En skrift om hur arbetet i skolan kan bli bättre för barn med NPF
NPF i skolan En skrift om hur arbetet i skolan kan bli bättre för barn med NPF Om oss... Den NPF-vänliga skolan Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), deras familjer och yrkesverksamma inom området. NPF är ett samlingsnamn för ett flertal olika diagnoser, som exempel ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom, tvångssyndrom/OCD och tal-och språkstörningar. Vi arbetar för de barn, ungdomar och vuxna som finns bakom diagnoserna. Alla människor ska bli bemötta med respekt och få det stöd som de behöver både i skolan, på arbetsmarknaden och på fritiden. Trots skolpolitikernas tal om en skola för alla, så far många barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) illa när de går där. Flera klarar inte undervisningen eller de sociala kraven, vilket kan resultera i ideliga misslyckanden. Många lämnar skolan med låg självkänsla och luckor, dåligt rustade för en framtid i kunskapssamhället. Det är en förlust för oss alla eftersom barn med NPF, liksom andra barn, har fantastiska styrkor och resurser om de tas tillvara. Attention arbetar sedan länge för en fungerande skola för våra grupper och med den här lilla skriften vill vi visa hur hur man konkret kan arbeta för en NPF-vänlig skolmiljö. Tanken är att förmedla att det finns lösningar och verktyg för att skapa en rättvis skola där alla får plats. På riktigt. Ann-Kristin Sandberg Ordförande Attention Inehåll 2 3 Den NPF-vänliga skolan 4 5 Läs gärna mer om NPF i vår broschyr “Vad är NPF?” som kan beställas i Attentions webbutik www.webbutik.attention-riks.se 7 Lösningsfokus - ett resursakti- verande arbetssätt Hej Astrid! Vad tycker du om skolan? Tina Höglunds tipsruta 8 9 Hjälpmedel som tar vid där förmågan brister SPSM arbetar för en fungerande skola för alla 10 Litteraturtips Pedagogik för barn med NPF är bra för alla 2 Pedagogik för barn med NPF är bra för alla Tina Höglund är specialpedagog och har arbetat många år inom särskolan, habiliteringen och grundskolan. Hennes engagemang för barnen med särskilda behov har också engagerat henne i Attentions styrelse - Många svårigheter som uppstår i skolmiljön kring de här barnen är bristande kunskap om funktionsnedsättningarna och hur man arbetar för att möta de här barnens behov. Det fina är ju att en baspedagogik som fungerar för barn med NPF fungerar för alla barn och gynnar hela skolutvecklingen, menar Tina. Det är också problematiskt när skolan inte har gedigen kunskap om de verktyg som finns att tillgå när det kommer till att planera insatser kring ”På skolor idag ett barn. finns det sällan - Idag blandar många skolor ihop vad förutsättningarna för gynnsamt pedagogiskt en kartläggning, pedagogisk utredning och utvärdering är fastän det är tydligt arbete kring de här formulerat i skollagen hur de olika deeleverna” larna ska vara utformade. Så snart någon kring ett barn, – förälder, pedagoger eller annan skolpersonal, uppmärksammar att ett barn riskerar att inte uppnå målen i skolan så ska det anmälas till rektorn som skyndsamt ska påbörja en pedagogisk utredning kring barnet. I den utredningen ska en kartläggning göras. - Kartläggningen ska göras på individ-, grupp- och organisationsnivå. Hur ser det ut i klassrum, på rasterna och finns det utbildningsbehov hos personalen? Vilka förutsättningar finns på organisationsnivå? Ofta riskerar allt fokus hamna på eleven. Vad ska eleven göra för att möta skolans behov istället för tvärtom. Många pedagoger upplever en 3 stress när det kommer till de pedagogiska utredningarna och de insatser som åtgärdsprogrammen manar till. - På skolor idag finns det sällan förutsättningar för gynnsamt pedagogiskt arbete kring de här eleverna eftersom man inte räknat in tiden och det handlednings- och fortbildningsmässiga arbetet som exempelvis en pedagogisk utredning kräver. Då blir det istället något som läggs utöver ordinarie verksamhet och gör att många pedagoger upplever en stress. Här har rektorn utökat ansvar i och med nya skollagen och ska se till att det finns resurser till det här viktiga administrativa arbetet. Tina Höglunds tipsruta till pedagoger Kunskap gör skillnad! Ta reda på så mycket du kan om NPF. Det är en förutsättning att man förstår att svårigheterna inte är viljestyrda utan en del av barnets oförmåga och nedsättning. Sök också kunskap om åtgärdsprogram och hur de ska vara utformade för att fylla sin funktion. Tydliga mål. I åtgärdsprogrammet ska det vara tydliga mål som ska vara lätta att följa upp. Samarbeta med föräldrarna. Föräldrarna har värdefulla kunskaper om barnets förmågor som är ovärderliga i det pedagogiska arbetet. Bemötande. Bygg på det som fungerar och se barnet. Sätt dig in i barnets situation i möjligaste mån för att kunna möta det där det befinner sig. Förutsägbarhet. Besvara i förebyggande syfte, frågan ”Hur ska jag göra när olika situationer uppstår?”. Strategier som måste ges på det sätt som barnet förstår. Bilder, sociala berättelser, serier är tacksamma att använda. För att skapa struktur kan man arbeta med dagsschema och arbetsordningar. Återkommande rutiner skapar trygghet. Barnet kan hushålla med energi eftersom det finns tydligt förmedlade förväntningar. Anpassning. Gå tillbaka till kartläggningen och se sedan över arbetsplats, arbetssätt, ta bort störande moment och ge instruktioner på anpassat sätt. Var lyhörd inför vad som fungerar för barnet. Anpassa kravsituationen men ge barnet också utmaningar och möjlighet att överträffa sin förmåga. Tydlighet i kommunikationen och inte massa prat. Visualisera vid behov och använd gärna sociala berättelser. Skapa motivation. Där barn tidigare skötte sig i rädsla för repressalier från sina lärare måste de nu istället hitta motivation i nyfikenheten och intresse. Beredskap. Viktigt att man som pedagog är förberedd på att situationer kan uppstå och i förväg veta hur man ska hantera dem. Belöningar. Belöna det som fungerar och låt det gälla både enskilde eleven men också hela gruppen. Uppmärksamma de fina stunderna. Hemuppgifter. Skolan måste hjälpa till att anpassa hemuppgifter efter elevens förutsättningar. Ibland kan skolan också behöva avlasta hemmet i form av läxhjälp i skolan eftersom läxor tenderar att skapa onödiga konflikter hemma. Alternativa läroverktyg. Gå tillbaka till kartläggning. Vad kan man erbjuda för hjälp som kan kompensera vissa svårigheter? Här är det viktigt att skaffa sig kunskap om vilka hjälpmedel som finns och hur man får dem att fungera. 4 Hjälpmedel som tar vid där förmågan brister Precis som vissa elever kan behöva glasögon för att hänga med i skolan så kan elever med exekutiva och kognitiva nedsättningar behöva exempelvis ett planeringsverktyg för att kunna delta i undervisningen. Det är egentligen inte konstigare än så och det är en stor fördel om skolan anammar den okonstlade attityden när det kommer till kognitiva hjälpmedel. Vi behöver ju alla olika slags redskap för att kunna ta del av vårt kunskapssamhälle. För en person med en nedsatt kognitiv förmåga, det vill säga svårigheter att minnas, planera och själv ha överblick, kan det behövas hjälpmedel som kompenserar just de bristande förmågorna. Hjälpmedel som påminner, ger översikt över aktiviteter och till exempel visualiserar abstrakta fenomen som tid. Många med NPF upplever att tillvaron är kaotisk eftersom det är svårt att hålla reda Exempel på hjälpmedel som kan fungera i skolan Om man är känslig mot stök och lättdistraherad: Hörselskydd. Många tycker att det är skönt att använda hörlurar som tar bort störande ljud. Skärmar. Att skärma av sin arbetsplats gör det ofta lättare att koncentrera sig. Audiofon. Med en audiofon kan man rikta ljudet från läraren till den enskilde eleven och filtrera bort bakgrundsljud. Behöver hjälp med att planera: Scheman. Det finns många olika scheman och det är bra att tänka på att samköra elevens olika scheman. Dvs samma scheman i datorn som i mobilen som den analoga. Behöver hjälp att minnas: Påminnelsetjänster i alla dess former. Finns bland 5 på saker och åtaganden. Då kan man behöva en ”extern hjärna”, som en exempelvis handdator/mobiltelefon/ipad eller dator, som avlastar den egna. En förutsättning för att ett hjälpmedel ska fungera är att eleven själv är motiverad att använda det och där är omgivningen viktig. Kunskap om hjälpmedel och deras effekter och förmågan att ”sälja” in dem är a och o när man ska uppmuntra till användande. annat i mobilen och handdatorer. Bra om läraren tänker på att påminna och följa upp att eleven vet när saker och ting ska vara inne. Mailen Det är bra att använda mailen istället för att dela ut lösa lappar med information eftersom de lätt kommer bort. Komma till ro: Bolldyna. Många barn som är motoriskt oroliga har glädje av att sitta på en bolldyna. Den stimulerar till en dynamisk sittställning, något som bidrar till att öka koncentrationsförmågan. Taktila känselmaterial. Om man lider av rastlöshet eller har tics kan det vara lugnande att pilla eller klämma på någonting. Lite av energin kan då kanaliseras och det blir lättare att lyssna och fokusera. Musik. För många är musik något som skärmar av på ett rogivande sätt. Mobiltelefonen som hjälpmedel Mobiltelefonen har seglat upp som ett klart favorithjälpmedel för många med kognitiva funktionsnedsättningar. Den smälter in och det blir inte ytterligare en sak att hålla reda på. Det är mycket vunnet om man riktigt lär känna sin telefon och vilka funktioner den har. Det finns idag också många appar som kan hjälpa till att skapa struktur. På Hjälpmedelsinstitutets hemsida, www.hi.se, får du tips om olika kognitiva hjälpmedel. Där kan du också gå kognitionsskolan, http://www.hi.se/kognitionsutbildning, för att lära dig ytterligare om vad kognition är och hur bristande kognition tar sig uttryck. Hej Erika Dahlin, projektledare regeringsuppdraget Teknikstöd i skolan, Hjälpmedelsinstitutet (HI)! Hur tänker HI kring skolan och kognitiva hjälpmedel? - HI har idag två projekt där syftet är att stärka elever med kognitiva svårigheter för att underlätta övergången ut i arbetslivet. Det görs bland annat med hjälp av teknikstöd och samverkan runt eleven under gymnasietiden men vi tycker att det viktigt att stöd sätts in redan i grundskolan eller ännu tidigare. Hur kan skolan/eleven få tillgång till hjälpmedel? - En förutsättning för att eleven ska få tillgång till hjälpmedel är att kontaktpersoner runt eleven har kunskap om att det finns stöd att få. Ofta är samverkan mellan habilitering, specialpedagoger, skoldatatek med flera nödvändigt. Om eleven behöver pedagogiska hjälpmedel i skolan så är det skolans ansvar. Om eleven behöver samma hjälpmedel på fritiden kan en gränsdragningsproblematik uppstå. Då är det ofta landstingets policy som avgör om eleven får det specifika hjälpmedlet eller ej. Vad krävs för att ett hjälpmedel ska fungera i skolmiljö? - Kunskap i skolan! Både kunskap om den kognitiva funktionsnedsättningens konsekvenser för skolmiljön men också kunskap om användandet av olika teknikstöd. Finns det något hjälpmedel som ni särskilt vill slå ett slag för när det kommer till skolan? - Det vi sett generellt är att hjälpmedel som inte sticker ut fungerar bra i skolan. Många elever känner sig redan annorlunda och vill inte ha en pryl som göra att de känner sig ännu mer udda. Då använder de inte hjälpmedlet. Det har visat sig användbart med till exempel mobiler, datorprogram, ljudutjämningssystem, interaktiva tavlor. Hjälpmedel som alla använder. 6 Lösningsfokus - ett resursaktiverande arbetssätt Hej Astrid! Vad tycker du om skolan? Lösningsfokus är en terapi/coachingmodell utvecklad av amerikanske psykoterapeuten Steve de Shazer. Modellen har visat sig så enkel att använda - också för lekmän - att den snabbt spritt sig till många områden, inte minst skolan. Riksförbundet Attention använder sig av lösningsfokus som metod i förbundets olika projektaktiviteter. Astrid är 10 år och har ADHD och atypisk autism. Hon är oftast glad och sprallig men har svårt att koncentrera sig och blir lätt distraherad av det som händer runt henne. Några principer: Gör mer av det som fungerar. I varje situation och kring varje problem finns små framgångar - när saker och ting fungerar lite bättre. Genom att uppmärksamma, beskriva och sedan göra mer av det som fungerar kan vi aktivera de resurser vi behöver. Att stärka lösningar försvagar problem. Översätt problem till önskade lägen. Det är lättare att jobba med det man vill uppnå än att försöka undvika det man vill slippa. Om Oscars problem är “koncentrationssvårigheter” så hittar vi det önskade läget genom att fråga: “hur vill du ha det istället”. Då kanske Oscars önskade läge är “bli bättre på att koncentrera sig”. Tänk på vilka bilder “koncentrationssvårigheter” framkallar och jämför det med de bilder som vi ser framför oss när vi tänker på det önskade läget “bättre på att koncentrera sig”. Fokus på styrkor och resurser. Det är bara med hjälp av våra styrkor och resurser som vi kan hantera våra svagheter. En person med NPF har starka sidor precis som alla andra. Ibland kan till och med det som är ett symptom i en situation förvandlas till en resurs i ett annat. Desto mer vi vet om resurser och styrkor desto bättre rustade är vi att ta tag i svårigheter och svagheter. Prova att göra mer av det som fungerar Tre utvecklande frågor är en övning som drar uppmärksamhet till det som redan fungerar och förstärker det. Du kan använda den som coachingredskap eller som självreflektion. Beskriv först något du vill utveckla eller bli bättre på att hantera. Ställ sedan följande frågor till dig själv, eller någon du vill hjälpa att utvecklas. - Jag tycker om när vi har slöjd och jag får sy. Jag brukar få till fina figurer, tycker jag. Förut gjorde jag en ninja. Vad tycker du är svårt? - Jag tycker inte att någonting är svårt men det är tråkigt ofta. Det är jobbigt att sitta och sitta och sitta. Vad gör du då? - Min lärare säger att jag inte kan sitta så länge så då får jag sitta kortare än de andra. Jag kanske gör en uppgift och så kan jag ta en paus när min timstock har räknat ner tiden. Då får jag rita ett tag. lärare säger att det blir lugnare. Har det blivit lugnare? - Vet inte. Men det är lugnt i vårt klassrum nu. Jo, det är lugnare. Hur ska en lärare vara tycker du? - Sträng så man vet vad man ska göra. Att de inte säger ”nu får ni göra vad som helst” för då vet jag aldrig. Och sedan blir de arga för att jag inte har gjort något. Min lärare är bra för hon säger vad jag ska göra. Hur skulle skolan vara bättre tycker du? Vad är en timstock? - Att jag hade kompisar. Och att man vet vad man ska göra på rasten. Sen vill jag äta i klassrummet för jag tycker att det är så bråkigt i matsalen. I Norge får de sitta i klassrummet och äta lunch. - Som en pinne med lampor på. När alla slocknat så är jag fri. Har du någon kompis i skolan? - Nej, ingen. Men hemma har jag en. Karin. Har du någonting annat i klassrummet som gör det lättare att vara där? Varför är det svårt att få en kompis i skolan? (1) Vad har du gjort hittills idag som du är nöjd med när det gäller… - Jag har hörlurar med musik. Då räknar jag matte bättre. Om jag inte har musik kan jag inte matte alls. (2) På en skala från 0 till 10 där 10 står för maximalt nöjd och 0 för motsatsen, hur nöjd är du med det? Hur ser ditt klassrum ut? (3) Vad hoppas du kunna göra senare eller i morgon som du skulle känna dig nöjd med att ha gjort. - Förut var det väldigt stökigt och alla fick sitta tillsammans om de ville vid stora bord. Men nu har min lärare tagit bort jättemycket och alla sitter på sin plats. Min *På sidan 10 finns litteraturtips om lösningsfokus. 7 Vad tycker du om att göra i skolan? - De flesta är typ rädda för mig när jag blir arg. Eller så retar de mig för att jag ska bli arg. Vad vill du att de ska göra när du blir arg? - De ska låta mig vara! Det är alltid någon lärare som springer efter mig och ska prata med mig när jag är arg. Men jag kan ju inte det! Jag är för arg då. Sen kan vi prata. Om de, till vilket pris som helst, måste det. 8 SPSM arbetar för en fungerande skola för alla Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) erbjuder skolor kompletterande specialpedagogiska resurser. Stödet kan handla om individers lärande, pedagogers arbete eller verksamhet och organisation. Målsättningen är att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga, ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Hej Maude Wildow, specialpedagog och rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)! Vad tycker ni att man ska tänka på, när det kommer till NPF i klassrummet? - Man bör arbeta både generellt och specifikt. Vi har en arbetsordning där vi tillsammans med skolan, ”Vi vill hitta kommer överens om vilka åtskolans egna gärder som behövs. Vi vill hitta skolans egna resurser. Detta beresurser” höver inte vara en person. Exempel på detta kan vara pedagogiska strategier, anpassningar i miljön eller mer kompetens. Hur når ni ut till skolor? - Vi arbetar på olika nivåer för att nå ut till skolor. 9 Bland annat möter vi vartannat år kommunernas och friskolornas skolchefer. Detta kallas för samverkan med skolhuvudman och ligger som utgångspunkt för vårt arbete. SPSM ger också ut en tidning ”Lika värde”. I nummer tre 2012, gjorde vi ett stort reportage om barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Tidningen är kostnadsfri och bör finnas på skolor. Den går också att hitta på vår webbplats www.spsm.se. Har ni tagit fram något nytt material som ni kan berätta om? - Tidigare har vi gett ut boken”Jag är inte så bra på barn som Oskar - hur kan vi bli det?”. Den skildrar en verklig elev med autismspektrumstörning. Vi har följt Oskar under många år och han har nu gått ut gymnasiet. Nyligen gav vi också ut en fortsättning som heter”Oskar visar vägen”. Detta material erbjuder vi gratis och det går att ladda ned det på vår webbplats. Där kan man också som pedagog få råd och stöd. Bland annat kan man få svar på sina frågor genom att ställa dem till något som kallas för frågor och svar. Utbildning om NPF- neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vi erbjuder utbildningar om NPF för personal inom skola, vård och omsorg. Vi bygger vidare på Riksförbundet Attentions gedigna kunskaper och anlitar läkare, psykologer, specialpedagoger och arbetsterapeuter, liksom personer med egna funktionsnedsättningar. Öppna kurser Skräddarsydd utbildning De öppna kurserna vänder sig till personal, Utbildningenfunktionsnedsättningar skräddarsys helt efter önskemål Utbildning om NPFneuropsykiatriska men alla intresserade är välkomna. och behov. Vi har utbildat inom skolor, komVi erbjuder utbildningsdagar Vi erbjuder utbildningar om NPFsom för grundkurser personal inom skola, vård och omsorg. Vi bygger vidare på muner, landsting, vårdföretag, socialtjänst, om NPF och temadagar inomkunskaper olika ämnesRiksförbundet Attentions gedigna och anlitar läkare, psykologer, specialpedagoger och kriminalvården, behandlingshem m.fl. områden. Se vår hemsida. arbetsterapeuter, liksom personer med egna funktionsnedsättningar. Aktuella kurser: www.attention-utbildning.se Öppna kurser Skräddarsydd utbildning För mer information och anmälan, besöka De öppna kurserna vänder sig tillattvälkommen personal, Uppdragsutbildning: Välkommen kontakta ossatt om du har vår frågor, Gunilla Simonsson, Utbildningen skräddarsys helt efterutbildningsönskemål hemsida www.attention-utbildning.se eller kontakta oss31på men alla intresserade är välkomna. ansvarig, [email protected], 08-120 eller Marie Adolfsson, och488 behov. Vi har utbildat inomutbildningsskolor, komwww.attention-utbildning.se telefon 08-709 22 68 eller mail Vi erbjuder utbildningsdagar [email protected] grundkurser ledare, [email protected], 08-120 488 32 landsting, vårdföretag, socialtjänst, muner, om NPF och temadagar inom olika ämneskriminalvården, behandlingshem m.fl. områden. Se vår hemsida. För mer information och anmälan, välkommen att besöka vår hemsida www.attention-utbildning.se eller kontakta oss på telefon 08-709 22 68 eller mail [email protected] www.attention-utbildning.se © Riksförbundet Attention 2012 | Redaktör: Cecilia Brusewitz | Grafisk form & illustration: Lovisa Schiller 10 Riksförbundet Attention |Tjurhornsgränd 6| 121 63 Johanneshov Tel: 08-120 488 00| E-post: [email protected] Webbplats: www.attention-riks.se
© Copyright 2024