1. No category

KARLSHAMNS KOMMUN
PROTOKOLL SocN 3
Socialnämnden
2015-01-29
PROTOKOLL FRÅN SAMMANTRÄDE MED SOCIALNÅMNDEN
Plats och tid: Årydssalen, Rådhuset, Karlshamn kl13.45 - 15.50
Deltagande (markerade med x, i ledamots ställe tjänstgörande suppleant med
xx)
Ledamöter
Ersättare
x Jan-Åke Berg (S), ordförande
Ulla Birgersson (M)
x Sofie Dahlqvist (S), vice ordförande
x Ingrid Hagberg Hake, (S) ej § 28
x Liz Wennerberg (MP)
x Anna Wihlstrand (SD)
x Ulla Sandgren (S)
xx Tommy Alm (S) § 28
xx Ulla Olofsson (M)
x Sirkka Kahilainen (S)
Roland Ohlsson (S)
x Emanuel Noren (M)
x Gudrun Johansson (SD)
Bodil Frigren Ericsson (FP)
Tjänstemän
Annelie Myrbeck, förvaltningschef
Inger Lilja, nämndsekreterare
Camilla Gärdebring, verksamhetschef §§ 29-30
Margaretha Sjödahl, kvinnofridssamordnare § 37
Jonna Welander, handläggare, beredskapsgruppen § 37
Beatrice Brandt, handläggare, beredskapsgruppen § 37
Tid för justering: 2015-02-04
Vid sammanträdet behandlade ärenden: §§ 23 - 38
Justeringsledamöter
Jan-Åke Berg
Ingrid Hagberg Hake
Ordförande
Justeringsledamot
Inger Lilja
Nämndsekreterare
Justering av protokollet har tillkännagivits på kommunens anslagstavla i
Rådhuset 2015-02-04
Inger Lilja
l
KARLSHAMNS KOMMUN
PROTOKOLL SocN 3
Socialnämnden
2015-01-29
Innehållsförteckning
§
Ärende
23
24
25
Godkännande av dagordning
Ordfårandens information
Förvaltningschefens infonnation
26
27
Protokoll från Omsorgsförvaltningens samverkansgn1pp 2014-11-17
Verksamhetsplan socialnämnden 2015
28
29
30
31
32
33
35
36
Ansökan från RIA om fåreningsbidrag 2015
Resultat AHA enkät omsorgsförvaltningen
Analys av åtgärder avseende sjuktal2014
Hyreshöjningar 2015
Avtal angående tillnyktring, återkoppling
Projekt samordnade individuella planer (SIP), statsbidrag från
regeringens plan får riktade insatser inom området psykisk ohälsa
(PRIO-medel)
Ej verkställda beslut enligt 4 kap l § och rappmiering enligt 16 kap
6f § SoL avseende kvartal4, 2014
Sammanställning av synpunkter och klagomål per den 31 december 2014
Kontaktpolitiker i socialnämnden, indelning
37
38
Informationsärenden
Handlingar får kännedom
34
2
KARLSHAMNS KOMMUN
PROTOKOLL SocN 3
Socialnämnden
2015-01-29
§ 23
Godkännande av dagordning
Socialnämndens beslut
att godkänna dagordningen
Sammanfattning
Dagordningen har varit utsänd tillledamöter och ersättare tillsammans med
kallelsen till dagens sammanträde.
3
KARLSHAMNS KOMMUN
PROTOKOLL SocN 3
Socialnämnden
2015-01-29
4
§ 24
Ordförandens information
Socialnämndens beslut
att ta informationen till protokollet.
Sammanfattning
Ordfåranden informerar om att
•
i avvaktan på kommande orobyggnation av nuvarande reception och väntrum
har dönen mellan Medborgarkontoret och Omsorgsförvaltningens reception
öppnats upp får att allmänhetens tillträde till
förvaltningens lokaler ska underlättas.
•
socialnämndens begäran (SocN § 292114) om fårändrad arbetsfonn avseende
projektet Fler i Arbete (FIA) från projekt till ordinarie verksamhet med
finansiering inom befintlig budgetram kommer att behandlas av
kommunfullmäktige 2015-02-02.
Dnr 14/3864
•
Cura Individutveckling har föreslagit att 15 mnkr av fårbundets egna kapital
skall återbetalas till medlemskommunerna. Förslaget behandlas av
kommunfullmäktige 2015-02-02.
Dnr 14/3703
•
socialnämndens hemställan under§ 291/14 om utökad ram får 2014 med
l 200 tkr behandlas av kommunfullmäktige 2015-02-02
Dnr 14/3866
•
nämndspecifik utbildningsdag får socialnämndens ledamöter och ersättare
kommer att anordnas den 6 mars 2015. Ordfåranden betonar att det är
önskvärt att alla deltar i denna utbildningsdag. Program kommer inom kmi.
l
/lit!
t~
KARLSHAMNS KOMMUN
PROTOKOLL SocN 3
Socialnämnden
2015-01-29
5
§ 25
Förvaltningschefens information
Socialnämndens beslut
att ta informationen till protokollet samt
att återkoppling sker till nämnden avseende resultatet av rekryteringsinsatserna
när det gäller kontaktfamiljer och kontaktpersoner
Sammanfattning
Förvaltningschefen informerar om
•
svårigheterna med att rekrytera kontaktfamiljer och kontaktpersoner.
Nämnden diskuterar nya sätt att relaytera dessa uppdrag, ex vis via
föreningslivet, annons- och affischkampanjer samt via kommunens facebooksida.
Nämnden förväntar sig en återkoppling avseende resultatet av dessa
relayteringsinsatser.
--/(ftf~~~j~
KARLSHAMNS KOMMUN
PROTOKOLL SocN 3
Socialnämnden
2015-01-29
§ 26
Protokoll från Omsorgsförvaltningens samverkansgrupp 2014-11-17
Socialnämndens beslut
att ta informationen till protokollet
Beslutsunderlag
Protokoll från sammanträde med Omsorgsförvaltningens samverkansgmpp
2014-11-17.
6
KARLSHAMNS KOMMUN
PROTOKOLL FSG
Omsorgsförvaltningens samverkansgrupp
2014-11-17
1(6)
PROTOKOLL FRÅN SAMMANTRÄDE MED
OMSORGSFÖRVALTNINGENS SAMVERKANSGRUPP
2014-11-17, kll3.15- 14.35
Plats:
Årydssalen, Rådhuset
Närvarande ledamöter: För arbetsgivaren:
(
Annelie Myrbeck
Camilla Gärdebring
Ulrika Johannesson -0 l sson
Lavona Johansson
Doris Zetterqvist
IdaÅkesson
(
För Kommunal:
Ylva Eriksson
Christin Floren
För Vision:
Agneta Gårdesten
För SACO:
Margareta Svensson
För Vårdförbundet:
Anmält förhinder
Övriga närvarande:
Ingrid Mattsson
Helene Appelros
Joakim Hörnell, §§ 1-4
Faruk Saric, §§ 1-4
Ingrid Svanberg, § 6
(
Ordförande:
Annelie Myrbeck
sekreterare:
Ingrid Mattsson
Justering:
Annelie Myrbeck
Ylva Eriksson
Margareta Svensson
Agneta Gårdesten
Behandlade ärenden:
§§l- 11
§ 1 Justering
Justering äger mm 2014-11-21 på omsorgskontoret
§ 2 Föregående protokoll
(
§ 3 Internbudget Omsorgsnämnden 2015, MBL § 11
§1
(
Arbetsgivaren har påkallat förhandlingen.
§2
Arbetsgivarens föreslag till internbudget för Omsorgsnämnden 2015, se bilaga.
§3
Kommunal och Vision framför att man ej kan ställa sig bakom arbetsgivarens
förslag till internbudget 2015 då man ej kan se konsekvenserna av detta förslag.
SACO och på uppdrag av Vårdförbundet framför SACO att arbetsgivaren måste
noga följa utvecklingen av Trygg Hemgång under 2015.
§4
Förhandlingen förklaras avslutad 2014-11-17.
2
3
§ 4 Internbudget Socialnämnden 2015, MBL § 11
§l
Arbetsgivaren har på kallat förhandlingen.
§2
Arbetsgivarens föreslag till internbudget för Socialnämnden 2015, se bilaga.
Arbetsgivaren informerar även om önskemål från Migrationsverket om att öka
antalet kommunplatser för ensamkommande barn.
(
§3
Kommunal och Vision framför att man ej kan ställa sig bakom arbetsgivarens
förslag till internbudget 2015 då man ej kan se konsekvenserna av detta förslag.
(
l
SACO har inga invändningar mot förslaget.
§4
Förhandlingen förklaras avslutad 2014-11-17.
§ 5 Fastställande av semesterperioder 2015
Förvaltningssamverkansgruppen fastställer följande semesterperioder för 2015:
Period l:
Period 2:
Veckorna 26 - 29
Veckorna 30-33
§ 6 Information om projekt BICAB
Ingrid Svanberg, projektledare för Projekt BICAB med projel<.ttid under åren 20152017, informerar om projektets innehåll:
BIC (behov i centrum) är ett bedömningsinstrument för insatser inom socialtjänsten
och ett behovsimiktat och systematisl<.t arbetssätt där ett nationellt fackspråk
används. Modellen utgår från processen för socialtjänstens handläggning och
dokumentation och är initierad av Socialstyrelsen.
4
Behovsanpassad bemanning med brukarfokus bygger på att det i grunden krävs
en jämnare bemanning av verksamheten så';'äl under vardagar som helg då brukare
har samma behov av insatser oavsett veckodag och tid på dygnet.
Fotisatt arbete med utveckling av arbetstidsmodeller är nödvändigt för att skapa
förutsättnngar för behovsanpassad bemanning ur brukarbehov samt att tillgodose
heltidsmått och flexibla arbetstidslösningar ur medarbetarperspektiv.
(
!
Projektmodell
Styrgrupp BICAB- projektledare och förvaltningens verksamhetschefer
Arbetsgrupp BIC Verksamhet utredning och beslut- projektledare, processledare
BIC.
Arbetsgrupp BICAB -verksamhet Stöd i ordinärt boende, verksamhet Stöd i
särskilt boende och verksamhet stöd & service- enhetschefer, projektledare,
medarbetare och facklig företrädare.
I samtliga grupper komn1er adjungering av stödfunktioner att ske.
(
Processen kommer att påbötjas i Mörrumsområdet
Processledaren har återrappmieringsskyldighet till förvaltningschefen.
Framtagande pågår av Projektplan, Handlings- genomförande och tidplaner,
Kommunikationsplan samt Riskanalyser.
Under projekttiden kommer FSG att erhålla information från projektet.
-
Kmmnunal framför att när man efterhand startar upp nya arbetsgrupper, är det bra
att ha någon representant med från en tidigare arbetsgrupp, detta för att kunna dela
med sig av erfarenheter och ge trygghet i den nya gruppen.
§ 7 Kvalitetsuppföljning av hemtjänstinsatser maj- augusti 2014
I samband med att biståndshandläggaren gör sin uppföljning av beslutade
hemtjänstinsatser ges den ensldlde möjlighet att lämna synpunkter på olika delar i
verkställigheten av insatser, skriftligen på en enkät. Syftet med enkäten är att
identifiera eventuella brister, skapa åtgärder och därigenom öka levaliten i
hemtjänsten.
Sammanställning av resultatet av kvalitetsuppföljningen under perioden maj-augusti
2014, avser samtliga hemtjänstinsatser.
7 enkätsvar in inkommit från biståndshandläggarna.
5
Svar nedan redovisas med bedömning nöjd/missnöjd för de sju områdena:
Kontaktman
Genomförandeplan
Verkställighet
Bemötande
Information
Kontakt
Synpunkter
(
(
Nöjd 5
Nöjd 6
Nöjd 7
Nöjd 7
Nöjd 7
Nöjd 6
Nöjd 7
Missnöjd 2
Missnöjd l
Missnöjd
Missnöjd
Missnöjd
Missnöjd l
Missnöjd
§ 8 Förtydligande av rutiner för tillämpning av önslmd sysselsättningsgrad och
tvättstogeschema
Samverkansgruppen godkänner förtydligande av mtiner för tillämpning av
Önskad sysselsättningsgrad i omsorgsförvaltningen,
Rutin för schemaplanering tvättstugeschema i modul resurshantering Heroma,
Riktlinjer för tvättstugeschema i modul resurshantering Her01na och uppdrag
schemaansvarig, se bilaga.
§ 9 Lex Sarah l Lex Maria- redovisning av färdigställda utredningar.
Annelie Myrbeck redogör för två fårdigställda lex Sarah utredningar inom
verksamhet Särsldlt boende samt en Lex Maria amnälan till Inspektionen för vård
och omsorg rörande ett ärende inom LSS stöd och service.
§ 10 Övriga frågor.
Förlängt förordnande som förvaltningschef. Annelie Myrbeck informerar att
hennes förordnande som förvaltningschef är förlängt t o m 2018-12-31.
(
situationen på Mariegården. Förvaltningschef Annelie Myrbeck redogör för
inkomna skrivelser från anställda vid Mariegårelens älclreboencle. Utifrån dessa
skrivelser har förvaltningschefen beslutat tillsätta en utredning som ska belysa
situationen på Marie gården, kvalitetsutvecklaren och förvaltningsjuristen vid
Omsorgsförvaltningen har fått detta utredningsuppdrag, som påbötjacles i slutet av
förra veckan. Resultatet av utredning får visa på vilka insatser som eventuellt kan
behövas på Mariegårelen
§ 11 Anställning av enhetschef, MBL § 11
6
§l
Arbetsgivaren har påkallat förhandlingen.
§2
Arbetsgivaren föreslår att Linda Gerthsson anställs som enhetschef inom verksamhet
Stöd i ordinä1i boende fr o m2015-02-02, anställningen inleds med fem månaders
provanställning.
§3
Arbetstagarpmierna ställer sig bakom arbetsgivarens förslag.
(
\_
§4
Förhandlingen förklaras avslutad 2014-11-17.
Vid protokollet
Ingrid Mattsson
Justeras:
För arbetsgivaren
För Kommunal
Annelie Myrbeck
Ylva Eriksson
För SACO
För Vision
Margareta Svensson
Agneta Gårdesten
KARLSHAMNS KOMMUN
PROTOKOLL SocN 3
Socialnämnden
2015-01-29
§ 27
Verksamhetsplan socialnämnden 2015
Socialnämndens beslut
att fastställa verksamhetsplan for 2015
Sammanfattning
Föreligger verksamhetsplan innehållande analys, ekonomiska fårutsättningar,
mål och indikatorer samt internkontrollplan for 2015.
Beslutsunderlag
Omsorgsforvaltningens missiv 2015-01-20 Verksamhetsplan Omsorgsnämnden
2015
Verksamhetsplan och budget 2015
7
2015-01-20
Missiv
Socialnämnden
Verksamhetsplan Socialnämnden 2015
Verksamhetsplan innehållande analys, ekonomiska förutsättningar,
mål och indikatorer, servicelöften och internkontrollplan får 2015.
Beslutsunderlag
Verksamhetsplan och budget 2015
Socialnämnden föreslås besluta
Att fastställa verksamhetsplan för 2015
/
KARLSHAMN
Verksamhetsplan och budget 2015
Nämnd: Socialnämnd
1. Sammanfattning
Socialnämnden ansvarar för individ och familjeomsorg, socialpsykiatri samt introduktion för
nyanlända.
Omsorgsförvaltningen utgör skyddsnät för människor som av olika sociala skäl behöver råd,
hjälp och stöd. Förvaltningen styrs politiskt av både omsorgsnämnd och socialnämnd.
All verksamhet bygger på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet.
2. Nämndens analys av egna verksamheten och viktiga omvärldstrender
I och med den nya organisationen som träder i kraftvid årsskiftet 2014/15 så delas
socialnämndens verksamhet upp inom förvaltningen på annat sätt än tidigare. Vid skapandet av
ny organisation har medborgarna och verksamhetens tillgänglighet för medborgarna stått i
fokus. Detta medför att nämndernas ansvarsområden kommer att tangera varandra i större
utsträckning inom förvaltningen.
* =Verksamhet inom enbart omsorgsnämndens verksamhetsområde, övriga verksamhetsgrenar har verksamhet inom båda
nämndernas verksamhetsområde.
Hälso- och sjukvårdsverksamheten ligger helt inom omsorgsnämndens verksamhetsområde
fördelat mellan stöd i särskilt boende och stöd i ordinärt boende men ger även service till
socialnämndens verksamhet avseende hälso- och sjukvårdsinsatser.
Den nya organisationen innebär också att verksamheten kommer att utveckla sin
ledningsfunktion. Förvaltningsledning tillsammans med stabs- och stödfunktioner kommer
under året att arbeta med utveckla verksamheten på strategisk nivå. Frågor som ledningen
kommer att prioritera under året är tydlighet inom organisationen samt bemötande och
förhållningssätt .Ur ett kvalitetsperspektiv ska kvalitetskontrollen utvecklas för att
förbättringsarbete ska kunna ske.
Verksamhet Utredning och beslut- hanterar i stort myndighetsutövning men också vissa
servicefunktioner. Under året kommer fokus att ligga på att arbeta fram strukturerna för "en
ingång" oavsett nämndsområde. Den nya organisationen ska sätta sina processer och arbetssätt
mellan verksamheterna. Prioriterade områden är tillgänglighet, myndighetens roll och
arbetsprocess för SIP(samordnad individuell plan) som ska utvecklas och tydligt
sammankopplas med respektive verkställande enhet. Utveckling av e-tjänster ska fortsätta.
Verksamhet Utveckling och stöd- omfattar stödfunktioner såsom personal och ekonomi samt
resurs och bemanningsenheter (RoB) innehållande adminstrativa funktioner och
vikariehantering. Under året kommer fokus att ligga på att utveckla RoB-enheternas stöd till
verksamheterna genom förbättrat systemstöd samt genom utvecklad fördelning av vikarier, för
kontinuitet och trygghet. stödfunktionernas arbete kommer att inriktas på att vara
utvecklingsorienterat men också för att ge driftnära stöd till samtliga verksamheter.
Prioriterade områden kommer att vara arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare och
arbetet med att få ner sjukfrånvaro inom verksamheten.
Verksamhet Stöd och service- I denna verksamhetsgren ligger i den nya organisationen de
verksamheter som omfattar verkställighet av beslut inom socialnämndens område. Inom denna
verksamhet finns också omsorgsnämndens verksamhet för verkställighet av insatser för
funktionsnedsatta (LSS) Under året prioriteras att processa den nya organisationen och sätta
samverkansformer, rutiner och verksamhetens fokusområden, implementering av Kultur och
Hälsa i socialpsykiatrin, samt fortsatt arbete med SIP.
Under året ska modell för resursfördelning utvecklas- i den nya resursfördelningen ska
besluten genomgående styra all resurstilldelning i verksamheten.
Antalet anmälningar avseende barn och unga som far illa har ökat markant. I dagsläget kan inte
bedömas om utvecklingen kommer fortsätta att öka eller om den kommer att stanna av under
2015. Verksamheten följer utvecklingen löpande.
Trycket på mottagandet av flyktingar och även då ensamkommande barn är fortsatt högt och
ingen minskning är synbar.
3. Ekonomiska förutsättningar
3.1 Ekonomiska förutsättningar samt eventuella förändringar jämfört med tidigare år
I bilaga 1 redovisar nämnden de ekonomiska förutsättningarna.
4. Nämndens arbete utifrån kommunfullmäktiges mål och indikatorer
4.1 Ett rikt liv för alla i ett samhälle med öppenhet och framtidstro
Relevant verl<samhetsmål:
Kommuninvånarna får god
omsorg, stöd och vård
Nämndmål:
Kommuninvånarna får god omsorg, stöd och vård
Indilmtorer
Målnivå:
• Socialpsykiatrin- egen
Målnivå 90%
mätning
Sammantagen nöjdhet
med boendet f
insatserna
• Antal nyöppnade barn
utredningar (under 6
år) som är
återkommande.
Mål nivå: Max 33%
• Antal nyöppnade
ungdomsutredningar,
15-18år, som är
återkommande.
Målnivå Max 33%
• Antal nyöppnade
ärende inom
missbruksvården som
är återkommande.
Målnivå Max 33%
Prioriterade insatser jal<tiviteter
• Evidensbaserad praktik tillämpas för att säkra kvalitet och syftar till att
undvika återkommande ärenden
• Ta fram en metod för långsiktig ärendeuppföljning- syftar till att säkerställa
kvaliteten på valda metoder
• Att aktivt arbeta med Brukarmedverkan med syfte att uppnå högre nöjdhet
• Personalens bemötande (förhållningssätt och attityder) i fokus ex aktiva
utbildningsinsatser, fortsatt arbete med etiska riktlinjer
Relevant verksarnhetsrnål:
Kommuninvånarna känner
sig trygg_a
Indikatorer
Närnndrnål:
Brukarna känner sig trygga
Målnivå:
• Andel personer med
89%
insatser från
socialpsykiatrin som
känner sig trygg i sin
nuvarande
boendeform -egen
mätning
• Antal anmälningar
100%
avseende våld i nära
relationer där aktivt
stöd erbjuds från
verksamheten
Prioriterade insatser /aktiviteter
• Att aktivt arbeta med brukarmedverkan med syfte att uppnå högre nöjdhet
• Personalens bemötande (förhållningssätt och attityder) i fokus ex aktiva
utbildningsinsatser, fortsatt arbete med etiska riktlinjer
• Fortsatt utveckling av samordnartjänst och nätverksarbete med andra
kommuner.
Relevant verksarnhetsrnål:
Kommuninvånarna känner sig
trygga
Indikatorer
• Antal föräldrar i
ekonomiskt
biståndsärenden som
erbjuds särskilt samtal
om barnens behov.
•
Antal barn i familjer
med långvarigt
försörjningstöd (mer än
24 mån)
Närnndrnål:
Barn och Unga känner sig trygga
Målnivå:
100%
-Minskning av antalet barn jmf 2014
Prioriterade insatserf aktiviteter
• Handläggare (B&F) genomför besök hos barnfamiljer som har försörjningsstöd
i syfte att bedöma barnets behov.
Relevant verksamhetsmål:
Kommuninvånarna har eller
uppnår egenförsörjning
Indikatorer
• Andel hushåll med
försörjningstöd
Nämndmål:
Kommuninvånarna har eller uppnår egenförsörjning
Målnivå: Lägre än utfall2014
•
Andel som har
långvarigt
försörjningsstöd (1012månader)
Målnivå är 28 o/o
•
Andel som har mycket
långvarigt
försörjningsstöd över
tre år
Målnivå 15,8%
•
Andelen med
långvarigt
försörjningsstöd
(över 10månader) till
under 10månader
Målnivå: Lägre än utfall 2014
Prioriterade insatser /aktiviteter
• Fortsatt arbete med Fia (Fler i Arbete), som blir permanent verksamhet 2015
4.2 Delaktighet, dialog och nyskapande präglar Karlshamn
Nämndmål:
Relevant verksamhetsmål:
Kommuninvånarna och
Alla brukare ska ges möjlighet att vara delaktiga i
företagen är delaktiga i och planering av genomförande.
har inflytande över en god
kommunal service
Målnivå:
Indikatorer
100%
Andel
brukare
som
•
har en upprättad
genomförandeplan
som inte är äldre än
sex månader (exkl
brukare där det finns
ett dokumenterat
ställningstagande att
inte upprätta
genomförandeplan)
• Andel brukare som 100%
är delaktiga i
utformningen av sin
genomförandeplan
Prioriterade insatserf aktiviteter
• Skapa förutsättningar för brukarmedverkan -varje kontaktperson,
handläggare och enhetschefs ansvar att bevaka och prioritera.
Relevant verksamhetsmål:
Kommuninvånarna ges,
utifrån sina förutsättningar,
lika möjligheter och
rättigheter att vara
delaktiga i samhället
Indikatorer
• Servicemätning /KKIK
Nämndmål:
Kommuninvånarna ges, utifrån sina förutsättningar, lika
möjligheter och rättigheter att vara delaktiga i samhället
Målnivå:
Mål: Vara bland de 10% bästa av deltagande kommuner
Prioriterade insatser /aktiviteter
• Utveckla tillgängligheten i mottagningsenheten
4.3 En effektiv och innovativ organisation i framkant
Relevant
Närnndrnål:
verksarnhetsrnål:
Kommunkoncernen är en
Socialnämnden är en modern och attraktiv arbetsgivare
med professionella och engagerade medarbetare
modern och attraktiv
arbetsgivare med
professionella och
engagerade medarbetare
Målnivå:
Indikatorer
• Antal timmar som görs Minskning jämfört 2014
av tirnavlönade under
året (KS)
Minskning till 2013 års nivå
• sjukfrånvaro dagar l
anställd (KF)
Minst fyra år som chef i samma enhet
• Personalomsättning
chefer (KF)
Ett projekt startas/testas i omsorgsförvaltningen
• Flexibla
(KS mål är tre projekt i kommunen)
arbetstidslösningar
(KS)
Prioriterade insatserl aktiviteter
Kornmun gemensamrna
• Semestervikarier månasanställs
• Fler erbjuds önskad sysselsättninggrad
• Handlingsplaner AHA
• Ökat fokus på bemanningsplanering och statistik/uppföljning
• Införande av ledarskaps och medarbetarpolicy
Förvaltningsspecifika
• Individuella planer chefer- Koppling mentorskap nya chefer
• BICAB- arbete med arbetstidslösningar och schemaplanering
• Implementering av strategiplan
Relevant verl{samhetsmål:
Nämndmål:
Kommunkoncernen är en
Öka medarbetarnas individuella kommunikativa
modern och attraktiv
arbetsgivare med professionella förmåga att skapa och utveckla relationer med
kollegor, kunder och medborgare
och engagerade medarbetare
Mål nivå:
Indikatorer
90%
• Antal registrerade
användare på
intranätet(KS)
Prioriterade insatser /aktiviteter
• Utbildning till all personal
Relevant verksamhetsmål:
Nämndmål: Socialnämnden omprövar och utvecklar
Kommunkoncernen
kontinuerligt verksamheten utifrån uppdraget och
omvärldsbevakning
omprövar och utvecklar
kontinuerligt
verksamheten utifrån
uppdraget och
omvärldsbevakning
Målnivå:
Indikatorer
• Förbättringsarbete i Minst ett pågående förbättringsarbete per enhetschef
enheter
per år
20%
Andel
förbättringsarbeten
med
brukarmedverkan
Prioriterade insatser jal<.tiviteter
• Skapa möjlighet/förutsättning till förbättringsarbete
• Uppmärksamma genomförda förbättringsarbeten
•
Nämndmål:
Relevant verksamhetsmål:
Socialnämnden är långsiktigt hållbar ekonomiskt, socialt
Kommunkoncernen är
och ekologiskt.
långsiktigt hållbar
ekonomiskt, socialt och
ekologiskt.
Indikatorer (Samma som Målnivå (samma som KF):
KF)
• Nämndernas
100%
prognossäkerhet
(årsresultat i
förhållande mot maj
månads prognos) (KF)
80%
Avtalstrohet
- inköp
•
sker på rätt avtal (KF)
100%
• Inköp av varor och
tjänster som
sammantaget
överstiger gränsen för
direktupphandling ska
konkurrensutsättas
(KF)
Målnivå sätts när 2014 är känt
• Andel av
chefspositioner som
innehas av kvinnor
/män (KF)
• Andel av
Målnivå sätts när 2014 är känt
chefspositioner som
innehas av
utrikesfödda (KF)
• Kallelse till
100% pappersfri möteshantering för förtroendevalda
förtroendevalda
skickas digitalt (KF)
• Energianvändning i
kommunal
verksamhet (KF)
• Andelen av
förvaltningens bilar
som är miljöbilar av
totala antalet bilar
(KKIK) (KF)
C02
(KF)
•
Prioriterade insatserf al{tiviteter
Kommun gemensamma
• Bevaka avvikelser
• Utbildning
Förvaltingsspecifika
• Uppföljningsarbete
• Utveckling av resursfördelningssystem inför 2016
5. Nämndens prioriterade områden för samplanering
5.1 Prioriterade områden för samplanering mellan verksamheter inom nämnden och andra
nämnders ansvarsområden
Nämndmål:
Barn och Unga ska vara trygga
Prioriterade insatser för samarbete
•
•
Samverkan kring barn och unga med återkommande ochfeller omfattande ogiltig
frånvaro
Samverkan kring anmälningar som inkommer avseende droger
Nämndmål:
Barn och Unga ska vara trygga
Prioriterade insatser för samarbete
•
Samarbetspartners inom kommunen
Utbildningsförvaltningen
l
Samarbetspartners inom kommunen
l Kommunstyrelsen - strategiska enheten
Samverkan för att minska användningen av legala och illegala droger i Karlshamn.
Nämndmål:
Samarbetspartners inom kommunen
En effektiv och innovativ organisation i Omsorgsnämnden
framkant
Prioriterade insatser för samarbete
•
Samarbete kring utvecklingen av ny mottagnings och utredningsenhet
6. Nämndens servicelöften
6.1 Nämndens formulerade servicelöften
Socialnämnden har inga antagna servicelöften.
7. Intern Kontrollplan 2015
I bilaga 2 redovisas nämndens intern kontrollplan för 2015
Bilaga 1 Elmnomislm förutsättningar
Driftredovisning
Budget
2014
Prognos
2014
Av-vikelse
2014
Budget
2015
Politisk verksamhet
Kansli, ledning, och
gemensamt
Barn och Familj
Försörjningsstöd
Vuxen
Socialpsykiatri
Nettokostnader
-795
-11 180
-795
-9 678
o
l 502
-995
-11 608
-29 713
-23 654
-14 561
-14 098
-92 499
-4 578
l 905
-2 923
2 433
-1661
-25 135
-25 559
-10 638
-16 531
-91 466
-25
-25
-11
-16
-90
135
559
638
531
838
Karlshamns kommun har under senaste åren haft en ökning av antal orosanmälningar (395
anmälningar tom september 2013 mot 466 amnälningar tom 20141 O17) när det gäller barn. En
ökning av anmälningar leder till en ökning av utredningar som i sin tur kan leda till en ökning av
antal placerade barn. Antal placerade barn har ökat under periodenjanuari-september 2014 mot
motsvarande period 2013. Verksamheten bedömer utifrån historisk perspektiv att den utveckling
som vi har idag är av tillfållig art och kommer att påverka resultatet för 2014 negativt. När det
gäller verksamhetsåret 2015 görs idag bedömningen att utvecklingen kommer att avta.
Verksamhet för vuxna missbrukare har under året haft en ökning av snittkostnader per dygn.
Verksamheten bedömer idag att en utökning av budgetram för Socialnämnd 2015 inte är
nödvändig. Förvaltningen kommer att ta ställning avseende 2016 i samband med
budgetprocessen under våren 2015.
Verksamhet Fia (fler i arbete) blir permanent och fortsätter under 2015. Finansiering sker inom
Socialnämndens budget.
Under våren 2015 kan det bli aktuellt med internajusteringar som socialnämnden tar ställning
till i samband med första uppföljningstillfållet efter februari 2015. Främst avser detta då en
justering mellan försörjning och barn och familj.
Verksamheten introduktion och HVB hemmet varvet för ensamkommande flyktningungdomar
helfinansieras av statliga intäkter och finns inte med i denna sammanställning. Vid uppföljning
följs även denna upp.
Investeringsbudget 2015
Projekt
2736 Inventarier och arbetsmiljöåtgärder
2737 Förbättrat brandskydd särskilt boende
2738 Renovering lgh
2743 Gemensam ingång
2756 IT- investeringar
2774 Bäckgården renovering
Budget 2015 (tkr)
-150
-150
-100
-500
-100
-500
Rutin
l
System
Riskbedömning
Cl:l
o
n
c:;·
S"
tl):
a
::::::
o..
ro
El
::::::
t/)
s.......
ro
'"-:!
::::::
~
o
::::::
.......
'"-:!
s
>Ö
Q;"
P2 ISäkerställa lönekostnader
att lönekostnader är rätt
jlönechef
konterade och utbetalda löpande under året
3
uppdateras och innehåller rätt saker. Ev
N
f-lo
U"!
l ggr/år
i säbo och stöd i
överföring till verksamhetssystem
Kontroll av att rutiner följs
l ggr/år
IStickprov
Kontroll av att rutiner följs
l ggr/år
iStickprov
Kontroll av att rutinerföljs
l ggr/år
IStickprov
Kontroll av att rutiner följs
se metod
l Enkät samt närvara vid ett par
vårdmöten
registrering sker- fokus
::::::
o
hösten
att använda utanodningslistan
Kontroll av att rutiner följs - Kontaktpärm
4
2015
3
....t:o
~
~
N
KARLSHAMNS KOMMUN
8
PROTOKOLL SocN 3
Socialnämnden
§ 28
14/3810
Ansökan från RIA om föreningsbidrag 2015
Socialnämndens beslut
att i februari 2015 betala ut föreningsbidrag till RIA med 150 000 kr för 2015
att vid socialnämndens aprilsammanträde 2015 ta ställning till återstående ansökt
belopp, 260 000 kr, i samband med fördelning av återstående föreningsbidrag
att begära in Årsberättelse för 2014 samt Verksamhetsplan för 2015 från RIA senast
2015~03-31
Jäv
Ingrid Hagberg Hake (S) anmäler jäv och deltar ej i ärendets överläggning eller
beslut.
Sammanfattning
RIA har i anslagsansökan 2014-11 ~27 ansökt om 41 O00 kr till verksamheten
2015 samt att anslaget betalas ut senast i februari.
Socialnämnden beslöt 2013~01-29 § 36 att förändra rutinen för behandling av
RIAs ansökan om föreningsbidrag så att frågan om förskottsbetalning av
innevarande års föreningsbidrag behandlas vid nämndens januarisammanträde
samt att ta ställning till återstående ansökt belopp vid nämndens
aprilsammanträde.
Omsorgsförvaltningen föreslår att utbetalning i januari sker med 150 000 kr.
samt att socialnämnden tar ställning till återstående ansökt belopp, 260 000 kr,
vid aprilsammanträdet i samband med fördelning av återstående
förenings bidrag.
Beslutsunderlag
Omsorgsförvaltningens missiv 2015-01-14 Ansökanfrån RIA om
föreningsbidrag 2015
Omsorgsförvaltningens sammanställning 2015-01-16 av ansökningar om
förenings bidrag, socialnämnden 2015
RIA 2014~11-27 Ansökan om anslag till RIA för år 2015
Protolwllet sim sidekas till
RIA
Förvaltningens ekonomer
MISSIV
2015-01-14
HAMN
l (2)
Socialnämnden
Ansökan från RIA om föreningsbidrag 2015
Dnr 2014/3810
Sammanfattning
Skrivelse om ansökan om anslag till RIA for år 2015 har kommit till
socialnämnden 2014-11-28. Bifogat finns sammanställning över
foreningsbidrag 2012-2015, Ansökan från RIA 2015 inklusive Budget
2015, utfall for 2013 samt Årsberättelse 2013.
RIA har ansökt o.m bidrag på 410.000 kr for 2015.
Socialnämnden beslutade 2013-01-29 § 36 att forändra rutinen får
behandling av RIAs ansökan om fåreningsbidrag så att frågan om
forskottsbetalning av innevarande års foreningsbidrag behandlas vid
nämndens januarisammanträde samt att ta ställning till återstående ansökt
belopp vid nämndens aprilsammanträde.
Undertecknad föreslår att utbetalning i januari sker med 150.000 kr.
Återstående ansökt belopp, 260.000 kr, tar socialnämnden ställning till vid
aprilsammanträdet i samband med fordelning av återstående
forenings bidrag.
RIA ska senast siste mars komplettera sin ansökan med Årsberättelse for
2014 samt med Verksamhetsplan for 2015.
Beslutsunderlag
Missiv: Ansökan från RIA om foreningsbidrag 2015, 2014-01-14
Sammanställning av ansökningar till foreningsbidrag socialnämnden 2015,
2014-01-14
Ansökan om anslag till RIA får år 2015, 2014-11-28 inkl bilagor.
Karlshamns Kommun • Omsorgsförvaltningen
Rådhuset • Besöksadress Kungsgatan 27 • 374 81 Karlshamn· Tfn 0454-817 00 · Fax 0454-817 60
E-post: [email protected] · Internet: www.karlshamn.se
2
Socialnämnden föreslås besluta
att i februari 2015 betala ut foreningsbidrag till RIA med 150.000 kr for
2015
att vid socialnämndens aprilsammanträde 2015 ta ställning till återstående
ansökt belopp, 260.000 kr, i samband med fördelning av återstående
foreningsbidrag
att begära in Årsberättelse for 2014 samt Verksamhetsplan for 2015 från
RIA senast den siste mars 2015.
~b7(f~vL
Förvaltningschef
Delgivning
~~
Faruk Saric
Ekonom
Joakim Hörneli
Faruk Saric
RIA
2015-01-16 l AE
SOCIALNÄMNDEN
sammanställning av ansökningar till föreningsbidrag Socialnämnden 2015
Sökt
2012
Socn beslut
2012
Sökt
2013
Socn beslut
2013
Sökt
2014
Socn beslut
2014
Sökt
2015
Socn beslut
2015
61360
30 000
59990
25 000
60 860
25 000
o
o
350 000
15 000
365 000
350 000
14 000
364 000
350 000
30 000
380 000
350 000
30 000
380 000
150 000
250 000
150 000
230 000
150 000
260 000
o
400000
380000
410 000
98 000
98 000
66 000
52 000
118 000
104 000
67 200
40 000
107 200
187 230
30 000
186 792
30 000
187 632
150 OQO
Presenterat
budgetför
2012=387000
150 000
81 000
25000
71 000
81000
96000
96 000
103 000
55000
55 000
55 000
55 000
55 000
55 000
o
o
4100
o
4100
o
4100
o
o
o
Summa
920 690
658 000
899 882
690 000
1127 992
690 000
410 000
o
Budget
Kvar
658 000
-262 690
658 000
690 000
-209 882
690 000
690 000
-437 992
690 000
690 000
280 000
690 000
690 000
Förening
BRIS (2014: 1O kronor per barn under 18 år)
RIA,
Extrabidrag efter nämndens beslut om
bidrag till övriga föreningar
Länkarna, hyresbidrag
verksamhetsbidrag
Brottsofferjouren
(2014 sökt 6 kr l inv = 6 * 31272)
Kvinnojouren verksamhetsstöd
Kvinnojouren hyra och telefon
2014: Ansökt om verksamhetsbidrag samt
hyreskostn och telefonavg till jourlägenhet
M-gruppen lgh (enl överenskommelse)
Adoptionscentrum Sydöst
o
Q
100 000
o
30 000
o
33 000
70 000
o
Q
o
o
100 000
o
o
o
o
o
o
o
- -
ANSLAGSANSÖKAN
2014 1127
Till
Socialnämnden
Karlshamns Kommun
1\,nsöka..!l om anslag till Ria rör år 2015
Hela människan Ria i Karlshamn har funnits i kommunen sedan 1978. Verksamheten har på de
senaste tio åren vuxit och idag är Ria numera en stor del av arbetet kring Karlshamns missbrukare.
Det är därför av största vikt att Socialnämnden inte betraktar oss som en förening bland alla andra,
utan betraktar oss som en samarbetspartner. Ria är i stort behov att kunna starta året med vissheten
om att kommunens anslag utbetalas senast i februari, eftersom verksamheten inte har några stora
bankresurser att leva på tills anslagen betalas ut.
Personalbesättningen är idag 2,75 tjänster, vilka uppehålls av fyra personer,
Bidrag från kommunen, kristna församlingar, föreningar och till viss del ordnar i Karlshamn ligger
till grund för verksamheten på Ria.
Rias verksamhets betydelse har kartlagts av socialförvaltningen i Karlshamn och vi har ett gott
samarbete med Vuxenenheten. Vi träffas regelbtmdet för att aktualisera våra regler och riktlinjer.
Detta samarbete ger en större trygghet för våra besökare.
Ria omsätter l 400 000 kr och har hittills under 2014 har personalen märkt av att det är många nya
människor som söker sig till verksamheten Och besöksantalet har varit högt. De senaste månaderna
har verksamheten haft över 500 besök.. Vårt ·~sociala hjälp"-konto har använts flitigt, till medicin,
läkarbesök, m.m. Under året har Ria haft öppet hela året förutom vecka 29, då Rias personal fanns
på plats på stan under Östersjöfestivalen. Ria tillhandahäller gratis hobbymaterial av olika slag för
att besökarna ska kunna fylla sina dagar med något mera meningsfullt.
Härbärget finns tillgängligt för att tillfiilligt lösa bostadsproblemet för de hemlösa.
Rias verksamhet har bestått av bl. a. cykelverkstad, bingo, andakter och "Ria på stan".
Med hänvisning till ovan nämnda argument och de ständigt ökande kostnaderna för verksamheten
ansöker Ria om410 000 kr till verksamheten 2015 och att anslaget betalas ut senast i februari
månad
På uppdrag av styrelsen fdr Ria i Karlshamn
~_6. 6-RQr-löM
~·······6···································
Carola Ohlsson, föreståndare
Rilagor: Verksamhetsberättelse 2013
Budget 2015
2013
Årsberättelse f'ör Hela Männislmn Ria i Karlshamn 2013
Hela Människan Ria i Karlshamn är en av Hela Människans lokalavdelningar. Hela
Människans verksamhet finns i hela landet och dess verksamhet finns till för att stödja och
hjälpa utslagna människor och främst missbrukare, tillbaka till samhället.
Hela Människan vilar på kristen grund.
Det är 35 år sedan verksamheten startades upp i Karlshamn.
Styrelsen för Hela Människan Ria i Karlshamn vill här avge följande redogörelse för
verksamhetsåret 2013.
STYRELSEN
styrelsen har haft följande sammansättning:
Ordförande
Vice ordförande
Kassör
Övriga
Berno Runsten
Holger Nilsson
Anders Liljedahl
Jan Bergen
Regina Carlsson
Anna-Lisa Svensson
Ingrid Hagberg-Hake
Arutica Ganestedt
Barbro Karlman
Suppleanter
Kerstjn Arvidsson
Britt-Louise Billvik
Övriga funktionärer
Revisorer
Nils Karlsson
Lars Jönsson
Suppleanter
Kennet Ottosson
Vakant
Valberedning
Björn Ohlsson
Mats Wcnnstig
Vakant
ÅRSMÖTE
Årsmötet (representantskapsmötet) hölls den 25 mars 2013 på Riagårdett
Distriktets årsmöte hölls i Helsingborg den 21 april 2013.
PERSONAL
Under 2013 har Rias verksamhet burits upp av 2,75 tjänster, fördelat på fyra personer,
nämligen Carola Ohlsson 50% föreständare, Anne-Marie Stridsberg 100% ställföreträdande
föreståndare, Joakim Hultgren 75 % och Anne-Christina Karlsson 50 %.
Joakim Hultgren har varit sjukskriven under hela 2013.
Fanny Karlsson, Mikaela Ohlsson, Nelly Svahn och Christina Nilsson har under året fungerat
som vikarier.
Frivilligarbetare har under året hjälpt oss och liksom under tidigare år är det Kerstin
Arvidsson, som varje vecka finns på Ria så att personalen kan hålla sitt personal möte. Vi vill
framföra vårt tack till Kerstin.
Malin Sjöström, från 1mdersköterskeprogrammet på Valjevikens folkhögskola, gjorde under
våren sex veckors praktik i Rias verksamhet.
VERKSAMBET
Dagver}{Samhet
Riagården har öppet enligt följande: måndag 08.30- 14.30, tisdag 08.30- 17.00 uddaveckor
och 08.30-20.00 jämna veckor, onsdag 08.30- 16.00, torsdag 08.30- 16.00, fredag 08.3013.00.
Måndagar och tisdagar serveras det förstärkt frukost med ägg, gröt, fil och flingor. På
onsdagar serveras middag med efterrätt och på torsdagar är det lättlunch. Vid al1 ilvrig tid
finns det kaffe och smörgås att köpa till självkostnadspris.
2013 var besöken 5627 och det är en ökning med över 1000 sedan 2012. De som besökte
Riagården fick fika, samtala, en stunds gemenskap eller rådgivning. Det är inte bara
människor med drogproblem som besöker Ria, utan också ensanuna, psykiskt sjuka och/eller
arbetslösa, människor med lättare funktionshinder hör till dem som regelbundet kommer till
verksamheten. Omsorgsarbetet har varit omfattande och förutom fika och gemenskap har den
som behövt fått hjälp med diverse praktiska saker, såsom tvätt, klippning, fylla i blanketter,
rådgivning i olika frågor, hjälp till besök hos läkare, socialbyrå, arbetsförmedling m.m.
Röda Korset i Asarum bjöd på soppa, hembakat bröd och kakor två gånger under året.
Röda Korset i Karlshamn bjöd på middag tre gånger under året.
På tisdagseftermiddagar finns det möjlighet att spela bingo under årets kallare årstider och på
sommaren grillar vi och umgås i trädgården. Under året har Ria varit öppet till20.00 varannan
tisdag.
Varje onsdagsförmiddag har det hållits en andakt, Stanley Karlman, Pingstförsamlingen, har
besökt Ria.
"Ria på stan" är den av Rias verksamheter, som blivit mest eftersatt under året, eftersom
Joakim Hultgren varit sjukskriven under hela året. Sommarvikarierna Mikaela Ohlsson och
Nel1y Svahn var ute på stan två gånger i juli.
Personalen har haft handledning under l tillfälle under året. Handledare under detta tillflllle
har varit OlofEimgren.
Räckegården, som tidigare varit ett samarbetsprojekt, är numera ett lågtröskelboende och
drivs helt i kommunens regi.
Under 2013 har mötena mellan Vuxenenheten på Socialförvaltningen och personal från Ria
fungerat och under hösten har den personal som jobbar på nätterna på Bäckegården deltagit.
Dessa möten sker var sjätte vecka och har stor betydelse för våra besökare, eftersom
personalen på Ria kan i någon mån påskynda aktiviteter för dem.
Den 23 januari föreläste Carola Ohlsson på Valjevikens folkhögskola om effekterna av ett liv
med missbruk.
Ria höll sommarstängt under veckorna 28 och 29.
Den 14 september hölls en loppis på Riagården tillsammans med Bodekull Gospel and Jazz
Orchestra. Det var mycket välbesökt och totalt inbringade det 12 057 kr. Många besökte Ria
för första gången och verksamhetens innehåll spreds på så sätt vidare i kommunen.
Den 23 oktober fick Ria en pall med fryst mat från Dafgårds.
Den 18 december serverades årets julbord på Riagården. Vi fick mycket mat från butiker i
Karlshamn, Mörrum och Asarum. Privatpersoner och föreningars generositet gjorde det
möjligt för Ria att bjuda på ett välförsettjul bord.
Dagverksamheten har fungerat bra. De har varit mycket stödarbete runt de boende på
Bäckegården. Detta innebär en ökad belastning på personalen, då det krävs tydligare gränser
och mer vårdinsatser och mer tid på varje besökare för att verksamheten ska flyta så
friktionsfritt som möjligt Varje dag kan man samtala, läsa tidningar, spela spel, biljard och
bordtennis. Dessutom fitms det pysselmaterial stående framme, så att besökarna kan aktivera
sig om de vill. Det har varit väl använt och det har målats tavlor, tovats olika figurer och
dekorerats ljus, muggar.
Härbärget
Härbärget har under året använts två nätter av en person. Det finns 2 stadigvarande
sängplatser och vid behov kan ytterligare 4 ordnas. Behovet av härbärget minskade betydligt
när Bäckegården gjordes om till lågtröskelboende, men det finns en tendens till att det
kommer att behövas snart igen, eftersom det är en del av våra besökare som inte får bo kvar
där. Då kommer också det behövas fler frivilliga till nattpersonaL
Information
Personal och styrelse för Ria har på olika sätt försökt nå ut med information om
verksamheten. Carola Ohlsson har föreläst om Ria på Valjevikens folkhögskola. Under året
har vi haft många grupper från Väggaskolan, som blivit infonnerade om verksamheten.
Ria har också synts flitigt i lokaltidningarna.
UtbiJdning
Den l Oapril deJtog Bemo Runsten, Carola Ohlsson, Anne-Marie Stridsberg, Anne-Christina
Karlsson och Fanny Karlsson i en konferens i Malmö. Temat var "Bostad först".
Den 1Omaj deltog Carola Ohlsson, Anne-Marie Stridsberg, Anne-Christina Karlsson, Fanny
Karlsson och Mikaela Ohlsson i Hela Människans utbildning om sam~juklighet i Hässleholm
Den 22 oktober deltog Carola Ohlsson, Anne-Marie Stridsberg, Anne-Christina Karlsson och
Christina Nilsson i Hela Människans distriktsmöte i Rmmeby.
Den 28 oktober deltog Anne-Marie Stridsberg i en utbildning om "Kyrkligt entreprenörskap"
i Linköping.
Ekonomi
Rias ekonomi är ständigt vacklande eftersom den är helt i händerna på andras generositet.
Budgeten inför året hade ett underskott på 15 000. Vid ett av styrelsens sammanträde
konstaterades det att styrelsen måste agera på något sätt för att stärka ekonomin. Det
beslutades därför att Carol a Ohlsson skulle skicka ut ett brev till samtliga fastighetsägare i
kommunen, för att om möjligt få dessa att bidra till verksamheten. Benny Nilssons Bygg AB
har skän1ct pengar till verksamheten sedan 2011 och de valde att göra det i år också.
Karlshamns bostäder bidrog också med en gåva.
Dessutom beslutade styrelsen att skicka ett brev till kommunstyrelsen, där man påpekade Rias
ständiga osäkerhet i ekonomin och att PJa ville teckna ett flerårigt avtal med kommunen, så
att det fanns någon trygghet i att verksamheten kan planeras mera långsiktigt.
Då Ria tvingades hålla stängt under julhelgen på grund av den ekonomiska situationen, blev
verksamheten ifrågasatt av Socialnämndens ordförande och året slutade med en större
ovisshet än tidigare.
Detta fick till resultat att privatpersoner startade upp en Facebookgrupp för att rädda
verksamheten och Ria fick 7 540 kronor till verksamheten. Ordnar, föreningar och företag
bidrog också, så tillsammans med kyrkornas anslag kan verksamheten bedrivas det första
halvåret 2014 i alla fall oavsett vad socialnämnden beslutar.
Under året har vi fått många bidrag i form av mat och kläder, vilket hjälper upp Rias ekonomi
mycket. Det är med stor tacksamhet som vi tänker på aU a föreningar, privatpersoner, företag,
församlingar och socialnänmden, som stöttar vår verksamhet.
Se särskild ekonomisk redogörelse.
Sammanfattning
"När jag sitter här hos er en stund, blir jag mindre arg och lugnare."
;;Om ni inte hade funnits när jag förlorade vårdnaden av min son, hade jag inte orkat leva."
''Ni är mina änglar!"
"Jag fattar :inte hur ni orkar med oss, menjag är så glad över att ni gör det."
"Detta är det enda stället i stan där man blir behandlad som en människa."
Listan på citat från våra besökare skulle kunna bli hur läng som helst och personalen hämtar
stor kraft ur den bekräftelsen att verksamheten gör skillnad.
Verksamhetens betydelse är så mycket djupare än en plats att fördriva några timmar på eller
stilla den värsta hungern. Den är en plats där trasiga människor kan få ta ett steg in i en
gemenskap, där alla är llka mycket värda. En plats, där besökare gärna hjälper personalen med
tunga sysslor, för att underlätta för dem. En plats, där skratten klingar när någon blir utslagen i
fiaspelet.
Det är ett stort privilegium att få förvalta denna gåva från våra huvudmän till våra besök~re.
För Hela Människan Ria i Karlshamn
Carola Ohlsson, föreståndare
l
Kostnader
Löner
Sociala avg!fi:er
Colleetuin
Företagsförsäkring
Utbildning o handledning
Personalvård
Varuinkö~
Aktiviteter bt::sökare
Sociala hi älpiitgärder
Lokalkostnader
Underhåll
. Förbrukningsinventarier
Förbrukningsmaterial
Kontorsmaterial
Telekommunikation
Porto
TV
. Representatio.n
Reseersättning
C~ kelverkstad
. Föreningsavg!fter
!Summa
Budget
Utfall
2011
2011
710 000
775 000
220 000
235 000
50000
47655
3 000
1124
10000
8 305
4 000
6 336
160 000
123 341
3 000
7189
2 000
2 823
125 000
105 892
l 000
9 530
5 000
6377
12 000
14 574
4000
1956
20 000
15 942
2 000
1740
3 000
2 316
3 000
1260
500
l 226
500
1176
l Budget
j 2012
l 730 000
'230000
60 000
3 000
- 10 000
6000
180 000
3 000
4000
. 110 000
l 000
:
5 000
'"
l
12 000
6000
'
20 000
i 2 000
l 3 000
I 3 ooo
~. 1 000
500
11
l
l
'Btitdget
lrtfall
2013
2:012
773 329
780 000
232 350
240 000
soooo
49310
3000
2377
9736
wooo
7 524
6000
139 074
140 000
l 836
3000
4000
2 816
110 000
106 612
14 790
l 000
5000
46362
12 000
17996
4000
2 682
20 000
32497
1590
2000
3 000
2076
3 000
1274
l 000
15
500
125
,.
'
2 826
_1374 000_ 1]78_831_ ~. l 389 500
j 495 866
1397 500
l
U1fa11
2013
718 932
200 374
43 869
481
1470
4387
169442
4 810
4 486
108 818
21 088
039
5 042
~.6 122
2076
1956
1294
l 751
g)
5 151
l ~~25 279
Budget
Budget
2014
2015
785 000
240 000
50000
3 000
6000
6000
160 000
3 000
4 000
I lO 000
] 000
1000
15 000
4000
20 000
2 000
3000
l 000
500
500
4000
l 419 000
8{1)00(1
25000('1
50 00('
3 00(•
600(·
6 00(!
170 00(·
'l 00(.•
.JOO(•
lb 00(·
l 00(•
l 00(•
l.:.; 00{•
'tOOC,
21) 00(•
2 00(1
:! 00(1
l OOCn
l
J
;5000
146ll000
'
l
Intäkter
Karlshamns forsamling
.· Asarum-Rinsamåla förs
f Mörrum-ElleJ10lms förs
Hällaryd- ~~ds rörs
PinBstkyrkan _
34:ans fynd
Frälsningsarn!en
Kristofferkyrkan
Missionsförs Hällarvd
Mörrums frikyrkorors
Karlshamns kommun
Bidrag s~föreningar
Bidrag övriga.
Gåvor enskilda
Kollekter
Försäljning
Lönebidrag AMS
Lönebidrag h!ndstinget
Intäkter Bäck~gården
Testamentsm;xlel,m.m
! Summa
l
l
Budget
2011
100000
100 000
25000
10 000
6000
14 000
5 000
4000
l 000
3 000
330 000
lO 000
40000
15000
40000
85000
410 000
60000
20000
1338000
l
*Karlshamn ·-Trensum pastorat nytt 2014
·Budget
Utfall
2012
2011
100 000
100 000
100 000
100 000
30 000
30000
10000
10 000
6000 l
6000
14 000
14000
5 000
5 000
4000
4 000
l 000
2000
2037
3 000
350 000
350 000
11000 l 10000
80000
131 000
15000
24100
40000
45 947
75 562
90000
415 000
405 624
60000
43 972
20000
15 875
1380845
+l 062
1353 000
• 36 500
Budget
Utfall
2012
2013
100000
105 000
105 000
100 000
18000 l 30000
lO 000 J 11 000
6000
7 000
16 000
15 000
5 000
5 000
4 000
4 000
Utfall
2013
l
1 to ooo
105 000
:20 000
:!0000
7000
]6 000
5 000
4000
Budget
20.14
110 000
1.10 000
20000
12 000
8 000
16 000
5 000
4000
Budget
2015
130 000*
115 000
25 000
2 970
380 000
9500
166 470
J3 840
32 724
95 343
266 766
68432
4 000
390 000
10 000
1?5 000
20 000
45000
90 000
400 000
50000
4000
4110 000
10 000
130 000
20 000
45 000
95 000
400 000
50 000
1310 075
- l6 027
1 419 000
8 000
17 000
5 000
4 000
.. •
'
l
3 320
364 000
5 000
124 205
24 535
31 312
75 429
391 447
51 000
',
120 405
1466132
-49 734
4000
370 000
l l 000
100 000
15 000
45 000
90000
415 000
50 000
15 000
1397 000
-500
!
l
- · - - - -
--·----
--
1468,000
---
~
KARLSHAMNS KOMMUN
PROTOKOLL SocN 3
Socialnämnden
2015-01-29
9
§ 29
Resultat AHA enkät omsorgsförvaltningen
Socialnämndens beslut
att ta informationen till protokollet
Sammanfattning
Verksamhetschef Camilla Gärdebring redovisar omsorgsforvaltningens resultat i
AHA enkäten.
Beslutsunderlag
Omsorgsförvaltningens missiv 2015-01-15 Resultat AHA enkät
omsorgsförvaltningen
Omsorgsförvaltningens sammanställning av resultatet av AHA-enkäten
2015-01-15
Missiv
Socialnämnden
Resultat AHA enkät omsorgsfOrvattningen
Omsorgsforvaltningens resultat i AHA enkäten
Beslutsunderlag
OmsAHA2014
Socialnämnden föreslås besluta
Att ta informationen till protokollet
Camilla .. e ing
Verksamhetschef
Utveckling och Stöd
OMS
AHA-enkäten 2014
Antal i undersökningsgruppen: 1196
86,7%
Andel svarande
45,6
Medelålder
Andel kvinnor
92,6%
Andel som har haft medarbetarsamtal
77,6%
25,1%
Andel med risk för ohälsa
-
- -
L__~·
-~
-
Nyckelfaktorer - överblick av organisationen
J-=-;MSJ
ledarskap
Allmänt hälsatinstånd
Organisationsklimat
Engagemang
Lågt produktionsbortfall
Låg arbetsstress
Organisationsklimat
j
~ OMS
100
O Referensvärde
J
. --··
90
80
··o··--···
70
ou·····-·-·-·····-·············-·- ............................... --------·------
60
50
40---
30
20
10
o
l -,~,.,,,_,,.._,._,.,,, ~'"-'"~••-<"'•
<'r'.""'''~~·'~-'*""'":"''i"'" ~e i'" '\"<1';,-<~J..~,,..,.,IIv,,..,'i,''\:'"6'""".'~'; ;~:;":• "'" " 1-:''\"''~" :''"·'"'""';;"' c• i"':':'" ;•,,,•..,t •"'.:"~"'< .~:~~_;.:,.,;:· ;:,~:,;~·- •'
"'""',""::<''""":"''-:'' •
Trivsamt och uppmuntrande
stimulerande och kommunikativt
Krav och kontroll
Låga krav
och hög
kontroll över
arbetet
Höga krav
och hög
kontroll över
arbetet
Låga krav
och låg
kontroll över
arbetet
Höga krav
och låg
kontroll över
arbetet
Mål och resurser
l~
100
OMS
O Referensvärde
l
- ----
90
84
80
75
70
60
50
40
30
2.0
O l ·-~"""""<""'~r
,.,.,...~...,,.~.,,.,-::;;;;;•:;;H;::;;.J...._,•.":,,.,,.,..:~::"l"'l::;:;pl'·~-'"~'~i+··:'lf.:;,':"";~,:~~..,:~
Mårtydlighet
Resurser
L-------------Vffitsamhm------------~
Måltydlighet
Resurser
'---------------Individ----------'
Arbetsglädje och drivkrafter
,- -- --- -------l
~
100
OMS
O Referensvärde
- ---
90
·-·--·-·· --··-·
- ______.. _ ..... -.
··-··--
··-· ·-··-
~--·-··-···
00:
80
70
60
50
40
30
20
10
·o
1 ,":.....,"-~ "·~ . . ""1.-;-."····:".'"""·~·......"*":"'J~.,~-·. .t"'""'""""~~--..~·:"""•·:"~'.·;":::.;:~ ~-::i. ~-~~:~::::-~:·"'·N....;-"<"t.l:u......,.:':"" ..........,':'""!r'!<ll~'-1."""~:'"1 :...;'.••~;~
rvtotivation
Arbetstfllfredsstätielse
Utmaningar
Engagemang
Medarbetarskap
Personalutveckling
[~o~o Referensvärd~J
101}
. __,.
90
-----·---·-·""' ··-
___ ,_ ----···-··"'"
80
73
70
60
50
40
30
20
10
O l "'' "' " . .~""""''"'"''" . . ., . . ,. ,. . ~.1.,. ,.....,.,., .. '"'''·"'""<·-·o•·ic·~·'',::.::,,;::;.~·.
Feedback
Medarbetarsamtal
Kompetensutvedding
Balans arbete/privatliv
O)
~
~
:t!
m
'2
.....
lJ...)
·ID
ii
s1m
"")
~
o
~
,.....
,.....
>
.....
d)
"'
,;q:
•[11111111
~
~
•[11111111
~
o
Mobbning och trakasserier
l'"• takttagit
100
~Annan
~ sexuella
l'"t8 Både sexueUa och annan typ
O Referensvärde
Procent
80
60
40
20
OM.S
OM.S
'--------!akttagit-----.1
'------Utsatt för~-----'
Hot och våld
l~''''!lmi Inom organisationen
100
80
~ Utom organisationen
~ Inom och utom organisationen
Procent
-----f.·--·---
-- ·----
------------- --·------------------
60
40
20
OMS
OMS
L------Hot om våid--------'
L---- Utsatt för fysiskt våld:----'
Ledarskap
~-~OMS
100
OReferensvärde
l
. --··
90
80
o
70
60
50
40
30
20
10
Uppmuntrande ledarskap
Rättvist ledarskap
Väl fungerande ledarskap
Socialt stöd från chef
stressrelaterade faktorer
lE~--~-------------,
~
OMS
O Referensvärde
90
80
70
60
50
---·····46 .. -- -·····
40
30
20
---···-- __
10
Bristande
åte-rhämtning
Sömnk.vafitet
Sömnproblem
pga arbetet
Utmattning
,,_
---~
Nedstämdhet
--~
·-·
Hälsa - riskområden
t ~ OMS
100
O Referensvärde
J
Procent
90
/
so
70
----
,.,.,.,.
--- -----.-
------·-----------·· -------·-·-·-·----·-···------ . -....._____________ -----·-·-----------------------··-------
6D
50
----·
40
:n
30
20
1;2
o
10
o
........
l ' ":. . ,
,.,, '"":'"""'''"':"~·"""'""'-.1~-.. ....,..~ifi'-n'1'f'--l")Alf~~·-~;-""""~;;,;·~
Nackeflygg
luftvägar
Hjärt-kärlsjukdom
Allmänt hälsotillstånd
Levnadsvanor
0---------- - - - - l
~
100
OMS
O Referensvärde
Procent
90
80
70
60
50
43
'
30
20
10
Rökning
fysisk aktivitet
Kost
övervikt
Alkohol
Biologiska markörer
~n~QMs
O
R~re~~dSJ
90
so
-----·-------·-----
70
-------~
-------.-------·-
60
50
40
30
20
1.4
10
o
0' l .,.. . o/l'"'~":~'·,~"''"''·'"~-'T""""'"'''"''""-"'!""''-""·"""'<~'~'"''''"'''"''L"":,...,,".~"~:""!_~~~"'''"';.i;,,.....,,~.w::-,,..;>lv··l'i~~~:..;
Högt blodtryck
Högt kolesterol
Diabetes
Produktionsbortfall
[ciJoMs]
4650
4122
4000
3000
1
Q l
.-.~~··'~"..?""""'''""'4.....,.,.. ~"""'~_..,,~ ..
<:..,..L,,,.,._~ ~17.*!'·"'· 1 ;·: "r'"~""'
,....g,.!,'": .. j ;;:,y:.•·,-·u,.. .;_~.i E;;,;·.:
Hälsoproblem
Arbetsmiljöproblem
L - - - - - - - Nedsättning i arbetsprestation-------'
Sjukhånvaro
KARLSHAMNS KOMMUN
PROTOKOLL SocN 3
Socialnämnden
2015-01-29
§ 30
Analys och åtgärder avseende sjuktal2014
Socialnämndens beslut
att ta informationen till protokollet
Sammanfattning
I omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse 2015-01-08 redovisas utfall av
omsorgsförvaltningens sjukfrånvaro t o m november 2014 tillsammans med
analys och åtgärder för arbetet med minskade sjuktal under 2015.
Beslutsunderlag
Omsorgsforvaltningens missiv 2015-01-15 Analys och åtgärder avseende
sjuktal 2014
Omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse 2015-01-08 Analys och åtgärder
avseende sjuktal 2014
10
2015-01-15
Missiv
Socialnämnden
Analys och åtgärder avseende sjuktal2014
I bifogad tjänsteskrivelse finns utfall tom november 2014
tillsammans med analys och åtgärder för arbetet med minskade
sjuktal under 2015.
·
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse 2012-01-08 Analys och åtgärder avseende sjuktal
2014
Socialnämnden föreslås besluta
Att ta informationen till protokollet
·äroe ring
Verksamhetschef
Utveckling och Stöd
Tjänsteskrivelse
Sida l av 3
2015-01-08
KARLSHAMN
Analys och åtgärder avseende sjuktal2014
Nuläge oktober/november 2014
Utfall sjukfrånvaro tom nov 2014 jämfört med samma period 2013.
2013-01-01-2013-11-31
Antal
1-14
14-28
28-90 90-180
dagar
dagar
dagar
anställda
dagar
239
3,75
Hemtjänst
8,09
1,38
4,44
423
4,94
2,28
7,25
2,06
Särskilt boende
2,87
1,79
321
6,40
1,07
LSS
0,96
177
3,58
0,40
1,35
Adm, RoB och HSV
6,63
2,25
Totalt Omsorgsnämnd
1160
1,39
3,72
119
4,68
1,57
1,10
Totalt Socialnämnd
0,38
2014-01-01-2014-11-31
Antal
1-14
14-28
28-90 90-180
dagar
dagar
dagar
anställda
dagar
4,93
5,39
260
Hemtjänst
8,21
1,76
423
6,76
2,01
6,76
4,57
Särskilt boende
328
4,93
4,15
3,48
1,61
LSS
4,10
193
5,92
3,22
Adm ,RoB och HSV
0,98
1204
6,44
1,68
5,09
4,37
Totalt Omsorgsnämnd
119
2,59
1,46
Totalt Socialnämnd
4,51
0,73
Förändring från 2013 till2014 (minus=minskning, plus =ökning)
1-14
14-28
28-90 90-180
dagar
dagar
dagar
dagar
0,5
0,1
1,6
Hemtjänst
0,4
-0,5
-0,1
1,8
2,3
Särskilt boende
-1,5
1,3
1,7
0,5
LSS
2,3
0,6
1,9
3,1
Adm,RoB och HSV
2,1
-0,2
0,3
1,4
Totalt Omsorgsnämnd
-0,2
0,4
1,0
0,4
Totalt Socialnämnd
över 180
dagar
10,55
10.28
22,03
2,45
12.39
13,61
Totalt
över 180
dagar
9,81
12,85
20,02
5,05
12,90
15,52
Totalt
över 180
dagar
-0,7
2,6
-2,0
2,6
0,5
1,9
Totalt
Ökningen inom adm,RoB och HSV utgörs helt av en ökning av
frånvaron inom Rob(rekrytering och bemanningsenhet). I RoB ökar
såväl den korta sjukfrånvaron som den längre. Inom LSS verksamheten
har ingen ökning skett men det är också den verksamhet som låg högst
under 2013. Inom särskilda boendet minkar korttidsfrånvaron men
längre frånvaro ökar. I hemtjänsten ökar frånvaron något. Variationerna
mellan olika enheter är stor. Inom socialnämndens verksamhet står
långtidsfrånvaron får ökningen.
Karlshamns Kommun • Omsorgsförvaltningen
Rådhuset • 374 81 Karlshamn· Tfn 0454-817 00 ·Fax 0454-817 60
E-post: [email protected] · Internet: www.karlshamn.se
28,21
26,80
34,17
8,75
26,37
21,34
30,10
32,95
34,19
19,27
30,48
24,82
1,9
6,2
o
10,5
4,1
3,5
Sida 2 av 3
Enheter med lägst total frånvaro per medarbetare ligger på 15-20 dagar
medan de enheter som har störst frånvaro och då i regel störst
långtidsfrånvaro ligger på 50-55 dagar per anställd.
Vid avstämning av långtidsjukfrånvaron den 31 oktober fanns 77
personer med aktuella rehabiliteringsutredningar i förvaltningen
fordelat på diagnoser enligt nedan.
Diagnos
31 oktober 2013
31 oktober 2014
Rörelseapparat
27 (varav 10
ryggproblem)
7
28
3
6
71
23 (varav 5
ryggproblem)
10
42
2
Medicinskt
Psykiska diagnoser
Cancer
Övrigt (graviditet)
Totalt
77
Pågående och kommande aktiviteter för en minskad sjukfrånvaro
Omsorgsförvaltningens mål2015 for sjukfrånvaron gällande
sjukfrånvaron är att minska sjuktalen ti112013 års nivå.
Nedan listas aktiviteter som pågår eller kommer att utvecklas:
o Förstärkning med en personalutvecklare-vilket innebär att
förvaltningen sedan aug 2014 har 3 personalutvecklare som
under 2015 arbetar med alla personalrelaterade frågor som stöd
till verksamheten.
o Rehabiliteringsutredning görs idag efter 6 sjukfrånvarotillfållen
under en 12 månadsperiod och/eller då sjukfrånvaron är 4
veckor. Varje enhetschefhar ansvar for att genomföra
rehabiliteringsutredningen och har personalutvecklare som stöd i
arbetet. Personalutvecklare kommer under 2015 att arbeta med
att utveckla rehabiliteringsarbetet Arbetet inriktas på
individuella insatser for de med upprepad frånvaro.
o
Enligt nuvarande rutin ska chefkontakta frånvarande
medarbetare inom 5 dagar. För att ytterligare skapa en känsla av
att "du behövs på jobbet" ska testas att chefkontaktar den
sjukfrånvarande forsta sjukdagen via telefon eller sms. Finns
inte möjlighet till kontakt forsta sjukdagen ska kontakt ske inom
3 dagar. Påbörjas under våren2015 med uppföljning hösten
2015.
Sida3 av 3
o Handledning för medarbetare inom särskilt boende, LSS och
hemtjänsten ska utvecklas till att även innefatta hur
medarbetaren hanterar de upplevelser som sker under
arbetspasset. Handledningen ska syfta till att förebygga
arbetsrelaterad påverkan på, i första hand, psykiska diagnoser
såsom utmattningssyndrom. Förslag på utformning under våren
2015- test under hösten 2015.
o
I resultatet från AHA-undersökningen 2014 framkommer att
ledarskapet behöver utvecklas i samtliga verksamhetsområden.
Under 2015 är målet att ta fram en individuell handlingsplan för
alla förvaltningens chefer gällande deras ledarskap. Alla chefer
genomför ett Gamda-test. Tillsammans med resultatet testet och
från AHA enkäten kan sedan individuella handlingsplaner
utformas. Tester under våren 2015. Handlingsplaner klara senast
hösten 2015.
o Resurs och bemanningsenheterna (RoB) kommer så långt man
kan arbeta med vikarier som styrs mot samma verksamhet/typ
av verksamhet. Utbildningsinsatser till de som arbetar i RoB
ges. Utformningen av introduktionen för de medarbetare som
går ut i verksamheten från RoB behöver ses över/prioriteras då
det behöver säkras upp både för de som arbetar i RoB som
vikarier och för de som tar emot vikarier ute i verksamheten.
Handlingsplan för RoB utveckling klar våren 2015.
o Medarbetarskapet i fokus - En förvaltningsövergripande
föreläsning för alla medarbetare kring medarbetarskapet för att
inspirera kring egen-ansvaret kopplat till Kompass Karlshamn
(förslag föreläsare: Torkil Sköld) Bokas in våren 2015.
o Hur arbetar andra omsorgsverksamheten i övriga kommuner i
länet för att minska sjukfrånvaron? Personalutvecklare tar
kontakt med övriga kommuner för att diskutera ideer kring
arbete för minskad sjukfrånvaro. Våren 2015
o
Fokusgmpper- Personalutvecklare ska tillsammans med
medarbetare från gmpper med hög sjukfrånvaro diskutera
orsakerna mnt den ökade sjukfrånvaron. Detsamma görs med
medarbetare från gmpper med låg sjukfrånvaro för att diskutera
vad framgångsfaktorerna kan vara till en lägre frånvaro. Varje
verksamhetsområde ska vara representerat. Syftar till att lyssna
in skillnader i olika gmpper som man kan ta till vara på och
arbeta vidare med. Genomförs under 2015.
o Alla chefer arbetar under våren 2015 med handlingsplaner med
inriktning på att vad som behöver utvecklas och vad som ska
bevaras utifrån resultatet från AHA - enkäten.
KARLSHAMNS KOMMUN
PROTOKOLL SocN 3
Socialnämnden
2015-01-29
§ 31
Hyreshöjningar 2015
Socialnämndens beslut
att fr o m den l januari 2015 höja de godtagbara boendekostnaderna med
1,15% och därmed i riktlinjer för ekonomiskt bistånd ändra beloppen för
godtagbara boendekostnader i enlighet med förvaltningens förslag
2014~12~08
Sammanfattning
De godtagbara boendekostnaderna i Karlshamn baseras på genomsnittshyran
enligt Karlshamnsbostäders hyresnivåer samt på vad en låginkomstagare på
orten normalt har möjlighet att kosta på sig.
Karlshamnsbostäder AB och Hyresgästföreningen har träffat en uppgörelse om
hyrorna för 2015, vilket innebär en hyreshöjning med 1,15% den l januari
2015.
Omsorgsförvaltningen föreslår att beloppen för godtagbara boendekostnader
ändras enligt nedan (2014 års godtagbara boendekostnader inom parantes).
Enrumslägenhet
Tvårumslägenhet
Trerumslägenhet
Fyrarumslägenhet
Femrumslägenhet
4 033 kr
4 867 kr
5 814 kr
7 143 kr
8 456 kr
(3 987 kr)
(4 812 kr)
(5 748 kr)
(7 062 kr)
(8 360 kr)
Beslutsunderlag
Omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse 20 14~ 12-08 Hyreshöjningar 2015
Protokollet ska sldclms till
Ida Åkesson
Lavona Johansson
Lena Blomdahl
Sara Lexler
11
2014-12-08
Socialnämnden
Hyreshöjningar 2015
De godtagbara boendekostnadetna i Karlshamn baseras på genomsnittshyran
enligt Karlshamnsbostäders hyresnivåer samt vad en låginkomsttagare på orten
normalt har möjlighet att kosta på sig.
Karlshamnsbostäder AB och Hyresgästfåreningen har träffat en uppgörelse om
hyrorna for 2015, vilket innebär en hyreshöjning med 1,15% den l januari.
Socialnämnden föreslås
att fr.o.m den l januari 2015 höja de godtagbara boendekostnaderna med 1,15%
och därmed i riktlinjer for ekonomiskt bistånd ändra beloppen for godtagbara
boendekostnader enligt nedan (2014 års godtagbara boendekostnader inom
parentes):
Emuruslägenhet
Tvårumslägenhet
Trerumslägenhet
Fyrarumslägenhet
Femrumslägenhet
4 033 kr
4 867 kr
5 814 kr
7 143 kr
8 456 kr
(3
(4
(5
(7
(8
987 kr)
812la)
748la)
062 kr)
360 kr)
~O~J
Lena Blomdahl
Enhetschef
Karlshamns Kommun · Omsorgsförvaltningen · Individ och Familjeomsorgen
Rådhuset· Besöksadress: Kungsgatan 27 · 374 81 Karlshamn· Tel 0454-81700 · Fax 0454-81760
E-post: [email protected] · Hemslda: http://www.karlshamn.se
postgiro 1 03 94-5 · Bankgiro 991-1777
KARLSHAMNS KOMMUN
PROTOKOLL SocN 3
Socialnämnden
2015-01-29
12
§ 32
Avtal angående tillnyktring, återkoppling
Socialnämndens beslut
att ta infonnationen till protokollet
Sammanfattning
Socialnämnden beslöt 2014-11-27 under§ 294 att ge förvaltningen i uppdrag
att återkomma till nämnden med en återkoppling avseende Avtal angående
tillnyktring. Återkopplingen ska visa antalet personer som varit aktuella för
tillnyktring samt hur kommunen arbetar med fortsatt planering och
uppföljning.
I tjänsteskrivelse 2015-01-16 anförs att Karlshamns kommun, tillsammans med
övriga kommuner i länet, har ett avtal med Landstinget Blekinge angående
tillnyktring. Avtalet löper under perioden 2014-01-01-2017-12-31.
När det gjorts en bedömning om att åtgärden tillnyktring föreligger, och efter det att
en person lagts in för vård, skickas ett meddelande ut till hemkommunen.
Meddelandet syftar till att utgöra en grund för fortsatt planering och uppföljning i
hemkommunen.
Meddelandet går till handläggarna som arbetar med inriktningen vuxna. Handläggare
tar därefter kontakt med aktuell person och erbjuder fortsatt hjälp på hemmaplan.
Om behov föreligger kan det beslutas om öppenvård. Meddelandet som kommer till
handläggarna från Landstinget Blekinge utgör också grund för uppföljning i både
enskilda ärenden men också i form av statistiska analyser på enhetsnivå.
Antal personer som har varit aktuella för tillnyktring kopplat till tillnyktringsavtalet
Kvartal
Antal
1
2
3
4
12
16
17
11
Beslutsunderlag
Omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse 2015-01-16 friformation om Avtal
angående tillnyktring
Avtal angående tillnyktring
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-01-16
[email protected]
Socialnämnden
Information om Avtal angående tillnyktring
Dnr 2015/129
Socialnämnden föreslås besluta
att ta informationen till protokollet.
Sammanfattning
Karlshamns kommun har, tillsammans med övriga kommuner i länet,
ett avtal skrivet med Landstinget Blekinge angående tillnyktring som
gäller från 2014-01-01 till och med 2017-12-31. När det gjorts en
bedömning om att åtgärden tillnyktring fåreligger, och efter det att en
person lagts in får vård, så skickas ett meddelande ut till
hemkommunen. Meddelandet syftar till att utgöra en grund får fortsatt
planering och uppfåljning i hemkommunen.
Meddelandet går till handläggarna som arbetar med inriktningen vuxna.
Handläggare tar därefter kontakt med aktuell person och erbjuder
fortsatt hjälp på hemmaplan. Om behov fåreligger kan det beslutas om
öppenvård. Meddelandet som kommer till handläggarna från
Landstinget Blekinge utgör också grund får uppfåljning i både enskilda
ärenden men också i fonn av statistiska analyser på enhetsnivå.
Antal personer som har varit aktuella får tillnyktring kopplat till
tillnyktringsavtalet:
Kvartal
Antal
_,,År____,,,_,,,r------+--------""'1
2014
2014
2014
2014
1
2
3
4
12
16
17
11
-·-·-·-·--------··--1----··-··-··-·-·--·-·----·-+·-·------------··-··-·------·-··--j
·-·---··-----·····---····+------·····---······-··--·-·····---~---t
~--··-····--·--·-····---·· ---···--------·---i-·-·-····--·--·-····-···-···---·--·-~---·----·-·---1
~-L---~--~---
----------~
Beslutsunderlag
Avtal angående tillnyktring
Tjänsteskrivelse 2015-01-16
Annelie Myrbeck
Förvaltningschef
Henrik Molin
Enhetschef
Karlshamns Kommun • Omsorgsförvaltningen
Rådhuset • Besöksadress Kungsgatan 27 • 374 81 Karlshamn· Tfn 0454-817 00 ·Fax 0454-817 60
E-post: [email protected] · Internet: www.karlshamn.se
l (l)
KARLSHAMNS KOMMUN
PROTOKOLL SocN 29
Socialnämnden
2014-11-27
§ 294
Informationsärenden
Socialnämndens beslut
(
att ge förvaltningen i uppdrag att återkomma till nämnden med en
återkoppling avseende Avtal angående tillnyktring.
Återkopplingen ska visa antalet personer som varit aktuella får
tillnyktring samt hur kmmnunen arbetar med fortsatt planering och
uppföljning.
att i övrigt ta informationen till protokollet.
(
Sammanfattning
Vid Socialnämndens sammanträde 2014-ll-27lämnas följande information i
följande ärenden:
•
Antal hushåll med fårsörjningsstöd, oktober 2014.
11
~. RONNEBY
'}:~ l{OMMUN
-·--
-
o
de t"1ll nykt r1ng
.
C)..O \ -~ • G..c:1 . ·?sq
-· .
-- ---"·-·---L-Av ta l an_gaen
Mellan Landstinget Bleldnge (nedan kallat landstinget) och Olofström, Sölvesborg,
Karlshamn, Ronneby och Karlskrona kommuner (nedan kallad kommunen).
§1
Intagningsförfarande för. tillnyktring
Aktuella personer, för tilli1yktring, kommer till Psykakutens mottagning där en medicinsk bedömning görs, samt en bedömning on1. ett behov av tilli1yktring föreligger.
§2
Meddelande till hemkommun
Personet som blit inlagda för vård informeras o1n att ett meddelande skickas snarast till
hemkotrunun, dock senast dagen efter inläggningen för tilhiJktdng.
Meddelande om inskrivning för tilli1ykt.dng ska skickas till kommunen för varje :inskriven person.
Meddelandet ligger till grund för fortsatt planering/uppföljning samt underlag för fakturering och
statis rlkberiilming.
§3
Efter avslutad tillnyktring
Efter avslutad tilli1yktring sker en läkarbedömning med syfte att bedöma personens behov av
abstinensbehandling, samt om det för detta behövs yttetllgare vård, utredning och behandling.
En samverkan mellan landsting och kommun ska uppriittas innan utskrivning sker.
§4
Avtalstid
Avtalet gäller från 2014-01-01 till och med 2017-12-31 Uppsägningstid under löpande avtal är 12
månader. Utvärdering ska ske under våren 2017.
§5
Kommunernas kostnadsansvar för. insatsen tiiinyktring
Kommunemas kostnadsansvar för insatsen tillnyktdng delas upp i ett fast pris på en miljon
fyrahundra fyrrio tusen kronor (1 440 000 kr) pet år, samt ett rörligt pris på två tusen niohundra
kronot (2 900 lu:) pet tillnyktring.
1 (2)
Den fasta kostnaden betalas av konununen med en fjärdedel varje levartal senast 15/2, 15/5,
15/8 och 15/11, utifrån en fördelning som grundar sig på antalet invånare i respektive kommun.
Den rörliga kostnaden faktureras respektive kommun utifrån var personen är folkbokförd vid det
givna tilbyktJ:ingstillfållet.
Både det fasta priset och det .rörliga priset indexuppräknas årligen enligt SI<L:s vårdprisindex
(SI<L c:idmlär 12:70 2012-12-13).
Detta avtal har upprättats i två likalydande exemt)lar, varav 1)arterna har t -g:i.tväf&itt.. : -:--·
~ · ~.\./\t~ l
•'. j ... ; ~ ~· ··, .... -:
~ ;.f\iA,
:
t
: , ... ::·~·- :·J:;u:
e· r Landstinget Ble.
"2-
'Jri.&c. Y< ........-..
Zfl1lt -10~ 2 7
l
alle Sandströn
Landstingsstyre sens ordförande
Peter Lilja
Landstingsdirektör
För Karlskrona kommun
För Ronneby konunun
.li?qr:l.c/ .ll<r:/;(1. ."fr.>. ::.r . .s: .t;'4.....
Ingfid Hermansson
Socialnämndens ordförande
/
t.:~~;~.~'.&~~~.~-.~''''.' .
Kristina V altersson
Sociabänmdens o.rdförande
/j
A
För Karlsha1Tl11s kommun
''''
~:t
,...-:z;;;!
.&. .... /.. ................. ..
-,
/
J~-AkeBerg
Socialnämndens ordförande
För o19fs'.st.rpms
ko1zn·ni.
/
/
l l
.
'
'
.t:A./c.t.~~-r. .c.....<:~.~ ~.'/.. . . . . . .
Mitoslav Milurovic
Sociabämndens ordförande
Matk 1s Alexandersson
Barn- och utbildningsnämndens ordförande
2 (2)
KARLSHAMNS KOMMUN
PROTOKOLL SocN 3
Socialnämnden
2015-01-29
§ 33
Projekt samordnade individuella planer (SIP), statsbidrag från
regeringens plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa
(PRIO-medel)
Socialnämndens beslut
att ta informationen till protokollet
Sammanfattning
Under år 2014 har omsorgsförvaltningen uppfyllt villkoren i överenskommelsen mellan staten och SKL utifrån regeringens Plan for riktade insatser
inom området psykisk ohälsa (PRIO). Uppfyllelsen har genererat statsbidrag
till förvaltningen i omfattningen av 852 000 kr.
Kommun och landsting har en lagstadgad skyldighet att tillsammans upprätta
en samordnad individuell plan (SIP) när den enskilde har behov av insatser från
båda huvudmännen. En SIP kan också upprättas internt då den enskilde är i
behov av stöd från enheter inom förvaltningen eller mellan olika förvaltningar.
Omsorgsförvaltningens ledningsgrupp har beslutat imätta en ettårig
projekttjänst med uppdrag att samordna och utveckla SIP for barn och unga.
Det övergripande syftet är att genom tidiga och samordnade insatser mellan
socialtjänst, skola och landsting upptäcka barn och ungdomar i riskzonen for
missbruk och psykisk ohälsa.
Projektet finansieras av PRIO-medel, beräknad kostnad 550 000 kr. resterande
belopp överfors till socialpsykiatrin att användas för vuxna med psykisk
ohälsa.
Projektet ska planeras och genomföras i samverkan mellan socialtjänst och
skola. Projektet beräknas starta under våren 2015 och pågå under ett år.
Uppföljning och utvärdering sker genom verksamhetsplan Kompass
Karlshamn.
Beslutsunderlag
Omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse 2015-01-13 friformation om "Projekt
SIP".
13
Information till:
• socialnämnden
• omsorgsnämnden
• nämnden för barn, ungdom och
skola
Information om "Projekt SIP"
Bakgrund
Under år 2014 har omsorgsförvaltningen uppfyllt villkoren i överenskommelsen
mellan staten och SKL utifrån regeringens Plan för riktade insatser inom
området psykisk ohälsa (PRIO}. Uppfyllelsen har genererat statsbidrag till
förvaltningen i omfattningen av 852 000 kr.
Kommun och landsting har en lagstadgad skyldighet att tillsammans upprätta
en SIP när den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen. En SIP
kan också upprättas internt då den enskilde är i behov av stöd från enheter
inom förvaltningen eller mellan olika förvaltningar.
Riktad insats
Omsorgsförvaltningens ledningsgrupp har tagit beslut att inrätta en ettårig
projekttjänst med uppdrag att samordna och utveckla SIP (samordnad
individuell plan) för barn och unga. Det övergripande syftet är att genom tidiga
och samordnade insatser mellan socialtjänst, skola och landsting upptäcka barn
och ungdomar i riskzonen för missbruk och psykisk ohälsa.
Projektet finansieras av PRIO-medel, beräknad kostnad 550 000 kr. Resterande
belopp överförs till socialpsykiatrin att använda för vuxna med psykisk ohälsa.
Samverkan
Projektet ska planeras och genomföras i samverkan mellan socialtjänst och
skola.
Tidsplan
Projektet beräknas starta under våren 2015 och pågå under ett år. Uppföljning
och utvärdering sker genom verksamhetsplan Kompass Karlshamn.
Karlshamn 2015-01-13
Ida Åkesson
verksamhetschef Utredning och beslut
omsorgsförvaltningen
KARLSHAMNS KOMMUN
PROTOKOLL SocN 3
Socialnämnden
2015-01-29
14
§ 34
Ej verkställda beslut enligt 4 kap l§ och rapportering enligt 16 kap 6f § SoL
avseende kvartal4, 2014
Socialnämndens beslut
att ta informationen till protokollet
Sammanfattning
Kommunens omsorgsnämnd är skyldig att till Inspektionen får Vård och Omsorg
IVO) rapportera beslut som inte verkställts inom tre månader.
Rappmieringsskyldigheten gäller även beviljad insats som avbrutits och inte
verkställts på nytt inom tre månader.
statistikrapport ska lämnas till kommunfullmäktige och till kommunens revisorer
samt individbaserade rapporter till IVO.
Per kvmial4 år 2014 finns, inom Socialnämndens verksamhet, 10 gynnande
beslut som ej verkställts inom 3 månader.
Kvartalsrapport och individrapporter avseende kvartal4, 2014 har tillställts
IVO.
Beslutsunderlag
Omsorgsfårvaltningens tjänsteskrivelse 2015-01-19 Ej verkställda beslut enligt 4
kap l §och rapportering enligt 16 kap 6f § SoL, kvartal 4, 2014.
TJÄNsTEUTLÅTANDE
2015-01-19
Socialnämnden
Ej verkställda beslut enligt 4 kap 1 §och rapportering enligt 16 kap 6 f§ SoL,
kvartal4 2014
Dnr 2015/249
Kommunens socialnämnd är skyldig att till Inspektionen får Vård och Omsorg (IVO)
rapportera beslut som inte verkställts inom tre månader. Rapporteringsskyldigheten gäller
även beviljad insats som avbrutits och inte verkställts på nytt inom tre månader.
statistikrapport ska lämnas till kommunfullmäktige samt till kommunens revisorer och
IVO (individbaserade rapporter).
Per kvartal 4 2014 finns, inom Socialnämndens ansvarsområde, l O gynnande beslut enligt
4 kap. l § SoL som ej verkställts inom 3 månader.
Kvartalsrapport och individrapporter har tillställts IVO.
Antal
Typ av bistånd
Beslut
datum
Man
l.
Kontaktfamilj/soL
140618
2.
Kontaktfamilj/SoL
140624
x
3.
Kontaktfamilj/soL
140624
x
4.
Kontaktfamilj/soL
1140710
Kvinna
x
x
Verkställt datum l
Annan kommentar
Lämplig uppdragstagare
saknas för närvarande.
Lämplig uppdragstagare
saknas för närvarande.
Lämplig uppdragstagare
saknas för närvarande.
Ärendet avslutades 141030
utan att verkställas eftersom
den enskilde beviljats
placering i familjehem.
Eftersom det gynnande
beslutet var mer än tre
månader gammalt då ärendet
avslutades rapporteras det
som icke verkställt kvartal 4
2014. (Insatsen placering i
familjehem verkställdes
141030).
Omsorgsförvaltningen
Rådhuset· Besöksadress: Kungsgatan 27 · 374 81 Karlshamn· Tel 0454-81700 ·Fax 0454-81760
E-post: [email protected] · Hemsida: http://www.karlshamn.se
postgiro 1 03 94-5 · Bankgiro 991-1777
2
Antal
Typ av bistånd
Beslut
datum
5.
Kontaktperson/soL
140716
6.
Kontaktfamilj/soL
140719
x
7.
Kontaktfamilj/SoL
140829
x
8.
Kontaktfamilj/soL
140829
x
9.
Kontaktfamilj/soL
140916
10.
Kontaktfamilj/SoL
140916
Man
Kvinna
x
x
x
Verkställt datum l
Annan kommentar
Lämplig uppdragstagare
saknas för närvarande.
Lämplig uppdragstagare
saknas för närvarande.
Ärendet avslutades 141202
utan att verkställas eftersom
den enskilde beviljats
placering i familjehem.
Eftersom det gynnande
beslutet var mer än tre
månader gammalt då ärendet
avslutades rapporteras det
som icke verkställt kvartal 4
2014. (Insatsen placering i
familjehem verkställdes
141202).
Lämplig uppdragstagare
saknas för närvarande.
Lämplig uppdragstagare
saknas för närvarande.
Lämplig uppdragstagare
saknas för närvarande.
Beslutsunderlag
Omsorgsförvaltningens tjänsteutlåtande 2015-01-19
Kvartalsrapport och individrapporter per kvartal 4 år 2014
Socialnämnden föreslås besluta
att ta rapporten till protokollet
Inger Lilja
Nämndsselaeterare
KARLSHAMNS KOMMUN .
PROTOKOLL SocN 3
Socialnämnden
2015-01-29
§ 35
Sammanställning av synpunkter och ldagomål per den 31 december 2014
Socialnämndens beslut
att ta rapporterna till protokollet
Sammanfattning
Föreligger sammanställningar av inkomna synpunkter och klagomål per den 31
december 2014 från Introduktions- och forsörjningsenheten, Barn- och
familjeenheten, Socialpsykiatrin, Vuxenenheten samt HVH Varvet.
Beslutsunderlag
Sammanställning av synpunkter och klagomål per den 31
Introduktions-och f6rsö1jningsenheten
Sammanställning av synpunkter och klagomål per den31
Barn- och familjeenheten samt Socialpsykiatrin
Sammanställning av synpunkter och klagomål per den 31
Vuxenenheten
Sammanställning av synpunkter och klagomål per den 31
HVB Varvet
december 2014 från
december 2014 från
december 2014 från
december 2014 fi·ån
15
Blankett
SAMMANSTÄLLNINGAV
SYNPUNKTER OCH KLAGOMÅL
Upprättandedatum Diarienummer (ifylls av Omsorgsförvaltningen)
150119
Sammanställning av synpunkter och klagomål
Fylls i av enhetschef till områdeschef
Fylls i av områdescheftill OSG, OLG och nämnd
Enhet/område
Enhet: Introduktions- och försörjningsenheten (försöjningsgruppen)
Område: IFO
Antal inkomna synpunkter/klagomål, per den:
130/4
31/8
31/12 4 st (varav 3 positiva)
Synpunkter/klagomål fördelas enligt följande
Antal
Huvudsakligt innehåll
Tillgänglighet:
l st
Bemötande: Upplever att handläggaren inte lyssnar och personen känner sig inte
förstådd i samband med beslut om ekonomiskt bistånd.
Information:
Trygghet:
Inflytande:
Omvårdnad/omsorg:
3 st
Övrigt, ange vad: Positiv feedback Klient upplever sig ha fått bra hjälp och
stöttning till självforsötjning.
Summa inkomna synpunkter/klagomål: 4 st, varav anonyma: Ost.
Summa avslutade synpunkter/klagomål: 4 st.
Vidtagna åtgärder
Redogör för vidtagna åtgärder av inkomna synpunkter/klagomål: Mailkonversation med den som klagat.
Övriga synpunkter är positiva. Tagit upp samtliga synpunkter vid APT.
Sammanställt av
Karlshamns kommun · Omsorgsförvaltningen · Kansli
Rådhuset· 374 81 Karlshamn· Besöksadress: Kungsgatan 27 · Tfn: 0454-817 00 · Fax: 0454-817 60
E-post: [email protected] · Internet: www.karlshamn.se
Blankett
SAMMANSTÄLLNING AV
SYNPUNKTER OCH KLAGOMÅL
Datum:
150119
N amnteclming:
Namnförtydligande och titel:
Lena Blomdahl enhetschef
Karlshamns kommun · Omsorgsförvaltningen · Kansli
Rådhuset· 374 81 Karlshamn· Besöksadress: Kungsgatan 27 · Tfn: 0454-817 00 ·Fax: 0454-817 60
E-post: [email protected] · Internet: www.karlshamn.se
Blankett
SAMMANsTÄLLNING AV
SYNPUNKTER OCH KLAGOMÅL
KARlSHAMN
Upprättandedatum Diarienummer (ifylls av Omsorgsförvaltningen)
150113
Sammanställning av synpunkter och klagomål
Fylls i av enhetschef till områdeschef
Fylls i av områdescheftill OSG, OLG och nämnd
Enhet/område
Enhet: Barn- och familjeenheten, Socialpsykiatrin
IFO
Antal inkomna synpunkter/kla omål, per den:
30/4
31/8
Område:
31/12 4
Synpunkter/klagomål fördelas enligt följande
Antal
Huvudsaldigt innehåll
Tillgänglighet:
l
Bemötande: Klagomål på att information uteblev om att ett hembesök var avbokat
pga av sjukdom
Information:
Trygghet:
l
Inflytande: Till att inte kunna göra spontana besök hos handläggare
Omvårdnad/omsorg:
2
Övrigt, ange vad: Synpunkter på att personal skall sluta, klagomål på att insats ej
blivit verkställd
Summa inkomna synpunkter/klagomål: 4 st, varav anonyma: 1 st.
Summa avslutade synpunkter/klagomål: 4 st.
Vidtagna åtgärder
Redogör för vidtagna åtgärder av inkomna synpunkter/klagomål: Klagomålen har bemötts via samtal och
brev samt information på APT.
Sammanställt av
Karlshamns kommun · Omsorgsförvaltningen · Kansli
Rådhuset· 37 4 81 Karlshamn · Besöksadress: Kungsgatan 27 · Tfn: 0454-817 00 · Fax: 0454-817 60
E-post: [email protected] · Internet: www.karlshamn.se
Blankett
SAMMANSTÄLLNINGAV
SYNPUNKTER OCH KLAGOMÅL
Datum:
15-01-13
Karlshamns kommun · Omsorgsförvaltningen · Kansli
Rådhuset· 374 81 Karlshamn· Besöksadress: Kungsgatan 27 · Tfn: 0454-817 00 ·Fax: 0454-817 60
E-post: [email protected] · Internet: www.karlshamn.se
Blankett
SAMMANSTÄLLNING AV
SYNPUNKTER OCH KLAGOMÅL
Upprättandedatum Diarienummer (ifYlls av Omsorgsförvaltningen)
Sammanställning av synpunkter och klagomål
Fylls i av enhetschef till områdeschef
Fylls i av områdescheftill OSG, OLG och nämnd
Enhet/område
lEnhet: IFO
Område: Vuxenenheten
Antal inkomna synpunkter/klagomål, per den:
130/4 o
31/8 o
31/12 l
Synpunkter/klagomål fördelas enligt följande
Antal
Huvudsakligt innehåll
Tillgänglighet:
Bemötande:
Information:
Trygghet:
Inflytande:
Omvårdnad/omsorg:
l
Övrigt, ange vad: Handläggning av ärende.
Summa inkomna synpunkter/ldagomål: l st, varav anonyma: Ost.
Summa avslutade synpunkter/ldagomål: l st.
Vidtagna åtgärder
Redogör för vidtagna åtgärder av inkomna synpunkter/klagomål:
Förvaltningen har varit i kontakt med klagomålsupprättare och har också länmat ett skrifligt svar på
frågan som var ställd kring handläggning. Ställd fråga: Vilka regler/riktlinjer tillämpas av socialnämnden
när gäller beslutsförfarande rörande en ansökan enligt socialtjänstlagen om vård/behandling på
behandlingshem?
Karlshamns kommun· Omsorgsförvaltningen ·Kansli
Rådhuset· 374 81 Karlshamn· Besöksadress: Kungsgatan 27 · Tfn: 0454-817 00 ·Fax: 0454-817 60
E-post: [email protected] · Internet: www.karlshamn.se
Blankett
SAMMANSTÄLLNINGAV
SYNPUNKTER OCH KLAGOMÅL
KARLSHAMN
Sammanställt av
Datum:
2014-12-19
Namnteckning:
Namnförtydligande och titel:
Henrik Molin, Enhetschef
Karlshamns kommun · Omsorgsförvaltningen · Kansli
Rådhuset· 374 81 Karlshamn· Besöksadress: Kungsgatan 27 · Tfn: 0454-817 00 ·Fax: 0454-817 60
E-post: [email protected] · Internet: www.karlshamn.se
Blankett
SAMMANSTÄLLNINGAV
SYNPUNKTER OCH KLAGOMÅL
Upprättandedatum Diarienummer (ifYlls av Omsorgsförvaltningen)
150121
Sammanställning av synpunkter och klagomål
Fylls i av enhetschef till områdeschef
Fylls i av områdescheftill OSG, OLG och nämnd
Enhet/område
lEnhet: HVB- varvet
Område: IFO
Antal inkomna synpunkter/klagomål, per den:
130/4
31/126st
31/8
Synpunkter/klagomål fördelas enligt följande
Antal
Huvudsakligt innehåll
Tillgänglighet:
6 st
Bemötande: Sex ungdomar på boendet upplever brister i bemötande av två
personal på boendet. Synpunkterna inkom från samtliga ungdomar vid samma tillgälle.
Information:
Trygghet:
Inflytande:
Omvårdnad/omsorg:
Övrigt, ange vad:
Summa inkomna synpunkter/klagomål: 6 st, varav anonyma: Ost.
Summa avslutade synpunkter/klagomål:
st.
Vidtagna åtgärder
Redogör för vidtagna åtgärder av inkomna synpunkter/klagomål: De inkomna synpunktema ledde till en
Lex Sarah rapport som har återrapporterats till arbetsgruppen 150121.
Utgärder utifrån separat utvecklingsplan är genomförd till stora delar. Vissa delar kvarstår att fortsätta
arbeta med under 2015.
Sammanställt av
Karlshamns kommun · Omsorgsförvaltningen · Kansli
Rådhuset· 374 81 Karlshamn· Besöksadress: Kungsgatan 27 · Tfn: 0454-817 00 ·Fax: 0454-817 60
E-post: [email protected] · Internet: www.karlshamn.se
Blankett
SAMMANsTÄLLNING AV
SYNPUNKTER OCH KLAGOMÅL
Upprättandedatum Diarienummer (ifylls av Omsorgsförvaltningen)
150121
Sammanställning av synpunkter och klagomål
Fylls i av enhetschef till områdeschef
Fylls i av områdescheftill OSG, OLG och nämnd
Enhet/område
lEnhet: HVB- varvet
Område: IFO
Antal inkomna synpunkter/klagomål, per den:
130/4
31/126st
31/8
Synpunkter/klagomål fördelas enligt följande
Antal
Huvudsaldigt innehåll
Tillgänglighet:
6 st
Bemötande: Sex ungdomar på boendet upplever brister i bemötande av två
personal på boendet. Synpunktema inkom från samtliga ungdomar vid samma tillgälle.
Information:
Trygghet:
Inflytande:
Omvårdnad/omsorg:
Övrigt, ange vad:
Summa inkomna synpunkter/ldagomål: 6 st, varav anonyma: Ost.
Summa avslutade synpunkter/klagomål:
st.
Vidtagna åtgärder
Redogör för vidtagna åtgärder av inkomna synpunkter/klagomål: De inkomna synpunktema ledde till en
Lex Sarah rapport som har återrapporterats till arbetsgruppen 150121.
Utgärder utifrån separat utvecklingsplan är genomförd till stora delar. Vissa delar kvarstår att fortsätta
arbeta med under 2015.
Sammanställt av
Karlshamns kommun · Omsorgsförvaltningen · Kansli
Rådhuset· 374 81 Karlshamn· Besöksadress: Kungsgatan 27 · Tfn: 0454-817 00 ·Fax: 0454-817 60
E-post: [email protected] · Internet: www.karlshamn.se
KARLSHAMNS KOMMUN
PROTOKOLL SocN 3
Socialnämnden
2015-01-29
§ 36
Kontaktpolitiker i socialnämnden, indelning
Socialnämndens beslut
att nämndens ledamöter och ersättare indelas i kontaktpolitikergrupper år
2015 enligt nedanstående fårslag samt
att under år 2015 bevilja kontaktpolitiker ersättning får 12 timmar fårdelat
på högst tre tillfållen
Sammanfattning
Ledamöter och ersättare i socialnämnden fungerar som kontaktpolitiker ute i
de verksamheter nämnden ansvarar får.
Tanken är att skapa en dialog mellan politiker, brukare och verksamheter.
Socialnämndens ledamöter och ersättare indelas i kontaktpolitikergrupper
enligt nedan
Introduktion och försörjning
Ulla Birgersson (M)
Roland Ohlsson (S)
Gudrun Johansson (SD)
Vuxna
Tommy Alm (S)
Ulla Sandberg (S)
Emanuel N oren (M)
Barn- och familj
Sofie Dahlqvist (S)
Jan-Åke Berg (S)
Anna Wihlstrand (SD)
Socialpsyldatri
Bodil Frigren Ericsson (FP)
Liz Wennerberg (MP)
HVB ensamkommande barn
Sirld<:a Kahilainen (S)
Ingrid Hagberg Hake (S)
Ulla Olofsson (M)
16
KARLSHAMNS KOMMUN
PROTOKOLL SocN 3
Socialnämnden
2015-01-29
17
§ 37
Informationsärenden
Socialnämndens beslut
att ta informationen till protokollet.
Sammanfattning
Vid Socialnämndens sammanträde 2015-01-29lämnas följande information i
följande ärenden:
•
•
•
Antal hushåll med försörjningsstöd, december 2014.
Våld i nära relationer samt anhörigstöd, kvinnofridssamordnare Margaretha
Sjödahl infonnerar b l a om pågående kartläggning av nulägessituationen vad
gäller våld i nära relationer. Handlingsplan för arbetet med våld i nära
relationer kommer att underställas nämnden för godkännande.
Beredskapsgruppen, Jonna Welander och Beatrice Brandt infmmerar om
gruppens arbete. Beredskapsgruppen som är en gemensam social jour mellan
Karlshamn, Ronneby och Sölvesborg, består av totalt l Opersoner uppdelade i
fem arbetsgrupper. Man arbetar tillsammans två och två från samma
kommun. Beredskapstiden ärl6.30 till 07.30 samtliga vardagar samt från
16.30 dag före helgdag till 07.30 nästkommande vardag.
Gruppen nås via SOS Alarm 112.
Utbetalning av försörjningsstöd från org. enheterna Introduktion resp. Försörjning samt Varvet
Antal hushåll totalt
Antal hushåll med registerledare 16-24 år
Antal hushåll med barn
'::i·
Utbetalning av försörjningsstöd som belastar Försörjning
Antal hushåll totalt
Antal hushåll med registerledare 16-24 år
Antal hushåll med barn
Utbetalning av försörjningsstöd som belastar Introduktion
Antal hushåll totalt
Antal hushåll med registerledare 16-24 år
Antal hushåll med barn
Utbetalning av försörjningsstöd som belastar Varvet
Antal hushåll totalt
KARLSHAMNS KOMMUN
PROTOKOLL SocN 3
Socialnämnden
2015-01-29
18
§ 38
Handlingar för kännedom
Socialnämndens beslut
att ta informationen till protokollet
Sammanfattning
Socialnämnden delges 2015-01-28 följande meddelanden, rapporter och beslut som
rör nämndens verksamhet:
• SKL, överenskommelse om stöd till riktade insatser inom
området psykisk ohälsa 2015
• Nyvalda kommunfullmäktige 2014-12-01 § 21, Kommunens
budget for år 2015 och flerårsplan 2016-2017 med indikatorer
39
PROTOKOLL NYA KF 2
KARLSHAMNS KOMMUN
Nyvalda kommunfullmäktige
2(}14/1960
§21
Kommunens budget för år 2015 och flerårsplan 2016-2017 med indikatorer
Kommunfullmäktiges beslut
att fastställa mål och budget för 2015, innefattande inriktnings- och verksamhetsmäl med
tillhörande indikatorer samt drift-, investerings-, resultat~ och finansieringsbudget, som
kommunens budget for 2015 och ekonomisk plan för 2016 och 2017
innebärande att fastställa resultatnivån till201 tkr for år 2015, till8 620 tkr for år 2016 och
till 17 848 tia för år 20 17
och innebärande att fastställa nivån for nettoinvesteringar 2015 till 96 256 tkr, for 2016 till
142 228 tkr och f6r 2017 till296 040 tkr
att fastställa oförändrad skattesats (22:21 kr) för år 20 I 5
att ge ekonomikontoret i uppdrag att verkställa de tekniska justeringar som är en direkt
följd av eventuella organisationsförändringar, förändrade kapitalkostnader och
omfördelning av Iöneökningsanslag.
Sammanfattniug
Kommunfullmäktige fastställde 20 14~06-16, § 78 budget för år 2015 och flerårsplan
2016-2017.
Inför vmje ny mandatperiod ska budget och skattesats fastställas av nyvalda
kommunfullmäktige.
Beslutsundedag
•
•
•
Kommunfullmäktiges protokol12014-06-16, § 78
Kommunfullmäktiges ind\katorer 2015 till kommunkoncernens inriktnings- och
verksamhetsmål
Kommunstyrelsens protoka Il 2014-11-18, § 23 8.
Protolwllet ska sliicl{as till
Samtliga nämnder
Ekonomichefen
S= c:..- l)
MISSIV
1 (2)
2014-11~12
Kommunfullmäktige
Kommunfullmäldiges indikatorer 2015 till Kommunl\.oncernens
inriktnings- och verksamhetsmål
Dnr 2014.1960
Sammanfattning
Kommunfullmäktige beslutade 2014~06-16 § 78 om Kommunkoncernens
inriktnings- och verksamhetsmål (Mål & Budget 2015 och flerårsplan
2016-2017).
I bifogat dokument finns förslag till indikatorer för budgetåret 2015.
Indikatorerna syftar till att ge KF nödvändig information om verksamheten
och ger samtidigt verksamheterna tydliga styrsignaler avseende vilka
tesultat som förväntas uppnås.
Merparten av indikatorerna bygger på redan existerande
informationskällor. Detta för att dels skapa möjligheter till jämförelser
med andra kommuner, dels för att uppföljningen ska vara så
kostnadseffektiv som möjligt.
I vissa fall finns redan uppföljningsinformation för 2014) i andra fall är
denna information ännu inte känd. För varje indikator har en målnivå för
2015 angetts. Målnivån är det politiska målet för 2015 och ska vara en
realistisk förväntan utifrån tilldelad budget. Utifrån målnivån kommer KF
kunna följa upp om verksamheterna skapar förväntade resultat eller inte.
Beslutsunderlag
Missiv: Kommtmfullmäktiges indikatorer 2015 till Kommunkoncemens
inriktnings- och verksamhetsmål, 2014-11-12
Kommunfullmäktiges indikatorer till Kommunkoncernens inriktnings- och
verksamhetsmål 2015, 2014-11-12
Karlshamns Kommun •Kommunlednlngsförvaltnlngen
Rådhuset • 374 81 Karlshamn· Tfn 0454·810 00 · Internet: www.l<arlshamn.se
MEDDELANDEFRAN
STYRELSEN NR 8
Sveriges
Kommuner
och landsting
Vårt dn r
14/1994
2014-12-12
Avdelningen för vård och omsorg
lng-Marie Wieselgren
MikaelMalm
Kommunstyrelserna
Landstingsstyrelsema/regionstyrelserna
Överenskommelse om stöd till riktade insatser inom
området psykisk<o~.~lsa 2015
<~::~>
Dnr 14/6484
,,·~_;'
/~~.:~
-·;,...'
.~.-:.-
Beslut
Sveriges Kommuner och Landstings styrelse har den 12 december 2014 b~slhtat om
•
-~
,h•
att godkänna överenskommelsen mellan staten och·'Syeriges Kommllllel~ch
Landsting om stöd till riktade insatser inom området psy!cisk ohäl~~;för år 2015, samt
att i en skrivelse informera styrelserna i kommuner, land~tiQg g.ch regioner om
överenskommelsen
'"l::<
Bakgrund
\\
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har for år 20l5 tecknat eri.JlY
överenskommelse (se bilaga) om stöd till riktade insat~er for att forbäfu~ vården och
omsorgen for personer med psykisk ohälsa, sjukdopi och funktionsned~ättmng.
Överenskommelsen är en fortsättning på 2012, 20)3 och 2014 års överensiq>mmelser
(dnr 12/2886; 12/6984; 13/7159).
.
\.
~
Den nuvarande prestationsbaserade modellen J#ed grundkrav och prestationsrrl~l
började tillämpas i och med 2012 års överenskommelse. Prestationsmålen for de i
överenskommelsen prioriterade målgruppem~- barn och unga med psykisk ohäi~a
samt personer med omfattande eller komplice:rad psykiatrisk problematik - har
utvecklats successivt for vruje år. Avsikten har varit att på detta sätt påskynda
·,·;
utvecklingen inom området och åstadkomma yaraktiga forbättringar for
målgrupperna.
··.-~
Partema är eniga om att 2015 blir ett år med iririktning på att vidmakthålla uppnådda
resultat och forbereda en långsiktig satsning for"~ommande år. Det är angeläget att ,
de erf~enheter som gjorts dels i de senaste årens.utvecklingsarbeten dels i arbetet ;
med att st,ödja huvudmännen i att implementera riy kunskap och utveckla
ändamålsenliga former för samverkan fortgår och fordjupas. Mot bakgrund av detta' J
åtar sig SKL att
under 2015 ge kommuner och landsting
verksamhetsnära stöd me4 .,;!
\
. ..
utgångspunkt i de erfarenheter som gjorts inom projektenoch de nätverk som finns/
inom organisationen.
·.l
Sveriges Kommuner qch Landsting
Post 118 82 Stockhofm,, Bes(Jk: Hornsgatan 20
Tfn: växel 08-452 70
Fax: 08!.452 70 50
[email protected], Org nr: 2.22000-0315, www.skl.se
09.
•··
··-.. "'
.--{;~·;; >
.. -·
.:.;--~
2014-12-12
Sveriges
Kommuner
och landsting
Vårt dnr
14/1994
En ny inriktning med 2015 års överenskommelse är att det under året ska utarbetas
en strategi för hur samhället bäst kan möta den ökade psykiska ohälsan i
befolkningen. strategin ska bygga på strukturer som är hållbara över tid och där
statliga myndigh~ter, landsting, kommuner, professionella tOreträdare och patient-,
brukar- och anhörlgo.rganisationer samverkar. Vissa insatser för att ge underlag till
strategin kommer att bedrivas inom ramen för överenskommelsen och SKL ska
under året bistå regeringeril'd~n analys som ska ligga till grund för strategin.
~
-,'
'·<;-,~
·.
Överenskommelsen för 2015 omfattar
totalt 696 Mkr varav 630 Mkr är
···t\
stimulansmedel att fördela till kommuriet:.Qch landsting efter prestation. SK.L får
disponera 66 Mkr för att tillsammans med ko.!J!Inuner och landsting genomföra
utvecklingsarbete i enlighet med överenskomniels~n och finansiering av
samordningsftmktionen.
Överenskommelsen om stöd till riktade insatser inom onft~~et psyki*·6hälsa 2015
redovisas i bilaga 1.
Sveriges Kommuner och Landsting
~~
~
Ordförande
'
.l
··l'
·'
l
---------------
------------
REG ERINGSKANSLIET
Socialdepartementet
Sveriges
Kommuner
och Landsting
Stöd till riktade insatser inom
området psykisk ohälsa 2015
överenskommelse mellan staten och
Sveriges Kommuner och Landsting
2
Innehåll
1.
Bakgrund och mål med överenskommelsen ..................................................... 3
2.
Inriktning 2015 ..................................................................................................5
2.1 stödfunktion till huvudmännen i utvecklingsarbetet.. .................................... 5
2.1.1 stödets inriktning till verksamheter som möter barn och unga .............. 7
2.1.2 stödets inriktning till verksamheter som möter vuxna med omfattande
eller komplicerad psykiatrisk problematik ........................................................ 8
2.2 Självskadeprojektet .......................................................................................10
2.3 Analys för att möta psykisk ohälsa i befolkningen ........................................ 10
3.
Den ekonomiska omfattningen av överenskommelsen .................................. 10
3.1 Samordningsfunktion på SKL. ........................................................................11
3.2 stödfunktioner på SKL ...................................................................................11
4.
Grundkrav och prestationsmål ........................................................................ 11
4.1 Grundläggande krav ......................................................................................12
4.2 Prestationsbaserade mål ...............................................................................16
4.2.1 Barn och unga .........................................................................................16
4.2.2 Personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik .20
5.
Uppföljning av överenskommelsen .................................................................25
6.
Utbetalningsvillkor ..........................................................................................26
7.
Redovisning av ekonomiska medel och återbetalning .................................... 26
8.
Godkännande av överenskommelsen ............................................................. 27
3
l. Bakgrund och mål med överenskommelsen
Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har genom årliga
överenskommelser mellan 2012 och 2014 enats om stöd till riktade
insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med
psykisk ohälsa och för personer med omfattande eller komplicerad
psykiatrisk problematik. Med barn och unga avses flickor och pojkar
samt unga kvinnor och män. Personer med omfattande eller komplicerad
problematik avser kvinnor och män i alla åldrar. Föreliggande
överenskommelse är en fortsättning på 2012, 2013 och 2014 års
överenskommelser.
Arbetet utgår från de övergripande målsättningar som anges i
regeringens Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa
2012-2016 (PRIO psykisk ohälsa):
•
•
•
En jämlik, kunskaps baserad, säker och tillgänglig vård och
omsorg av god kvalitet
Tillgång till arbete och sysselsättning
Möjlighet till delaktighet och inflytande
Regeringen antog PRIO psykisk ohälsa i maj 2012. Även SKL antog en
långsiktig handlingsplan för psykisk hälsa under våren 2012 utifrån ett
kongressuppdrag. De satsningar som föreliggande överenskommelse
reglerar ska bidra till att komma ytterligare ett steg närmare de
övergripande mål och delmål som anges i respektive handlingsplan. Så
långt möjligt ska data analyseras för pojkar och flickor, män och kvinnor
separat och skillnader mellan åldersgrupper och andra relevanta faktorer
beaktas.
Regeringen har för 2015 föreslagit riksdagen att 844 000 000 kronor
avsätts för att stimulera utvecklingen på området. SKL bidrar med
samordning av genomförandet av de insatser som sker i kommuner och
landsting, och skapar möjligheter för erfarenhetsutbyte mellan
kommuner och landsting. Arbetet sker i samverkan med organisationer
som företräder patienter, brukare och anhöriga samt med relevanta
myndigheter.
4
Genom 2015 års överenskommelse fortsätter parterna att ta ett
gemensamt ansvar för att följande steg tas mot de övergripande målen:
Patienters, brukares och anhörigas inflytande ökar individuellt
och på organisationsnivå.
Barn, unga och deras familjer hittar enkelt information om hjälp
och stöd, och tillgängligheten till rätt stöd på rätt vårdnivå ökar.
Fler barn, ungdomar och unga vuxna med psykisk ohälsa som har
behov av insatser från flera huvudmän får samordnade och
gemensamt planerade insatser.
Patienterna i den psykiatriska tvångsvården upplever större
delaktighet och tvångsåtgärderna minskar.
Kvalitetsregistrens utdata används och resulterar i viktiga
framsteg, som att fler personer med allvarliga psykiska sjukdomar
får en uppföljning av sin läkemedelsbehandling och att fler
erbjuds hälsofrämjande insatser.
Kunskapen ökar om hälsofrämjande, förebyggande och tidiga
insatser för att motverka psykisk ohälsa i skolan, hos elevhälsan
och barn- och ungdomshälsan, liksom tillgängligheten till den
typen av msatser.
Kunskapen ökar i skolan, hälso- och sjukvården och
socialtjänsten när det gäller att upptäcka, förebygga och effektivt
behandla självskadande beteende.
Äldres psykiska ohälsa uppmärksammas och behandlas i högre
u t s träckning.
Stödstrukturer förstärks för implementering av tillgänglig och ny
kunskap samt för fortsatt kunskapsutveckling och gemensamma
behovsanalyser mellan skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård,
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
Nya arbetssätt vidareutvecklas av berörda myndigheter och SKL i
syfte att ge gemensamt och relevant kunskapsstöd som kan
användas i socialtjänst, hälso- och sjukvård, elevhälsa och för
samverkan kring barn och unga och personer som på grund av
psykisk ohälsa behöver stöd av flera aktörer.
Användbara system för rapportering av data vidareutvecklas av
myndigheterna och huvudmännen, med målet att det ska finnas
verktyg och arbetssätt som stöder ett kontinuerligt
verksamhetsnära utvecklingsarbete, och samtidigt ger de
nationella data som behövs för att följa och styra utvecklingen.
Ett nytt mål med överenskommelsen 2015 är att det vid årets utgång
finns en plan för hur resultaten av det arbete som bedrivits 2012-2015
~l
5
ska vidmakthållas och bli en del av en långsiktig struktur. Det är
angeläget att berörda aktörer samverkar för att möta den ökande
psykiska ohälsan i befolkningen med kunskap och utvecklade arbetssätt.
Planen ska tas fram av parterna gemensamt och vara en del av ett
underlag för att bestämma den fortsatta inriktningen för satsningen på
området psykisk ohälsa.
2. Inriktning 2015
Staten och SKL ska under 2015 fokusera på att ge huvudmännen stöd för
lokal och regional verksamhetsutveckling och på att säkerställa en
framtida positiv utveckling inom området psykisk ohälsa. En viktig del
av arbetet kommer att vara att säkerställa att de resultat som uppnåtts
genom PRIO, till exempel när det gäller samverkan mellan landsting och
kommuner, vidmakthålls. Det är också av stor vikt att den kunskap som
har genererats inom ramen för utvecklingsarbete och projekt bibehålls,
sprids och kommer till användning i verksamheterna.
Under 2015 avser regeringen att göra en analys och återkomma avseende
hur den fortsatta satsningen för bättre psykisk hälsa ska utformas.
Viktiga utgångspunkter är att arbetet ska bygga på strukturer som är
hållbara över tid och där statliga myndigheter, landsting, kommuner,
professionella företrädare och patient-, brukar och anhörigorganisationer
samverkar. Vissa insatser för att ge underlag till beslut om den fortsatta
inriktningen kommer att bedrivas inom ramen för överenskommelsen,
och SKL ska under året bistå regeringen i den analys som ska ligga till
grund för beslutet.
2.1 stödfunktion till huvudmännen i utvecklingsarbetet
SKL har under de senaste åren bedrivit utvecklingsarbeten inom flera
olika områden för personer med psykisk ohälsa. Verksamheten har
präglats av innovation, utveckling av samverkansformer och stöd till
huvudmännen i att identifiera och använda relevanta metoder och
utveckla de verksamheter som träffar barn, unga och vuxna med psykisk
ohälsa.
Merparten av utvecklingsprojekten avslutas vid årsskiftet 2014-2015.
Det är angeläget att de erfarenheter som gjorts i projekten och i arbetet
med att stödja huvudmännen i att implementera ny kunskap och
utveckla ändamålsenliga former för samverkan fortgår. Mot bakgrund av
detta åtar sig SKL att under 2015 att ge kommuner och landsting
verksamhetsnära stöd med utgångspunkt i de erfarenheter som gjorts
inom projekten och de nätverk som finns inom organisationen.
6
A. Analys
SKL åtar sig att stödja de kommuner och landsting som så önskar med
att sammanställa data och annan information som rör regionen och med
att analysera behov av nya metoder och utvecklade arbetsformer. SKL
har utvecklat egna datakällor som är användbara för huvudmännen när
det gäller analys av behov. Det finns även andra datakällor som SKL kan
vara behjälpliga i att sammanställa och analysera, exempelvis från
Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och
Folkhälsomyndigheten. Syftet är att ge huvudmännen stöd för att
analysera och planera sin verksamhet när det gäller att på kort och lång
sikt motsvara medborgarnas behov.
B. Metodstöd
SKL har genom de projekt som bedrivits inom ramen för
överenskommelser med staten tagit fram och provat metoder för
verksamhetsutveckling såväl som för samverkan. SKL ska under 2015 ge
kommuner och landsting stöd i att identifiera väl beprövade metoder.
Detta ska göras mot bakgrund av en genomförd analys av utbud och
behov. SKL ska i arbetet använda såväl egna erfarenheter från de senaste
åren som annan relevant kunskap. Socialstyrelsen har ett pågående
kunskapsstyrningsuppdrag på området och kan bistå med kunskap och
kompetens, liksom SB U och andra berörda myndigheter.
C. Implementeringsstöd
Erfarenheter från de senaste årens arbete visar att det finns ett stort
behov av stöd för att implementera ny kunskap och fasa ut gammal i de
verksamheter som vänder sig till personer med psykisk ohälsa. SKL har
inom ramen för sina projekt haft nära samverkan med sina medlemmar
när det gäller arbetet att på ett effektivt sätt införa nya metoder och
samverkansformer. Under 2015 ska SKL erbjuda de verksamheter och
huvudmän som önskar praktiskt och konsultativt stöd för att möjliggöra
ett effektivt utvecklingsarbete. SKL åtar sig att utveckla former för
samverkan med Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Skolverket,
Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och andra berörda myndigheter
för de nedan angivna utvecklingsområdena (avsnitt 2.1.1 och 2.1.2).
I 2014 års överenskommelse hade SKL två olika projektfåror för
utveckling av insatser, barn och unga samt vuxna med omfattande eller
komplicerad psykiatrisk problematik. Arbetet under 2015 fortsätter i
samma form.
7
2.1.1 Stödets inriktning till verksamheter som möter barn och unga
Mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts inom ramen för
utvecklingsområdet barn och unga med psykisk ohälsa ska SKL stödja
sina medlemmar med analys, metodstöd och implementeringsstöd när
det gäller följande områden:
-
Första linjen för barn och unga med psykisk ohå'lsa
På många platser finns det otydligheter när det gäller vilken
funktion eller verksamhet som ska ge första linjens insatser till de
barn och unga som har, eller riskerar att få, psykisk ohälsa. För att
kommuner och landsting ska kunna möta barns och ungdomars
behov av stöd bör det vara tydligt vilken aktör som har vilket
uppdrag och hur gränsdragningen mellan uppdrag ser ut.
Uppdragen måste därtill bilda en synkroniserad helhet.
-
Barn i psykiatrisk tvångsvård
SKL har framgångsrikt genomfört genombrottsprojektet Bättre
vård - Mindre tvång för att minska tvångsåtgärder och förbättra
innehållet i den psykiatriska tvångsvården. Barnombudsmannen
gjorde under 2013 en granskning av den psykiatriska vården för
barn. Granskningen visar att det finns behov av ett liknande
arbete specifikt inriktad mot barn.
-
Skola och psykisk hå'lsa
Aktuell forskning visar ett tydligt samband mellan goda
skolresultat och psykisk hälsa. Rutiner, metoder och
samverkansformer behöver utvecklas för att barn och elever ska
må bra, kunna tillgodogöra sig förskolans verksamhet, kunna nå
grundskolans alternativt grundsärskolans kunskapskrav och
kunna söka och fullfölja en gymnasieutbildning. Det handlar dels
om att förskola och skola arbetar hälsofrämjande och förebygger
psykisk ohälsa, dels om hur barn och unga som behöver stöd eller
särskilt stöd kan upptäckas och ges sådant stöd i ett tidigt skede
(exempelvis av elevhäls an). I de fall barn eller elever är i behov av
stöd från fler verksamheter ska förskola och skola synkronisera
insatserna med exempelvis socialtjänst och hälso- och sjukvård.
-
Tidiga insatser/sociala investeringar
Ett stort antal kommuner och några landsting har avsatt medel i
speciella former för tidiga insatser (så kallade sociala
investeringar) och det finns stor efterfrågan på metodstöd. Här är
ett område där det finns stort utrymme för gemensamt
utvecklingsarbete över landet. SKL åtar sig att skapa en arena för
kunskapsutbyte. Syftet är att skapa möjligheter för kommuner
8
och landsting att göra insatser för barn och unga så tidigt som
möjligt i livet och att mäta effekterna av dessa investeringar.
-
Barn i behov av sammansatt stöd
Det finns på många håll stora behov när det gäller att utveckla
verksamheter som vänder sig till barn och unga med komplex
problematik, barn och unga som är i behov av samtidiga
stödinsatser från flera aktörer inom såväl kommun som landsting.
För att vardagen ska fungera som en helhet för dessa barn och
unga krävs att insatserna från de olika aktörerna är
synkroniserade och utgår från barnets eller ungdomens aktuella
livssituation.
-
Ledning och styrning
Många huvudmän har behov av stöd för att utveckla gemensam
ledning och styrning. SKL ska ge huvudmännen stöd i att
beskriva, utveckla och formera samverkansstrukturer för barns
och ungas psykiska hälsa. Fokus ska vara förvaltnings- och
huvudmannaöverskridande analys och målformulering för att
uppnå en helhetssyn på barns och ungas behov.
2.1.2 Stödets inriktning till verksamheter som möter vuxna med omfattande
eller komplicerad psykiatrisk problematik
Mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts inom ramen för
utvecklingsområdet vuxna med omfattande eller komplicerad psykiatrisk
problematik ska SKL stödja sina medlemmar med analys, metod- och
implementeringsstöd på följande områden:
-
Inventering av behov
Det är av stor vikt att stödja kommunernas arbete med att följa
upp målgruppens levnadsförhållanden och behov enligt
bestämmelserna i socialtjänstlagen (2001 :453) (SoL) på det sätt
som utvecklats inom ramen för de inventeringar som huvuddelen
av kommunerna genomfört. Arbetet har kommit igång och
viktiga erfarenheter har gjorts som behöver spridas och användas.
-
Ökade möjligheter till arbete och sysselsättning
Det finns fortfarande utvecklingsbehov när det gäller
sysselsättningsfrågorna, som inte sällan är ett delat ansvar mellan
flera olika aktörer. Kommuner och landsting har behov av stöd
när det gäller att tillsammans med Arbetsförmedlingar och
Försäkringscenter lokalt och regionalt utveckla strategier för att
öka sysselsättningsgraden hos målgruppen.
9
-
Psykosociala insatser
Arbetet med att införa de insatser som finns angivna i Nationella
riktlinjer för psykosociala insatser för berörda målgrupper pågår
på många ställen, men det finns fortfarande behov av stöd med att
utveckla verktyg och möjligheter att följa upp att ny kunskap
omsätts i praktiken.
-
Utveckla samordnade insatser
Arbetet med att utveckla samverkan kring vuxna med komplexa
behov, utifrån gällande lagstiftning och regelverk, har stimulerats
genom tidigare överenskommelser. Det finns dock fortfarande
behov av att ge stöd till huvudmännen i att utveckla och använda
integrerade och samhällsbaserade arbetsformer utifrån riktlinjer
och erfarenhetsbaserade metoder.
-
Utveckla och använda kvalitetsregister på området
Inrapportering i relevanta kvalitetsregister har varit central i
tidigare överenskommelser, och bidragit till att öka
användbarheten av dem. Det finns fortfarande utvecklingsbehov
på området, särskilt när det gäller att skapa systematiska former
för att använda dessa data för att utveckla vården. Det finns också
behov av att stödja kommuner och landsting i arbetet med att
kombinera data från kvalitetsregistren med kunskap från
kommunernas uppföljning av målgruppens levnadsförhållanden
för verksamhets- och kvalitetsutveckling.
-
Förbättra äldres psykiska hå'lsa
Psykisk ohälsa är utbredd bland äldre personer samtidigt som
uppföljningar visar att målgruppen inte alltid får rätt stöd och
behandling. Gruppen äldre med psykisk ohälsa växer och det är av
stor vikt att stimulera och stödja huvudmännens arbete med att
utveckla och tillgängliggöra adekvata insatser.
SKL åtar sig också att stödja kommuner och landsting när det gäller
kompetensförsörjning, och i förekommande fall tekniskt stöd för
utveckling och arbete med de grundkrav och de prestationsmål som finns
i 2015 års överenskommelse. Det gäller exempelvis erfarenheterna från
det s.k. METIS-projektet (Mer teori i specialistutbildningen) där SKL
kan stödja landstingen i att utveckla en välfungerande teoretisk
utbildning för blivande specialister i barn- och vuxenpsykiatri utifrån
nuvarande METIS-kurser. SKL har även sedan tidigare utgjort ett stöd
för huvudmännen i att bevaka området e-hälsotjänster ur ett psykisk
hälsa-perspektiv och i att stödja och utveckla landstingens
e-hälsotjänster. Detta har bland annat resulterat i att det i dag finns
10
webbaserat stöd för självhjälp vid depression samt att kommuners och
landstings information till barn och unga har förbättrats.
2.2 Självskadeprojektet
SKL ska säkerställa att arbetet i Självskadeprojektet fortsätter under
2015. Organiseringen i noder ska då ses över och en noggrann
genomgång göras av vilka arbetssätt som varit framgångsrika samt vilka
behov som återstår. Under året ska också en långsiktig och hållbar
lösning ha tagits fram, beslutats och förankrats, för hur en nationell och
regional högspecialiserad vård för personer med allvarlig problematik ska
organiseras, lokaliseras och finansieras. Ett förslag på en långsiktig
forskningsplan ska utarbetas. Vidare ska ett förslag på användbara
kvalitetsindikatorer tas fram, och en mall för gemensam uppföljning ska
prövas.
2.3 Analys för att möta psykisk ohälsa i befolkningen
SKL åtar sig genom denna överenskommelse att samarbeta med staten
för att göra en analys som ger underlag för en fortsatt satsning på
området, med fokus på hur samhället bäst kan möta den ökande psykiska
ohälsan i befolkningen. I arbetet kommer också ytterligare parter såsom
statliga myndigheter, patient- och brukarorganisationer och
professionella företrädare att involveras. SKL kommer bland annat att
svara för att sammanställa kunskap från de utvecklingsprojekt som
bedrivits och komma med förslag på hur de uppnådda resultaten av dessa
kan vidmakthållas.
3. Den ekonomiska omfattningen av överenskommelsen
För 2015 avsätter regeringen 696 000 000 kronor för denna
överenskommelse. Av dessa avsätts 630 000 000 kronor för att utbetalas
till de kommuner och landsting som klarar grundkraven och ett eller
flera av prestationsmålen som anges i avsnitt 4. SKL får disponera
66 000 000 kronor till en samordningsfunktion, utvecklingsstödjande
arbete på områdena barn och unga med psykisk ohälsa och personer med
omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik,
självskadeprojektet och insatser i det gemensamma arbetet med att
analysera hur samhället bäst kan möta en ökad psykisk ohälsa i
befolkningen.
11
3.1 Samordningsfunktion på SKL
Parterna är överens om att regeringen avsätter 4 000 000 kronor för en
samordningsfunktion på SKL. Det samordnande arbete som bedrivs för
att stödja utvecklingen inom områdena barn och unga med psykisk
ohälsa respektive vuxna med svår eller komplicerad psykiatrisk
problematik ska finansieras inom samordningsfunktionen. SKL får
använda medlen för övergripande samordning av satsningen, att
arrangera möten med medlemmar och SKL:s nätverk på området samt
län~dialoger och samverkan med relevanta myndigheter. Medlen får
vidare användas till att administrera Inrapporteringsverktyget för 2015
års prestationer samt för att i övrigt stödja huvudmännens insatser inom
ramen för denna överenskommelse. SKL åtar sig också samordna och
administrera det stöd för analys, metodstöd och implementering som
beskrivs i avsnitt 2.1.
Ytterligare 2 000 000 kronor får disponeras för insatser i regeringens
arbete med att analysera och utforma den fortsatta satsningen för att
minska den psykiska ohälsan i befolkningen.
3.2 stödfunktioner på SKL
SKL får 60 000 000 kronor för att starta, utveckla och driva de
stödfunktioner för barn och unga med psykisk ohälsa respektive vuxna
med svår eller komplicerad psykiatrisk problematik som beskrivits i
avsnitt 2.1. Detta inkluderar utvecklingsarbete som bedrivs i landsting
och kommuner såsom Självskadeprojektet.
4. Grundkrav och prestationsmål
Större delen av de medel som avsätts för 2015 fördelas enligt en
prestations- och resultatbaserad modell. Medlen fördelas till kommuner
och landsting som når prestationsmålen enligt ett system som baseras på
antalet invånare den 31 december 2014.
Prestationsmålen är utformade för att stimulera utvecklingen inom några
områden som är viktiga för att målen i parternas handlingsplaner ska
uppfyllas och därigenom förbättra insatserna till flickor, pojkar, kvinnor
och män med psykisk ohälsa. Det bör understrykas att såväl staten som
SKL, kommunerna och landstingen även bedriver utveckling på en rad
andra områden inom psykisk ohälsa.
Prestationsmålen syftar till att stimulera att landsting och kommuner
uppmärksammar behov hos de målgrupper som överenskommelsen tar
~l
12
sikte på, anger ansvarsfördelning för de behov som finns, sätter upp mål
och planerar sin verksamhet samt samverkar med varandra och andra
berörda aktörer inom området. Det är parternas gemensamma avsikt att
de medel som landsting och kommuner erhåller genom prestationerna
ska användas för utvecklings- och förbättringsarbete inom området
psykisk ohälsa, och att medlen får användas under 2015 och 2016.
SKL får rekvirera 630 000 000 kronor från Kammarkollegiet att fördela
mellan de landsting och kommuner som, enligt regeringens beslut, lever
upp till de angivna grundkraven och prestationsmålen.
4.1 Grundläggande krav
För att kunna få del av prestationsmedlen måste kommuner och
landsting leva upp till två grundläggande krav, så kallade grundkrav.
Grundkraven är utformade så att landsting och kommuner behöver
samverka för att uppnå dem. Om någon enstaka kommun inte uppfyller
grundkraven kan landstinget och övriga kommuner ändå få ta del av
prestationsmedlen under förutsättning att landstinget uppfyller
grundkraven samt att de kommuner som uppfyller grundkraven omfattar
minst 80 procent av länets invånare. En kommun eller ett landsting som
inte uppfyller grundkraven kan inte ta del av de prestationsbaserade
medlen. Landstingets maximala prestationsbaserade ersättning uppgår till
det procenttal som motsvarar invånarantalet för de kommuner som
uppfyller grundkraven per den 31 december 2014.
Grundkrav 1. Samverkansöverenskommelser
I länet ska det finnas överenskommelser om samverkan kring
personer med psykisk funktionsnedsättning.
Av överenskommelserna ska det framgå vilka målgrupper som
omfattas, gemensamma mål för landstingets och kommunernas
verksamheter, rutiner för hur samordnade individuella planer ska
upprättas, ansvarsfördelningen på områden där gemensamma
insatser krävs samt former för hur tvister mellan parterna ska lösas.
Tidigare ingången överenskommelse och tidigare upprättade
handlingsplaner ska ha följts upp under året och nya handlingsplaner
med utgångspunkt från senaste uppföljningen ska ha upprättats för
att utveckla samverkan under 2016. Organisationer som företräder
13
patienter, brukare och närstående ska ha lämnat synpunkter på
överenskommelser som ingåtts under 2015 och på
handlings planerna.
Huvudmännens ansvarsfördelning, arbetssätt, samverkan och
kommunikationsvägar är viktiga för att den enskilde ska få sina behov
tillgodosedda. Staten och SKL är överens om vikten av att alla landsting
och kommuner arbetar med en gemensam överenskommelse, i enlighet
med 5 kap 8 a§ SoL och 8 a§ hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763) (HSL). Parterna är därför överens om att 2014 års grundkrav
ska kvarstå även 2015. Syftet med samverkan är att den enskildes
situation ska förbättras och att insatserna ska samordnas utifrån dennes
behov liksom att säkerställa en god och säker vård och omsorg.
Patient-, brukar och anhörigerfarenheter behöver bli en naturlig del av
det lokala och regionala kvalitetsarbetet. Den enskildes delaktighet och
inflytande behöver öka. 2014 års krav på att utforma strategier för detta
ska därför kvarstå 2015. Ett sådant krav förutsätter att organisationerna
kan genomföra detta lokalt, regionalt och nationellt. Detta gäller inte
minst då årets grundkrav har ett ökat fokus på hur patienters, brukares
och närståendes synpunkter på verksamhetsnivå kan inhämtas, följas upp
och användas för fortsatt kvalitetsutveckling. Regeringen har särskilt lyft
behovet av ett nationellt stöd för de delar i överenskommelsen som rör
inflytande för patienter, brukare och närstående i det uppdrag som
Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) har.
De nya handlingsplanerna ska innehålla strategier för hur:
- kommuner och landsting gemensamt i länet kan utnyttja
befintliga resurser mer effektivt för att fullgöra de åtaganden
som finns i respektive handlingsplan,
kommuner och landsting kan utveckla och implementera
arbetsformer för personer som har behov av insatser från båda
huvudmännen, samt
patienters, brukares och anhörigas inflytande och delaktighet
kan fortsätta utvecklas på individnivå och hur deras
synpunkter på verksamhetsnivå kan inhämtas, följas upp och
användas för fortsatt kvalitetsutveckling.
Grundkrav 1 anses uppfyllt om:
innehållet som anges i grundkravet finns med i
samverkans överenskommelsen,
14
det finns en dokumenterad uppföljning av 2014 års handlingsplan
och en ny handlingsplan för 2016,
beskrivningen av hur patienters, brukares och anhörigas
synpunkter inhämtas och används omfattar såväl individ- som
verksamhetsnivå, samt att en beskrivning lämnas av hur individer
och organisationer har deltagit och lämnat synpunkter på den nya
överenskommelsen/ den reviderade handlings planen,
i det fall en ny överenskommelse ingås under 2015, av denna
framgår att organisationer som företräder patienter, brukare och
närstående har lämnat synpunkter på den nya överenskommelsen,
och dessa redovisas, och
de kommuner och landsting som fattar beslut om en ny
överenskommelse 2015 har gjort en uppföljning av tidigare
överenskommelse samt upprättat en handlingsplan för utveckling
av samverkan 2016.
Överenskommelserna, tillsammans med de synpunkter som lämnats av
patient-, brukar och anhörigorganisationer, ska redovisas i
Inrapporteringsverktyget på SKL senast den 1 november 2015.
Grundkrav 2: W ebbaserad information till barn och unga
Landstinget och kommunerna i länet ska tillhandahålla webbaserad
information eller motsvarande där det beskrivs vart i landstinget
respektive kommunerna barn och unga med psykisk ohälsa och deras
familjer kan vända sig för att få vård, stöd och hjälp. Informationen ska
grunda sig på en beslutad ansvarsfördelning. Under 2015 ska
kommuner och landsting ha gjort en uppföljning och en egen
kvalitetskontroll av sina hemsidor. Uppföljningen kan med fördel göras
länsgemensam t.
Parterna är överens om vikten av att kommuner och landsting har en
tydlig ansvarsfördelning när det gäller insatser till barn och unga med
psykisk ohälsa av olika allvarlighetsgrad. Det är också viktigt att det finns
lätt tillgänglig information om vart ett barn, en ungdom eller dennes
närstående kan vända sig för att få hjälp.
Ett grundkrav för att få del av de prestationsbaserade medlen 2013 och
2014 var att kommuner och landsting utifrån sin ansvarsfördelning
kunde erbjuda information om var stöd och hjälp ges till barn och unga
~l
15
med psykisk ohälsa. Parterna är överens om att kravet ska bibehållas
2015 men att det är viktigt att säkerställa att informationen verkligen
utgår från gällande ansvarsfördelning och att informationen motsvarar
målgruppernas sätt att söka information. Därför ställs krav på regionala
uppföljningar av webbsidornas information. Dessa ska bland annat utgå
från de synpunkter som lämnats av den barn- och ungdomspanel som
under 2014 granskat informationen på hemsidorna.
Under 2015 ska kommuner och landsting ha gjort en uppföljning och en
egen kvalitetskontroll av sina hemsidor, förslagsvis länsgemensamt. Av
uppföljningen ska framgå om landsting och kommuner själva bedömer
att:
informationen på hemsidorna avspeglar den ansvarsfördelning
som finns i länet,
respektive hemsida ger den information som barn och familjer
och unga vuxna behöver för att hitta till rätt insats när de behöver
hjälp,
det finns angivet på hemsidan vilka enheter som rapporterar till
SKL:s Väntetidsdatabas,
hemsidan är utformat på ett användarvänligt sätt för olika åldrar,
samt
de identifierat vilka åtgärder som planeras för kommande år.
Det ska också framgå om kommuner och landsting haft egna
brukarpaneler och/ eller vad i den nationella rapporten från SKL:s
brukarpanel från 2014 som huvudmännen tagit hänsyn till.
Grundkrav 2 anses uppfyllt om:
det finns we b baserad information (eller motsvarande) som
innehåller sådana uppgifter som anges i grundkravet om
förhållandena i den kommun eller det landsting som ansöker om
att får vara med och dela på medlen,
informationen innehåller uppgifter om vart barn och unga med
psykisk ohälsa och deras familjer ska vända sig med olika typer av
problem och olika brådskandegrad:
-
Akuta problem
Olika exemplifierade psykiatriska symtom
Olika exemplifierade sociala svårigheter
Relationssvårigheter
-
Stöd och rådgivning
-
Insatser och behandling
16
-
Andra områden som kommunen och landstinget
identifierat
Kommunen eller landstinget intygar att de gjort en uppföljning
och kvalitetsgranskning av sina hemsidor.
Grundkravet kommer att följas upp genom en webbgranskning som
genomförs av Socialstyrelsen efter den l oktober 2015 i enlighet med den
mall som använts för Socialstyrelsens bedömning under 2013 och 2014.
För att få sin webb granskad ska kommuner och landsting lämna in
underlag med fungerande länkar senast den 30 september via SKL:s
Inrapporteringsverktyg. Uppgifter om att en egen kvalitetskontroll
gjorts ska finnas i Inrapporteringsverktyget senast l november.
De kommuner eller landsting som tillhandahåller informationen på annat
sätt än på webben måste skicka in exempel på detta till Socialstyrelsen via
SKL:s Inrapporteringsverktyg senast den 30 september 2015. Kravet på
vad som ska framgå av informationen är detsamma som i det fall
informationen finns på webben.
4.2 Prestationsbaserade mål
4.2.1 Barn och unga
Prestationsmål Al, A 2 och AJ: Tillgänglighet barn och unga
(A 1.) 50 000 000 kronor delas av de landsting som når målet att:
-minst 90 procent av barn och unga med beslut om en första
bedömning inom den specialiserade barn- och
ungdomspsykiatrin, eller motsvarande sådan verksamhet, har
fått en första bedömning inom högst 30 dagar.
(A 2.) 50 000 000 kronor delas av de landsting som når målet att:
- minst 80 procent av barn och unga med beslut om en första
bedömning inom den specialiserade barn- och
ungdomspsykiatrin, eller motsvarande sådan verksamhet, har
påbörjat fördjupad utredning eller behandling inom högst
30 dagar.
~\
17
(A 3.) 80 000 000 kronor delas av de landsting som rapporterar:
- antalet nybesök per månad för definierade förstalinjeverksamheter.
Hög tillgänglighet till rätt vårdnivå för barn med psykisk ohälsa är ett
prioriterat område för regeringen och SKL. Parterna har redan genom en
tidigare överenskommelse enats om en långsiktig satsning för att
förbättra tillgängligheten till rätt insatser för barn och unga med psykisk
ohälsa. Den dialog som parterna gemensamt genomfört i länen visar att
det inte sällan saknas en första linjes hälso- och sjukvård för barn och
unga med psykisk ohälsa. För att stimulera en positiv utveckling på
området kom parterna 2014 överens om prestationsmålet att landstinget
skulle registrera väntetiderna från första kontakt till första besök i första
linjen för minst en enhet. Landstinget definierar själv förstalinjeverksamheterna.
För att stimulera utvecklingen av förstalinjeverksamheter och få en bild
av i vilken utsträckning specialistverksamheten avlastas är målsättningen
att landstingen ska rapportera samtliga nybesök inom alla sina
förstalinjeverksamheter. 2015 års prestationsmål att minst en av
landstingens förstalinjeverksamheter ska rapportera in sina nybesök får
därför ses som ett första steg. På längre sikt måste också ambitionen vara
att behovet minskar genom förebyggande insatser.
De landsting som rapporterar till den nationella databasen Väntetider i
vården, enligt en nationellt överenskommen metod för kvalitetssäkrad
redovisning, med en svarsfrekvens som motsvarar 95 procent inom de
båda delområden som anges i prestationsmålet, samt under året
genomför mätningar enligt regelverk för väntetider till anmälda första
linjeverksamheter för barn och unga, har möjlighet att ta del
prestationsmedlen.
Prestationsmål A 1 - 3 kommer att anses vara uppfyllt om:
rapporteringen av väntetider sker enligt överenskommet
regelverk,
svarsfrekvensen till den nationella databasen Väntetider i vården
är minst 95 procent för både första besök och
behandling/fördjupad utredning/tillgång till förstalinjes
behandling,
90 procent av barn och unga med beslut om en första bedömning
inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin eller annan
18
verksamhet med uppdrag kring psykisk ohälsa har fått en första
bedömning inom högst 30 dagar,
80 procent av barn och unga med beslut om en första bedömning
inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin eller annan
specialistverksamhet med uppdrag kring psykisk ohälsa, har
påbörjat fördjupad utredning eller behandling inom högst
30 dagar, samt
minst en definierad första linje-verksamhet per landsting
rapporterat in antalet patienter som fått ett nybesök.
Prestationsmålet kommer att följas genom registreringen av uppmätta
väntetider i databasen Väntetider i vården som gjorts för perioden mellan
den 1 januari och den 31 oktober 2015. SKL ska rapportera resultatet av
mätningen till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den
26 november 2015 samt till Socialstyrelsen samma datum, som underlag
för fördelning av medel för prestationerna A 1-A 3.
Prestationsmål A4 och A5: Samordnade individuella planer
(A 4.) 100 000 000 kronor delas av de kommuner som:
- rapporterat hur många samordnade individuella planer enligt
2 kap. 7 § SoL respektive 3 f§ HSL som upprättats för barn och
unga upp till och med 17 år, gjort en uppskattning av behovet av
sådana planer samt erbjudit minst 70 procent av de som erhållit
en samordnad individuell plan att delta i en utvärdering vid
upprättande och uppföljning, samt
- rapporterat hur många samordnade individuella planer enligt
2 kap. 7 § SoL respektive 3 f § HSL som upprättats för barn och
unga upp till och med 17 år som är placerade i HVB-hem,
familjehem och särskilda ungdomshem enligt SoL samt för
samtliga barn och unga 1 som är placerade enligt LVU, gjort en
uppskattning av behovet av sådana planer, samt erbjudit minst
70 procent av de som erhållit en samordnad individuell plan att
delta i en utvärdering vid upprättande och uppföljning.
11
Ungdornar upp till21 år kan vara aktuella vid LVU-placering.
19
(A 5.) 50 000 000 kronor delas av de landsting som:
- rapporterat hur många samordnade individuella planer enligt
2 kap. 7 § SoL respektive 3 f § HSL som upprättats för personer
upp till och med 24 år, gjort en uppskattning av behovet av sådana
planer, samt erbjudit minst 70 procent av de som erhållit en
samordnad individuell plan att delta i en utvärdering vid
upprättande och uppföljning.
Parterna är överens om att arbetet med samordnade individuella planer
även 2015 ska omfatta unga upp till och med 24 år och att barn och unga
som är placerade särskilt ska uppmärksammas. Ä ven de tidigare målen att
följa antalet planer i landstinget och kommunen och skatta behoven av
sådana planer bör bibehållas. Samtidigt ser parterna ett behov av att
tydligare än hittills fokusera på kvaliteten ur den enskildes perspektiv.
Därför tillförs 2015 ett krav som tar sikte på att den unge fått delta i en
utvärdering av planen. U tvärderingen ska bestå av ett antal frågor som
fokuserar på vilken betydelse den unge anser att planen har haft. Vilka
frågorna ska vara kommer att framgå av bedömningskriterierna som
Socialstyrelsen publicerar den 31 januari.
Prestationsmål A 4-5 kommer att anses vara uppfyllt om
kommunen respektive landstinget:
angett hur många barn och unga upp till och med 17 år
(kommun) respektive 24 år (landsting) med psykisk ohälsa som
har en samordnad individuell plan, samt hur många personer i
målgruppen som uppskattas ha behov av en sådan plan mellan den
l januari och den 15 oktober 2015,
angett samma uppgifter för personer upp till och med 17 år som
är placerade i HVB-hem, familjehem eller SIS-institution enligt
SoL, och för samtliga personer som är placerade enligt LVU upp
till21 år (kommun) mellan den l januari och den 15 oktober
2015, samt
har inrapporterat att 70 procent av barn/familjer och ungdomar
som deltagit i upprättandet av en samordnad individuell plan getts
möjlighet att svara på en brukarenkät och att 70 procent av
barn/familjer och ungdomar som deltagit vid uppföljning av
samordnad individuell plan getts möjlighet att svara på
brukarenkäten.
Prestationsmålet kommer att följas upp genom uppgifter som
redovisats i Inrapporteringsverktyget på SKL senast den l november
2015.
20
4.2.2 Personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik
PrestationsmJJ B 1: Kvalitetsregister och hå'lsofrämjande insatser
(B 1.) 100 000 000 kronor delas av de landsting som:
-har registrerat minst 70 procent av patienterna i relevant psykiatriskt
kvalitetsregister (ny~ och återbesök), och visar att
- 70 procent av patienterna som registrerats i PsykosR, Bipolär och
BUSA har fått en läkemedelsuppföljning av en läkare, samt att
- 70 procent av patienterna i PsykosR erbjudits någon av de
hälsofrämjande åtgärder som finns upptagna i registret.
Parterna är sedan tidigare överens om att stimulera utvecklingen inom
vissa utvalda kvalitetsområden utifrån resultat som kan utläsas i
kvalitetsregistren. Detta förutsätter att rapporteringen som sådan även
fortsättningsvis är ett prestationsmåL För 2015 anser parterna att målet
att 70 procent av patienterna i kvalitetsregistren PsykosR och Bipolär ska
ha fått en uppföljning av sin läkemedelsbehandling av en läkare ska ligga
fast. Det ska även utökas till BUSA-registret, vilket gör att patienter med
vissa neuropsykiatriska diagnoser också kommer att omfattas av kravet
på att få en läkemedelsuppföljning. Dessutom är parterna överens om att
hälsofrämjande insatser bör vara ett fortsatt kvalitetsområde där
utvecklingen stimuleras genom att prestationsmedel kopplas till data i
kvalitetsregistren. Det sistnämnda gäller liksom i 2014 års
överenskommelse endast för kvalitetsregistret PsykosR.
Den första delen av prestationen innebär att minst 70 procent av
patienterna registreras i det/ de relevantaNationella kvalitetsregistren
bland följande:
BipoläR
PsykosR
Rättspsykiatri
ECT
BUSA
RiksÄT
LAROS
SBR
Kvalitetsstjärnan
21
Prestationsmål B 1 kommer att anses vara uppfyllt om landstinget:
registrerar aktuella patienter i relevanta psykiatriska
kvalitetsregister enligt listan ovan, så att det motsvarar minst
70 procent av målsiffran för landstinget,
minst 70 procent av de patienter som registrerats i PsykosR,
BipoläR och BUSA har fått en läkemedelsuppföljning av en
läkare, samt
minst 70 procent av de registrerade patienterna i PsykosR
erbjudits någon av de hälsofrämjande åtgärder som finns
upptagna i registret.
Prestationsmålet kommer att följas upp genom uppgifter från
Registercentrum Västra Götaland och direkt från register med annan
plattformslösning. Resultaten avläses för perioden 1 januari till och med
31 oktober 2015. Uppgifterna lämnas av SKL till Socialstyrelsen den
15 november.
Prestationsmål B 2: Minska behovet av tvångsJtgärder
(B 2.) 50 000 000 kronor delas av de landsting som aktivt arbetar för
att minska behovet av tvångsvård och tvångsåtgärder genom
att:
- följa utvecklingen av förekomst av tvångsvård och
tvångsåtgärder,
-visa att huvudmannen följt upp den handlingsplan som
upprättades under 2014, som syftade till att minska behovet av
tvångsvård och tvångsåtgärder för den identifierade tiondelen av
patienterna som blev föremål för flest tvångsvårdstillfällen och
den tiondelen som utsattes för flest tvångsåtgärder,
-utifrån uppföljningen av handlingsplanen har upprättat en ny
handlingsplan för hur man kan fortsätta arbeta för att minska
behovet av tvångsvård och tvångsåtgärder, dels i de ovan nämnda
målgrupperna, men också för övriga patienter med allvarlig och
komplicerad psykiatrisk problematik, samt
-visa att organisationer som företräder patienter, brukare och
närstående har lämnat synpunkter på uppföljningen av
föregående handlingsplan och den nya handlingsplanen.
Arbetet med minska förekomsten av tvångsvård och tvångsåtgärder
har pågått på nationell nivå sedan 2008, främst genom olika versioner
22
av genombrottsprogrammet Bättre vård - Mindre tvång. Genom
2014 års överenskommelse gick arbetet in i en andra fas där ansvaret
lades på respektive landsting för att följa upp de patienter som utsätts
för mest tvång, och upprätta en handlingsplan med aktiviteter i syfte
att minska förekomsten av tvångsåtgärder. Det är parternas
uppfattning att detta arbete fortsatt ska stimuleras genom att ha
prestationsmål på området även i 2015 års överenskommelse.
Prestationsmål B 2 kommer att anses vara uppfyllt om landstinget:
kan visa att de har identifierat den tiondel av patienterna som
blir föremål för flest tvångsvårdstillfällen och den tiondel av
patienterna som utsätts för flest tvångsåtgärder,
kan redovisa uppföljning av den handlingsplan som
upprättades 2014 avseende 2015 års förändringsåtgärder och
en handlingsplan för 2016 i Inrapporteringsverktyget på SKL,
deltagit i nationella utvecklingsaktiviteter för att vidmakthålla
ett verksamhetsnära förbättringsarbete kring tvång i
heldygnsvården eller kan visa egna aktiviteter på området,
samt
deltagit i ett gemensamt kvalitetssäkringsarbete avseende
rapportering av tvångsvårdstillfällen och tvångsåtgärder till
patientregistret (PAR), och redovisat detta genom att ha
skickat in analyser av data för föregående år och, om det finns
tillgängligt, även innevarande år.
Prestationsmålet kommer att följas upp genom uppgifter som redovisats
i Inrapporteringsverktyget på SKL senast den 1 november 2015.
PrestationsmJl B 3: Inventeringar
(B 3.) 150 000 000 kronor delas mellan de kommuner som:
- de senaste fyra åren (2012-2015) gjort en inventering av
personer med psykisk funktionsnedsättning, i enlighet med
Socialstyrelsens inventeringsverktyg alternativt den av SKL
reviderade versionen, och registrerat aggregerade data i
inrapporteringsfunktionen på SKL,
- vid en ny inventering har gjort en ny analys och en
handlingsplan för utveckling på området de kommande två
åren, alternativt
- följt upp den handlingsplan som gjordes 2014 avseende hur
verksamheten ska utvecklas 2015-2016 med fokus på
samordnade individuella planer, delaktighet, inflytande och
23
tillgänglighet på boende- och sysselssättningsområdet, samt
tillgång till de insatser som rekommenderas i Socialstyrelsens
Nationella Riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni,
samt
utifrån uppföljningen har gjort en revidering av
handlings planen.
-
För att säkerställa en långsiktig utveckling när det gäller att möta
behoven hos personer med svår eller komplicerad psykiatrisk
problematik är det avgörande att kommunerna har en god uppfattning
om hur behoven ser ut i den egna kommunen. Inte sällan har personer
med mer omfattande psykisk ohälsa behov av en eller flera insatser
från kommunerna, men dessa behov kan förändras under livet.
Staten och SKL kom 2013 överens om att ett prestationsmål för det året
skulle vara att kommunerna hade genomfört en inventering i kommunen
under de senaste fyra åren i enlighet med Socialstyrelsens
inventeringsverktyg. 2014 gjorde SKL en revidering av
inventeringsverktyget. Kommunerna skulle även analysera hur väl
individernas behov var tillgodosedda på boendeområdet och
sysselsättningsområdet och planera för hur verksamheten kan utvecklas
under de kommande två åren.
Parterna är överens om att den utveckling som prestationsmålet
stimulerat bör vidmakthållas och stödjas ytterligare. Därför kvarstår
målen från 2014 års överenskommelse. Parterna har också sett ett behov
av att ytterligare utveckla delaktigheten för brukare och närstående,
varför det kommer att ställas krav på att kommunen tydligt lyfter fram
frågan om systematiskt inhämtande av brukares och anhörigas
erfarenheter och synpunkter. Detta ska 2015 redovisas i den reviderade
handlingsplanen som tar sikte på arbetet 2016 och 2017.
Den reviderade handlingsplanen ska innehålla:
-
en strategi för hur målsättningen att antalet upprättade
individuella planer stämmer överens med invånarnas behov
av sådana planer,
-
en strategi för hur den enskildes, och i förekommande fall
dennes närståendes, inflytande och delaktighet kan stärkas
vid upprättande av samordnade individuella planer,
24
-
-
-
-
en strategi för hur individernas tillgång till arbete och
sysselsättning kan öka i syfte att höja sysselsättningsgraden
för målgruppen,
en strategi för hur den enskildes inflytande kan stärkas i de
boende- och sysselsättningsinsatser som tillhandahålls av
kommunen, och hur patienters och brukares synpunkter på
verksamhetsnivå kan inhämtas, följas upp och användas för
fortsatt kvalitetsutveckling,
en strategi för hur kommunen i större utsträckning ska
kunna tillhandhålla de insatser som rekommenderas i
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för psykosociala
insatser vid schizofreni, samt
angett datum och plan för när och hur handlingsplanen för
2016 och 2017 ska följas upp.
Med handlingsplan avses i denna överenskommelse en
sammanställning av åtgärder som behöver vidtas för att säkerställa
en positiv utveckling på de områden som i analysen bedöms vara
mest angelägna under de kommande två åren. Handlingsplanerna
ska avse kvinnor och män i alla åldrar. När det gäller strategier för
hur individernas tillgång till arbete och sysselsättning kan öka ska
dessa utarbetas i samverkan med Försäkringskassan och
Arbetsförmedlingen. Försäkringskassan har regeringens uppdrag
att stödja myndigheterna och huvudmännen.
Organisationer som företräder patienter, brukare och anhöriga ska
ha lämnat synpunkter på handlingsplanen.
Prestationsmål B 3 kommer att anses vara uppfyllt om kommunen:
gjort en inventering i enlighet med vad som beskrivs i
prestationsmålet,
gjort en bedömning av hur antalet upprättade samordnade
individuella planer enligt inventeringen överensstämmer med
behovet av sådana planer för personer med psykisk
funktionsnedsättning,
gjort en bedömning av hur den enskildes inflytande kan stärkas i
de boende- och sysselsättningsinsatser som tillhandahålls av
kommunen, och hur brukares och anhörigas synpunkter på
verksamhetsnivå kan inhämtas, följas upp och användas för
fortsatt kvalitetsutveckling,
i samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan
lokalt tagit fram en handlingsplan för att möta behoven hos
25
personer som har behov av samordnade insatser för återgång till
arbete fram till och med 2017,
gjort en bedömning av vilka insatser av de som rekommenderas i
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid
schizofreni som kommunen kan tillhandahålla, samt
lämnat in synpunkter från organisationer som företräder
patienter, brukare och anhöriga.
Inventeringarna, tillsammans med de synpunkter som lämnats av
patient-, brukar och anhörigorganisationer, redovisas till
Inrapporteringsverktyget på SKL senast den l november 2015.
5. Uppföljning av överenskommelsen
SKL ansvarar för att tillhandahålla Inrapporteringsverktyg för
huvudmännen och har en stödjande roll när det gäller att nå och
rapportera prestationerna för 2015. För att SKL ska kunna se till att rätt
uppgifter lämnas till Socialstyrelsen för bedömning ska kommuner och
landsting ha rapporterat in sina uppgifter i Inrapporteringsverktyget
senast den 1 november 2015.
SKL lämnar de inrapporterade prestationerna samlat till Socialstyrelsen
senast den 15 november 2015 (exklusive prestationsmål A1-A3).
Socialstyrelsen gör en bedömning av huruvida landstingen och
kommunerna nått de stipulerade prestationsmålen, beräknar
fördelningen av prestationsmedlen och inrapporterar detta till
Regeringskansliet (Socialdepartementet). Socialstyrelsen erbjuder också
kommuner och landsting möjlighet till förhandsgranskning av de båda
grundkraven. Socialstyrelsen ska erbjuda en preliminär bedömning av om
landsting och kommuner uppfyllt grundkraven så att eventuella brister
kan åtgärdas innan myndighetens slutliga bedömning (exklusive uppgift
om den egna kvalitetsgranskningen av webb). Den preliminära
bedömningen ska ha gjorts och återkopplats tilllandsting och
kommuner före den 1 oktober (grundkrav 1) respektive den 1 september
2015 (grundkrav 2).
Socialstyrelsen ska lämna sin slutliga bedömning av om grundkrav
respektive prestationsmål har uppnåtts till regeringen senast den
30 november 2015. SKL ska lämna det underlag myndigheten behöver
för sin bedömning senast den 15 november.
~l
26
Myndigheten för vårdanalys har regeringens uppdrag att följa upp och
utvärdera resultaten av de insatser som sammantaget görs inom ramen
för PRIO-planen. slutrapporten ska lämnas till Regeringskansliet
(Socialdepartementet) senast den 15 maj 2017. Myndigheten för
vårdanalys ska också senast den 1 oktober varje år lämna årliga
lägesrapporter till Regeringskansliet (Socialdepartementet).
6. Utbetalningsvillkor
Parterna är eniga om att utbetalning av medlen till SKL som anges i
avsnitt 3 ska ske i enlighet med denna överenskommelse. Beslut om
utbetalning av medel sker i regleringsbrevet för 2015 avseende anslag 1:8
Bidrag till psykiatri, inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social
omsorg, anslagsposten 3 Till Kammarkollegiets disposition. Medlen
utbetalas engångsvis efter rekvisition (formulär Rekvisition av bidrag)
ställd till Kammarkollegiet. Rekvisition av medel ska ske senast den
1 december 2015. Rätten till bidrag förfaller om rekvisition inte
inkommit inom denna tid.
Utbetalning av de prestationsbaserade stimulansmedlen tilllandsting och
kommuner som anges i avsnitt 4.2 sker i slutet av 2015 baserat på
uppnådda resultat under perioden 1 januari till den 31 oktober 2015.
Beslut om utbetalning av de prestationsbaserade medlen sker i separat
regeringsbeslut ställt till Kammarkollegiet. Kostnaderna ska belasta
utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, anslag 1:8 Bidrag
till psykiatri, anslagsposten 3 Till Kammarkollegiets disposition. Medlen
får användas av huvudmännen under 2015 och 2016.
7. Redovisning av ekonomiska medel och återbetalning
Parterna är eniga om att verksamhetsredovisningen ska ske per
projekt/insatsområde för samtliga delar i denna överenskommelse i det
fall inget annat har angetts.
En prognos över bidragsförbrukning för 2015 samt en delredovisning
avseende verksamheten ska lämnas till Regeringskansliet
(Socialdepartementet) senast den 10 oktober 2015. SKL ska lämna en
slutlig verksamhetsrapport till Regeringskansliet (Socialdepartementet)
senast den31mars 2016. I verksamhetsrapporten ska SKL redogöra för
den verksamhet som bedrivits med stöd av bidraget.
En ekonomisk redovisning för kalenderåret som visar hur medlen
använts (formulär Ekonomisk redovisning) ska lämnas till
~l
27
Kammarkollegiet senast den 31 mars 2016. Ekonomichefen (eller
motsvarande) ska granska och intyga uppgifterna under punkt tre i den
ekonomiska redovisningen. U n derskrift i original samt information om
eventuella avvikelser och åtgärdsförslag ska finnas med i redovisningen.
Om redovisning inte inkommer i tid kan Regeringskansliet
(Socialdepartementet) återkräva stödet. Medel som inte har utnyttjats
ska återbetalas till Kammarkollegiet senast den31mars 2016.
Rekvisitionen, den ekonomiska redovisningen och
verksamhetsrapporterna ska vara undertecknade i original av en behörig
företrädare för SKL. Regeringskansliets diarienummer för
överenskommelsen och för regeringsbeslut om utbetalning ska framgå av
samtliga handlingar. Regeringskansliet (Socialdepartementet) och
Kammarkollegiet har rätt att begära in kopior av räkenskaper och övrigt
underlag som rör bidragets användning.
Sammanfattning
satsningar 2015
Mnkr
Sidnr
6,0
60,0
630,0
696,0
11
11
11
SKL
Samordningsfunktion m.m. på SKL
Utvecklingsstöd till SKL
Prestationsbaserade medel
Totalt
8. Godkännande av överenskommelsen
Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av
regeringen och Sveriges Kommuner och Landstings styrelse, samt att
riksdagen ställer erforderliga medel till regeringens förfogande.
För staten genom
Socialdepartementet
För Sveriges Kommuner och
Landsting
Stockholm den 17 december 2014 Stockholm den 17 december 2014
t
Av.~~v!~AI&~ . . . ..~............ .
Agneta risson / . . · ·
e _, ...
Statssekr
Håkan Sörman
Verkställande direktör
28
Information som ska ingå i rekvisition och ekonomisk redovisning av icke-prestationsbaserade
medel inom ramen för denna överenskommelse
Rekvisition
1. Kontaktuppgifter
• Bidragsmottagare
Organisationsnummer
• Kontaktperson
• Postadress
• Telefon ink!. riktnummer
• Faxnummer
• E-postadress
2. Bidrag som ansökan avser
Regeringskansliets diarienummer för
bakomliggande överenskommelse
Regeringskansliets diarienummer för
regeringsbeslut avseende utbetalning
Överenskommelsens
benämning
•
Belopp som rekvireras
• Rekvisitionen avser perioden
•
•
•
3. Uppgifter för utbetalning
Bankgiro/Plusgiro
• Önskad betalningsreferens
•
Ekonomisk redovisning_
1. Kontaktuppgifter
• Bidragsmottagare
• Organisationsnummer
• Kontaktperson
• Postadress
• Telefon ink!. riktnummer
• Faxnummer
• E-postadress
2. Bidrag som ansökan avser
Regeringskansliets diarienummer för
bakomliggande överenskommelse
Regeringskansliets diarienummer
avseende regeringsbeslut för utbetalning
• Överenskommelsens benämning
Summa bidrag enligt överenskommelsen
• Summa bidrag som utbetalats från
regeringen/Regeringskansliet
• Period som den ekonomiska
redovisningen avser
3. Redovisning av verksamhet eller aktivitet
• Bidrag som erhållits av
regeringen/Regeringskansliet
• Kostnader
Kostnader (specificera större
kostnadsposter)
• Summa kostnader
• Medel som inte har förbrukats (Bidragkostnader)
4. Ekonomichefens (eller motsvarande)
granskning av den ekonomiska redovisningen
• Alt 1: N.N. (ekonomichefen eller
motsvarande) intygar att den ekonomiska
redovisningen under punkt 3 är korrekt.
• Alt 2: N.N. (ekonomichefen eller
motsvarande) bedömer inte att den
ekonomiska redovisningen under punkt 3
är korrekt. (Avvikelserna och eventuella
åtgärder ska också redovisas.)
• Namn
• Befattning
• Telefon ink!. riktnummer
• E~pos tadress
5. Underskrift i original av behörig företrädare
• Bidragstagaren intygar att lämnade
uppgifter är riktiga.
• Datum
• Underskrift
• Namnförtydligande
•
•
•
4. Underskrift i original av behörig företrädare
Bidragstagaren intygar att lämnade
uppgifter är riktiga samt försäkrar att
bidraget kommer att användas enligt den
gemensamma överenskommelsen.
• Datum
Underskrift
• Namnförtydligande
•
•