Kontaktpersonshäfte
Socialförvaltningens arbete med kontaktpersonskap Regeringen satsade mycket pengar på utveckling av kvaliteten i vård och omsorg i den s.k. Kompetensstegen med start 2005. Varje kommun fick möjlighet att fokusera på de områden man ansåg vara viktigast. Falköpings kommun beslutade att satsa på utveckling av kontaktpersonskapet: Kontaktperson med brukaren i fokus, genom att en grupp undersköterskor utbildades att leda studiegrupper på arbetsplatserna. Satsningen på kontaktpersonskapet har permanentats och nu utbildas regelbundet undersköterskor vid cirka fyra tillfällen per år. Bakgrund till dagens äldreomsorg. Äldreomsorgen har förändrats mycket sedan 1960 och -70-talen då vården bedrevs på sjukhem, på långvårdsavdelningar och på sjukhus. Dementa vårdades inom psykiatrin, på speciella demensavdelningar, med oftast stora salar och flera boende på samma sal. Huvudman var landstinget och systemet som styrde var rutiner. Alla arbetade med lika scheman, arbetssättet var mycket inriktat på rutiner och praktiska saker. Det kallades ibland för ett industriellt arbetssätt och med det menas att man arbetade med ett ”löpande bands tänkande”. Allt skulle göras i en viss ordning annars skulle det inte fungera. Det var inte så mycket av tänkande på den enskilda individen. De äldre sågs som kollin som gick på toaletten på bestämda tider, duschade på bestämda tider och gick upp på bestämda tider osv. På 1980 och -90-talen började man prata om gruppvård, man skulle vara färre kring de gamla, gruppen skulle vara några undersköterskor och en sjuksköterska. Man började med flextid för personalen, de gamla började kunna ta med egna möbler och de anhörigas roll uppmärksammades mer. Fortfarande var landstinget huvudman för stora delar av äldreomsorgen. 1992 kom Ädelreformen som skulle tydliggöra ansvaret mellan landsting och kommun. Utgångspunkten var en helhetssyn på den äldre människan. Sociala och medicinska behov skulle tillgodoses på ett sammanhållet sätt. Institutionstänkandet övergavs och särskilda boendeformer för äldre blev ett nytt samlingsbegrepp för sjukhem, ålderdomshem, servicehus och gruppbostäder. Nu skulle de äldre ha en egen bostad med hyreskontrakt och omfattande modernisering och upprustning av boendestandarden genomfördes. Kommunerna övertog ansvaret för hälso- och sjukvården i de särskilda boendeformerna och i dagverksamhet upp t.o.m. sjuksköterskenivå. Ansvaret för läkarinsatser låg kvar hos landstingen. Omvårdnadsorganisation Rondsystem Gruppvård Besökstider MBL Anhörigstöd Resurs Närstående Tvättstugescheman Eget rum Besöksrum Centrala scheman Personal Flextid Egna möbler Salar Boende Ur: Falk, Gustavsson, Richt. ”Kontaktmannaskap – en väg till bättre äldrevård” En bakgrund till Ädelreformen var de äldres allt mer komplexa vård- och omsorgsbehov. Ett behov av en allt mer individuellt utformad vård- och omsorg ställer också högre krav på personalen och hur man organiserar sitt arbete. Vad kan det vara som gjort äldreomsorgen mer komplex? De äldre blir allt äldre och med det följer större förluster i kroppsliga och mentala funktioner och svårare att uttrycka egna önskemål. Som gammal kan förlusten av självständighet och oberoende vara skrämmande. Det kan vara kränkande att inte längre bli tagen på allvar och att inte längre vara den man en gång var. Förlusten kan också vara att bli ensam när livskamraten går bort, att behöva lämna hemmet där man levt ett helt liv och känt sig trygg i. Allt detta är en process som kan leda till en kris, vilket i sin tur kan leda till förvirringstillstånd. Detta kan feltolkas som demens och den äldre blir allt mer isolerad och hjälpbehövande, vilket den som arbetar med äldre måste ta hänsyn till och ha kunskap om för att kunna förstå och stötta den äldre. Det är ur detta perspektiv som behovet av att utveckla kontaktpersonrollen vuxit fram. Kontaktpersonens roll För att kunna tillgodose de äldres behov är det mycket betydelsefullt att det finns en särskild person i personalgruppen som har ett samlat ansvar med helhetssyn och god kännedom om den äldres önskemål och individuella behov. Detta behövs för att kunna ge den äldre ett gott och meningsfullt liv med kvalitet. Kontaktperson med brukaren i fokus är nu en etablerad arbetsform i Falköpings kommun och har inneburit stora positiva förändringar för brukarna men också för undersköterskans roll i omsorgsarbetet. Styrdokument Det finns flera s.k. styrdokument som kontaktpersonen behöver ha kännedom om och som mer eller mindre styr arbetet. SOL (socialtjänstlagen) och HSL ( hälso- och sjukvårdslagen) är två av de viktigaste nationella styrdokumenten. Socialtjänstlagens mål: Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas: - ekonomiska och sociala trygghet - jämlikhet i levnadsvillkor - aktivt deltagande i samhällslivet - vara av god kvalitet Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Hälso- och sjukvårdslagens mål: Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. /…/Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt: - vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen - vara lätt tillgänglig - bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet - främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Andra lokala styrdokument och riktlinjer i Falköpings kommun är t.ex.: - Kontaktpersonens ansvar i hemtjänst och äldreboende Kvalitetsgarantier i hemtjänst och äldreboende Riktlinjer för dokumentation enligt socialtjänstlagen inom äldreomsorg Varför kontaktperson Äldreomsorgen har på senare år stått i fokus på många sätt. Massmedia har uppmärksammat missförhållanden, politiker framhåller vikten av satsningar på äldre och personal som uttrycker sitt missnöje över att inte räcka till. Detta kan leda till att personalen ständigt går med en känsla av otillräcklighet, att vilja göra mer men resurserna är begränsade. Ett försök att beskriva en möjlighet är att se vad vinsterna kan vara med kontaktpersonskapet: - På arbetsplatsen blir ansvaret tydligare och det blir lättare att organisera arbetet. Personalen blir mer självständig och de får ett tydligare arbetsinnehåll. De kan utveckla arbetet vilket leder till högre kvalitet, kompetensutveckling och en högre grad av kontinuitet. - För den äldre blir det en ökad trygghet att ha någon som vet hur jag vill ha det, som ”kan mig bättre”; vet vem jag är och vem jag har varit och kan ta till vara mina rättigheter samt kan ge mig det lilla extra – en guldkant i vardagen. - För de närstående (anhöriga/god man) blir det en person som de känner, som de kan vända sig till, en person som de vet tar hand om deras närstående, vilket ger en ökad trygghet. - För personalen innebär det ett ökat ansvar som också ger dem möjlighet att utnyttja sin kompetens, medverka till utveckling av verksamheten som leder till större engagemang och stimulans i arbetet och få uppskattning och bekräftelse i sitt arbete. Kompetensområden Under projektets gång har en arbetsgrupp arbetat med att ta fram kompetensområden. För att få en bred inventering av dessa områden har brukare från äldreboende och hemtjänst, anhöriga, pensionärsrådet och personal i s.k. fokusgrupper fått diskutera och komma med förslag på vad som är viktigt i kontaktpersonskapet. Synpunkter har också inhämtats från en referensgrupp med ett brett underlag bl.a. undersköterskor, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, samtliga fackliga organisationer. Utifrån detta har områden tagits fram som bör finnas med i utbildningen. Kontaktpersonskapets faser Kontaktpersonens arbete kan man dela in i olika faser, från det att en person aktualiseras för bistånd och/eller hälso- och sjukvårdsinsatser till att den lämnar boendet eller inte längre behöver hjälp hemma. Förberedelse Inflyttning/ hjälpen börjar Bor på särskilt boende/ får hjälp i hemmet Avslutning Förberedelse Den första fasen är när en person blir aktuell för bistånd och/eller hälsooch sjukvård. Här förbereder man en inflyttning på särskilt boende eller att en person skall få hjälp i hemmet. Redan nu skall en kontaktperson utses och börja förbereda kontakten. Kontakten skall ske tidigt så att brukaren och närstående ”får ett namn och ett ansikte” på den person som de skall vända sig till. Den första kontakten och det första mötet är oftast avgörande för hur den fortsatta kontakten kommer att bli. Inflyttning/hjälpen börjar Här sker den fortsatta kontakten på det särskilda boendet eller när hjälpen i hemmet börjat. Här kan situationen för den gamle vara väldigt olika. Allt ifrån att man är positiv till förändringen till att livet är i kaos. Personen kanske inte alls vill men klarar sig inte. Här är det väldigt viktigt att kontakten blir bra. På enheten skall man vara väl förberedd. Det ska helst vara kontaktpersonen som tar emot på boendet. Här kan man förvänta sig att den nyinflyttade är osäker och kanske förvirrad inför det nya. Närstående kan också vara osäkra och oroliga för hur det skall bli. Alla är därför känsliga i den här kontakten och ett dåligt bemötande här kan ta lång tid att rätta till. Under denna fas inleds också ankomstsamtalet men inte mer än vad den enskilde själv vill medverka till. Bor på särskilt boende/får hjälp i hemmet Här pågår vård- omsorgstiden som kan vara under flera år. Kontaktpersonen står för helhetssyn och kontinuitet. Hon/han är spindeln i nätet kring brukaren och svarar även för guldkanten i vardagen. Kontaktpersonen ansvarar för att vård och omsorgen genomförs individanpassat utifrån brukarens perspektiv. Avslutning Det finns flera anledningar till att kontakten avslutas. På särskilda boenden är det oftast att personen avlider. Det kan vara hastigt eller väntat. Oftast är det en period med mycket känslor och för kontaktpersonen ställer det stora krav på lyhördhet, respekt och bemötande. Även för kontaktpersonen kan det vara påfrestande. Man kan ha fäst sig lite extra och har sin egen sorg att hantera. Samtidigt går livet vidare på enheten och nya personer flyttar in som man skall vara kontaktperson för. Man kan ha haft en lång kontakt med närstående och för närstående bryts en kontakt som har varit mer eller mindre viktig för dem. Det kan vara viktigt att följa upp och erbjuda ett samtal ett tag efter avslutningen/bortgången.
© Copyright 2024