1. No category

Märta Berg & Birgitta Sang
Skogen som klassrum
Nyfiken på att utvidga klassrummet? Följ med en utomhuspedagog till
skogen. Här beskrivs ett projekt som gett lärare och fritidspedagoger
möjlighet till fortbildning i hur skogen kan användas i undervisningen.
D
et är lite av en trend att flytta ut lärandet. När naturen används
som klassrum kan alla sinnen vara med på ett helt annat sätt
än i klassrummet. Hjärnforskning har visat att om man får
använda alla sinnen – syn, lukt, smak, hörsel och beröring – förbättras
förutsättningarna för inlärning. Utomhuspedagogik passar alla åldrar
men det är idag mer vanligt med utomhusundervisning för yngre än
för äldre elever.
Att lära in matematik ute
Skogen som klassrum har bestått av en eller två heldagars fortbildning
i en skog nära den egna skolan och har inriktats på matematik, svenska,
engelska och NO kopplat till skog, arter och klimat. Ett mål är att uppmärksamma lärarna på ett skolnära skogsområde och de möjligheter
för lärande som finns där. Närheten spelar en avgörande roll för hur
ofta man går dit och skolorna har själva valt plats för utbildningen.
Dagarna har haft ett gemensamt upplägg men innehållet har
anpassats till de skolor som besökts, lärarnas tidigare erfarenheter av uteundervisning och till skogsområdet där fortbildningen genomförts. Tyngdpunkten
har legat på praktiska övningar som bland annat är hämtade ur Att lära in
ute-serien från Naturskoleföreningen. Lärarna själva har varit aktiva genom
att testa dessa övningar och därefter diskuterat och reflekterat över genomförande och innehåll. Det är en utmaning att våga flytta ut lärandet, men en
del kunskapsstoff lämpar sig extra bra att jobba med utomhus, där kreativitet
frodas. Till det avslutande passet under fortbildningen var politiker och tjänstemän inbjudna av den lokala Naturskyddsföreningskretsen eftersom syftet även var att lyfta fram behovet av att bevara skog nära förskolor och skolor,
där barn och elever kan leka och lära. I det utvidgade klassrummet kan många
delar av Lgr 11 implementeras och här följer några exempel på övningar som
deltagarna fick prova på.
Skogen som klassrum är ett samarbete mellan Naturskyddsföreningen och Naturskoleföreningen
och har pågått 2009–2012. Det har resulterat i 382 fortbildningsdagar som inneburit att över
4 700 pedagoger på 343 skolor i 59 kommuner har fått utomhuspedagogiska verktyg för att ta
med minst 94 000 elever till skogen. Samtidigt har ett stort antal aktiviteter genomförts med
syfte att uppmärksamma värdet av att bevara skog nära skolor och förskolor. Utvärderingen visar
att fortbildningen har inneburit en signifikant ökning av undervisning i skogs- och närmiljöer.
(Utvärderingen finns i fulltext på Nämnaren på nätet.)
Nämnaren nr 2 • 2013
29
Sortera pinnar
Vi inleder med en sorteringsövning där deltagarna ska leta efter en pinne som
de tycker något om: konstig, vacker, ful, magisk, hemlig, skön. De ombeds rangordna sig efter hur deras pinne ser ut: längst–kortast och tjockast–smalast. Vi
samtalar om den matematiska betydelsen av de benämnande och jämförande
orden. Gudrun Malmers klassificering av grundläggande matematikord ur
boken Kreativ matematik kommer väl till pass. Hur avgör man vilken pinne
som är tjockast? Eller vilken pinne som är längst när den är väldigt krokig? Vi
uppskattar och använder ögonmått. Vi jämför pinnar och mäter med skosnören, grässtrån och annat. Här gäller det att vara kreativ! Vi rangordnar efter
äldst–yngst och kommer in på en biologisk diskussion kring unga och gamla
pinnar och utvecklar både språk och tidsord. Varför inte utmana till att undersöka vad som är tyngst–lättast? Eller välja stenar för denna övning?
Hur lång är en meter?
Frågan Hur lång är en meter? inleder en övning där vi testar hur lång en meter
egentligen är. Visa med kroppen. Jag håller fram ett enmetersrep utan att säga
hur långt det är. Det handlar inte om millimeter, centimeter, decimeter utan
om metern. Den kan vara halv, dubbel, drygt, knappt, en tredjedels eller en
fjärdedels meter. Vi uppskattar, ställer hypoteser och tränar bråk. Med olika
långa pinnar i händerna får gruppen frågan om någon har en pinne som är
exakt en meter, eller så nära en meter som möjligt. Är det pinnar de håller i
händerna, eller kanske grenar, kvistar? Ja, hur definierar vi dessa ord? Vi kanske inte behöver vara exakta utan snarare se hur språkbruk kan variera och ge
exempel genom föremål i naturen. Gruppen gissar, kontrollerar sina förutsägelser och jämför hur nära de var. Generellt gissar de flesta att repet är kortare
än en meter. Tillsammans prövar lärarna övningar som kan passa i skogen:
30
◊
Hitta två pinnar som tillsammans är lika långa som repet.
◊
Hur många kottar i rad behövs det för att det ska bli en meter?
◊
Hitta ett träd som är en meter i omkrets. Fortsätt med en halv meter, två
meter osv.
◊
Mät det tjockaste trädet ni kan hitta. Uppskatta omkretsen innan ni mäter.
Hur stor omkrets har trädet?
◊
Välj ut två träd. Hur långt är det mellan träden? Uppskatta först avståndet
och mät sedan med hjälp av exempelvis stegning eller med fötterna.
Nämnaren nr 2 • 2013
Hemlig bild
Vi fortsätter med enmetersrepen som läggs på marken och får bilda ramar. Två
och två, rygg mot rygg, ska deltagarna nu skapa en hemlig bild i ramen med
hjälp av fem olika naturföremål. Det gäller att muntligt förklara hur bilden ser
ut, medan kamraten steg för steg försöker lägga en likadan bild efter instruktionerna. Därefter är det den andres tur att skapa och beskriva sin hemliga bild.
Testa att ge instruktioner utan att den andre får fråga något. Jämför bilderna.
Är de lika? Är de spegelvända? Denna övning tränar att förstå och ge instruktioner. Vi tränar lägesord och kan till och med jobba tredimensionellt. När
ramen har en form av en cirkel kan både klockan och kompassen övas.
Fånga träd
Med hjälp av ett 30 meter långt rep fångar vi så många träd som möjligt.
Självklart uppskattar vi först. Räkna träden. Blev det fler eller färre än ni
trodde? Jämför med gruppen som fångat träd på ett annat ställe. Hur många
lövträd respektive barrträd hamnade innanför repet? Hur många olika arter?
Hur många av varje? Vi namnger arterna, tittar på trädens ålder, årsringar
på stubbar, hur man kan se vädersträck i naturen och förundras över naturens mångfald. Nästa steg blir att fånga så få träd som möjligt. Jämför de båda
platserna. Hur skiljer de sig åt? Olika area? Kan man med samma rep, samma
omkrets, variera areans storlek? Olika biotoper? Ja, varför växer träd på olika
sätt i skogen?
När vi nu har räknat träd och bestämt arter kan vi åskådliggöra detta i tabeller och diagram. Med en vit duk som underlag kan vi lägga pinnar som axlar
och exempelvis kottar som antal, löv eller knoppar som namn och vips tränar
vi på olika diagramtyper och pratar statistik, utan papper och penna. Ibland
är det skönt att låta kreativiteten flöda i skogen och spara pappersarbetet till
uppföljningen i klassrummet för att där göra statistiska jämförelser och beräkningar på insamlade data. Bilder från skogen kan då komma väl till pass vid
denna bearbetning och redovisning.
Nämnaren nr 2 • 2013
31
Hopp i snön
Alla årstider öppnar upp för uteundervisning och de flesta övningar passar bra
att göra året runt. Gå ut en dag när det har snöat och leta efter djurspår. Mät
och jämför. Använd 6–7 bilder på olika djur och ställ frågan Vilket djur hoppar
längst? Grupperna får diskutera med varandra och fatta gemensamma beslut.
Djuren rangordnas från den som hoppar längst till den som hoppar kortast.
När rangordningen är gjord får gruppen ett tiometersrep och uppgiften blir
nu att fästa djurkorten med en klädnypa vid den längd dit man tror djuret kan
hoppa. Vem hoppar längst? Vem hoppar kortast? Hur långt hoppar var och
en? Varför hoppar just det djuret? Hur långt hoppar du? Jämför ditt hopp med
en kamrats hopp. Hur mycket skiljer det mellan era hopp? Hur långt hoppar er
grupp tillsammans? Det finns många frågor som kan utmana eleverna.
Det egna uteklassrummet
Nyfikna och förväntansfulla har pedagogerna följt mig ut i skogen, till deras
skolnära skog som vi använt som klassrum. En del har hittat dit tidigare, men nu
hittar alla och vet hur man kan lära in ute. Vi har hittat Ronjas riktiga vitmossa,
adventsljusstakens fönsterlav, Pippis sockerdricksträd – eller var det ugglans bo? – och spår efter korsnäbb och lo. Vi har lärt om svampar: gula, fula, röda,
läckra, giftiga, bruna, goda, ärggröna slemmiga och
vita fjälliga. Vi har känt på dem, luktat, jämfört, sorterat, klassificerat, lagt diagram och ätit en del. Skolorna
har erövrat det egna uteklassrummet – skogen. En
plats för upplevelser och lärande där kunskap om biologisk mångfald och naturens rikedomar lyfts fram,
till både nytta och nöje. Reflektion och diskussion
kring den egna klassens utelektioner får sammanfatta dagen och uppmuntra till fortsatt utveckling
där övningar anpassas efter var och ens egna grupper.
Nyfikna, tillfredställda och med lust att lära mer skiljs
vi åt efter innehållsrika dagar i skogen.
Nyfiken?
Är du själv nyfiken på att vidga klassrummet? Känna på utomhuspedagogiken­
och testa några matematikövningar ute? Uppleva lärandet med alla sinnen?
Använda naturen till att konkret lösa klurigheter och för att befästa kunskaper
i matematik? Här nedan ges förslag på användbar litteratur och länkar. Ut och
lär in – med alla sinnen.
Litteratur
Länkar
Forsbäck. M, & Olsson. I. (2006). Utematte för meningsfullt
lärande. Stockholm: Mattemediamix
Malmer, G. (1990). Kreativ matematik. Solna: Ekelund.
Molander, K. m fl (2012). Att lära in matematik ute: 2.
Vimmerby: Outdoor Teaching AB.
Molander, K. m fl (2011). Leka och lära matematik ute. Förskola.
Vimmerby: Outdoor Teaching AB.
www.naturskola.se
www.naturskyddsforeningen.se
www.outdoorteaching.se
32
Nämnaren nr 2 • 2013