Mentaliseringsförmågans utveckling - MBT Sverige

Fredrik Tysklind & Niki Sundström - MBTteamet
2015-10
Fredrik Tysklind & Niki Sundström
2015-10
1
MENTALISERING
UTVECKLINGSPSYKOLOGI
Fredrik Tysklind
leg. psykolog
Niki Sundström
leg. Psykolog & leg psykoterapeut
MBT-teamet Huddinge
www.mbtsverige.se
2015-10
Fredrik Tysklind & Niki Sundström
2
UTVECKLINGSPSYKOLOGI
2015-10
Fredrik Tysklind & Niki Sundström
3
Utveckling av mentaliseringsförmågan
• Barnets mentaliseringsförmågan utvecklas i relationer.
Kvalitén på relationerna är central.
• Anknytning.
• Trygga relationer till anknytningspersoner, som speglar
barnets känslor så att barnet lär sig vad det känner, att det
har ett inre, att det har en vilja och att det kan
åstadkomma saker.
• Annorlunda uttryckt: Det krävs att omgivningen
mentaliserar kring barnet.
1
Fredrik Tysklind & Niki Sundström - MBTteamet
2015-10
Fredrik Tysklind & Niki Sundström
2015-10
4
Utveckling av mentaliseringsförmågan
• Teleologisk hållning
• Psykisk ekvivalens
• Låtsas läge
2015-10
Fredrik Tysklind & Niki Sundström
5
Teleologisk hållning
• Utvecklas vid ca 9 mån.
• Erfarenheter känns giltiga
bara när konsekvenserna
är synliga.
2015-10
Fredrik Tysklind & Niki Sundström
6
Teleologisk hållning
• Handlingar bedöms utifrån synbara resultat.
• Känslor kan inte hanteras genom reflektion.
• Hos vuxna ökar risken för impulsiva handlingar (att göra
något för att hantera ångesten).
2
Fredrik Tysklind & Niki Sundström - MBTteamet
2015-10
Fredrik Tysklind & Niki Sundström
2015-10
7
Psykisk ekvivalens
• Uppnås vid ca 2 år.
• Barnet likställer den inre verkligheten med den
yttre.
• Barnets egna tankar och känslor måste alltså
vara sanna
.
• Andra måste alltså uppfatta verkligheten på
samma sätt som barnet.
2015-10
Fredrik Tysklind & Niki Sundström
8
Psykisk ekvivalens
• Yttre = inre.
• När man hamnar i psykisk ekvivalens som vuxen
vet man att man har rätt.
• Det blir svårt att stå ut med alternativa
perspektiv.
• Negativa tankar om en själv blir outhärdliga.
• Extrema exempel är drömmar och flashbacks.
8
2015-10
Fredrik Tysklind & Niki Sundström
9
Låtsas läge (pretend mode)
• Uppnås vid ca 2-3 års ålder.
• Den yttre verkligheten är helt skild från den inre.
Verklighet och fantasi är helt åtskilda.
• Tankar och känslor kan bli dissocierade till den
grad så att de blir meningslösa, tex
intellektualisering (skitsnack).
• Medför ofta känslor av tomhet och
meningslöshet.
3
Fredrik Tysklind & Niki Sundström - MBTteamet
2015-10
Fredrik Tysklind & Niki Sundström
2015-10
10
Utveckling av mentaliseringsförmågan
• Utvecklad i 4 – 5 års ålder.
• Handlingar förstås/länkas samman med mentala tillstånd
(i kontrast till teleologiskhållning).
• Tankar och känslor är varken för verkliga (psykisk
ekvivalens)eller för overkliga (låtsasläge), utan ”lagom”
verkliga.
• Fantasi och verklighet skiljer sig åt, men det finns en
förbindelse mellan dem.
2015-10
Fredrik Tysklind & Niki Sundström
11
Centralt för utveckling av
mentaliseringsförmågan är:
• Mentala representationer
• Affektreglering
• Joint attention
• Språk
• Pedagogik
2015-10
Fredrik Tysklind & Niki Sundström
12
Mentala representationer
• Utvecklingen sker från att förstå mentala tillstånd som
förklaring till handlande - till att förstå att mentala tillstånd
har en representativ funktion.
• Att förstå målinriktat handlande ur ett multipelt perspektiv.
Där flera perspektiv kan jämföras, tex nuvarande-möjliga,
dåtid-nutid-framtid.
4
Fredrik Tysklind & Niki Sundström - MBTteamet
2015-10
2015-10
Fredrik Tysklind & Niki Sundström
13
Fredrik Tysklind & Niki Sundström
14
Fredrik Tysklind & Niki Sundström
15
Affekter
• Affektreglering
• Impulskontroll
• Känna igen känslor
• Uttrycka känslor
• Dela känslor
2015-10
Affekter
• Från att använda
affekter som en signal
för att förutse
beteenden till att
känna igen känslor
som mentala tillstånd i
sig själv och andra.
2015-10
Affektrepresentationer
• Utvecklas genom tidiga speglande interaktioner. Hjälpa
barnet med reglering av känslor, tröst.
• Spegling - svarar på, reflekterar över och uttrycker
barnets inre tillstånd.
• Modern visar att det inte är hennes känsla utan en
medvetenhet/förståelse för barnets inre tillstånd.
• Speglingen måste vara ”markerad”, t ex kombinera ett lite
skämtsamt ansiktsuttryck samtidigt som man visar ett
omhändertagande eller visa barnets uttryck fast långsamt
eller uttrycka delar av barnets känsla.
5
Fredrik Tysklind & Niki Sundström - MBTteamet
2015-10
Fredrik Tysklind & Niki Sundström
2015-10
16
Spegling
• Markerad kontingent spegling
• Inte markerad, tex att mamman är arg och uttrycker sin
ilska mot barnet.
• Markerad, men inte överensstämmande med känslan. –
Oj, vilken elaking du är! Kan leda till en fragmenterad
känsla av själv.
2015-10
Fredrik Tysklind & Niki Sundström
17
Joint attention
• Uppmärksamhet har alltid viktig roll för
mentaliseringsförmågan.
• Detta gäller även under utvecklingen av
mentaliseringsförmågan.
2015-10
Fredrik Tysklind & Niki Sundström
18
Naturlig pedagogik
• “Natural pedagogy” är en teori som utvecklats av Csibra &
Gergely (2006, 2009, 2012)
• Människor är genetiskt förprogrammerade att lära sig ny
och relevant kunskap.
• Genom kommunikation människa till människa kan vi
snabbt lära oss generaliserbar information
• Kunskapförmedling sker genom ostension dvs att visa
eller peka på exempel
6
Fredrik Tysklind & Niki Sundström - MBTteamet
2015-10
Fredrik Tysklind & Niki Sundström
2015-10
19
Naturlig pedagogik
• När man kommunicerar med barn användar man
ostensiva signaler (ostensive cues) t.ex. tydlig
ögonkontakt där man fångar barnet, ansiktsuttryck,
anpassat språk (”motherese”), man vänder sig mot
barnet osv.
• När man använder ostensiva signaler så förändras
barnets inlärning fundamentalt. Barnet uppmärksammar
personen. Det blir en kunskap som barn kan generalisera
och använda i andra sammanhang
• Mänsklig kommunikation är specifikt anpassad för att
förmedla kunskap som är generaliserbar och socialt
specifik.
2015-10
Fredrik Tysklind & Niki Sundström
20
Epistemisk tillit
• Epistemologi dvs kunskapsteori - läran om vad man kan
veta och hur man kan nå kunskap.
• Utan vissa kognitiva förmågar, speciellt språk och
förmågan att förstå andras intentioner, så kan man inte
lita på kommunikation.
• Andra människors förmågor hjälper en att själv utveckla
de förmågor som krävs.
• Tillit är ett fundament i mänsklig kommunikation och
endast vid speciella tillfällen som kräver det tar man
“tillbaka” tilliten.
2015-10
Fredrik Tysklind & Niki Sundström
21
Epistemisk tillit
• För att vara tillitsfull måste man förmedla: kompetens och
välvilja
• Att ha tillit till någon kan vara både generellt och i en
situation.
• Tilliten beror på ämne, publik och omständigheter.
• Människan har en inbyggd kognitiv mekanism som Dan
Sperber kallar epistemisk vigilans vars funktion är att inte
bli felinformerad av andra.
• Denna vigilans har utvecklats evolutionärt tillsammans
med att människans förmåga att kommunicera utvecklats.
• Att vara vigilant är inte att misstro. Det är motsatsen till
blind tillit.
7
Fredrik Tysklind & Niki Sundström - MBTteamet
2015-10
Fredrik Tysklind & Niki Sundström
2015-10
22
Epistemisk tillit
• Epistemisk tillit och vigilans samexisterar
• Vi kan inte blint tro på det andra säger och endast vara
vigilanta nära det extraordinära händelser kräver det.
• Vi kan lita på varandra eftersom båda parter är vigilanta
• Epistemisk tillit krävs för att en en individ ska kunna byta
sin position.
2015-10
Fredrik Tysklind & Niki Sundström
23
Med mentaliseringsförmågan på plats
• Mentaliseringsförmågan möjliggör aktion i stället
för bara reaktion.
• Mentaliseringsförmågan gör det möjligt för oss att
själva reglera våra känslor.
• Med mentaliseringsförmågan följer agentskap
(”agency”) = en känsla av att själv styra sitt liv.
• Mentaliseringsförmågan hjälper oss att känna att
vi hela tiden är samma person, även om våra
tankar och känslor förändras. Därmed får vi en
mer kontinuerlig upplevelse av oss själva och en
säkrare känsla för vår egen identitet.
2015-10
Fredrik Tysklind & Niki Sundström
24
Med mentaliseringsförmågan på plats
• Mentaliseringsförmågan gör det lättare för oss att
minnas våra egna liv.
• Mentaliseringsförmågan gör att vi kan förstå
andra människor bättre och känna mer
samhörighet med andra människor, eftersom vi
förstår att deras handlingar beror på hur de
tänker och känner.
• Då kan vi fungera bättre i relationer, eftersom det
blir färre missförstånd.
• Då blir världen också mer förutsägbar och trygg.
8
Fredrik Tysklind & Niki Sundström - MBTteamet
2015-10
2015-10
25
Fredrik Tysklind & Niki Sundström
Anknytning - mentalisering
.
.
• Osäkerhet hos föräldrarna i anknytningen – försämrad
mentaliseringsförmåga hos föräldrarna.
• Icke mentaliserande interaktioner med barnet.
• Otrygg anknytning
.
.
• Försämrad mentaliseringsförmåga.
2015-10
Fredrik Tysklind & Niki Sundström
26
Mentaliseringsförmågan varierar hos alla!
• Mentalisering
Emotionell stress;
”sugighet”
9