Teorimaterial för Grönt Kort
Teorimaterial för Grönt Kort Inklusive bonusmaterial: Ordlista för klättrare http://www1.idrottonline.se/EnkopingsKlatterklubb-Klattring/ Enköpings Klätterklubb Utbildningsmaterial för Grönt Kort Utbildningens övergripande kunskapsmål: Säkringsarbete o Du ska kunna genomföra en korrekt kamratkontroll, både som säkrare och som klättrare. o Du ska effektivt kunna använda repbroms med en teknik där en hand alltid håller om det passiva repet. o Du ska förstå vikten av att bromsrörelsen med handen inte hindras trots belastat rep. o Du ska ha provat att med repbromsen hålla klättrarens fulla kroppsvikt vid topprepsklättring samt kunna fira ned en klättrare kontrollerat. o Du ska förstå vikten av rätt position i förhållande till ankaret för att undvika pendling vid fall. o Du ska ha förevisats och förstå principen med dynamisk säkring. o Du ska ha provat att klättra och att falla. o Du ska ha provat att säkra mycket korta fall på topprep med en vuxen persons kroppsvikt (fallträningen ska vara backupsäkrat). Topprepsklättring o Du ska lära dig att klättra med topprepsteknik. o Du ska lära dig inknytning direkt i selen med åttaknuten (dubbelåttan). o Du ska ha förevisats en grundläggande klätterteknik med betoning på centrala begrepp såsom användning av fötter (benen gör jobbet), olika typer av handgrepp samt vikten av god balans. o Du ska förstå risken med att avvika för långt i sidled på en led. Bouldering o Begreppet bouldering ska ha förklarats och satts i sitt sammanhang både som träning och som klättergren. o Du ska ha lärt dig fördelarna med falldämpande mattor samt hur man kontrollerar sin landning. o Du ska kunna ”spotta” den som klättrar. Uppvärmning, stretching och överbelastningsskador o Du ska veta betydelsen av uppvärmning och stretching för att minska risken för skador. o Du ska ha lärt dig metoder för att värma upp och för att stretcha de viktigaste musklerna. 2 Enköpings Klätterklubb Utbildningsmaterial för Grönt Kort Allmän information o Du ska veta hur vanliga olyckor vid inomhusklättring undviks. o Du ska ha fått information om SKF samt klätterförsäkringen som ingår i ett medlemskap i en ansluten klubb. Utrustning o Du ska känna till prestanda, funktion och skötsel av följande utrustning: friktionsskor, sittsele, helkroppssele för barn, repbroms av slot-modell, dynamiskt enkelrep, låsbara karbiner och kritpåse. Fakta som det förväntas att du kan som klättrare. Varför klättrar vi? Svaret är helt individuellt, men ställ frågan till dig själv. Svaren är många, kanske för att vi enkelt kan. De olika disciplinerna inom klättring: Topprepsklättring är det som de flesta startar sin klätterkarriär med. Det som är en stor skillnad inom klättringen är om man friklättrar eller aidklättrar även artificiellt (artificiellklättring). Friklättring gör man när man klättrar med topprep. Friklättring innebär att man endast med hjälp av sin kropp, händer och fötter, klättrar. Rep och annan utrustning är endast till för att hindra dig från ett fall i marken och skada dig. Artificiellklättring innebär att man klättrar med hjälp av utrustning. Utrustningen belastas och man drar sig upp genom att hänga i fastsatta punkter i berget. Fri soloklättring är det som personer menar när de har sett någon som klättrar utan rep som säkring för ett eventuellt fall. Ledklättring: man har inget rep uppifrån och man måste säkra in sig själv efter hand som man tar sig upp för väggen. Detta genomförs normalt i ett replag (två personer) men kan också genomföras solo (ensam). Aidklättring: man tar sig upp för väggen med hjälp av utrustningen, man slår in bladbultar eller knackar in expanderbultar. Is och mixklättring: På isfall eller blandning av is och klippa. Isyxor och stegjärn används. Storvägg/bigwall: Stora väggar över 400 m kan kräva övernattning på väggen. Alpinklättring: Klättring i alpinmiljö, långt ifrån hjälp och på hög höjd. Expeditionsklättring: Bestigning av bergstoppar. Sportklättring: Väggymnastik. Svåra leder oftast inte längre än 30 m och med borrbultar som mellansäkringspunkter. Finns även som flera replängder. Traditionell klättring: Man placerar sina mellansäkringar själv under tiden man klättrar. Andre mannen tar sedan bort (rensar) dessa när han klättrar upp efter förstemannen. Som ni märker finns det massor med olika discipliner. Det finns alltså många olika sätt att klättra en vägg eller ett berg på. Olika stilar. Vissa leder kanske normalt klättras artificiellt men allt fler av dessa brukar numera även friklättras. 3 Enköpings Klätterklubb Utbildningsmaterial för Grönt Kort Utrustning Repet har en central roll i vår utrustning. Repet ska vara dynamiskt, kontrollera det med personal om du är osäker. Det dynamiska repet är uppbyggt av en kärna och en mantel. Kärnan står för styrka hos repet. 75-80 % av repet består av kärna och samma siffra står för repets styrka. Kärnan är vit till färgen. Om manteln skadas så att den vita kärnan syns är repet skadat och skall inte användas. Manteln skyddar kärnan och ger repet dess egenskaper, beroende på hur manteln är konstruerad. Manteln kan ha olika färger och vara flätad på olika sätt, hårt eller löst. Ett rep håller för minst 2400 kg belastning men den siffran är inte så viktig. När ett rep belastas så mycket att det går av har det töjt sig ca 50 % av sin ursprungliga längd. Det man eftersträvar hos ett rep är ett lågt fångstryck. Fångstryck är den kraft som påverkar klättraren och utrustningen. Jämför med bungyjump. Max kraft som ska kunna påverka klättraren är 1200 kg. Har man ett lågt fångstryck så brukar det repet töja sig mer än ett rep med högre fångstryck. Ett enkelrep töjer sig 8-10% om en person som väger 80 kg belastar repet med hela sin tyngd. Manteln på repet kan glida i ändarna på repet. Kontrollera så att du inte knyter in dig i bara manteln. Vid topprepsklättring är det den punkt i repet som belastas mot karbinen i toppankaret som utsätts för den största kraften. Ett rep behöver vila. Lossa alltid alla knutar och låt repet få hänga ut. Knyt alltid in dig direkt i selen och inte i en karbin. Belastningen på repet är stor eftersom det är samma punkt som belastas hela tiden och ytterligare en sak som kan fallera i säkerhetskedjan. Det som gör att inte säkringsmannen åker upp när klättraren faller, om säkringsmannen är lättare d.v.s., är att det motstånd som uppstår när repet glider genom karbinen i toppankaret. Karbinens friktion bromsar repet. Man kan säkra personer som väger 20-30 kg mer än sig själv, t o m dubbla sin vikt. OBS! Endast vid topprepsklättring! Desto större viktskillnad desto mer kunskap och erfarenhet krävs. För nybörjaren och mindre erfarna klättrare bör man använda viktsäck eller säkra fast sig i golvet i färdiga säkringspunkter. Kontrollera så att ditt rep är CE-märkt eller U.I.A.A-märkt (internationell klätterorganisation). Selen tål 3000 kg i infästningspunkt/säkringsloop (U.I.A.A-märkt eller CE-märkt). Observera att utrustningsslingorna i de flesta fall endast tål 5 kg. Knyt alltid in dig i selen med repet. Säkra alltid i säkringsöglan (allyloop). Är du osäker på hur du tar på dig sele; fråga! Karbiner och repbromsar är vanligtvis tillverkade i någon metallegering. Dessa håller väldigt länge under förutsättning att man inte tappar dem i sten från ca 2 m höjd, eller motsvarande kraft. Är du osäker använd inte karbinen eller låt någon som är utbildad undersöka den. Kontrollera karbiner i toppfästen då de slits väldigt mycket. Skruva inte åt skruvkarbiner för hårt. När man kontrollerar om den är låst trycker man på grinden och ser om den går upp. Det finns en uppsjö av olika repbromsar. Det viktigaste är att man tar reda på hur just din repbroms fungerar och hur man använder den. Principen för huvuddelen av repbromsarna som finns är den samma. Ha alltid minst en hand på det passiva repet (bromshand). Bromsarnas maximala bromskraft varierar mellan 350-900 kg. Att repet glider i bromsen är bra för då minskar fångstrycket. Friktionen i bromsen får dock inte vara så dåligt att säkraren inte lyckas hålla emot utan repet börjar glida snabbare och snabbare för att till slut tappa kontrollen helt. Kan hända om man använder en firningsåtta. Använd gärna tunna skinnhandskar, det ökar möjligheten att hålla en större kraft. När repet glider lite genom bromsen brukar man benämna det som dynamisk säkring. Dynamisk säkring minskar kraften på säkraren och utrustningen. I den dynamiska säkringen ingår också att knutar dras åt, säkraren rör sig framåt/uppåt. Alla bromsar kräver uppmärksamhet av säkraren och att man arbetar aktivt med den. 4 Enköpings Klätterklubb Utbildningsmaterial för Grönt Kort Det finns automatbromsar (Grigri) som vid belastning av repet låser av sig själva. Inga leverantörer garanterar att de låser utan att det finns minst en hand på passiva repet. Kommandon: Säkring klar: Ges av säkringsmannen innan klättringen påbörjas efter att kamratkontrollen är genomförd. Säkraren har då kopplat in bromsen, intagit rätt säkringsposition och tagit hem slack. Jag klättrar: Ges av klättraren när klättring påbörjas efter att kamratkontrollen är genomförd. Ta hem: Ges av klättraren för att få stramare rep. Slacka: Ges av klättraren för att få lösare rep. Ta mig! Ges av klättraren när denne vill belasta repet. Sten!: Fara! Något faller uppifrån. Ta skydd, skydda huvudet Faror med inomhusklättring Kunskapen man får när man klättrar inomhus kan man inte rakt av ta med sig utomhus och tillämpa där. Mycket är lika men farorna är fler utomhus. Klättra med erfarna klättrare eller gå kurs för klättring utomhus. Kontrollera att repet sitter i toppankaret. Kontrollera statusen på karbinen i toppankaret. Klättra rakt under toppankaret för att undvika pendlingsolyckor som att man pendlar in i sidoväggar eller klättrare på leder bredvid dig. När du klättrar på väggar som är överhängande, tänk på utpendlingen så att du inte krockar med andra. Stå inte långt ut från väggen, det är lätt att något kommer emellan och ett tillbud kan uppstå. Gör knut på det passiva repet eller knyt in dig som säkrare. Lek inte vid nedfirningen, fira inte ner för snabbt! Tänk efter före, vad händer utan repsäkring? Be någon passa på dig (spotta) när du bouldrar. Om du ser något som är fel, ingrip och säkra situationen innan olyckan är framme. Var finns första hjälpen utrustning? Olyckorna är väldigt få vid inomhusklättring, låt det förbli så. Det som däremot sker oftare är idrottsskador som sträckningar, överbelastade leder och senor som skadas. Detta kan minskas om vi värmer upp bättre. Minst 120 lätta rörelser rekommenderas. Jogga och hoppa för att få upp pulsen. Tänj försiktigt på musklerna i början. Lyssna på din kropp. Om olyckan ändå är framme, har du koll på vad din försäkring säger? Du klättrar på egen risk även på de fina inomhusgymmen. De flesta av våra personliga olycksfallsförsäkringar täcker en eventuell olycka vid inomhusklättring. Nästan ingen vid utomhusklättring där det krävs en tilläggsförsäkring. Avslutningsvis: - Ha ett säkert säkringsarbete, alltid en hand på det passiva repet. - Säkra en klättrare på ett riktigt sätt, med dubbelåtta och slutknut i form av en enkelåtta. - Fira ned en klättrare på rätt sätt. - Ta på dig selen korrekt. - Knyt in i selen rätt. - Utför alltid kamratkontroll! Läs gärna mer om klättring på Klätterförbundets hemsida: www.klatterforbundet.se Enköpings Klätterklubb finns på: http://www1.idrottonline.se/EnkopingsKlatterklubb-Klattring/ 5 Enköpings Klätterklubb Utbildningsmaterial för Grönt Kort Kamratkontroll Klättrare: 1. Stoppknuten Kontrollera att det finns en knut i form av en enkelåtta ca 50cm in från änden av repet. 2. Säkrarens sele och dess spännen Kontrollera att selens spännen är rätt trädda och åtdragna både i midja och runt ben. Kontrollera så att selen inte går att dra ner över höften. 3. Repbroms och låskarbin Dra i bromsen och kontrollera att bromsen sitter i karbinen, dra sedan i bägge repändar för att se så repet är rätt trätt. Karbinen skall vara åtdragen. ”Klicka” karbinen. 4. Rep och ankare Kontrollera att repet löper fritt och inte är tvinnat. 5. Din egen sele och dess spännen Kontrollera att selens spännen är rätt trädda och åtdragna både i midja och runt ben. Kontrollera så att selen inte går att dra ner över höften. 6. Åttan och infästningspunkten Kontrollera att repet är rätt trätt i selen och att knuten är korrekt. Kontrollera öglans storlek och tampens längd. 6 Enköpings Klätterklubb Utbildningsmaterial för Grönt Kort Kamratkontroll Säkrare: 1. Klättrarens sele och dess spännen Kontrollera att selens spännen är rätt trädda och åtdragna både i midja och runt ben. Kontrollera så att selen inte går över höften. 2. Åttan och infästningspunkten Kontrollera att repet är rätt trätt i selen och att knuten är korrekt. Kontrollera öglans storlek och tampens längd. 3. Rep och ankare Kontrollera att repet löper fritt och inte är tvinnat. 4. Repbroms och låskarbin Dra i bromsen och kontrollera att bromsen sitter i karbinen, dra sedan i bägge repändar för att se så repet är rätt trätt. Karbinen skall vara åtdragen. ”Klicka” karbinen. 5. Din egen sele och dess spännen Kontrollera att selens spännen är rätt trädda och åtdragna både i midja och runt ben. Kontrollera att selen inte går över höften. 6. Stoppknuten Kontrollera att det finns en knut ca 50cm in från änden av repet. 7 Enköpings Klätterklubb Utbildningsmaterial för Grönt Kort Bonusmaterial – Ordlista för klättrare Grepp ”Handtagen” du håller händerna på. När du står på dem kallas de ”steg”. Led Ett visst antal bestämda grepp utgör en led. Detta är för att försvåra klättringen och få mer variation än att bara klättra ”väggar”. För att markera en led kan de byggas i samma färg eller ha en viss sorts flikar, tejpbitar eller annan markering. Lederna kan graderas i olika svårighetsgrader för att man ska veta om leden är värd att satsa på eller om den är alldeles för svår. Klättersele Sele som man har på sig för att först och främst ha som fästpunkt för repet, så att man inte faller ända ner till marken om man skulle ramla eller släppa väggen. Den sitter runt midjan/höften och har benslingor. Man har även sele för att hänga fast utrustningen på. Klätterskor Skor med gummisula och tajt passform. Gummisulan har man för bästa friktion. Skor/sulor finns i olika hårdhet och styvhet beroende på vad man ska klättra för något. Nybörjaren väljer lämpligen ett par halvstyva skor. Skor finns som tofflor, med kardborre eller snörning. Klätterrep Oftast mellan 10-11 mm, kan vara tunnare. Finns i olika varianter, med olika egenskaper. Vissa kan ha ett lågt fångstryck, medan andra kan kännas som en stålvajer att falla i. Rep kan användas som singel- eller dubbelrep. Kritpåse Liten fiffig påse man har runt midjan där man förvarar krita (magnesiumkarbonat). Krita Krita har man för att ha något att pyssla med när man klättrar en led, när man inte vet hur man ska klättra den ;-) Dess huvudsakliga syfte är att få bort fukt från fingrarna. Karbin Lätt metallkrok som används vid klättring, håller exempelvis ihop selen och repbromsen. Skruvkarbin Ofta större än den vanliga karbinen. Öppningen, grinden, är låsbar med en skruvhylsa (finns även snabblåsning, quicklock, twistlock). Expresslingor 2 karbiner som sitter ihop med en kort slinga. Den ena karbinen (den med rak öppningsgrind) sätter man i borrbulten (eller kilen) och i den andra karbinen, den med böjd grind, fäster du din säkerhetslina, repet. Kallas för expresser, krabbor, krabber, quickdraws, slingor mm. Repbroms Den som säkraren använder för att säkra klättraren. Finns ett antal varianter typ ATC, Stitch, Hink mm. GriGri Avancerad självlåsande repbroms, fungerar bra om man kan hantera den (lita inte för mycket på självlåsningen). Toppankare Sitter i slutet av leden, alla leder har inte ett ankare. Består ofta av en kätting som är fastbultad med 2 st borrbultar. 8 Enköpings Klätterklubb Utbildningsmaterial för Grönt Kort Borrbult – bb En metallbit som man fäster sina expresslingor i för att säkra sig, på väg mot toppen av väggen (vid ledklättring). Kil Metallklump fäst på en stålvajer, placeras i sprickor för att säkra sig med om det inte finns bultar. Friend Mekanisk, expanderande kil. Hexa – hexcentric Sexkantig metallklump som man använder som säkring i sprickor. Jumar Används för att klättra direkt på repet, exempelvis vid ombyggnation av leder. Jug Stort grepp som ger bra tag Pinch Grepp som man måste nypa fast mellan fingrar och tumme. Jam Man sätter i handen, i en ofta vertikal spricka, och vrider om. Detta resulterar i att handen låses fast i sprickan. Inte att rekommendera, gör ont! Heelhook Detta har med hälen att göra. Du slänger helt enkelt upp foten/hälen på ett grepp eller ännu hellre en hylla och använder den för att ta dig uppåt. Åttan Knut som man använder när man knyter fast repet i selen. Topprepsklättring Du klättrar en led med topprepssäkring. Ledklättring Du klättrar och klipper i repet på väggen på väg upp. Repet sitter alltså inte fast i ett toppankare utan följer med dig nerifrån marken. Insteg Starten på en led. Utsteg Slutet på en led. Krux Märkbart mycket svårare parti på en led. Det kan finnas flera krux på en led. Det kan handla om 1 move till många fler. Onsight – OS Du klättrar en led för första gången som är för dig totalt okänd, och klarar den. Du vet bara namnet, graden och vad det är för typ av säkringar (borrbult eller kil). Har du sett någon annan klättra, eller om du har någon information om leden, så har du missat chansen att klättra den onsight. Gäller endast om du leder leden, alltså så gäller inte onsight om du topprepsklättrar. Flash Du klättar, och klarar, en led för första gången, men har sett någon annan klättra den och /eller vet något om leden (vart ett speciellt grepp sitter eller vart kruxet är osv.). Flash gäller endast på led, inte på topprep. Redpoint – RP Du klättrar en led som du klättrat förut, och klarar den. Du måste leda för att räkna den som en redpoint. Egentligen ska du sätta upp säkringarna själv (karbiner, kil) för att få kalla det redpoint. När karbinerna är förhängda kallas det egentligen pinkpoint. 9 Enköpings Klätterklubb Utbildningsmaterial för Grönt Kort Försteman Tjejen eller killen som klättrar först (på led, gäller på berg). Andreman Tjejen eller killen som klättrar efter försteman (säkrad uppifrån, på topprep indirekt, gäller på berg). Korvgrillare Klättrare som hellre hänger vid klippan än på den… 10
© Copyright 2024