1. No category

Nu med
”Bilda chefssektion”
Bra struktur på klubben
Klubbstadgar i praktiken
Vi har tagit fram det här häftet som ett stöd till dig som är förtroendevald i en Unionenklubb och
som funderar kring hur ni bäst organiserar er. Målet är att du ska få en övergripande bild av hur
olika klubbstrukturer kan se ut. Längst bak finns kompletterande stadgar som ni kan använda
som mall. Normalt behövs inte detta, men om klubben omfattar flera arbetsplatser eller om det
finns speciella sektioner ska grundstadgarna kompletteras. För att ge ett konkret exempel har
vi också dykt ner lite extra i hur det går till att bilda en speciell sektion för chefer. Det exemplet
kan fungera som information och inspiration även för andra sektioner.
Klubb
En klubb bildas vanligtvis på en gemensam lokal arbetsplats. Arbetsplatsen ska helst inte
vara större än att klubbens styrelse kan få en överblick över organisation, arbetsmiljö och
funktioner. Normalt behöver inte klubbar ha egna stadgar. Allt som behöver regleras finns
i Unionens stadgar.
På många företag och organisationer finns medlemmarna fördelade på flera olika arbetsplatser. För att sådana klubbar på bästa sätt ska kunna företräda sina medlemmar
kan klubben bilda sektioner med underliggande styrelser eller tillsätta ett eller flera kontaktombud. Då behövs kompletterande stadgar. Medlemmarna på dessa arbetsplatser väljer själva vilket alternativ som passar dem bäst, kontaktombud eller sektionsstyrelse.
Ibland finns arbetsställena också utspridda på flera orter runt om i landet. Då är det vanligt att man bildar en riksklubb (riksklubb omfattar medlemmar inom samma klubb men
sträcker sig över flera av Unionens regioner). Även riksklubbar behöver kompletterande
stadgar.
Det går även att bilda klubb på ett företag som har flera arbetsplatser med olika organisationsnummer (olika juridiska personer). Det ska då klart och tydligt framgå i de kompletterande stadgarna vilka dessa är - ange företagsnamn och organisationsnummer.
Sektion
På ett företag där det finns flera arbetsställen med samma organisationsnummer kan medlemmarna på ett arbetsställe bilda
en sektion till klubben. Det kan vara extra aktuellt på arbetsplatser som har olika verksamhetsområden och skilda affärsinriktningar. Det kan också handla om en speciell grupp, till exempel
chefer, vars arbetsuppgifter och villkor skiljer sig från andra.
Sektionen leds av en sektionsstyrelse eller kontaktombud
som väljs av medlemmarna på
sektionen. Deras uppgift är att
tillvarata medlemmarnas intressen på sektionen.
Sektionen leds av en sektionsstyrelse som har i uppgift att tillvarata medlemmarnas intressen, alternativt utser man ett kontaktombud. Sektionens medlemmar väljer dessa på
sektionens årsmöte.
Tänk på att:
•• Sektionens årsmöte ska hållas i januari.
•• Vid årsmötet väljer medlemmarna även ett eller flera ombud som ska representera sektionen vid det så kallade representantskapets årsmöte - klubbens årsmöte då sektionernas representanter har rösträtt. För mindre klubbar finns oftast inget representantskap.
Observera att det är klubbens eller representantskapets årsmöte som bestämmer vilka
mandat sektionsstyrelsen får, till exempel att en sektionsstyrelse själv ska ha rätt att
förhandla löner eller andra frågor med arbetsgivaren (se § 4 förhandlingar i kompletterande stadgar med representantskap).
Kontaktombud
Om det av någon anledning inte går att bilda en sektionsstyrelse, kan
istället ett eller flera kontaktombud väljas för att representera medlemmarna på till exempel en avdelning eller inom en viss yrkeskategori. Kontaktombudets roll är att företräda medlemmarna på sin
sektion/avdelning och ansvara för kontakten mellan medlemmarna
och klubbstyrelsen.
Kontaktombud är ofta ett smidigt alternativ till en sektionsstyrelse.
Genom ett eller flera kontaktombud får klubbstyrelsen en bättre bild
av medlemmarnas vardag. Ett kontaktombud kan också väljas för
flera avdelningar (där avdelningarna till exempel är väldigt små) om
medlemmarna anser att det fungerar.
Utgångspunkten för en klubb
är den lokala gemensamma arbetsplatsen. Kontaktombudets
roll är att företräda medlemmarna på sin avdelning och ska
ansvara för kontakten mellan
medlemmarna och klubbstyrelsen.
Kontaktombud väljs på ett medlemsmöte och klubbstyrelsen bekräftar valet. Klubbstyrelsen beslutar om kontaktombudet ska ha någon form av förhandlingsmandat om medlemmarna på arbetsplatsen vill det.
Det är viktigt att ni informerar arbetsgivaren om:
••
••
••
••
Vem som är vald som kontaktombud
Om kontaktombudet får ett förhandlingsmandat
Vilka områden som förhandlingsmandatet gäller
Vilka avdelningar/driftsenheter kontaktombudet
representerar
En arbetsplats kan ha olika verksamhetsområden och vitt skilda
affärsinriktningar. Ett företag
som har flera arbetsplatser med
olika organisationsnummer (olika
juridiska personer) kan också
bilda klubb.
Årsmötet – för de viktigaste besluten
Med representantskap
En klubb kan ha flera sektioner. Istället för att kalla alla medlemmar till ett årsmöte/medlemsmöte, kan man då införa så kallat representantskap. Då väljer sektionerna istället
ombud som ska representera medlemmarna på sin sektion vid klubbens årsmöte (se kompletterande stadgar § 3 med representantskap).
När det gäller förhandlingar rekommenderas att klubben utser/väljer en delegation med
representanter som tillsammans har inblick i de olika verksamhetsområdena och arbetsplatser med olika organisationsnummer.
Tänk på att:
•• Det är mycket viktigt att ni i klubben är överens om hur många ombud respektive sektion ska ha. En större medlemsgrupp bör ha fler ombud än en mindre. Medlemsantalet
på sektionen räknas den 31 december och utgör då underlag för beräkningen av antalet
ombud.
•• Representantskapets årsmöte ska hållas senast den 28 februari och är klubbens högsta
beslutande organ.
•• Om det sker några förändringar i de kompletterande stadgarna efter årsmötet ska dessa
revideras och uppdateras. Detta är speciellt viktigt om förhandlingsmandatet gäller
flera arbetsplatser med olika organisationsnummer.
•• Det är viktigt att informera arbetsgivaren om att klubben
fått mandat att företräda och förhandla för medlemmar
även på klubbens driftsenheter som är annan juridisk person (har annat organisationsnummer).
Representantskap
Utan representantskap
En klubb kan ha sektioner med sektionsstyrelse eller kontaktombud och vara uppbyggd på liknande sätt som beskrivits
ovan, utan att välja representantskap. Då ska alla medlemmar
kallas till årsmötet.
Då väljer sektionen istället
ombud som ska representera
medlemmarna på sin sektion
vid klubbens representantskapsmöten.
Riksklubb
Om ett företag har arbetsplatser/arbetsställen fördelade över flera av Unionens regioner,
kan de anställda bilda en riksklubb. Riksklubbens medlemmar fattar beslut om var man
önskar att riksklubbens huvudsäte ska placeras. Oftast blir det på den ort där företagets
huvudkontor ligger eller i den region där man tog initiativet att bilda klubb. Om man inte
kommer överens tar Unionens förbundsstyrelse beslutet.
Huvudansvar och stödet till Riksklubben sköts av det regionkontor där klubben har sitt
huvudsäte. Det innebär också att alla handlingar, som till exempel riksklubbens årsmötesprotokoll och verksamhetsberättelse, ska skickas till det regionkontoret.
Eftersom arbetsställena är geografiskt utspridda sitter oftast även riksklubbens styrelse
utspridd. Det gör att det är väldigt viktigt att ni redan på ett tidigt stadium tillsammans
kommer överens om hur arbetsuppgifterna ska fördelas. Vem eller vilka i styrelsen ska
till exempel sköta förhandlingarna gentemot arbetsgivaren? Ansvarsfördelningen kan förslagsvis göras utifrån var i landet förhandling sker eller uppdraget utförs.
Riksklubben har precis samma möjligheter att bilda sektioner som en vanlig klubb. Försök
att välja kontaktombud på arbetsplatser där det finns fler än tre medlemmar, eftersom det
ger riksklubben en större övergripande bild av den gemensamma arbetsplatsen.
Tänk på att:
•• Det ska klart och tydligt stå i de kompletterande stadgarna, vilka regioner, arbetsplatser/arbetsställen som ingår i riksklubben samt vilka kontaktombud/sektionsstyrelser
som är valda.
•• Det ska också framgå vilket mandat kontaktombud/sektionsstyrelser har fått. De kompletterande stadgarna uppdateras vid årsmötet, om det har skett förändringar.
•• Ett arbetsställe kan när som helst ha ett medlemsmöte och fatta beslut om att de vill ingå
i riksklubben. Om beslutet blir ja, kan de ansöka om detta till riksklubbens styrelse. Det
är viktigt att alla medlemmar på arbetsplatsen då vet om att de ingår i riksklubben.
Om det inom riksklubbens område finns arbetsställen där man har medlemmar men inte
har valt någon sektionsstyrelse eller kontaktombud, ska medlemmarna bestämma om de
vill tillhöra riksklubben ändå. Det beslutet tas på ett medlemsmöte. Om medlemmarna
väljer att tillhöra riksklubben är det riksklubbens styrelse som företräder medlemmarna
vid förhandling.
Om arbetsstället inte ingår i riksklubben är det en ombudsman från det lokala regionkontoret (där arbetsstället är placerat) som företräder medlemmarna vid förhandling.
Medlemsmöten när och var?
Fundera över hur medlemsmötena kan ordnas på bästa sätt. Ett bra tillfälle att kalla till
medlemsmöte brukar vara då ni ändå är samlade, till exempel i samband med en personalkonferens eller dylikt. Om möjligheterna är begränsade för detta finns det alternativa
mötesformer att använda sig av (se Unionens riktlinjer) till exempel via telefon, webb,
intranät, videokonferens eller dylikt. Beslut om mötesformer ska fattas vid ett traditionellt klubbmöte. Styrelsen ska se till att alla medlemmar bereds möjlighet att delta och att
samtliga handlingar finns tillgängliga i god tid innan mötet, dock senast 14 dagar innan.
Kostnaderna för representantskap är en fråga som ofta kommer upp. Ett förslag är att
klubben kommer överens med arbetsgivaren om en gemensam kostnadsplan. Man kan till
exempel skriva en gemensam överenskommelse gällande resor som kan uppstå i samband
med förhandlingar eller andra kostnader vid fackliga möten. Ett genomtänkt kostnadsförslag är ofta lättare att ta upp till diskussion med arbetsgivaren.
Företag med flera arbetsplatser, arbetsställen fördelade på flera orter i olika unionenregioner kan bilda en riksklubb. Klubbens huvudsäte placeras oftast där klubben
bildas eller på den ort där företagets huvudkontor ligger. Riksklubben har precis
samma möjligheter att bilda sektioner som en vanlig klubb. Kan medlemsmötena till
exempel ordnas i samband med att företaget har en gemensam konferens eller vid
andra tillfällen då personalen är samlad?
Exempel – Bilda chefssektion
Ett exempel på en grupp som kan välja att bilda en egen sektion är medlemmar med chefsposition. Chefer kan ha helt andra förutsättningar, ansvar och villkor än övriga anställda
på sin arbetsplats och kan då ha ett behov av att bli representerade av sin egen yrkesgrupp.
Som chef med personalansvar kan det också hända att du blir motpart när vissa fackliga
frågor ska förhandlas på din arbetsplats. Det kan innebära att du under vissa omständigheter stöter på svårigheter att engagera dig fackligt. Är ni flera chefer på arbetsplatsen som
känner likadant kan det finnas anledning att se om ni tillsammans ska bilda en sektion
för chefer.
Syftet och målet med en chefssektion är att öka möjligheten att driva viktiga frågor. På en
arbetsplats där många av cheferna till exempel har förmånsbil kan det vara ett av områdena som det finns ett behov av att diskutera villkoren kring. På en annan arbetsplats kan
det handla om hur bonussystemet för chefer ska vara utformat. Vilka frågor är det som är
extra viktiga för er?
Chefssektionen kan utse ett kontaktombud eller välja en sektionsstyrelse, som har i uppgift att tillvarata medlemmarnas intresse inom sektionen. Klubben bestämmer om förhandlingsmandaten och beslutet tas formellt på klubbens årsmöte.
Tänk på det här innan du och dina kollegor bildar en chefssektion:
•• En förutsättning för att bilda en chefssektion är att det finns en fackklubb på arbetsplatsen. Det är styrelsen för klubben som godkänner att det bildas en chefssektion.
•• Hur organiserar ni er bäst? Är ni många chefer kan ni välja en styrelse för er sektion, en
så kallad sektionsstyrelse. Ett annat alternativ är att ni väljer ett eller
ett par kontaktombud som sköter kontakten med klubbstyrelsen.
•• Det är viktigt att det klart och tydligt framgår vilket
mandat klubben eller sektionsstyrelsen får att företräda medlemmarna i chefssektionen. Är det alla
chefer eller en viss kategori, t ex avdelningschefer?
•• Diskutera tillsammans med klubbstyrelsen
hur kommunikationen med chefssektionen
ska ske och hur sekretessfrågor ska behandlas. Vilka frågor är det som ska ”separeras”
och vilka kan klubbstyrelsen driva som tidigare?
•• Bestäm med klubben vem som ska förhandla för cheferna. En del väljer att låta
en eller ett par personer i klubbstyrelsen få
specifikt ansvar att förhandla för cheferna.
Andra låter en representant för chefssektionen sköta förhandlingarna. Det är viktigt att
ni är helt överens om hur fördelningen ska ske.
Beslutet kring fördelningen av de olika ansvarsområdena tas av klubbens årsmöte.
Och så här gör ni:
‰‰ Ta reda på om intresset finns bland chefskollegorna.
‰‰ Kalla de chefskollegor som är medlemmar i Unionen till ett medlemsmöte och fatta
beslut om ni vill bilda en chefssektion. Kallelse till ett sådant medlemsmöte bör göras
senast 4 dagar innan mötet, det är viktigt att alla chefer som tillhör arbetsplatsen får
kallelsen.
‰‰ Kontakta klubbstyrelsen (gärna innan mötet med kollegorna om ni redan vet att intresse finns) och meddela klubbstyrelsen att ni vill bilda en sektion.
‰‰ Välj kontaktombud på medlemsmötet, alternativt om sektionen omfattar många chefer, välj en sektionsstyrelse. Se till att föra protokoll. Skriv medlemsmöte och vad mötet
syftar till. Skriv sedan ner vem/vilka ni valt att företräda er sektion. Datera och skicka
in eller lämna till klubbstyrelsen.
‰‰ När ni gör valen är det viktigt att ni på sektionen bestämmer om ni vill att kontaktombudet ska företräda er vid förhandling. Ansök i så fall om att kontaktombudet även ska
få ett förhandlingsmandat i vissa frågor (som ni gemensamt bestämmer med klubbstyrelsen). Samma princip gäller om ni istället väljer en sektionsstyrelse. Denna kan
emellertid ha ett gemensamt ansvar och även fördela förhandlingsdelen mellan sig.
‰‰ Lägg upp en verksamhetsplan för året, bestäm till exempel när ska ni ha medlemsmöten. Hur ska informationen gå ut från kontaktombud till medlemmar? Hur ska
kommunikationen ske mellan medlemmarna på sektionen och kontaktombud, mellan
kontaktombud och klubbstyrelse?
‰‰ Det formella godkännandet av sektionen sker på klubbens årsmöte, då klubbstyrelsen
skriver in sektionen och förhandlingsmandaten i sina kompletterande stadgar.
Chefer över hela landet
Om företaget har verksamhet som är spridd över landet kan ni istället bilda en riksklubb
för chefer. Den får då en egen status som klubb och ni väljer en klubbstyrelse som förhandlar direkt med arbetsgivaren. Läs mer på unionen.se om hur ni bildar klubb.
Kompletterande stadgar för riksklubb
Stadgarna är det regelverk som medlemmarna har beslutat sig för att följa i en förening.
Stadgarna beskriver hur föreningen är uppbyggd, vilka som kan vara med, vem som ansvarar för vad och hur den enskilde medlemmen går till väga för att göra sin röst hörd.
Normalt räcker det med de stadgar som antas av kongressen vart fjärde år. Om en klubb
däremot är så stor att den behöver delas in i sektioner, ska kompletterande stadgar finnas.
Även när det finns medlemmar på flera arbetsplatser eller inom olika verksamhetsområden, ska klubben ha kompletterande stadgar.
Mallar
Normalt behöver inte klubbar ha egna stadgar. Allt som behöver regleras finns i Unionens stadgar. Däremot ska klubbar som har medlemmar på flera arbetsplatser, klubbar med sektioner
samt riksklubbar ha kompletterande stadgar.
Det finns fyra mallar:
‰‰ för klubb med representantskap
‰‰ för klubb utan representantskap
‰‰ för riksklubb med representantskap
‰‰ för riksklubb utan representantskap
Se mallarna på kommande sidor.
MALL
Använd den här mallen om sektionerna
representeras genom ombud
Kompletterande stadgar för klubb med representantskap
Dessa stadgar kompletterar Unionens stadgar §3.3-3.8
Stadgar för Unionenklubben på företaget:
§ 1 Verksamhetsområde
Unionenklubben på
är klubben för unionenmedlemmarna på
§ 2 Organisation med representantskap
Mom 1 Klubbens verksamhet bedrivs genom
‰‰ Representantskap
‰‰ Klubbstyrelsen
‰‰ Sektioner (om sådana finns)
‰‰ Kontaktombud (om sådana finns)
Klubbens sektion/er utgörs av:
(ex företagets driftsenheter/avdelningar, eller annat verksamhetsområde). Finns flera
driftsenheter med kontaktombud, se mall för sektioner - bilaga 1.
Kontaktombudsområdet utgörs av:
(ex företagets driftsenheter/avdelningar eller annat verksamhetsområde). Finns flera
driftsenheter med kontaktombud, se mall för kontaktombud – bilaga 2.
Mom 2 Klubbens högsta beslutande organ är representantskapet. Däremellan leds klubben av klubbstyrelsen som väljs på representantskapets årsmöte.
Klubbstyrelsens uppgift, form och beslutsvägar anges i Unionens stadgar.
§ 3 Representantskap
Mom 1 Representantskapet är klubbens högsta beslutande organ och utgörs av valda ombud, klubbstyrelsen samt de av representantskapet valda revisorerna.
Representantskapets årsmöte ska hållas senast den 28 februari. Representantskapets uppgift, form och beslutsvägar anges i Unionens stadgar.
§ 3.5 med följande kompletteringar
Mom 2 Ombud till representantskapet väljs av medlemmarna inom respektive kontaktombudsområde/sektion på ett medlemsmöte. Ett ombud väljs för varje påbörjat
-tal
medlemmar. Medlemsantalet räknas per den 31 december. Lika många suppleanter som
ombud bör väljas.
Mom 3 Mandattiden för representantskapsombud och suppleanter är 1-2 år.
Mom 4 Extra representantskap inkallas när styrelsen beslutar det eller om:
‰‰ mer än 1/3 av representantskapets ombud begär det.
‰‰ mer än en tiondel av klubbens samtliga medlemmar begär det.
Mom 5 Alla ombud ska kallas till mötet och har där yttrande, förslags- samt rösträtt. Utöver ombuden har alla klubbmedlemmar närvarorätt och har då yttrande- och förslagsrätt
men inte rösträtt. Företrädare från förbundet har närvaro- och yttranderätt vid mötet.
Mom 6 Kallelse och dagordning (enligt §3.5 mom 7 i Unionens stadgar) till mötet ska
delges representantskapets ledamöter senast 3 veckor innan ordinarie möte och senast 3
veckor innan extra representantskap.
Information om mötet samt dagordning ska samtidigt delges samtliga medlemmar i klubben. Representantskapets årsmöte kan besluta om alternativa mötesformer enligt Unionens fastställda riktlinjer för alternativa mötesformer.
§ 3.1 Sektioner (om sådana finns)
Klubbens sektion/er utgörs av:
(ex företagets driftsenheter/avdelningar eller annat verksamhetsområde).
Sektionen leds av en sektionsstyrelse som då väljs av medlemmarna på sektionens årsmöte. Saknas sektionsstyrelsen ska varje sektion utse minst ett kontaktombud enligt § 3.2.
Sektionens årsmöte ska hållas under januari månad.
På årsmötet ska följande ärenden behandlas:
•• Val av sektionsstyrelse 1 år (minst 3 styrelserepresentanter varav 1 ordförande)
•• Sektionsstyrelsens verksamhetsberättelse.
§ 3.2 Kontaktombud
Om arbetsplatsen består av flera arbetsställen kan medlemmarna välja kontaktombud.
Har arbetsplatsen fler än 3 medlemmar, ska kontaktombud utses på arbetsplatsen. Kontaktombudet väljs för 1 alternativt 2 år i taget. Valet görs på ett medlemsmöte. Kontaktombudet ansvarar för kontakten mellan medlemmarna och klubbstyrelsen/sektionsstyrelsen.
§ 4 Förhandlingar
Klubbstyrelsen leder klubbens förhandlingsarbete och kan utse förhandlingsdelegation
inom eller utom styrelsen.
Om klubben beslutar det kan förhandlingsmandat lämnas till kontaktombud/sektionsstyrelse. Kontaktombudets förhandlingsmandat gäller då endast för de medlemmar som
finns på den arbetsplats där kontaktombudet är utsedd. Sektionsstyrelsen har förhandlingsmandat för medlem inom sin sektion. Klubbstyrelsen ansvarar för att informera
samtliga medlemmar om beslutad förhandlingsordning.
§ 5 Övrigt
Klubben ska i övrigt följa Unionens stadgar och de beslut som fattas av kongress, förbundsråd, förbundsstyrelse, regionråd och regionstyrelse. Vid oenighet gällande stadgetolkning mellan klubbens och förbundets stadgar gäller förbundets stadgar.
MALL
De här stadgarna fungerar då klubben
inte har representantskap
Kompletterande stadgar för klubb utan representantskap
Dessa stadgar kompletterar Unionens stadgar §3.3-3.8
Stadgar för Unionenklubben på företaget:
§ 1 Verksamhetsområde
Unionenklubben på
är klubben för unionenmedlemmarna på
§ 2 Organisation utan representantskap
Mom 1 Klubbens verksamhet bedrivs genom
‰‰ Årsmöte
‰‰ Klubbstyrelsen
‰‰ Sektioner (om sådana finns)
‰‰ Kontaktombud (om sådana finns)
Klubbens sektion/er utgörs av:
(ex företagets driftsenheter/avdelningar, eller annat verksamhetsområde). Se mall för sektioner – bilaga 2.
Kontaktombudsområdet utgörs av:
(ex företagets driftsenheter/avdelningar eller annat verksamhetsområde). Se mall för kontaktombud – bilaga 3.
Mom 2 Klubbens högsta beslutande organ är årsmötet. Däremellan leds klubben av en på
årsmötet vald klubbstyrelse.
Årsmötet och klubbstyrelsens uppgift, form och beslutsvägar anges i Unionens stadgar.
§ 3 Sektioner (om sådana finns)
Klubbens sektioner utgörs av
(ex företagets driftsenheter/avdelningar eller annat verksamhetsområde). Sektionen leds
av en sektionsstyrelse som då väljs av medlemmarna på sektionens årsmöte.
Saknas sektionsstyrelsen ska varje sektion utse minst ett kontaktombud enligt § 3.1.
Sektionens årsmöte ska hållas under januari månad.
På årsmötet ska följande ärenden behandlas:
•• Val av sektionsstyrelse 1 år (minst 3 styrelserepresentanter varav 1 ordförande)
•• Sektionsstyrelsens verksamhetsberättelse
§ 3.1 Kontaktombud
Om arbetsplatsen består av flera arbetsställen kan medlemmarna välja ett kontaktombud.
Har arbetsplatsen fler än 3 medlemmar, ska kontaktombud utses på arbetsplatsen. Kontaktombudet väljs för 1 alternativt 2 år i taget. Valet görs på ett medlemsmöte. Kontaktombudet ansvarar för kontakten mellan medlemmarna och klubbstyrelsen/sektionsstyrelsen.
§ 4 Förhandlingar
Klubbstyrelsen leder klubbens förhandlingsarbete och kan utse förhandlingsdelegation
inom eller utom styrelsen.
Om klubben beslutar det kan förhandlingsmandat lämnas till kontaktombud/sektionsstyrelse. Kontaktombudets förhandlingsmandat gäller då endast för de medlemmar som
finns på den arbetsplats där kontaktombudet är utsedd. Sektionsstyrelsen har förhandlingsmandat för medlem inom sin sektion. Klubbstyrelsen ansvarar för att informera
samtliga medlemmar om beslutad förhandlingsordning.
§ 5 Övrigt
Klubben ska i övrigt följa Unionens stadgar och de beslut som fattas av kongress, förbundsråd, förbundsstyrelse, regionråd och regionstyrelse. Vid oenighet gällande stadgetolkning mellan klubbens och förbundets stadgar gäller förbundets stadgar.
MALL
Använd dessa om sektionerna tillhör en
riksklubb med representantskap
Kompletterande stadgar för riksklubb med representantskap
Dessa stadgar kompletterar Unionens stadgar §3.3-3.8
Stadgar för Unionenklubben på företaget:
§ 1 Verksamhetsområde
Unionenklubben på
är riksklubben för unionenmedlemmarna på
§ 2 Klubbens Organisation
Mom 1 Klubbens verksamhet bedrivs genom
‰‰ Representantskap
‰‰ Riksklubbstyrelsen
‰‰ Sektioner (om sådana finns)
‰‰ Kontaktombud (om sådana finns)
Klubbens sektion/er utgörs av:
(ex företagets driftsenheter/arbetsställen, eller annat verksamhetsområde). Finns flera
driftsenheter/arbetsställen med sektioner, använd gärna mall för sektioner – bilaga 1.
Kontaktombudsområdet utgörs av:
(ex företagets driftsenheter/avdelningar eller annat verksamhetsområde). Finns flera
driftsenheter med kontaktombud, använd gärna mall - bilaga 2.
Mom 2 Klubbens högsta beslutande organ är representantskapet. Däremellan leds klubben av klubbstyrelsen som väljs på representantskapets årsmöte.
Klubbstyrelsens uppgift, form och beslutsvägar anges i Unionens stadgar.
§ 3 Representantskap
Mom 1 Representantskapet är riksklubbens högsta beslutande organ och utgörs av valda
ombud, riksklubbstyrelsen samt de av representantskapet valda revisorerna.
Representantskapets årsmöte ska hållas senast den 28 februari. Representantskapets uppgift, form och beslutsvägar anges i Unionens stadgar.
§ 3.5 med följande kompletteringar
Mom 2 Ombud till representantskapet väljs av medlemmarna inom respektive kontaktombudsområde/sektion på ett medlemsmöte. Ett ombud väljs för varje påbörjat
-tal
medlemmar. Medlemsantalet räknas per den 31 december. Lika många suppleanter som
ombud bör väljas.
Mom 3 Mandattiden för representantskapsombud och suppleanter är 1-2 år.
Mom 4 Extra representantskap inkallas när styrelsen beslutar det eller om:
•• mer än 1/3 av representantskapets ombud begär det.
•• mer än en tiondel av riksklubbens samtliga medlemmar begär det.
Mom 5 Alla ombud ska kallas till mötet och har där yttrande, förslags- samt rösträtt. Utöver ombuden har alla klubbmedlemmar närvarorätt och har då yttrande- och förslagsrätt
men inte rösträtt. Företrädare från förbundet har närvaro- och yttranderätt vid mötet.
Mom 6 Kallelse och dagordning (enligt §3.5 mom 7 i Unionens stadgar) till mötet ska
delges representantskapets ledamöter senast 2 veckor innan ordinarie möte och senast 3
veckor innan extra representantskap.
Information om mötet samt dagordning ska samtidigt delges samtliga medlemmar i riksklubben. Representantskapets årsmöte kan besluta om alternativa mötesformer enligt
Unionens fastställda riktlinjer för alternativa mötesformer.
§ 3.1 Sektioner (om sådana finns)
Riksklubbens sektion/er utgörs av:
(ex företagets driftsenheter/avdelningar eller annat verksamhetsområde). Sektionen leds
av en sektionsstyrelse som då väljs av medlemmarna på sektionens årsmöte.
Saknas sektionsstyrelsen ska varje sektion utse minst ett kontaktombud enligt § 3.2.
Sektionens årsmöte ska hållas under januari månad.
På årsmötet ska följande ärenden behandlas:
•• Val av sektionsstyrelse 1 år (minst 3 styrelserepresentanter varav 1 ordförande)
•• Val av ombud till representantskapet 1-2 år.
Sektionsstyrelsens verksamhetsberättelse.
§ 3.2 Kontaktombud
Om arbetsplatsen består av flera arbetsställen kan medlemmarna vid dessa utse gemensamt kontaktombud.
Har arbetsplatsen fler än 3 medlemmar, ska kontaktombud utses på arbetsplatsen. Kontaktombudet väljs för 1 alternativt 2 år i taget. Valet görs på ett medlemsmöte. Kontaktombudet ansvarar för kontakten mellan medlemmarna och riksklubbs- eller sektionsstyrelsen. Om kontaktombudet har fått förhandlingsmandat ska detta registreras i Unionens
medlemregister alternativt specificeras i bilaga 2 som skickas till klubbregion.
§ 4 Förhandlingar
Riksklubbstyrelsen leder klubbens förhandlingsarbete och kan utse förhandlingsdelegation inom eller utom styrelsen.
Om riksklubben beslutar det kan förhandlingsmandat lämnas till sektionsstyrelse inom
valda förhandlingsområden för sektionen. Beslut fattas på riksklubbens årsmöte eller av
riksklubbens styrelse. I de kompletterande stadgarna ska framgå inom vilka områden förhandlingsmandatet gäller.
Där kontaktombudet är valt kan riksklubben även där delge förhandlingsmandat. Kontaktombudets förhandlingsmandat gäller då de medlemmar som finns på de arbetsplatser
där kontaktombudet är utsedd. Klubbstyrelsen ansvarar för att informera samtliga medlemmar om beslutad förhandlingsordning.
§ 5 Övrigt
Klubben ska i övrigt följa Unionens stadgar och de beslut som fattas av kongress, förbundsråd, förbundsstyrelse, regionråd och regionstyrelse. Vid oenighet gällande stadgetolkning mellan klubbens och förbundets stadgar gäller förbundets stadgar.
§ 5.1 Mötesform
Om årsmöte eller klubbmöte hålls på annat sätt än med personlig närvaro enligt §3.5
mom 4 i Unionens stadgar, skall det skrivas in i protokollet för mötet.
Exempel på alternativa mötesformer är via telefon, webb, intranät, videokonferenser eller
dylikt. Exempelvis kan Unionens webbplats användas för gruppdiskussioner.
Styrelsen ska se till att alla medlemmar i god tid bereds möjlighet att delta och att alla
handlingar finns tillgängliga i god tid dock senast 14 dagar innan mötet.
MALL
Använd dessa stadgar om riksklubben
inte har representantskap
Kompletterande stadgar för riksklubb utan representantskap
Dessa stadgar kompletterar Unionens stadgar §3.3-3.8
Stadgar för Unionenklubben på företaget:
§ 1 Verksamhetsområde
Unionenklubben på
är riksklubben för unionenmedlemmarna på
§ 2 Klubbens Organisation
Mom 1 Klubbens verksamhet bedrivs genom
‰‰ Årsmöte
‰‰ Riksklubbstyrelsen
‰‰ Sektioner (om sådana finns)
‰‰ Kontaktombud (om sådana finns)
Klubbens sektion/er utgörs av:
(ex företagets driftsenheter/arbetsställen, eller annat verksamhetsområde). Finns flera
driftsenheter/arbetsställen med sektioner, använd gärna mall för sektioner - bilaga 1.
Kontaktombudsområdet utgörs av:
(ex företagets driftsenheter/avdelningar eller annat verksamhetsområde). Finns flera
driftsenheter med kontaktombud, använd gärna mall – bilaga 2.
Mom 2 Klubbens högsta beslutande organ är årsmötet. Däremellan leds riksklubben av en
på årsmötet vald klubbstyrelse.
Klubbstyrelsens uppgift, form och beslutsvägar anges i Unionens stadgar.
§ 3 Årsmöte
Mom 1 Årsmöte är riksklubbens högsta beslutande organ. Årsmöte ska hållas senast den
28 februari. Årsmötets uppgift, form och beslutsvägar anges i Unionens stadgar § 3.5 med
följande kompletteringar.
Mom 2 Alla medlemmar ska kallas till mötet och har där yttrande, förslags- samt rösträtt.
Företrädare från förbundet har närvaro- och yttranderätt vid mötet.
Mom 6 Kallelse och dagordning (enligt §3.5 mom 7 i Unionens stadgar) till mötet ska
delges medlemmarna senast 2 veckor innan ordinarie årsmöte.
Årsmötet kan genomföras via alternativa mötesformer enligt Unionens fastställda riktlinjer för alternativa mötesformer.
§ 3.1 Sektioner (om sådana finns)
Riksklubbens sektion/er utgörs av:
(ex företagets driftsenheter/avdelningar eller annat verksamhetsområde). Sektionen leds
av en sektionsstyrelse som då väljs av medlemmarna på sektionens årsmöte.
Saknas sektionsstyrelsen ska varje sektion utse minst ett kontaktombud enligt § 3.2.
Sektionens årsmöte ska hållas under januari månad. Saknas sektionsstyrelse ska varje arbetsplats utse minst ett kontaktombud enligt §3.1.
På årsmötet ska följande ärenden behandlas:
•• Val av sektionsstyrelse 1 år (minst 3 styrelserepresentanter varav 1 ordförande)
•• Sektionsstyrelsens verksamhetsberättelse.
§ 3.2 Kontaktombud
Om arbetsplatsen består av flera arbetsställen kan medlemmarna vid dessa utse gemensamt kontaktombud.
Har arbetsplatsen fler än 3 medlemmar, ska kontaktombud utses på arbetsplatsen. Kontaktombudet väljs för 1 alternativt 2 år i taget. Riksklubbsstyrelsen bekräftar val av kontaktombud. Eventuellt förhandlingsmandat ges av riksklubbstyrelsen. Valet görs på ett
medlemsmöte. Kontaktombudet ansvarar för kontakten mellan medlemmarna och riksklubbs- eller sektionsstyrelsen. Om kontaktombudet har fått förhandlingsmandat ska
detta registreras i Unionens medlemregister alternativt specificeras i bilaga 2 som skickas
till klubbregion.
§ 4 Förhandlingar
Riksklubbstyrelsen leder klubbens förhandlingsarbete och kan utse förhandlingsdelegation inom eller utom styrelsen.
Om riksklubben beslutar det kan förhandlingsmandat lämnas till sektionsstyrelse inom
valda förhandlingsområden för sektionen. Beslut fattas på riksklubbens årsmöte eller av
riksklubbens styrelse. I de kompletterande stadgarna ska framgå inom vilka områden förhandlingsmandatet gäller.
Där kontaktombudet är valt kan riksklubben även där delge förhandlingsmandat. Kontaktombudets förhandlingsmandat gäller då de medlemmar som finns på de arbetsplatser
där kontaktombudet är utsedd. Klubbstyrelsen ansvarar för att informera samtliga medlemmar om beslutad förhandlingsordning.
§ 5 Övrigt
Klubben ska i övrigt följa Unionens stadgar och de beslut som fattas av kongress, förbundsråd, förbundsstyrelse, regionråd och regionstyrelse. Vid oenighet gällande stadgetolkning mellan klubbens och förbundets stadgar gäller förbundets stadgar.
§ 5.1 Mötesform
Om årsmöte eller klubbmöte hålls på annat sätt än med personlig närvaro enligt §3.5
mom 4 i Unionens stadgar, skall det skrivas in i protokollet för mötet.
Exempel på alternativa mötesformer är via telefon, webb, intranät, videokonferenser eller
dylikt. Exempelvis kan Unionens webbplats användas för gruppdiskussioner.
Styrelsen ska se till att alla medlemmar i god tid bereds möjlighet att delta och att alla
handlingar finns tillgängliga i god tid dock senast 14 dagar innan mötet.
Ring Unionen
0770-870 870
Tnf: 2314:1 ISBN: 978-91-7391-403-1 Foto: Sune Fridell Tryck: Unionen maj 2015
Vi svarar på alla dina frågor om villkoren i
arbetslivet och förmånerna i medlemskapet.
Du hittar också svar på unionen.se.
Olof Palmes gata 17, 105 32 Stockholm
VI FINNS I: Borlänge, Borås, Gävle, Göteborg, Helsingborg, Jönköping, Kalmar, Karlshamn, Karlstad, Linköping, Luleå, Malmö, Skellefteå, Skövde,
Stockholm, Sundsvall, Södertälje, Trollhättan, Umeå, Uppsala, Visby, Västerås, Växjö, Örebro