Likabehandlingsplan
Malmö stad S:t Petri skola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen S:t Petri skola Ansvarig för planen Rektor Eva Daun Vår vision Likabehandlingsarbetet genomsyrar alla program, ämnen och kurser. Alla elever trivs och känner sig trygga på skolan. Elever känner glädje och stolthet över skolan. Elever rekommenderar S:t Petri skola till andra ungdomar. Elever och personal behandlar varandra med respekt. Diskriminering, trakasserier och andra kränkningar förekommer inte. Personalen arbetar på ett sådant sätt att elever blir delaktiga i likabehandlingsarbetet. Här har elevkåren en viktig roll. All personal reagerar på negativa uttryck och arbetar aktivt i undervisningen för att kränkningar och diskriminering inte förekommer. Elever tar avstånd från förtryck och annan kränkande behandling i skolan men även utanför skolans verksamhet. Personal och elever känner sig så trygga att de öppet kan kritisera eventuella brister i verksamheten. Planen gäller från 2015-08-18 Planen gäller till 2016-08-18 Elevernas delaktighet Elever har varit delaktiga i arbetet med denna plan. Elevrepresentanter från skolans elevkår, skyddsombud, spex, jämställdhetsutskott och påverkansutskott har kallats till möte för diskussion av skolans likabehandlingsplan. Elever från skolans elevkår och jämställdhetsutskott har uteblivit. Alla mentorer i årskurs 1 går igenom och diskuterar likabehandlingsplanen med sina elever under höstterminen det år eleverna börjar på S:t Petri skola. Vårdnadshavarnas delaktighet Skolan har bedömt att vårdnadshavares delaktighet inte är lika angelägen på gymnasiet som på grundskolan. Eleverna har uppnått sådan mognad att de 1 Malmö stad S:t Petri skola exempelvis får ansöka till gymnasiet utan vårdnadshavares underskrift. Vidare är det gymnasiets uppgift att hjälpa och stötta eleverna så att de kan ta ökat eget ansvar. Mot bakgrund av det är det inga vårdnadshavare som är med i likabehandlingsgruppen. Skolan är dock lyhörd för vårdnadshavares synpunkter på arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. I starten av läsåret genomför skolan en informationskväll för vårdnadshavare till elever i år 1 där information ges om var planen finns publicerad. I samband med utvecklingssamtal lyfts frågor kring trivsel och trygghet. Personalens delaktighet Skolledningen har informerat om likabehandlingsplanen och skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling. En stående punkt på dagordningen vid arbetsplatsträffar är jämställdhet. Personalen har haft uppdraget att diskutera likabehandlingsplanen i arbets- och ämneslagen. Planen har tagits upp i samverkansgrupp. Genuspiloterna har startat en site i Google där information, forskning och lektionstips kring likabehandling läggs upp. Alla mentorer i år 1 går igenom och diskuterar likabehandlingsplanen med sina elever under höstterminen det år eleverna börjar på S:t Petri skola. Likabehandlingsgruppen består av kurator Helen Claus, skolsköterska Kristina Jönsson, elevrepresentation i form av skyddsombud, spex och jämställdhetsutskott, lärare och genuspilot Therese Blomberg, lärare och genuspilot Emma Wiking, lärare och genuspedagog Karin Jannert Romée samt biträdande rektor Rita Winberg. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Planen har utvärderats genom att likabehandlingsgruppen har gått igenom den och bedömt effekter av insatser. Likabehandlingsgruppen träffades den 30/4-2014 för att utvärdera skolans befintliga likabehandlingsplan. Diskussionen handlade mycket om att det påbörjade arbetet med att göra planen mer lättillgänglig för eleverna ska fortsätta. Vidare diskuterades resultaten av åk 2 – enkäten samt att sammanställningen av den borde göras mer elevvänlig så resultatet lättare kan förmedlas till eleverna. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Utvärderingen av fjolårets plan har skett i S:t Petri skolas likabehandlingsgrupp. Övrig personal har haft möjlighet att komma med synpunkter på utvärderingen genom att texten publicerats i skolans elektroniska konferens i Google sites. Fjolårets plan har också diskuterats i arbets- och ämneslagen. 2 Malmö stad S:t Petri skola Resultat av utvärderingen av fjolårets plan I planen lyfts rektors ansvar för att informera personal om planen. Ny personal har fått en introduktion om likabehandlingsplanen. Planen är publicerad på skolans hemsida samt i Google Sites. I samband med att planen uppdateras skickas ett meddelande ut om det till skolans elever, deras vårdnadshavare samt skolans personal. Elever och vårdnadshavare har fått kortfattad information om planen i samband med skolstart år 1. Elevhälsan har samtalat med alla elever i år 1 om den psykosociala miljön. Klasskonferenserna inleds alltid med att klassrumsklimatet i klasserna diskuteras. Två friluftsdagar som bidrar till att eleverna ska lära känna varandra över klass- och programgränser har genomförts. Utvärderingen har fortsatt visat att det fungerat bra och att eleverna uppskattat det. Vid klassråd tas förhållanden i klassen upp (arbetsmiljö, inflytande, trygghet och trivsel). Klassråd har tidigare inte genomförts regelbundet men läsåret 14/15 har samtliga klasser på Samhällsvetenskapliga programmet genomfört klassråd regelbundet. På det Naturvetenskapliga programmet är det fler klasser än tidigare som genomfört klassråd regelbundet. En mall för klassråd har tillsammans med elevskyddsombuden arbetats fram. Skolans genuspedagog har besökt samtliga klasser och informerat om elevinflytande. Detta som ett led i arbetet med det projekt kring elevinflytande som hon påbörjade förra läsåret med elever från beteendeinriktningen. Projektet resulterade då i en handbok för lärare om hur elever kan ges mer inflytande över undervisningen. Vid utvecklingssamtal tas frågor om trivsel och trygghet upp. Mentorn ska även informera om var man kan ta del av skolans likabehandlingsplan. 21 mentorer deltar i det så kallade Mentorsprojektet, lett av kurator Helén Claus. Projektet innebär bland annat strukturerade samtal med mentorseleverna gällande trivsel, stress och studiesituation. Skolan har gett tid och utrymme för aktiviteter som ordnas inom ramen för elevkår och utskott. Introduktionsdagar för elever som börjar i år 1 genomfördes enligt planen. Introduktionen syftar bland annat till att främja likabehandling. För att ett genusperspektiv ska genomsyra all verksamhet på skolan har skolan även 3 Malmö stad S:t Petri skola detta läsår haft två genuspiloter och en genuspedagog anställda på skolan. Detta har inneburit kontinuerlig fortbildning i jämställdhet och jämlikhet för personalen. Genuspiloterna har drivit specifika utvecklingsprojekt inom området på skolan. Till exempel har genuspiloter fortsatt fungerat som handledare för läsårets spexstyrelse. Tidigare år har spexet kritiserats för att innehålla kränkande och diskriminerade skämt. Genuspiloternas arbete har genererat goda resultat då inga klagomål förekommit detta läsår. Den tidigare mansdominerade spexstyrelsen har läsåret 14/15 haft en jämn könsfördelning och den nya spexgeneralen är en tjej. Genuspiloterna driver också en Google-site där information, forskning och lektionstips kring likabehandling läggs upp. Genuspiloterna har under läsåret påbörjat en utbildning med elevskyddsombuden där man går igenom diskrimineringsgrunderna och producerar material, exempelvis posters, en broschyr eller en film, kring likabehandlingsfrågor som kan användas på mentorstiden i samtliga klasser. Detta arbete kommer att fortsätta läsåret 15/16. Organisationen Ungdom Mot Rasism (UMR) har inom ramen för likabehandlingsprojektet Normbrytande rättigheter under läsåret haft en större satsning på skolan. Två projektledare från UMR har utbildat och haft workshops med fem olika klasser. Tre av klasserna har valt att arbeta med UMR under hela läsåret och ägnat därför hälften av sina mentorstimmar åt fortbildning kring likabehandlingsfrågor. De övriga två klasserna har istället valt att lyfta frågan under fyra något längre tillfällen. Utvärdering har visat att eleverna överlag har varit mycket positiva till projektet. Under utvärderingstillfället har eleverna också fått skriva uppmaningar till skolans ledning utifrån det de lärt sig om diskriminering. Eleverna har också fått möjligheten att anmäla sig till ny elevgrupp på skolan som ska arbeta med att främja skolans likabehandlingsarbete. Tanken är att denna grupp ska påbörja sitt arbete under höstterminen 2015. Gruppens uppgift kommer att vara att sätta ihop en workshop om likabehandling som ska hållas för exempelvis arbetslagen, elevskyddsombuden samt de nya gymnasieettorna. Under vårterminen 2015 har de elever som läser kursen Samhällskunskap 1b deltagit i samlevnadsprojektet Kärleken är fri. Projektet har tagit upp frågan kring individens rättighet att välja identitet och grupptillhörighet i relation till kärlek, familj, kultur, tradition och samhälle. Projektet har drivits av Rädda Barnen och pågått i två veckor. Under första veckan har eleverna fått se en teaterföreställning och under andra veckan har diskussioner hållits i halvklass med utgångspunkt i teaterföreställningen. Samtidigt har olika korridorsaktiviteter varit aktuella. Rädda Barnen har genomfört en utvärdering med deltagande elever och processledarna som lett diskussionerna. Tyvärr har endast 56 % av eleverna svarat på 4 Malmö stad S:t Petri skola förenkäten och 23 % på efterenkäten. Eftersom bortfallet är stort kan en representativ slutsats inte dras. Rädda Barnen har utifrån processledarnas dokumentation kommit med förslag på områden som skolan kan arbeta vidare med. I dokumentationen framkommer det att en eller flera elever uttrycker homofobiska tankar och rättfärdigar dem med sin religion. De skriver vidare att i en klass diskuterar eleverna kring ”ordet bög som skällsord och de reflekterade om normer kring manlighet”. Rädda Barnens rekommendation är att skolan arbetar vidare kring liknande ämnen. Skolan arbetar redan med dessa frågor i olika forum och arbetet måste naturligtvis fortsätta. Rädda Barnen föreslår att kontakt med organisationen Män för jämställdhet som arbetar med frågor om män, maskulinitet, jämställdhet och våld samt deltagande av metodmaterialet Machofabriken som belyser normer kring manlighet, kan hjälpa skolan i dess fortsatta arbete kring dessa frågor. Under vårterminen 2015 har två klasser i åk 2 på samhällsprogrammet deltagit i en interaktiv teaterverkstad. Teater Struktur har visat föreställningen LEKEN på skolan. Tillsammans med skådespelare har deltagarna fått utforska hur fördelningen av makt i samhället kan (re)producera normer och strukturell rasism. Deltagarna har fått analysera sin plats i samhällets system på både individ- och samhällsnivå. Årets plan ska utvärderas senast 2016-05-30 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Likabehandlingsgruppen samlar elevskyddsombud, elevkår samt representanter från skolans jämställdhetsutskott, påverkansutskott och spex, för strukturerade samtal och tar del av deras åsikter kring planens åtgärder. Ämnes- och arbetslagen ges möjlighet att inkomma med synpunkter och kommentarer. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor Eva Daun Främjande insatser Övergripande mål · Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde och integritet. · Skolans mål är att varje elev kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter. · Skolans mål är att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för 5 Malmö stad S:t Petri skola förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor. · Skolans mål är att varje elev kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia. · Skolans mål är att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. De fem punkterna ovan är hämtade från läroplanen för gymnasiet – avsnittet normer och värden. I samma avsnitt finns följande text: Enligt skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Kunskap om likabehandling och jämställdhet Planen ska innehålla främjande insatser för S:t Petri skola, men det finns sammanhang och stöd i arbetet som bidrar till skolans arbete. Dessa redovisas i detta avsnitt. Arbetsmarknads- gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens kansli har arbetat fram ett stödmaterial som bygger på slutbetänkandet: Flickor, pojkar, individer – om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan (SOU 2010:99). Områden för reflektion som lyfts fram är: skolresultat, läromedel, stödbehov, utbildningsval, normer och kränkande behandling samt psykisk ohälsa. Strategier beskrivs för vad som krävs för ett långsiktigt hållbart jämställdhetsarbete och vad som kan behöva göras för att öka jämställdheten på skolan. Med anledning av detta har från och med läsåret 2011/2012 genuspiloter från samtliga gymnasieskolor utbildats. Genuspiloterna ska ha ett processtödjande uppdrag på sina respektive skolor. Utbildningen kallas för det Komplexa GenusPusslet. Utbildningen sker i tre grupper och omfattar sex halvdagar samt ett internat (en och en halv dag). På S:t Petri skola är det från och med vårterminen 2015 fyra lärare som går utbildningen. Genuspiloter som genomfört utbildning deltar sedan i ett GEP-närverk för vidare fortbildning och samarbete. Nätverket är en viktig resurs i implementeringen av genusmedveten pedagogik i Malmös gymnasieskolor. S:t Petri skola har under läsåret 2014/2015 haft två genuspiloter vilka alla genomgått GEP-utbildningen och nu deltar i nätverket. På skolan bedriver de utvecklingsprojekt såsom kartläggningar, betygsanalyser och analyser av formativ 6 Malmö stad S:t Petri skola bedömning. Gruppen handleder även skolans spex med mål att minska kränkande och förnedrande inslag. Genuspiloterna utbildar samt handleder skyddsombuden kring likabehandlingsfrågor. På skolan finns även en genuspedagog. GEP- utbildningen har ett normkritiskt och intersektionellt perspektiv och omfattar bland annat: · · · · · · · · · · Begrepp och teorier inom det genusvetenskapliga/genuspedagogiska området Ett historiskt perspektiv på feminism, jämställdhet och genusmedveten pedagogik Aktuell forskning inom det genuspedagogiska området DEJA:s (Delegationen för jämställdhet i skolan) rapport om situationen i den svenska skolan Normer, normkritik och normkritisk pedagogik Likabehandling Maskulinitet Intersektionalitet Härskartekniker/maktperspektiv Sexualitet Kursen är en kombination av teori, praktiska övningar, reflektion och diskussion, och utvecklas i samarbete mellan kursledarna och deltagarna - utifrån deltagarnas önskemål och behov. Mellan träffarna har deltagarna möjlighet att testa och använda kursens innehåll/övningar i undervisningen på den egna skolan. Studier av böcker, artiklar, forskningsrapporter mm ingår i kursen. Under flera år har Arbetsmarknads- gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens nätverk för likabehandling genomfört regelbundna möten för gemensamt stöd, där man får tips och utbildar sig för att få en högre kompetens för arbetet ute på skolorna. Eleverna ska känna till litteratur och föreläsare som kan stimulera arbetet inne på skolan. Nätverket ombildades under hösten 2012 och blev ett nätverk för likabehandlings- och jämställdhetsfrågor. I nätverket ingår från S:t Petri skola: Therese Blomberg, lärare i samhällskunskap och geografi, Emma Wiking, lärare i historia och svenska samt Karin Jannert Romée, genuspedagog och lärare i samhällskunskap och matematik. Nedan följer hur S:t Petri skolas lärare i sina respektive ämnen arbetar med de sju diskrimineringsgrunderna. Kön Mål Eleverna ska ha kunskap om genus ur flera perspektiv. Eleverna ska ha kunskap om hur könsnormer skapas, reproduceras och upprätthålls. Eleverna ska ha kunskap om könsmaktsordningen. Eleverna ska kunna göra egna ställningstaganden. 7 Malmö stad S:t Petri skola Åtgärder Generellt gäller det att vara medveten om att vi i de exempel som används i klassrummet försöker återspegla den verklighet vi lever i. Det är viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon diskrimineringsgrund. Lärare som undervisar i geografi belyser i befolkningsavsnittet kvinnornas betydelse för utveckling genom att bland annat milleniemålen behandlas. Migration behandlas ur ett genusperspektiv. Vidare diskuteras staden, stadsplanering och det offentliga rummet ur ett genusperspektiv. Lärare som undervisar i samhällskunskap studerar samhället ur olika perspektiv – kön, etnicitet, klass. Livsstilsbegreppet kopplas till modetrender och modeideal. Lärare som undervisar i samhällskunskap arbetar även med möten mellan olika grupper och här är genusperspektivet viktigt. Kön fokuseras genomgående i kurserna genom bland annat mänskliga rättigheter, ideologier, demokratifrågor samt sex och samlevnad. I sex- och samlevnadstemat diskuteras flickors och pojkars olika roller. Samhällets stereotyper och attityder, normer och normkritik tas också upp. Genom alla tre åren arbetar lärarna aktivt med värderingsövningar. Lärare som undervisar i sociologi lyfter fram genusfrågor under alla delmoment i kursen. Genusperspektivet finns med återkommande när man talar om människors livsvillkor och såväl primär som sekundär och tertiär socialisation. Eleven får genom olika sociologiska metoder, som intervju, enkät och observation, synliggöra olika perspektiv på genusfrågor. Lärarna som undervisar i religion arbetar med att medvetandegöra elever om hur religion- och livsåskådning påverkar en människas syn på andra beroende på bland annat kön. Eleverna ska också kunna jämföra olika religioners syn på vad en människa är. I undervisningen förekommer diskussioner av varierande slag såsom t.ex. får präster/munkar vara kvinnor? Är mannens och kvinnans villkor lika; har de olika plikter och värden? Fallstudier kring moral och etik tas också upp som ett moment i kursen. Lärare som undervisar i engelska, svenska och moderna språk strävar efter att vara öppna och medvetna och inte självklart falla in i en heteronormativ syn såväl vid mindre uppgifter, t.ex. konstruktion av översättningsmeningar, som i textdiskussioner. Många av de läromedel som användes i svenska, engelska och moderna språk är uppbyggda kring jaget (den egna identiteten), och i fortsättningskurser på jaget och samhället och detta tillsammans med det faktum att det aktuella centrala innehållet i kurserna berör likabehandlingsgrunderna innebär att texter som skapar naturliga diskussioner kring ämnen som berör likabehandling medvetet väljs. Vidare är det viktigt att vara tolerant och öppen i mötet med eleverna men att tydligt markera om eleverna fäller kommentarer som går över gränsen. 8 Malmö stad S:t Petri skola Elevernas tolerans främjas också av att de lär sig turtagning i samtal och diskussioner samt att lyssna på och respektera varandras åsikter. Även rollspel där eleven får ikläda sig en roll som t.ex. en romankaraktär och resonera utifrån detta perspektiv kan ingå i kursen. I svenskämnets syfte nämns följande innehåll: Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter. Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv. Detta innebär att lärarna väljer texter, filmer mm för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. I ämnet svenska används till exempel följande texter/skönlitterära verk: Lysistrate (Aristofanes), Medea (Euripides), Therese Raquin (Zola), Ett dockhem, (Ibsen), Det går an (Almqvist) och Fröken Julie (Strindberg). Vidare förs diskussioner i samband med litteraturhistorieundervisningen om hur man under olika epoker hanterade synen på kön. I svenska arbetar lärarna också med dagsaktuella tidningsartiklar och diverse filmer som rör diskrimineringsgrunden. Lärarna i svenska för också en diskussion med eleverna om könsfördelningen hos författarna i våra antologier. I ämnesplanen för engelska står kommunikationens innehåll angivet. Bland annat följande är aktuellt för diskrimineringsgrunden: Levnadsvillkor, attityder, värderingar och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. I engelska används läromedelsserierna Context 1 och Context 2, samt Main Issues ECHO 5, Short stories och Blueprint A och B vilka i hög grad behandlar texter som berör likabehandling. I år 1 rör sig texterna mest kring den egna identiteten genom utdrag ur romaner som: Doing It av Melvin Burgess, About a Boy av Nick Hornby, The Lottery av Beth Goobie, Inexcusable av Chris Lynch. I år 2 utvidgas begreppet och ett vidare samhällsperspektiv tas upp i utdrag ur romaner eller noveller som: Nipplejesus av Nick Hornby, The Ballad av Trenchmouth Taggart av Glenn Taylor. Givetvis används också romaner i sin helhet som: The Perks of being a Wallflower av Stephen Chbosky, Big Mouth and Ugly Girl av Joyce Carol Oates och Brave New World av Aldous Huxley. Även i moderna språk är kommunikationens innehåll: Personlig information; 9 Malmö stad S:t Petri skola ämnesområden som är välbekanta för eleverna; intressen, vardagliga situationer, personer och platser; åsikter och känslor. Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där språket används. Detta innebär att lärarna väljer texter och filmer för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider och i olika länder. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. Vad gäller steg 1-3 i moderna språk klarar eleverna sällan av att läsa ett mer komplext innehåll på målspråket så där används läroböckerna (bl.a. Mais Oui, Lieber Deutsch och Allegra) och diskussioner som går ut på att kontrastera Sverige och målspråkslandet t.ex. vad gäller syn på ålder, könsroller etc. I språken utgår lärarna också från reklam som exempel på hur media styr vårt synsätt vad gäller sexualitet, kön och ålder. Lärare som undervisar i matematik och kemi använder läroböcker och uppgifter som bryter mot könsnormen och menar att det generellt gäller att vara medveten om att de exempel som används i klassrummet försöker återspegla den verklighet vi lever i. Det är viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon diskrimineringsgrund. Lärare som undervisar i biologi och naturkunskap ger alla elever en faktabakgrund om varför vi har olika kön, vad som styr kön och könsroller/strategier för fortplantning. Detta följs av diskussioner där elever framför funderingar kring kön. Lärare som undervisar i historia arbetar för att synliggöra kvinnornas osynliga historia över tid och rum. Vidare medvetandegörs eleverna om hur manligt och kvinnligt kön konstrueras kulturellt genom att t.ex. studera olika genusteorier och sedan diskutera dessa i klassen. Några exempel på arbetsområden kan vara: Makt kopplat till kön samt granskning av läromedel ur genusperspektiv. Lärare som undervisar i psykologi arbetar med kön genom att uppmärksamma härskartekniker, könsroller och normer. Könets roll för interpersonell attraktion studeras. Arbetsformerna är diskussioner, filmanalys och dramatisering. Lärare som arbetar i filosofi belyser genusperspektivet ur flera vinklar, både ur historiskt och modernt perspektiv. Vi tittar då på genus och dess betydelse då det till exempel gäller vilken position/status en person kan få utifrån det kön hen äger och om det är diskriminerande eller inte. Ansvariga: Lärare Datum när det ska vara klart: När läsåret är slut 10 Malmö stad S:t Petri skola Könsidentitet eller könsuttryck Mål Eleverna ska ha kunskap om könsidentitet eller könsuttryck. Eleverna ska ha kunskap om hur normer skapas, reproduceras och upprätthålls. Eleverna ska kunna göra egna ställningstaganden. Åtgärder Generellt gäller det att vara medveten om att de exempel som används i klassrummet försöker återspegla den verklighet vi lever i. Det är viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon diskrimineringsgrund. Lärare som undervisar i kemi och matematik är generellt medvetna om att de i exempel som används i klassrummet försöker återspegla den verklighet vi lever i. Det är viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon diskrimineringsgrund. Lärare som undervisar i naturkunskap använder artiklar från dagstidningar och vetenskapliga tidskrifter som beskriver oklar könsidentitet. Innehållet diskuteras och den biologiska bakgrunden förklaras. Det är viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon diskrimineringsgrund. Lärare som undervisar i sociologi belyser olika feministiska teorier genom föreläsningar, vetenskapliga artiklar och fältstudier. Mannen som norm synliggörs, t.ex. genom att ifrågasätta de attityder och värderingar som existerar i samhället. Lärarna som undervisar i religion tar upp sexualitetens plats i religionerna. Ämnet arbetar också med att medvetandegöra elever om hur religion- och livsåskådning påverkar en människas syn på andra beroende på bland annat kön, könsidentitet och könsuttryck. I fallstudier kring moral och etik kan könsidentitet och könsuttryck lyftas, likaväl som i jämförelsen mellan olika religioners syn på vad en människa är, och under vilka villkor vi lever. Lärare som undervisar i historia synliggör i undervisningen hur identitets- och könsuttryck har förändrats över tid och rum. Några exempel på arbetsområden kan vara: Könsuttryck och identitet genom smink och kläder och kläder som uttryck för klass. Lärare som undervisar i samhällskunskap arbetar i undervisningen med vardagslivets ekonomi och juridik diskuteras orättvisor mellan könen. Lärarna visar spelfilmer och dokumentärfilmer, använder texter och 11 Malmö stad S:t Petri skola genomför värderingsövningar som anknyter till diskrimineringsgrunden. Sex och samlevnad tas upp som tema i årskurs 1. Inom kursen Humanistisk samhällsfördjupning lyfts normkritik och värderingar fram Värderingsövningar används regelbundet. Lärare som undervisar i engelska, svenska och moderna språk strävar efter att vara öppna och medvetna och inte självklart falla in i en heteronormativ syn såväl vid mindre uppgifter, t.ex. konstruktion av översättningsmeningar, som i textdiskussioner. Många av de läromedel som användes i svenska, engelska och moderna språk är uppbyggda kring jaget (den egna identiteten), och i fortsättningskurser på jaget och samhället och detta tillsammans med det faktum att det aktuella centrala innehållet i kurserna berör likabehandlingsgrunderna innebär att texter som skapar naturliga diskussioner kring ämnen som berör likabehandling medvetet väljs. Vidare är det viktigt att vara tolerant och öppen i mötet med eleverna men att tydligt markera om eleverna fäller kommentarer som går över gränsen. Elevernas tolerans främjas också av att de lär sig turtagning i samtal och diskussioner samt att lyssna på och respektera varandras åsikter. Ibland arbetar vi med rollspel där eleven får ikläda sig en roll som t.ex. en romankaraktär och resonera utifrån detta perspektiv. I svenskämnets syfte nämns följande innehåll: Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter. Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv. Detta innebär att lärarna väljer texter, filmer mm för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. Även i språksociologiundervisningen diskuteras könsuttryck och könsidentitet med eleverna. I ämnet svenska används till exempel romanen Hey Dolly (Svensson), Karin Boyes lyrik samt noveller kring detta tema, exempelvis Oändrat oändlig (Hassen Khemiri). Vidare förs diskussioner i samband med litteraturhistorieundervisningen om hur olika epoker hanterade synen på kön. I svenska arbetar lärarna också med dagsaktuella tidningsartiklar och diverse filmer som rör diskrimineringsgrunden. I ämnesplanen för engelska står kommunikationens innehåll angivet. Bland annat följande är aktuellt för diskrimineringsgrunden: Levnadsvillkor, attityder, värderingar och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. I år 1 rör sig texterna mest kring den egna identiteten 12 Malmö stad S:t Petri skola genom utdrag ur romaner som: About a Boy av Nick Hornby och The Lottery av Beth Goobie. I år 2 utvidgas begreppet och ett vidare samhällsperspektiv tas upp i utdrag ur romaner eller noveller som: Crush av Carrie Mac. Givetvis används också romaner i sin helhet som: The Perks of being a Wallflower av Stephen Chbosky, Big Mouth and Ugly Girl av Joyce Carol Oates och Brave New World av Aldous Huxley. Även i moderna språk är kommunikationens innehåll: Personlig information; ämnesområden som är välbekanta för eleverna; intressen, vardagliga situationer, personer och platser; åsikter och känslor. Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där språket används. Detta innebär att lärarna väljer texter och filmer för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider och i olika länder. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. Vad gäller steg 1-3 i moderna språk klarar eleverna sällan av att läsa ett mer komplext innehåll på målspråket så där används läroböckerna (bl.a. Mais Oui, Lieber Deutsch och Allegra) och diskussioner som går ut på att kontrastera Sverige och målspråkslandet t.ex. vad gäller syn på ålder, könsroller etc. I språken utgår lärarna också från reklam som exempel på hur media styr vårt synsätt vad gäller sexualitet, kön och ålder. Ansvariga: Lärarna Datum när det ska vara klart: När läsåret är slut Etnisk tillhörighet Mål Eleverna ska ha kunskap om begreppet etnicitet. Eleverna ska ha kunskap om hur normer skapas, reproduceras och upprätthålls. Eleverna ska ha kunskap om hur kategorisering av människor utifrån etnicitet påverkar människor. Eleverna ska kunna göra egna ställningstaganden. Åtgärder Generellt gäller det att vara medveten om att de exempel som används i klassrummet försöker återspegla den verklighet vi lever i. Det är viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon diskrimineringsgrund. Lärare som undervisar i matematik och kemi menar att det generellt gäller att vara medveten om att vi i de exempel som används i klassrummet försöker återspegla den verklighet vi lever i. När diskussion uppstår i anslutning till en uppgift i matematik så är det viktigt att läraren är en förebild. Lärarna är noga med att 13 Malmö stad S:t Petri skola förklara ord och uttryck. Man betonar andra kulturers insatser gällande matematiken. Lärare som undervisar i biologi förklarar att det inte finns olika biologiska människoraser. Detta nämns i samband med genomgång av artbegreppet, taxonomi, klassificering och i samband med människans evolution. Lärare som undervisar i filosofi försöker att bena ut själva begreppet etnicitet, för att sedan se om vårt samhälle gör åtskillnader mellan olika etniska grupper. Vi för diskussioner kring detta, för att se vad som är att diskriminera folk utifrån deras etniska tillhörighet. Det är viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon diskrimineringsgrund. Lärare som undervisar i historia tar upp hur folk formas till nya etniciteter samt nationalismens/rasismens historia. Det senare lyfts även mot samtid och framtid. Vidare tar man upp folkmord och etnisk rensning över tid och rum. Här är viktigt att få med kopplingen mellan dåtid, samtid och framtid. Några exempel på arbetsområden kan vara etnicitet kopplat till nationalstatsbyggandet, exempelvis hur Spaniens utvisning av morer och judar under medeltiden påverkade landets ekonomi, politik och kulturella utveckling samt vilka konsekvenser detta fick. Lärare som undervisar i samhällskunskap arbetar aktivt med rasism. Vi tar upp möten mellan olika grupper i samhället och olika gruppers utsatthet samt minoritetsgrupper. Här diskuterar man stereotyper, attityder, normer och normbrott. Vi arbetar med mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. Under alla tre åren arbetar man även med olika värderingsövningar. Etnicitet tas även med när man tar upp svensk politik och begreppet tas även upp i temat folkmord. Etnicitet finns med i området lag och rätt. Lärare som undervisar i geografi tar upp staden och det offentliga rummet; integration och segregation. I delkursen befolkning tar man upp migration. Lärare i sociologi tar upp etnicitet som en egen delkurs. Etnicitet finns även med när man talar om människor, återkommande. Lärarna som undervisar i religion arbetar med att medvetandegöra elever om hur religion- och livsåskådning påverkar en människas syn på andra beroende på bland annat etnisk tillhörighet. Eleverna ska också kunna jämföra olika religioners syn på vad en människa är. Lärare som undervisar i psykologi tar upp attityder och fördomar, grupptryck – vi och dom. Detta sker genom samtal, diskussioner och fallstudier samt 14 Malmö stad S:t Petri skola värderingsövningar. Lärare som undervisar i engelska, svenska och moderna språk strävar efter att vara öppna och medvetna och inte självklart falla in i en heteronormativ syn såväl vid mindre uppgifter, t.ex. konstruktion av översättningsmeningar, som i textdiskussioner. Många av de läromedel som användes i svenska, engelska och moderna språk är uppbyggda kring jaget (den egna identiteten), och i fortsättningskurser på jaget och samhället och detta tillsammans med det faktum att det aktuella centrala innehållet i kurserna berör likabehandlingsgrunderna innebär att texter som skapar naturliga diskussioner kring ämnen som berör likabehandling medvetet väljs. Vidare är det viktigt att vara tolerant och öppen i mötet med eleverna men att tydligt markera om eleverna fäller kommentarer som går över gränsen. Elevernas tolerans främjas också av att de lär sig turtagning i samtal och diskussioner samt att lyssna på och respektera varandras åsikter. Ibland arbetar vi med rollspel där eleven får ikläda sig en roll som t.ex. en romankaraktär och resonera utifrån detta perspektiv. I svenskämnets syfte nämns följande innehåll: Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter. Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv. Detta innebär att lärarna väljer texter, filmer mm för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. I ämnet svenska används bland annat följande texter/skönlitterära verk: Populärmusik från Vittula (Niemi), Morgon i Jenin (Abdulhawa)), Flyga drake och Tusen strålande solar (Hosseini), Ett öga rött (Hassen Khemiri) mm. Svensklärarna arbetar aktivt med att välja även utomeuropeisk litteratur. Vidare förs diskussioner i samband med litteraturhistorieundervisningen om hur olika epoker hanterade synen på etnisk tillhörighet. I svenska arbetar lärarna också med dagsaktuella tidningsartiklar och diverse filmer som rör diskrimineringsgrunden. I ämnesplanen för engelska står kommunikationens innehåll angivet. Bland annat följande är aktuellt för diskrimineringsgrunden: Levnadsvillkor, attityder, värderingar och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. I engelska används läromedelserier som i hög grad behandlar texter som berör likabehandling. Några titlar som kan nämnas här är: Girls of Riyadh av Rajaa Alsanea, Indian Killer av Sherman, Alexie, The God of Small Things av Arundhati Roy, The Ballad av Trenchmouth Taggart av Glenn Taylor och The View from Coyoba av Peter Abrahams. 15 Malmö stad S:t Petri skola Även i moderna språk är kommunikationens innehåll: Personlig information; ämnesområden som är välbekanta för eleverna; intressen, vardagliga situationer, personer och platser; åsikter och känslor. Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där språket används. Detta innebär att lärarna väljer texter och filmer för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider och i olika länder. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. Vad gäller steg 1-3 i moderna språk klarar eleverna sällan av att läsa ett mer komplext innehåll på målspråket så där används läroböckerna (bl.a. Mais Oui, Lieber Deutsch och Allegra) och diskussioner som går ut på att kontrastera Sverige och målspråkslandet t.ex. vad gäller syn på ålder, könsroller etc. I språken utgår lärarna också från reklam som exempel på hur media styr vårt synsätt vad gäller sexualitet, kön och ålder. I en del språk visas TV-program som t.ex. handlar om invandrares situation i Frankrike eller filmer från bl.a. UR som porträtterar vardag och attityder i målspråkslandet exempelvis Made in Europe. Lärare som undervisar i ämnet Idrott och hälsa arbetar med aktiviteter från olika kulturer så som dans mm. Ansvariga: Lärarna Datum när det ska vara klart: Vid läsårets slut Religion eller annan trosuppfattning Mål Eleverna ska ha kunskap om religion eller annan trosuppfattning. Eleverna ska ha kunskap om hur normer skapas, reproduceras och upprätthålls. Eleverna ska ha kunskap om hur kategorisering av människor utifrån religion eller annan trosuppfattning påverkar människor. Eleverna ska kunna göra egna ställningstaganden. Åtgärder Generellt gäller det att vara medveten om att vi i de exempel som används i klassrummet försöker återspegla den verklighet vi lever i. Det är viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon diskrimineringsgrund. Lärare som undervisar i matematik och kemi menar att det generellt gäller att vara medveten om att de exempel som används i klassrummet ska återspegla den verklighet vi lever i. Det är viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon diskrimineringsgrund. 16 Malmö stad S:t Petri skola I biologi och naturkunskap tydliggör lärarna att naturvetenskap bygger på kritisk granskning och vetenskapliga undersökningar. Naturvetenskapliga teorier för livets uppkomst och utveckling gås igenom. Lärare som undervisar i historia menar att det generellt gäller att vara medveten om att vi i de exempel som används i klassrummet återspeglar den verklighet som vi lever i. Däremot är det viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon diskrimineringsgrund. I historieämnet synliggörs hur religion eller annan trosuppfattning påverkar människors livsvillkor över tid och rum. Några exempel på arbetsområden kan vara kampen mellan kyrka och stat, kampen mellan kyrka och vetenskap, sekularisering och dess konsekvenser, religion som uttryck för förtryck samt religion som identitetsskapare. Lärare som undervisar i samhällskunskap lyfter fram diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning i temaområdena mänskliga rättigheter, konflikter, svensk politik samt kulturmöten. Även i samband med ideologier tas temat upp Lärare som undervisar i geografi lyfter fram ämnet i temaområdena kartkunskap, migration, befolkning samt konflikter. I religionsämnet arbetar eleverna med att definiera vad religion är och betyder för människor. Kursen lyfter de etablerade religionerna såväl som livsåskådningar och etik. Eleverna tillägnas verktyg för att kunna jämföra olika religioner och livsåskådningar, och fokus ligger ofta på att se likheter mellan olika religioner (eftersom dessa vanligtvis inte är väntade). Genom att förstå hur religion och livsåskådning påverkar “andras” uppfattningar om människor, men också genom att se olika perspektiv och tolkningar inom en och samma religion, bereds eleverna en möjlighet att själva reflektera över sitt bemötande av människor som tillhör en “annan” trosuppfattning än den egna. Lärarna som undervisar i filosofi låter eleverna diskutera: Vad är religion? Vad är tro? Vad är ateism? Lärare som undervisar i sociologi belyser vilken funktion religionen fyller och vad den betyder för människor och samhället. Vidare hur religionen skapar integration men också segregation, utanförskap och stigmatisering. Lärare som undervisar i engelska, svenska och moderna språk strävar efter att vara öppna och medvetna och inte självklart falla in i en heteronormativ syn såväl vid mindre uppgifter, t.ex. konstruktion av översättningsmeningar, som i textdiskussioner. 17 Malmö stad S:t Petri skola Många av de läromedel som används i svenska, engelska och moderna språk är uppbyggda kring jaget (den egna identiteten), och i fortsättningskurser på jaget och samhället och detta tillsammans med det faktum att det aktuella centrala innehållet i kurserna berör likabehandlingsgrunderna innebär att texter som skapar naturliga diskussioner kring ämnen som berör likabehandling medvetet väljs. Vidare är det viktigt att vara tolerant och öppen i mötet med eleverna men att tydligt markera om eleverna fäller kommentarer som går över gränsen. Elevernas tolerans främjas också av att de lär sig turtagning i samtal och diskussioner samt att lyssna på och respektera varandras åsikter. Ibland arbetar vi med rollspel där eleven får ikläda sig en roll som t.ex. en romankaraktär och resonera utifrån detta perspektiv. I svenskämnets syfte nämns följande innehåll: Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter. Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv. Detta innebär att lärarna väljer texter, filmer mm för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. I ämnet svenska används till exempel följande texter/ skönlitterära verk: Spelet om envar, Havamal, Divina Commedia (Dante), Heliga Birgittas uppenbarelser, Stjärnlösa nätter (Asaad), Gäst hos verkligheten (Lagerkvist). Vidare förs diskussioner i samband med litteraturhistorieundervisningen om hur olika epoker hanterade synen på religion. I svenska arbetar lärarna också med dagsaktuella tidningsartiklar och diverse filmer som rör diskrimineringsgrunden. I ämnesplanen för engelska står kommunikationens innehåll angivet. Bland annat följande är aktuellt för diskrimineringsgrunden: Levnadsvillkor, attityder, värderingar och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. I engelska används läromedelsserier som i hög grad behandlar texter som berör likabehandling: Girls of Riyadh av Rajaa Alsanea, Nipplejesus av Nick Hornby, The God of Small Things av Arundhati Roy och The Ballad av Trenchmouth Taggart av Glenn Taylor. Även i moderna språk är kommunikationens innehåll: Personlig information; ämnesområden som är välbekanta för eleverna; intressen, vardagliga situationer, personer och platser; åsikter och känslor. Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där språket används. Detta innebär att lärarna väljer texter och filmer för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider och i olika länder. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt tänkande i 18 Malmö stad S:t Petri skola dessa frågor. Vad gäller steg 1-3 i moderna språk klarar eleverna sällan av att läsa ett mer komplext innehåll på målspråket så där används läroböckerna (bl.a. Mais Oui, Lieber Deutsch, Allegra) och diskussioner som går ut på att kontrastera Sverige och målspråkslandet t.ex. vad gäller syn på ålder, könsroller etc. I språken utgår lärarna också från reklam som exempel på hur media styr vårt synsätt vad gäller sexualitet, kön och ålder. Ansvariga: Lärarna Datum när det ska vara klart: Vid läsårets slut Sexuell läggning Mål Eleverna ska ha kunskap om diskrimineringsgrunden sexuell läggning. Eleverna ska ha kunskap om hur normer skapas, reproduceras och upprätthålls. Eleverna ska ha kunskap om hur heteronormen påverkar människor. Eleverna ska kunna göra egna ställningstaganden. Åtgärder Generellt gäller det att vara medveten om att vi i de exempel som används i klassrummet försöker återspegla den verklighet vi lever i. Lärare som undervisar i matematik menar att när diskussion uppstår i anslutning till en uppgift i matematik så är det viktigt att läraren är en förebild. Lärare som undervisar i kemi anser generellt att det gäller att vara medveten om att vi i de exempel som används i klassrummet försöker återspegla den verklighet vi lever i. Lärare som undervisar i filosofi diskuterar könsrollerna. Vidare diskuterar man hur folk kan se på olika sexuella läggningar, för att sedan sätta detta i relation till den lag om diskriminering som finns. Lärare som undervisar i samhällskunskap arbetar med socialpsykologi rörande möten mellan olika grupper. I årskurs 1 arbetar vi med mänskliga rättigheter samt sex och samlevnad. I kursen ingår även olika värderingsövningar. Redan den första kursen i årskurs 1 handlar om identitet, kön och sexuell läggning. Lärare som undervisar i biologi och naturkunskap använder artiklar från dagstidningar och vetenskapliga tidskrifter som beskriver djurs homosexualitet och variationer i sexuell läggning hos djur. Diskussionsövningar gällande sexuell läggning 19 Malmö stad S:t Petri skola och normer genomförs enligt modell från RFSL. Lärarna som undervisar i religion tar upp sexualitetens plats i religionerna. Ämnet arbetar också med att medvetandegöra elever om hur religion- och livsåskådning påverkar en människas syn på andra beroende på bland annat sexuell läggning. I fallstudier kring moral och etik kan sexuell läggning lyftas, likaväl som i jämförelsen mellan olika religioners syn på vad en människa är, och under vilka villkor vi lever. Homosexualitet är ett ämne som tenderar att lyftas framför allt inom de abrahamitiska religionerna, som är de mest tongivande för vårt samhälle i väst. Lärare som undervisar i sociologi arbetar återkommande med heteronormen och hbtq-frågor. Vi belyser hatbrott grundat på sexuell läggning. Frågan behandlas genom föreläsningar, filmer och fältstudier i form av intervju, enkät och observation. Lärare som undervisar i historia synliggör hur synen på homosexualitet förändrats över tid och rum. Några exempel på arbetsområden kan vara Antiken och synen på homosexualitet samt lagstiftning under 1900-talet. Arbete med källmaterial. Lärare som undervisar i engelska, svenska och moderna språk strävar efter att vara öppna och medvetna och inte självklart falla in i en heteronormativ syn såväl vid mindre uppgifter, t.ex. konstruktion av översättningsmeningar, som i textdiskussioner. Många av de läromedel som används i svenska, engelska och moderna språk är uppbyggda kring jaget (den egna identiteten), och i fortsättningskurser på jaget och samhället och detta tillsammans med det faktum att det aktuella centrala innehållet i kurserna berör likabehandlingsgrunderna innebär att texter som skapar naturliga diskussioner kring ämnen som berör likabehandling medvetet väljs. Vidare är det viktigt att vara tolerant och öppen i mötet med eleverna men att tydligt markera om eleverna fäller kommentarer som går över gränsen. Elevernas tolerans främjas också av att de lär sig turtagning i samtal och diskussioner samt att lyssna på och respektera varandras åsikter. Ibland arbetar vi med rollspel där eleven får ikläda sig en roll som t.ex. en romankaraktär och resonera utifrån detta perspektiv. I svenskämnets syfte nämns följande innehåll: Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter. Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv. Detta innebär att lärarna väljer texter, filmer mm 20 Malmö stad S:t Petri skola för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. I ämnet svenska används till exempel följande texter/skönlitterära verk: Gudars like (Sapho), Karin Boyes diktning, Oändrat oändlig (Hassen Khemiri). Vidare förs diskussioner i samband med litteraturhistorieundervisningen om hur olika epoker hanterade synen på sexualitet. I svenska arbetar lärarna också med dagsaktuella tidningsartiklar och diverse filmer som rör diskrimineringsgrunden. I ämnesplanen för engelska står kommunikationens innehåll angivet. Bland annat följande är aktuellt för diskrimineringsgrunden: Levnadsvillkor, attityder, värderingar och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. I engelska används läromedelsserier som i hög grad behandlar texter som berör likabehandling. I år 1 rör sig texterna mest kring den egna identiteten genom utdrag ur romaner som: Doing It av Melvin Burgess, Inexcusable av Chris Lynch. I år 2 utvidgas begreppet och ett vidare samhällsperspektiv tas upp i utdrag ur romaner eller noveller som: Crush av Carrie Mac. Givetvis används också romaner i sin helhet som: The Perks of being a Wallflower av Stephen Chbosky. Även i moderna språk är kommunikationens innehåll: Personlig information; ämnesområden som är välbekanta för eleverna; intressen, vardagliga situationer, personer och platser; åsikter och känslor. Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där språket används. Detta innebär att lärarna väljer texter och filmer för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider och i olika länder. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. Vad gäller steg 1-3 i moderna språk klarar eleverna sällan av att läsa ett mer komplext innehåll på målspråket så där används läroböckerna (bl.a. Mais Oui, Lieber Deutsch och Allegra) och diskussioner som går ut på att kontrastera Sverige och målspråkslandet t.ex. vad gäller syn på ålder, könsroller etc. I språken utgår lärarna också från reklam som exempel på hur media styr vårt synsätt vad gäller sexualitet, kön och ålder. Lärare som undervisar i psykologi berör sexualitet ur ett behovs och motivationsperspektiv. Likaså tas socialisering och sociala sanktioner (formning) upp som ett moment i kursen. Även i kursen under temaområdena utvecklingspsykologi, genuspsykologi, socialpsykologiska och sociobiologiska perspektiv samt försvarsmekanismer tas sexuell läggning upp. Ansvariga: Lärarna Datum när det ska vara klart: Vid läsårets slut 21 Malmö stad S:t Petri skola Funktionsnedsättning Mål Eleverna ska ha kunskap om de samhälleliga villkor som människor med olika funktionsnedsättningar lever i. Eleverna ska ha kunskap om hur detta har sett ut historiskt. Eleverna ska ha kunskap om hur normer skapas, reproduceras och upprätthålls. Eleverna ska ha kunskap om olika typer av funktionsnedsättning. Eleverna ska ha kunskap om hur kategorisering av människor utifrån funktionsnedsättning påverkar människor. Eleverna ska kunna göra egna ställningstaganden. Åtgärder Generellt gäller det att vara medveten om att vi i de exempel som används i klassrummet försöker återspegla den verklighet vi lever i. Däremot är det viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon diskrimineringsgrund. I mötet med elever med funktionsnedsättning är det generellt viktigt att lärare förses med så mycket kunskap som möjligt och att det finns tekniska hjälpmedel för denna elevgrupp (när så behövs). Skolledningen, skolans specialpedagoger och skolsköterska ansvarar för att förmedla information och ge kunskap till lärarna. När en elev med funktionsnedsättning ska börja på skolan så genomförs planeringskonferenser där elev, vårdnadshavare, tidigare skola och undervisande lärare möts för bland annat överlämning. Lärare som undervisar i matematik och kemi menar att det generellt gäller att vara medveten om att de exempel som används i klassrummet ska återspegla den verklighet vi lever i. Lärare som undervisar i filosofi menar att det främst är när eleverna diskuterar rättvisebegreppet som samtalen om funktionsnedsättning kommer in. De diskuterar exempelvis huruvida det är rättvist eller inte att en person med funktionsnedsättning får mer av samhällets resurser än en som inte är det. Lärare som undervisar i sociologi tar upp diskriminering på grund av funktionsnedsättning i samband med i temat klassamhället och den socioekonomiska tillhörigheten. Lärare som undervisar i samhällskunskap och geografi tar i kurserna upp allas lika värde utifrån mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Lärare som undervisar i historia synliggör hur synen på funktionsnedsättning har förändrats över tid och rum. Några exempel på arbetsområden kan vara hur staten hanterade funktionsnedsättningar och arbetsskador under industrialiseringen samt hur staten hanterar och hanterade funktionsnedsättningar orsakade av krigsskador. 22 Malmö stad S:t Petri skola Lärare som undervisar i psykologi lyfter fram psykisk ohälsa som en viktig del i kursen. Ett historiskt perspektiv på hur man har sett på människor med funktionsnedsättning tas också upp. Inom området kris och krishantering fokuseras mycket på vad det innebär att drabbas av en funktionsnedsättning. Psykiska och fysiska funktionsnedsättningar kontra terapier och behandlingar belyses. Ämnet religion berör olika religioners syn på människans livsvillkor. Diskussioner i kurserna etik och moral, eller i kurserna som berör de religioner som tror på reinkarnation, kan kopplas till diskussioner om människovärde, vilket anknyter till diskrimineringsgrunden om funktionsnedsättning. Lärare som undervisar i engelska, svenska och moderna språk strävar efter att vara öppna och medvetna och inte självklart falla in i en heteronormativ syn såväl vid mindre uppgifter, t.ex. konstruktion av översättningsmeningar, som i textdiskussioner. Många av de läromedel som används i svenska, engelska och moderna språk är uppbyggda kring jaget (den egna identiteten), och i fortsättningskurser på jaget och samhället och detta tillsammans med det faktum att det aktuella centrala innehållet i kurserna berör likabehandlingsgrunderna innebär att texter som skapar naturliga diskussioner kring ämnen som berör likabehandling medvetet väljs. Vidare är det viktigt att vara tolerant och öppen i mötet med eleverna men att tydligt markera om eleverna fäller kommentarer som går över gränsen. Elevernas tolerans främjas också av att de lär sig turtagning i samtal och diskussioner samt att lyssna på och respektera varandras åsikter. Ibland arbetar vi med rollspel där eleven får ikläda sig en roll som t.ex. en romankaraktär och resonera utifrån detta perspektiv. I svenskämnets syfte nämns följande innehåll: Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter. Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv. Detta innebär att lärarna väljer texter, filmer mm för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. I ämnet svenska används till exempel följande texter/ skönlitterära verk: Den besynnerliga händelsen med hunden om natten (Haddon). Vidare förs diskussioner i samband med litteraturhistorieundervisningen om hur olika epoker hanterade frågan. I svenska arbetar lärarna också med dagsaktuella tidningsartiklar och diverse filmer som rör diskrimineringsgrunden. 23 Malmö stad S:t Petri skola I ämnesplanen för engelska står kommunikationens innehåll angivet. Bland annat följande är aktuellt för diskrimineringsgrunden: Levnadsvillkor, attityder, värderingar och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. I engelska används läromedelsserier som i hög grad behandlar texter som berör likabehandling. Även i moderna språk är kommunikationens innehåll: Personlig information; ämnesområden som är välbekanta för eleverna; intressen, vardagliga situationer, personer och platser; åsikter och känslor. Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där språket används. Detta innebär att lärarna väljer texter och filmer för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider och i olika länder. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. Vad gäller steg 1-3 i moderna språk klarar eleverna sällan av att läsa ett mer komplext innehåll på målspråket så där används läroböckerna (bl.a. Mais Oui, Lieber Deutsch och Allegra) och diskussioner som går ut på att kontrastera Sverige och målspråkslandet t.ex. vad gäller syn på ålder, könsroller etc. I språken utgår lärarna också från reklam som exempel på hur media styr vårt synsätt vad gäller sexualitet, kön och ålder. Kurserna i biologi och naturkunskap innehåller ämnesområdena fysiologi, genetik och evolution. Lärarna går igenom och diskuterar olika funktionsnedsättningar, ofta på elevers initiativ. Inom fysiologin kommer lärarna in på vad förändringar och skador hos olika organ kan leda till, t ex hur skador på hjärnan kan leda till olika neurologiska funktionsnedsättningar. Inom genetiken är olika ärftliga egenskaper och ärftliga sjukdomar som t ex färgblindhet och cystisk fibros viktiga för att belysa och diskutera arv och ärftlighet. Inom evolution belyses begrepp som arv och mutation ur nya synvinklar. Lärarna visar och ger exempel på hur olika mutationer som vanligtvis försämrar överlevnaden kan öka överlevnadsmöjligheterna för djur under vissa omständigheter, exempelvis ärftlig blindhet hos grottfiskar. Diskussion om vår egen evolution kan belysa hur egenskaper som vi betraktar som självklara, som att vi t ex förlorade päls och fick mindre käkar, troligtvis medförde nackdelar, men att våra förfäder råkade leva under omständigheter där dessa funktionsnedsättningar istället gav överlevnadsfördelar. Undervisningen i idrott och hälsa anpassas för varje individ. Oavsett om eleven har en funktionsnedsättning eller inte. Eleverna får prova på idrottsgrenar utifrån en funktionsnedsatts perspektiv. Ansvariga: Lärarna Datum när det ska vara klart: Vid läsårets slut 24 Malmö stad S:t Petri skola Ålder Mål Eleverna ska ha kunskap om diskrimineringsgrunden ålder. Eleverna ska ha kunskap om hur normer skapas, reproduceras och upprätthålls. Eleverna ska ha kunskap om hur kategorisering av människor utifrån ålder påverkar människor. Eleverna ska kunna göra egna ställningstaganden. Åtgärder Generellt gäller det att vara medveten om att vi i de exempel som används i klassrummet försöker återspegla den verklighet vi lever i. Det är viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon diskrimineringsgrund. Lärare som undervisar i matematik undviker uttryck kopplade till elevers ålder. Generellt gäller att tänka på språkbruket och att inte använda härskartekniker. Lärare som undervisar i kemi menar att generellt gäller det att vara medveten om att vi i de exempel som används i klassrummet försöker återspegla den verklighet vi lever i. Lärare som undervisar i filosofi behandlar frågan om ålderns betydelse i många avseenden. Är t.ex. ett barns liv mer värt än en äldre människas? Om ja varför? Ska man få högre lön just p.g.a. av att man har arbetat längre än någon som är ung och ny i ett företag? Detta är exempel på frågor som lyfts, och som sedan kopplas till det som diskrimineringslagen säger. Lärare som undervisar i historia arbetar med att synliggöra hur synen på barndom, ungdom och åldrande har förändrats över tid och rum. Några exempel på arbetsområden kan vara ungdomskultur på 60-talet, synen på barnarbete och hur synen på äldreomsorg förändrats. Lärare som undervisar i religion har möjlighet att ta upp diskriminering och trakasserier kopplat till ålder när man gör värderingsövningar kring normkritik och människovärde. Lärare som undervisar i samhällskunskap och geografi utgår från åldersperspektivet återkommande i sina ämnen. På temat demokrati diskuteras ålder utifrån rösträtt och valbarhet. På temat privatekonomi diskuteras budget och sparande utifrån olika åldrar. I båda ämnena diskuteras ålder utifrån länders befolkningspyramider samt annan diskussion i området befolkning och migration. Åldersstrukturer tas även upp på temat välfärd där man diskuterar hur denna 25 Malmö stad S:t Petri skola ska finansieras och för vem den ska planeras, genomföras. Lärare som undervisar i sociologi tar upp ålder som en viktig faktor i den teritära socialisationen. Genom de sociologiska metoderna intervju, enkät och observation belyses samhällets sociala strukturer. Lärare som undervisar i engelska, svenska och moderna språk strävar efter att vara öppna och medvetna och inte självklart falla in i en heteronormativ syn såväl vid mindre uppgifter, t.ex. konstruktion av översättningsmeningar, som i textdiskussioner. Många av de läromedel som används i svenska, engelska och moderna språk är uppbyggda kring jaget (den egna identiteten), och i fortsättningskurser på jaget och samhället och detta tillsammans med det faktum att det aktuella centrala innehållet i kurserna berör likabehandlingsgrunderna innebär att texter som skapar naturliga diskussioner kring ämnen som berör likabehandling medvetet väljs. Vidare är det viktigt att vara tolerant och öppen i mötet med eleverna men att tydligt markera om eleverna fäller kommentarer som går över gränsen. Elevernas tolerans främjas också av att de lär sig turtagning i samtal och diskussioner samt att lyssna på och respektera varandras åsikter. Ibland arbetar vi med rollspel där eleven får ikläda sig en roll som t.ex. en romankaraktär och resonera utifrån detta perspektiv. I svenskämnets syfte nämns följande innehåll: Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter. Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv. Detta innebär att lärarna väljer texter, filmer mm för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider. I ämnet svenska används till exempel med följande texter/ skönlitterär verk: Högläsaren (Schlink), Lust och fägring stor (Widerberg). Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. Vidare förs diskussioner i samband med litteraturhistorieundervisningen om hur olika epoker hanterade frågan. I svenska arbetar lärarna också med dagsaktuella tidningsartiklar och diverse filmer som rör diskrimineringsgrunden. I ämnesplanen för engelska står kommunikationens innehåll angivet. Bland annat följande är aktuellt för diskrimineringsgrunden: Levnadsvillkor, attityder, värderingar och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. I engelska används läromedelsserier som i hög grad 26 Malmö stad S:t Petri skola behandlar texter som berör likabehandling. I år 1 rör sig texterna mest kring den egna identiteten och i år 2 utvidgas begreppet och ett vidare samhällsperspektiv tas upp i utdrag ur romaner eller noveller. Även i moderna språk är kommunikationens innehåll: Personlig information; ämnesområden som är välbekanta för eleverna; intressen, vardagliga situationer, personer och platser; åsikter och känslor. Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där språket används. Detta innebär att lärarna väljer texter och filmer för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider och i olika länder. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. Vad gäller steg 1-3 i moderna språk klarar eleverna sällan av att läsa ett mer komplext innehåll på målspråket så där används läroböckerna (bl.a. Mais Oui, Lieber Deutsch och Alegria) och diskussioner som går ut på att kontrastera Sverige och målspråkslandet t.ex. vad gäller syn på ålder, könsroller etc. I språken utgår lärarna också från reklam som exempel på hur media styr vårt synsätt vad gäller sexualitet, kön och ålder. Lärare som undervisar i kurserna biologi och naturkunskap går igenom och diskuterar den biologiska bakgrunden till åldrande och till vissa sjukdomar som är kopplade till ökande ålder som t ex cancer och hjärtkärlsjukdomar. Lärare som undervisar i psykologi tar upp självuppfyllande profetia och går även in på utvecklingspsykologi, utvecklingskriser, diskriminering och ändrade livsvillkor. Ansvariga: Lärarna Datum när det ska vara klar: Vid läsårets slut. Annan kränkande behandling Mål Eleverna ska respektera andra människors egenvärde. Eleverna ska ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling. Åtgärder För elever som börjar årskurs 1 genomför skolan sedan flera år tillbaka en introduktion. Under en heldag får de nya eleverna lära känna varandra, sina mentorer och skolan. Varje klass får under denna dag göra samarbetsövningar vilka leds av musiklärare, lärare i idrott och hälsa, mentorer samt studentkår. Alla elever som börjar på skolan har samtal om skolans regler 27 Malmö stad S:t Petri skola och likabehandlingsplan med sin klass och sina mentorer. Skolledningen, Syv och elevhälsan presenterar sig för alla nya klasser på skolan. Friluftsdagar genomförs en gång per termin och läggs upp på sådant sätt att elever från olika program, årskurser och klasser träffas. Elevkåren och tillhörande utskott ordnar på eget initiativ aktiviteter som gynnar det sociala klimatet. I början av terminen ordnar elevkåren, tillsammans med skolan, en inspark av de nya eleverna. I slutet av läsåret anordnas utspark för treorna. Syftet är att de nya eleverna ska lära känna varandra och skolan. Även under detta år har spexet arbetat aktivt för att öka deltagandet och skapa en gemenskap på skolan. Förra läsåret startade spexets arbete med en workshop ledd av komikern Lena Frisk. Syftet med denna workshop var att både skapa ett mer professionellt spex och att diskutera och klargöra var gränserna går när det gäller skämt. Kan man skämta om allt? På vilket sätt? När blir det trakasserier och diskriminering? Under läsåret fick sedan årets spexstyrelse handledning av skolans genuspiloter. Anledningen till denna satsning på spexet var att tidigare års spex fått kritik av lärare och elever för att innehålla många kränkande skämt. Detta läsår ville spexet inte ha något extern stöd, de ville pröva själva att arbeta med det de hade lärt sig förra läsåret. Genuspiloterna fanns tillgängliga för handledning och träffade spexet vid två tillfällen. All personal är genom sitt agerande och förhållningssätt förebilder för hur goda relationer kan skapas. Personal talar inte illa om andra anställda, om elever eller vårdnadshavare/föräldrar. Generellt gäller att inte skämta på sådant sätt att det kan uppfattas kränkande. Att som vuxen ta ansvar för ett studieklimat som genomsyras av positiv attityd, respekt och ansvar. Lärare som undervisar i biologi och naturkunskap är måna om att eleverna ska kunna arbeta med vem som helst i klassrummet/labbsalen. Därför lottas exempelvis labbpartner fram ibland. Lärare som undervisar i engelska, svenska och moderna språk strävar efter att vara öppna och medvetna och inte självklart falla in i en heteronormativ syn såväl vid mindre uppgifter, t.ex. konstruktion av översättningsmeningar, som i textdiskussioner. Många av de läromedel som används i svenska, engelska och moderna språk är uppbyggda kring jaget (den egna identiteten), och i fortsättningskurser på jaget och samhället och detta tillsammans med det faktum att det aktuella centrala innehållet i kurserna berör likabehandlingsgrunderna innebär att texter som skapar naturliga diskussioner kring ämnen som berör likabehandling medvetet väljs. Vidare är det viktigt att vara tolerant och öppen i mötet med 28 Malmö stad S:t Petri skola eleverna men att tydligt markera om eleverna fäller kommentarer som går över gränsen. Elevernas tolerans främjas också av att de lär sig turtagning i samtal och diskussioner samt att lyssna på och respektera varandras åsikter. Ibland arbetar vi med rollspel där eleven får ikläda sig en roll som t.ex. en romankaraktär och resonera utifrån detta perspektiv. I den aktuella kursplanen för Svenska 1 nämns följande innehåll: dialekter och språklig variation i talat och skrivet språk som hänger samman med till exempel kön. Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer. Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier. Detta innebär att lärarna väljer texter, filmer mm för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. Vidare förs diskussioner i samband med litteraturhistorieundervisningen om hur olika epoker hanterade frågan. I svenska arbetar lärarna också med dagsaktuella tidningsartiklar och diverse filmer som rör diskrimineringsgrunden. I ämnesplanen för engelska står kommunikationens innehåll angiven. Bland annat följande är aktuellt för diskrimineringsgrunden: Levnadsvillkor, attityder, värderingar och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. I engelska används läromedelsserier som i hög grad behandlar texter som berör likabehandling. I år 1 rör sig texterna mest kring den egna identiteten och i år 2 utvidgas begreppet och ett vidare samhällsperspektiv tas upp i utdrag ur romaner eller noveller. Även i moderna språk är kommunikationens innehåll: Personlig information; ämnesområden som är välbekanta för eleverna; intressen, vardagliga situationer, personer och platser; åsikter och känslor. Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där språket används. Detta innebär att lärarna väljer texter och filmer för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider och i olika länder. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. Vad gäller steg 1-3 i moderna språk klarar eleverna sällan av att läsa ett mer komplext innehåll på målspråket så där används läroböckerna (bl.a. Prego, Einverstanden, De acuerdo och Genial) och diskussioner som går ut på att kontrastera Sverige och målspråkslandet t.ex. vad gäller syn på ålder, könsroller etc. I språken utgår lärarna också från reklam som exempel på hur media styr vårt synsätt vad gäller sexualitet, kön och ålder. Ansvariga: Lärarna Datum för när det ska vara klart: 29 Malmö stad S:t Petri skola Vid läsårets slut Kartläggning Kartläggningsmetoder År 2-enkäten Malmö stads gymnasieskolor genomför årligen en enkätundersökning som innehåller frågor kring trygghet, trivsel och likabehandling. Enkäten riktar sig till elever i år 2 och den genomfördes i oktober. Resultatet från S:t Petri skolas elever har jämförts med resultaten från de andra studieförberedande gymnasieskolorna. Av 227 åk 2-elever på S:t Petri skola besvarade 227 enkäten. På alla studieförberedande gymnasieskolor var det totalt 835 elever som besvarade enkäten. På S:t Petri skola har 57,7 % av enkäterna besvarats av tjejer, 40,5 % har besvarats av killar och 1,8 % har besvarats av annat. På alla högskoleförberedande gymnasieskolor har 52,8 % besvarats av tjejer, 44,7 % av killar och 2,5 % av annat. I kartläggning jämförs resultatet från i år med tidigare års elevsvar. Alla mentorer i år två diskuterar och återkopplar resultatet av år 2- enkäten till klasserna i början av år 3 då resultaten är sammanställda. Diskussion med likabehandlingsgruppen Under vårterminen träffades likabehandlingsgruppen vid ett tillfälle för att diskutera och utvärdera befintlig likabehandlingsplan samt ge förslag till skrivandet av den nya. Vid mötet fanns elevhälsan, genuspiloter, genuspedagog, lärare samt skolledning representerade. Diskussion med elevrepresentanter I april månad träffades elever från skolans spex, elevskyddsombud och påverkansutskott för att diskutera innevarande års likabehandlingsplan samt strategier för framtida likabehandlingsarbete. Elevkåren och jämställdhetsutskottet var också inbjudna men närvarade ej. Samtal med elevhälsan Samtal har förts med elevhälsan rörande trivsel, trygghet och kränkningar på skolan. Likaså har samtal förts om det stöd vi ger våra elever och vilka behov som finns på S:t Petri skola. 30 Malmö stad S:t Petri skola Områden som berörs i kartläggningen Samtliga diskrimineringsgrunder (kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning, funktionsnedsättning, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning och ålder) och diskriminering och trakasserier som hör samman med dem finns med i kartläggningen. Även frågor om annan kränkande behandling finns med. I den första studien berörs alla diskrimineringsgrunderna samt socioekonomiska faktorer. I År 2-enkäten berörs samtliga diskrimineringsgrunder, kännedom om likabehandlingsfrågor, relationer samt trygghet och trivsel. Mötet med likabehandlingsgruppen berör både befintlig likabehandlingsplan och år 2-enkäten. I samtal med elevhälsan har områdena trivsel, trygghet, kränkningar och stöd kartlagts. I diskussionen med elevrepresentanter berördes hela likabehandlingsplanen samt strategier för framtidens likabehandlingsarbete på skolan. Hur eleverna har involverats i kartläggningen År 2- enkäten har delats ut till alla tvåor på S:t Petri skola. Flera elever ingår för närvarande i likabehandlingsgruppen. Målet är att det ska vara minst två elevrepresentanter med vid gruppens möten. Alla mentorer i år två diskutera och återkopplar resultatet av år 2-enkäten till klasserna i början av år 3. Hur personalen har involverats i kartläggningen Allt material finns tillgängligt för alla medarbetare på S:t Petri skolas sida i Google Sites. Resultatet av kartläggningen har diskuterats i skolans kvalitets- och utvecklingsgrupp och därefter redovisats på en arbetsplatsträff. Mentorerna tar upp resultatet från år 2-enkäten till diskussion i sina klasser. Genuspiloterna är representanter i likabehandlingsgruppen. Elevhälsan (kurator och skolsköterska) har i likabehandlingsgruppen varit med och utvärderat föregående års likabehandlingsplan. Resultat och analys År 2-enkät De som arbetar på skolan bemöter mig på ett bra sätt: 97 % av S:t Petri skolas elever instämmer helt eller ganska mycket med detta påstående. Enligt läsåret 2013/2014 enkät höll 94 % av S:t Petri skolas elever helt eller ganska mycket med detta påstående. Eleverna på skolan bemöter varandra på ett bra sätt: 95 % av S:t Petri skolas elever instämmer helt eller ganska mycket med detta 31 Malmö stad S:t Petri skola påstående. Enligt läsåret 2013/2014 års enkät instämmer 95 % av S:t Petri skolas elever helt eller ganska mycket med detta påstående. Eleverna bemöter de som arbetar på skolan på ett bra sätt: 96 % av S:t Petri skolas elever instämmer helt eller ganska mycket med detta påstående. Enligt läsåret 2013/2014 års enkät instämmer 96 % av S:t Petri skolas elever instämmer helt eller ganska mycket med detta påstående. Ordning Jag känner till de ordningsregler som finns på min skola: (instämmer helt och ganska mycket) 89,9 % (2015) och 84,5 % (2014). Jag följer de ordningsregler som finns på min skola: (Instämmer helt eller ganska mycket) 97,4 % och 96 % (2014). Personalen på min skola ser till att ordningsreglerna följs: 92,1 % av S:t Petri skolas elever instämmer helt eller ganska mycket med detta påstående (2015). 86 % av S:t Petri skolas elever instämmer helt eller ganska mycket med detta påstående (2014). Jag har arbetsro under lektioner/ arbetspass: 86,8 % av S:t Petri skolas elever instämmer helt eller ganska mycket med detta påstående (2015). 85,5 % av S:t Petri skolas elever instämmer helt eller ganska mycket med detta påstående (2014). Orättvis behandling Har du känt dig orättvist behandlad på din nuvarande skola... …på grund av kön? (nej/ sällan) 95,2 % (2015) 93,6 (2014) …på grund av din etniska tillhörighet? (Nej/ sällan) 96,5 % (2015) 98,2 (2014) …på grund av din religion eller annan tro? (Nej/ sällan) 97,8 % (2015) 99,1% (2014) …på grund av sexuell läggning? (nej/ sällan) 99,1 % (2015) 99,6% (2014) …på grund av din funktionsnedsättning? (nej/ sällan) 98,7 % (2015) 99,1% (2014) ... på grund av din ålder (Nej/ sällan) 98,7 % (2015) 99,1 % (2014) …på grund av att du inte känner dig som en tjej och inte som en kille heller? (nej/ sällan) 99,1 % (2015) 100 % (2014) …på grund av något annat? (nej/ sällan) 93 % (2015) 98,6% (2014) 32 Malmö stad S:t Petri skola Trivsel och trygghet Hur trivs du på din nuvarande skola? (Mycket bra/ ganska bra) 96,9 % (2015) 96,8% (2014) Känner du dig trygg på din nuvarande skola? (Alltid/ för mesta) 98,3 % (2015) 99,1% (2014) Har du blivit hotad på din nuvarande skola... …på grund av ditt kön? (Nej, aldrig) 99,6 % (2015) 98,6% (2014) …på grund av etnisk tillhörighet? (Nej, aldrig) 100 % (2015) 99,6% (2014) …på grund av religion eller annan tro? (Nej, aldrig) 99,1 % (2015) 99,1 % (2014) …på grund av din sexuella läggning? (Nej, aldrig) 100 % (2015) 99,5 % (2014) …på grund av funktionsnedsättning? (Nej, aldrig) 99,6 % (2015) 99,5% (2014) …på grund av ålder? (Nej, aldrig) 99,6 % (2015) 99,5 % (2014) …på grund av att du inte känner dig som en tjej och inte en kille heller? (Nej, aldrig) 100 % (2015) 99,5% (2014) …på grund av något annat? (Nej, aldrig) 100 % (2015) 99,1 % (2014) Har du blivit utsatt för våld på din nuvarande skola… …på grund av ditt kön? 99,6 % (2015) 99,1 % (2014) …på grund av din etniska tillhörighet? (Nej, aldrig) 99,6 % (2015) 99,1% (2014) …på grund av din religion eller annan tro? (Nej, aldrig) 100 % (2015) 99,5 % (2014) …på grund av din sexuella läggning? (Nej, aldrig) 99,6 % (2015) 99,5 % (2014) …på grund av din funktionsnedsättning? (Nej, aldrig) 100 % (2015) 99,5 % (2014) …på grund av din ålder? (Nej, aldrig) 99,6 % (2015) 99,5 % (2014) …på grund av att du inte känner dig som en tjej och inte en kille heller? (Nej, aldrig) 100 % (2015) 99,5 % (2014) …på grund av något annat? (Nej, aldrig) 100 % (2015) 99,1 % (2014) Kränkningar Har du blivit kränkt på din nuvarande skola… …på grund av ditt kön? (Nej, aldrig) 96,5 % (2015) 90 % (2014) …på grund av din etniska tillhörighet? (Nej, aldrig) 97,8 % (2015) 95 % (2014) …på grund av din religion eller något annat som du tror på? (Nej, aldrig) 98,2 % (2015) 95,5% (2014) …på grund av din sexuella läggning? (Nej, aldrig) 99,1 % (2015) 98,6 % (2014) …på grund av din funktionsnedsättning? (Nej, aldrig) 99,1 % (2015) 98,6 % (2014) …på grund av din ålder? (Nej, aldrig) 98,7 % (2015) 99,1% (2014) …på grund av att du inte känner dig som en tjej och inte en kille heller? (Nej, aldrig) 33 Malmö stad S:t Petri skola 99,1 % (2015) 99,1% (2014) …på grund av något annat? (Nej, aldrig) 97,8 % (2015) 97,7% (2014) Har någon på din nuvarande skola skämtat på ett sätt som känns kränkande för dig… …på grund av kön? (aldrig) 91,2 % (2015) 83,6% (2014) …på grund av etnisk tillhörighet? (Aldrig) 93,8 % (2015) 87,7% (2014) …på grund av din religion eller något annat som du tror på? (Aldrig) 94,7 % (2015) 91,4% (2014) …på grund av din sexuella läggning? (Aldrig) 98,2 % (2015) 97,3% (2014) …på grund av funktionsnedsättning? (Aldrig) 98,7 % (2015) 96,4% (2014) …på grund av ålder? (Aldrig) 97,4 % (2015) 97,7% (2014) …på grund av att du inte känner dig som en tjej och inte en kille heller? (Aldrig) 97,8 % (2015) 99,1% (2014) …på grund av något annat? (Aldrig) 94,7 % (2015) 96,4% (2014) Har du blivit sexuellt trakasserad på din skola? (Nej) 98,2 % (2015) Har du blivit kränkt, hotad eller utsatt för våld? (Nej) 96 % (2015) 88,2 % (2014) Berättade du eller anmälde du till någon i personalen att du blivit utsatt för kränkning eller våld? (Ja) 29,2 % (2015) 38 % (2014) Skolan har tydligt förklarat mina rättigheter och skyldigheter: (Instämmer helt/mycket) 71 % (2015) 65,9% (2014) Lärare ger mig kunskaper om jämställdhet, sexualitet och likabehandling som jag har nytta av: (Alla lärare/ de flesta lärare) 36,3 % (2015) 45,2% (2014) Analys 2015 Eleverna uppger att de som arbetar på skolan bemöter de på ett bra sätt i större utsträckning jämfört med förra året (97 % jämfört med 94 %). När det gäller bemötande elever emellan samt hur elever bemöter de som arbetar på skolan, är det ingen skillnad jämfört med förra året. På punkterna ordningsregler, hur personalen ser till att ordningsreglerna följs samt arbetsro under arbetspassen har skolan förbättrats. När det gäller arbetsro under arbetspassen är det 13,2 %, ca 30 elever, som upplever oro under lektionerna. Detta är från lärarhåll inte tillfredsställande. På punkterna om orättvis behandling ser vi att skolan förbättrats på punkten kön. Fler känner sig orättvist behandlade på grund av etnicitet, religion, sexuell läggning, 34 Malmö stad S:t Petri skola funktionsnedsättning, ålder, på grund av att man inte känner sig som en tjej eller kille heller och annat. Försämringen ligger mellan 0,4 till 1,7 procentenheter. Störst försämring har skolan på punkten om något annat, - 5,6 procentenheter. Eftersom det inte är känt vad något annat innebär är det svårt att arbeta med resultatet. Frågan bör omformuleras så att skolan kan bemöta elevernas känsla över orättvis behandling på ett konstruktivt sätt. Skolan har förbättrats med avseende på trivsel men försämrats med avseende på om man känner sig trygg på skolan. Fyra elever uppger att de sällan/aldrig känner sig trygga på skolan. Detta är naturligtvis inte bra då alla elever har rätt att känna sig trygga på sin skola. När det gäller hot har skolan förbättrats på alla punkter utom religion eller annan tro som ligger på samma nivå som förra året. Sammantaget har skolan inte försämrats i något avseende när det gäller hot. På frågan om man blivit utsatt för våld på sin nuvarande skola kan vi se en förbättring gällande samtliga punkter. När det gäller kränkningar ser skolan en förbättring på samtliga punkter förutom ålder där det finns en försämring på 0,4 procentenheter. När det gäller kränkande skämt har skolan förbättrats på punkterna kön, etniskt tillhörighet, religion eller annan tro, sexuell läggning och funktionsnedsättning. Den största förbättringen kan ses på kön och etnisk tillhörighet där det finns en ökning på 7,6 respektive 6,1 procentenheter. Skolan har diskuterat och aktivt jobbat med skämtkulturen på skolan på bland annat mentorstid och spex. När det gäller punkterna ålder, om man inte känner sig som tjej eller kille heller och annat har skolan försämrats. Den högsta försämringen är på punkten annat, - 1,7 procentenheter. Förra året kunde vi se en positiv utveckling i att fler elever valde att tala om att de blivit utsatta. Tyvärr har vi en försämring på 9 procentenheter på denna punkt 2015. Likaså har skolan en försämring på 8,9 procentenheter när det gäller den kunskap lärarna ger eleverna om jämställdhet, sexualitet och likabehandling. Lärarna upplever att de alla arbetar med dessa frågor ofta, men att det måste bli mer tydligt för eleverna när och med vad de arbetar med- syfte/mål. Skolan har förbättrats när det gäller att förklara elevernas rättigheter och skyldigheter. 35 Malmö stad S:t Petri skola Diskussion med likabehandlingsgruppen Likabehandlingsgruppen började sitt möte 30 april, 2015, med att gå igenom befintlig likabehandlingsplan och diskutera insatser som gjorts under läsåret. Diskussionen fortsatte med utgångspunkt i år 2 – enkäten. Förutom själva resultaten samtalades det om att resultatet från år 2 – enkäten måste göras elevvänlig så att mentorerna på ett tydligare och lättare sätt kan förmedla resultatet till eleverna. Vidare diskuterades att likabehandlingsplanen måste göras mer lättillgänglig och begriplig för skolans elever. Genuspiloterna har tillsammans med skyddsombuden påbörjat ett arbete kring detta som ska fortsätta under läsåret 2015/2016. Dessutom diskuterades lärarnas roll i skolans likabehandlingsarbete. Analys: Lärarna måste bli tydligare i sina ämnen gällande när och varför de tar upp likabehandlingsfrågor. Förhoppningsvis kommer elevskyddsombudens arbete tillsammans med genuspiloterna leda till ökad medvetenhet om skolans likabehandlingsplan. Diskussion med elevrepresentanter Till mötet med elevrepresentanterna kallades representanter från elevkåren, spexet, jämställdhetsutskottet, påverkansutskottet och elevskyddsombuden. Elevkåren och jämställdhetsutskottet uteblev. Eleverna som representerade spexet var nöjda med fjolårets spex och upplevde att de fått till en högre nivå på skämten där de lyft fokus från homosexuella och människor med annan etnisk bakgrund, till att istället fokusera på skämt med stor igenkänningsfaktor. Även under detta år har spexet arbetat aktivt för att öka deltagandet och skapa en gemenskap på skolan. Förra läsåret startade spexets arbete med en workshop ledd av komikern Lena Frisk. Syftet med denna workshop var att både skapa ett mer professionellt spex och att diskutera och klargöra var gränserna går när det gäller skämt. Kan man skämta om allt? På vilket sätt? När blir det trakasserier och diskriminering? Under läsåret fick sedan årets spexstyrelse handledning av skolans genuspiloter. Anledningen till denna satsning på spexet var att tidigare års spex fått kritik av lärare och elever för att innehålla många kränkande skämt. Detta läsår ville spexet inte ha något extern stöd, de ville pröva själva att arbeta med det de hade lärt sig förra läsåret. Genuspiloterna fanns tillgängliga för handledning och träffade spexet vid två tillfällen. År 2 – enkätens resultat diskuterades med elevrepresentanterna. Eleverna önskar en genomgång av resultaten i samtliga klasser och inte enbart med år 2 – eleverna som svarat på frågorna. Eleverna lyfte att det behövs samtal om likabehandlingsfrågor under alla tre åren de går på gymnasiet. Vidare önskar eleverna att lärare tydligare påtalar att det är just likabehandlingsfrågor som diskuterats. Dessutom anser de att vidareutbildning i likabehandlingsfrågor 36 Malmö stad S:t Petri skola behövs. Främst bör utbildningen vara för lärare så att de kan känna sig bekväma i diskussioner och situationer som rör frågorna. De föreslog även att lärarna skulle reflektera mer kring sin undervisning, ur ett likabehandlingsperspektiv. Alla representanter diskuterade hur likabehandlingsplanen kan spridas och göras mer elevvänlig. Genuspiloternas arbete med elevskyddsombuden där foldrar, filmer och broschyrer skapas diskuterades. Analys: Spexet har för tredje året i rad blivit bättre ur ett likabehandlingsperspektiv. Arbetet med elevskyddsombuden för att sprida likabehandlingsplanen ska fortsätta. År 2 – enkätens resultat bör göras mer elevvänlig och gås igenom med eleverna. Samtal med elevhälsan Skolsköterskans uppfattning via möten och samtal med elever är att de flesta elever trivs på skolan, känner en gemenskap och säger om skolan ”man får vara som man är och accepteras”. Skolsköterskan erbjuder alla åk 1 elever en hälsoundersökning och där ingår också ett hälsosamtal. Frågor som tas upp i samtalet är skolsituationen, inlärning, kamratrelationer/familj, fritid/fysisk aktivitet, kost, sömn, puberteten, sex & samlevnad/prevention/relationer, TAD, hälsoproblem/livsstilsfrågor. Elevhälsan möter också elever med olika funktionsnedsättningar och då skapas åtgärdsprogram för att möta elevens alla behov. För närvarande har skolan två elevassistenter för hjälp åt elever med funktionsnedsättningar. Kontrollelever kallas regelbundet för olika typer av kontroller. Analys: S:t Petri skola lägger stor vikt vid elevhälsan och arbetar för att elever med funktionsnedsättningar får hjälp. Samtal med speciallärare Specialläraren träffar de elever som är i behov av särskilt stöd och hjälper dem samt besöker alla klasser och undervisar i studieteknik och -planering. Specialläraren beställer in material och teknik som behövs för stödet samt ansvarar för de pedagogiska kartläggningarna. Dessutom ägnar sig specialläraren åt det behov av stöd som finns i ämnet matematik framför allt på samhällsprogrammet. Under den tid som stödet funnits på skolan har rutiner och strategier utvecklats för att fånga upp och stötta elever. Under kommande läsår ska dessa förbättras och utvecklas. Detta är en process som ständigt pågår. Analys: Specialläraren bedriver ett stort arbete för att kartlägga elevers behov samt hjälpa eleverna på bästa sätt. 37 Malmö stad S:t Petri skola Förebyggande åtgärder Socialt klimat Mål Målet för S:t Petri skola är ett relationellt arbetssätt och en miljö där elever och personal känner sig trygga och väl omhändertagna. Åtgärder För att verka för detta deltar alla elever som börjar på skolan i introduktionsdagarna där de tillsammans med mentorer, lärare och elevkår gör samarbetsövningar för att gynna sammanhållningen och trivseln. S:t Petri skola har lagt upp en plan för mottagandet av år 1 elever där de den första dagen möter sina mentorer, visas runt på skolan och får viktig information utan övriga elever i huset. De har "lära-känna-aktiviteter" i klassrummet, gemensam lunch med mentorerna och samling i aulan för viktig information. I klassrummet diskuteras även respekt samt de regler som finns på skolan. Mentorsprojektet är ett projekt för vilket berörda mentorer får tid i sin tjänstefördelning att genomföra. Projektet går ut på att mentorerna med handledning av kurator och utifrån ett system har samtal med sina mentorselever varje termin under deras tid på S:t Petri skola. Samtalen fokuserar främst på elevernas trivsel och studiesituation. För att öka trivsel och hälsa hos eleverna satsar skolan på friluftsdagar. För närvarande har skolan en friluftsdag per termin. De läggs upp på sådant sätt att elever från olika program, årskurser och klasser träffas. Då skolan enligt kartläggningen ligger fortsatt bra till när det gäller ordning, trivsel och trygghet ämnar skolan fortsätta med dessa åtgärder. Skolans genuspedagog har besökt samtliga klasser och informerat om elevinflytande. Detta som ett led i arbetet med det projekt kring elevinflytande som hon påbörjade förra läsåret med elever från beteendeinriktningen. Projektet resulterade då i en handbok för lärare om hur elever kan ges mer inflytande över undervisningen. Organisationen Ungdom Mot Rasism (UMR) har inom ramen för likabehandlingsprojektet Normbrytande rättigheter under läsåret haft en större satsning på skolan. Två projektledare från UMR har utbildat och haft workshops med fem olika klasser. 38 Malmö stad S:t Petri skola Under vårterminen 2015 har de elever som läser kursen Samhällskunskap 1b deltagit i samlevnadsprojektet Kärleken är fri. Projektet har tagit upp frågan kring individens rättighet att välja identitet och grupptillhörighet i relation till kärlek, familj, kultur, tradition och samhälle. Projektet har drivits av Rädda Barnen och pågått i två veckor. Rädda Barnen har utifrån processledarnas dokumentation kommit med förslag på områden som skolan kan arbeta vidare med. Rädda Barnen föreslår att skolan kontaktar organisationen Män för jämställdhet som arbetar med frågor om män, maskulinitet, jämställdhet och våld samt deltagande av metodmaterialet Machofabriken som belyser normer kring manlighet, kan hjälpa skolan i dess arbete kring dessa frågor. Under vårterminen 2015 har två klasser i åk 2 på samhällsprogrammet deltagit i en interaktiv teaterverkstad. Teater Struktur har haft föreställningen LEKEN på skolan. Tillsammans med skådespelare har deltagarna fått utforska hur fördelningen av makt i samhället kan (re)producera normer och strukturell rasism. Deltagarna har fått analysera sin plats i samhällets system på både individ- och samhällsnivå. Elevkår och tillhörande utskott ordnar på eget initiativ aktiviteter som gynnar det sociala klimatet. I början av terminen ordnar elevkåren en inspark av de nya eleverna. I slutet av läsåret anordnas utspark för treorna. Syftet är att de nya eleverna ska lära känna varandra och skolan. Under året har spexet arbetat aktivt för att öka deltagandet i och skapa en gemenskap på skolan. För att öka trivsel och minska diskriminering finns flera utskott på skolan, exempelvis jämställdhetsutskottet. Förra året framkom att jämställdhetsutskottet behöver handledning av genuspiloter, genuspedagog eller i skyddsombudsgruppen beroende på vilket som passar dem bäst, för att kunna bedriva sitt arbete. Detta har inte skett och behöver göras läsåret 2015/2016. Motivering Enligt år 2-enkäten trivs en mycket stor del av eleverna på skolan och en förklaring till detta kan vara att S:t Petri skola lägger mycket energi och resurser på att eleverna ska trivas. Ansvariga: Lärare och skolledning Datum när det ska vara klart: Pågående under hela läsåret 39 Malmö stad S:t Petri skola Kön Mål Inga elever ska uppleva diskriminering eller kränkning med koppling mot diskrimineringsgrunden kön. Åtgärder På S:t Petri skola arbetar för närvarande två färdigutbildade genuspiloter som ingår i genuspiloternas nätverk och som tillsammans med skolledningen författat handlingsplaner för skolan. Genuspiloterna finns representerade i likabehandlingsgrupper i Malmö- stad. Från vårterminen 2015 går ytterligare fyra lärare genuspedagogsutbildningen. På skolan finns dessutom en genuspedagog. Under 2014/2015 har genuspiloterna startat ett arbete tillsammans med elevskyddsombuden som går ut på att sprida likabehandlingsplanen till eleverna och medvetandegöra eleverna kring likabehandlingsfrågor. Detta arbete kommer fortsätta under nästa läsår. Genuspiloterna har även haft en stöttande roll vid spexets arbete. Jämställdhet är en stående punkt på dagordningen på arbetsplatsträffarna och samverkansmöten. Elever på skolan har på eget initiativ startat ett jämställdhetsutskott med avsikt att verka för en mer jämställd skola. Dessa kommer erbjudas stöd läsåret 2015/2016. Skolan deltar i sex- och samlevnadsprojektet - “Så sant“och har helt utifrån elevernas önskemål planerat sex och samlevnadsundervisningen på skolan. Undervisningen berör frågor kring könsroller och sexualitet. En plan för hur skolan ska arbeta med sex och samlevnad har skrivits utifrån “Så sant “ och skolans elever. Denna har reviderats och implementerats under 2014/2015. Arbetet utifrån planen ska fortsätta 2015/2016. Elevkår och tillhörande utskott ordnar på eget initiativ aktiviteter som gynnar det sociala klimatet. I början av terminen ordnar elevkåren en inspark av de nya eleverna. I slutet av läsåret anordnas utspark för treorna. Syftet är att de nya eleverna ska lära känna varandra och skolan. Under året har spexet arbetat aktivt för att öka deltagandet i och skapa en gemenskap på skolan. Flera utskott finns för att öka trivsel och minska diskriminering, exempelvis jämställdhetsutskottet. Skolans genuspedagog har besökt samtliga klasser och informerat om elevinflytande. Detta som ett led i arbetet med det projekt kring elevinflytande som hon påbörjade förra läsåret med elever från beteendeinriktningen. Projektet resulterade då i en handbok för lärare om hur elever kan ges mer inflytande över undervisningen. 40 Malmö stad S:t Petri skola Organisationen Ungdom Mot Rasism (UMR) har inom ramen för likabehandlingsprojektet Normbrytande rättigheter under läsåret haft en större satsning på skolan. Två projektledare från UMR har utbildat och haft workshops med fem olika klasser. Under vårterminen 2015 har de elever som läser kursen Samhällskunskap 1b deltagit i samlevnadsprojektet Kärleken är fri. Projektet har tagit upp frågan kring individens rättighet att välja identitet och grupptillhörighet i relation till kärlek, familj, kultur, tradition och samhälle. Projektet har drivits av Rädda Barnen och pågått i två veckor. Rädda Barnen har utifrån processledarnas dokumentation kommit med förslag på områden som skolan kan arbeta vidare med. Rädda Barnen föreslår att skolan kontaktar organisationen Män för jämställdhet som arbetar med frågor om män, maskulinitet, jämställdhet och våld samt deltagande av metodmaterialet Machofabriken som belyser normer kring manlighet, kan hjälpa skolan i dess arbete kring dessa frågor. Under vårterminen 2015 har två klasser i åk 2 på samhällsprogrammet deltagit i en interaktiv teaterverkstad. Teater Struktur har haft föreställningen LEKEN på skolan. Tillsammans med skådespelare har deltagarna fått utforska hur fördelningen av makt i samhället kan (re)producera normer och strukturell rasism. Deltagarna har fått analysera sin plats i samhällets system på både individ- och samhällsnivå. Motivering Malmö stad har gjort stora satsningar på utvecklingsarbete kring genusfrågor vilket S:t Petri skola har anammat och arbetat vidare med. Enligt år 2 – enkäten känner sig, jämfört med förra året, färre elever kränkta på grund av kön. På denna punkt har skolan förbättrats avsevärt. Insatserna har gjort stor nytta. Ansvariga: Genuspiloter Läraren på Beteendeprogrammet Undervisande lärare år 1 Datum när det ska vara klart: Pågående under läsåret Etnisk tillhörighet Mål Inga elever ska uppleva diskriminering eller kränkning med koppling mot diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet. 41 Malmö stad S:t Petri skola Åtgärder På S:t Petri skola drivs ett projekt om språkutvecklande arbetssätt. Detta projekt leds av en förstelärare som håller i seminarier för representanter från skolans ämnesgrupper. Målet är att utveckla undervisningen så att språket inte blir ett hinder för lärande och bedömning samt att elevernas skolspråk förbättras. Skolans genuspedagog har besökt samtliga klasser och informerat om elevinflytande. Detta som ett led i arbetet med det projekt kring elevinflytande som hon påbörjade förra läsåret med elever från beteendeinriktningen. Projektet resulterade då i en handbok för lärare om hur elever kan ges mer inflytande över undervisningen. Organisationen Ungdom Mot Rasism (UMR) har inom ramen för likabehandlingsprojektet Normbrytande rättigheter under läsåret haft en större satsning på skolan. Två projektledare från UMR har utbildat och haft workshops med fem olika klasser. Under vårterminen 2015 har de elever som läser kursen Samhällskunskap 1b deltagit i samlevnadsprojektet Kärleken är fri. Projektet har tagit upp frågan kring individens rättighet att välja identitet och grupptillhörighet i relation till kärlek, familj, kultur, tradition och samhälle. Projektet har drivits av Rädda Barnen och pågått i två veckor. Rädda Barnen har utifrån processledarnas dokumentation kommit med förslag på områden som skolan kan arbeta vidare med. Rädda Barnen föreslår att skolan kontaktar organisationen Män för jämställdhet som arbetar med frågor om män, maskulinitet, jämställdhet och våld samt deltagande av metodmaterialet Machofabriken som belyser normer kring manlighet, kan hjälpa skolan i dess arbete kring dessa frågor. Genuspiloterna har startat ett arbete med elevskyddsombuden som går ut på att sprida likabehandlingsplanen och likabehandlingsfrågor bland eleverna. Detta arbete kommer att fortsätta läsåret 2015/2016. Motivering På S:t Petri skola finns det ett fåtal elever som upplever att de blir orättvist behandlade på grund av sin etniska tillhörighet. Förhoppningsvis kan denna typ av projekt förbättra situationen för dessa elever samt ge lärarna bättre insikter. Ansvariga: Lärare Genuspiloter Skolledning Datum när det ska vara klart: 42 Malmö stad S:t Petri skola Pågående under läsåret Religion eller annan trosuppfattning Mål Inga elever ska uppleva diskriminering eller kränkning med koppling mot diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning. Åtgärder Varje år anordnar skolan en resa till Auschwitz för elever i år tre. Detta är uppstarten för presentationer som eleverna håller för sina klasser när de kommer hem. Några elever presenterar resan i form av lektioner eller redovisningar, andra i form av bloggar eller hemsidor. Elevernas presentationer behandlar på olika sätt kränkningar och diskriminering mot religion eller annan trosuppfattning. Lärare som undervisar i religion för diskussion med eleverna. Alla lärare uppmärksammar om elever uppträder på ett sådant sätt att det strider mot skolans värdegrund. Skolans genuspedagog har besökt samtliga klasser och informerat om elevinflytande. Detta som ett led i arbetet med det projekt kring elevinflytande som hon påbörjade förra läsåret med elever från beteendeinriktningen. Projektet resulterade då i en handbok för lärare om hur elever kan ges mer inflytande över undervisningen. Organisationen Ungdom Mot Rasism (UMR) har inom ramen för likabehandlingsprojektet Normbrytande rättigheter under läsåret haft en större satsning på skolan. Två projektledare från UMR har utbildat och haft workshops med fem olika klasser. Under vårterminen 2015 har de elever som läser kursen Samhällskunskap 1b deltagit i samlevnadsprojektet Kärleken är fri. Projektet har tagit upp frågan kring individens rättighet att välja identitet och grupptillhörighet i relation till kärlek, familj, kultur, tradition och samhälle. Projektet har drivits av Rädda Barnen och pågått i två veckor. Rädda Barnen har utifrån processledarnas dokumentation kommit med förslag på områden som skolan kan arbeta vidare med. Rädda Barnen föreslår att skolan kontaktar organisationen Män för jämställdhet som arbetar med frågor om män, maskulinitet, jämställdhet och våld samt deltagande av metodmaterialet Machofabriken som belyser normer kring manlighet, kan hjälpa skolan i dess arbete kring dessa frågor. Genuspiloterna har startat ett arbete med elevskyddsombuden som går ut på att sprida likabehandlingsplanen och likabehandlingsfrågor bland eleverna. Detta arbete kommer att fortsätta läsåret 2015/2016. 43 Malmö stad S:t Petri skola Motivering Denna problematik är väldigt liten på skolan men vi arbetar i förebyggande syfte. Ansvariga: Lärare Genuspiloter Skolledning Datum när det ska vara klart: Pågående under läsåret Sexuell läggning Mål Inga elever ska uppleva diskriminering eller kränkning med koppling mot diskrimineringsgrunden sexuell läggning. Åtgärder Skolan har deltagit i sex och samlevnadsprojektet - “Så sant” och har helt utifrån elevernas önskemål planerat sex och samlevnadsundervisningen på skolan. Undervisningen berör frågor kring könsroller och sexualitet. Temat har lagts in som ett löpande projekt för elever i år 1. Genuspiloterna handleder skolans spexstyrelse för att få spexdeltagarna att reflektera över likabehandlingsfrågor och producera ett spex som inte bara skämtar om kön och homosexualitet. Handledningen har gett effekt på de senaste tre årens spex och kommer därför att fortsätta. Skolans genuspedagog har besökt samtliga klasser och informerat om elevinflytande. Detta som ett led i arbetet med det projekt kring elevinflytande som hon påbörjade förra läsåret med elever från beteendeinriktningen. Projektet resulterade då i en handbok för lärare om hur elever kan ges mer inflytande över undervisningen. Organisationen Ungdom Mot Rasism (UMR) har inom ramen för likabehandlingsprojektet Normbrytande rättigheter under läsåret haft en större satsning på skolan. Två projektledare från UMR har utbildat och haft workshops med fem olika klasser. Under vårterminen 2015 har de elever som läser kursen Samhällskunskap 1b deltagit i samlevnadsprojektet Kärleken är fri. Projektet har tagit upp frågan kring individens rättighet att välja identitet och grupptillhörighet i relation till kärlek, familj, kultur, tradition och samhälle. Projektet har drivits av Rädda Barnen och pågått i två veckor. 44 Malmö stad S:t Petri skola Rädda Barnen har utifrån processledarnas dokumentation kommit med förslag på områden som skolan kan arbeta vidare med. Rädda Barnen föreslår att skolan kontaktar organisationen Män för jämställdhet som arbetar med frågor om män, maskulinitet, jämställdhet och våld samt deltagande av metodmaterialet Machofabriken som belyser normer kring manlighet, kan hjälpa skolan i dess arbete kring dessa frågor. Genuspiloterna har startat ett arbete med elevskyddsombuden som går ut på att sprida likabehandlingsplanen och likabehandlingsfrågor bland eleverna. Detta arbete kommer att fortsätta läsåret 2015/2016. Jämställdhetsutskottet kommer att få stöd och handledning i sitt arbete. Motivering Klimatet på skolan har enligt år-2 enkäten fått bättre resultat gällande kränkningar och skämt angående sexuell läggning. Ansvariga: Genuspiloter Lärare Skolledning Datum när det ska vara klart: Pågående under läsåret Funktionshinder Mål Inga elever ska uppleva diskriminering eller kränkning med koppling mot diskrimineringsgrunden funktionshinder. Åtgärder Den typ av funktionshinder som S:t Petri skola möter är snarare funktionsnedsättningar som tillexempel CP-skada, dyslexi, ADHD och ADD. För att möta dessa elever har skolan välfungerande system där speciallärare och elevhälsan arbetar tillsammans. Skolans genuspedagog har besökt samtliga klasser och informerat om elevinflytande. Detta som ett led i arbetet med det projekt kring elevinflytande som hon påbörjade förra läsåret med elever från beteendeinriktningen. Projektet resulterade då i en handbok för lärare om hur elever kan ges mer inflytande över undervisningen. Organisationen Ungdom Mot Rasism (UMR) har inom ramen för likabehandlingsprojektet Normbrytande rättigheter under läsåret haft en större satsning 45 Malmö stad S:t Petri skola på skolan. Två projektledare från UMR har utbildat och haft workshops med fem olika klasser. Under vårterminen 2015 har de elever som läser kursen Samhällskunskap 1b deltagit i samlevnadsprojektet Kärleken är fri. Projektet har tagit upp frågan kring individens rättighet att välja identitet och grupptillhörighet i relation till kärlek, familj, kultur, tradition och samhälle. Projektet har drivits av Rädda Barnen och pågått i två veckor. Rädda Barnen har utifrån processledarnas dokumentation kommit med förslag på områden som skolan kan arbeta vidare med. Rädda Barnen föreslår att skolan kontaktar organisationen Män för jämställdhet som arbetar med frågor om män, maskulinitet, jämställdhet och våld samt deltagande av metodmaterialet Machofabriken som belyser normer kring manlighet, kan hjälpa skolan i dess arbete kring dessa frågor. Genuspiloterna har startat ett arbete med elevskyddsombuden som går ut på att sprida likabehandlingsplanen och likabehandlingsfrågor bland eleverna. Detta arbete kommer att fortsätta läsåret 2015/2016. Motivering S:t Petri skola anser sig utifrån år 2-enkäten och samtal med elevhälsan ha ett välfungerande system. Ansvariga: Skolledning Speciallärare Elevhälsan Datum när det ska vara klart: Pågående under hela läsåret Sexuella trakasserier Mål Inga elever ska uppleva sexuella trakasserier. Åtgärder På S:t Petri skola arbetade under läsåret 14/15 två färdigutbildade genuspiloter samt en genuspedagog, som alla ingick i genuspiloternas nätverk och som tillsammans med skolledningen författade handlingsplaner för skolan. Målet med läsåret 2014/2015 var att skapa kanaler och plattformar för att nå ut till eleverna. Genuspiloterna har startat ett arbete med elevskyddsombuden som går ut på att sprida likabehandlingsplanen och likabehandlingsfrågor bland eleverna. Detta arbete kommer att fortsätta läsåret 2015/2016. En site på Google har skapats där 46 Malmö stad S:t Petri skola information, tips och material rörande genusfrågor kommer att visas för lärarna. Genuspiloterna fortsätter framgent sitt arbete på samma sätt som de gjort under föregående läsår. Återigen ska genuspiloterna även handleda skolans spexstyrelse för att få spexet att reflektera över likabehandlingsfrågor samt producera ett spex som inte bara skämtar om kön och homosexualitet. Skolan deltar i sex och samlevnadsprojektet - “Så sant” och har helt utifrån elevernas önskemål planerat sex och samlevnadsundervisningen på skolan. Undervisningen berör frågor kring könsroller och sexualitet. All personal uppmärksammar om elever uppträder på ett sådant sätt att det strider mot skolans värdegrund. Skolans genuspedagog har besökt samtliga klasser och informerat om elevinflytande. Detta som ett led i arbetet med det projekt kring elevinflytande som hon påbörjade förra läsåret med elever från beteendeinriktningen. Projektet resulterade då i en handbok för lärare om hur elever kan ges mer inflytande över undervisningen. Organisationen Ungdom Mot Rasism (UMR) har inom ramen för likabehandlingsprojektet Normbrytande rättigheter under läsåret haft en större satsning på skolan. Två projektledare från UMR har utbildat och haft workshops med fem olika klasser. Under vårterminen 2015 har de elever som läser kursen Samhällskunskap 1b deltagit i samlevnadsprojektet Kärleken är fri. Projektet har tagit upp frågan kring individens rättighet att välja identitet och grupptillhörighet i relation till kärlek, familj, kultur, tradition och samhälle. Projektet har drivits av Rädda Barnen och pågått i två veckor. Rädda Barnen har utifrån processledarnas dokumentation kommit med förslag på områden som skolan kan arbeta vidare med. Rädda Barnen föreslår att skolan kontaktar organisationen Män för jämställdhet som arbetar med frågor om män, maskulinitet, jämställdhet och våld samt deltagande av metodmaterialet Machofabriken som belyser normer kring manlighet, kan hjälpa skolan i dess arbete kring dessa frågor. Motivering I år 2 - enkäten anger 1,8 % att de blivit sexuellt trakasserade. Arbetet har inte nått 0 % och måste därför fortgå. Ansvariga: Genuspiloter Lärare 47 Malmö stad S:t Petri skola Skolledning Datum när det ska vara klart: Pågående under läsåret Rutiner för akuta situationer Policy Diskriminering eller trakasserier enligt diskrimineringsgrunderna, sexuella trakasserier eller annan kränkande behandling får under inga omständigheter förekomma i skolans verksamhet. Nolltolerans gäller på S:t Petri skola. Arbetsrättsliga åtgärder vidtas om skolans personal diskriminerar eller trakasserar elever samt om personal anställd vid skolan inte snarast anmäler till rektor när de får kännedom om elevs upplevda diskriminering, upplevda trakasserier eller annan kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Rektor träffar representanter från varje klass under hela läsåret (minst två möten per termin). Den medicinska elevhälsan har ett program för hälsosamtal. I de samtalen tas frågor om trivsel upp. Skolsköterskan gör en avkodad sammanställning som blir underlag till likabehandlingsgruppens arbete med planen. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Förutom undervisande lärare - skolledning, kurator, skolsköterska, specialpedagog och elevens mentorer. Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera 1. I det ögonblick som någon hos skolans personal får kännedom om att en elev upplever sig vara utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling blir ett formellt förvaltningsärende till, vilket innebär att det råder dokumentationsskyldighet (15 § förvaltningslagen). Även när elever i det privata upplever sig ha blivit diskriminerade eller kränkta på annat sätt (t.ex. på ett privat Facebook-konto) och upplevelsen av diskriminering/kränkning påverkar skolsituationen eftersom de som ev. diskriminerar/kränker i det privata går på samma skola har skolan samma skyldigheter som om diskrimineringen/kränkningen primärt hade ägt rum i skolan. Även diskriminering/annan kränkande behandling som en personal ev. gör sig skyldig till i förhållande till elev omfattas av denna ärendegång. Den personal som får kännedom om elevens upplevda utsatthet ska således skriva en daterad och 48 Malmö stad S:t Petri skola underskriven tjänsteanteckning med den relevanta informationen om detta. 2. Denna första dokumentation i ärendet ska omedelbart tillställas rektor. Personalen som har fått kännedom om elevens upplevda utsatthet är anmälningsskyldig till rektor enligt lag (6 kap. 10 § skollagen). I fall rektor skulle vara utpekad som den diskriminerande/på annat sätt kränkande part ska anmälan göras till Utbildningsdirektören. Där det i fortsättning står rektor tar i sådana fall där rektor själv är utpekad Utbildningsdirektören över de uppgifter som i vanliga fall åligger rektor. 3. Rektorn öppnar omedelbart det formella och diarieförda ärendet om diskriminering/annan kränkande behandling, i vilket anmälan utgör aktbilaga 1. Ärendet kan öppnas såsom en pappersakt eller en digital akt i kommunens ärendehanteringssystem. 4. Rektor är skyldig att anmäla alla anhängiggjorda ärenden till Utbildningsnämnden. Det görs till ingrid.på[email protected]. 5. Rektor är även skyldig att skyndsamt (helst omedelbart, dock senast inom en vecka) inleda en formell utredning. Rektorn ska objektivt utreda vad som har hänt, vilka behov av åtgärder som föreligger i förhållande till händelserna och vilka åtgärder som skäligen kan komma i fråga. Inom ramen för rektorns utredning kan rektorn uppdra åt annan personal att föra vissa samtal med de inblandade. Alla muntliga uppgifter som tillförs ärendet, t.ex. genom samtal med de inblandade, vårdnadshavarna, ev. vittnen, personal ska dokumenteras och i kronologisk ordning aktbilageras i ärendeakten. Även alla i ärendet inkomna handlingar, som t.ex. mejl från vårdnadshavarna och eleven, aktbilageras i kronologisk ordning i ärendeakten. Utredningen ska bedrivas skyndsamt. När rektor har kunskap om berördas uppfattning om händelsen/händelserna som har upplevts som diskriminerande/kränkande sker samråd med elevhälsan. Därefter kontaktas vårdnadshavare. Skolan bör under det första dygnet ge vårdnadshavaren en kontaktperson på skolan. Vid grövre kränkningar görs så snart som möjligt en plan för hur kommunikationen mellan skolledning, elever och vårdnadshavare ska ske. När berörda personer påverkas av hedersrelaterade omständigheter ska skolan överväga konsekvenserna av att vårdnadshavare kontaktas. Det gäller både vårdnadshavare till den utsatte eller den/de som utsatt. Det är alltid den som lever under sådana omständigheter som avgör hur kontakt med vårdnadshavare ska ske. Skolan ska i dessa fall rådfråga utomstående expertis. 6.Rektorn avslutar utredningen med ett formellt beslut om skäliga åtgärder. Sådana åtgärder kan vara hänförliga dels till ett individärende, och inkludera åtgärder specifikt riktade mot berörda individer, dels till ett ärende inom ramen för skolans 49 Malmö stad S:t Petri skola främjande och förebyggande arbete enligt diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen och därmed vara strukturellt inriktade på alla elever och all personal i skolan. Åtgärder riktade mot berörda individer ska spegla kränkningens karaktär och omfattning. En kränkning ska inte göras mindre eller större än vad den är. Målet med åtgärderna är att en trygg situation ska skapas. Åtgärder utformas av rektor i samråd med elevhälsan, den kränkte eleven, den/de som kränkt samt vårdnadshavare. I första hand vidtas åtgärder redan i de inledande samtalen genom dialog. Åtgärderna ska avhjälpa akuta situationer samt ge långsiktiga lösningar. När skolan inte själv har kompetensen ska den tas in utifrån, efter samråd med skolledning och/eller elevhälsan. Vid fall där avstängning för den part som utsatt annan elev kan vara eller är aktuellt ska rektor meddela Utbildningsförvaltningens avdelning för elevhälsa och förvaltningens samordnande kurator som vid behov kan stödja rektor i utredningen i avstängningsärendet. Återkoppling med berörda ska ske efter en vecka och uppföljningssamtal ska hållas efter en månad. Beteendeavtal: Ett beteendeavtal kan användas i vissa situationer. Hur ska den kränkte eleven, den/de som kränkt förhålla sig till varandra? Den kränkte eleven och den/de som kränkt bestämmer själva hur avtalet ska se ut och fungera. Medlingssamtal: Om den kränkte vill, kan medlingssamtal genomföras. Då ska samtalet alltid avslutas med att ett beteendeavtal skrivs. 7. De beslutade åtgärderna ska verkställas och följas upp. Verkställigheten och uppföljningen dokumenteras i ärendeakten. Akten och alla handlingar i den arkiveras i enlighet med anvisningarna i Malmö stads arkivhandbok för utbildningsverksamheten. Regelverket kring offentlighet och sekretess samt personuppgiftslagstiftningen ska noggrant iakttas i dessa ärenden. 8. Beslut i ärendena, verkställighet och uppföljning ska återkopplas till utbildningsnämnden. Rutiner för uppföljning Uppföljning görs inom en månad från rektors beslut i ärendet. Uppföljningen inleds med ett samtal med den som varit utsatt därefter med den/de som utsatt. Det är viktigt att alla får komma till tals. Uppföljningen görs inom rimlig tid, och innehåller utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen: Vad gjorde skolan bra, vad kunde göras bättre och nådde skolan målet med de vidtagna åtgärderna? Det är också viktigt att diskutera om händelsen ingår i ett mönster på skolan. I så fall måste skolan upprätta en handlingsplan för att ta tag i problemet i stort. Det kan också leda till att likabehandlingsplanen revideras. Avstämning med de inblandade beträffande tidpunkt för återkoppling ska ske. Vilka 50 Malmö stad S:t Petri skola förväntningar finns och vad är lämpligt att göra? Avstämningen bör ske löpande och anpassas till kränkningens omfattning samt ske oavsett om kränkningen varit stor eller liten. Avstämning ska också alltid göras även om situationen har förbättrats avsevärt och åtgärderna minskat i omfattning. Varje gång en kränkning inträffat ska åtgärderna ha ett tydligt avslut så att alla parter är införstådd. Skolan bör ha ett avslut före varje terminsslut. När man har haft en uppföljning och åtgärderna avslutas är det viktigt att den utsatte känner sig så trygg att personen vet vart den ska vända sig om något händer. Om eleven byter skola ska eleven till exempel få veta vem man kan vända sig till på den skolan om något händer. Uppföljning i icke individärenden sker genom att likabehandlingsgruppen sammanfattar ärendet, analyserar behovet av insatser samt behovet av att förändra arbetssätt och/eller likabehandlingsplanen. Rektor ansvarar för att likabehandlingsgruppen gör sammanfattningar av icke individärenden. Ansvarsförhållande Rektor ska · se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten på skolan. · säkerställa att främjande insatser och förebyggande insatser i enlighet med denna plan genomförs · säkerställa att all personal har kunskap om rutiner vid akuta situationer i enlighet med denna plan · årligen utvärdera och upprätta likabehandlingsplan i enlighet med denna plan · sammankalla likabehandlingsgruppen 51 Malmö stad S:t Petri skola Innehållsförteckning Sid: Plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ansvarig för planen Vår vision Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Vårdnadshavarnas delaktighet Personalens delaktighet Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Ansvarig för att årets plan utvärderas Främjande insatser Övergripande mål Kunskap om lika behandling och jämställdhet Kön Könsidentitet och könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionsnedsättning Ålder Annan kränkande behandling Kartläggning Kartläggningsmetoder Områden som berörs i kartläggningen Resultat och analys Förebyggande åtgärder Socialt klimat Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Sexuella trakasserier Rutiner för akuta situationer 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 2 2 3 5 5 5 5 5 6 7 11 13 16 19 22 25 27 30 30 31 31 38 38 40 41 43 44 45 46 48 52 Malmö stad S:t Petri skola Policy Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera Rutiner för uppföljning Ansvarsförhållande 48 48 48 48 40 51 53
© Copyright 2024