NYHETSBREV från RFS FRÅN RIKSFÖRBUNDET FRIVILLIGA SAMHÄLLSARBETARE, FEBRUARI 2015 l MÄNNISKOR TILL STÖD FÖR ANDRA Tema - mentorskap Mentorskap - vad är det? tjänstemän som har lämplig specialinriktning. Det en verklig mentor därutöver kan erbjuda är den informella kunskap som aldrig skulle kunna skrivas ner. Under min yrkesverksamma tid har jag endast vid ett tillfälle begåvats med vad jag skulle vilja kalla en verklig mentor, och han gav mig verkligen en katapultstart i den organisationen. Först och främst var han ganska gammal i gamet och erfaren, vilket innebar att han inte i något avseende var en konkurrent till min position. Han kunde känna sig fri att förklara för mig vilka av mina kommande medarbetare jag kanske skulle se upp med och vilka jag lugnt kunde luta mig mot. Han kunde upplysa mig om hur jag skulle arbeta för att få ett ärende snabbare genom processen och hur jag skulle kunna begrava en fråga hos några sölkorvar om jag av något skäl behövde det. Kort sagt – han gav mig på ett hederligt sätt information om all den informella struktur som det hade tagit mig åratal att själv få erfa- ”Det handlar helt enkelt om att både få en genväg och om att få en säkerhet” renhet av och kunskap om. Nu är det förstås viss skillnad att vara mentor för nya frivilliga i vår organisation jämfört med min erfarenhet av att börja som mellanchef i en statlig organisation. Men en hel del är också gemensamt. Dels handlar det om att tänka sig in i den nyes situation och att göra det på ett ärligt sätt, utan tanke på egna fördelar. Det handlar om att vara öppen för den vilsenhet som har kännetecknat oss alla i början och hjälpa till med de gränsdragningssvårigheter som kan leda till onödig besvikelse. Och framför allt handlar det om att visa uppskattning och respekt för ett nytt engagemang och att visa att genom våra föreningars arbete är ingen ensam i sina strävanden för andras bästa. FOTO: Sören Andersson Att få en mentor är enligt min uppfattning någonting helt fantastiskt. Det är att få del av en lång erfarenhet utan att själv behöva göra alla misstagen. Det handlar om att få del av en kunskap som inte finns tillgänglig i lagtext eller föreskrifter eller annan skriven dokumentation. Det handlar helt enkelt om att både få en genväg och om att få en säkerhet, en garanti att inte göra bort sig i onödan som ny och oerfaren. Antingen det handlar om att introduceras på en arbetsplats eller i ett frivilliguppdrag så finns det blindskär som aldrig är uppenbara för den nya. Vilka nätverk fungerar just i den här lokala omgivningen? Finns det människor som är särskilt kunniga att vända sig till? Motsatsen kanske, finns det människor som inte är fullt kompetenta? I många sammanhang finns utmärkt bra introduktionsprogram. Grundläggande utbildning och skriven text att ta del av. Namngivna Agneta Zedell Förbundsordförande Rutinerade besökare stödjer nya Varje söndag får häktet Jönköping besök av två personer ur Jönköpings övervakarförenings besöksgrupp. I höstas fick gruppen tre nya deltagare som alla fått en slags mentor. Nya besökare får först en introduktion berättar Pia Alderbring, som är föreningens besöksgruppsansvarig. När de nya sedan börjar besöka häktet går de tillsammans med en rutinerad besökare ur gruppen. – Jag styr det lite genom att välja någon som är lugn och erfaren. Det gäller också att den erfarna besökaren kan vara rak och berätta vad som gäller, säger Pia. Som besökare handlar det mycket om att möta och lyssna på de häktade. Den erfarna besökaren kan genom sitt eget beteende vara en god förebild för Pia Alderbring den som är ny. Men det gäller också att våga ge återkoppling till den som inte beter sig lämpligt; kanske pratar för mycket om sig själv eller inte har lämplig klädsel, förklarar Pia. Vilka frågor brukar komma upp? – Framför allt kan det kännas skrämmande att komma in i den låsta miljön på häktet. Ibland finns förutfattade meningar kring vem som hamnar på ett häkte, vilket man kan behöva ventilera. När besöksgruppen avslutat ett besök på häktet ska de alltid ringa till Pia för en kort avstämning. Då har hon möjlighet att fånga upp om någon i besöksgruppen mår dåligt på grund av något som skett på häktet. Vad kan det handla om ? – Det kan vara någon som berättat lite för detaljerat om ett brott, som man inte mår bra av att höra. Eller så kanske man blir väldigt illa berörd av en livshistoria. Ibland behöver man bara få prata av sig och ibland behöver man få råd kring hur man ska hantera uppgifterna man fått ta del av. Pia berättar att hon då alltid vänder sig till frivården, för att få stöd i hur besöksgruppen ska agera. Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare, RFS, består av cirka 85 lokalföreningar med medlemmar som har uppdrag som lekmannaövervakare, god man, förvaltare, kontaktperson, kontaktfamilj stödfamilj, stödperson, särskilt förordnad vårdnadshavare och som är besökare på häkten och anstalter. Läs mer på www.rfs.se ADRESS: RIKSFÖRBUNDET FRIVILLIGA SAMHÄLLSARBETARE, FREJGATAN 75, 113 26 STOCKHOLM RFS Tema - mentorskap ”Även lärorikt för den som är mentor” Idén med mentorskap för nya uppdragstagare är något som Pernilla Månsson, ordförande för förvaltar- och godmansförening i Helsingborg, verkligen tror på. När Pernilla Månsson själv var ny som god man hade hon förmånen att känna andra Pernilla Månsson gode män som kunde ge henne råd, men alla har inte ett upparbetat kontaktnät från start. Behov av att bolla Att det finns behov av stöd märker Pernilla eftersom hon i sin roll som ordförande ibland får frågor av nya medlemmar. Därför är hennes ambition framöver att föreningen ska kunna erbjuda nya gode män och förvaltare en mentor redan när uppdraget startar. – Vi har alla befunnit oss där, när man står och inte riktigt vet hur man ska gå till väga för att lösa en fråga. Med tanke på vilket stort ansvar vi har är det viktigt att kunna bolla med en erfaren god man, berättar Pernilla. Visserligen kan medlemmar redan nu utbyta erfarenheter vid medlemsträffar, men som ny kanske man inte kan vänta en månad till nästa möte, utan behöver mer direkta svar, säger Pernilla. Givande för båda parter Att få en personlig relation med en erfaren mentor skapar en dialog som kan vara givande för båda parter. – Kunskapsöverföringen sker ju åt båda håll, så det kan självklart även vara lärorikt för den som är mentor. Som god man behöver man vara ödmjuk. Inga frågor är för dumma för att ställa och man lär sig hela tiden nytt. Ur ett föreningsperspektiv kan mentorskap vara ett bra sätt att lotsa in nya medlemmar i föreningen. Viktigt ge korrekta råd När Pernilla inte kan svara på en fråga är hon noga med att hänvisa vidare till rätt instans, ofta blir det till överförmyndarkontoret, ibland till RFS ombudsman. Ofta tipsar hon om boken God man och förvaltare av Daniel Sjöstedt och Peter Sporrstedt som hon kallar sin ”bibel”. – Som mentor är det viktigt att ge korrekt information och inte ge Kunskapsöverföringen vid mensig in i för mycket tyckande eller torskap sker åt båda håll. kännande. Sedan kan en ny god man behöva prata av sig eller bli är ett sätt att höja statusen på uppbekräftad i sin magkänsla kring dragen. hur man ska hantera en situation, säger hon. Ett sätt att höja statusen Överförmyndaren stödjer föreningens idé om mentorskap, och kommer under året att dela ut föreningens nya folder, berättar Pernilla. Nu handlar det om att hitta medlemmar som kan tänka sig att bli mentorer. – Det har hittills inte varit helt lätt, men jag ger mig inte för det här är så viktigt. Jag tror också det Exempel på mentorskap i lokalföreningar: Nya medlemmar i Uppsala godmans- och förvaltarförening erbjuds mentorskap under cirka tre månader. Sedan hösten 2014 erbjuder Hallands godmans- och förvaltarförening nya gode hjälp mentorskap under cirka två månader. Notiser Nytt visionsrum invigt Nu har anstalten Norrtälje äntligen fått ett visionsrum! Thomas Karlsson, RFS visionsrumssamordnare, var på plats och invigde i början av december 2014. Se listan över alla visionsrum på www. rfs.se/lista-visionsrum Ny lag - gode män Ses i Norrköping! Film om att öppna upp 1 januari 2015 skedde vissa lagändringar i föräldrabalken kring gode män och förvaltare. Gode män får rätt att lämna ett uppdrag i vissa fall och det blir vissa lättnader för dödsbon. Överförmyndaren blir också skyldig att se till att gode män/ förvaltare erbjuds den utbildning som behövs. Nu finns en kort film om att öppna upp lokalföreningarna för alla lagreglerade frivilliguppdrag och att byta namn till frivilliga samhällsarbetare. Agneta Zedell, RFS förbundsordförande, berättar om årsmötesbeslutet 2014 och varför en öppen förening blir en vinst på sikt. Läs mer www.rfs.se/lagandring Den 9 och 10 maj 2015 är det dags för RFS årliga konferens med efterföljande årsmöte i Norrköping. Årets tema är delaktighet. Varje förening som är medlem i RFS kan sända två representanter. Anmäl senast 9 mars på www.rfs.se/arsmote2015. Även motioner till årsmötet ska sändas till förbundsstyrelsen senast 9 mars. Se filmen på: www.rfs.se/oppnaupp REDAKTÖR: MINNA NYMAN SABBADINI l TELEFON 08-556 068 30 l E-POST [email protected]
© Copyright 2024