NYHETSBREV från RFS
FRÅN RIKSFÖRBUNDET FRIVILLIGA SAMHÄLLSARBETARE, FEBRUARI 2015 l MÄNNISKOR TILL STÖD FÖR ANDRA
Tema - mentorskap
Mentorskap - vad är det?
tjänstemän som har lämplig specialinriktning.
Det en verklig mentor därutöver kan erbjuda
är den informella kunskap som aldrig skulle
kunna skrivas ner. Under min yrkesverksamma
tid har jag endast vid ett tillfälle begåvats med
vad jag skulle vilja kalla en verklig mentor, och
han gav mig verkligen en katapultstart i den organisationen.
Först och främst var han
ganska gammal i gamet och
erfaren, vilket innebar att han
inte i något avseende var en
konkurrent till min position.
Han kunde känna sig fri att
förklara för mig vilka av mina kommande
medarbetare jag kanske skulle se upp med och
vilka jag lugnt kunde luta mig mot. Han kunde
upplysa mig om hur jag skulle arbeta för att få
ett ärende snabbare genom processen och hur
jag skulle kunna begrava en fråga hos några
sölkorvar om jag av något skäl behövde det.
Kort sagt – han gav mig på ett hederligt sätt
information om all den informella struktur
som det hade tagit mig åratal att själv få erfa-
”Det handlar helt
enkelt om att både
få en genväg och om
att få en säkerhet”
renhet av och kunskap om.
Nu är det förstås viss skillnad att vara mentor
för nya frivilliga i vår organisation jämfört med
min erfarenhet av att börja som mellanchef i
en statlig organisation. Men en hel del är också
gemensamt. Dels handlar det om att tänka sig
in i den nyes situation och att göra det på ett
ärligt sätt, utan tanke på egna fördelar.
Det handlar om att vara öppen för den vilsenhet som har kännetecknat oss alla i början
och hjälpa till med de gränsdragningssvårigheter som kan leda till onödig besvikelse. Och
framför allt handlar det
om att visa uppskattning och respekt för
ett nytt engagemang
och att visa att genom
våra föreningars arbete
är ingen ensam i sina
strävanden för andras
bästa.
FOTO: Sören Andersson
Att få en mentor är enligt min uppfattning
någonting helt fantastiskt. Det är att få del av
en lång erfarenhet utan att själv behöva göra
alla misstagen. Det handlar om att få del av en
kunskap som inte finns tillgänglig i lagtext eller
föreskrifter eller annan skriven dokumentation.
Det handlar helt enkelt om
att både få en genväg och
om att få en säkerhet, en
garanti att inte göra bort
sig i onödan som ny och
oerfaren.
Antingen det handlar
om att introduceras på en
arbetsplats eller i ett frivilliguppdrag så finns
det blindskär som aldrig är uppenbara för den
nya. Vilka nätverk fungerar just i den här lokala
omgivningen? Finns det människor som är
särskilt kunniga att vända sig till? Motsatsen
kanske, finns det människor som inte är fullt
kompetenta?
I många sammanhang finns utmärkt bra
introduktionsprogram. Grundläggande utbildning och skriven text att ta del av. Namngivna
Agneta Zedell
Förbundsordförande
Rutinerade besökare stödjer nya
Varje söndag får häktet Jönköping besök av två personer ur
Jönköpings övervakarförenings
besöksgrupp. I höstas fick gruppen tre nya deltagare som alla fått
en slags mentor.
Nya besökare får först en introduktion
berättar Pia Alderbring, som är föreningens besöksgruppsansvarig. När de
nya sedan börjar besöka häktet går de
tillsammans med en rutinerad besökare ur gruppen.
– Jag styr det lite genom att välja någon som är lugn och erfaren. Det gäller också att den erfarna besökaren kan
vara rak och berätta vad som gäller,
säger Pia.
Som besökare handlar det mycket
om att möta och
lyssna på de häktade. Den erfarna
besökaren
kan
genom sitt eget
beteende vara en
god förebild för
Pia Alderbring
den som är ny.
Men det gäller
också att våga ge återkoppling till den
som inte beter sig lämpligt; kanske pratar för mycket om sig själv eller inte har
lämplig klädsel, förklarar Pia.
Vilka frågor brukar komma upp?
– Framför allt kan det kännas skrämmande att komma in i den låsta miljön
på häktet. Ibland finns förutfattade meningar kring vem som hamnar på ett
häkte, vilket man kan behöva ventilera.
När besöksgruppen avslutat ett besök
på häktet ska de alltid ringa till Pia för
en kort avstämning. Då har hon möjlighet att fånga upp om någon i besöksgruppen mår dåligt på grund av något
som skett på häktet.
Vad kan det handla om ?
– Det kan vara någon som berättat
lite för detaljerat om ett brott, som man
inte mår bra av att höra. Eller så kanske man blir väldigt illa berörd av en
livshistoria. Ibland behöver man bara
få prata av sig och ibland behöver man
få råd kring hur man ska hantera uppgifterna man fått ta del av.
Pia berättar att hon då alltid vänder
sig till frivården, för att få stöd i hur besöksgruppen ska agera.
Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare, RFS, består
av cirka 85 lokalföreningar med medlemmar som har
uppdrag som lekmannaövervakare,
god man, förvaltare, kontaktperson,
kontaktfamilj stödfamilj, stödperson,
särskilt förordnad
vårdnadshavare
och som är besökare på häkten och
anstalter. Läs mer
på www.rfs.se
ADRESS: RIKSFÖRBUNDET FRIVILLIGA SAMHÄLLSARBETARE, FREJGATAN 75, 113 26 STOCKHOLM
RFS
Tema - mentorskap
”Även lärorikt för den som är mentor”
Idén med mentorskap för nya uppdragstagare är något som Pernilla Månsson, ordförande för förvaltar- och godmansförening i
Helsingborg, verkligen tror på.
När Pernilla
Månsson
själv var ny
som god man
hade
hon
förmånen att
känna andra
Pernilla Månsson gode
män
som kunde
ge henne råd, men alla har inte ett
upparbetat kontaktnät från start.
Behov av att bolla
Att det finns behov av stöd märker
Pernilla eftersom hon i sin roll som
ordförande ibland får frågor av nya
medlemmar.
Därför är hennes ambition
framöver att föreningen ska kunna
erbjuda nya gode män och förvaltare en mentor redan när uppdraget startar.
– Vi har alla befunnit oss där, när
man står och inte riktigt vet hur
man ska gå till väga för att lösa en
fråga. Med tanke på vilket stort ansvar vi har är det viktigt att kunna
bolla med en erfaren god man, berättar Pernilla.
Visserligen kan medlemmar
redan nu utbyta erfarenheter vid
medlemsträffar, men som ny kanske man inte kan vänta en månad
till nästa möte, utan behöver mer
direkta svar, säger Pernilla.
Givande för båda parter
Att få en personlig relation med
en erfaren mentor skapar en dialog som kan vara givande för båda
parter.
– Kunskapsöverföringen sker ju
åt båda håll, så det kan självklart
även vara lärorikt för den som är
mentor. Som god man behöver
man vara ödmjuk. Inga frågor är
för dumma för att ställa och man
lär sig hela tiden nytt.
Ur ett föreningsperspektiv kan
mentorskap vara ett bra sätt att
lotsa in nya medlemmar i föreningen.
Viktigt ge korrekta råd
När Pernilla inte kan svara på en
fråga är hon noga med att hänvisa
vidare till rätt instans, ofta blir det
till överförmyndarkontoret, ibland
till RFS ombudsman. Ofta tipsar
hon om boken God man och förvaltare av Daniel Sjöstedt och Peter Sporrstedt som hon kallar sin
”bibel”.
– Som mentor är det viktigt att
ge korrekt information och inte ge Kunskapsöverföringen vid mensig in i för mycket tyckande eller torskap sker åt båda håll.
kännande. Sedan kan en ny god
man behöva prata av sig eller bli
är ett sätt att höja statusen på uppbekräftad i sin magkänsla kring dragen.
hur man ska hantera en situation,
säger hon.
Ett sätt att höja statusen
Överförmyndaren stödjer föreningens idé om mentorskap, och
kommer under året att dela ut föreningens nya folder, berättar Pernilla. Nu handlar det om att hitta
medlemmar som kan tänka sig att
bli mentorer.
– Det har hittills inte varit helt
lätt, men jag ger mig inte för det
här är så viktigt. Jag tror också det
Exempel på mentorskap i
lokalföreningar:
Nya medlemmar i Uppsala
godmans- och förvaltarförening erbjuds mentorskap
under cirka tre månader.
Sedan hösten 2014 erbjuder
Hallands godmans- och förvaltarförening nya gode hjälp
mentorskap under cirka två
månader.
Notiser
Nytt visionsrum invigt
Nu har anstalten Norrtälje äntligen fått ett
visionsrum! Thomas
Karlsson, RFS visionsrumssamordnare, var
på plats och invigde
i början av december
2014.
Se listan över alla
visionsrum på www.
rfs.se/lista-visionsrum
Ny lag - gode män Ses i Norrköping!
Film om att öppna upp
1 januari 2015 skedde vissa
lagändringar i föräldrabalken
kring gode män och förvaltare.
Gode män får rätt att lämna ett
uppdrag i vissa fall och det blir
vissa lättnader för dödsbon.
Överförmyndaren blir också
skyldig att se till att gode män/
förvaltare erbjuds den utbildning som behövs.
Nu finns en kort film om att
öppna upp lokalföreningarna för
alla lagreglerade frivilliguppdrag
och att byta namn till frivilliga
samhällsarbetare. Agneta Zedell,
RFS förbundsordförande, berättar
om årsmötesbeslutet 2014 och
varför en öppen förening blir en
vinst på sikt.
Läs mer www.rfs.se/lagandring
Den 9 och 10 maj 2015 är det
dags för RFS årliga konferens
med efterföljande årsmöte
i Norrköping. Årets tema är
delaktighet.
Varje förening som är medlem
i RFS kan sända två representanter. Anmäl senast 9 mars på
www.rfs.se/arsmote2015. Även
motioner till årsmötet ska sändas
till förbundsstyrelsen senast 9
mars.
Se filmen på:
www.rfs.se/oppnaupp
REDAKTÖR: MINNA NYMAN SABBADINI l TELEFON 08-556 068 30 l E-POST [email protected]