1. No category

PERSONALTIDNING FÖR LANDSTINGET I VÄRMLAND
NUMMER 5–6 | DECEMBER 2015
Helheten är helig | Landstingets omställningsarbete
Rätt väg för patienten | Folktandvården knäckte kurvan | Första linjen för unga
REDAKTION
Jens Magnusson
Redaktör
[email protected]
Júlia Megyeri
Grafisk formgivare
[email protected]
Elisabet Petersson
Skribent
[email protected]
Olle Mannberg
Skribent
[email protected]
Kristoffer Andrén
Fotograf
[email protected]
David Kvicklund
Skribent
[email protected]
Sofia Carlson
Praktiserande skribent
[email protected]
Petter Niljung
Skribent
[email protected]
Hör av dig! [email protected]
Intryck är en tidning för anställda och förtroendevalda i Landstinget
i Värmland. Tidningen kommer ut med sex nummer per år. Ansvarig
utgivare: Tomas Philipp. Adress: Intryck, Landstingshuset, 651 82 Karlstad.
E-post: [email protected]. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Borås.
Prenumeration: Landstingshusets expedition, e-post: [email protected],
telefon: (054-6)1 42 91.
Manusstopp för nästa nummer: 29 januari 2016.
Omslagsbilden: Emma, 8 år, bygger sin version av hälso- och sjukvården.
Kanske liknar hennes tankar den framtid som Landstinget i Värmland redan
nu planerar ska möta patienten år 2030. Då blir Emma 23 år.
Foto: Júlia Megyeri
ISSN-nummer: 2001-4899
I DETTA NUMMER
3
4 Helheten är helig
De flesta organisationer bygger på att olika delar är beroende av varandra
för att helheten ska bli så bra som möjligt. Landstinget i Värmland är
inget undantag.
9 Rätt väg för patienten
9
Det måste inte vara komplicerat att tänka nytt. Ibland räcker det att bara
vända på saker och ting. På Vårdcentralen Västerstrand har man kastat om
i arbetssätten och hoppas därmed kunna frigöra läkartider.
12 Ambulanssjukvården blir mer jämlik
Nya förutsättningar har gett ambulanssjukvården möjligheter att förändras.
För att bättre kunna möta invånarnas behov har man fördelat om sina
resurser.
14 Landstingets omställningsarbete
12
2 intryck | nummer 5–6 | 2015
Den ekonomiska prognosen för landstinget 2015 visar ett stort underskott.
Därför måste landstinget minska sina kostnader med 380 miljoner kronor
innan 2016 är slut. Det är orsaken till att landstinget nu är inne i ett
omställningsarbete.
Det angelägna samtalet
Vi är några vänner som pratar om den flyktingström som kommit till
Sverige. Känslan är att vi alla har en human och generös grundsyn i flyktingfrågan. Men det finns absolut saker att fundera på och diskutera. Kvällens
diskussionsfråga är: ”Vad är det som oroar dig?”. Vi har en skarp samtalsledare
som för oss tillbaka till frågan varje gång som vi svävar ut. Det blir en bra diskussion som ger mig några nya funderingar om framför allt jämställdhet. Vad
kommer att hända på sikt när krig och klimatförändringar förändrar världskartan. Vad innebär det för den jämställdhet mellan könen som Sverige jämförelsevis har kommit långt med. Finns det något vi kan göra, hur förändrar vi
beteenden som sitter djupt rotade i en kultur?
Ibland är samtal så oerhört värdefulla och berikande. Det leder tankar vidare
och föder idéer som till och med kan vara genomförbara.
Tänk om vi lyckas få till riktigt bra samtal om framtida hälso- och sjukvård.
Om behovet av att tänka nytt utifrån det som är viktigt för patienterna, om
alla möjligheter som den tekniska utvecklingen erbjuder, vad vården kostar
och om arbetsgivarens möjligheter att bemanna.
Det skulle kunna vara ett samtal mellan medarbetarna som upplever det
hårda patienttrycket varje dag och visionärerna som skissat på framtidens
sjukvård. Finns det något fruktbart i utvecklingsplanen, något som ger medarbetarna hopp om en mer hanterbar vardag? Skulle det kunna födas idéer
där man hittar nya arbetssätt och deltar i skapandet av framtidens sjukvård
och vem ska i så fall driva och genomföra förändringarna?
Det är inte självklart att samtalen blir bra och berikande men det är absolut värt att prova. Det kan ha betydelse vem som bjuder in. Ett initiativ från
verksamhetsansvariga ger frågan dignitet.
Hur ska vi samtala med medborgarna? Tänk om vi hade möjligheter att
bjuda in utifrån ett statistiskt urval, kunde erbjuda busstransport och två
17 Unga är välkomna till Första linjen
Barnen och ungdomarna är första prioritet för personalen på Första linjen.
Alla är välkomna oavsett varför man söker hjälp. Därför är verksamheten
inte bara utformad för barn och ungdomar, utan också av dem.
dagars samvaro någonstans i mitten av det värmländska hjärtat. Kanske på
Mårbacka?
Det behövs några timmar för att berätta om allt som redan, eller snart, är
möjligt. Att ”skypa” med doktorn, att läsa journalen på nätet och att boka läkartid på webben. Att det finns en helikopter när det är riktigt illa och en bedömningsbil rycker ut till hemmet när gamla pappa blir orolig i sin hjärtsvikt.
Det behövs några timmar när vi ska förklara varför vi samtidigt som vi
pratar utveckling drar i nödbromsen och ska kostnadsreducera. Det kräver sin
man att förstå att vi blivit 300 personer fler på några år samtidigt som vårdplatser får stänga därför att vi inte har personal. Och att skattepengarna från
de arbetsföra värmlänningarna inte räcker till och att vi kommer att bli ännu
färre i arbetsför ålder.
Om vi får en stund över vid brasan på kvällen kan vi fundera på nanoteknikens framfart och möjligheterna att slippa operera den kommande höftartrosen.
I årets sista nummer av Intryck träffar vi bland annat avdelningschef
Anders Karlsson som lärt sig tänka helhet och om vårdcentralen Västerstrand som triagerar och hänvisar vissa
patienter direkt till fysioterapeuten Tyra.
Avslutar med en hälsning från tandvården som har
glimten i ögat även i svåra tider. ”Vi tar inte bort
själva julen, det är bara julgåvan som fryser inne”.
Ungefär så var budskapet på intranätet när beslutet
var taget om att det inte blir några julbord eller
julgåvor i år.
Gunilla Peterson, enhetschef
14
20 Anna brinner för patientsäkerhet
– Välkomna in i forskarvärlden. Med ett milt norrländskt idiom tar
Anna Nordin emot i sitt arbetsrum på Karlstads universitet.
22 Så knäckte folktandvården kurvan
Folktandvården Våxnäs är en av de kliniker som har ett positivt
ekonomiskt resultat.
17
25 Medarbetarprofilen
Verksamhetschef och domare.
26 Du gör skillnad för våra patienter
Landstingsdirektörens spalt.
28 I väntan på nästa kris
20
Krönika av Daniel Holmberg.
nummer 5–6 | 2015 | intryck 3
Helheten
är helig
De flesta organisationer bygger på att olika delar
är beroende av varandra för att helheten ska bli
så bra som möjligt. Landstinget i Värmland är
inget undantag.
Text: Petter Niljung bild: Kristoffer Andrén
– Om det går bra för mig, men dåligt för andra
så kommer det på sikt ändå att påverka mig, säger
avdelningschefen Anders Karlsson.
För att vi ska kunna leverera bästa möjliga vård
krävs att alla tar ansvar för sin del av den stora
organisationen. Samtidigt har alla ansvar för helheten.
– Jag som är chef måste vara ett föredöme när
det gäller att samarbeta och tänka helhet. Jag har
ansvar för att mina medarbetare tar ansvar för
både det lilla och det stora.
Anders Karlsson är avdelningschef för avdelning 3 vid Centralsjukhuset i Karlstad. Där vårdas bland annat patienter med olika former av
frakturer och förslitningar.
– Jag vet att förutsättningarna skiljer sig åt,
men det börjar ändå hos var och en som individ.
4 intryck | nummer 5–6 | 2015
Vill vi eller vill vi inte försöka se helheten? Ortopedin är inget eget system, det är en del av ett
system.
Patientens behov i centrum
Anders Karlsson tar rekrytering som ett konkret
exempel på hur helhetstänket spelar roll.
– Om många medarbetare söker sig till min
avdelning, vilket i sig är roligt och smickrande,
gäller det att komma ihåg andras behov. Den enskilde kanske kan göra ännu större nytta för helheten på ett annat ställe i landstinget.
Den erfarenhet han skaffat sig som avdelningschef har bidragit till ett lugn hos honom själv.
– När jag var ny tänkte jag oftare på mig och
mitt, men jag har haft mycket hjälp av de verksamhetschefer jag arbetat med för att 
Anders Karlsson tycker att chefen måste
vara ett föredöme när det gäller samarbete och helhetstänk.
nummer 5–6 | 2015 | intryck 
 utveckla min helhetssyn på vården. Jag lyckas inte alltid,
men det får man lära sig att ta, det ingår i chefskapet, säger
Anders Karlsson.
Han vidareutvecklar sitt resonemang med den stundtals
besvärliga vårdplatsfrågan.
– Förr tänkte jag att en vårdplats var min, nu är jag bättre
på att hitta lösningar. Patienter som inte är ortopedipatienter kanske behöver vårdplatserna med tillhörande bemanning
bättre, även om sängen står hos oss. Det är patientens behov
och inte min avdelnings behov som står i centrum.
Måste hjälpas åt
Att ta ansvar för helheten innebär också att man måste ha
koll på ekonomin. Anders Karlsson försöker styra kostnader
så mycket som möjligt. Han är till exempel mycket restriktiv
med semesterdagar som önskas med kort varsel nu när det
ekonomiska läget är ansträngt.
– Varenda krona vi sparar påverkar landstinget i flera år
framöver. Jag känner verkligen att jag har förstått att vi är
tvungna att återställa det vi inte fi xar i år. Det är något jag har
fostrats in i av den controller jag arbetat med i flera år.
Som chef är det i sin tur viktigt att ge medarbetarna kunskap att förstå helheten och att andras situation påverkar den
egna verksamheten och vice versa. Fungerar inte ett hjul på en
bil, så fungerar inte bilen som den ska.
Om det går bra för mig, men
dåligt för andra så kommer det
på sikt ändå att påverka mig.
– Jag tror att vi chefer kan bli mer ödmjuka och samverka
bättre. Om vi inte hjälper varandra att hålla en så god kvalitet
som möjligt för alla patienter är vi inte solidariska.
Utveckling för bättre vård
I omställningstider är ansvaret för helheten viktigare än någonsin. Alla måste dra sitt strå till stacken för att patienterna
ska kunna erbjudas god vård. Det är inte ett enkelt arbete,
men Anders Karlsson är hoppfull inför framtiden.
– Jag tror att vi kan utnyttja våra resurser bättre över länet i framtiden och att vi kan göra mer med bättre kvalitet
än vi gör i dag med de resurser vi har. Och jag gillar tanken
med utvecklingsplanen. Vi kommer kunna ge en bättre vård i
framtiden när vi utvecklar vårt sätt att arbeta utifrån patienternas förväntningar, den tekniska utvecklingen, och olika
vårdnivåer. Den utvecklingen har vi som chefer ansvar för att
bidra till. 
 intryck | nummer 5–6 | 2015
– Det är patientens behov och inte
min avdelnings behov som står i
centrum, säger Anders Karlsson.
Utvecklingsplanen i korthet
Förslaget till utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård bygger på
fyra områden med insatser för att möta framtidens utmaningar. Dessa är
hälsofrämjande och förebyggande insatser, utvecklad e-hälsa, utvecklade
och utvecklande arbetssätt och etablering av flexibla vårdnivåer.
Hälsofrämjande och förebyggande insatser
I dag går 80 till 85 procent av hälso- och sjukvårdsresurserna till vård och behandling
av kroniska sjukdomar. Förebyggande insatser som stöttar goda levnadsvanor kan
förebygga eller förbättra 90 procent av sjukligheten i kroniska sjukdomar. Ett sätt att
använda hälso- och sjukvårdens resurser på bästa sätt är därför att arbeta förebyggande för att skjuta upp insjuknandet eller helt slippa sjukdomar.
Motiverande samtal är ett exempel på hälsofrämjande och förebyggande insatser som
idag används inom vårt landsting.
E-hälsa
Utvecklingen av e-hälsa drivs dels av patientens förväntan på att möta vården på ett
mer tillgängligt och enkelt sätt, dels av vårdens krav på att förbättra och effektivisera
för att kunna möta patienterna på ett bättre sätt. Landstinget i Värmland följer den
nationella utvecklingen och skapar e-hälsotjänster för att tillhandahålla god vård på
nya sätt.
Några exempel på e-hälsa som vårt landsting redan erbjuder är webbtidbokning, digitala möten och 2016 lanseras journalen på nätet.
I framtiden finns möjlighet för patienten att möta sin läkare digitalt via datorn i hemmet, sända in sina mätvärden eller bild på hudförändringar till sin läkare digitalt. Möjligheterna med e-hälsa är oändliga.
Utvecklade och utvecklande arbetssätt
Vårdens utmaningar kräver en mängd olika insatser där flexibla arbetssätt och metoder är en viktig del. Landstinget ska ha ett fortsatt fokus på vårdens processer, vilket
handlar om att titta på patientens behov och att se hälso- och sjukvården som ett
system – patientens bästa väg genom vården. Även samverkan mellan landsting, kommuner och andra myndigheter behöver utvecklas.
I dag och i framtiden är det viktigt att rätt yrkesgrupp utför rätt arbetsuppgifter. Studier visar att både läkare och sjuksköterskor ofta utför arbetsuppgifter som någon
annan yrkesgrupp kan göra. Arbetsväxling är ett utvecklingsområde för effektivare
användning av dessa yrkesgruppers tid.
Ett annat område är vårdnära service som innebär att servicepersonal utför arbetsuppgifter som vårdpersonal gör. Flera sådana projekt pågår inom vårt landsting.
I all utveckling är det av vikt att inhämta kunskap från dem som
vet mest om sitt sjukdomstillstånd – patienter och närstående.
Flexibla vårdnivåer och utbudspunkter
Utvecklingsplanen innehåller fem flexibla vårdnivåer
med olika tjänsteinnehåll.
Läs mer om utvecklingsplanen
på intranätet Livlinan.
nummer 5–6 | 2015 | intryck 7
Sjukgymnasten Tyra Thorn-Andersen
undersöker patienten Inger Karlssons
bröstrygg.
 intryck | nummer 5–6 | 2015
Rätt väg för
Det måste inte vara komplicerat att tänka nytt.
Ibland räcker det att bara vända på saker och ting.
På Vårdcentralen Västerstrand har man kastat om
i arbetssätten och hoppas därmed kunna frigöra
läkartider.
Text och bild: Jens Magnusson
Många av patienterna som kommer till Vårdcentralen Västerstrand söker hjälp för att de har ont
i muskler och leder. Under 2014 resulterade inte
mindre än 1 500 besök i diagnosen muskel- och
ledbesvär, oftast från rygg, axlar eller knän.
– För det mesta kan man oftast snabbt konstatera var bekymret sitter och att det inte är något
farligt. Som läkare är det inte ovanligt att man
efter undersökning ordinerar ett antiinflammatoriskt läkemedel, kanske remitterar patienten till
röntgen och rekommenderar patienten att ta kontakt med en fysioterapeut, säger Madelene Johanzon som är enhetschef.
Ettårigt projekt
Men vad skulle hända om man lät patienten träffa
en fysioterapeut först, frågade man sig på vårdcentralen?
– Om man tänker sig att 750 av patienterna
skulle kunna möta en fysioterapeut direkt i stället för en läkare så skulle vi frigöra 750 läkartider
varje år. Och på samma sätt som att läkaren kan
hänvisa dig till en fysioterapeut så kan fysioterapeuten hänvisa till läkaren vid behov.
I juni startades därför ett ettårigt projekt för att
se vilken effekt en sådan förändring skulle kunna
ha.
På samma sätt som att läkaren kan hänvisa dig till en
fysioterapeut så kan fysioterapeuten hänvisa till läkaren.
Sjukgymnasten Tyra Thorn-Andersen rekryterades och man införde en triageringsmodell där
sjuksköterskorna som svarar i telefon kan boka in
patienter direkt till henne.
– Jag är tjänstledig från mitt arbete på Vårdcentralen Kil under projekttiden. Det är spännande att få testa ett annat sätt att jobba på. Projektet
är begränsat till patienter med muskulo- 
nummer 5–6 | 2015 | intryck 9
– Jag tycker att det här är fantastiskt bra. Jag känner mig trygg och slipper åka runt halva stan för att få hjälp, säger
patienten Inger Karlsson.
Ettårigt projekt
Projektet startade i augusti
och är en samverkan mellan
divisionerna allmänmedicin
och HHR genom primärvårdsrehabilitering södra och Vårdcentralen Västerstrand.
Grundtanken är att patienter
med problem relaterade till
rörelseapparaten direkt ska
kunna bokas till rätt kompetens.
 skeletala besvär och jag tar emot upp till tre besök per patient. Det innebär att de får tid snabbt
och jag bedömer många fler patienter, men också
att jag remitterar till kollegor om det finns behov
av längre rehabilitering eller specifika åtgärder
som artrosskola.
Nöjdare patienter
För Tyra Thorn-Andersens del råkade projektet
passa särskilt bra då hon har en färsk examen i
mekanisk diagnostisk terapi.
– Då är det förstås extra kul att få jobba med
den här typen av patienter.
Den kortare väntetiden, alltså att tidboken inte
är fullbokad långt i förväg ger en känsla av ökad
kontroll och mindre stress, även om den dagliga
arbetsbördan är lik den Tyra Thorn-Andersen är
van.
– Det känns lugnare att jobba så här, men
den stora skillnaden märker patienterna. Det blir
mindre väntetid vilket innebär mindre frustration
10 intryck | nummer 5–6 | 2015
och nöjdare patienter. Jag hoppas ju att det här
ska bidra till en förbättring av primärvården och
att vi använder oss av sjukgymnasternas kunskap
och kompetens på bästa sätt.
Madelene Johanzon är nöjd och tycker att arbetssättet har fungerat väldigt bra trots att det är
nytt.
– Inledningsvis fick vi göra några små förtydliganden om triageringsmodellen men nu är de
flesta frågetecknen borta. Vi kan se att de flesta
patienter hamnar rätt då endast ett fåtal har behövt besöka en läkare, säger Madelene Johanzon.
Möjligheter och tid
Inspirationen till förändringen har kommit från
flera håll. Madelene Johanzon är inte rädd för att
knycka goda idéer.
– Att titta på hur andra gör är inget man ska
skämmas för. Vi hör oss för, läser om vad andra
gjort och frågar andra vårdcentraler och enheter
vad de gör som är bra. I vårt övriga förändringsar-
Distriktssköterskan Ann Ullström bokar patienterna direkt till sjukgymnasten.
bete har vi hämtat mycket inspiration internt. Det
är bland annat lite från vårdcentralen i Skåre och
lite från vårdcentralen i Arvika.
– För att finna arbetssätt som fungerar nu och
i framtiden är det viktigt att få testa sig fram.
Ibland kommer vi testa saker som blir bra, ibland
saker som visar sig vara mindre bra. Sedan behåller vi det som fungerar, säger Madelene Johanzon.
Ger man kloka
människor möjligheter och
tid så gör de smarta saker.
Hälso- och sjukvården får ibland skäll för att den
är trög i förändring. Hur mycket sanning det ligger i det påståendet kan man tvista om. Madelene
Johanzon tror att förändring måste få ta tid i en
organisation där alla redan har mycket att göra.
– Alla sliter hårt oavsett yrkeskategori och när
man har arbete upp över öronen så har man inte
alltid ork att också arbeta med förändring. Men
ger man kloka människor möjligheter och tid så
gör de smarta saker. Jag tror att ambitionen finns i
alla, men man måste ge den utrymme, säger hon.
Personalen måste må bra
För att skapa möjligheter att förändras har Västerstrands Vårdcentral arbetat med att lösa andra
knutar i verksamheten. Man har bland annat
förbättrat sin telefontillgänglighet rejält. Sedan
i maj har tillgängligheten ökat från runt 65 till
90 procent.
– Nu när folk kommer fram på telefon är de
inte arga och när vi slipper skäll för dålig telefontillgänglighet får vi andrum att göra andra saker.
Det är också en fråga om välmående. Mår personalen bra leder det till ett gott arbete.
– Det är mitt ansvar. Vill jag att patienten ska
få god vård måste jag se till att personalen mår
bra, säger Madelene Johanzon. 
Madelene Johanzon,
enhetschef på Vårdcentralen Västerstrand, ger medarbetarna möjligheter.
nummer 5–6 | 2015 | intryck 11
Ambulanssjukvården
blir mer jämlik
Nyaförutsättningarhargettambulanssjukvården
möjligheter att förändras. För att bättre kunna möta
invånarnas behov har man fördelat om sina resurser.
Text: Jens Magnusson bild: Ripa Specialfordon
Värmland har förändrats drastiskt under de senaste 50 åren. Människor bor och lever på andra
platser i dag än de gjorde förr, och befolkningen
rör sig över länet på ett annat sätt. Men trots att
demografin och behovet av akut omhändertagande utanför sjukhus ser annorlunda ut i dag än det
gjorde förr har ambulanssjukvårdens geografiska
fördelning av resurser inte förändrats nämnvärt
sedan 1960-talet.
– Det har däremot hänt ganska mycket bara
under de senaste två, tre åren. Ambulanshelikoptern och utvecklingen av Svensk Luftambulans
har gett oss förutsättningar och möjligheter att
förbättra den värmländska ambulanssjukvården,
säger verksamhetschef Wolmer Edqvist.
Ligger i tiden
Helikoptern är en viktig del av utvecklingen, men
inte den enda. Man har också infört IVPA (I väntan på ambulans) på 39 orter i länet. Dessutom
har ny vårdnivå införts i form av en sjuksköterskebemannad bedömningsbil.
– Bedömningsbilen kan åka ut på i första hand
12 intryck | nummer 5–6 | 2015
icke akuta uppdrag för att antingen behandla på
plats eller göra en bedömning om patienten behöver åka in till en akutmottagning, eller om patienten kanske får bäst hjälp på till exempel en
vårdcentral.
Västra Götalandsregionen var först ut med att
införa en bedömningsbil. Pilotprojektet Göteborg
gav så goda resultat och utfall att de införde en
bil till ganska kort efter den första. Samma sak
skedde i Landstinget Sörmland.
Akuten får rätt patienter,
väntetiden minskar, kvaliteten på vården blir högre och
vi ökar tillgängligheten.
– Man kan tveklöst säga att konceptet ligger i tiden. Sedan 2010 har vi ökat antalet transporter
per år från 32 000 till 43 000. Larmen kommer
inte minska och därför måste vi möta behovet
med ett alternativ till den traditionella akutambulansen, säger Wolmer Edqvist.
Landstinget i Värmlands bedömningsbil är snart på väg.
Effekter på hela vårdkedjan
Utvecklingen av ambulanssjukvården är också en fråga om att
ta tillvara den kompetens som finns i organisationen.
– Vi har gått från att vara en transportorganisation till att
ha personal med hög kompetens. Det vore synd att inte nyttja
den resursen.
Vid sidan av omfördelningarna i ambulansorganisationen
pågår också ett arbete i samarbete med SOS Alarm. Det går ut
på att identifiera rätt larm.
– Vi jobbar med något som kallas beredskapskartan. När
en ambulans i Årjäng får ett larm så skickas också en bil från
Säffle på passning. Passningen regleras av faktorer som tid på
dygnet och förväntade larm. Beroende på läget så färgas kartan
röd eller grön. Tanken är att det ska vara en hjälp till SOS-operatörerna, säger Wolmer Edqvist.
Att våga fördela om resurser och arbeta hårdare med utveckling är också nödvändigt ur ett helhetsperspektiv, enligt
Wolmer Edqvist.
– Vi kör 26 000 patienter till våra akutmottagningar varje
år. Kan vi styra undan tio procent så kommer det få stora effekter på hela vårdkedjan. Akuten får rätt patienter, väntetiden
minskar, kvaliteten på vården blir högre och vi ökar tillgängligheten. 
Bedömningsbil
Bedömningsbilen liknar en vanlig ambulans till det yttre och är bestyckad med
blåljus, men är inte utrustad för patienttransport.
Bagageutrymmet är specialbyggt med
en utrullningsbar släde som rymmer all
utrustning.
Eftersom många bedömningar kommer
att göras i patientens hem har bilen förbättrad mobilitet. Den är förberedd med
teknik i form av datorer och läsplattor för
att personalen ska ha enkel tillgång till
exempelvis journalsystem på fältet.
Bilen är också utrustad med radiokommunikationssystemet Rakel och man
kommer att arbeta med att bygga fler
kontaktvägar mot andra vårdaktörer som
till exempel kommunerna.
nummer 5–6 | 2015 | intryck 13
D
en ekonomiska prognosen för landstinget 2015 visar ett stort underskott. Därför
måste landstinget minska sina kostnader med 380 miljoner kronor innan 2016 är
slut. Det är orsaken till att landstinget nu är inne i ett omställningsarbete.
Första delen i omställningen är en bemanningsöversyn. Målet är att grundbemanningen
ska återgå till det antal tjänster, omräknat till heltidstjänster, som landstinget hade vid ingången av 2013. Målet ska vara nått 31 december 2016.
Andra delen i omställningen är ytterligare åtgärder. Åtgärderna innebär att läkemedelskostnaderna och kostnaderna för hyrpersonal ska minska. Det innebär också verksamhetsförändringar i enlighet med landstingets utvecklingsplan för framtida hälso- och
sjukvård.
På intranätet Livlinan kan du läsa mer och följa de aktuella uppgifterna om omställning,
organisationsförändring och landstingets utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård.
Utvecklingsplan för framtida hälso- och
sjukvård
Målvärde
6 842
Januari 2013
Ökat till
Ökat till
Augusti 2014
Augusti 2015
7 043
7 244
December 2016
Anställningar omräknade till heltider
Målet är att grundbemanningen ska återgå till det antal tjänster, omräknat till heltidstjänster, som landstinget hade
vid ingången av 2013. Målet ska vara nått 31 december 2016.
14 intryck | nummer 5–6 | 2015
Landstinget i Värmland står inför stora
utmaningar både på kort och på lång sikt.
Åldersstrukturen i Värmland förändras. Vi blir
fler äldre medan den arbetsföra befolkningen
förväntas minska. Detta leder till ett minskat
rekryteringsunderlag och en minskad skatteintäkt. Samtidigt har möjligheterna att utveckla sjukvården aldrig varit så stora som nu.
Ny medicinsk teknik, IT-lösningar och patienternas ökade kunskaper om sjukdomar gör att
landstinget har en möjlighet att vårda patienter på ett helt nytt sätt. Utvecklingsplanen för
framtida hälso- och sjukvård är ett långsiktigt
arbete för att möta dessa möjligheter och utmaningar. Läs mer på intranätet.
Behovet av omställningen 2016 innebär att
vissa delar i utvecklingsplanen kommer att
skyndas på. Verksamhetsförändringar utifrån
utvecklingsplanens intentioner kommer att
ske under 2016. Reduceringsmöjligheterna
beräknas till 160 000 000 kronor.
Följ utvecklingen på intranätet Livlinan.
Där hittar du alltid aktuell information.
Besparingsmål
45 000 000
Besparingsmål
REDUCERA KOSTNADER
25 000 000
HYRPERSONAL
nummer 5–6 | 2015 | intryck 1
Unga är v
till Första
Barnen och ungdomarna är första prioritet för personalen på Första linjen. Alla är välkomna oavsett varför
man söker hjälp. Därför är verksamheten inte bara utformad för barn och ungdomar, utan också av dem.
Text: Sofia Carlson Bild: Jens Magnusson
Det är fullt i det ena väntrummet en onsdagseftermiddag i oktober. Det doftar kaffe och varm
choklad. Personalen hälsar med varma leenden.
Man känner sig välkommen hos Första linjen.
Stämningen är öppen och lugn.
Av och för ungdomar
Det är ungdomarna själva som har varit med och
format verksamheten. Många av dem har tidigare
erfarenheter av vården och har också sökt hjälp
själva. Under utvecklingsarbetet var inte bara en
utan flera ungdomsgrupper delaktiga och beslutade om allt från hur verksamheten skulle skötas
och var lokalen skulle finnas, till hur den skulle
inredas.
– Helst skulle Första linjen ligga centralt och
inte kännas som ett sjukhus. Det skulle inte ligga
på en vårdcentral eller skola. Och det skulle vara
lättillgängligt och inte kännas svårt att ta sig dit,
säger Karin Kilman som är avdelningschef.
Första linjen ska vara av och för ungdomar.
16 intryck | nummer 5–6 | 2015
Det är ungdomarnas upplevelser som sätts i första
hand. Därför har det varit viktigt att ha med dem
i utvecklingsarbetet.
– Vårt fokus var att ha med den grupp som vi
ska finnas till för. Det är viktigt att ha med ungdomarnas röster från början, eftersom det är de
som ska få hjälp, säger Karin Kilman.
Helst skulle Första linjen
ligga centralt och inte kännas
som ett sjukhus.
Ungdomarna har till och med deltagit på anställningsintervjuer.
– Några var med på anställningsintervjuer och
fick hålla i en ungdomsintervju. De bestämde inte
vilka som skulle anställas, men det är viktigt att ta
tillvara deras perspektiv. Det är lätt hänt att man
själv fastnar i vuxenperspektivet, säger Karin Kilman.
välkomna
linjen
Om Första linjen
• Hos Första linjen kan barn och unga i åldern 6–20 år
få hjälp om de mår psykiskt dåligt, dricker mycket
alkohol eller börjat använda droger.
Avdelningschefen Karin Kilman
och Marie Fridlund, socionom.
• Här behandlas lindrig till måttlig psykisk ohälsa.
• Första linjen är en samverkan mellan landstinget
och kommunerna Karlstad, Kil, Hammarö, Forshaga
och Grums.
Efter ett drygt halvår kan Karin Kilman konstatera att det är många ungdomar som söker sig
till Första linjen för att få stöd. En nyckel är att
det är enkelt att nå verksamheten. Man kan ta
kontakt via sms, mejl och telefon. Det finns även
drop-in tider.
– Många tycker att det är obehagligt att prata
i telefon och därför kommer flera ungdomar upp
till oss direkt, men det är också många som tar
kontakt via sms, säger Karin Kilman.
Respektfullt bemötande
Det är dels en fråga om tillgänglighet, men handlar också om att bygga förtroende. Ungdomarna
ska känna sig trygga och respekterade.
– För oss är det viktigt att ha ett respektfullt
bemötande vid den första kontakten, och inte
minst när ungdomarna kommer hit och har sin
första kontakt med sin behandlare, säger Karin
Kilman. 
nummer 5–6 | 2015 |  
Fler borde ta ställning
U
ngefär 1,5 miljoner svenskar finns
registrerade i det svenska donationsregistret. Det är för få och
fler borde göra sin vilja känd för
att sjukvården ska kunna rädda fler liv.
De flesta, närmare bestämt 80 procent av befolkningen, är benägna att
donera sina organ och vävnader, men
många har inte meddelat detta på något
sätt.
– Det finns tre olika sätt att ta
ställning. Man kan anmäla sig till do-
nationsregistret, bära ett donationskort
i sin plånbok eller telefon eller berätta
för närstående vad man vill, säger Hans
Sköld, donationsansvarig läkare.
Anhöriga måste ta beslutet
Det är bara den som avlider i en svår
nytillkommen hjärnskada, under pågående respiratorbehandling på en intensivvårdsavdelning, som kan bli organdonator. I Sverige är det ungefär 250 per år
som avlider under dessa former.
Gör din vilja känd
för dina anhöriga!
– För att kunna ta hand om organ som
till exempel njurar för transplantation
får inte cirkulationen till dessa vara
upphävd.
Tiden är en viktig faktor. Inom 24
timmar efter dödsfallet måste donationsoperationen vara påbörjad.
– Om den som avlider inte har tagit
ställning och gjort sin vilja känd är det
de närstående som måste hjälpa till att
tolka den avlidnes vilja. Det kan vara
svårt att ta såna beslut mitt uppe i en
svår sorg samtidigt som tiden är knapp,
säger Hans Sköld.
Tre sätt att ta ställning
• Anmäl dig till donationsregistret via www.livsviktigt .se.
• Fyll i ett donationskort och lägg i plånboken eller så kan
du välja ett digitalt donationskort i din mobiltelefon.
En person avlider varje vecka
Förra året genomfördes 166 donationsoperationer från en avliden donator i
Sverige. Tre av dessa gjordes i Värmland. Drygt 750 personer väntar på ett
eller flera organ. Varje vecka avlider en
person som står på väntelistan.
– Om en vecka skulle det kunna
vara jag, du eller någon i vår närhet som
hamnar på den där listan. Om man
försöker sätta sig in i den tanken kanske
beslutet att ta ställning blir enklare, säger Hans Sköld. 
• Berätta för närstående vad du vill.
Text och bild: Jens Magnusson
18 intryck | nummer 5–6 | 2015
Vi frågade: Vad är gott ledarskap för dig?
Tani Kantozi
Tandläkare, Folktandvården Hermes, Säffle
Regina Lind
Servicemedarbetare,
Centralsjukhuset i Karlstad
– Att vara en god lyssnare
och att föregå med gott
exempel.
– Lyhördhet är väldigt
viktigt. Även att ge förtroendeansvar till sina medarbetare.
Gunnel Nilsson
Chefssekreterare, njurmedicinkliniken, Centralsjukhuset i Karlstad
Gunnar Blomquist
Ledningsstrateg, ledningsstöd, landstingets kansli
Richard Lindgren, ordförande i läkemedelskommittén.
Hallå där …
… Richard Lindgren, ordförande i läkemedelskommittén, du leder projektet
Minskning av bruk av beroendeframkallande läkemedel. Varför har det startats?
– Värmland är det landsting i Sverige som har högst förskrivning av beroendeframkallande läkemedel. Det vill vi ändra på. Vi vill göra vad vi kan för att våra patienter ska få
en så bra behandling som möjligt och slippa få ett läkemedelsberoende. Projektet ska
uppmärksamma landstingets anställda och patienter på att användandet av beroendeframkallande läkemedel är högt i Värmland och vi vill visa vad man kan göra för att
minska användandet.
Vad är projektets mål?
– Huvudmålet är att patienterna på lång sikt ska ha god livskvalitet utan onödiga beroendeframkallande läkemedel.
Hur ska ni nå dit?
– Vi vill att förskrivare alltid ska överväga att ge patienten annan behandling än beroendeframkallande läkemedel. Om man bestämmer sig för läkemedel ska man skriva ut
mindre förpackningar och färre uttag per recept. Man ska följa upp insatt behandling
och man ska vara tydlig med att patienten ska ta medicinen under kort tid och sedan
trappa ner. Vi vill få till en bättre kommunikation mellan förskrivare och patient så att
alla patienterna får mer kunskap om medicinen som de tar.
Hur jobbar ni?
– Vi har utbildningar som rör beroendeframkallande läkemedel och de symtom som de
läkemedlen behandlar. Vi har också informationsträffar och dialogmöten om beroendeframkallande läkemedel i olika verksamheter och grupper. Var tredje månad får verksamheterna information om hur mycket beroendeframkallande läkemedel som skrivs
ut. Vi pratar också direkt med de förskrivare som skriver ut mest beroendeframkallande
läkemedel.
Hur tas ert arbete emot?
– Det är många verksamheter som frågar efter oss och vill att vi kommer till dem för att
diskutera deras förskrivning. Många förskrivare är omedvetna om att de skriver ut så
mycket som de gör och vill veta hur de kan förändra sina rutiner. Eda vårdcentral är den
vårdcentral som skriver ut mest beroendeframkallande läkemedel och där har de startat
ett projekt för att se över hur man jobbar med dessa läkemedel. Det är ett mycket bra
exempel på hur en enskild enhet kan jobba inom området.
Läs mer på intranätet Livlinan. Sök på beroendeframkallande läkemedel.
– Jag tycker att en chef ska
kunna lyssna och hantera
uppkomna konflikter. Även
vara tydlig i sin roll som chef.
Visa sig ute på golvet bland
medarbetarna.
– Gott ledarskap för mig
är en chef som kan lyssna,
stödja och coacha. En chef
som kan leda, utveckla och
ta beslut. Och vara en god
förebild.
Textsammanställning: Sofia Carlson
Har du en kollega som skulle passa
som medarbetarprofil?
Finns det någon på din arbetsplats som
sysslar med något udda, eller har ett
specialintresse och råkar vara väldigt
bra på det?
Tipsa oss på Intrycks redaktion:
[email protected]
Text: Elisabet Petersson Bild: Jens Magnusson
nummer 5–6 | 2015 | intryck 19
Anna brinner för
patientsäkerhet
– Välkomna in i forskarvärlden. Med ett milt norrländskt idiom tar Anna Nordin emot i sitt arbetsrum
på Karlstads universitet.
Text: Olle Mannberg Bild: Jens Magnusson porträttbild: privat
Anna i ett nötskal
Namn: Anna Nordin
Utbildning: Intensivvårdssjuksköterska
Familj: Man och två döttrar
Fritid: Läser, naturen,
skidåkning
Äter: Gärna skaldjur, lakrits
Dricker: Gärna ett glas vitt
I ett pyttelitet rum, överbelamrat med böcker
och papper, har landstingets färskaste doktor
tillbringat ett oräkneligt antal timmar de senaste
åren.
Resultatet: En akademisk avhandling och en
doktorshatt som Anna fick ikläda sig vid den
akademiska högtiden tidigare i höstas. En stor
dag och en rimlig belöning efter bort emot åtta
års forskning.
Ämnet: Patientsäkerhetskultur i sjukhusmiljön.
Anna Nordin är själv sjuksköterska med bakgrund i intensivvården. Hon har alltid varit intresserad av patientsäkerhetsfrågorna, vilket ledde henne in i forskarvärlden.
Härligt vara framme vid målet
Att forska och slutligen doktorera är ingen dans
på rosor för en småbarnsförälder, ”fotbollsmorsa”
och villaägare mitt i familjelivet.
– Det är härligt att äntligen vara framme vid
det här målet. Det är många helger och kvällar
20 intryck | nummer 5–6 | 2015
då jag inte kunnat vara med familjen så mycket
som jag önskat.
Annas avhandling bygger på en vetenskaplig
metod med förkortningen HSOPSC (Hospital Survey on Patient Safety Culture). I tre stora mätningar, mellan 2009 och 2013, har totalt nära
4 000 personer i vården besvarat frågor om deras
attityder till patientsäkerhet och förslag till förbättringar. Deltagande personal och deras arbetsplatser är avidentifierade i undersökningen. Här
är några axplock ur mätresultaten:
• Sjukvårdspersonal hade en positiv attityd till
delar av patientsäkerhetsarbete kopplat till den
egna verksamheten. Däremot fanns en skepsis
mot högsta ledningens stöd för patientsäkerhetsfrågorna.
• Chefer, långt från vårdens vardag, hade en mer
positiv attityd till patientsäkerhet än undersköterskor, sjuksköterskor och läkare.
• Undersköterskor var mer positiva än sjuksköterskor och läkare.
Annas avhandling; ”Patient safety
culture in hospital settings”.
• Förmåga att lära sig av misstag, och att inte
skuldbelägga, kopplades positivt till en övergripande säkerhetsmedvetenhet.
• Sjukvårdspersonalen gav flera förslag till förbättringar; däribland ökad personaltäthet,
teamwork och samverkan, bättre återkoppling
och ett mer engagerat ledarskap.
Oerhört mycket att vinna
– Patientsäkerhetskulturen är helt avgörande för
en säker vård. Vår attityd till att arbeta så inte patienterna skadas verkar ge effekter på hur vi sen
operativt jobbar. Har vi en sämre attityd till säkerheten blir det sämre vård för patienterna. Patientsäkerhet behöver vara ett gemensamt ansvar
för alla professioner och alla nivåer inom vården.
Det finns så oerhört
mycket att göra, och mycket
att vinna.
– All vårdpersonal vill göra rätt och sjukvårdens
ledning behöver bli bättre på att lyssna på förslag
till förbättringar, säger Anna.
Hon är mycket bestämd på vilka krav som ska
ställas på ledningen i vårdorganisationer:
– Idag är det ett stort gap mellan administrativa ledningar och patientnära vårdpersonal. Höga
chefer har ofta sparsamma kunskaper om vårdens
Så här gör du för att börja forska inom Landstinget i Värmland
Börja med att ta kontakt med din divisions FoU-enhet. Här finns erfarna
forskare och disputerade forskningsledare som kan hjälpa dig att komma igång med ditt forskningsprojekt.
Om du inte själv är disputerad behöver du en disputerad forskare som
handledare. Forskningsledaren hjälper dig att få kontakt med en passande person. Därefter börjar du skriva en forskningsplan. För detta kan
du söka så kallade stimulansbidrag för att under fem arbetsdagar jobba
med forskningsplanen.
Har du frågor, hör gärna av dig till Pia Hird, sekreterare på Centrum för
klinisk forskning, Landstinget i Värmland, [email protected], 054-61 70 75.
vardag. Jag är övertygad om att en förbättrad patientsäkerhetskultur kräver att ”alla är med i båten”. Ju högre upp i hierarkin
budskapet bärs, desto större chans till en kulturförändring. Ett
bra första steg är vårt landstings fokusförflyttning mot att styra
på kvalitet och inte ekonomi, tycker hon.
Och framtiden då för Anna?
– Jag kan fortsätta att undervisa blivande sjuksköterskor i patientsäkerhet. Studenter jag möter är intresserade och förstår vikten av patientsäkerhetsarbetet.
– Men jag skulle vilja nå sjukvårdspersonal i högre utsträckning, och bedriva förbättringsarbete tillsammans med personal
i landstinget. Det finns så oerhört mycket att göra, och mycket
att vinna för personal, patienter och anhöriga med en säkrare
vård. 
nummer 5–6 | 2015 | intryck 21
D
e första månaderna av 2015
drogs folktandvården med miljonunderskott. Men efter att
tidigt ha uppmärksammat problemen och vidtagit åtgärder lyfter nu
det ekonomiska resultatet.
– Under årets två första månader
drogs vi med rejäla underskott. Vi kalllade därför in samtliga våra klinikchefer
till ett extrainsatt möte där vi tillsammans brainstormade fram åtgärder som
skulle kunna förbättra vårt ekonomiska
läge, säger Peter Björn, ekonomichef på
folktandvården.
Sagt och gjort. Cheferna åkte hem
till sina respektive kliniker och gjorde
slag i saken. Framförallt handlade det
om att öka patienttiden för att därigenom ta emot fler patienter.
– Vi är intäktsdrivande, det mesta av
vuxentandvården finansieras av det som
patienten betalar till oss. Därför är vi
beroende av att ha en god tillgänglighet,
såväl för att behålla en god tandhälsa i
länet som för att få en ekonomi i balans.
Nu pekar prognosen mot ett nollresultat vid årets slut.
– Om vi fortsätter på inslagen väg ser
det bra ut, konstaterar Peter Björn.
Ingen vill se underskott
Folktandvården Våxnäs är en av de kliniker som har ett positivt ekonomiskt
resultat. Och Adel Fani, klinikchef,
tror att en stor ekonomisk medvetenhet
bland medarbetarna har betydelse.
– Det är förstås aldrig roligt med
ekonomiskt kärva tider. Men genom att
vi diskuterar vad saker och ting faktiskt
kostar, som exempelvis mötestider och
inköp, upplever jag att alla tar ett stort
ekonomiskt ansvar. Ingen vill att folktandvården ska gå med underskott.
Någon quick-fix är det dock inte tal
om.
22 intryck | nummer 5–6 | 2015
Adel Fani, klinikchef på Folktandvården Våxnäs.
– Det är många bäckar små. Det
handlar om att fylla tidböckerna och
ha en hög andel patienttid hos våra behandlare.
Vi är beroende
av att ha en god tillgänglighet.
Och även om ekonomiska resultat ofta
laddas med hårda och exakta mått är
det något annat som Adel ser som allra
viktigast:
– Trivseln! Mår vi bra och trivs tillsammans löser sig det mesta av sig självt
– även ekonomin. Hos oss har vi haft
en hel del erfarna tandläkare som slutat
på senaste tiden, vilket skulle kunna få
negativa konsekvenser för ekonomin. Då
har vi räddats ekonomiskt av våra duktiga tandhygienister istället. Det tyder på
att vi täcker upp för varandra, även när
det blåser snålt. 
Text och bild: David Kvicklund
Miljöpatrullen testar kollektivtrafiken
Så knäckte folktandvården kurvan
Att åka kollektivt
Värmlandstrafik har tillsammans med landstinget lanserat en tjänst i sin app som förenklar tjänsteresor med kollektivtrafiken.
Det finns många fördelar med att åka kollektivt, särskilt för miljön, men man kan
också räkna med väntetider.
Miljöenheten har testat tjänsten och delar
med sig av sina intryck.
– De flesta håller nog med om att kollektivtrafik är bra. Men steget att välja bort bilen
och i stället testa hur det är att åka buss eller
tåg är tyvärr ofta ganska långt, säger Curt
Monfelt, miljöchef.
Att ta steget att åka kollektivt ska vara så
enkelt som möjligt.
– Det första frågetecknet brukar vara om
det överhuvudtaget går någon buss eller
tåg när jag vill? För vår del var lösningen
enkel, appen gav oss av all information vi
behövde.
Värmlandstrafiks app
För att använda dig av appen behöver du
vara registrerad. Varje verksamhet utser en
administratör som registrerar de medarbetare som vill använda tjänsten.
För att kunna registrera dig som användare
behöver du ha en telefon som stödjer iOS,
Android, Windows, iPhone eller J2ME. Har
du ingen tjänstemobil, men en privat, går
det att registrera mobilnumret till denna
istället. De uppgifter som administratören
behöver för registrering av användare är
beställarid, avdelning/enhet, namn, personnummer, mobilnummer (för köp av biljett)
och e-postadress.
I appen kan du söka resor, se avgångstider
och köpa biljett. Kostnaden för biljetten efterfaktureras till landstinget
Läs mer om tjänsten på intranätet Livlinan.
Sammanställning: Sofia Carlson
Buss till
Vårdcentralen Säffle
Tåg till
Sjukhuset i Arvika
Ekonomi jämfört med leasingbil
Krävs minst tre personer för att leasingbilen ska löna sig
Säkerhet
+
Tåg till
Sjukhuset i Torsby
+++
+++
Bemötande
OK
Hjälpsam konduktör finns
Hjälpsam konduktör finns
Komfort
OK
Mycket bra
Mycket bra
Fikamöjligheter
Nej
Finns dryck och godis på tåget
Finns dryck och godis på tåget
Restid från busstation
eller järnvägsstation
45 min
50 min
1h 25 min
Miljöpåverkan
Dieselbuss (50 % biodiesel)
El
Dieseltåg
Närhet till slutdestination
3–4 min promenad
(avstigningshållplats Sporthälla)
Om inte passande
anslutningsbuss finns till sjukhuset
innebär det en promenad
på cirka 20–25 minuter
5 min promenad
från järnvägsstation
Arbetsmöjligheter ombord
• gratis internet
• bord
• utrymme
Möjligt
Goda
Goda
Ja
Ja
Ja
Nej
Ja
Ja
Relativt få resenärer dagtid innebär gott om utrymme på både buss och tåg
Kommentar
Väljer man buss istället för tåg
så kan man kliva av/på vid hållplats
Gatedammen som ligger
cirka 5 minuters promenad
från sjukhuset
En av Sveriges vackraste
järnvägssträckor
Plus och minus med att resa kollektivt
+ Bra komfort.
+ Goda möjligheter att arbeta under resan.
+ Internetuppkoppling finns på samtliga bussar
och tåg.
+ På tåg finns möjlighet att köpa förfriskningar.
+ Gott om plats under dagtid.
+ Billigare än att åka med leasingbil om man är
färre än tre personer.
+ Miljömässigt alltid ett bättre alternativ jämfört
med bil.
– Inte lika flexibelt som bil. Man får räkna med
viss väntetid.
– Kan ibland drabbas av förseningar, gäller främst
tåg.
– Viss tid åtgår för att ta sig till och från buss- och
järnvägsstationer eller hållplatser.
– Kan vara besvärligt om man ska ha med sig en
massa material.
– Svårt att åka buss eller tåg till och från andra
orter än Karlstad.
+ Man slipper boka bil, hämta nycklar, hitta bilen,
leta parkeringsplats, tanka bilen o.s.v.
+ Enkelt att köpa biljett.
nummer 5–6 | 2015 | intryck 23
Hiv i dag inte
som hiv i går
Landstingets uppgift
att ge flyktingar vård
M
ånga flyktingar söker sig
för närvarande till Sverige
och inte minst i Värmland
märks det. Landstingets
uppgift är att erbjuda hälso- och
sjukvård, liksom tandvård, till personer som uppehåller sig i Värmland
och är i behov av vård.
– Det är oerhört viktigt att vi som
landsting tar vårt ansvar i den situation som råder, säger Fredrik Larsson
(M) landstingsstyrelsens ordförande.
Han får medhåll av landstingsrådet Ulric Andersson (S).
– Vi må ha olika uppfattningar
om lösningar på landstingets utmaningar, men när det gäller flyktingsituationen och landstingets uppgifter
står vi eniga.
– Det är också viktigt att staten
lyssnar på de krav vi genom SKL,
Sveriges Kommuner och Landsting,
ställt för att göra flyktingmottagandet smidigare och effektivare, säger
Fredrik Larsson.
Onödigt byråkratiskt
Det handlar till exempel om statens
ersättningar till landstingen som
idag inte får full kostnadstäckning
för asylvården. Ändring av författningar som i dag gör informationsöverlämning mellan Migrationsverket och landstingen onödigt byråkratisk, liksom förenklade regelverk
för hälsoundersökningar är ett annat
krav som framförts.
24 intryck | nummer 5–6 | 2015
Landstingets ansvar
Landstingets ansvar är att ge hälsooch sjukvård till de nyanlända som
har behov av det.
Där ingår att alla asylsökande
ska erbjudas hälsoundersökning, så
att de som behöver får tillgång till
vaccinationsskydd, rådgivning eller
medicinsk behandling. Hälsoundersökning sker oftast på den vårdcentral som ligger närmast den ort
där den asylsökande bor, men också
genom att mobila team åker ut till
boenden. På de flesta vårdcentraler
finns särskilda asylsköterskor, men
även annan vårdpersonal kan genomföra hälsoundersökningar enligt
landstingets riktlinjer.
Kort- och långsiktigt arbete
I rådande situation har landstinget
tillsatt en så kallad regional ledning
för flyktingsamordning. Det är en
tillfällig grupp, ledd av säkerhetsoch beredskapschefen i landstinget.
Gruppen har bred sammansättning
och består bland annat av representanter från vården, smittskydd och
asylsamordnare.
Samtidigt arbetar landstinget
med att utveckla organisering av sitt
arbete kopplat till flyktingfrågorna.
Asyl- och flyktingfrågorna ska samordnas i ett länsövergripande verksamhetsområde. 
Text: Olle Mannberg
Undersökningar visar att en majoritet av de som
lever med hiv inte vågar vara öppna och berätta om
sin sjukdom. Orsaken kan vara att det finns brister i
allmänhetens kunskap om hiv, okunskap som kan leda
till en ogrundad rädsla och diskriminering. Till och
med inom hälso- och sjukvård och tandvård behöver
kunskaperna bli bättre.
Anna Skogstam, biträdande smittskyddläkare i landstinget, berättar:
– Att leva med hiv innebär något helt annat idag än
det gjorde igår. Hiv är inte längre nödvändigtvis en
dödlig sjukdom, utan kan jämföras med en kronisk
men behandlingsbar infektion. Dagens kombinationsläkemedel är numera så effektiva att de sänker
virusnivån till praktiskt taget noll. Med en välinställd
behandling kan man i dag leva lika länge som icke
hiv-smittade. Förutsättningen är att en eventuell infektion upptäcks så tidigt som möjligt.
Kampanj för att ge rättvis bild
Det pågår en riksomfattande informationsinsats för att
sprida mer kunskap om hiv. Syftet är att ge en rätt bild
av hiv för att minska stigmatiseringen och diskrimineringen av personer som lever med hiv. Genom ett professionellt bemötande kan hälso- och sjukvården och
tandvården bidra till att situationen förbättras samt att
tröskeln sänks för att testa sig för hiv.
– Det är viktigt att testa sig om man misstänker att
man kan ha fått hiv för att snabbt kunna få behandling. Ju tidigare man kan påbörja behandling, desto
mindre hinner kroppens immunförsvar ta skada. Och
mycket viktigt är att vi inom vården är generösa med
att erbjuda tester, vilket vi är skyldiga att göra enligt
smittskyddslagen, säger Anna Skogstam.
Text: Per Grundström
Uppdatera dina kunskaper om hiv!
Det är Folkhälsomyndigheten som på regeringens uppdrag tagit initiativ till höstens informationsinsats. Medverkar gör landsting, regioner,
kommuner, ideella organisationer med flera.
För att personal inom hälso- och sjukvård samt
tandvård ska kunna förbereda sig inför att patienter och närstående ställer frågor och begär
att få ta prov med mera, finns samlad information
på Livlinan, landstingets intranät. Där finns fakta,
filmer, bildspel, länkar – bra information som till
exempel kan gås igenom i samband en arbetsplatsträff. Sök på hiv idag.
M E DA R B E TA R P R O F I L E N
Wolmer Edqvist
Verksamhetschef ambulanssjukvården och SHL-domare med tusentals matcher, varav 400 i SHL, på
meritlistan.
Varför blir man ishockeydomare?
– Jag var ganska risig som spelare och kanske aningen
för rå på isen och då fick jag börja döma i stället (skratt).
Skämt åsido så tror jag att det oftast handlar om tillfälligheter. För mig började det med att det saknades
domare i samband med en ungdomsmatch. Jag fick
frågan om jag kunde döma.
Vad har du för nytta av ditt arbete i din roll som domare och vice versa?
– Jag tar nog med mig mycket av mina ledarskapssidor in i dömandet och det där att jag kan hantera
människor med olika viljor. På isen är det ofta en fråga
om att hålla upprörda spelare i schack. På arbetet har
jag ett större ansvar som är mer avgörande.
– Eftersom jag har en roll där jag är tillgänglig dygnet
runt så blir det också en lucka när jag dömer där jag
kan släppa jobbet helt och fokusera på matchen. Sedan
har jag ett ansvarsfullt jobb som jag kan gå till även om
jag har gjort en dålig match dagen innan.
Vad är det svåraste på isen?
– Spelet har utvecklats enormt de sista tio åren så
allt går mycket snabbare. Sedan är bevakningen från
media annorlunda numer. Det finns en beräkning som
säger att en domare tar ett beslut varannan sekund under en match. Det är många beslut och de flesta är rätt,
men det räcker med en felaktig avblåsning så står det
på Aftonbladets webb några sekunder senare.
Och det bästa?
– Utmaningen, man utmanar sig själv på något sätt.
Hanterar jag det här? Sedan är slutspelet lika häftigt för
en domare som för spelarna. Då blir man mer ledare än
domare, man tvingas inge förtroende och sätta ramar.
Det blir mer coachande helt enkelt och lite så är det ju
på jobbet också.
Text och bild: Jens Magnusson
nummer 5–6 | 2015 | intryck 2
Livlinan
Ökad personalisering
Vi är en stor organisation med drygt 7 000 medarbetare som arbetar inom vitt skilda
verksamhetsområden. Vi har alla olika behov och förutsättningar för vad man behöver för information och hur man vill hämta den.
LANDSTINGSDIREKTÖRENS SPALT
Du gör skillnad för våra patienter
När jag skriver det här befinner vi oss i en ekonomisk situation som innebär att vi står inför förändringar. I det här läget är det viktigt att vi håller kvar vårt fokus på patientens
bästa väg genom vården och att vi bedriver vårt arbete
med de resurser vi blivit tilldelade.
Patientens bästa väg genom vården bygger på kvalitet,
patientsäkerhet och samverkan, både mellan oss som
jobbar i landstinget och med andra aktörer i samhället. Du
som läser min spalt känner igen ordet samberoende, ett
ord som beskriver hur landstingets delar är ömsesidigt beroende av varandra och andra aktörer i vårdkedjan.
Att ständigt ha en levande översyn för att nå effektivitet
och förbättringar rör alla delar av landstinget. En av förändringarna vi står inför är det nyligen presenterade förslaget
om ny ledningsorganisation. Det går nu vidare till facklig
samverkans- och politisk beslutsprocess. En tydligare ledning och styrning är viktigt för det fortsatta arbetet.
Vår strategi för att nå en levande förbättringskultur kallas
lean, och bygger på att de små förbättringarna i vardagen
i slutänden blir stora. Att ha en levande förbättringskultur ställer hela tiden krav på oss att hitta sätt att arbeta
över organisatoriska gränser, samtidigt som vår ekonomi
bygger på organisatoriska rutor. Det är ett svårt pussel att
lägga men vi har goda förutsättningar att klara det: vi är
bra på samverkan, har i länet nära mellan olika aktörer i
samhället och i landstinget är beslutsvägarna korta.
Vi är redan en bra bit på väg jämfört med andra landsting,
och kan bli ännu bättre på att utnyttja våra fördelar, både
inom och utom landstinget. En annan förutsättning för att
lägga pusslet är den långsiktiga planen, utvecklingsplanen,
där det finns en inriktning för ett nytt vårdsystem utifrån
värmlänningarnas behov av vård och med de ekonomiska
resurser vi har. Det innebär bland annat en satsning på
öppna vårdformer.
Landstingets största styrka är du och dina kolleger, vars
stora kunskap och erfarenhet gör att ni kan se var förbättringar kan ske, små som stora, både i arbetet med patientens bästa väg genom vården och i arbetsmiljön.
Jag vill att du kommer ihåg det i din pressade vardag. Du
och dina kolleger gör skillnad för patienter, varje dag, och
vi behöver tillsammans hjälpas åt att blicka framåt. Det är
viktigt att våra förbättringsåtgärder fortsätter för att värmlänningarna ska få bästa möjliga vård.
26 intryck | nummer 5–6 | 2015
Att bygga en struktur som fungerar optimalt för ”alla” användare är inte realistiskt och
därför jobbar vi allt mer med att öka ”personaliseringen” på intranätet. Det innebär
att vi jobbar med att anpassa intranätets innehåll och tjänster utifrån dig och din
verksamhets behov.
Ökad personalisering som vi har gjort under året är:
• Att du själv kan välja din egen verksamhets startsida för intranätet.
• Att du själv kan välja vilka genvägar till de system du använder och vill se under
”Mina verktyg”.
• Att du själv kan lägga upp en ”Min lista” med genvägar till olika servicefunktioner
och tjänster som du använder och besöker ofta (under fliken ”Stöd och Service”).
Läs mer om hur du gör Livlinan till ditt intranät på livlinan.se/livlinan.
Parallella IT-projekt pågår
I landstinget pågår en hel del parallella IT-projekt där inte minst införandet av Office
365, Sharepoint och dokumenthanteringssystem ger oss nya pusselbitar och möjligheter att göra intranätet ännu bättre och mer anpassat efter dina behov.
Som ett första steg kommer vi att ”möblera om” i sidhuvudet längst upp på Livlinan
och göra plats för några nya ikoner och genvägar till bland annat mejl, kalender och
molnlagring. Där får du notifikationer om när nya mejl landar i inkorgen och bokningar i din kalender görs direkt på intranätet.
Det händer nästa år
Under nästa år kommer vi att göra en förstudie för att kartlägga behov för hur en
framtida digital arbetsplats skulle fungera bäst för dig, utifrån din arbetsvardag. Underlaget kommer ligga till grund för kommande utvecklingsarbete.
Kanske det blir en kombination av olika gränssnitt där både mobila applikationer,
digitala informationsskärmar med touchfunktioner och webbsidor i kombination är
vårt nya intranät? Det får vi se och där är du som användare oerhört viktigt för att vi
ska få underlag och kunna ta fram den bästa möjliga lösningen som ger bäst nytta
och störst effekt.
Nya regler för terminalglasögon
Från och med den 1 december gäller nya regler när man behöver
skaffa terminalglasögon.
Tidigare har man kunnat gå till valfri optiker efter att chefen tillstyrkt behov av terminalglasögon. Nu har landstinget avtalade
optiker i hela länet som man ska vända sig till.
Rätt till synundersökning och eventuella terminalglasögon har
den som arbetar vid bildskärm mer än en timme om dagen. Läs
mer om hur du går till väga på intranätet Livlinan.
ANSL AGSTAVL AN
Konsthall Spisrummet, Centralsjukhuset
I början av december öppnar en ny utställning.
Den här gången är det konstnären Anna Lidberg
som visar sitt urval ur landstingets konstsamling.
Besök www.liv.se/konst för mer information
om utställningen.
Hjärngympa
Bra för avkoppling
och mot hjärnstress.
�����D ���L
Sudokun är medelsvår.
Har du en fråga?
Vem vill du se i Medarbetarprofilen? Eller vill du tipsa något?
[email protected]
Nästa nummer kommer i februari!
Ingredienser
Gör så här
1 burk inläggningssill
1 rödlök
1 dl ättiksprit (12 %)
2 dl strösocker
3 dl vatten
1 tsk paprikapulver
1 tsk gula senapsfrön (korn)
2 lagerblad
1 msk hackad dill
• Skär filéerna i 1,5 centimeters
bitar.
• Skala och skiva löken tunt.
• Rör ihop vatten, socker och
ättika tills sockret löst sig.
• Varva sill, rödlök och kryddor i
en burk och häll över lagen.
• Låt stå i ett dygn i kylen.
Go� J�� o�� Got� N�� �
�n�k�� �ed�k�i����
RECEPT: CLAES JANSSON ILLUSTRATION: JÚLIA MEGYERI
Läsarbilden
Läsarbilden
… och mejla din bästa bild
till [email protected]
Har du förevigat vacker
natur, eller en dråplig
händelse? Har du
besökt en spännande
plats?
Hösten kan vara härlig, vare sig det är en cykeltur
till stan eller morgonté i trädgården.
Bilden har Ingemar Hallén, smittskyddsläkare, tagit. Han
jobbar på smittskydd, Centralsjukhuset i Karlstad.
Skicka in din bästa bild
till oss. Bilder som
publiceras belönas med
en fin present.
Skarsfjället en dag i mars. Vy från Ramundberget
strax norr om Funäsdalen.
Och den bilden togs av Christian Sand, verksamhetschef på medicinsk teknik , Centralsjukhuset i Karlstad.
nummer 5–6 | 2015 | intryck 27
e rg
ol mb
H
l
e
i
Da n
sedskap
och ber
t
e
h
r
e
S äk
ggare
handlä
I väntan på nästa kris
Livet består i stor utsträckning av kriser och
katastrofer. Dessa kan vara mer eller mindre
frekventa med mer eller mindre dramatiska
konsekvenser. Krisen kan utlösas av allt från förkylning till pandemi, halsbränna till eldstorm.
Vi befinner oss alla hela tiden före, under eller
efter en kris.
S
Det är med dessa, i viss mån deprimerande,
förutsättningar som landstingets säkerhets- och beredskapsenhet bedriver sin verksamhet.
När vanliga människor ser ett trevligt, vattennära boende ser vi en
översvämningsrisk. När datorn startar upp lite långsamt så funderar
vi om den blivit hackad. Ett mysigt värmeljus på fikabordet associeras
omedelbart till en sjukhusbrand. Listan kan göras hur lång som helst.
Detta är en del av jobbet.
Nu räcker det inte att vara sjukligt misstänksam och oerhört skeptisk för att göra ett bra jobb hos oss. Man måste också ha förståelse
för att meteoritregn, svaveldimma och flygplanskrascher i sjukhusbyggnader inte är särskilt vanliga. IT-haverier, överbeläggningar och
översvämningar är mycket troligare. Och att bedöma hur stora riskerna
faktiskt är måste hela tiden finnas med i arbetet. Däremot räcker det
inte att försöka räkna sannolikheter på olika händelser eftersom a) det
är jättesvårt och b) det finns händelser som aldrig eller nästan aldrig
händer.
Allt detta kan bli en smula teoretiskt och svårhanterat. Den vanliga
landstingsanställde har i de flesta fall ganska svårt att förhålla sig till
informationen att en viss händelse sannolikt inträffar en gång per
hundra år (och att det finns stor osäkerhet i bedömningen …). Därför handlar vårt arbete mycket om att stödja verksamheter
att bli mer motståndskraftiga mot vissa troliga händelser
(och vissa otroliga).
Genom att tänka igenom vad en viss verksamhet ska
kunna göra, vad som behövs för att göra detta
och vilka händelser som kan utgöra ett hot, har man kommit en bra bit
på väg för att hitta åtgärder för att förbättra sin krisberedskap.
Sedan är det också så att vi alla får arbeta med vår krishanteringsförmåga, både på jobbet och privat. Det blir nämligen lika mörkt hemma som på sjukhuset om strömmen försvinner klockan 21.13 en regnig
novemberkväll, även om sjukhuset är bättre förberett med reservlösningar. Det fina med detta är att vi alltid får nya chanser att pröva vår
förmåga eftersom det ständigt lurar en ny kris runt nästa hörn.
När ni nu rusar iväg för att förbättra er krisberedskap så ska jag höja ett
varningens finger. Man KAN överdriva detta arbete. Att bunkra diesel
i kubikmetersvolymer till ett eget reservkraftverk, fylla fikarummet på
avdelningen med konservburkar eller börja skissa på egen vaccinationstillverkning är inte det man nödvändigtvis bör börja med.
Därmed inte sagt att det är fel …