärdsföretag. Vi är de som tydligast vill förnya stadsbilden och föreslår en ny översiktsplan och skyskrapestrategi. Vi satsar på utbyggd kollektivtrafik, levande stadsmiljö och fler och säkrare cykellösningar. Med cykelmiljarden, utbyggnaden av tunnelbanan samt open streets och foodtruckstillstånd har vi kommit en bra bit på vägen mot en grönare och skönare stad. Erik Slottner (KD) – Kristdemokraterna satsar 50 miljoner på en äldreboendegaranti. Personer som fyllt 85 år och som så önskar ska erbjudas plats i äldreboende. Vi satsar 10 miljoner för fler sociala aktiviteter, kulturupplevelser och bättre mat. Kristdemokraterna avsätter 50 miljoner för att minska barngruppernas storlek i förskolan till max tolv barn i småbarnsgrupperna och max 15 i övriga grupper. Vi avvisar vågen av återkommunaliseringar och vi vill utveckla valfriheten istället för att begränsa den. Vi vill bygga fler bostäder för unga. Tomträttsavgälden för hyresrätter under 35 kvadratmeter ska halveras och fler bostäder reserveras åt personer under 30 år. Vi avsätter också 42 miljoner till utökad städning för en renare och trevligare stadsmiljö. Maria Danielsson (SD) – Vårt vackra Stockholm försämras. Det är idag svårt för våra vuxna barn att få en egen lägenhet och att komma in på arbetsmarknaden. Skolresultaten faller. Med en kraftigt minskad invandring till kommunen så tar vi första steget mot att förbättra möjligheterna till ett arbete och en bostad för alla stockholmare, inte minst till våra vuxna barn. Istället för att lägga enorma belopp på den kostsamma invandringen så vill vi i stället höja lönerna för våra hjältar som tar hand om oss när vi är sjuka, gamla och som ser efter våra barn på dagarna. Vi sätter Stockholm först; med jobb, arbete och bostad. Sist men inte minst, tiggeriet måste bort från våra gator! Vad tycker du om den växande staden? Eva Parell: Det är på gott och ont tycker jag, det blir lite förtätat. Det skulle kunna vara mer utspritt och jag tycker att det skulle satsas mer på ytterområden. Mohit Agniholri: Överallt i stan syns ju stadens tillväxt, det är byggarbetsplatser överallt. Hoppas man tänker på att inte allt ska ligga i centrum, utan att det finns kultur och arbetsplatser i ytterområdena också. Nils-Peter Kedland: Det är positivt att staden växer. Det är absolut en bra idé att bygga skyskrapor. Jämför bara med Tokyo, där det kan stå ett gammalt tempel bredvid en modern skyskrapa. Det är häftigt! Chalinee Thsen: Jag tycker det är bra att staden växer för det behövs fler bostäder, fast jag gillar inte skyskrapor. Jag gillar att det i Farsta centrum finns allt för shopping, så att jag inte behöver åka in till stan för att handla. Sonja Larsson: Jag tror att storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö växer på bekostnad av resten av landet. Det är synd. Till exempel när det gäller jobb, en del arbete kan ju faktiskt idag göras på distans. Mikael Bohlin: Det är jättebra att staden växer. Stockholm är motorn i Sverige och ett tillväxtcentrum. Men det är såklart synd att expansionen inte hinner med och att det är så svårt att få bostad. 4 Ditt Stockholm 2015 24 sidor.indd 4 2014-12-18 13:35 Ditt Stockholm I 2015 Så styrs Stockholm Du och alla andra stockholmare som får rösta i kommunalvalet bestämmer vilka som styr vår stad. På så sätt är du en viktig del i demokratin. Kommunfullmäktige Presidiet Stockholms stads kommunfullmäktige har 101 ledamöter som utses i kommunalvalet var fjärde år. För att få majoritet i kommunfullmäktige krävs 51 platser, även kallat mandat. Efter valet 2014 bildar Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt Initiativ majoritet. Övriga partier i fullmäktige sitter i opposition; Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Mandatfördelningen i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer mål och riktlinjer för Stockholms stads verksamheter. Sammanträdena är öppna för alla och går att följa på plats eller via radio och webb-tv. Läs mer om hur du följer mötena på stockholm.se/kf-tv Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet 24 Moderaterna 16 Folkpartiet 9 10 Centerpartiet 3 Kristdemokraterna 2 Sverigedemokraterna 6 Feministiskt initiativ 3 28 Kommunstyrelsen Rotlar och borgarråd Stockholms stads kommunstyrelse består av 13 personer, både från majoriteten och oppositionen. De ser till att ledamöterna i kommunfullmäktige får en sammanställning av alla fakta och förslag innan de fattar beslut. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att besluten genomförs, följs upp och utvärderas. I Stockholms stad finns 13 borgarråd. De är heltidsanställda politiker och utses av kommunfullmäktige. Majoriteten har nio borgarråd och oppositionen fyra. Dessutom har majoriteten en arvoderad politiker som är ansvarig för frågor om mänskliga rättigheter. Ett borgarråd i Stockholm kan jämföras med ett kommunalråd i andra svenska kommuner. Varje majoritetsborgarråd är chef för en rotel, det vill säga en avdelning med ansvar för ett visst verksamhetsområde, till exempel finansroteln eller skolroteln. Finansborgarrådet har en särskild ställning bland borgarråden och är bland annat ordförande i kommunstyrelsen. Den dagliga verksamheten Det dagliga arbetet utförs av stadens förvaltningar och bolag. De leds av politiskt styrda nämnder och styrelser. Ledamöterna i nämnderna och styrelserna utses av kommunfullmäktige. De anställda i förvaltningarna och bolagen är opolitiska tjänstemän och ser till att arbetet utförs så som nämnderna och styrelserna beslutat. Fackförvaltningarna sköter verksamheter för hela staden, till exempel skola, idrott, miljö och stadsplanering. Stadsdelsförvaltningarna har hand om kommunal service och omsorg för dem som bor i stadsdelen, bland annat kommunal förskola och äldreomsorg. Högsta tjänstemän i Stockholms stad är stadsdirektören tillsammans med två biträdande stadsdirektörer. De är politiskt tillsatta och utses av kommunstyrelsen. 5 Ditt Stockholm 2015 24 sidor.indd 5 2014-12-18 13:35 Text: Ola Eriksson • Illustration: Kirsh+Dereka Arkitekter Ditt Stockholm | 2015 Rinkeby och Kista binds samman När Rinkebyterrassen står färdig blir det lättare att ta sig mellan Kista och Rinkeby. Stockholm växer som aldrig förr och lyftkranarna syns på många håll. Fram till år 2020 ska 40 000 nya bostäder byggas i Stockholm, varav hälften ska vara hyresrätter. När nya bostadsområden byggs blir staden också en mer sammanhållen stad där det blir enklare att ta sig mellan olika stadsdelar. Vid Järvafältet i norra Stockholm pågår flera byggprojekt. Ett av dem är Rinkebyterrassen som med sin utsikt över grönområdena har ett unikt läge. – Det nya Rinkebystråket börjar vid ett torg med en båtformad utsiktplats ner över Järvafältet. Det är en nivåskillnad på cirka tio meter där det också finns en lång sluttande gångväg ner mot fältet, säger AnnaGreta Holmbom Björkman, projektledare för Rinke by terrassen på Stockholms stads exploateringskontor. Det har blivit möjligt att bygga området eftersom motorvägen E18 däckas över. Det här gör även att stadsdelen kommer närmare grön området. En ny promenadväg byggs också genom Järvafältet för att binda samman Rinkeby och Kista och skapa större närhet till Kista centrum. SPÄNNANDE UTSIKTSPLATS. – De gångvägar som funnits förut har varit otydliga och man har inte riktigt förstått vart man har varit på väg. Nu bygger vi vad vi kallar en generös promenadväg, säger Anna Greta Holmbom Björkman. Ett gammalt parkeringshus rivs också för att skapa mer utrymme för torg och gröna gårdar. Under hösten 2015 börjar byggandet av själva bostadshusen. Sammanlagt ska minst 350 bostäder byggas i 12 olika hus, bland annat ett med 16 våningar och över 100 lägenheter. Här blir det alltså fokus på små lägenheter. I området blir ungefär hälften av de nya lägenheterna hyresrätter. Alla bostäder ska byggas med ett klimatsmart och hållbart tänk i grunden. Text: Ola Eriksson Illustration: Kirsh+Dereka Arkitekter Fakta Ombyggnaden av Rinkebystråket och nybyggnationen av Rinkebyterrassen ingår i Vision Järva 2030. I Järvaområdet lever över 60 000 människor idag. Järva ska vara en tillväxtmotor, en kulturell mötesplats och en plats dit man vill flytta – och stanna kvar. Mötesplats nära stockholmarna Stockholms stad har byggt en mobil mötesplats – Dialogpaviljongen. Här kan boende träffa arkitekter och stadsplanerare, få information och tycka till om byggprojekt i staden. Det blev succé när Dialogpaviljongen hade premiär i maj. Platsen var Björk hagens centrum och omkring 800 besökare kom för att diskutera kring programförslaget Hammar byhöjdenBjörkhagen. Paviljongen är till för att skapa dialog och bjuda in stockholmare att vara delaktiga. Många är engage rade i sin hemmiljö, men det är inte alla som har möjlighet att besöka de ordinarie utställningarna. Nu kan stadens förvaltningar möta stock holmarna i deras närområde och där nya stadsdelar planeras. – Paviljongen ger oss möjlighet STORT ENGAGEMANG. att komma nära under samrådspro cessen. Vi använder den för möten, utställningar, boendedialoger och som pressrum, säger Birgitta Holm ström, kommunikationschef på stadsbyggnadskontoret. Under året har Dialogpaviljongen bland annat besökt Telefonplan och Hagastaden. I det mobila rummet presenteras projekten genom bild spel, filmer, informationshäften och modeller. Här finns även ett visua liseringsbord där programförslag kan studeras i 3Dmiljö. Genom en pekskärm kan man till exempel zooma in på den gata som man är intresserad av eller klicka för att få mer information om ett pågående projekt. Nybyggnation väcker många känslor. Syftet med en god dialog är att ge rätt information och bild av det som planeras och att ta emot viktiga synpunkter från dem som Nu flyttar dialogen dit där stockholmarna är. i mångt och mycket är experter på sitt bostadsområde. Birgitta Holmström berättar att staden fått många positiva reaktioner från stockholmarna. – De tycker det är bra att vi kommer ut och att vi syns. Vi vill berätta att vi lever i en växande stad och beskriva de möjligheter och utmaningar det för med sig. Dialogpaviljongen har visat sig vara ett bra sätt att göra det på, säger hon. Text: Heléne Almqvist Foto: Simon Gate 6 Ditt Stockholm 2015 24 sidor.indd 6 2014-12-18 13:35 Ditt Stockholm I 2015 Genom att fler åker kollektivt blir framkomligheten mycket bättre. Hållbart och framkomligt När Stockholm växer med fler bostäder och invånare måste även möjligheterna att ta sig fram i staden utvecklas på ett hållbart sätt. Trafikslag som kan transportera många människor på liten yta behöver prioriteras. Stora satsningar görs på kollektivtrafik, cyklister och gångtrafikanter. LYCKAT FÖRSÖK. Biltrafiken i sta- den behöver minska för att klara de nationella klimatmål som finns i Sverige men också för att framkom ligheten ska fortsätta att vara bra. – Skulle vi rymma allt som vi vill på en gata behöver den vara 45 meter bred, men en vanlig stor gata i Stockholm är 24 meter bred. Därför måste vi prioritera hårt, säger Mattias Lundberg, chef för trafikplanering på trafikkontoret. Arbetet utgår från stadens fram komlighetsstrategi, som under 2015 ska kompletteras med en vägled ning för att tydligare beskriva hur innerstad och ytterstad kan länkas samman. Under framkomlighets strategin ingår också arbetet med att titta på parkeringsstrategin och införandet av eventuella avgifter i en större del av staden för att öka framkomligheten och göra det lättare att hitta pplats. Staden jobbar också med att ge bättre förutsättningar åt kollektiv trafiken, till exempel prioriteringar av stombussarna. Busslinje 4 har cirka 60 000 resenärer varje dag, men snitthastigheten är låg, cirka 14 kilometer i timmen. Under 2014 fick fler gator bussfiler, parkerings platser längs busslinjen togs bort, lastplatser flyttades och trafikljusen prioriterar bussarna ännu bättre. Försöket blev mycket lyckat och stora delar av förändringarna kom mer att bli permanenta under 2015 samtidigt som liknande åtgärder görs för busslinje 1. Viktiga korsningar kan också byggas om för att underlätta för kol lektivtrafik, cyklister och gående. – Arbetet i korsningen Fleming gatan/S:t Eriksgatan var från början ett trafiksäkerhetsprojekt men fo kuserar nu också på att öka fram komligheten för bussar och cyklar. Förändringarna vi gör innebär att nästan alla, även de flesta bilisterna, är vinnare. Kostnaden för att bygga om korsningen är 25 miljoner kronor men den samhälleliga vinsten är 50 miljoner kronor per år, framför allt genom kortare restider för både bussresenärer och bilister. Arbetet beräknas vara klart under sommaren 2015. Korsningen är en av cirka 550 i staden som har trafikljus. Genom att styra trafiksignalerna bättre kan hållbara trafikslag prioriteras och framkomligheten öka. – Korsningarna avgör hur trångt det blir även på gatorna. Vi jobbar med att förbättra de samordnade korsningar där trafikljusen pratar med varandra för att skapa grön våg för bland annat bussarna. Även här finns stora samhälls vinster att göra. Fem trafikljus som numera samordnas runt S:t Bättre styrning av trafiksignaler ger: > Lägre luftföroreningar > Mindre koldioxidutsläpp > Lägre bränsleförbrukning > Kortare restid för cykel, gående, buss och bil Eriksplan och Torsgatan beräknas ge en nytta på 15 miljoner kronor per år genom mindre föroreningar och kortare restid för alla trafikslag. Kostaden för arbetet är bara 200 000 kronor per år. Text: Ola Eriksson Foto: Niklas Darnell 7 Ditt Stockholm 2015 24 sidor.indd 7 2014-12-18 13:35 liselotte van der meijs Ditt Stockholm | 2015 På förskoleavdelningen Stjärnan står barnens upptäckarlust i fokus, vare sig det handlar om att skapa egna armband eller lära sig att skriva siffror. Openlab – Staden och universiteten fixar vardagsproblemen Hur minskar vi trafikträngsel? Hur gör vi det möjligt för äldre att bo kvar hemma längre? Hur tar vi bättre tillvara medborgarförslag för att utveckla stadsrummet? OpenLabs uppdrag är att ta fram användbara lösningar på konkreta samhällsutmaningar och är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan Stockholms stad, landstinget, universitet och högskolor i Stockholm. Läs mer på openlab.se År 2040 är Stockholm fritt från fossilbränsle Stockholm ska ta ansvar för att minska de klimatpåverkande utsläppen. Därför finns flera viktiga klimatmål. Några av dem är: > Stockholm ska vara fossilbränslefritt till 2040. > Energianvändningen i stadens egna byggnader och anläggningar ska minska med tio procent till 2019 jämfört med 2011. > Stockholmarnas utsläpp av växthusgaser ska minskas till 2,3 ton koldioxidekvivalenter per stockholmare och år till 2020. > Insamlingen av Stockholms matavfall ska öka till minst 70 procent 2020. Läs mer om hur du kan hjälpa till att göra Stockholm till en klimatsmart stad på stockholm. se/byggbo Lekande lärande Febril aktivitet råder på förskoleavdelningen Stjärnan. Kojor byggs, armband skapas och en flicka sitter på golvet och koncentrerar sig på att skriva siffror på ett papper. BRA START. Mycket i barnens vardag på förskolan handlar om att ge dem möjlighet att upptäcka nya saker och utvecklas. För att lyckas riktigt bra gäller det för personalen att hitta och skapa bra tillfällen för barnen att lära sig nya saker, berättar Lotta Elmehed, förskolechef på Kvarnens förskolor i Rinkeby. – Det gäller att ta vara på när vi ser att barnen brinner för något. Grunden i en bra förskola är välutbildade pedagoger, men för att kunna bli ännu bättre behöver pedagogerna också kunna utbyta erfarenhet och tipsa varandra om bra sätt att skapa en lärande miljö för barnen. På en av Kvarnens planeringsda gar berättade ett av förskolornas 20 arbetslag hur de tog vara på ett äppel träd för att låta barnen upptäcka nya saker. Istället för att gå förbi kom barnen och personalen på att de kunde få ned äpplena genom att slå ner dem med en käpp. Barnen såg hur äpplena ramlade ned på marken, precis som personalen tidigare visat att saker inte stannar i luften utan ramlar ner. Med hjälp av äppelträdet kunde barnen inte bara börja förstå saker som gravitation, utan också öva på problemlösning och samarbete för att kunna ta med äpplena till förskolan. – En pojke tyckte att det var tungt att bära och då kom han på att han kunde sätta påsen på käppen. Sedan ville de andra barnen också hänga sina äpplen på käppen och så bar de hem äpplena tillsammans, säger Lotta Elmehed. Att ta vara på sådana vardag liga situationer är en viktig del i förskolornas verksamhet för att väcka barnens intresse, förklarar pedagogiska utvecklaren Razieh Zeinoddin. Om barnen redan från början förstår saker som gravitation och densitet får de bättre förutsätt ningar att tycka om och lyckas i naturvetenskapliga ämnen i skolan. På Kvarnens förskolor har många av barnen ett annat modersmål än svenska och har därför inte alltid en stor verktygslåda av svenska ord med sig hemifrån. Därför gör pedagogerna en bank med ord som barnen får möta i många olika sam manhang när de börjar utforska ett 54 500 Så många barn går i förskoleverksamhet 2015 enligt prognosen. Läs mer om förskola i Stockholms stad på stockholm.se/forskola nytt område. På så sätt utforskar barnen både naturvetenskap och språket. Alla barn ska kunna upptäcka och ta del av olika saker på sina villkor. – Man måste möta barnen så att de utvecklar självkänsla och själv förtroende. De ska känna att ”jag kan också” och få mod och lust till lärande, säger Lotta Elmehed. Text och foto: Malin Marcusson 8 Ditt Stockholm 2015 24 sidor.indd 8 2014-12-18 13:35 Ditt Stockholm I 2015 580 Egalia: Vi vill undvika stereotypa könsroller Lekstund på förskolan Egalia. bostäder vid foten av Johannelundstoppen klara pär olsson I Johannelund, mellan Vinsta och Hässelby Gård, är det under 2015 inflyttningsdags i de sista av 580 nya bostäder. En majoritet av bostäderna är hyresrätter. Överskottsmassor från bygget har använts till att göra en dalgång med kullar och en solig lekplats. Här finns också en ny förskola. Enprocentsregeln, som innebär att en procent av kostnaden för all ny-, om- och tillbyggnad i Stockholms stad ska avsättas till konst, har gjort att området också fått fem konstverk av Catrin Andersson. Vem tycker du ska vinna S:t Julianpriset? På den kommunala förskolan Egalia genomsyrar genus- och jämställdhet hela den pedagogiska verksamheten – allt ifrån inredning, leksaker och böcker till bemötande av barn och vuxna. JÄMLIKHET. – Vi vill visa barnen att alla har ett lika värde, oavsett kultu rell bakgrund, fysiska och mentala förmågor, ålder, kön eller sexuell läggning, säger Lotta Rajalin som är förskolechef, och fortsätter: – Vårt arbete handlar egentligen om demokrati, att alla människor har samma värde och att olikheter är till gångar. Viktiga värdegrundsfrågor som att respektera varandra och att alla ska få komma till tals, är sådant vi pratar om varje dag, till exempel genom livskunskapssamling där vi samtalar kring miljöfrågor, känslor och vad det innebär att vara en bra kompis. Eftersom vi vuxna är förebilder är vi noga med att vi verkligen engagerar oss i lekarna och samtalen. EQ-dockor (dockor som visar olika känslor), böcker, lekar och rollspel är några hjälpmedel för skolan använder i sin pedagogik. Målet är bland annat att undvika ord kopplade till stereotypa könsroller. Hon, han, gumman och gubben byts ut mot hen, den, personen eller figuren. Förutom stort fokus på genus och jämställdhetsarbete, följer för skolan Egalia läroplanen som alla andra förskolor. Varje vecka står till exempel dans och rörelse, dramalek, skapande, språk och matematik på schemat. Text: Åsa Jackson Foto: Hasse Fridén S:t Julianpriset är Stockholms stads pris för att belöna arbete som görs för att inkludera människor med funktionsnedsättning i samhället. De som aktivt arbetar för detta har chansen att vinna S:t Julianpriset, precis som Sofia kyrka, Historiska museet, Gröna Lund och Orionteatern gjorde 2014. På stockholm.se/ stjulian kan du tipsa oss om vem du tycker är en värdig vinnare 2015. Förskolan Egalia är en av Stockholms stads förskolor som är hbt-certifierad via RFSL. Den glada EQ-dockan. 9 Ditt Stockholm 2015 24 sidor.indd 9 2014-12-18 13:35 Ditt Stockholm | 2015 30 varv runt jorden Jobbtorget lyfter fram möjligheterna Aspiranterna på Jobbtorget får hjälp att se och fånga möjligheterna. Stockholm har ett av världens största öppna fibernät. Det används för bredband och motsvarar över 30 varv runt jorden med sina 1,25 miljoner fiberkilometer, 5 500 kabelkilometer, 600 korskopplingar och mer än 15 000 anslutningspunkter. Nätet tillhandahålls genom det kommunala bolaget Stokab. Läs mer på stokab.se Plats för 10 000 fler elever Skoleleverna i Stockholm blir allt fler. För att alla elever ska få plats planeras därför flera nya kommunala skolor under de kommande åren, bland annat i Midsommarkransen och Norra Djurgårdsstaden. Dessutom kommer flera befintliga skolor byggas om och byggas till. Enligt planerna ska det år 2020 finnas plats för ytterligare 10 000 elever. Läs mer på stockholm.se/flerskolor På Jobbtorg Tensta ger man sig inte förrän målet är uppnått: att aspiranten får egen försörjning. Metoden är att ha engagerade medarbetare som stöttar och ser den unika kompetens som var och en har. – Vi fokuserar på möjligheterna, säger Katarina Bexar, chef för Jobbtorgen i Kista och Tensta. 1 044 Så många aspiranter på Jobbtorg Stockholm fick arbete mellan november 2013 och oktober 2014. Totalt var 4 479 aspiranter inskrivna. Läs mer på stockholm.se/ jobbtorg STÖD OCH HOPP. I entrén står en tavla med stjärnformade lappar, en för varje aspirant som fått ett jobb den senaste månaden. Intill finns en annan tavla som informerar om pågående aktiviteter. Budskapen är peppande: det finns massor av möjligheter. – Alla vill ha ett jobb, det ser vi. Ibland kan det ta tid, men vi ger oss inte, säger Katarina Bexar. Varje vecka kommer nya aspi ranter till Jobbtorget för att få stöd att hitta jobb. På ett första möte får aspiranten träffa hela Jobbtorgets personalstyrka, för att lära känna varandra och skapa trygghet och förtroende. Aspiranten får sedan en coach och tillsammans kommer man fram till vad han eller hon kan och vill. – Många har en dröm om ett visst yrke, men vet inte alltid hur man når dit. Vi lägger fram förslag och då börjar processen. Det är viktigt att se att alla människor har kompetens, säger jobbmatcharen Sadia Mumin Omar. På Jobbtorget arbetar förutom coacher och jobbmatchare, som kopplar ihop aspiranten med arbets givare, även studie och yrkesväg ledare och IT-pedagoger. Det finns ungefär 200 aspiranter inskrivna på Här finns jobbtorg i Stockholm > Farsta > Kista > Skärholmen > Södermalm > Tensta > Vällingby Jobbtorg Tensta och under oktober fick 14 stycken ett arbete. När en kvinna som varit inskriven under en lång tid fick jobb var känslorna starka både hos henne och hos Jobbtorgets personal. – Det var tårögt. Nu är hon jätte glad och stolt, säger Katarina Bexar. Hon berättar hur självkänslan blir lidande hos dem som söker jobb länge utan att få något. – Det är inte alltid lätt att ta steget över tröskeln till Jobbtorget. Det är därför det är så viktigt att vi bemöter alla på ett sätt som utgår från allas möjlighet och förmedlar hopp. Text: Heléne Almqvist Foto: Lennart Johansson 10 Ditt Stockholm 2015 24 sidor.indd 10 2014-12-18 13:35 Ditt Stockholm I 2015 Bra skola för alla, fler lärare och fler skollokaler är de tre viktigaste områdena för Stockholms skolor att arbeta med. Lika förutsättningar för alla skolbarn Barn ska få bra skola, oavsett var i staden de bor, varifrån de kommer eller hur gamla de är. SKOLA I FOKUS. I Stockholms stads budget för 2015 är skolan en av stadens allra viktigaste verksamhe ter. Bland annat står att ”… alla barn ges lika möjligheter att uppnå kun skapsmålen…” och att ”… ansvaret för stadens ekonomi kombineras med insatser för en bättre fung erande arbetsmarknad där rätten till jobb, utbildning och bostäder utgör grunden”. Håkan Edman är grundskoledirektör i Stockholms stad. Han säger att fokus är att förbättra de skolor som idag har lägst resultat. Och när staden får fler invånare, behövs det byggas fler skolor. – Vi fokuserar på tre områden; skolan ska ge förutsättningar till alla elever, vi behöver rekrytera många fler lärare, och vi behöver fler skolor – fler lokaler, framförallt i nybyggda områden. Varje grundskola får resurser utifrån antalet elever och deras ålder. Skolor med stora utmaningar, där det exempelvis finns många familjer med andra modersmål än svenska och olika studiebakgrunder, får mer pengar. Mer resurser ges till skolor med lägre studieresultat, bland annat till hjälp med läxläsning, ferieskola och fler pedagoger i personalen, så att barnens behov kan mötas på bästa sätt. Det är fortfarande stora skill nader i studieresultat för skolor i olika områden i Stockholm. I flera områden är det fortfarande många elever som inte klarar skolans mål. – När vi trots mer pengar ändå inte lyckas kompensera, måste vi se över hur vi kan göra istället. En stor utmaning är att rekrytera lärare till utsatta områden, säger Håkan Edman. Lärarbristen beror många gånger på en missvisande bild av löner och arbetsvillkor, menar Håkan Edman. Många tror att skolans arbetsmiljö är dålig och att lönerna är lägre än de faktiskt är. Han menar att det är en bild som inte alltid stämmer med verkligheten. En genomsnittslön för en lärare i Stockholms stad är 34 000 kronor och mer än 300 lärare har idag över 40 000 kronor i månaden. I brukarundersökningar som genomförts av staden är nio av tio vårdnadshavare nöjda med sina barns skola. Däremot tror många att det är sämre på andra skolor. – Vi måste jobba långsiktigt för att få fler att söka sig till läraryrket. Skolan är en bra och spännande miljö att arbeta i. Vi bygger för framtiden, utan att blunda för verkligheten. Vi som arbetar inom skolans värld ska prata väl om verksamheten. Som Sveriges största skolorganisation har vi ett ansvar för att påverka attityder, säger Håkan Edman. Läxhjälp > För att underlätta ideell läxläsningshjälp öppnar skolorna upp klassrum och andra lokaler efter skoltid. > Alla elever i årskurs 4–9 som riskerar att inte nå kunskapsmålen har rätt till sommarskola. Läs mer på stockholm.se/ skola Text: Helena Jansson Foto: Liselotte van der Meijs 11 Ditt Stockholm 2015 24 sidor.indd 11 2014-12-18 13:35 Ditt Stockholm | 2015 Rut Hansson (i förgrunden), Annika Svärd och Alex Aue bakar lussebröd under överinseende av aktivitetspedagogen Berit Norberg. Glädje och gemenskap på Gläntans dagverksamhet På Gläntans sociala dagverksamhet kan äldre människor som har svårt att ta sig ut själva träffa likasinnade, lyssna på musik, ha gympa och äta en bit mat tillsammans. – Det här är det bästa som hänt mig sedan jag blev pensionär, säger Siri Medin, 91 år, som besöker Gläntan tre gånger i veckan. LIVSKVALITET. Gläntan, på Bolinders plan på Kungsholmen, är en av stadens sju sociala dagverksam heter. Verksamheten vänder sig till personer som bor hemma, men som kan ha svårt att röra sig eller tala efter till exempel en stroke. Vill du eller någon nära dig komma i kontakt med en av stadens dagverksamheter eller träffpunkter? Ring Äldre direkt på 08–80 65 65. Du kan också hitta och jämföra dessa och andra verksamheter på stockholm.se/jamfor Staden vill genom verksamheten att äldre håller igång kropp och huvud och att de kan bo kvar hemma. Det kan också vara en avlastning för en hemmavarande maka eller make. För att delta krävs att man har ett biståndsbeslut. Staden har även dagverksamheter för personer med demenssjukdom samt 41 träffpunkter och mötesplat ser som är öppna för alla. AnneMarie Ruth är omvård nadspersonal och har arbetat på Gläntan i flera år. ‒ Det här är världens bästa jobb! Vi får hjälpa till att höja livskvali teten för vad vi kallar den glömda generationen. Många av vännerna är borta och deras anhöriga har inte alltid tid, säger hon. Här känner vi att vi gör skillnad varje dag. Gläntans dagverksamhet håller öppet alla vardagar mellan klockan 8.30 och 14. Runt 20 personer per dag kommer hit och medelåldern är runt 85 år. Leo Berlips, 95 år, och Siri Medin, 91 år, är trogna och flitiga besökare. Leo Berlips kom hit första gången för tre år sedan och besöker nu Gläntan fem dagar i veckan. Siri Medin har gått här i fyra år och kommer hit tre gånger i veckan. ‒ Det är en lovvärd verksamhet staden bedriver, säger Leo Berlips. Atmosfären här är underbar, liksom personalen. Tiden går snabbt när man är här. Och Siri Medin nickar och håller med. ‒ Det är som en saga att få komma hit. Jag älskar att ha människor omkring mig och gemenskapen här är fantastisk. Dessutom är det bra aktiviteter som håller igång både hjärna och kropp, säger hon. Dagen börjar med gemensam frukost och fika, och vid klockan 10.30 drar aktiviteterna i gång. På schemat idag står först musik. AnneMarie Ruth spelar gamla klassiker och slagdängor och gästerna får gissa vem artisten är. Diskussionerna går höga. Sedan blir det frågesport och sitt gympa och det finns även möjlighet att baka lussebröd. Dagen avslutas med en gemensam lunch och den som vill kan köpa en öl eller ett glas vin till maten. ‒ Aktiviteterna är frivilliga, det är helt okej att bara komma hit och Alla trygghetslarm byts ut Alla stockholmare som har ett trygghetslarm hemma får det utbytt de närmaste två åren i samband med att larmtekniken blir digital. Genom digitaliseringen ökar säkerheten. Alla som har fyllt 65 år och bor i Stockholm kan få ett trygghetslarm installerat i sin bostad. Larmet är kopplat till Stockholms stads larmcentral, som i sin tur skickar nödvändig hjälp. Drygt 15 000 stockholmare har idag trygghetslarm. äta och umgås om man vill det, säger Yvonne Herb, som också arbetar på Gläntan. Hon fortsätter: ‒ Det betyder så mycket för många att få komma till ett sådant här ställe. Det är ett enkelt sätt att höja livskvaliteten på ålderns höst. Text: Hans Hellberg Foto: Håkan Lindgren 12 Ditt Stockholm 2015 24 sidor.indd 12 2014-12-18 13:35 Ditt Stockholm I 2015 Snabb skjuts in i arbetslivet Traineeprogrammet är ett sätt för staden att locka till sig unga, nyfikna och drivna akademiker. Idalinn Aderlind och Jacob Johansson är två nöjda deltagare. UNGA TALANGER. Att som ung och nyutbildad få en tjänst som trainee lockar många. Idalinn Aderlind och Jacob Johansson är två av de många sökande som antagits till stadens traineeprogram. – Begreppet trainee lockar, det är en bra språngbräda in i arbets livet. Jag funderade på att plugga vidare egentligen, men när jag fick den här chansen kändes det rätt att börja jobba istället, säger Jacob Johansson. Hans traineekollega Idalinn Aderlind är inne på samma spår: – Rollen som trainee har gett mig förutsättningar att växa. På det här viset har jag fått en fantastisk inblick i hur staden fungerar, som jag annars aldrig hade fått så snabbt. De jobbar i sina respektive roller, samtidigt som de under det första året parallellt medverkar i traineeprogrammet. Idalinn Aderlind är anställd som kommunikations strateg i HässelbyVällingby stads delsförvaltning, och Jacob Johansson som anläggningsingenjör och projekt ledare på Trafikkontoret. – Jag har direkt nytta av kun skaperna jag får genom traineepro grammet i mitt arbete som kom munikationsstrateg, jag får ett brett nätverk, lär mig hur verksamheten funkar och vem jag ska vända mig till, säger Idalinn Aderlind. Det är andra gången som Stock holms stad genomför ett traineeprogram, och erfarenheterna är goda hos dem som medverkat. Det gäller för både den nyanställde och för arbetsgivaren, anser Marie Janemar, avdelningschef på Häs selbyVällingby stadsdelsförvalt ning och Idalinns chef: – Vi behövde rekrytera en kom munikationsstrateg, som är en ny roll hos oss. Nu får vi det samtidigt som Idalinn får en grundlig intro duktion i hur staden fungerar, vilket ju är en bonus. Idalinn har hjälpt oss att modernisera vår kommunika tion. Det är värdefullt för oss som organisation att få in nya idéer och tankar. På trafikkontoret kan det ibland vara svårt att rekrytera ny personal, Jacob Johansson och Idalinn Aderlind. men i och med traineeannonsen fick man betydligt större respons än vanligt, berättar Anne Kemmler, enhetschef på Trafikkontoret: – Det här var ett bra sätt för oss att få in yngre talanger. Nu kunde vi ju locka med ett traineeår, en rejäl introduktion i kombination med en fast tjänst. Det är positivt att få in en ung och nyfiken person. Jacob har intresse för övergripande frågor och han är ett bra komplement till vår grupp, säger Anne Kemmler. Både Idalinn Aderlind och Jakob Johansson är nyinflyttade till Stockholm. De trivs lika bra i sin nya stad som med sina arbeten, men medan Idalinn Aderlind känner att Stockholm är där hon helst vill vara inom sitt yrkes och privatliv, säger Jacob Johansson att han kan tänka sig att flytta någon annanstans, kanske utomlands: – Vi får se, jag trivs väldigt bra här med allt, och möjligheterna att utvecklas inom Stockholms stad är enorma. Jag har fått en bra grund och står rustad för framtiden. Text och Foto: Helena Jansson Sugen på att söka traineeprogrammet? Läs mer på stockholm.se/ trainee Vad är det bästa med Stockholm? Wivianne Wigren: Att det är så stort och att det finns så många valmöjligheter. Oavsett om du är frimärkssamlare eller intresserad av arkitektur. Här finns något för alla. Phelippe Vishaj: Utelivet i Stockholm är helt klart bäst! Här finns många ställen som man kan komma in på när man som jag inte är så gammal. De andra ställena kan man bara strunta i. Norma Cuba: Jag gillar att det är så rent och säkert här, inte alls smutsigt eller farligt som i Peru där jag kommer ifrån. Och jag tycker alla är så snälla här, folk hjälper när man frågar något. Katarina Ejergård: Stockholm är min huvudstad och här bor jag. Det är en metropol, här är vackert och det kommer många besökare hit. Joakim Drott: Det bästa med Stockholm är tillgängligheten. Att saker har öppet vad man än känner för att göra. Anders Nilsson: Att det är stad och natur i ett. Att det finns både vatten och land, skog och betong och en vacker skärgård. 13 Ditt Stockholm 2015 24 sidor.indd 13 2014-12-18 13:36 lennart johansson Ditt Stockholm | 2015 Stiftelser ger till stadens behövande Varje år delar stiftelserna som Stockholms stad förvaltar ut 30–40 miljoner kronor till stockholmare, främst genom sociala stiftelser för ekonomiskt behövande och utbildningsstiftelser, samt till barnkoloni- och kulturändamål. Omkring 1 000 stockholmare med särskilt ekonomiskt behov får årligen i genomsnitt 7 000 kronor var. Utöver det får ungefär 800 elever och studenter ta emot bidrag kopplat till deras utbildningar. Den största delen av pengarna som delas ut går till kolloverksamhet, 10 miljoner kronor under 2014. stockholm.se/stiftelser Ina-Greta Andersson beundrar utsikten från Norr Mälarstrand. ”Livet är som en spegel” Snart 100 år och med en imponerande energi och vitalitet. Ina-Greta Andersson flyttade för två år sedan till servicehuset Pilträdet på Kungsholmen och stortrivs. magnus selander TAR VARA PÅ LIVET. Med pigga ögon, Gratis undervisning i svenska Genom sfi får du som behöver grundläggande kunskaper i svenska och kunskaper om det svenska samhället. Du får också lära dig att använda datorn som hjälpmedel i språkinlärningen. Efter avslutad kurs får du betyg eller intyg. All undervisning är kostnadsfri. Läs mer på stockholm.se/sfi och med en bestämd men vänlig stämma på klingande skånska möter 97åriga InaGreta mig i dörren till sin lägenhet. Stödd på rullatorn går hon mot köket för att sätta på kaffe och kommenterar på vägen dit dagens tidningsskörd som ligger på köksbordet. – De där har jag sparat till senare, det är dagens höjdpunkt för mig. Och jag har nästan alltid P1 på, men nu ska jag stänga av de där gubbarna, säger hon och slår av radion. Medan vi fikar och samtalar om både det ena och andra, fylls jag av en blandning av förundran och respekt för denna imponerande dam som levt i snart 100 år, och jag tänker att precis så vill jag också vara när jag blir gammal – alert, positiv och fortfarande med en stor nyfikenhet på livet och en målmedveten vilja att hålla sig ajour med det som händer omkring oss. Efter att Ina-Greta som ung lämnat Skåne för Stockholm bodde hon först några år på Östermalm men flyttade sedan till Bromma 1951 med sin man Arne. Där växte också sönerna Kurt och Rolf upp. Trerummaren i Blackeberg skulle bli hennes hem i över 60 år. De sista åren bodde hon ensam där efter att Arne gått bort. – En dag såg hemtjänstpersona len vid sitt besök att jag vinglade till och var lite yr, och tillsammans med mina barn kom vi fram till att det nog var dags att flytta till ett serviceboende. Och sedan gick det fort. På sex veckor hade hon fått erbjudande om ny lägenhet och flyttade med ett urval av sina möbler och husgeråd. Hur var det att flytta efter så många år i ett och samma hem undrar jag. – Det gick väldigt smidigt. Men man kan ju inte ta med sig allt. Min granne har så packat med möbler och saker i sin lägenhet att man knappt kommer fram. Nej, jag tycker om att ha utrymme. Men mina böcker, de ville jag ha med mig! InaGretas böcker täcker en hel vägg och i bokhyllan står foton i färg och svartvitt på barn, barnbarn och barnbarnsbarn – inte mindre än 14 barnbarnsbarn och ett till är på väg i dagarna. Trots de många aktiviteter som hennes äldreboende ordnar föredrar InaGreta egentid med läsning och TV, när inte hennes barn och barnbarn hälsar på förstås. Men även om hon får täta besök av anhöriga betonar hon känslan av trygghet att få påhälsning av personalen ett par gånger om dagen för hjälp med en del av de praktiska vardagssyss lorna eller för att komma ut på en promenad då och då. – Det är så många som gnäller och klagar på äldrevården idag. Jag kan förstås inte tala för andras situation men själv kunde jag inte ha det bättre. Under vår promenad längs Norr Mälarstrand är jag nyfiken på att höra vad InaGreta tror ligger bakom det faktum att hon närmar sig 100 år och fortfarande är så pigg. – Att jag bott nära naturen och att jag jobbat med det jag tyckte var roligt. Och så gick jag på husmors gymnastik i många år. Mitt jobb som sömmerska var mer ett nöje än ett arbete för mig. Det är så många idag som utbildar sig till yrken de egentligen inte vill ha. Det kan ju aldrig bli bra i längden. InaGreta utbildade sig till sömmerska 1935–37. När väninnan hon delade lägenhet med en kväll skulle gå ut och dansa på Virveln på Drottninggatan, hade hon egent ligen ingen större lust att följa med. Men väninnan tjatade enträget och tur var väl det, för det var där hon träffade Arne. Under deras drygt 70 år tillsammans tillbringade de inte många dygn isär. Istället gav Arnes arbete på SAS möjlighet till billiga sistaminutenresor som tog dem till jordens alla hörn. 70 år tillsammans tänker jag och kan inte låta bli att fråga vad hon tror är hemligheten bakom ett långt och lyckligt förhål lande. Svaret kommer blixtsnabbt. – Att varje dag tala om att man tycker om och uppskattar varandra. Jag brukar säga att livet är som en spegel; det man gör och ger reflekte ras ofta tillbaka. Text och foto: Åsa Jackson 14 Ditt Stockholm 2015 24 sidor.indd 14 2014-12-18 13:36 Ditt Stockholm I 2015 ”Det ska vara coolt att nå målen” Följ hur Stockholm växer pär olsson I Kulturhuset vid Sergels torg finns Stockholmsrummet, stadens nya mötesplats för att visa, förklara och samtala med stockholmarna om den växande staden och hur den kan utvecklas på ett hållbart sätt. Här finns temautställningar, modeller, kartor och filmer om Stockholm. Läs mer på stockholm.se/ stockholmsrummet Läxhjälp, tät föräldrakontakt och mer lärartid för eleverna även utanför lektionerna är några saker Husbygårdsskolan satsat på för att förbättra elevernas resultat. På Husbygårdsskolan bröt man den negativa trenden med bristande resultat bland niondeklassare. Rektor Anna Söderberg berättar om vikten av intakta klasser, elever som motiverar andra elever, och fokus på varje enskild elev. TRYGG GEMENSKAP. Med en upp gång från 55,8 procent gymnasiebehöriga till 73,1 procent, är det den av stadens skolor som visat störst förbättring det senaste året. – Det har betytt otroligt mycket att klassen varit intakt med i stort sett samma elever sedan småskolan. Det har skapat en stadig stomme, en god gemenskap, och de elever som haft lätt för sig har på ett impone rande sätt motiverat de elever som kämpat med studieresultaten, menar Anna Söderberg. – Vi har också sett över hur vi bäst använder våra resurser, och lagt stort fokus på att få niondeklassarna i mål. Läxhjälp, tät föräldrakontakt, och att lärarna lagt tid utanför lektionsundervisningen samt att hitta exakt var svårigheterna och de svagare eleverna finns har varit avgörande. I början av terminen sätter vi igång direkt med att fånga upp de elever som behöver en särskild studieplan, en plan som vi sedan följer upp efter hand. Planen framöver är bland annat att sätta in studievägledare på ett tidigare stadium, redan i årskurs 6–7. Allt för att betona vikten av att nå studiemålen. – Vi vill motivera våra elever så att de förstår att det faktiskt är häftigt att vara duktig i skolan. Det finns generella trender bland ungdomar att man ska vara cool men fokus ligger kanske inte lika mycket på att det är coolt att nå målen i skolan. Det vill vi ändra på genom flera ”morötter”; visa på möjligheterna, dela ut stipendier samt skapa viss känsla av tävlan inom skolan, säger Anna Söderberg. Den positiva responsen från föräldrarna har varit stor, och efter att Dagens Nyheter uppmärksammat skolans fina resultat (2014–08–14) har gratulationer kommit från flera håll och kanter. – En av våra somaliska tjejer gick ut nian med 295 poäng (av 340 möjliga). Hennes familj var så stolt när hon fick stipendium på avslut ningen och de fick veta att det var det högsta betyg Husbygårdsskolan sett på många år. – Vi märker verkligen att för äldrarna börjat tänka alltmer på kunskap. Något jag tror är väldigt viktigt för att öka integrationen i samhället i stort, att känna att man kan lyckas. Det har skapat en slags stolthet i dessa skolor där vi har en stor andel nya svenskar vilket är jättespännande, och otroligt viktigt för vår framtidsutveckling, avslutar Anna Söderberg. Träna ute Det finns omkring 40 utegym runtom i stan. De är alltid öppna, tillgängliga och gratis för alla stockholmare och besökare. Utegymmen kan användas för både spontanidrott och planerad träning. Eftersom du ofta använder din egen kroppsvikt är det enkelt att anpassa träningen så att den passar just dig. Läs mer på stockholm.se/utegym Text: Åsa Jackson Foto: Hadi Fahimifar 15 Ditt Stockholm 2015 24 sidor.indd 15 2014-12-18 13:36 Ditt Stockholm | 2015 Därför lockar Stockholm Stockholm satsar på film Stockholms stad växer varje år med 15 000 människor och staden passerade 900 000 invånare för precis ett år sedan. En växande stad behöver fler bostäder men också mer service för att locka nya invånare. Från årsskiftet är Stockholms stad fullvärdig medlem i filmregionen Stockholm Mälardalen. Satsningen på film ska göra det enklare för filmarbetare att berätta om Stockholm. Det ska också bidra till tillväxt och fler arbetstillfällen inom kultursektorn. På längre sikt är förhoppningen att mer film om Stockholm ska hjälpa till att marknadsföra staden internationellt. susanne hallmann ANPASSNING. Stadens rena vatten Världsarvet Skogskyrkogården Skogskyrkogården finns sedan 1994 med på Unescos världsarvslista och lockar med sin arkitektur och natur besökare från världens alla hörn. Här finns omkring 100 000 gravplatser. Arkitekturen har sitt ursprung i själva platsen och landskapets uttryck – höjd och sänka, jord och himmel, skog och glänta. En kontemplativ plats året om, och sommartid kan du även gå guidade visningar. Skogskyrkogårdens världsarvsråd ser till att världsarvet utvecklas i enlighet med Unescos intentioner. Under 2015 kommer bland annat murar, trappor, toaletter och bevattningsanläggningar rustas upp. Läs mer på skogskyrkogarden.se och många grönområden är några av kännetecknen för Stockholm och staden måste växa på ett hållbart sätt utan att till exempel parker försvin ner. Stadens mål är att bygga 40 000 bostäder fram till år 2020 och 140 000 bostäder fram till år 2030. Förutom bostäder behövs mycket annat i en storstad. När staden växer med fler invånare skapas utrymme för fler restauranger, caféer, barer och butiker, vilket i sin tur leder till fler arbetstillfällen. Men även stadens service behöver utvecklas när stockholmarna blir fler. Skolor och förskolor blir fler men en större stad innebär sam tidigt utrymme för fler bibliotek och museér. Det är också servicen och kulturutbudet som en storstad erbjuder som många nyinflyttade stockholmare lyfter fram som en av anledningarna att flytta hit. – Jag ville bo i en storstad, där det händer saker. Jag pluggade i Jönköping och trivdes bra där, men det finns ju inte så mycket pubar och Stockholms puls lockar många. restauranter och sånt i mindre städer. Jag hade tidigare bott i Singapore och Melbourne och längtade tillbaka till storstadspulsen. Stockholm känd es mycket mer levande än andra städer i Sverige och det var egentli gen den enda staden jag kunde tänka mig att flytta till i Sverige, säger Lisa Sonesson som bott i Stockholm i drygt ett år. Många flyttar till Stockholm för att jobben finns här eller för att plugga. Men det finns även andra anledningar att bli stockholmare. – Egentligen hade jag aldrig tänkt flytta till Stockholm eller Sverige. Men jag jobbade på ett företag i Barcelona och där träffade jag Claes, min nuvarande pojkvän, som då var kund till mig. Vi träf fades i ett och ett halvt år på distans och så en dag köpte jag en biljett till Sverige utan retur. Inte ens då hade jag tänkt flytta. Jag hade fortfarande kvar min lägenhet i Barcelona och jag sa egentligen aldrig hej då till någon. Kanske ville jag inte ens erkänna för mig själv att jag faktiskt skulle flytta. Men nu fyra år senare är jag fortfarande kvar, berättar Anna Corella. Stadens ambition att bygga många nya bostäder är hög. Byggandet ska öka kraftigt och processerna för att få bygga ska gå snabbare. Hälften av de lägenheter som ska byggas ska vara hyresrätter. Bostäder för unga, studenter och andra grupper långt från bostads marknaden ska vara prioriterade. Text: Ola Eriksson Foto: Anne Lintala Singelhushåll vanligast 2013 var 44 procent av hushållen i Stockholm singelhushåll. I 27 procent bodde två personer, 13 procent av hushållen var tre personer och 11 procent fyra personer. 6 procent bestod av fem personer eller fler. 16 Ditt Stockholm 2015 24 sidor.indd 16 2014-12-18 13:36 Ditt Stockholm I 2015 Vem vill du se som Månadens stockholmare? Vad har Petra Marklund, Tony Grimaldi, Steve Angello och Amir Farihadis gemensamt? De utsågs alla till Månadens stockholmare under 2014. Månadens stockholmare är Stockholms stads pris till stockholmare som gör något i sitt dagliga liv, privat eller i jobbet, som främjar en hållbar stad och/eller möjliggör för andra stockholmare att bidra till en hållbar stad. – Jag blev väldigt glad över utmärkelsen. Och att arbeta kreativt, tillsammans med andra, är vad jag alltid velat göra. Mitt viktigaste mål är att engagera människor och få dem att förstå vad det innebär att arbeta hållbart, berättar Anna Palmér, en ung och nyutbildad produktingenjör som fick utmärkelsen i mars för sitt arbete med att utveckla framtidens Stockholm. En annan av årets vinnare var allsångsledaren Petra Marklund som fick utmärkelsen i juli. – Jag har rest massor och har många städer att jämföra med, men Stockholm är oslagbart. Det Vem vill du se som Månadens stockholmare? Tipsa oss och läs mer om tidigare vinnare på stockholm.se/manadens är härligt att kunna känna en sådan kärlek till sin hemstad, säger Petra Marklund. helena sjökvist ola eriksson Några tidigare Månadens stockholmare Tony Grimaldi, cykelentreprenör ”Allt fler stockholmare gillar att cykla. Det är bra både för miljön och framkomligheten i vår stad. Tony Grimaldi förmedlar en bild av cykling som en på alla sätt positiv livsstil.” carl-johan söder helena sjökvist / svt Anna Palmér, produktionsingenjör ”Med sitt engagemang och sin kreativitet är hon särskilt motiverad att utveckla lösningar som bidrar till det nya Stockholm som växer fram.” Petra Marklund, artist och programledare ”Årets programledare för Allsång på Skansen, stockholmaren och världsartisten Petra Marklund, för allsångstraditionen vidare samtidigt som hon bidrar till stadens attraktivitet och lockar fler att besöka och uppleva vår stad.” Aseffa Hailu och Krister Eyjolfsson, initiativtagare till Mitt 127 ” Initiativtagarna Aseffa Hailu och Krister Eyjolfsson bjuder in ungdomar i stadsdelen till delaktighet, utveckling och gemenskap och skapar betydelsefulla aktiviteter där alla är välkomna.” 17 Ditt Stockholm 2015 24 sidor.indd 17 2014-12-18 13:36 Ditt Stockholm | 2015 Kriscentrum för kvinnor och barn är Stockholms stads egen kvinnojour där våldsutsatta kvinnor kan få skydd, stöd och en fristad och professionell hjälp för att förändra sin situation. Det finns även flera andra kvinnojourer och skyddade boenden där staden är en av samarbetspartnerna. Kontakt: 08–508 25 500, kriscentrum.expedition@ stockholm.se. Nattskiftet Nattskiftet är ett projekt för rätten att vara trygg i natten och en kamp mot våld och sexuella övergrepp. Nattskiftet är ett samarbete mellan Trädgården, Stockholms stad, Polisen, Kvinnojouren Somaya, Säker på riktigt och Fatta.nu. Genom utbildade volontärer, så kallade Nattkompisar, ska kvinnor och män känna sig trygga nattetid bland annat genom att få sällskap på vägen hem. nattskiftet.org 50 miljoner Så mycket satsar staden på 1 000 nya platser i den kommunala vuxenutbildningen under 2015. Hälften av pengarna ska gå till yrkesutbildningar i bristyrken. Katti Hoflin tar över rodret som ny chef för Stadsbiblioteket. Hon kommer närmast från Dunkers Kulturhus i Helsingborg, men har även jobbat som barnprogramledare i TV och ansvarat för barnkulturen i Kulturhuset. MER DIGITALT. Hur ser du på ditt uppdrag som ny stadsbibliotekarie? – Jag tycker det är viktigt att ta sig tid att ”sticka fingrarna i jorden” och se var organisationen befinner sig, hur vi mår och vilka utmaningar vi står inför. Det är lätt som chef att sätta fart och hoppa till olika lös ningar och projekt, men jag ser fram mot att samla ledningen och vara ute i de olika delarna av verksamheten för att lära mig. Jag har många idéer om framtidens bibliotek, de vill jag forma tillsammans med mina medarbetare. Stadsbiblioteket utvecklar ett digitalt e-bibliotek. Berätta! – Att kunna låna ut eböcker och andra emedier, exempelvis ström made ljudböcker, blir allt viktigare för att biblioteken ska fortsätta vara relevanta för sina användare. Nästan hälften av alla biblioteksbesök görs idag via bibliotekens webbplats. Tillsammans med Malmö stadsbib liotek fortsätter vi därför arbetet Förutom de fysiska biblioteken arbetar Stadsbibilioteket också med att utveckla ett digitalt bibliotek. med att skapa ett nationellt digitalt bibliotek. Vi utvecklar även en digital tjänst särskilt anpassad för barn. Apropå barn och unga, vilka andra satsningar gör ni för att öka läslusten? – Vi lägger stort fokus på att barn i alla åldrar ska utveckla sitt eget berättande genom läsning, en viktig grund för att förbättra sitt abstrakta tänkande och förståelse av omvärlden. Vi har ett nära samarbete med stadens utbild ningsnämnd och stadsdelsnämnder, men också med bar navårdscentraler, Katti Hoflin Berättarministeriet och en mängd andra ideella orga nisationer. Den kraftiga ökningen av utlånade bilderböcker och barn böcker pekar på att vi jobbar åt rätt håll. per kristianssen Stöd till utsatta kvinnor och barn Digitalisering och barn i fokus Text: Åsa Jackson Foto: Anders Hviid Barnahus – en trygg plats när det behövs som mest Ett unikt samarbete mellan stadens socialtjänst, polis, landsting och åklagare har skapat Barnahus Stockholm. Barn som far illa får där ett tryggt och samordnat bemötande som bygger på bred kompetens och samverkan. BARNFOKUS. – Barnahus har verk samhet där barnet i en skyddad och barnvänlig miljö står i centrum för hela utredningsprocessen, berättar Anders Forsberg, enhetschef på Barnahus, och fortsätter: – Det som gör Barnahuset så speciellt är att barn som blivit utsatta för brott, våld eller övergrepp, ska erbjudas stöd av socialtjänst och hälso och sjukvården på ett och samma ställe i lokaler som är anpassade efter barnens behov. Ett Barnahus kan kort beskrivas som att det har fyra rum. Det handlar om brottsutredning, samverkan/skydd, fysisk hälsa och psykisk hälsa. Barnen träder in genom en dörr, in i en trygg miljö. Barnahusets fokus är att se till barnets bästa i alla lägen, och i det ingår också att kunna arbeta med de anhöriga, och ibland även med förövaren. – Genom att jobba med ett rätts väsende som är anpassat för barnen och deras behov är vårt mål att skapa trygghet i en annars väldigt otrygg situation, säger Anders Forsberg. Text: Åsa Jackson Läs mer på: stockholm.se/ barnahus 18 Ditt Stockholm 2015 24 sidor.indd 18 2014-12-18 13:36 wikimedia/ankara Ditt Stockholm I 2015 Södermalm får allsvensk fotbollsarena Hammarby idrottsplats, mer känd som Kanalplan, på Södermalm ska rustas upp för att nå de krav som ställs för spel i Damallsvenskan. Det innebär bland annat att 800 sittplatser under tak ska byggas och att omklädningsrum och gräsmattan renoveras. På arenan ska Hammarbys damlag framöver spela sina allsvenska hemmamatcher. Planen ska också vara tillgänglig för andra fotbollslag, men även skolor och allmänhet ska kunna använda bollplanen. För att Stockholm ska vara en bra cykelstad året om arbetar Cykeljouren mycket med att hålla cykelbanorna rena från snö, grus och löv. Ut och cykla! Cykling i Stockholm har ökat kraftigt den senaste tiden. För att få ännu fler att välja cykeln bygger staden hela tiden ut och förbättrar cykelnätet. – Stockholm är en cykelvänlig stad och det finns en mängd fördelar med cykling. Det är miljövänligt och effektivt, säger Pye Seaton, projektledare för Stockholms stads cykeljour. Cykeljouren arbetar med att förbättra beläggningar, vinterväg hållning, belysning och röjning för bättre sikt. Allt för att Stockholm ska bli en bättre cykelstad året runt. Ett exempel är pilotprojektet på Götgatan, där staden omvandlat ett bilkörfält i vardera riktningen till cykelbana. Vägen ingår i Stockholms stadigt växande cykelnät och har mottagits positivt av cyklisterna. Cykeljouren ska prioritera drift och underhåll på utvalda delar av cykelnätet och fortsätta att utveckla underhållsarbetet på stadens cykel RENA CYKELBANOR. banor. Från början var den priori terade delen under vintern sex mil, men inför vintersäsongen 2014/2015 har sträckan fördubblats. Cykelvägarna hålls rena under höst och vinter med en metod som kallas sopsaltning. – Maskinen erbjuder flera funktioner: den sopar, plogar, halkbe kämpar och spolar, säger Pye Seaton. En och samma maskin rengör cykelbanorna från både löv, snö, is och grus. Både lövhalka och rullgrus är vanliga orsaker i olycksstatistiken för cyklister och maskinen hjälper till att minska dessa olyckor, förkla rar Pye Seaton. På sommaren används elbilar för att sopa upp glas, klippa bort hängande grenar och hjälpa cyklis ter med punkteringar. Elbilarna har dessutom hjärtstartare. För att veta var insatser behöver göras är appen Tyck till viktig. Med den kan både stockholmare och anställda på Cykeljouren rapportera fel och störningar. Under 2015 kommer 25 miljoner kronor att satsas på Cykeljouren, samtidigt som investeringarna i cykelinfrastruktur ökar med 300 miljoner kronor till och med 2018. Nya cykelbanor, bättre belysning, förbättring av vägbeläggning och fler cykelparkeringar är något av det som staden prioriterar. Tillsammans med andra kommuner och Trafikverket jobbar staden också för att cykelnätet ska hänga ihop över kom mungränserna för att underlätta för alla som cyklar. wikimedia/helge høifødt Stockholm, liksom många andra storstäder, satsar på att bli en bättre stad att cykla i. Det handlar till exempel om snöröjning och ett genomtänkt samarbete med andra kommuner. Text: Helena Jansson Foto: Lennart Johansson Cykeljouren arbetar med att ge bra förutsättningar för att cykla i Stockholm året om, bland annat genom att åtgärda hinder på utvalda delar av cykelnätet. Du kan felanmäla brister i Stockholms trafik- och utemiljö via, App: stockholm.se/tycktillapp Webb: stockholm.se/ felanmalan telefon: 08–651 00 00 Minnen förnyar parker Flera av stadens mest välbesökta parker finns på Norrmalm, bland annat Vasaparken. Under 2015 kommer en ny parkplan som beskriver hur parkerna i stadsdelen kan utvecklas och förnyas. Som underlag har stockholmarna fått berätta om sina minnen från parkerna. – Det här har varit ett sätt att identifiera vilka historier som faktiskt gör parkerna till vad de är och utifrån det kunna göra dem ännu bättre, säger My Peensalu, landskapsarkitekt och projektledare vid parkmiljöavdelningen på Norrmalms stadsdelsförvaltning. 19 Ditt Stockholm 2015 24 sidor.indd 19 2014-12-18 13:36 kari kohvakka Ditt Stockholm | 2015 Henriksdals reningsverk. Världens bästa avloppsrening Fler stockholmare innebär att fler ska duscha, gå på toaletten och tvätta kläder. För att fortsätta ha bra avloppsrening och en hög vattenkvalitet måste avloppssystemet byggas ut och förnyas. En del i det här arbetet är att Bromma reningsverk ska stängas och en ny avloppstunnel byggs från Bromma till reningsverket i Henriksdal. Arbetet ger flera miljövinster, bland annat kan ny teknik användas för bättre rening och risken att avloppsvatten kommer ut i Mälaren vid kraftiga regn byggs bort. Marken där Bromma reningsverk idag finns kan istället användas för att bygga bostäder. Nedläggningen av Brommaverket beräknas påbörjas under 2018. Med mer grönsaker och mindre kött ger kocken Jessica Malmberg barnen på förskolan Såpbubblan en mer ekologisk matsedel. stefan bohlin Lust i köket ger barnen mer ekologisk mat Farsta centrum. Byter innerstad mot ytterstad Kulturförvaltningen är senast i raden av förvaltningar som flyttat från innerstaden. Flyttlasset gick i november 2014 från Drottninggatan i city till Rinkeby. I februari flyttar socialförvaltningen från Södermalm till Farsta. Totalt ska omkring 1 500 av stadens arbetsplatser flytta till bland annat Globenområdet, Skarpnäck, Skärholmen och Husby. Hyreskostnaderna kommer att minskas med upp till 50 procent och flytten ska även bidra till fler jobb och aktiviteter i ytterstaden. Med mer ekologisk mat ska Stockholms stads verksamheter minska miljöpåverkan. Skarpnäcks förskolor har redan kommit en bra bit på väg med detta. MILJÖTÄNK I KÖKET. I oktober var andelen ekologisk mat i Skarpnäcks förskolor i snitt 41,7 procent. Nyckeln till att stadsdelsförvaltningen lyck ats ge barnen alltmer ekologisk mat ligger bland annat i ett nätverk för förskolornas kökspersonal. När miljö och lokalhandläg garen Åsa Örnevik var ute på förskolorna märkte hon att många kockar och köksbiträden kände sig ensamma i sin yrkesroll och behövde fortbildning. För att köks personalen skulle kunna utbyta erfarenheter och lära av varandra skapades nätverket. En av de viktigaste frågorna som kökspersonalen började prata om var hur de skulle kunna uppfylla stadens mål om att förskolebarnen skulle få mer ekologisk mat. Lösningen ligger i att servera mer grönt, hålla koll på bra ekolo giska erbjudanden och att vara lite mer flexibel när man sätter ihop förskolans matsedel. Men att bara veta hur man borde göra är inte tillräckligt, förklarar Åsa Örnevik. – Du måste ha motivationen för att göra det. Det är viktigt att vi alla hjälps åt och lyfter goda exempel. Att man kan fråga varandra ”hur gör du?”. Att kökspersonalen kunnat lära och inspireras av varandra har gett resultat. Ett av förskoleköken har på bara 16 månader ökat sin andel eko logisk mat från 10 till 60 procent. På förskolan Såpbubblan i Bagarmossen serverar kocken Jessica Malmberg ett par dagar i veckan en helt vegetarisk lunch och då kan den vara i stort sett helt ekologisk. För att kunna servera mer ekologiskt för samma budget minskar hon också mängden kött och fisk samt ökar andelen grönsa ker och bönor. Genom att prova nya maträtter lär sig barnen att uppskatta nya smaker. Kokospanerad fisk, morotsbiffar och köttfärslimpa är återkommande favoriter på menyn, berättar hon. – Barnen är intresserade av maten och kommer ofta in i köket och frågar vad det blir till lunch. I nätverket har kökspersonalen hjälpts åt att lista varor där de alltid ska välja ett ekologiskt alternativ, till exempel mejeriprodukter. Men de har också listat produkter de 50% Så stor andel ekologisk mat ska serveras i stadens verksamheter på sikt, till exempel i förskola och skola. Under 2015 ska kommunstyrelsen ta fram en strategi för hur målet ska nås. inte ska välja för att kunna minska miljöpåverkan. Att frågan om att äta mer ekologiskt på förskolorna diskuteras märks även på barnen, berättar Åsa Örnevik. – Föräldrar har berättat hur de varit och handlat och barnen talat om vad de ska och inte ska köpa. Text: Malin Marcusson Foto: Helena Marken 20 Ditt Stockholm 2015 24 sidor.indd 20 2014-12-18 13:36 Ditt Stockholm I 2015 Ditt avfall gör Stockholm bättre Eurogames – megaevenemang för ALLA Nu ska mer av stockholmarnas matavfall återvinnas för att bli biogas. Men en ännu bättre lösning finns – släng mindre mat! 5–9 augusti 2015 kan du följa spännande idrottstävlingar i Stockholm för då pågår Eurogames. Den internationella tävlingen uppmuntrar alla att delta – oavsett bakgrund, kön, sexuell läggning, religion, nationalitet, ålder och fysiska förutsättningar. Målet är en välkomnande och säker plats för hbtq-personer och alla andra som vill delta. Över 5 000 deltagare och över 200 000 åskådare planerar arrangören The European Gay & Lesbian Sport Federation för. Stockholms stad ser tävlingarna som ett bra steg mot en än mer jämlik stad. eurogamesstockholm.com stockholmarna 96 000 ton mat avfall. Stockholm Vattens, ett av stadens helägda bolag, uppdrag är att se till att så mycket som möjligt av det kan samlas in för att omvandlas till biogas och biogödsel. På bolaget jobbar runt 35 personer med avfallsfrågor. Avdelningen flyttades nyligen från trafikkontoret till Stockholm Vatten. Idag samlas matavfall in från ungefär 1 000 restauranger och 1 000 flerfamiljsfastigheter i Stockholm. Stockholms stad samlar in näst mest matavfall i Sverige, men räknar man i procent är det bara ungefär 15 procent av avfallet som samlas in. Målet är att samla in 70 procent till år 2020. För att nå detta mål måste i princip alla, både hushåll och verksamheter, sortera ut mat avfallet. – Hushållen står för två tred jedelar av allt matavfall i staden och cirka 50 000 hushåll sorterar redan sitt matavfall. Men förut sättningarna är väldigt olika i olika fastigheter och det kan vara svårt att införa system och anläggningar för att kunna sortera ut avfallet. Därför tar det lite längre tid att ansluta fastigheter här men fler system testas och utvecklas, säger Johanna I genomsnitt slänger varje svensk 81 kilo matavfall om året. 28 kilo slängs i onödan, det är sådant man inte orkat äta upp, möglat eller torkat. Det är cirka 1 500 kronor rakt i soporna. 1 kg matavfall ger biogas för att köra en bil nästan 2 kilometer. Under 2014 gjorde staden biogas på ungefär 14 500 ton matavfall. yanan li SOPSORTERA. Varje år producerar Det bästa för miljön är att minska mängden slängd mat. Nilsson, teknisk utredare matavfall på Stockholm Vatten. Ett av systemen som används på försök är optisk sortering. Då kan hushållen slänga både hus hållsavfall och matavfall i samma behållare. Matavfallet slängs i en speciell påse med en färg som gör att de kan sorteras i efterhand. Cirka 5 000 hushåll hos de kommunala bostadsbolagen använder tekniken idag. För villor är det enklare att sortera sitt matavfall, och nästan en tredjedel gör det redan. Som vil laägare går det att ansluta sig direkt genom en etjänst på stockholm.se och nya kärl för sortering kommer hem inom ett par veckor utan kost nad. – Eftersom du inte betalar något för matavfallet som hämtas så blir sophämtningen också billigare för villaägare som sorterar sitt mat avfall. Bor man i flerfamiljshus, till ex- empel i en bostadsrättsförening, behöver styrelsen ta kontakt med Stockholm Vatten som hjälper till att titta på möjligheterna och vilket system som passar bäst i just den fastigheten. Även om matavfall kan användas till att göra miljövänligt bränsle i form av biogas finns det ett sätt som gör Stockholm ännu mer klimatsmart. – Vi jobbar hårt för att öka andelen som samlas in men framför allt behöver vi alla bli bättre på att slänga mindre mat. Det är tio gånger mer energieffektivt att inte slänga mat än att göra biogas av det, eftersom det är väldigt energi krävande att producera livsmedel. Den största miljöpåverkan sker där livsmedlet produceras. För att producera kaffebönor till en kopp kaffe går det till exempel åt 140 liter vatten, säger Johanna Nilsson. Både nytta och nöje Av den totala turistomsättningen i Stockholms län på dygt 20 miljarder kronor svarar evenemang för cirka 5 miljarder kronor och bidrar till såväl arbetstillfällen som etableringar i regionen. Världsartisten och DJ:n Aviciis konsert på Tele2 Arena förra året genererade till exempel nära 45 miljoner kronor. Det motsvarar 32 arbetstillfällen på helårsbasis. visitstockholm.se Text: Ola Eriksson Foto: Lennart Johansson 21 Ditt Stockholm 2015 24 sidor.indd 21 2014-12-18 13:36 Ditt Stockholm | 2015 Ellinor Nilsson Vill du jobba i staden? johan pontén Som en av Sveriges största arbetsgivare erbjuder Stockholms stad dig utmanande arbetsuppgifter och goda utvecklingsmöjligheter. Som medarbetare i staden har du en viktig roll i att ständigt förbättra verksamheten till nytta för stockholmarna. Du kan växa i din roll men också anta nya utmaningar i andra verksamheter inom staden – organisationens storlek gör att det finns många olika utvecklingsvägar. Vill du jobba i en växande stad där din insats verkligen gör skillnad? Se lediga tjänster på stockholm.se/jobb Naturreservaten blir fler Idag finns åtta natur- och kulturreservat i Stockholms stad, men i framtiden ska de bli fler. Kyrkhamn, Årstaskogen/ Årsta holmar och Älvsjöskogen ska bli naturreservat under 2015. Arbetet med att göra Rågsveds friområde till naturreservat ska också påbörjas. Staden ska också titta vidare på att göra Norra och Södra Djurgården samt Lillsjön till naturreservat. Livsviktigt kunna simma Att kunna simma innebär att kunna rädda liv, både sitt eget och andras. I skolan är simkunnighet ett måste för att få godkänt betyg. Men i Stockholm finns också stora möjligheter för vuxna att lära sig simma. SIMSKOLA FÖR ALLA. Förr lärde sig många att simma på egen hand i tidig ålder, på senare tid har skolan fått en viktigare roll för att lära både barn och ungdomar att simma. Därför fortsätter stadens satsningar på att utveckla simskolan. En nyhet är att förskolepersonal numera kan få utbildning i vattenvana för att kunna börja undervisa redan på förskolan. – Vi gjorde ett pilottest förra året som var uppskattat. Nu hoppas vi på fler samarbeten med förskolor kring säkerhet och simkunnighet för att få fler barn att tidigt bli vattenvana, säger Ellinor Nilsson, samordnare simskoleverksamhet i Stockholms stad. Simundervisning finns i stadens alla simhallar men även på vissa strandbad. Skolundervisningen sker framför allt i årskurs två där alla barn har 15 stycken 30-minuterslek tioner per termin. Målet är att alla ska vara simkunniga, det vill säga kunna simma 200 meter. Målet för årskurs två är 25 meter bröstsim och 25 meter ryggsim. Från årskurs sex ska man kunna simma 200 meter och i nionde klass är detta ett krav för att få godkänt i ämnet idrott och hälsa. De som behöver extra hjälp kan intensivträna under sommar lovet. Förra sommaren deltog 250 ungdomar i träningen. För att göra simundervisningen ännu mer tillgänglig tittar idrotts och utbildningsförvaltningarna på hur grupperna för simundervisning kan göras mindre, hur simundervis ning kan genomföras vid ännu fler strandbad, och hur samarbeten med privata organisationer som Svenska Livräddningssällskapet och simför eningar kan göra fler simkunniga. Större satsningar på informa tionskampanjer och föreläsningar ska göra att fler vuxna förstår vikten av att kunna simma. – Har du inte bott i närheten av sjöar och hav, eller kommer från Stockholms stad har 13 simhallar och alla har simundervisning. Cirka 170 utbildade simlärare finns i Stockholms stad. Det finns undervisning för barn och vuxna, allt från nybörjare till mer avancerade crawl-kurser. Det finns också speciella kurser bara för kvinnor och för personer med funktionsnedsättning. stockholm.se/simma ett land där simkunnighet inte var relevant, kan frågan komma plöts ligt när du flyttar till Stockholm. Vi måste också komma ihåg att på vissa platser i världen lär du dig att helt undvika vatten eftersom det är förorenat eller för att farliga djur lever där, säger Ellinor Nilsson. Text och foto: Ola Eriksson 22 Ditt Stockholm 2015 24 sidor.indd 22 2014-12-18 13:36 Ditt Stockholm I 2015 Så många besök hade Stockholms Kulturfestival och Europas största ungdomsfestival We Are Sthlm under sex festivaldagar i augusti 2014. Temat var Barcelona, i ett nära samarbete med Barcelonas världsberömda kulturfestival La Mercè där Stockholm var särskilt utsedd gäststad i september förra året. Samarbetet blev en stor succé med nyskapande samproduktioner som drog rekordpublik och ett enormt intresse för Stockholm i Barcelona. 240 reportage skrevs i spanska tidningar. Missa inte årets upplaga av Kulturfestivalen den 11–16 augusti. Som vanligt är det fri entré. stefan bohlin Har du en bra idé? 750 000 Trädgårdsavfall mot klimatförändringar På stadsodlingen i Bredäng får alla som vill vara med och odla. Alla är välkomna att lämna in ett medborgarförslag! Det gjorde några boende i Bredäng och nu har deras idé tagit form. MEDBORGARFÖRSLAG. Några Bred ängsbor kom på idén att skapa en kollektiv stadsodling – en plats där man får ta del av vad naturen kan ge, som bjuder in till nya möten, spännande kunskapsutbyten, pick nickar och naturupplevelser. Skärholmens stadsdelsförvaltning välkomnade förslaget som ett ut märkt tillfälle att öka intresset för odling, biologi och miljöfrågor. De såg en möjlighet att i vårt mång kulturella samhälle utbyta kunskap och traditioner genom gemensam odling. Öppna gröna ytor som människor sköter tillsammans kan dessutom öka känslan av trygghet och gemenskap. Idag har man kommit igång med en stadsodling som alla är välkomna till. Stadsodlarkollektivet drivs av en ideell förening som stadsdelsför valtningen skrivit avtal med. Text: Stockholms stad Foto: Sara Heppling Trygg Du som bor i Stockholm kan lämna ett medborgarförslag direkt till din stadsdelsnämnd. Avfallet från stockholmarnas trädgårdar kan användas till att hindra klimatförändringar. Ja, det är faktiskt sant! I höstas vann staden pris i den internationella tävlingen Bloomberg Mayors Challenge för sin innovativa idé att använda trädgårdsavfall till att göra biokol. Biokol är ett ämne som bland annat har starkt jordförbättrande egenskaper men som också kan binda koldioxid för flera tusen år vilket är positivt för klimatet. Prispengarna, 1 miljon euro, ska nu användas för att utveckla idén. stockholm.se/ medborgarforslag 23 Ditt Stockholm 2015 24 sidor.indd 23 2014-12-18 13:36 11682 Stadsledningskontoret 2014-12 Ditt Stockholm 2015 24 sidor.indd 24 2014-12-18 13:36
© Copyright 2024