STUDIEGUIDE FÖR SOCIALT ARBETE OCH

OCIAL- OCH KOMMUNALHÖGSKOLAN
STUDIEGUIDE FÖR
SOCIALT ARBETE OCH SOCIALPOLITIK
2015
2016
LÄSÅRET
1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Välkommen till dina studier i huvudämnet
socialt arbete och socialpolitik vid Soc&kom
4
Soc&kom4
Socialt arbete och socialpolitik
4
Socialt arbete
5
Socialpolitik6
Aktuella forskningsprojekt
Studiernas uppbyggnad
7
8
Examensstrukturen8
Översikt över studieperioderna i socialt arbete 8
Tentamina och annan examination
18
Hur ser ett bra tentamenssvar ut?
19
Hur skriver man en essä?
20
Hur skriver man en föreläsningsdagbok?
20
Hur skriver man på ett vetenskapligt sätt?
20
Studieplanering22
Individuell studieplan (ISP)
22
Vem är min handledare?
22
Undervisningspersonal och handledning
23
Rekommenderad uppläggning av obligatoriska kurser
10
Vem skall jag vända mig till
för att få svar på mina frågor?
Gemensamma studier och språkstudier
12
Undervisningspersonalen25
Huvudämnesstudier12
Praktikrelaterat samarbete
23
29
Biämne/-n12
Finlandssvenska kompetenscentret
29
Praktikrelaterade studier
13
Mathilda Wrede -institutet
30
Översikt över studier i socialpolitik
14
Ne-Rå / Kalliolan setlementti
30
Valbara studier i socialt arbete och socialpolitik
15
Kurser utanför Soc&kom
16
Högskolans styrelse
Magisterstudier vid statsvetenskapliga fakulteten
16
Utbildningsrådet30
17
Ämnesrådet31
Studiegången i praktiken
Beslutsfattande på Soc&kom
30
30
Läsåret17
Ämnesföreningen Octavia
31
Anmälan till kurser
Socialarbetare i arbetslivet
32
Fackföreningar för socialarbetare
32
17
Närvaroplikt17
Inlärningsstrategier17
Utarbetad av Suvi Linnanvirta i augusti 2010 på basis av guiden för studier i
statskunskap med förvaltning av Sebastian Godenhjelm, Soc&koms nätsidor
samt informationen från undervisningspersonalen i socialt arbete och socialpolitik. Reviderad i augusti 2013, maj 2014 och juni 2015.
OBS! Med förbehåll för ändringar och eventuella misstag!
2
3
VÄLKOMMEN TILL DINA STUDIER I HUVUDÄMNET
SOCIALT ARBETE OCH SOCIALPOLITIK VID SOC&KOM
Bästa studerande, denna guide är primärt avsedd för nya studerande, men
även längre hunna kan ha glädje av den. Guiden innehåller främst praktisk information som kan vara dig till hjälp vid sidan om studiehandboken på webben som innehåller de senast uppdaterade uppgifterna. För
ytterligare information om studier och förvaltning vid Soc&kom gå till
www.helsinki.fi/sockom.
SOC&KOM
Soc&kom är en fristående svenskspråkig enhet vid Helsingfors universitet
(HU). Högskolan har ca 500 studerande och drygt 70 anställda. Vid Soc&kom
ges utbildning i journalistik, socialt arbete och socialpolitik, socialpsykologi, sociologi, statskunskap med förvaltning samt rättsvetenskap. Vid Soc&kom kan
studerande avlägga en politices kandidatexamen, alltså en lägre högskoleexamen som omfattar 180 studiepoäng. Om du följer den rekommenderade studietakten förväntas du bli färdig från Soc&kom på ca 3 år. Efter avlagd kandidatexamen har du rätt att fortsätta dina studier för politices magisterexamen vid
statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Det är också möjligt
att söka till ett magisterprogram vid HU eller vid något annat universitet i Finland eller utomlands.
Soc&kom har ett eget forskningsinstitut (FISS). Forskningen sker dels inom huvudämnena och kan sammanfattas i fyra tematiska områden: journalistik, välfärd och samhällsservice, utveckling och socialisation, hälsa och samhälle, och
dels inom två tvärvetenskapliga forskningscenter, nämligen Centret för forskning om etniska relationer och nationalism (CEREN) och FO-RUM. FO-RUM
är ett tvärvetenskapligt forsknings- och samarbetscenter för lärare och forskare
vid Soc&kom som arbetar med frågor i anslutning till ny offentlig och semioffentlig förvaltning, miljöskydd, lokal och regional utveckling.
SOCIALT ARBETE OCH SOCIALPOLITIK
Huvudämnet socialt arbete och socialpolitik vid Soc&kom innefattar idag utbildningen i socialt arbete, i vilken även ingår vissa obligatoriska studier i socialpolitik. Därtill kan socialpolitik läsas som stort eller litet biämne. I avsnittet
Studiernas uppbyggnad hittar du ytterligare detaljer om uppbyggnaden i respektive studier.
4
SOCIALT ARBETE
Det sociala arbetet är både en praktisk verksamhet, en profession och en universitetsdisciplin. Socialarbetet som profession har utvecklats från att ha bestått av
ideologiskt grundade frivilliga hjälpinsatser till att vara ett på vetenskaplig kunskap och etiska principer baserat yrke. Det sociala arbetet som praktisk verksamhet strävar till att förbättra människors livssituation och på att stärka deras
handlingsförmåga i samhället överlag. Denna utveckling av det sociala arbetet
hänger tydligt samman med utvecklingen av välfärdsstaten och dess lagstadgade stödsystem. Socialt arbete bedrivs på olika nivåer (strukturell nivå, gruppnivå och familje- och individnivå) och riktas mot olika grupper i samhället. Socialt arbete som universitetsdisciplin undersöker med vetenskapliga metoder
frågor i anslutning till människors vardagsliv och problemhantering, orsaker
till dessas utformning eller uppkomst, olika formella och informella välfärdsinstitutioners verksamhet samt socialarbetets idéhistoria, praktik och metoder.
Det sociala arbetet, både som praktisk verksamhet och som universitetsdisciplin, är nära förknippat med socialpolitiska och socialrättsliga frågor. I utbildningen i socialt arbete vid SSKH ingår därför även studier i socialpolitik och
socialrätt i de obligatoriska studierna. Socialrätten är den rättsliga utformningen av socialpolitiken. Den utgör ramarna inom vilka det sociala arbetet utförs
både vad gäller klinters rättigheter till sociala förmåner och sociala tjänster och
formella krav som borde uppfyllas för att skydda klienters lagenliga intressen.
Socialrättens huvudsyfte är att förebygga och rätta till godtycklig behandling
och lagstridiga beslut.
Undervisningen i socialt arbete baserar sig på tre komponenter som står i nära
växelverkan med varandra och som tillsammans skapar den expertis som krävas inom socialt arbete. Dessa är teoretisk kunskap, socialarbetets praktik samt
forskningsförberedande kunskap. Utbildningens kärna består av på vetenskaplig grund baserad kunskap om människors resurser och livsvillkor och de
samhälleliga ramar som påverkar dessa. Studierna i socialt arbete strävar efter
att ge studeranden redskap att förstå uppkomsten av individers och gruppers
mångfacetterade problem på olika livsområden samt redskap för att förhindra,
lindra eller lösa dessa problem. Av central betydelse är att studeranden utvecklar ett vetenskapligt förhållningssätt som kan tillämpas inom det sociala arbetets verksamhetsfält.
SSKH antar studerande till utbildningen i socialt arbete och utfärdar kandidatexamen. Undervisningen på kandidatnivå är integrerad med undervisningen på
magisternivå med tanke på direkt fortsatta studier för politices magisterexamen
vid institutionen för socialvetenskaper vid Helsingfors universitets statsvetenskapliga fakultet. Studerande kan utan inträdesförhör direkt fortsätta med sina
magisterstudier. Högskolans personal medverkar i vissa undervisningsperioder och i handledning även på magisternivå med beaktande av aktuella tyngd-
5
punktsområden inom forskningen vid SSKH. Politices magisterexamen ger
behörighet för socialarbetartjänster. Soc&kom har tillsammans med institutionen för socialvetenskaper vid Helsingfors universitet det nationella ansvaret för
den svenskspråkiga utbildningen av socialarbetare, vilket betyder att behörighetsgivande utbildning på svenska bara ges här.
Forskningen vid högskolan har som tyngdpunktsområden bl.a. olika perspektiv
på sociala problem samt strukturella och idémässiga förändringar i samhället
som påverkar de socialpolitiska verksamhetsförutsättningarna. Dessa områden
ligger även som en grund för undervisningen i flera studieperioder i utbildningen.
SOCIALPOLITIK
AKTUELLA FORSKNINGSPROJEKT
Socialpolitiken som universitetsdisciplin undersöker frågor i anslutning till välfärdens nivå, skapandet av välfärd och välfärdens fördelning i samhället med
utgångspunkt i samhällsvetenskaplig teoribildning.
Personalen i socialt arbete och socialpolitik forskar främst i frågor i anslutning
till SSKHs temahelheter Välfärd och samhällsservice samt Hälsa och samhälle
samt i frågor inom CERENs verksamhetsområde.
Undervisningen i socialpolitik vid SSKH vill ge studeranden färdigheter för att
förstå och kritiskt granska samhälleliga förändringsprocesser, deras orsaker
och inverkan på människors liv. Speciellt frågor kring hur socialpolitiska åtgärders utformning hänger samman med andra delar av samhällsutvecklingen och
vilka konsekvenser de har för individer och grupper står i fokus.
Studerande uppmuntras bekanta sig med pågående forskning även utöver det
som framkommer i undervisningen (följa med hemsidor, läsa publikationer)
och att i mån av intresse höra sig för med personalen om möjligheterna att skriva egna arbeten med anknytning till något forskningsprojekt.
Socialpolitik kan vid SSKH läsas som litet eller stort biämne. Kunskaper i socialpolitik är relevanta för studerande inom de flesta samhällsvetenskapliga ämnen, såsom till exempel socialt arbete, sociologi, statskunskap och journalistik.
De behövs inom ett vitt spektrum av planerings-, förvaltnings-, forsknings-, och
skolningsrelaterade uppgifter inom såväl offentliga, privata, som icke-kommersiella organisationer på lokal, nationell och övernationell nivå.
Fokus i den socialpolitiska forskningen riktas dels mot frågor i anslutning till
hurdana sociala risker och problem som individer och grupper i olika samhällen
utsätts för, och hur olika samhällsförändringar påverkar människornas välfärd.
Här kan intresset riktas till exempel mot effekterna av olika samhällsförändringar på olika gruppers marginalisering, på fattigdom och annan utsatthet.
Men fokus ligger även på de praktiska socialpolitiska åtgärder som vidtas på
lokal, nationalstatlig och övernationell nivå för att motverka sociala risker och
främja olika välfärdsbehov, på vilka konsekvenser de socialpolitiska åtgärderna
har samt på en utveckling av lösningsmodeller för identifierade problem. Här
kan det handla om effekterna av enskilda socialpolitiska reformer, men även
om t.ex. vidtagna förändringar i olika välfärdsstatsmodeller i samband med globaliseringsprocessen.
För närvarande medverkar personalen bland annat i följande forskningsprojekt:
• Maktförskjutningar i skapandet av agendor – Den finska tävlingsstatens uppkomst och utmaning (FA, 2010-2014)
• Citenization in the everyday-life of immigrant families. Street-level
bureaucracies, informal networks and social engagement with Finland.
• Samnordiska spetsforskningsenheten NordWel – The Nordic Welfare State – Historical Foundations and Future Challenges
• Nordiska och italienska socialarbetares arbetsvillkor och uppfattningar om socialt arbete
• Kommunalt individinriktat socialt arbete i fyra nordiska huvudstadsområden
För ytterligare information om forskningsverksamheten och -projekten, se
http://sockom.helsinki.fi/fiss.
Även frågor kring vilka moraliska, ideologiska, ekonomiska och vetenskapliga
synsätt som ligger till grund för olika socialpolitiska lösningar, hur understödet
för dem skapas och befästs i den politiska processen har hög aktualitet inom
dagens socialpolitiska forskning. Aktuella frågor berör till exempel influensen
av olika idéer inom olika politiska och övriga elitgrupper och betydelsen av allmänhetens understöd för den bedrivna socialpolitiken.
6
7
STUDIERNAS UPPBYGGNAD
ÄMNESSTUDIER
EXAMENSSTRUKTUREN
För kandidatexamen förutsätts minst 80 studiepoäng i socialt arbete. Med tanke på de fortsatta studierna i socialt arbete på magisternivå vid statsvetenskapliga fakulteten finns i regel möjligheter att avlägga vissa kurser på fördjupad
nivå vid Soc&kom. Hör dig för med lärarna i ämnet.
Studerande med socialt arbete som huvudämne har fritt val av biämne. Vanliga
biämnen är till exempel socialpolitik, socialpsykologi, sociologi, statskunskap,
rätts¬vetenskap eller journalistik.
För en politices kandidatexamen med socialt arbete som huvudämne krävs
minst 180 studiepoäng på följande sätt:
Allmänna studier
Huvudämnesstudier
Biämnesstudier
Övriga obligatoriska studier (socialrätt)
35 sp
80 sp
2 x 25 sp
15 sp
eller 1x 60 sp
ÖVERSIKT ÖVER STUDIEPERIODERNA I SOCIALT ARBETE
ALLMÄNNA STUDIER
SP 1 Vetenskapsteori
3 sp
SP 2a IKT-körkort
3 sp
SP 2b Informationskompetens och referenshantering 2 sp
SP 3 Statistik
4 + 4 sp
SP 4 Politiska och rättsliga strukturer i Finland
5 sp
ISP – Inviduell studieplanering
1+1 sp
Svenska
- muntlig färdighet på modersmålet
2 sp
- skriftlig färdighet på modersmålet
3 sp
Finska, muntliga och skriftliga kunskaper
4 sp
Engelska
3 sp
Allmänna studier sammanlagt:
35 sp
GRUNDSTUDIER
S 1 Introduktion till socialt arbete och socialpolitik:
S 1a Introduktion till socialt arbete
S 1b Introduktion till socialpolitik
S 2 Socialarbetets dimensioner:
- Sociala problem och lösningsmodeller
- Introduktion till socialt arbete som praktik
S 3 Människan i ett livscykelperspektiv
Grundstudier sammanlagt:
8
S 4 Socialarbetets teoretiska och värdemässiga bas 5 sp
S 5 Forskningsmetodik I
3 sp
S 6 Socialarbetets specialområden
5 sp
S 7 Forskningskunskap i socialt arbete
5 sp
S 8 Forskningsmetodik II:
S 8a Kvantitativa forskningsmetoder
4 sp
S 8b Kvalitativa forskningsmetoder
6 sp
S 9 Interventionsmetoder i socialt arbete
7 sp
S 10 Handledda praktikstudier 10 sp
S 11 Kandidatseminarium
4 sp
S 12 Kandidatavhandling
6 sp
Ämnesstudier sammanlagt:
55 sp
ÖVRIGA OBLIGATORISKA STUDIER (kurser i rättsvetenskap)
RV 5 Socialrätt I
RV 6 Socialförsäkring I
RV 7 Familjerätt I
Övriga obligatoriska studier sammanlagt:
5 sp
5 sp
5 sp
15 sp
Rekommenderat upplägg av obligatoriska kurser på nästa uppslag.
5 sp
5 sp
5 sp
5 sp
5 sp
25 sp
9
REKOMMENDERAD UPPLÄGGNING AV OBLIGATORISKA KURSER
Första året
Period 1
Period 2
Period 3
S 1a Introduktion
till socialt arbete
(5 sp)
S 2a Sociala problem
och lösningsmodeller
(5 sp)
S 1b Introduktion till
socialpolitik (5 sp)
S 5 Forskningsmetodik I (3 sp)
S 3 Människan i ett
livscykelperspektiv
(5 sp)
SP 1 Vetenskapsteori (3 sp)
RV 7 Familjerätt I
SP 4 Politiska och
rättsliga strukturer i (5 sp)
Finland (5 sp)
Muntlig svenska
(2 sp)
Muntlig svenska
fortsätter
SP 2a IKT-körkort
(3 sp)
SP 2a IKT-körkort
fortsätter
SP 3 Grundkurs i
statistik (4 sp)
Period 4
Period 1
Period 2
Period 3
Period 4
S 2b Introduktion
till socialt arbete
som praktik (5 sp)
S 2b fortsätter
S 8a Forskningsmetodik S 8a fortsätter
II a (4 sp)
S 4 Socialarbetets
S 4 Socialarbetets teo- S 7 Forskningskunskap i
teoretiska och värretiska och värdemäs- socialt arbete (5 sp)
demässiga bas (5 sp) siga bas (5 sp)
(alternativt första året)
S8b Forskningsmeto- S 8b Forskningsmetodik
dik II b (6 sp)
II b fortsätter
SP 3 Grundkurs i
statistik fortsätter
(4 sp)
RV 6 Socialförsäkring RV 5 Socialrätt I
I (5 sp)
(5 sp)
+ S6 Socialarbetets specialområden (5 sp) under period 2 eller period 4
+ ISP – Individuell studieplanering (1 sp)
+ Andra inhemska, finska 4 sp
+ Skriftlig svenska 3 sp, i samband med kandidatseminariet (Åk II eller III)
+ biämnesstudier ca 20 sp
Tredje året
Period 1
Period 2
Period 3
Period 4
S 9 Interventionsmetoder i socialt
arbete (7 sp)
S 9 fortsätter
S 10 Handledda
praktikstudier
(10 sp)
S 10 fortsätter
S 11 Kandidatseminarium (4 sp)
S 11 fortsätter
S 12 Kandidat­
avhandling (6 sp)
S 12 fortsätter
vid behov
SP 2b Informations­
kompetens och referenshantering (2 sp)
Andra året
+ Skriftlig svenska 3 sp, i samband med kandidatseminariet (Åk II eller III)
+ ISP – Individuell studieplanering (1 sp)
+ biämnesstudier ca 30 sp
10
11
ALLMÄNNA STUDIER OCH SPRÅKSTUDIER
PRAKTIKRELATERADE STUDIER
De gemensamma studierna och språkstudierna består av obligatoriska kurser
som omfattar sammanlagt 35 studiepoäng. Idén med gemensamma studier
i språk, informationshantering, statistik, m.m. är att hjälpa dig bearbeta och
hantera den kunskap du kommer i kontakt med under din studietid. För att de
skall fungera som ett stöd vid inlärningen av ditt eget huvudämne är det skäl att
klara av dessa obligatoriska kurser under det första och andra studieåret.
Till din utbildning i socialt arbete vid Soc&kom hör tre praktikrelaterade studieperioder: S 2a Introduktion till socialt arbete som praktik, S 9 Interventionsmetoder i socialt arbete och S 10 Handledda praktikstudier.
HUVUDÄMNESSTUDIER
Huvudämnesstudier i socialt arbete vid SSKH fokuserar på det sociala arbetets idéhistoria, problemområden, teorigrunder och arbetssätt. Forskningen
vid högskolan har som tyngdpunktsområden bl.a. olika perspektiv på sociala
problem, det sociala arbetets verksamhetsförutsättningar (såsom strukturella
och idémässiga förändringar i det omgivande samhället), samt barnskyddsfrågor och mångkulturellt socialt arbete. Dessa områden ligger även som en grund
för undervisningen i flera studieperioder i utbildningen. I undervisningen ingår
även som ett centralt element studier inriktade på praktik och expertis inom
det sociala arbetet. I praktikundervisningen ingår en studieperiod förlagd till en
studentdriven socialrådgivning, en omfattande föreläsningskurs med fokus på
socialarbetets metoder som inkluderar reflektiva metodövningar, samt en lång
studieperiod som utförs på av högskolan utsedda arbetsplatser under handledning av kvalificerade socialarbetare. Ytterligare praktikrelaterade studier sker
vid Mathilda Wrede undervisnings- och utvecklingsklinik, som är en del av Det
finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området.
BIÄMNE/-N
Ett biämne är studier i något annat ämne än ditt huvudämne. Välj gärna något
biämne som tangerar ditt huvudämne, t.ex. socialpolitik, socialpsykologi, sociologi, statskunskap eller rätts¬vetenskap. Du kan även välja ett biämne vid andra
fakulteter vid HU eller vid ett annat universitet, för ytterligare information se
avsnittet Kurser utanför Soc&kom. Alla studerande vid Soc&kom måste välja
minst ett biämne. Information om andra ämnen än socialpolitik hittar du på
ämnenas hemsidor samt i studiehandböckerna. Du kan också vända dig till din
handledare och till studiebyrån för mera information om respektive biämne.
Det finns två olika alternativ vad gäller biämne. Du kan ha två små biämnen (25
sp + 25 sp = 50 sp) eller ett stort biämne (60 sp).
Fundera vilket biämne du vill läsa redan under det första året och
börja läsa det senast fr.o.m. ditt andra studieår.
12
Ett bra sätt att hålla reda på mängden studier som du har avlagt är
att beställa ett inofficiellt studieutdrag genom WebOodi.
S 2b Introduktion till socialt arbete som praktik
Under kursen S 2b Introduktion till socialt arbete som praktik främjas studerandens förmåga att kritiskt analysera socialarbetets verksamhetsområde
med särskild fokus på det sociala arbetets praktik. I kursen ingår sammanlagt
68 timmar praktik som primärt är förlagd till lågtröskelrådgivningen Ne-Rå i
Berghäll. I kursen ingår också seminarier och gruppuppgifter i anslutning till
praktiken.
S 9 Interventionsmetoder i socialt arbete
Under kursen S 9 Interventionsmetoder i socialt arbete erhåller studeranden
kunskap om olika former av förändringsarbete som berör individer, nätverk,
lokalsamfund, organisationer och samhället i stort. Genom rollspel och andra
former av självutvecklande övningar ges studeranden färdigheter att reflektera
över den professionella interaktionen i klientarbetet.
S 10 Handledda praktikstudier
Under kursen S 10 Handledda praktikstudier omsätter studeranden de under
studierna förvärvade teoretiska kunskaperna i praktisk analys- och handlingskunskap. Under praktikperioden fördjupas yrkesidentiteten, och studeranden
reflekterar över denna process i samarbete med universitetet och praktikplatsen. Praktikstudier kan beskrivas som en dialogisk process mellan praktik, teori, undervisning, forskning och lärande.
De praktiska studierna utförs på av universitetet utsedda arbetsplatser under
handledning av kvalificerade socialarbetare – praktiklärare. Praktiken inleds i
januari och pågår i tio veckor. Den planerade arbetstiden är 6 timmar per dag
under fyra dagar i veckan (måndag till torsdag). Fredagarna är reserverade för
seminarier och/eller teoretiska studier. Praktiken kan även utföras inom ramen
för internationella studentutbytesprogram. Praktik som genomförs i Finland
äger alltid rum under period tre och fyra i samband med kursen S10. Man kan
därför inte använda sommarvikariat eller tidigare arbetserfarenhet som praktikstudier.
Universitetet och praktikplatserna står i regelbunden kontakt med varandra. En
del av praktiktiden används för skriftliga uppgifter i anslutning till praktiken.
Uppgifterna diskuteras under uppföljningsseminarier. En ingående självevaluering avslutar praktiken. Lektorerna rekommenderar litteratur och artiklar som
stöd för de skriftliga arbetena.
Under de senaste åren har socialarbetarstuderandena gjort sin praktik såväl
inom den offentliga som inom tredje sektorn. Klientgrupperna har varierat från
barnfamiljer och skolelever till invandrare, missbrukare och mentalvårdspatienter. Praktikplatser inom tredje sektorn har bland annat varit Folkhälsans
13
barnhem och tonårspoliklinik, Barnavårdsföreningen, Rädda barnens adoptionsrådgivning samt A-kliniker. Inom den offentliga sektorn har socialarbetarstuderandena gjort sin praktik bland annat på skolor, psykiatriska polikliniker
eller avdelningar, socialjouren, invandrarnas servicecentral samt olika barnskyddsenheter. Det är lektorerna som söker praktikplatsen åt dig, men du får
själv önska inom vilket område du helst vill göra din praktik.
ÖVERSIKT ÖVER STUDIER I SOCIALPOLITIK
Grundkursen i socialpolitik ingår som obligatorisk kurs i utbildningen i socialt
arbete. I övrigt kan man läsa socialpolitik som litet eller stort biämne, oberoende av huvudämne. Socialpolitik som litet biämne (25 sp) omfattar studieperioderna SOCPOL1-SOCPOL5. Socialpolitik som stort biämne (60 sp) omfattar
studieperioderna SOCPOL6-SOCPOL11.
En del av kurser avläggs genom litteraturstudier och tentamen. Men i åtminstone i grundkursen (SOCPOL1) och inom 1-2 specialkurser inom SOCPOL5/11
brukar det varje läsår anordnas föreläsningsserier eller koncentrerade temadagar med föreläsningar. Det finns även planer på föreläsningar i flera kurser.
Specialkurserna (SOCPOL5/11) lämnar stort utrymme för fria val. Utöver föreläsningskurser finns läskursblock med litteratur som kan skräddarsys beroende på intressen (se studiehandboken för exempel). Tidigare kurser som haft
föreläsningar kan även avläggas genom tentamen (se http://sockom.helsinki.
fi/socpol.index.html > aktuell/tidigare specialkurser). Specialkurserna behöver
inte tas sist, utan grundkursen räcker i regel som grund för att gå specialkurserna.
SOCPOL9 Moderna samhällsteorier och samhällsförändringar
SOCPOL10 Introduktion till socialpolitisk forskning
SOCPOL11 Specialkurser i socialpolitik
5 sp
5 sp
5 sp
VALBARA STUDIER I SOCIALT ARBETE OCH SOCIALPOLITIK
De valbara studierna avläggs i form av olika specialkurser. Specialkurser kan
vara antingen läskurser eller kurser som inkluderar föreläsningar. De kurser
som inkluderar föreläsningar är ofta av engångsnatur eller återkommer med
något års mellanrum och strävar efter att behandla något just då speciellt aktuellt tema och/eller aktuella synvinklar på någon fråga. Det lönar sig därför
att ta en kurs som intresserar genast när den erbjuds. Ibland är kurserna delvis
gemensamma för socialt arbete och socialpolitik men kan avläggas var för sig
(t.ex. samma föreläsningar, men olika litteratur för tentamen). Vill du avlägga
läskurs som nämns i studiehandboken men som inte har färdigt angivet litteraturpaket, bör du alltid kontakta ansvarig lärare i god tid (2–3 veckor) före tentamen, som sker på allmänt tentamenstillfälle. Ännu ett alternativ är att gå någon
kurs med relevans för socialt arbete / socialpolitik vid annan enhet vid HU eller
vid annat universitet (kontrollera då på förhand att den kan räknas tillgodo).
Kurserna med endast litteraturstudier avläggs på allmänna tentamensdagar i
socialt arbete och socialpolitik (eller vid behov vid individuellt tillfälle enligt
överenskommelse), kurser med föreläsningar brukar dessutom ha minst ett
särskilt tenttillfälle.
Följ med det sociala arbetets respektive socialpolitikens hemsidor, anslagstavlor samt din e-post för information om kommande specialkurser.
Exempel på tidigare specialkurser:
GRUNDSTUDIER
SOCPOL1 Introduktion till socialpolitiken
SOCPOL2 Perspektiv på sociala problem
SOCPOL3 Välfärdsservicens utgångspunkter
SOCPOL4 Socialpolitikens nationella och internationella utmaningar
SOCPOL5 Specialkurser i socialpolitik
5 sp
5 sp
5 sp
5 sp
5 sp
ÄMNESSTUDIER
SOCPOL6 Teoretiska perspektiv på socialpolitiken
SOCPOL7 Politiken i socialpolitiken
SOCPOL8 Socialpolitiska fördelningsprocesser och deras effekter
10 sp
5 sp
5 sp
•
Arbetslöshet och aktivering
•
Familjepolitik
•
Alkoholpolitik, -konsumtion och behandling – finns det idag någon
”nordisk modell”?
•
Fattigdom i välfärdsstaten
KURSER UTANFÖR SOC&KOM
Du kan studera vid andra fakulteter vid HU enligt deras regler och anvisningar.
Med hjälp av det så kallade JOO-avtalet kan du t.ex. ta kurser som inte undervisas i vid Helsingfors universitet. När du planerar dina JOO-studier kan det vara
bra att först ta kontakt med Soc&koms studiebyrå för närmare upplysningar om
det praktiska förfarandet. Ansökningsblanketten för JOO-studier hittar du på
www.joopas.fi.
Du kan även läsa kurser vid utländska universitet och högskolor inom ramen
14
15
för Soc&koms och universitetets utbytesprogram. Dessa kan, efter godkännande på förhand av kursansvariga lärare inom ämnet, ersätta kurser inom
socialt arbete eller socialpolitik. Se vidare http://sockom.helsinki.fi/internationellt/index.html.
MAGISTERSTUDIER VID STATSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN
Varje vår ordnas det ett infotillfälle gällande magisterstudier i socialt arbete vid
statsvetenskapliga fakulteten. I regel måste man ha avlagt kandidatexamen innan man kan börja med magisterstudier. Valfria studier kan man dock avlägga
redan tidigare. För närmare information om magisterstudier i socialt arbete se
https://flamma.helsinki.fi/fi/HY298157. Har du frågor gällande magisterstudier i socialt arbete ta i första hand kontakt med universitetslektorn som ansvarar
för den svenskspråkiga undervisningen vid institutionen för socialvetenskaper
vid statsvetenskapliga fakulteten.
STUDIEGÅNGEN I PRAKTIKEN
LÄSÅRET
Höst- och vårterminerna är indelade i två perioder vardera. Mellan perioderna 1
och 2 resp. 3 och 4 finns en vecka då inga föreläsningar anordnas. Under denna
vecka kan du använda tiden till att läsa till tentamen, skriva arbeten och ta igen
sådant som du av en eller annan orsak inte hunnit med under den föregående
undervisningsperioden. Trots att det inte förkommer någon programenlig undervisning under vissa veckor av terminerna pågår den individuella inlärningen
i form av t.ex. författandet av skriftliga arbeten, handledning, tentamina m.m.
ANMÄLAN TILL KURSER
Till samtliga kurser i socialt arbete skall du anmäla dig via WebOodi. Information om anmälan till kurser framgår i första hand i studiehandboken. Anvisningar för hur du använder WebOodi hittar du här:
https://flamma.helsinki.fi/sv/HY287237.
Även ämnets anslagstavla och Soc&koms hemsidor är viktiga informationskällor. Information om en del kurser – i synnerhet specialkurser – kommer direkt
till din e-post. Kom ihåg att frågor i anslutning till tentamina skall ställas till
ansvarig lärare i god tid före anmälningstidens utgång.
16
Efter avklarad kurs:
•
kom ihåg att själv kontrollera att din studieprestation registreras på WebOodi. Om inte, kontakta då i första hand
examinerande lärare, i andra hand studiebyrån för att få
ärendet utrett.
•
kom ihåg att utvärdera den på WebOodi.
NÄRVAROPLIKT
Praktikstudier, seminarier och vissa övriga kurser har obligatorisk närvaro, vilket i praktiken betyder att man måste delta i minst 80 procent av närundervisningen. Det lönar sig dock att även annars delta i den kursbundna undervisningen när sådan ordnas.
LÄRSTRATEGIER
Studietekniken varierar från en person till en annan, men för att ungefär kunna
veta hur mycket som krävs av dig kan du se hur många studiepoäng en kurs omfattar. Ju mera studiepoäng desto mer arbetsintensiva är studierna. En studerande
förväntas gå på föreläsningar, läsa och skriva ca.1600 timmar och avlägga ca 60
studiepoäng under läsåret. Ett studiepoäng kräver en beräknad inlärning som omfattar ca 27 timmar. Har du alltså en kurs som omfattar 3 studiepoäng förväntas
du arbeta ca 80 timmar för att uppnå ett godkänt resultat. Lärarna har tagit i betraktande hur svår eller hur mycket litteratur som ingår i kursen samt hur mycket
föreläsningar som kursen omfattar för att få en så bra motsvarighet till det totala
antalet arbetstimmar i förhållande till studiepoängen som möjligt. Observera att
kurskraven dock kan variera. Vissa kurser är mycket arbetsintensiva. Du bör vara
förberedd på att en kurs som omfattar 6 sp kan innehålla föreläsningar, övningar
och individuella prestationer förutom tentamen som tar tid i anspråk. Läs därför
noggrant igenom kursbeskrivningarna.
Individuella lösningar som tar hänsyn till enskilda studerandes önskemål är oftast
inte möjliga vare sig av rättvise- eller resursmässiga skäl. Har du inte tid eller möjligheter att fylla de krav som den kursbundna undervisningen ställer är alternativet
att avlägga kursen genom att tentera den anvisade litteraturen. Observera dock att
alla kurser inte kan avläggas enbart med en litteraturtentamen.
Att studera är som att arbeta heltid.
Arbetar du vid sidan om studierna kan tiden bli knapp.
17
TENTAMINA OCH ANNAN EXAMINATION
Skriftlig tentamen är ett vanligt examinationssätt. Det finns tre typer av skriftlig
tentamen, nämligen kurstentamen, allmän tentamen och hemtentamen.
Kurser kan även examineras på annat sätt än genom tentamen. I examinationen
kan även ingå författandet av essäer, föreläsningsdagböcker och övriga typer av
skriftliga arbeten, ensamma eller i tillägg till andra examinationssätt.
Kom ihåg att du (bara) har rätt att bli examinerad på det sätt som står i studiehandboken. Man kan dock med ansvarig lärares medgivande bli examinerad på alternativt
sätt. Utöver skriftlig tentamen kan även muntliga förhör användas vid examination.
För deltagarna i en föreläsningskurs hålls i allmänhet efter avslutad undervisningen en kurstentamen som i vissa kurser är en del av examinationen vid sidan om
andra prestationer. Kurstenten kan även vara ett skrivprov under själva kursen eller vid kursstarten och ansluta sig till ett begränsat avsnitt av den litteraturen som
kursdeltagarna bör lära in.
De allmänna tentamenstillfällena finns till för omtentamen, t.ex. av kurstenter, och
för de som avlägger en kurs som litteraturtent. Observera att alla kurser inte går att
tentera på de allmänna
tentamenstillfällena! Observera även att olika ämnen har olika allmänna tentamensdagar. Vid tentamenstillfället tenteras all litteratur som enligt studiehandboken ingår i kursen ifall inte annat överenskommits. För att få din prestation
godkänd bör dina tentamenssvar täcka vara tillräckliga för att avlägga hela kursen.
Delprestationer godkänns alltså inte.
Tentamensanmälan görs på WebOodi senast 10 dagar före själva tentamenstillfället. Tidpunkterna för de allmänna tentamenstillfällena hittar du i Flamma: https://
flamma.helsinki.fi/sv/HY287239. Börja läsa i god tid och gå gärna igenom gamla
tentfrågor på förhand. Gå inte oförberedd till tentamen. Meddela både studiebyrån
och tentatorn ifall du av någon orsak blivit förhindrad att delta i tentamen du anmält dig till. Kom i god tid till tentamen. Lämna dina tillbehör vid sidan av rummet
och ta bara med dig pennor, suddgummi och annat som du kan behöva. Glöm inte
att ta med dig ditt studiekort för att kunna styrka din identitet för tentamensövervakaren. Den maximala tiden för de allmänna tentamenstillfällena är 4 timmar.
”Att tenter finns till för att tas om” är en gammal sanning men observera att antalet
tentamenstillfällen är begränsade och att utebli från en tentamen eller ge upp utan
att besvara frågorna räknas som underkänt. Studera 18 § i tentamens- och rättssäkerhetsinstruktionen om förlust av rätten att delta i tentamen (sockom.helsinki.fi/
studier/arkiv/dokument/Examensstadga_1.8.2012.pdf).
Det tredje skriftliga tentamenssättet är hemtentamen som går ut på att du på egen
hand får skriva dina tentamenssvar. Eftersom det oftast är tillåtet att slå upp i litteraturen är kraven andra i hemtentamen än i vanlig tentamen.
18
Gamla tentfrågor finns på www.studorg.org och i StudOrgs rum
250.
Kom ihåg att ta studiekortet med till tentamen samt att skriva
även ditt studienummer på alla papper som du lämnar in!
HUR SER ETT BRA TENTAMENSSVAR UT?
För att du skall få ett bra vitsord i din tentamen skall ditt svar vara väl strukturerat. Tänk på ditt tentamenssvar som en liten uppsats, med en början, ett logiskt
resonemang och en avslutning. Se till att tentsvaret har tillräckligt med substans
eller fakta trots att frågan kan vara av övergripande karaktär. Ge gärna exempel
och konkretisera svaren med egna åsikter men kom ihåg att exemplen bör vara
relevanta för frågan och aldrig kan ersätta fakta. Idén med skriftlig tentamen är
alltid i första hand att kontrollera att du läst och förstått kurslitteraturen. Vitsordskalan är 1– 5, där 5 är utmärkt och 1 är försvarligt. Bedömningen av dina
tentamenssvar får du tillgång till ifall du t.ex. besöker examinatorn under mottagningstid. Observera att vitsorden framgår av ditt slutbetyg från högskolan.
HUR SKRIVER MAN EN ESSÄ?
En essä kan basera sig på böcker, artiklar, en föreläsningsserie eller något annat. Essän skall vara reflekterande, analyserande, värderande och prövande,
inte endast refererande. Kommentera och argumentera i förhållande till materialet. Svara på ställda frågor och ta i betraktande perspektivet som materialet
utgår ifrån. Visa att du är insatt i ämnet genom att lägga speciell vikt vid teorier,
begrepp och tankar som materialet framför. Glöm inte att hänvisa till källor
och var noga med att tydligt markera eventuella citat. Det är innehållet i texten
som avgör hur bra eller dålig den är, kvantitet är inte kvalitet. Kom ihåg att
följa givna anvisningarna hur man skriver en akademisk/vetenskaplig text. Det
krävs i allmänhet en viss nivå av baskunskaper i ämnet för att kunna skriva en
bra essä, därför används den inte allmänt som examensform på grundkursnivå.
HUR SKRIVER MAN EN FÖRELÄSNINGSDAGBOK?
En föreläsningsdagbok utgår från samma principer som skrivandet av en dagbok. I en föreläsningsdagbok skall du ta upp tankar, frågor och teorier som presenterats på föreläsningarna och som du efteråt själv bearbetar i föreläsningsdagboken. Analysera därför materialet på ett kritiskt och analytiskt sätt. En bra
kommentar skall explicera det innehållsliga temat, problematisera det sagda och
argumentera de framställda synpunkterna. Gör upp föreläsningsdagböckerna i
enlighet med strukturen för föreläsningarna och kommentera stoff som är relevant för innehållet. Du kan bra ta upp anknutna synvinklar som inte tagits upp på
föreläsningen i form av t.ex. tidningsurklipp, eller annat åskådligt material. Även
19
personliga kommentarer och argument som har grundläggande motiveringar och
som är baserade på vetenskapliga begrepp är välkomna så länge de håller sig till
föreläsningsinnehållet.
HUR SKRIVER MAN PÅ ETT VETENSKAPLIGT SÄTT?
Här behandlas främst några stilistiskt och forskningsetiskt relaterade frågor.
Observera att många frågor kopplade till de grundläggande avsikterna med att
skriva vetenskapliga uppsatser – att med en angiven metod utforska en tillräckligt avgränsad och outforskad fråga inom ämnesområdet med stöd av tidigare
vetenskaplig kunskap och eventuellt ett eget material på ett sätt som följer vedertagen kutym på vetenskapsområdet – kan inte behandlas närmare här. Men
reglerna för hur man skriver på ett vetenskapligt sätt gäller även för tentamina
och andra mindre arbeten under studierna.
Att skriva på ett vetenskapligt sätt betyder att man skriver förståeligt, språkligt korrekt, sakligt, trovärdigt och ”moget”. Förståeligheten innebär att man
skriver enkelt och använder korta satser samt skriver okonstlad, klar och förståelig svenska. Man ska skriva så kortfattat och entydigt som möjligt utan överdrifter eller övergeneraliseringar. Korrekt och exakt språk bidrar inte endast
till förståeligheten utan även till textens trovärdighet. Därför lönar det sig att
använda stavningskontroll samt ordböcker, skrivregelsamlingar, synonymordböcker osv. Det är också viktigt att man kan bearbeta information kritiskt och
dra riktiga slutsatser. Man skall undvika subjektivt tyckande. Däremot är kritisk
granskning mycket välkommen, bara man kommer ihåg att motivera kritiken
t.ex. med andra motstridiga forskningsresultat.
När man skriver vetenskapliga texter refererar man till tidigare för ämnet relevanta vetenskapliga arbeten. En referens är en hänvisning till något som någon
annan skrivit. Att referera betyder inte att man kopierar eller översätter källans
text. Istället använder man egna formuleringar som innehåller även egen tolkning. Om man vill använda källtexten som sådan skall man använda citationstecken. Oftast är det inte tillrådligt att citera långa avsnitt eller använda flera
citat. Varje gång man refererar eller citerar någon annans text måste man ange
källan. Man anger källan genom att sätta en referens i parentes efter den lånade
idén, t.ex. (Johansson 2008). Förutom för författarens efternamn och tryckåret
är det ofta nödvändigt att ange även sidnummer i referensen. Därmed är det
lättare för läsaren att hitta den lånade texten. I slutet av uppsatsen gör man
en källförteckning, alltså en lista över alla källor man hänvisat till i sin text. I
källförteckningen hittar man motsvarande teckenföljd samt en mera detaljerad
uppgift om källan, t.ex. Johansson, H. (2008) Socialpolitiska klassiker. Titeln
anges fullständigt, vilket betyder att även eventuella undertitlar anges. Det är
även tillrådligt att ange utgivningsorten och den utgivande institutionen eller
förlaget, t.ex. Karisto, A., Takala, P., Haapola, I. (1998) Finland i förvandling.
Levnads¬standardens, livsföringens och socialpolitikens utveckling i Finland.
20
Borgå: WSOY. Om man använder någon annans text utan att använda citationstecken och att uppge källan är det fråga om plagiat. Plagiat är detsamma som
fusk.
Att skriva vetenskapligt förutsätter också att man kan läsa vetenskaplig text.
Man ska inte bara konsumera information utan kritiskt granska det man läser.
Man kan t.ex. fråga sig vem det är som påstår något och varför, samt vilket stöd
personen i fråga har för sina påståenden (t.ex. löst tyckande eller forskningsresultat). Man skall vara extra kritisk till källor på internet. Wikipedia är inte
en vetenskapligt hållbar källa!
Mera och noggrannare information om att skriva vetenskapligt hittar du i en
publikation som heter ”Ett steg i taget – guide för vetenskapligt skrivande”
av Bettina Lindblom och Anna Henning. Publikationen finns i pdf-format på
http://sockom.helsinki.fi/info/notat/notat_1001.pdf. Mera allmängiltiga råd
och tips hittar du på http://sprakhjalpen.fi/skriva. En väldigt bra bok om flera
aspekter på vetenskapligt skrivande som rekommenderas även på pro gradu
-seminarierna, men är nyttig även mycket tidigare, är Tutki ja kirjoita (2009) av
Sirkka Hirsjärvi, Pirkko Remes och Paula Sajavaara.
STUDIEPLANERING
INDIVIDUELL STUDIEPLAN (ISP)
Individuell studieplan ingår i de allmänna studierna.
VEM ÄR MIN HANDLEDARE?
Under det första året fungerar tutorerna som handledare. Tutorerna hjälper
dig med studieplanerandet och praktiska frågor. Från personalens sida är det
Johannes Kananen som har ansvar för studierådgivning samt genomgång av tidigare studieprestationer. Det är ämnesföreståndaren (prof. Helena Blomberg)
som fattar slutgiltiga beslut om tillgodoräknande av tidigare studieprestationer.
Kursansvarig lärare fungerar som handledare i arbeten inom enskilda kurser. I
övriga frågor kan man vända sig även till andra lärare i ämnet.
När det gäller vetenskaplig handledning (av avhandlingsarbeten) har lärarna
som ansvarar för avhandlingsseminariet det primära ansvaret. Alla ämnets lärare kan dock fungera som handledare, med tyngdpunkt på avhandlingsteman
som faller inom deras eget forskningsområde. Du väljer inte själv handledare,
utan får dig tilldelad en handledare under seminarierna.
Ifall man har tidigare studieprestationer lönar det sig att kontakta
Johannes Kananen så snabbt som möjligt!
21
UNDERVISNINGSPERSONAL OCH HANDLEDNING
•
De flesta lärare har en fast mottagningstid en gång i veckan under
terminerna (september-maj). Utnyttja alltid denna i första hand, antingen så att du kommer personligen eller ringer till arbetstelefonen
under mottagningstiden. Där emellan skall du inte räkna med att lärare
hinner svara på dina frågor.
•
Många lärare får stora mängder e-post av olika slag, och det tar längre
att skriva svar på e-post än att svara muntligt. Räkna med att ett svar
per e-post kan dröja. Får du inte svar per e-post inom rimlig tid bör
du istället ta kontakt på mottagningstiden. Kom även ihåg att lärarna i
regel inte hinner med en fortgående ”kommunikation” i ett ärende per
e-post.
VEM SKALL JAG VÄNDA MIG
TILL FÖR ATT FÅ SVAR PÅ MINA FRÅGOR?
Då du i början av studierna har praktiska frågor skall du i första hand vända dig
till tutorerna. Deras praktiska erfarenhet av studierna gör att de ofta har ett bra
svar åt dig. Skulle du däremot ha frågor som gäller t.ex. överförandet av tidigare
studier vid något annat universitet eller dyl. skall du vända dig till studiebyrån
eller till Johannes Kananen. Har du frågor gällande kurser läs först ämnets anslagstavla, studera hemsidan och sedan vid behov kontakta kursansvarig lärare
eller handledare.
Undervisande personal vid ett universitet är inte lärare på heltid. Förutom
undervisning har de även egen forskning som huvuduppgift. Men även administrativa uppgifter, sakkunniguppdrag innanför och utanför universitetet,
engagemang i vetenskapliga samfund, m.m. tar och skall ta personalens tid i
anspråk. Den akademiska personalen följer inte heller kontorstid. Arbetsresor
och övriga uppdrag på annat håll än på enheten är mycket vanliga. För att tiden
skall räcka till strävar lärarna att ha sin undervisning koncentrerad till vissa
perioder för att såtillvida få sammanhängande tid över för forskning.
Lärarna hjälper dig gärna, men det är viktigt både för dig och för läraren att
beakta det ovanstående då du har frågor till en kursansvarig lärare, eller då du
önskar handledning av vetenskapliga arbeten.
Beakta även, i synnerhet vid handledning av uppsatser och dylik:
•
Kom så förberedd som möjligt. Formulera först dina frågor så tydligt
och detaljerat som möjligt för dig själv, helst skriftligt, ställ dem först
sedan till handledaren/läraren.
•
Ta även utan uppmaning själv reda på vad som är kutym på vetenskapsområdet, t.ex. ifråga om framställningsstil, referensteknik etc. genom att bekanta dig med guider för författande av vetenskapliga texter
och olika arbeten i ämnet (pro gradun, doktorsavhandlingar etc.). Detta
är inte frågor som kan avhandlas i detalj vid handledningstillfällen.
•
Skicka alltid all text du redan har skrivit till handledaren i god tid innan handledningen, och märk ut vad som förändrats sedan föregående
handledning, så att handledaren kan bekanta sig med din text.
•
Ha alltid med dig anteckningsblock till handledningen. Skriv ner så
mycket som möjligt under själva tillfället, gå sedan igenom anteckningarna och komplettera dem ur minnet genast efter handledningen. Kontrollera sedan vid behov genast med handledaren att du förstått det ni
diskuterat rätt! Handledaren/läraren har inte resurser att ge dig samma kommentarer flera gånger!
•
Räkna inte med detaljerade skriftliga kommentarer på ditt arbete, du
måste kunna tillgodogöra dig muntliga kommentarer. Det är du som är
författaren.
Vissa allmänna regler är bra att komma ihåg:
22
•
Försök i första hand få svar på frågor i studiehandboken eller på studiebyrån.
•
Var systematisk, samla så många frågor som möjligt till samma kontakttillfälle med en lärare.
•
Försök planera vilka kurser du tänker gå under läsåret / vad du eventuellt vill avlägga under sommarmånaderna i början av terminerna och ta
reda på det du undrar över kring dessa kurser redan då.
•
Kontakta alltid läraren i så god tid att du vid behov kan vänta en tid på
svar. Minns att läraren t.ex. kan vara på arbetsresa, eller sjukledig, och
att ingen annan nödvändigtvis kan svara på dina frågor.
•
Minns att olika lärare kan ha olika former för sin mottagning (mottagningstider, telefontid, möjligheter till e-postkommunikation). Du bör
kontakta läraren i enlighet med detta. En lärares mottagningssätt kan
dessutom variera under läsåret, beroende på lärarens aktuella arbetssituation.
23
UNDERVISNINGSPERSONALEN
Professor Helena Blomberg-Kroll, ämnesföreståndare
Telefonnummer: 050-4484719
e-post: [email protected]
Mottagning: enligt överenskommelse
Rum: 333
Professor Helena Blomberg-Kroll har doktorerat i socialpolitik vid Åbo Akademi år 1999, med avhandlingen “Kosta vad det kosta vill? Attitydmönster och
attitydförändringar hos befolkningen och eliter beträffande välfärdsservicen i
nedskärningarnas tid”. Hennes forskningsområden är förändringar i välfärdspolitiken och välfärdspolitikens legitimitet, det sociala arbetets tankemodeller
respektive konkreta utförande i ett komparativt perspektiv, nordiskt barnavårdsarbete samt invandrare och integration. För tillfället fungerar hon som en
av forskningsledarna vid den samnordiska spetsforskningsenheten NordWel,
“The Nordic welfare state – historical foundations and future challenges och
projektledare för “Power Shifts in Agenda Settings (Finlands Akademi 2010–
2014).. Dessutom fungerar hon som projektmedlem i “Nordiska och italienska
socialarbetares arbetsvillkor och uppfattningar om socialt arbete” som är ett
samarbetsprojekt mellan Lunds universitet och SSKH vid Helsingfors universitet. Du träffar henne på kursen S 1b “Introduktion till socialpolitik” och kandidatseminariet (ifall du tar det på höstterminen), vid specialkurser i socialt
arbete samt vid eventuella biämnesstudier i socialpolitik.
Universitetslektor, docent Annika Lillrank
Telefonnummer: 050-4484717
E-post: [email protected]
Mottagning: tisdagar kl. 15-16
Rum: 326
Universitetslektor Annika Lillrank har doktorerat i socialpolitik vid Helsingfors
universitet år 1998. Dessförinnan var hon doktorand vid University of Kansas,
USA 1993–1996. Hon har fungerat som post doc-forskare vid Brandeis University och Harvard/Boston USA 1999–2001. Sedan år 2005 har hon verkat
vid Jyväskylän yliopisto som docent i socialt arbete, särskilt inom hälsovård.
Hela hennes forskningsverksamhet har fokuserat på sjukdom och hälsa, speciellt individuell sjukdomserfarenhet. Hon använder sig av berättelseforskning,
speciellt skrivna självbiografier om salutogena (hälsofrämjande) berättelser av
långtidssjuka människor. För närvarande arbetar hon med ett delprojekt inom
KUULU projektet som handlar om invandrarkvinnors resurser för moderskap.
24
Projektet ingår i ett av högskolans forskningsområden ”Hälsa och samhälle”.
Du träffar Annika Lillrank bl.a. på kurserna S 1a “Introduktion till socialt arbete”, S 2a ”Sociala problem och lösningsmodeller”, S 3 “Människan I ett livscykelperspektiv”, S 10 ”Handledda praktikstudier” samt kandidatseminariet (ifall
du tar det på vårtermin).
Universitetslektor, docent Christian Kroll
Telefonnummer: 050 448 4718
e-post: [email protected]
Mottagning: tisdagar kl. 14-15
Rum: 324
Universitetslektor Christian Kroll disputerade år 2005 vid Åbo Akademi med
avhandlingen ”Välfärdspolitikens offentliga ansikte i Finland och Sverige”. Han
har forskat och undervisat sedan början av 1990-talet, först vid Åbo Akademi
och sedan år 2000 vid Soc&kom. Han är docent i socialt arbete vid Lunds universitet. Frågor kring formationen och betydelsen av välfärdspolitiska idéer
hos allmänheten, bland olika beslutsfattargrupper och anställda inom välfärdssektorn, bland annat socialarbetare, samt hur dessa samverkar med den bedrivna välfärdspolitiken och med andra företeelser i samhället i ett jämförande
perspektiv har varit bestående forskningsintressen. Han medverkar i nordiska
spetsforskningsenheten NordWel och flera av de större aktuella forskningsprojekten inom ämnet. Under läsåret 2015-16 är Christian Kroll forskningsledig,
men han deltar som lärare på olika avhandlingsseminarier, och ansvarar för
examination av kurser främst i socialpolitik.
Akademiforskare Camilla Nordberg
(tjänstledig universitetslektor)
Telefonnummer: 050-4154549
e-post: [email protected]
Rum: 324
Universitetslektor Camilla Nordberg har studerat socialpolitik och socialt arbete vid Åbo Akademi och Turun yliopisto. Hon disputerade vid Åbo Akademi
år 2007. Fokus för hennes forskning har varit empiriska mikrostudier av hur
utanförskap och tillhörighet konstrueras och utmanas. Hon har också intresserat sig teoretiskt för hur det omgivande samhällets institutioner och strukturer samverkar med olika gruppers och individers liv och aktörskap. Hennes
forskningsintressen är migration och etnicitet i välfärdsstaten; medborgarskap,
maktrelationer och deltagande. Under åren 2013-2018 fungerar hon som Akademiforskare vid Finlands Akademi. Projektet heter ”Citizenisation Practices
25
in the Local Welfare State: Migrant Mothers’ Every-Day Life in Restructuring
Urban Settings”. Det är en etnografisk studie om nyinvandrade mödrars väg
mot fullvärdigt medborgarskap. Under fyra års tid kommer forskaren att följa
en grupp kvinnor i deras vardagsliv, med fokus på samspelet med den lokala
välfärdsstaten. Datamaterialet utgörs av individuella intervjuer, fokusgruppsintervjuer, observationsdagböcker och policy-dokument. Camilla Nordberg är
också anknuten till ett annat Finlands Akademi-finansierat forskningsprojekt
som leds av docent Sirpa Wrede och berör äldreomsorgens glokalisering.
Universitetslektor Harry Lunabba
Telefonnummer: 050-4160390
e-post: [email protected]
Mottagning enligt överenskommelse
Rum: 352
Harry Lunabba har studerat socialt arbete och socialpolitik på Soc&Kom, och
avlagt magisterstudier i socialt arbete vid socialvetenskapliga institutionen vid
Helsingfors universitet. Harry ansvarar för praktikundervisningen i socialt arbete. Han disputerade med sin doktorsavhandling i socialt arbete 21.9.2013.
Doktorsavhandlingen behandlar välfärdsarbete i högstadieskolan, med fokus
på hur pojkar i högstadiet bemöts av vuxna och hur pojkars behov av stöd uppmärksammas i skolans vardag. Harrys specialområde är genus- och barndomsforskning samt etnografiska studier med barn- och ungdom.
Universitetslärare Christian Starck
e-post: [email protected]
Mottagning: tisdagar kl. 13-15
Rum: 109
Christian Starck är pol.mag. och lärare på kurserna S 5 ”Forskningsmetodik I”,
S 8a “Kvantitativa forskningsmetoder” och SP 1 ”Vetenskapsteori”.
Universitetslektor i socialrätt Jan-Erik Helenelund
Telefonnummer: 050-4154564
e-post: [email protected]
Rum: 220
Universitetslärare Camilla Granholm
Telefonnummer: 050-4154554
e-post: [email protected]
Mottagning: enligt överenskommelse
Rum: 323
Doktorand Camilla Granholm har studerat socialt arbete vid Soc&kom 1995–
1999 och vid institutionen för samhällspolitik vid HU år 2000–2006. Hon blev
26
pol.mag. i juni 2006 med socialt arbete som huvudämne och sociologi och pedagogik som biämnen. För tillfället forskar hon i virtuella stödtjänster . I sin
forskning granskar hon socialt stöd på webben, och är speciellt intresserad av
hur man kan hjälpa och stöda människor i svåra livssituationer online. Hon
är också intresserad av forskningsetiska frågor då det gäller internetforskning.
Hon har avlagt grundstudierna i universitetspedagogik (25 sp) och är intresserad av undervisning, kunskap och inlärning vid universitetet. Du träffar henne på kurserna S 4 “Socialarbetets teoretiska och värdemässiga bas” och S 7
“Forskningskunskap i socialt arbete”.
Forskardoktor Johannes Kananen
Telefonnummer: 050-4155381
e-post: [email protected]
Rum: 327
PD Johannes Kananen har studerat socialpolitik vid Helsingfors universitet och
vid London School of Economics. Han disputerade år 2011 med avhandlingen
“Nordiska manifesteringar av moderna samhälleliga impulser – om emancipation och restriktion i samband med samhällelig utveckling” som handlar om historiska omvandlingar i nordiska välfärdstater sett ur ett individuellt handlingsperspektiv och ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Till hans forskningsområden
hör komparativ socialpolitik, historiska omvandlingar av de nordiska välfärdsstaterna, välfärdsservice och socialskydd. Han har fungerat som sakkunnig i nordisk
välfärdspolitik för president Martti Ahtisaaris Crisis Management Initiative och
ingår i ett nordiskt interdisciplinärt nätverk som forskar i begreppet folkhälsa i
norden.
Docent i socialt arbete Anna Meeuwisse
Professor i socialt arbete, Lunds universitet
Telefonnummer: +46-46-2223157
e-post: [email protected]
Anna Meeuwisse är professor i socialt arbete vid Lunds universitet. Till hennes
forskningsintressen hör vård- och omsorgssystemens utveckling, handikappolitik, brukarorganisationer samt socialt arbete i ett komparativt perspektiv.
Docent i socialt arbete och familjeforskning Mirjam Kalland
Rektor för Svenska social- och kommunalhögskolan
e-post: [email protected]
Mirjam Kalland är rektor för Svenska social- och kommunalhögskolan. Hennes
forskningsintressen är riskfaktorer i barns utveckling samt relationer mellan
föräldrar och barn.
27
Docent i socialpolitik Mikael Nygård
e-post: [email protected]
Mikael Nygård är professor i socialpolitik vid Åbo Akademi. Till hans forskningsintressen hör bland annat socialpolitiska determinanter såsom politiska
faktorers betydelse för socialpolitiken.
i mån av möjlighet hela Svenskfinland. Institutet vill erbjuda möjligheter för
studerande, praktiker, servicebrukare, forskare och lärare inom det sociala området att mötas i dialog och på så sätt stödja kunskapsutveckling. Idén är att
integrera praktisk och teoretisk kunskap för att skapa nya genomtänkta redskap
för arbetet som beaktar sammanhanget och de lokala behoven.
Docent i socialpolitik Fredrica Nyqvist
NE-RÅ / KALLIOLAN SETLEMENTTI
e-post: [email protected]
I praktikundervisningen ingår en studieperiod förlagd till en studentdriven socialrådgivning, Ne-Rå, i Berghäll. Ne-Rå är ett samarbetsprojekt mellan högskolorna och universiteten inom det sociala området och medborgarorganisationen
Kalliolan setlementti. Syftet med projektet är att etablera en medborgarnära rådgivningsbyrå, samt en ny form av inlärningsmiljö för studerande. Rådgivningsbyrån är öppen för alla medborgare som rör sig i huvudstadsregionen. Medborgarna
får anonymt och utan tidsbeställning gratis hjälp och stöd i olika livssituationer.
Fredrika Nyqvist är forskare vid THL och lärare vid Åbo Akademi. Till hennes
forskningsintressen hör hälsoskillnader, socialt kapital och äldrebefolkningen.
International Reader, docent Urban Markström, Umeå universitet
(http://www.umu.se/sok/personalkatalog/visa-person?uid=urma0001)
PRAKTIKRELATERAT SAMARBETE
Inom det praktikrelaterade undervisnings-, forsknings-, och utvecklingsarbetet
samarbetar läroämnet med olika enheter och organisationer inom det sociala
området.
Läroämnet medverkar även i nordiska praktikrelaterade undervisnings- och
utvecklingsprojekt, bl.a. i en NORDPLUS mastermodul med fokus på barnskyddsfrågor samt i ett NORDPLUS-nätverk med fokus på sociala problem och
socialpolitik i ett jämförande nordiskt perspektiv. Dessa hör dock inte endast
till det praktikrelaterade samarbetet.
Även samarbetet med de svensk- och tvåspråkiga kommunernas socialarbetare
är centralt både för undervisningen och för forskningen i socialt arbete. Utöver
enskilda kommuner och socialarbetare är centrala samarbetspartners AB Det
finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området, Mathilda Wrede
-institutet och Ne-Rå / Kalliolan Setlementti.
FINLANDSSVENSKA KOMPETENSCENTRET
Kompetenscentrumverksamheten är ett fortlöpande utvecklingsarbete med
målet att länka samman praktik, forskning och undervisning inom det sociala
området. FSKC har som sitt geografiska verksamhetsområde alla svensk- och
tvåspråkiga kommuner samt Åland. FSKC består av en kompetenscentrumbyrå
och Mathilda Wrede-institutet i Helsingfors samt regional verksamhet.
MATHILDA WREDE -INSTITUTET
Mathilda Wrede-institutet inom FSKC är ett undervisnings- och utvecklings28institut inom det sociala området. Institutet ligger i Helsingfors men betjänar
BESLUTSFATTANDE PÅ SOC&KOM
Soc&kom har fyra viktiga grupper som bereder och fattar beslut speciellt beträffande utbildning och forskning. Dessa är högskolans styrelse, forskningsrådet,
utbildningsrådet och ämnesrådet. För studerande är de viktigaste beslutsorganen styrelsen, utbildningsrådet och ämnesrådet. I alla dessa tre sitter det studerande med och fattar beslut. Detta gör att även du kan ta initiativ i ärenden som
berör dig och din utbildning.
HÖGSKOLANS STYRELSE
Till styrelsens uppgifter hör bland annat att utveckla högskolans verksamhet,
att besluta om undervisningsplanen, att utse representanter i fakultetsrådet för
statsvetenskapliga fakulteten, att bevilja stipendier och understöd samt avgöra
ärenden som rektor underställer styrelsen. Styrelsen består av 11 medlemmar
av vilka 3 är studerande.
UTBILDNINGSRÅDET
Till utbildningsrådets uppgifter hör bland annat att utveckla och utvärdera undervisningen vid högskolan. Rådet utarbetar förslag till undervisningsplan, bereder strategin gällande undervisningen samt koordinerar samarbetet mellan olika
utbildningar och huvudämnen på Soc&kom. Utbildningsrådet består av 12 medlemmar av vilka 6 är studerande.
ÄMNESRÅDET
Till ämnesrådets uppgifter hör bland annat att utveckla och utvärdera under-
29
visningen inom ämnet socialt arbete och socialpolitik. Ämnesrådet utarbetar
förslag till undervisningsplan för ämnets del och tar initiativ i frågor som gäller
ämnet. Ämnesrådet består av samtliga lärare och tre studerande.
ÄMNESFÖRENINGEN OCTAVIA
Studietiden är inte bara ett enda läsande och tentande. Det är viktigt att du
också har roligt och kan njuta av din studietid. Dra gärna nytta av den föreningsverksamhet som Soc&kom erbjuder.
Förutom StudentOrganisationen vid Soc&kom som finns till för alla studerande
vid Soc&kom finns det en ämnesförening för socialarbetarstuderande, nämligen Octavia.
Octavia är ämnesföreningen för studenterna i socialt arbete vid Svenska socialoch kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. Studerandena började
planera en förening på hösten 2006 och en officiell styrelse tillträdde 1.1.2007.
Under våren 2008 blev Octavia en registrerad förening under Helsingfors universitets studentkår.
Syftet med föreningen är att fungera som ett kontaktorgan studeranden emellan som läser socialt arbete vid SSKH och mellan dem och andra aktörer inom
det sociala området. Föreningen strävar efter att stödja de studerandena i deras
studier och att anordna studiebesök och studierelaterade tillfällen. Dessutom
ordnar föreningen regelbundet sociala evenemang så som fester och temakvällar.
Alla som studerar socialt arbete som huvud- eller biämne kan bli medlemmar i
Octavia genom att fylla i en registreringsblankett. Att vara medlem i Octavia är
avgiftsfritt. Information om vad som händer i föreningen får man via Octavias
e-postlista då man blivit medlem samt på Octavias hemsida:
Läs mer om Soc&koms olika organ
https://flamma.helsinki.fi/sv/HY286937
http://blogs.helsinki.fi/octavia-sskh/
OCTAVIAS STYRELSE 2015
Ordförande
Viceordf/Infoansv.
Sekreterare
Ekonomiansvarig
Sekreterare
Programansvarig
Studieansvarig
Kurator/jämlikhetsansv.
Miljöansvarig
Fanny Bäck
Sofia Penger
Lydia Ekman
Didrik Backlund
Lydia Edman
Emma Ruuhinen
Sofia Karlsson
Merethe Eriksson
Anna Buss
SOCIALARBETARE I ARBETSLIVET
Studerande inom utbildningen i socialt arbete har placerat sig väl på arbetsmarknaden. Socialarbetets insatser behövs både inom klientarbete med individer, familjer, grupper och närsamhällen och inom olika utrednings-, utvecklings-, planerings- och forskningsuppgifter i olika delar av samhället.
Arbetsuppgifter för de utexaminerade som studerat socialt arbete som huvudämne finns bl.a. inom statsförvaltningen, kommunernas socialväsende, uppfostrings- och familjerådgivning, mentalvård, sjukhusens socialarbete, missbrukarvård, fångvård och kriminalvård, rehabilitering och specialomsorg samt
privata föreningar och organisationer. De utexaminerade sysselsättas även av
regionala och riksomfattande projekt.
FACKFÖRENINGAR FÖR SOCIALARBETARE
Fackföreningar bevakar sina medlemmars fackliga, ekonomiska, utbildningsmässiga och sociala intressen på arbetsmarknaderna. Det lönar sig att bli medlem i en fackförening och dess arbetslöshetskassa redan som studerande så att
man får inkomstrelaterade arbetslöshetsförmåner ifall man inte genast efter utexaminering hittar lämpligt jobb. Dessutom erbjuder fackföreningar sina medlemmar många förmåner och tjänster.
Talentia
Fackorganisationen Talentia främjar och bevakar löne- och yrkesmässiga intressen för nästan 20 000 högutbildade inom socialbranschen. Talentia hör till
centralorganisationen AKAVA, och med sitt nuvarande medlemsantal är Talentia dess sjunde största medlemsorganisation. Medlemsavgiften för studentmedlemmar är 13 euro/år, och anslutningsåret är gratis. Ifall man vill tjäna in
inkomstrelaterat utkomstskydd för arbetslösa är medlemsavgiften 1,35 procent
30
31
av den förskottsinnehållningspliktiga lönen, även av semesterersättning och semesterpenning (men max. 45 e/månad). Mera information om Talentia hittar
du på adressen http://www.talentia.fi.
Statsvetarnas Förbund i Finland SVAL rf
Statsvetarnas Förbund i Finland SVAL rf fungerar som en facklig intresseorganisation för anställda inom olika samhällssektorer samt för personer som har
avlagt eller studerar till högskoleexamen inom olika samhällssektorer. SVAL
hör till centralorganisationen Akava. Den typiska utbildningsbakgrunden för
förbundets medlemmar är en samhällsvetenskaplig, humanistisk eller pedagogisk högskoleexamen. SVAL har fler än 10 000 medlemmar. Medlemsavgiften
är 22 €/mån. (264 € i året) för förvärvsarbetande medlemmar och 2 €/mån.
Behörighet som socialarbetare förutsätter magisterexamen.
(24 € i året) för medlemmar som studerar till grundexamen. För studerande
medlemmar som vill tjäna in inkomstrelaterat utkomstskydd för arbetslösa är
medlemsavgifterna 60 € i året (för dem som arbetar 0-4 månader) och 100 € i
året (för dem som arbetar 5-11 månader). Mera information om SVAL hittar du
på adressen www.sval.fi.
Inkomstrelaterade arbetslöshetsförmåner
För att få inkomstrelaterade arbetslöshetsförmåner måste man vara medlem i
en arbetslöshetskassa. Man kan vara medlem i en arbetslöshetskassa via den
egna fackorganisationen eller genom att ta direkt kontakt med den egna branschens arbetslöshetskassa. Den sociala branschens arbetslöshetskassa är Specialutbildades arbetslöshetskassa (Erko). Man måste ha uppfyllt arbetsvillkoret
och betalat medlemsavgifterna för att få inkomstrelaterade arbetslöshetsförmåner såsom inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning, utbildningsstöd, alterneringsersättning och utbildningsdagpenning.
Arbetsvillkoret för löntagare uppfylls då personen har haft lönearbete under 34
kalenderveckor under medlemstiden och arbetstiden har varit minst 18 timmar
per kalendervecka. Arbetet behöver inte vara i en period, utan veckor som räknas in i arbetsvillkoret kan samlas under granskningsperioden, dvs. de närmast
föregående 28 månaderna före anmälan som arbetslös arbetssökande har lämnats in. Därtill krävs att lönen som har utbetalats för arbetet är kollektivavtalsenligt. Om branschen saknar kollektivavtal måste lönen för heltidsarbete vara
minst 1052 euro per månad. Granskningsperioden på 28 månader förlängs om
personen av godtagbar orsak inte kan vara tillgänglig på arbetsmarknaden, t.ex.
om man studerar på heltid. Granskningsperioden förlängs med högst sju år.
32