1. No category

Beslut
2015-09-23
Rättsenheten
-
sid 1 (4)
Dnr. 403-4442-15
Bernth Uno
Nadezda Uno
Nunnestigen 11
596 31 Skänninge
Överklagande av beslut angående föreläggande om att ändra
färgsättning på fastigheten Sankta Ingrid 6 i Mjölby kommun
Länsstyrelsens beslut
Länsstyrelsen upphäver Byggnads- och räddningsnämndens beslut.
Överklagat beslut
Byggnads- och räddningsnämndens i Mjölby kommun beslut den 23 mars 2015, dnr.
BRN 2014-00151, § 43
- att med stöd av 11 kap. 20 § plan- och bygglagen (PBL) förelägga ägarna till fastigheten
Sankta Ingrid 6, Bernth Georg Uno och Nadezda Uno, Nunnestigen 11, 596 31
Skänninge, att ändra färgsättningen på bostadshuset, så att bostadshuset erhåller en
enhetlig och traditionell färgsättning.
- att färgsättningen ska ske i samråd med byggnadskontoret, samt
- att med stöd av 11 kap. 37 § PBL, om ägarna till fastigheten Sankta Ingrid 6, Bernth
Georg Uno och Nadezda Uno, Nunnestigen 11, 596 31 Skänninge, ej färdigställt
ändringen av färgsättningen på bostadshusets fasader senast 2015-09-30, kommer detta
att förenas med ett vite om 0,5 prisbasbelopp, vilket är lika med 22.250 kronor.
Fastighetsägarna Bernth Uno och Nadezda Uno förpliktas vidare att utge samma belopp
för varje period om en månad från 2015-09-30.
Överklagandet m.m.
Bernth och Nadezda Uno har överklagat beslutet och yrkar på att beslutet ska upphävas.
De anför i huvudsak följande. Kommunens beslut baseras på ej relevanta underlag,
varken de eller allmänheten har förståelse för beslutet och kostnaderna för dem skulle bli
oskäligt höga. De är konstnärer och 22 500 kronor är helt orimligt för dem. De har
omvandlat ett oansenligt fyrtiotalshus till ett smakfullt konstverk. Den lagtext kommunen
hänvisar till är inte relevant i ärendet. Att underhålla huset är exakt vad de har gjort.
POSTADRESS:
581 86 LINKÖPING
BESÖKSADRESS:
TELEFON:
Östgötagatan 3
010-223 50 00
E-POST:
WWW:
ORGANISATIONSNUMMER:
[email protected]
lansstyrelsen.se/ostergotland
202100-2270
TELEFAX:
010-223 51 18
sid 2
Kommunen hävdar i sitt beslut att deras hus har ett kulturhistoriskt värde, men inte
angett vari detta värde består. I området finns gamla tegelvillor från fyrtiotalet, dessutom
finns alldeles i närheten, en Preem bensinstation, rester från en ruin, järnväg, och
trafikplats. Det är tveklöst att bostadsområdet saknar kulturhistoriskt värde. Kvarteret
Sankta Ingrid gränsar till, men ingår absolut inte i ett område för riksintresse. De undrar
hur långt utanför ett område av riksintresse som ett museum över huvud taget kan
framföra aspekter i myndighetens namn. Hela beslutet bygger på personligt tyckande från
personal på Östergötlands Museum och det framgår inte vilka lagrum som möjliggör
tvingande krav på färgval på ett vanligt hus från fyrtiotalet som ligger utanför ett område
av riksintresse.
Tillämpliga bestämmelser
Enligt 2 kap. 6 § plan- och bygglagen (2010:900) (PBL) ska bland annat ett byggnadsverk
utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god
helhetsverkan.
Enligt 8 kap. 1 § PBL ska en byggnad ha en god form, färg och materialverkan. Av 8 kap.
2 § framgår att kraven i 1 § också ska uppfyllas vid annan ändring av en byggnad än
ombyggnad i fråga om ändringen.
Av 8 kap. 14 § PBL framgår bland annat att ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och
underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak
bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde
från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket
är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt,
ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.
Enligt 11 kap. 20 § PBL får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller
byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid (rättelseföreläggande), om det på en
fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag
eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen.
Detaljplan
För fastigheten gäller en stadsplan som antogs den 25 februari 1944. Planen gällde enligt
17 kap. 4 § plan- och bygglagen (1987:10) (ÄPBL) som detaljplan som antagits enligt
ÄPBL. I punkt 5 av övergångsbestämmelserna till PBL anges att sådana planer även i
fortsättningen ska anses ha antagits enligt ÄPBL.
Planen innehåller inga särskilda bestämmelser avseende byggnaders färg- och materialval.
sid 3
Länsstyrelsens bedömning
Aktuellt ärende avser byte av fasadkulör på ett enbostadshus på fastigheten Sankta Ingrid
6. Ärendet har inletts som ett tillsynsärende med en förfrågan om bygglov beviljats för
kulörbytet. Byggnadskontoret har senare, bland annat i skrivelse 2015-02-03, angett
Bernth och Nadezda Uno som sökande till åtgärd avseende byte av fasadkulör.
Länsstyrelsen konstaterar dock att det inte framgår av några handlingar i ärendet att
Bernth och Nadezda Uno skulle ha ansökt om bygglov och att en sådan ansökan alltså
inte föreligger.
Föreläggandet
Byggnads- och räddningsnämnden har förelagt Bernth och Nadezda Uno att ändra färgen
på bostadshuset, så att det erhåller en enhetlig och traditionell färgsättning. Som stöd för
föreläggandet hänvisar nämnden bland annat till 8 kap. 1 § PBL.
Av kommentaren till 8 kap. 1 § PBL framgår att kraven på anpassning till omgivningen
och befintlig bebyggelse inte får medföra att den enskilda byggnaden kommer att sakna
ett eget värde. Byggnader avspeglar ofta de tekniska förutsättningar som finns för
byggandet vid den tidpunkt då de uppförs. De avspeglar också ofta olika tiders
moderiktningar i fråga om till exempel sättet att indela fasadyta eller att placera fönster
eller valet av material och färger. Byggnadens yttre blir alltså en avvägning mellan bland
annat anpassning, tekniska förutsättningar och estetiska moderiktningar samt byggherrens
och arkitektens vilja att ge byggnaden en egen form.
Regeringsrätten har i ett avgörande (RÅ 1981 2:48) tagit ställning till en lovansökan för
att få måla en husfasad i rosa färg. Radhuset låg inom ett område med stadsplan,
huvudsakligen avsett för radhusbebyggelse. Samtliga cirka 260 radhus var målade i en
grön färgton. Regeringsrätten konstaterade inledningsvis att den avsedda omfärgningen
inte skulle medföra att byggnadens karaktär väsentligt ändrades och att åtgärden på grund
av en lagändring dåmera inte krävde byggnadslov. I fråga om åtgärder som inte krävde
lov enligt 75 § tredje stycket BS skulle bland annat bestämmelserna i 38 § BS tillämpas i
skälig omfattning. Därmed avsågs enligt förarbetena att något strikt hävdande av kraven
inte var avsett, utan att mindre avvikelser borde kunna tolereras. Bestämmelsen i 38 § BS
om att byggnads yttre ska ges en sådan utformning som är lämplig för att uppnå en god
helhetsverkan får givetvis ökad betydelse när byggnaden ingår i en gruppbebyggelse av
enhetlig karaktär. De estetiska krav som bestämmelsen innehåller måste vägas mot
husägarens i förarbetena till BS kraftigt betonade handlingsfrihet i fråga om byggnadens
utformning (prop. 1959:168 s. 251). Beträffande det i målet aktuella huset fann
regeringsrätten att husets belägenhet var sådan att något störande inslag i stads- eller
landskapsbilden inte kunde uppstå till följd av omfärgningen. Avvikelsen från
färgsättningen på övriga hus torde inte komma att bli framträdande annat än i förhållande
till övriga hus i längan. Omfärgningen fick anses innebära endast en mindre avvikelse från
helhetsverkan inom gruppbebyggelsen, varför 38 § BS inte utgjorde hinder mot
omfärgningen.
Kulturmiljöns riksintresse Skänninge utgör enligt Riksantikvarieämbetets motivering en
”Småstadsmiljö, som utgör en av tidig- och högmedeltidens mest betydelsefulla svenska städer, vilken i
sid 4
planmönster och bebyggelse speglar levnadsförhållandena i den förindustriella staden samt dess förhållande
till den omgivande landsbygden.”
Sankt Ingrids klosterruin, som ligger i ett öppet landskap strax norr om Nunnestigen
utgör en viktig del i riksintresset. Fastigheten Sankta Ingrid 6 ligger dock utanför gränsen
till själva riksintresset. Länsstyrelsen har nyligen i en utredning lämnat förslag till en
justering av gränsen så att den ska komma att omfatta hela bebyggelsemiljön längs
Nunnestigen. Gränsjusteringen behandlas inom ramen för kommunens pågående
översiktsplanearbete för Skänninge.
I förevarande fall hade enbostadshuset såvitt känt, en ljusgul fasad, i akut behov av
ommålning, innan kulörbytet. Genom omfärgningen har huset erhållit en mer intensiv gul
nyans som blir gradvis mörkare mot taket. Övriga hus i området har uppförts i olika
material och färg. Länsstyrelsen bedömer att det omfärgade huset, på grund av sin starka
och tonade kulör, ger ett avvikande intryck mot den omgivande bebyggelsen i området.
Det bedöms också i viss utsträckning påverka riksintresset negativt genom att husfärgen
visuellt tar uppmärksamhet från det landskap med fornlämningsmiljöer i närområdet som
utgör grunden för riksintresset. Den visuella påverkan bedöms dock inte vara sådan att
den kan anses utgöra en påtaglig skada på riksintresset.
Mot bakgrund av ovanstående och med hänsyn till områdets karaktär och utseende i
övrigt bedömer länsstyrelsen att den aktuella omfärgningen av enbostadshuset inte kan
anses strida mot kraven i 8 kap. 1 § PBL. Att fastigheten ligger i ett område som gränsar
till en kulturhistorisk miljö som omfattas av riksintresse för kulturmiljö ändrar inte
länsstyrelsens bedömning. Länsstyrelsen ska därför upphäva Byggnads- och
räddningsnämndens beslut.
Hur man överklagar
Se bilaga (formulär 140, Mark- och miljödomstolen)
I den slutliga handläggningen har även länsarkitekt Jan Persson, kultur- och
samhällsbyggnadsenheten deltagit.
Karin Fridell
Länsassessor
Anna-Maria Edlund
Länsassessor
Kopia till:
Byggnads- och räddningsnämnden i Mjölby kommun + dk
Östergötlands museum, Anna Wåtz, Box 232, 581 02 Linköping
KSE