opponeringskommunens
2015-02-04 Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 Avser tiden: 20131101- 20150301 Kommun: Tomelilla 1. Sammanfattning Arbetet med att förbättra matematikundervisningen i Tomelillas grundskolor fortsätter. Många av de åtgärder som ha sitt ursprung i vårt arbete med Pisa-satsningen har nu införts. Det börjar synas en röd tråd i kommunen gällande matematik, men också i våra och lednings- och styrningsprocesser. Tre tunga policydokument är delvis implementerade. Kommunen har många områden kvar att arbeta vidare med, exempelvis att förändra/förbättra undervisningen utifrån elevernas behov, att öka likvärdigheten i bedömning, att ta tillvara på den potential som finns i förskolan och agera utifrån högt ställda förväntningar. Och, sist men inte minst, att höja våra matematikresultat. 2. Kommunens organisation av hemmaplansarbete A Hur har kommunen organiserat arbetet? Det finns en utvidgad kommungrupp (11 medlemmar) som består av representanter från kommunens alla skolor, samt förskolan. Tre politiker från familjenämnen bjuds in till varje möte. I den operativa gruppen/styrgruppen finns en politiker från familjenämnden, skolchefen, en rektor, två lärare och två utvecklingsledare. Det är denna grupp som också deltar i nätverksmötena. Nu, med färre nätverksmöten, är ambitionen att förlänga mötestiden för gruppen. Den utvidgade kommungruppen träffas några gånger före och efter nätverskonferenserna. Mellan mötena arbetar var och en med att skriva samman missiverna. Detta sammanställs sedan av kontaktpersonen. Inför varje nätverkskonferens läser alla aktuella missiv, på Webforum, och har sedan samtal i den utvidgade kommungruppen. Någon gång har även Utbildning och barnomsorgs ledningsgrupp, bearbetat missivinnehåll. Hur många träffar brukar kommungruppen ha på hemmaplan mellan nätverkskonferenserna (nvk)? 1 Antal träffar 2 x 3 4 >4 2 (15) Kommentar: Vid något tillfälle har vi haft tre träffar på hemmaplan. B Vad behandlas på kommungruppsträffarna? Rangordna de sex förslagen 1 till 6 utifrån vad som är mest prioriterat vid era träffar, där 1 har högsta prioritet Exempel på vad som behandlas på kommungruppen Rangordna Återkoppling från senaste nätverkskonferens 5 Genomgång och formulering av det egna missivet. 1 Genomgång av de andra kommunernas missiv. 4 Uppföljning av beslutade åtaganden från nvk 2 Planering av åtgärder som ska genomföras 3 Annat alternativ (beskriv i kommentarer under tabellen) 6 1-6 Kommentar: Det beror naturligtvis på vilka möten det gäller och hur de ligger i förhållande till nätverkskonferenserna, Före konferenser läggs mera fokus på missiver, både egna och andras. Efter konferensen är det fokus på återkoppling och uppföljning av åtaganden. Annat alternativ (6): t.ex. genomgång av statistik C Vilka befattningshavare ingår i kommungrupp resp. nätverksgrupp? Fyll i antal deltagare av varje funktion och summera på sista raden i tabellen. Kommungrupp Nätverksgrupp Politiker antal 3 1 Förvaltningsledning antal 1 1 Förvaltningspersonal antal 2 2 2 3 (15) Rektorer antal 1 1 Lärare antal 4 2 Andra funktioner antal 0 0 Summa deltagare 11 7 Kommentar: Tre politiker bjuds in till varje möte. Ange här vilka ”yrkesgrupper” som är angivna på raden ”andra funktioner” samt övriga kommentarer D Vem har ansvaret för att kommunen har rätt bemanning vid nätverkskonferenser om förhinder uppstår? Ange ett alternativ för varje funktion Om förhinder uppstår Politiker kontaktpersonen Förvaltningsledning kontaktpersonen Rektor kontaktpersonen Lärare kontaktpersonen Kontaktperson kontaktpersonen * Ange befattning för den person med högst befattning i förvaltningsledningen som deltagit regelbundet i kommungruppen: Skolchef * Ange befattning för den person med högst befattning i förvaltningsledningen som deltagit regelbundet i nätverksgruppen: Skolchef Kommentar: Det är kontaktpersonen som har ansvaret för att det är rätt bemanning vid nätverkskonferenserna. Detta sker i samarbete med kommunguppen. 3 4 (15) E Hur sprids information om åtagande samt beslutade åtgärder som arbetet lett fram till? Ange också vem som är ansvarig för detta? Varje person i kommungruppen ansvarar för sin nivå. Lärarna/rektor ansvarar för den skola de representerar. Det finns en aktivitetslista med kommunens alla åtaganden som uppdateras regelbundet. F Vilka svårigheter har identifierats i arbetet på hemmaplan? Gradera svårigheten för varje aspekt från 1-4, där 1=enkelt och 4=svårt Inse vad som behöver göras 2 Inse hur man ska genomföra beslutat åtgärd 2 Kommunikation om satsningen i den egna organisationen 3 Uppnå gemensam syn mellan nivåerna 3 Hålla igång den fleråriga satsningen 3 Kommentar: Olika svårigheter beroende på vilken nivå det handlar om. Kommunikationen och spridningen om projektet i kommunen behöver förbättras. G Vilka glädjeämnen som påverkat det interna samarbetsklimatet har identifierats i arbetet på hemmaplan? Ange med ett kryss vilka tre av nedanstående påståenden som varit mest positiva Givande att träffa olika nivåer x Dialogen mellan de olika nivåerna x Stort engagemang Tydliggjort kommunens styrkor och svagheter Större förståelse för de olika rollerna Fått pröva på en fungerande arbetsmodell 4 x 5 (15) 3. Nätverksarbetet A Hur har det valda arbetssättet med arbetande nätverk upplevts? Sätt kryss i lämplig ruta, 1=inte alls givande, 6=mycket givande 1 B 2 3 4 x 6 5 Vad har varit mest positivt med nätverksarbetet? Ange med ett kryss vilka tre av nedanstående påståenden som varit mest positiva Givande att träffa olika nivåer X Dialogen mellan de olika nivåerna X Stort engagemang Tydliggjort kommunens styrkor och svagheter X Större förståelse för de olika rollerna Fått pröva på en fungerande arbetsmodell C På vilket sätt har samarbetet i det egna nätverket med andra kommuner influerat arbetet på hemmaplan? Ange lämpligt alternativ för varje påstående Inte alls I viss mån I hög grad Tagit del av goda exempel X Delat erfarenheter X Blivit kritiskt granskade Tagit med sig tankar hem 5 X X 6 (15) D Ge exempel på sådant som ni blivit mest intresserade av från andra kommuner. Område (exempelvis Kommun Ledningsnivåerna är sammanlänkade) Konkret exempel Lärarsamarbete Bromölla Arbetstidsavtal Lärarsamarbete Svedala, Vellinge och Kävlinge Metoden Teach meet Lärarsamarbete Svedala Förstelärarblogg Rutiner kring elever i Kävlinge behov av särskilt stöd Elevhälsan Höga förväntningar Karlshamns kommun i Nätverk Syd Pizzakvällar med utmanande matematik för elever på högstadiet Fungerande rutiner för systematisk återkoppling och uppföljning Malmö Kvalitetsdialog Kommentar: De konkreta exemplen som man ”tar hem” görs sedan om till att passa den egna kommunen. Att kopiera rakt av fungerar inte. E Risker med arbetande nätverk Hur upplever ni att Ert nätverk med de andra kommunerna fungerar? Varje kommun avger sin egen bedömning av hela nätverkets arbete 1=mycket dåligt, 6= mycket bra 1 2 3 Ambitionsnivån Kritiska hållningen 6 4 X X 5 6 7 (15) Kontaktpersonernas mandat X Kontinuiteten X Arbetet på hemmaplan X Fokuseringen X Kommentar: Det är mycket viktigt att alla är förbedda och pålästa inför nätverksmötena. F Hur bedömer ni er egen kommuns insatser inom nedanstående områden 1=mycket dåligt, 6= mycket bra 1 2 3 Ambitionsnivån X Kritiska hållningen X Kontaktpersonernas mandat X Kontinuiteten 4 5 6 X Arbetet på hemmaplan X Fokuseringen X 4. Kommunens operativa mål Redovisning av de operativa målen A Var är de operativa målen beslutade? Nämnd/utskott/KF/KS X Förvaltning X Kommentar: B Hur långt har ni kommit vad gäller måluppfyllelsen av de operativa målen? Operativa målet 7 Resultat Kommentar till resultatet Tidpunkt för resultatet 8 (15) 2015 ligger meritvärdet för årskurs 9 på rikssnittsnivå (minst 210) och stannar kvar på samma nivå, eller höjs, år från år. Meritväret: Vt. 2014:190 Vt 2013: 204 Det är ett långsiktigt arbete att höja meritvärdet. 2015 I förskolan arbetar personalen medvetet med att stimulera och utmana barnens matematiska tänkande Målet är uppnått Kommunens alla förskolor har Juni 2015 fokuserat på matematik under två år. En plan för fortbilning är klar. Genom att göra Matematikspaningar i alla förskolor finns ett ”nuläge” att utvärdera. All personal deltar under vt i matematiklyftet 5. SKL:s satser för styrning och ledning Skriv tre slutsatser och åtgärder på varje område. Gemensam ledning Ledningsnivåerna är sammanlänkade Ange de tre viktigaste Konkreta åtgärder som slutsatserna ni dragit beslutats utifrån under arbetet fram till nu slutsatserna Hur långt ni har kommit i genomförandet? (Använd något av följande ”Inte påbörjade”, ”påbörjade” eller ”klara”) För otydlig länk mellan Årliga måldialoger infördes Klart politik och förvaltningsled- där verksamhet och mål ning/skolledning. diskuteras Det finns ett stort intresse i Ett Årshjul behövdes för att Klart familjenämnden för att strukturera när vilken samtala om statistik ska gås igenom. 8 9 (15) skolverksamheten, t.ex. kring statistik Analyssamtal var bristfälliga mellan skolledning och lärare. Policy för betyg och bedömning skapades. Klart Gemensam ledning Det finns en tydlig uppdrags- och rollfördelning Ange de tre viktigaste Konkreta åtgärder som slutsatserna ni dragit beslutats utifrån under arbetet fram till nu slutsatserna Hur långt ni har kommit i genomförandet? (Använd något av följande ”Inte påbörjade”, ”påbörjade” eller ”klara”) Det fanns en otydlighet gällande uppdrags- och rollfördelningen. Vem gör vad? Klara. Alla processerna är inte implementerade. Processkartläggning, med tydlig ansvarsfördelning. Processerna riktar sig till ex rektorer, lärare, skolförvaltning. Gemensamma rutiner Det finns fungerande rutiner för en systematisk uppföljning och återkoppling Ange de tre viktigaste Konkreta åtgärder som slutsatserna ni dragit beslutats utifrån under arbetet fram till nu slutsatserna Hur långt ni har kommit i genomförandet? (Använd något av följande ”Inte påbörjade”, ”påbörjade” eller ”klara”) Rutiner saknades för vilka resultat som skulle rapporteras när till familjenämnd. Ett Årshjul för rapportering Klart till familjenämd skapades. Rutiner för likvärdig En Policy för bedömning 9 Klart 10 (15) betygssättning och bedömning saknades. skapades. Implementering sker i alla klasser. Inga gemensamma rutiner Alla kommunens skolor för vilka matematikresultat arbetar med Skolverkets som skulle samlas in diagnoser Diamant . Riktlinjerna, Räkna med flyt, har tagits fram. Klart Till diagnoserna kopplas analysmöten. På dessa ska lärarna bland annat utbyta erfarenheter kring arbetsmetoder och planera sina lektioner utifrån elevernas resultat på diagnoserna. Mötena förbereds och leds av en analysledare (en av förstelärarna) Gemensamma rutiner Det finns fungerande rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd Ange de tre viktigaste Konkreta åtgärder som slutsatserna ni dragit beslutats utifrån under arbetet fram till nu slutsatserna Hur långt ni har kommit i genomförandet? (Använd något av följande ”Inte påbörjade”, ”påbörjade” eller ”klara”) Avsaknad av gemensamma rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd i matematik En grupp av specialpedagoger kartlägger vilka tester, screeningar som ska användas. Påbörjat Framtaget i juni 15 I klassrummen saknades rutiner för att fånga upp Riktlinjerna, Räkna med flyt, infördes. I dessa finns Klart 10 I drift aug -15 11 (15) elever i behov av särskilt stöd. rutiner för samtliga elever. Det är ett kommunövergripande arbetssätt med diagnoser ( från Skolverkets material Diamant) och tillhörande analysarbete. Det saknades systematiska Pizzakvällar för åk 9 med arbetssätt som riktar sig till utmanande matematik elever som behöver ytterligaer utmaningar Förskoleklassen saknade rutiner för att upptäcka elever i behov av stöd. Klart Se ovan. Klart Diamantdiagnos infördes i alla förskoleklasserna. ( matematik) Gemensam syn Höga förväntningar på alla elever och övriga Ange de tre viktigaste Konkreta åtgärder som slutsatserna ni dragit beslutats utifrån under arbetet fram till nu slutsatserna Hur långt ni har kommit i genomförandet? (Använd något av följande ”Inte påbörjade”, ”påbörjade” eller ”klara”) Det finns ett antagande om att lärare i kommunen har för lågt ställda förväntningar på våra elever. Påbörjat Genom en fråga i den årliga enkäten till vårdnadshavare, personal och elever tar kommunen reda på om antagandet stämmer. Någon av enheterna bedriver sitt förbättringsarbete med fokus på frågan om höga förväntningar. 11 12 (15) Att ha höga förväntningar Ämnet har kommit upp på var inget man pratade om i agendan. kommunen. Påbörjat Samrättning av NP kan öka Samrättning av NP i åk 3, 6 Klart möjligheten att ha högre och 9 förväntningar på eleverna Gemensam syn Lärarnas kompetens och samarbete är avgörande Eftersom vi har identifierat detta område som det mest centrala för att förbättra resultaten i matematik följer här ett antal specificerade frågor A Kartläggning av läget för Lärarlegitimation i matematik 1 Har för närvarande ingen helhetsbild av läget X 2 Ange läget i tabellen nedan Andel i % undervisande lärare i matematik med legitimation Andel i % undervisande lärare i matematik utan legitimation Andel i % undervisande lärare i matematik med oklar legitimationsstatus Lågstadiet Mellanstadiet Högstadiet 12 Vilka slutsatser har ni dragit av denna kartläggning? På huvudmannanivå finns ingen helhetsbild. Varje rektor ansvarar för sin skola och har i uppdrag att samla in alla lärares legitimation och lägga in dem i det administrativa systemet MAJA. Vilka åtgärder avser ni att vidta? Det beror på vad som händer ang ovan. 13 (15) B Matematiklärarnas utbildningsbakgrund utifrån vår gemensamma kartläggning? Kommunen har genomfört lyckade rekryteringar vilket har höjt den genomsnittliga behörigheten. Två av förstelärarna är matematiklärare. Kommunen har endast en av 40 lärare med 0 poäng. Vilka slutsatser har ni dragit av kartläggningen av antalet Hp-poäng för undervisande matematiklärare? (T.ex. skillnader mellan skolenheter, stadier etc) Behörigheten är lägre på högstadiet än på låg-och mellanstadiet. Det kan bero på att några är 1-7 lärare och saknar behörighet för åk 8 och 9. Vilka åtgärder avser ni att vidta? Ambitionen är att anställa legitimerade, behöriga och duktiga lärare. I åk 7- 9 utlyses de tjänster som innehas av icke-behöriga lärare. C Matematiklyftet Hur många lärare deltog i Matematiklyftet lå 2013/14, hur många av dessa fortsätter kommande läsår tillsammans, hur många nya gick in i matematiklyftet 2014/15 och hur många återstår till lå 2015/16. Fyll i uppgifterna i tabellen nedan Deltar lå 13/14 Fortsätter lå 14/15 Börjar lå 14/15 Fortsätter lå 15/16 Börjar lå 15/16 7 7 14 Ej beslutat 0 Mellanstadiet 4 4 12 Ej beslutat 0 7 0 0 0 0 Lågstadiet Högstadiet D 13 Vem beslutar om fortsättning efter första året, centralt eller lokalt beslut? Varje rektor beslutar över sin skolas deltagande. Vilka exempel finns det i kommunen på organiserat lärarsamarbete, t.ex. PRIO, Lesson study/Learning study etc.? (Ange antalet enheter samt antal berörda lärare) Kommunen deltar inte i någon av ovan nämnda satsningar. 14 (15) E Vilka beslut finns för att sprida pågående samarbetsprojekt alternativt starta, enligt ovan? Inga planer finns för närvarande. Utbildning och barnomsorg följer sina prioriteringar, på så vis hålls fokus i verksamheten. F Hur har förstelärare använts för att lyfta matematikundervisningen och vilka tankar finns inför framtiden? Två av kommunens förstelärare är matematiklärare. En av dessa fungerar också som analysledare i arbetet med Diamantdiagnoserna och DigiLys. En är handledare för matematiklyftet. 6 Handlingsplan särbegåvade elever Hur har den framtagna handlingsplanen behandlats? Pisa-gruppen har läst och diskuterat den. Handlingsplanen är inte spridd i kommunen. 7 Sammanfattande bedömningar A Första årets arbete Gör en skattning av i vilken mån deltagandet i SKL Matematik PISA 2015 gett förutsättningar att förbättra matematikundervisningen? Ange med ett kryss er bedömning på en skala 1-6 där 1=inte alls, 6=i mycket hög grad X 1 2 B Mervärde 3 4 5 6 Deltagande i SKL Matematik PISA 2015 har säkert inneburit merarbete. I vilken mån har detta motsvarats av det mervärdet deltagandet inneburit? Ange med ett kryss er bedömning på en skala 1-6 där 1=inte alls, 6=i mycket hög grad X 1 14 2 3 4 5 6 15 (15) C Helhetsintryck Vilket är ert helhetsintryck av deltagandet i SKL Matematik PISA 2015? Ange med ett kryss er bedömning på en skala 1-6 där 1=inte alls givande, 6= mycket givande X 1 15 2 3 4 5 6
© Copyright 2024