Likabehandlingsplan
Malmö stad S:t Petri skola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen S:t Petri skola Ansvarig för planen Rektor Eva Daun Vår vision Likabehandlingsarbetet genomsyrar alla program, ämnen och kurser. Alla elever trivs och känner sig trygga på skolan. Elever känner glädje och stolthet över skolan. Elever rekommenderar S:t Petri skola till andra ungdomar. Elever och personal behandlar varandra med respekt. Diskriminering, trakasserier och andra kränkningar förekommer inte. Personalen arbetar på ett sådant sätt att elever blir delaktiga i likabehandlingsarbetet. Här har elevkåren en viktig roll. All personal reagerar på negativa uttryck och arbetar aktivt i undervisningen för att kränkningar och diskriminering inte förekommer. Elever tar avstånd från förtryck och annan kränkande behandling i skolan men även utanför skolans verksamhet. Personal och elever känner sig så trygga att de öppet kan kritisera eventuella brister i verksamheten. Planen gäller från 2014-08-18 Planen gäller till 2015-08-18 Elevernas delaktighet Elever har varit delaktiga i arbetet med denna plan. Elevrepresentanter från skolans skyddsombud, spex och jämställdhetsutskott ingår i skolans Likabehandlingsgrupp. Elever från skolans elevkår har kallats men uteblivit. Alla mentorer i årskurs 1 går igenom och diskuterar likabehandlingsplanen med sina elever under höstterminen det år eleverna börjar på S:t Petri. Läsåret 14/15 kommer eleverna från Likabehandlingsgruppen att arbeta med att göra likabehandlingsplanen mer tillgänglig för skolans elever, exempelvis genom posters, en broschyr eller en film. Genuspiloterna har under läsåret genomfört en utbildning och aktionsforskning med skyddsombuden kring likabehandling. Eleverna presenterade resultaten av aktionsforskningen för skolans personal under en arbetsplatsträff. Skolans 1 Malmö stad S:t Petri skola genuspiloter har utifrån ovanstående samt andra undersökningar som genomförts tagit fram handlingsplaner för det framtida jämställdhetsarbetet på skolan. Vårdnadshavarnas delaktighet Skolan har bedömt att vårdnadshavares delaktighet inte är lika angelägen på gymnasiet som på grundskolan. Eleverna har uppnått sådan mognad att de exempelvis får ansöka till gymnasiet utan vårdnadshavares underskrift. Vidare är det gymnasiets uppgift att hjälpa och stötta eleverna så att de kan ta ökat eget ansvar. Mot bakgrund av det är det inga vårdnadshavare som är med i likabehandlingsgruppen. Skolan är dock lyhörd för vårdnadshavares synpunkter på arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. I starten av läsåret genomför skolan en informationskväll för vårdnadshavare till elever i år 1 där information ges om var planen finns publicerad. I samband med utvecklingssamtal lyfts frågor kring trivsel och trygghet. Personalens delaktighet Skolledningen har informerat om likabehandlingsplanen och skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling. En stående punkt på dagordningen vid arbetsplatsträffar är information från genuspiloterna. Personalen har haft uppdraget att diskutera likabehandlingsarbetet och -planen på arbetsplatsträffar. Planen har tagits upp i samverkansgrupp och i ämneskonferenser. Genuspiloterna har startat en site i Google där information, forskning och lektionstips kring likabehandling läggs upp. Alla mentorer i år 1 går igenom och diskuterar likabehandlingsplanen med sina elever under höstterminen det år eleverna börjar på S:t Petri skola. Likabehandlingsgruppen består av kurator Helen Claus, skolsköterska Kristina Jönsson, elevrepresentation i form av skyddsombud, spex och jämställdhetsutskott, lärare och genuspilot Therese Blomberg, lärare och genuspilot Emma Wiking, lärare och genuspedagog Karin Jannert Romée samt biträdande rektor Rita Winberg. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Planen har utvärderats genom att likabehandlingsgruppen har gått igenom den och bedömt effekterna av insatser. Likabehandlingsgruppen träffades den 30/4-2014 för att utvärdera skolans befintliga likabehandlingsplan. Diskussionen handlade mycket om hur vi ska göra planen mer lättillgänglig för skolans elever. Likabehandlingsgruppen bestämde att elevrepresentanterna ska få detta i uppdrag under läsåret 14/15. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Utvärderingen av fjolårets plan har skett i S:t Petri skolas likabehandlingsgrupp. Övrig personal har haft möjlighet att komma med synpunkter på utvärderingen genom att texten publicerats i skolans elektroniska konferens i Google sites. Fjolårets plan har också diskuterats i arbetslagen. 2 Malmö stad S:t Petri skola Resultat av utvärderingen av fjolårets plan I planen lyfts rektors ansvar för att informera personal om planen. Ny personal har fått en introduktion om likabehandlingsplanen. Planen är publicerad på skolans hemsida samt i Google Sites. I samband med att planen uppdateras skickas ett meddelande ut om det till skolans elever, deras vårdnadshavare samt skolans personal. Elever och vårdnadshavare har fått kortfattad information om planen i samband med skolstart år 1. Elevhälsan har samtalat med alla elever i år 1 om den psykosociala miljön. Klasskonferenserna inleds alltid med att klassrumsklimatet i klasserna diskuteras. Två friluftsdagar som bidrar till att eleverna ska lära känna varandra över klass- och programgränser har genomförts. Utvärderingen har fortsatt visat att det fungerat bra och att eleverna uppskattat det. Vid klassråd ska förhållanden i klassen tas upp (arbetsmiljö, inflytande, trygghet och trivsel). Klassråd har inte genomförts regelbundet och inte för varje klass. Detta är något som måste blir bättre under läsåret 14/15. Vid utvecklingssamtal tas frågor om trivsel och trygghet upp. Mentorn ska även informera om var man kan ta del av skolans likabehandlingsplan. 22 mentorer deltar i det så kallade Mentorsprojektet, lett av kurator Helén Claus. Projektet innebär bland annat strukturerade samtal med mentorseleverna gällande trivsel, stress och studiesituation. Skolan har gett tid och utrymme för aktiviteter som ordnas inom ramen för elevkår och utskott. Introduktionsdagar för elever som börjar i år 1 genomfördes enligt planen. Introduktionen syftar bland annat till att främja likabehandling. I fjolårets likabehandlingsplan framhålls det att ett genusperspektiv ska genomsyra all verksamhet på skolan. Här har skolan gjort en stor satsning då S:t Petri skola under läsåret 14/15 har haft tre genuspiloter och en genuspedagog anställda på skolan. Detta har inneburit kontinuerlig fortbildning i jämställdhet och jämlikhet för personalen. Genuspiloterna har drivit specifika utvecklingsprojekt inom området på skolan. Till exempel har genuspiloter fortsatt fungerat som handledare för läsårets spexstyrelse, detta eftersom spex under tidigare år kritiserats för att innehålla kränkande och diskriminerade skämt. Genuspiloterna har också haft ett pedagogiskt café för delar av skolans personal samt utbildning för skolans skyddsombud. Denna utbildning bestod bland annat av aktionsforskning där skyddsombuden genomförde undersökningar kring likabehandling på skolan. Resultaten från aktionsforskningen presenterades sedan för skolans personal på en arbetsplatsträff. Genuspiloterna 3 Malmö stad S:t Petri skola driver också en Google-site där information, forskning och lektionstips kring likabehandling läggs upp. Årets plan ska utvärderas senast 2015-05-30 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Likabehandlingsgruppen samlar elevskyddsombud samt representanter från skolans jämställdhetsutskott och spex, för strukturerade samtal och tar del av deras åsikter kring planens åtgärder. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor Eva Daun Främjande insatser Övergripande mål · Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde och integritet. · Skolans mål är att varje elev kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter. · Skolans mål är att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor. · Skolans mål är att varje elev kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia. · Skolans mål är att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. De fem punkterna ovan är hämtade från läroplanen för gymnasiet – avsnittet normer och värden. I samma avsnitt finns följande text: Enligt skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Kunskap om likabehandling och jämställdhet Planen ska innehålla främjande insatser för S:t Petri skola, men det finns sammanhang och stöd i arbetet som bidrar till skolans arbete. Dessa redovisas i detta avsnitt. Utbildningsförvaltningens kansli har arbetat fram ett stödmaterial som bygger på slutbetänkandet: Flickor, pojkar, individer – om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan (SOU 2010:99). Områden för reflektion som lyfts fram är: skolresultat, läromedel, stödbehov, utbildningsval, normer och kränkande behandling samt psykisk ohälsa. Strategier beskrivs för vad som krävs för ett 4 Malmö stad S:t Petri skola långsiktigt hållbart jämställdhetsarbete och vad som kan behöva göras på skolan för att öka jämställdheten. Under läsåren 2011/2012 har genuspiloter från samtliga gymnasieskolor utbildats. Genuspiloterna ska ha ett processtödjande uppdrag på sina respektive skolor. Utbildningen kallas för det Komplexa Genus-Pusslet. Utbildningen sker i tre grupper och omfattar sex halvdagar samt ett internat (en och en halv dag). De två första är klara och nu i höst genomförs den tredje utbildningen. Genuspiloter som genomfört utbildning deltar sedan i ett GEP-närverk för vidare fortbildning och samarbete. Nätverket är en viktig resurs i implementeringen av genusmedveten pedagogik i Malmös gymnasieskolor. S:t Petri skola har under läsåret 2014/2015 tre genuspiloter vilka alla genomgått GEP-utbildningen och nu deltar i nätverket. På skolan bedriver de utvecklingsprojekt såsom kartläggningar, betygsanalyser och analyser av formativ bedömning. Gruppen handleder även skolans spex med mål att minska kränkande och förnedrande inslag. Genuspiloterna utbildar samt handleder skyddsombuden i aktionsforskning kring likabehandlingsfrågor. På skolan finns även en genuspedagog. GEP- utbildningen har ett normkritiskt och intersektionellt perspektiv och omfattar bland annat: · · · · · · · · · · Begrepp och teorier inom det genusvetenskapliga/genuspedagogiska området Ett historiskt perspektiv på feminism, jämställdhet och genusmedveten pedagogik Aktuell forskning inom det genuspedagogiska området DEJA:s (Delegationen för jämställdhet i skolan) rapport om situationen i den svenska skolan Normer, normkritik och normkritisk pedagogik Likabehandling Maskulinitet Intersektionalitet Härskartekniker/maktperspektiv Sexualitet Kursen är en kombination av teori, praktiska övningar, reflektion och diskussion, och utvecklas i samarbete mellan kursledarna och deltagarna - utifrån deltagarnas önskemål och behov. Mellan träffarna har deltagarna möjlighet att testa och använda kursens innehåll/övningar i undervisningen på den egna skolan. Studier av böcker, artiklar, forskningsrapporter mm ingår i kursen. Under flera år har utbildningsförvaltningens nätverk för likabehandling genomfört regelbundna möten för gemensamt stöd, där man får tips och utbildar sig för att få en högre kompetens för arbetet ute på skolorna. Eleverna ska känna till litteratur och föreläsare som kan stimulera arbetet inne på skolan. Nätverket ombildades under hösten 2012 och blev ett nätverk för likabehandlings- och jämställdhetsfrågor. I nätverket ingår från S:t Petri skola: Therese Blomberg, lärare i samhällskunskap och geografi, Emma Wiking, lärare i historia och svenska samt Karin Jannert Romée, genuspedagog och lärare i samhällskunskap och matematik. Utbildningsförvaltningens mångfalds- och jämställdhetsplan omarbetas och uppdateras varje år, i enlighet med Malmö stads riktlinjer för jämställdhetsarbetet. Planen för 2012 har fokus på att stödja chefer i det dagliga ledarskapet, men tyngdpunkt under 2012 på att ge konkret handledning och stöd i två fokusområden – 5 Malmö stad S:t Petri skola rekrytering och lön. Rekrytering ska vara fri från diskriminerande och normgivande handlingar och värderingar som begränsar eller hämmar sökande eller urvalet av sökande. Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad, för att tydliggöra och analysera faktorer och strukturer som ligger till grund för lönesättning, ska cheferna få tillgång till ett metodverktyg att värdera löneskillnader. Lönesättning ska vara direkt kopplat till de fastställda lönekriterierna och tydliga för medarbetaren. Detta metodverktyg kommer att utvecklas under hösten och vintern 2012, dels utifrån den arbetsvärderingskartläggning som genomförts i Malmö stad och dels genom att ta stöd och inspiration ur andra metodverktyg, till exempel DO:s Lönelots. Malmö stads Handlingsplan för jämställdhetsintegrering börjar att successivt implementeras inom utbildningsförvaltningen. En stor del görs redan, till exempel könsuppdelad statistik vilket är en stor del av jämställdhetsintegreringens metod för att synliggöra strukturella ojämlikheter. Under höst och vinter 2012 gör en student vid masterprogrammet för genusvetenskap sin praktik på utbildningsförvaltningen och hennes uppgift är att ta fram ett underlag för ett självvärderingsverktyg till i första hand chefer. Detta verktyg ska vara ett stöd att analysera de egna besluten normkritiskt, vilka effekter och konsekvenser besluten kan få ur ett jämställdhetsperspektiv. Praktikanten handleds dels av HR-avdelningen som har ett arbetsgivarfokus på jämställdhets- och mångfaldsfrågorna och dels av avdelningen för ekonomi – och kvalitet, vilka samordnar likabehandlingsfrågorna ur ett verksamhetsperspektiv. Under 2012 arbetades utbildningsförvaltningens policy mot sexuella trakasserier om för att konkretisera råd- och ansvarsbeskrivningar. Syftet med policyn är att alla medarbetare och chefer ska känna till: 1. Att kränkande särbehandling och trakasserier inte tolereras av arbetsgivaren 2. Hur man kan arbeta förebyggande för en öppen och trygg arbetsmiljö 3. Var ansvaret ligger för att agera på kränkningar 4. Vart man vänder sig för att få stöd om man utsatts för kränkningar 5. Chefers handlingsalternativ och vilket stöd som finns att tillgå att hantera kränkningar Enligt Medarbetarenkäten sjunker andelen sexuella trakasserier (2011: 4 %) men det är naturligtvis inte acceptabelt att någon kränks på sin arbetsplats och arbetet fortsätter med att förebygga och förhindra kränkningar. Policyn omfattar även annan kränkande särbehandling, varför policyn föreslås byta namn till Policy mot sexuella trakasserier och annan kränkande särbehandling för att bättre beskriva både medarbetares och chefers skyldigheter och ansvar att aktivt arbeta för en god arbetsmiljö. Utbildningsförvaltningen anordnar varje år en halvdag för nya chefer och arbetsmiljöombud en utbildning på temat jämställdhet och mångfald, vilken bland annat innefattar: · Lagstiftning och praxis kring diskriminering – ren lagtext men även hur dessa tillämpas och hur olika domstolar resonerat i olika diskrimineringsärenden. Syftet är att skapa förståelse och kunskap för vilka situationer vi riskerar att diskriminera och hur det kan undvikas. 6 Malmö stad S:t Petri skola · Normkritiska metoder – övningar och diskussioner i syfte att synliggöra föreställningar och strukturer som kan begränsa andra när vi agerar utifrån dessa strukturer. Här används bland annat materialet Bryt! Från RSFL Ungdom. Utbildningsförvaltningen är representerad i Malmö stads jämställdhet- och mångfaldsnätverk samt HBTQ-nätverket. I dessa nätverk finns möjlighet att fokusera på specifika frågor och samarbeta kring detta, samt utveckla och systematisera jämställdhets- och mångfaldsarbetet. Utbildningsförvaltningens HR-avdelning har bland annat till uppgift att vara arbetsrättsligt stöd till chefer vilket, ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv, innebär att HR-konsulterna är uppdaterade och insatta i gällande lagstiftning. Cheferna inom förvaltningen har därigenom tillgång till ett kvalificerat stöd för dialog och beslutsfattande, på både kort och lång sikt. Lärarförbundet och Lärarnas Riksorganisation har yrkesetiska principer (www.lararesyrkesetik.se). Kön Mål Eleverna ska ha kunskap om genus ur flera perspektiv. Eleverna ska ha kunskap om hur könsnormer skapas, reproduceras och upprätthålls. Eleverna ska ha kunskap om könsmaktsordningen. Eleverna ska kunna göra egna ställningstaganden. Åtgärder Generellt gäller det att vara medveten om att vi i de exempel som används i klassrummet försöker återspegla den verklighet vi lever i. Det är viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon diskrimineringsgrund. Lärare som undervisar i geografi belyser i befolkningsavsnittet kvinnornas betydelse för utveckling genom att bland annat milleniemålen behandlas. Migration behandlas ur ett genusperspektiv. Vidare diskuteras staden, stadsplanering och det offentliga rummet ur ett genusperspektiv. Lärare som undervisar i samhällskunskap studerar samhället ur olika perspektiv – kön, etnicitet, klass. Livsstilsbegreppet kopplas till modetrender och modeideal. Lärare som undervisar i samhällskunskap arbetar även med möten mellan olika grupper och här är genusperspektivet viktigt. Kön fokuseras genomgående i kurserna genom bland annat mänskliga rättigheter, ideologier, demokratifrågor samt sex och samlevnad. I sex- och samlevnadstemat diskuteras flickors och pojkars olika roller. Samhällets stereotyper och attityder, normer och normkritik tas också upp. Genom alla tre åren arbetar lärarna aktivt med värderingsövningar. Lärare som undervisar i sociologi lyfter fram genusfrågor under alla delmoment i kursen. Genusperspektivet finns med återkommande när man talar om människors livsvillkor och såväl primär som sekundär och tertiär socialisation. Eleven får genom 7 Malmö stad S:t Petri skola olika sociologiska metoder, som intervju, enkät och observation, synliggöra olika perspektiv på genusfrågor. Lärarna som undervisar i religion arbetar med att medvetandegöra elever om hur religion- och livsåskådning påverkar en människas syn på andra beroende på bland annat kön. Eleverna ska också kunna jämföra olika religioners syn på vad en människa är. I undervisningen förekommer diskussioner av varierande slag såsom t.ex. får präster/munkar vara kvinnor? Är mannens och kvinnans villkor lika; har de olika plikter och värden? Fallstudier kring moral och etik tas också upp som ett moment i kursen. Lärare som undervisar i engelska, svenska och moderna språk strävar efter att vara öppna och medvetna och inte självklart falla in i en heteronormativ syn såväl vid mindre uppgifter, t.ex. konstruktion av översättningsmeningar, som i textdiskussioner. Många av de läromedel som användes i svenska, engelska och moderna språk är uppbyggda kring jaget (den egna identiteten), och i fortsättningskurser på jaget och samhället och detta tillsammans med det faktum att det aktuella centrala innehållet i kurserna berör likabehandlingsgrunderna innebär att texter som skapar naturliga diskussioner kring ämnen som berör likabehandling medvetet väljs. Vidare är det viktigt att vara tolerant och öppen i mötet med eleverna men att tydligt markera om eleverna fäller kommentarer som går över gränsen. Elevernas tolerans främjas också av att de lär sig turtagning i samtal och diskussioner samt att lyssna på och respektera varandras åsikter. Även rollspel där eleven får ikläda sig en roll som t.ex. en romankaraktär och resonera utifrån detta perspektiv kan ingå i kursen. I svenskämnets syfte nämns följande innehåll: Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter. Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv. Detta innebär att lärarna väljer texter, filmer mm för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. I ämnet svenska används till exempel följande texter/skönlitterära verk: Lysistrate (Aristofanes), Medea (Euripides), Therese Raquin (Zola), Ett dockhem, (Ibsen), Det går an (Almqvist) och Fröken Julie (Strindberg). Vidare förs diskussioner i samband med litteraturhistorieundervisningen om hur man under olika epoker hanterade synen på kön. I svenska arbetar lärarna också med dagsaktuella tidningsartiklar och diverse filmer som rör diskrimineringsgrunden. Lärarna i svenska för också en diskussion med eleverna om könsfördelningen hos författarna i våra antologier. I ämnesplanen för engelska står kommunikationens innehåll angivet. Bland annat följande är aktuellt för diskrimineringsgrunden: Levnadsvillkor, attityder, värderingar och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang 8 Malmö stad S:t Petri skola och delar av världen där engelska används. I engelska används läromedelsserierna Context 1 och Context 2, samt Main Issues ECHO 5, Short stories och Blueprint A och B vilka i hög grad behandlar texter som berör likabehandling. I år 1 rör sig texterna mest kring den egna identiteten genom utdrag ur romaner som: Doing It av Melvin Burgess, About a Boy av Nick Hornby, The Lottery av Beth Goobie, Inexcusable av Chris Lynch. I år 2 utvidgas begreppet och ett vidare samhällsperspektiv tas upp i utdrag ur romaner eller noveller som: Nipplejesus av Nick Hornby, The Ballad av Trenchmouth Taggart av Glenn Taylor. Givetvis används också romaner i sin helhet som: The Perks of being a Wallflower av Stephen Chbosky, Big Mouth and Ugly Girl av Joyce Carol Oates och Brave New World av Aldous Huxley. Även i moderna språk är kommunikationens innehåll: Personlig information; ämnesområden som är välbekanta för eleverna; intressen, vardagliga situationer, personer och platser; åsikter och känslor. Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där språket används. Detta innebär att lärarna väljer texter och filmer för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider och i olika länder. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. Vad gäller steg 1-3 i moderna språk klarar eleverna sällan av att läsa ett mer komplext innehåll på målspråket så där används läroböckerna (bl.a. Mais Oui, Lieber Deutsch och Allegra) och diskussioner som går ut på att kontrastera Sverige och målspråkslandet t.ex. vad gäller syn på ålder, könsroller etc. I språken utgår lärarna också från reklam som exempel på hur media styr vårt synsätt vad gäller sexualitet, kön och ålder. Lärare som undervisar i matematik och kemi använder läroböcker och uppgifter som bryter mot könsnormen och menar att det generellt gäller att vara medveten om att de exempel som används i klassrummet försöker återspegla den verklighet vi lever i. Det är viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon diskrimineringsgrund. Lärare som undervisar i biologi och naturkunskap ger alla elever en faktabakgrund om varför vi har olika kön, vad som styr kön och könsroller/strategier för fortplantning. Detta följs av diskussioner där elever framför funderingar kring kön. Lärare som undervisar i historia arbetar för att synliggöra kvinnornas osynliga historia över tid och rum. Vidare medvetandegörs eleverna om hur manligt och kvinnligt kön konstrueras kulturellt genom att t.ex. studera olika genusteorier och sedan diskutera dessa i klassen. Några exempel på arbetsområden kan vara: Makt kopplat till kön samt granskning av läromedel ur genusperspektiv. Lärare som undervisar i psykologi arbetar med kön genom att uppmärksamma härskartekniker, könsroller och normer. Könets roll för interpersonell attraktion studeras. Arbetsformerna är diskussioner, filmanalys och dramatisering. Lärare som arbetar i filosofi belyser genusperspektivet ur flera vinklar, både ur historiskt och modernt perspektiv. Vi tittar då på genus och dess betydelse då det till 9 Malmö stad S:t Petri skola exempel gäller vilken position/status en person kan få utifrån det kön hen äger och om det är diskriminerande eller inte. Ansvariga: Lärare Datum när det ska vara klart: När läsåret är slut Könsidentitet eller könsuttryck Mål Eleverna ska ha kunskap om könsidentitet eller könsuttryck. Eleverna ska ha kunskap om hur normer skapas, reproduceras och upprätthålls. Eleverna ska kunna göra egna ställningstaganden. Åtgärder Generellt gäller det att vara medveten om att de exempel som används i klassrummet försöker återspegla den verklighet vi lever i. Det är viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon diskrimineringsgrund. Lärare som undervisar i kemi och matematik är generellt medvetna om att de i exempel som används i klassrummet försöker återspegla den verklighet vi lever i. Det är viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon diskrimineringsgrund. Lärare som undervisar i naturkunskap använder artiklar från dagstidningar och vetenskapliga tidskrifter som beskriver oklar könsidentitet. Innehållet diskuteras och den biologiska bakgrunden förklaras. Det är viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon diskrimineringsgrund. Lärare som undervisar i sociologi belyser olika feministiska teorier genom föreläsningar, vetenskapliga artiklar och fältstudier. Mannen som norm synliggörs, t.ex. genom att ifrågasätta de attityder och värderingar som existerar i samhället. Lärarna som undervisar i religion tar upp sexualitetens plats i religionerna. Ämnet arbetar också med att medvetandegöra elever om hur religion- och livsåskådning påverkar en människas syn på andra beroende på bland annat kön, könsidentitet och könsuttryck. I fallstudier kring moral och etik kan könsidentitet och könsuttryck lyftas, likaväl som i jämförelsen mellan olika religioners syn på vad en människa är, och under vilka villkor vi lever. Lärare som undervisar i historia synliggör i undervisningen hur identitets- och könsuttryck har förändrats över tid och rum. Några exempel på arbetsområden kan vara: Könsuttryck och identitet genom smink och kläder och kläder som uttryck för klass. Lärare som undervisar i samhällskunskap arbetar i undervisningen med vardagslivets ekonomi och juridik diskuteras orättvisor mellan könen. Lärarna visar spelfilmer och dokumentärfilmer, använder texter och genomför värderingsövningar som anknyter till diskrimineringsgrunden. Sex och samlevnad tas upp som tema i 10 Malmö stad S:t Petri skola årskurs 1. Inom kursen Humanistisk samhällsfördjupning lyfts normkritik och värderingar fram Värderingsövningar används regelbundet. Lärare som undervisar i engelska, svenska och moderna språk strävar efter att vara öppna och medvetna och inte självklart falla in i en heteronormativ syn såväl vid mindre uppgifter, t.ex. konstruktion av översättningsmeningar, som i textdiskussioner. Många av de läromedel som användes i svenska, engelska och moderna språk är uppbyggda kring jaget (den egna identiteten), och i fortsättningskurser på jaget och samhället och detta tillsammans med det faktum att det aktuella centrala innehållet i kurserna berör likabehandlingsgrunderna innebär att texter som skapar naturliga diskussioner kring ämnen som berör likabehandling medvetet väljs. Vidare är det viktigt att vara tolerant och öppen i mötet med eleverna men att tydligt markera om eleverna fäller kommentarer som går över gränsen. Elevernas tolerans främjas också av att de lär sig turtagning i samtal och diskussioner samt att lyssna på och respektera varandras åsikter. Ibland arbetar vi med rollspel där eleven får ikläda sig en roll som t.ex. en romankaraktär och resonera utifrån detta perspektiv. I svenskämnets syfte nämns följande innehåll: Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter. Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv. Detta innebär att lärarna väljer texter, filmer mm för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. Även i språksociologiundervisningen diskuteras könsuttryck och könsidentitet med eleverna. I ämnet svenska används till exempel romanen Hey Dolly (Svensson), Karin Boyes lyrik samt noveller kring detta tema, exempelvis Oändrat oändlig (Hassen Khemiri). Vidare förs diskussioner i samband med litteraturhistorieundervisningen om hur olika epoker hanterade synen på kön. I svenska arbetar lärarna också med dagsaktuella tidningsartiklar och diverse filmer som rör diskrimineringsgrunden. I ämnesplanen för engelska står kommunikationens innehåll angivet. Bland annat följande är aktuellt för diskrimineringsgrunden: Levnadsvillkor, attityder, värderingar och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. I år 1 rör sig texterna mest kring den egna identiteten genom utdrag ur romaner som: About a Boy av Nick Hornby och The Lottery av Beth Goobie. I år 2 utvidgas begreppet och ett vidare samhällsperspektiv tas upp i utdrag ur romaner eller noveller som: Crush av Carrie Mac. Givetvis används också romaner i sin helhet som: The Perks of being a Wallflower av Stephen Chbosky, Big Mouth and Ugly Girl av Joyce Carol Oates och Brave New World av Aldous Huxley. 11 Malmö stad S:t Petri skola Även i moderna språk är kommunikationens innehåll: Personlig information; ämnesområden som är välbekanta för eleverna; intressen, vardagliga situationer, personer och platser; åsikter och känslor. Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där språket används. Detta innebär att lärarna väljer texter och filmer för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider och i olika länder. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. Vad gäller steg 1-3 i moderna språk klarar eleverna sällan av att läsa ett mer komplext innehåll på målspråket så där används läroböckerna (bl.a. Mais Oui, Lieber Deutsch och Allegra) och diskussioner som går ut på att kontrastera Sverige och målspråkslandet t.ex. vad gäller syn på ålder, könsroller etc. I språken utgår lärarna också från reklam som exempel på hur media styr vårt synsätt vad gäller sexualitet, kön och ålder. Ansvariga: Lärarna Datum när det ska vara klart När läsåret är slut Etnisk tillhörighet Mål Eleverna ska ha kunskap om begreppet etnicitet. Eleverna ska ha kunskap om hur normer skapas, reproduceras och upprätthålls. Eleverna ska ha kunskap om hur kategorisering av människor utifrån etnicitet påverkar människor. Eleverna ska kunna göra egna ställningstaganden. Åtgärder Generellt gäller det att vara medveten om att de exempel som används i klassrummet försöker återspegla den verklighet vi lever i. Det är viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon diskrimineringsgrund. Lärare som undervisar i matematik och kemi menar att det generellt gäller att vara medveten om att vi i de exempel som används i klassrummet försöker återspegla den verklighet vi lever i. Det är det viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon diskrimineringsgrund. När diskussion uppstår i anslutning till en uppgift i matematik så är det viktigt att läraren är en förebild. Lärarna är noga med att förklara ord och uttryck. Man betonar andra kulturers insatser gällande matematiken. Lärare som undervisar i biologi förklarar att det inte finns olika biologiska människoraser. Detta nämns i samband med genomgång av artbegreppet, taxonomi, klassificering och i samband med människans evolution. Lärare som undervisar i filosofi försöker att bena ut själva begreppet etnicitet, för att sedan se om vårt samhälle gör åtskillnader mellan olika etniska grupper. Vi för diskussioner kring detta, för att se vad som är att diskriminera folk utifrån deras etniska tillhörighet. Det är viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon diskrimineringsgrund. Lärare som undervisar i historia tar upp hur folk formas till nya etniciteter samt nationalismens/rasismens historia. Det senare lyfts även mot samtid och framtid. 12 Malmö stad S:t Petri skola Vidare tar man upp folkmord och etnisk rensning över tid och rum. Här är viktigt att få med kopplingen mellan dåtid, samtid och framtid. Några exempel på arbetsområden kan vara etnicitet kopplat till nationalstatsbyggandet, exempelvis hur Spaniens utvisning av morer och judar under medeltiden påverkade landets ekonomi, politik och kulturella utveckling samt vilka konsekvenser detta fick. Lärare som undervisar i samhällskunskap arbetar aktivt med rasism. Vi tar upp möten mellan olika grupper i samhället och olika gruppers utsatthet samt minoritetsgrupper. Här diskuterar man stereotyper, attityder, normer och normbrott. Vi arbetar med mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. Under alla tre åren arbetar man även med olika värderingsövningar. Etnicitet tas även med när man tar upp svensk politik och begreppet tas även upp i temat folkmord. Etnicitet finns med i området lag och rätt. Lärare som undervisar i geografi tar upp staden och det offentliga rummet; integration och segregation. I delkursen befolkning tar man upp migration. Lärare i sociologi tar upp etnicitet som en egen delkurs. Etnicitet finns även med när man talar om människor, återkommande. Lärarna som undervisar i religion arbetar med att medvetandegöra elever om hur religion- och livsåskådning påverkar en människas syn på andra beroende på bland annat etnisk tillhörighet. Eleverna ska också kunna jämföra olika religioners syn på vad en människa är. Lärare som undervisar i psykologi tar upp attityder och fördomar, grupptryck – vi och dom. Detta sker genom samtal, diskussioner och fallstudier samt värderingsövningar. Lärare som undervisar i engelska, svenska och moderna språk strävar efter att vara öppna och medvetna och inte självklart falla in i en heteronormativ syn såväl vid mindre uppgifter, t.ex. konstruktion av översättningsmeningar, som i textdiskussioner. Många av de läromedel som användes i svenska, engelska och moderna språk är uppbyggda kring jaget (den egna identiteten), och i fortsättningskurser på jaget och samhället och detta tillsammans med det faktum att det aktuella centrala innehållet i kurserna berör likabehandlingsgrunderna innebär att texter som skapar naturliga diskussioner kring ämnen som berör likabehandling medvetet väljs. Vidare är det viktigt att vara tolerant och öppen i mötet med eleverna men att tydligt markera om eleverna fäller kommentarer som går över gränsen. Elevernas tolerans främjas också av att de lär sig turtagning i samtal och diskussioner samt att lyssna på och respektera varandras åsikter. Ibland arbetar vi med rollspel där eleven får ikläda sig en roll som t.ex. en romankaraktär och resonera utifrån detta perspektiv. I svenskämnets syfte nämns följande innehåll: Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter. Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till 13 Malmö stad S:t Petri skola nya tankesätt och öppna för nya perspektiv. Detta innebär att lärarna väljer texter, filmer mm för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. I ämnet svenska används bland annat följande texter/skönlitterära verk: Populärmusik från Vittula (Niemi), Morgon i Jenin (Abdulhawa)), Flyga drake och Tusen strålande solar (Hosseini), Ett öga rött (Hassen Khemiri) mm. Svensklärarna arbetar aktivt med att välja även utomeuropeisk litteratur. Vidare förs diskussioner i samband med litteraturhistorieundervisningen om hur olika epoker hanterade synen på etnisk tillhörighet. I svenska arbetar lärarna också med dagsaktuella tidningsartiklar och diverse filmer som rör diskrimineringsgrunden. I ämnesplanen för engelska står kommunikationens innehåll angivet. Bland annat följande är aktuellt för diskrimineringsgrunden: Levnadsvillkor, attityder, värderingar och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. I engelska används läromedelserier som i hög grad behandlar texter som berör likabehandling. Några titlar som kan nämnas här är: Girls of Riyadh av Rajaa Alsanea, Indian Killer av Sherman, Alexie, The God of Small Things av Arundhati Roy, The Ballad av Trenchmouth Taggart av Glenn Taylor och The View from Coyoba av Peter Abrahams. Även i moderna språk är kommunikationens innehåll: Personlig information; ämnesområden som är välbekanta för eleverna; intressen, vardagliga situationer, personer och platser; åsikter och känslor. Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där språket används. Detta innebär att lärarna väljer texter och filmer för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider och i olika länder. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. Vad gäller steg 1-3 i moderna språk klarar eleverna sällan av att läsa ett mer komplext innehåll på målspråket så där används läroböckerna (bl.a. Mais Oui, Lieber Deutsch och Allegra) och diskussioner som går ut på att kontrastera Sverige och målspråkslandet t.ex. vad gäller syn på ålder, könsroller etc. I språken utgår lärarna också från reklam som exempel på hur media styr vårt synsätt vad gäller sexualitet, kön och ålder. I en del språk visas TV-program som t.ex. handlar om invandrares situation i Frankrike eller filmer från bl.a. UR som porträtterar vardag och attityder i målspråkslandet exempelvis Made in Europe. Lärare som undervisar i ämnet Idrott och hälsa arbetar med aktiviteter från olika kulturer så som dans mm. Ansvariga: Lärarna Datum när det ska vara klart: Vid läsårets slut 14 Malmö stad S:t Petri skola Religion eller annan trosuppfattning Mål Eleverna ska ha kunskap om religion eller annan trosuppfattning. Eleverna ska ha kunskap om hur normer skapas, reproduceras och upprätthålls. Eleverna ska ha kunskap om hur kategorisering av människor utifrån religion eller annan trosuppfattning påverkar människor. Eleverna ska kunna göra egna ställningstaganden. Åtgärder Generellt gäller det att vara medveten om att vi i de exempel som används i klassrummet försöker återspegla den verklighet vi lever i. Det är viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon diskrimineringsgrund. Lärare som undervisar i matematik och kemi menar att det generellt gäller att vara medveten om att de exempel som används i klassrummet ska återspegla den verklighet vi lever i. Det är viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon diskrimineringsgrund. I biologi och naturkunskap tydliggör lärarna att naturvetenskap bygger på kritisk granskning och vetenskapliga undersökningar. Naturvetenskapliga teorier för livets uppkomst och utveckling gås igenom. Lärare som undervisar i historia menar att det generellt gäller att vara medveten om att vi i de exempel som används i klassrummet återspeglar den verklighet som vi lever i. Däremot är det viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon diskrimineringsgrund. I historieämnet synliggörs hur religion eller annan trosuppfattning påverkar människors livsvillkor över tid och rum. Några exempel på arbetsområden kan vara kampen mellan kyrka och stat, kampen mellan kyrka och vetenskap, sekularisering och dess konsekvenser, religion som uttryck för förtryck samt religion som identitetsskapare. Lärare som undervisar i samhällskunskap lyfter fram diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning i temaområdena mänskliga rättigheter, konflikter, svensk politik samt kulturmöten. Även i samband med ideologier tas temat upp Lärare som undervisar i geografi lyfter fram ämnet i temaområdena kartkunskap, migration, befolkning samt konflikter. I religionsämnet arbetar eleverna med att definiera vad religion är och betyder för människor. Kursen lyfter de etablerade religionerna såväl som livsåskådningar och etik. Eleverna tillägnas verktyg för att kunna jämföra olika religioner och livsåskådningar, och fokus ligger ofta på att se likheter mellan olika religioner (eftersom dessa vanligtvis inte är väntade). Genom att förstå hur religion och livsåskådning påverkar “andras” uppfattningar om människor, men också genom att se olika perspektiv och tolkningar inom en och samma religion, bereds eleverna en möjlighet att själva reflektera över sitt bemötande av människor som tillhör en “annan” trosuppfattning än den egna. 15 Malmö stad S:t Petri skola Lärarna som undervisar i filosofi låter eleverna diskutera: Vad är religion? Vad är tro? Vad är ateism? Det är viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon diskrimineringsgrund. Lärare som undervisar i sociologi belyser vilken funktion religionen fyller och vad den betyder för människor och samhället. Vidare hur religionen skapar integration men också segregation, utanförskap och stigmatisering. Lärare som undervisar i engelska, svenska och moderna språk strävar efter att vara öppna och medvetna och inte självklart falla in i en heteronormativ syn såväl vid mindre uppgifter, t.ex. konstruktion av översättningsmeningar, som i textdiskussioner. Många av de läromedel som används i svenska, engelska och moderna språk är uppbyggda kring jaget (den egna identiteten), och i fortsättningskurser på jaget och samhället och detta tillsammans med det faktum att det aktuella centrala innehållet i kurserna berör likabehandlingsgrunderna innebär att texter som skapar naturliga diskussioner kring ämnen som berör likabehandling medvetet väljs. Vidare är det viktigt att vara tolerant och öppen i mötet med eleverna men att tydligt markera om eleverna fäller kommentarer som går över gränsen. Elevernas tolerans främjas också av att de lär sig turtagning i samtal och diskussioner samt att lyssna på och respektera varandras åsikter. Ibland arbetar vi med rollspel där eleven får ikläda sig en roll som t.ex. en romankaraktär och resonera utifrån detta perspektiv. I svenskämnets syfte nämns följande innehåll: Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter. Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv. Detta innebär att lärarna väljer texter, filmer mm för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. I ämnet svenska används till exempel följande texter/ skönlitterära verk: Spelet om envar, Havamal, Divina Commedia (Dante), Heliga Birgittas uppenbarelser, Stjärnlösa nätter (Asaad), Gäst hos verkligheten (Lagerkvist). Vidare förs diskussioner i samband med litteraturhistorieundervisningen om hur olika epoker hanterade synen på religion. I svenska arbetar lärarna också med dagsaktuella tidningsartiklar och diverse filmer som rör diskrimineringsgrunden. I ämnesplanen för engelska står kommunikationens innehåll angivet. Bland annat följande är aktuellt för diskrimineringsgrunden: Levnadsvillkor, attityder, värderingar och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. I engelska används läromedelsserier som i hög grad behandlar texter som berör likabehandling: Girls of Riyadh av Rajaa Alsanea, Nipplejesus av Nick Hornby, The God of Small Things av Arundhati Roy och The Ballad av Trenchmouth Taggart av Glenn Taylor. 16 Malmö stad S:t Petri skola Även i moderna språk är kommunikationens innehåll: Personlig information; ämnesområden som är välbekanta för eleverna; intressen, vardagliga situationer, personer och platser; åsikter och känslor. Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där språket används. Detta innebär att lärarna väljer texter och filmer för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider och i olika länder. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. Vad gäller steg 1-3 i moderna språk klarar eleverna sällan av att läsa ett mer komplext innehåll på målspråket så där används läroböckerna (bl.a. Mais Oui, Lieber Deutsch, Allegra) och diskussioner som går ut på att kontrastera Sverige och målspråkslandet t.ex. vad gäller syn på ålder, könsroller etc. I språken utgår lärarna också från reklam som exempel på hur media styr vårt synsätt vad gäller sexualitet, kön och ålder. Ansvariga: Lärarna Datum när det ska vara klart: Vid läsårets slut Sexuell läggning Mål Eleverna ska ha kunskap om diskrimineringsgrunden sexuell läggning. Eleverna ska ha kunskap om hur normer skapas, reproduceras och upprätthålls. Eleverna ska ha kunskap om hur heteronormen påverkar människor. Eleverna ska kunna göra egna ställningstaganden. Åtgärder Generellt gäller det att vara medveten om att vi i de exempel som används i klassrummet försöker återspegla den verklighet vi lever i. Det är viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon diskrimineringsgrund. Lärare som undervisar i matematik menar att när diskussion uppstår i anslutning till en uppgift i matematik så är det viktigt att läraren är en förebild. Lärare som undervisar i kemi anser generellt att det gäller att vara medveten om att vi i de exempel som används i klassrummet försöker återspegla den verklighet vi lever i. Det är viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon diskrimineringsgrund. Lärare som undervisar i filosofi diskuterar könsrollerna. Vidare diskuterar man hur folk kan se på olika sexuella läggningar, för att sedan sätta detta i relation till den lag om diskriminering som finns. Det är viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon diskrimineringsgrund. Lärare som undervisar i samhällskunskap arbetar med socialpsykologi rörande möten mellan olika grupper. I årskurs 1 arbetar vi med mänskliga rättigheter samt sex och samlevnad. I kursen ingår även olika värderingsövningar. Redan den första kursen i årskurs 1 handlar om identitet, kön och sexuell läggning. 17 Malmö stad S:t Petri skola Lärare som undervisar i biologi och naturkunskap använder artiklar från dagstidningar och vetenskapliga tidskrifter som beskriver djurs homosexualitet och variationer i sexuell läggning hos djur. Diskussionsövningar gällande sexuell läggning och normer genomförs enligt modell från RFSL. Lärarna som undervisar i religion tar upp sexualitetens plats i religionerna. Ämnet arbetar också med att medvetandegöra elever om hur religion- och livsåskådning påverkar en människas syn på andra beroende på bland annat sexuell läggning. I fallstudier kring moral och etik kan sexuell läggning lyftas, likaväl som i jämförelsen mellan olika religioners syn på vad en människa är, och under vilka villkor vi lever. Homosexualitet är ett ämne som tenderar att lyftas framför allt inom de abrahamitiska religionerna, som är de mest tongivande för vårt samhälle i väst. Lärare som undervisar i sociologi arbetar återkommande med heteronormen och hbtq-frågor. Vi belyser hatbrott grundat på sexuell läggning. Frågan behandlas genom föreläsningar, filmer och fältstudier i form av intervju, enkät och observation. Lärare som undervisar i historia synliggör hur synen på homosexualitet förändrats över tid och rum. Några exempel på arbetsområden kan vara Antiken och synen på homosexualitet samt lagstiftning under 1900-talet. Arbete med källmaterial. Lärare som undervisar i engelska, svenska och moderna språk strävar efter att vara öppna och medvetna och inte självklart falla in i en heteronormativ syn såväl vid mindre uppgifter, t.ex. konstruktion av översättningsmeningar, som i textdiskussioner. Många av de läromedel som används i svenska, engelska och moderna språk är uppbyggda kring jaget (den egna identiteten), och i fortsättningskurser på jaget och samhället och detta tillsammans med det faktum att det aktuella centrala innehållet i kurserna berör likabehandlingsgrunderna innebär att texter som skapar naturliga diskussioner kring ämnen som berör likabehandling medvetet väljs. Vidare är det viktigt att vara tolerant och öppen i mötet med eleverna men att tydligt markera om eleverna fäller kommentarer som går över gränsen. Elevernas tolerans främjas också av att de lär sig turtagning i samtal och diskussioner samt att lyssna på och respektera varandras åsikter. Ibland arbetar vi med rollspel där eleven får ikläda sig en roll som t.ex. en romankaraktär och resonera utifrån detta perspektiv. I svenskämnets syfte nämns följande innehåll: Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter. Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv. Detta innebär att lärarna väljer texter, filmer mm för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. I ämnet svenska används till exempel följande texter/skönlitterära verk: Gudars like (Sapho), Karin Boyes diktning, Oändrat oändlig (Hassen Khemiri). Vidare förs diskussioner i samband med 18 Malmö stad S:t Petri skola litteraturhistorieundervisningen om hur olika epoker hanterade synen på sexualitet. I svenska arbetar lärarna också med dagsaktuella tidningsartiklar och diverse filmer som rör diskrimineringsgrunden. I ämnesplanen för engelska står kommunikationens innehåll angivet. Bland annat följande är aktuellt för diskrimineringsgrunden: Levnadsvillkor, attityder, värderingar och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. I engelska används läromedelsserier som i hög grad behandlar texter som berör likabehandling. I år 1 rör sig texterna mest kring den egna identiteten genom utdrag ur romaner som: Doing It av Melvin Burgess, Inexcusable av Chris Lynch. I år 2 utvidgas begreppet och ett vidare samhällsperspektiv tas upp i utdrag ur romaner eller noveller som: Crush av Carrie Mac. Givetvis används också romaner i sin helhet som: The Perks of being a Wallflower av Stephen Chbosky. Även i moderna språk är kommunikationens innehåll: Personlig information; ämnesområden som är välbekanta för eleverna; intressen, vardagliga situationer, personer och platser; åsikter och känslor. Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där språket används. Detta innebär att lärarna väljer texter och filmer för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider och i olika länder. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. Vad gäller steg 1-3 i moderna språk klarar eleverna sällan av att läsa ett mer komplext innehåll på målspråket så där används läroböckerna (bl.a. Mais Oui, Lieber Deutsch och Allegra) och diskussioner som går ut på att kontrastera Sverige och målspråkslandet t.ex. vad gäller syn på ålder, könsroller etc. I språken utgår lärarna också från reklam som exempel på hur media styr vårt synsätt vad gäller sexualitet, kön och ålder. Lärare som undervisar i psykologi berör sexualitet ur ett behovs och motivationsperspektiv. Likaså tas socialisering och sociala sanktioner (formning) upp som ett moment i kursen. Även i kursen under temaområdena utvecklingspsykologi, genuspsykologi, socialpsykologiska och sociobiologiska perspektiv samt försvarsmekanismer tas sexuell läggning upp. Ansvariga: Lärarna Datum när det ska vara klart: Vid läsårets slut Funktionsnedsättning Mål Eleverna ska ha kunskap om de samhälleliga villkor som människor med olika funktionsnedsättningar lever i. Eleverna ska ha kunskap om hur detta har sett ut historiskt. Eleverna ska ha kunskap om hur normer skapas, reproduceras och upprätthålls. Eleverna ska ha kunskap om olika typer av funktionsnedsättning. Eleverna ska ha kunskap om hur kategorisering av människor utifrån 19 Malmö stad S:t Petri skola funktionsnedsättning påverkar människor. Eleverna ska kunna göra egna ställningstaganden. Åtgärder Generellt gäller det att vara medveten om att vi i de exempel som används i klassrummet försöker återspegla den verklighet vi lever i. Däremot är det viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon diskrimineringsgrund. I mötet med elever med funktionsnedsättning är det generellt viktigt att lärare förses med så mycket kunskap som möjligt och att det finns tekniska hjälpmedel för denna elevgrupp (när så behövs). Skolledningen, skolans specialpedagoger och skolsköterska ansvarar för att förmedla information och ge kunskap till lärarna. När en elev med funktionsnedsättning ska börja på skolan så genomförs planeringskonferenser där elev, vårdnadshavare, tidigare skola och undervisande lärare möts för bland annat överlämning. Lärare som undervisar i matematik och kemi menar att det generellt gäller att vara medveten om att de exempel som används i klassrummet ska återspegla den verklighet vi lever i. Självklart är det viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon diskrimineringsgrund. Lärare som undervisar i filosofi menar att det främst är när eleverna diskuterar rättvisebegreppet som samtalen om funktionsnedsättning kommer in. De diskuterar exempelvis huruvida det är rättvist eller inte att en person med funktionsnedsättning får mer av samhällets resurser än en som inte är det. Självklart är det viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon diskrimineringsgrund. Lärare som undervisar i sociologi tar upp diskriminering på grund av funktionsnedsättning i samband med i temat klassamhället och den socioekonomiska tillhörigheten. . Lärare som undervisar i samhällskunskap och geografi tar i kurserna upp allas lika värde utifrån mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Lärare som undervisar i historia synliggör hur synen på funktionsnedsättning har förändrats över tid och rum. Några exempel på arbetsområden kan vara hur staten hanterade funktionsnedsättningar och arbetsskador under industrialiseringen samt hur staten hanterar och hanterade funktionsnedsättningar orsakade av krigsskador. Lärare som undervisar i psykologi lyfter fram psykisk ohälsa som en viktig del i kursen. Ett historiskt perspektiv på hur man har sett på människor med funktionsnedsättning tas också upp. Inom området kris och krishantering fokuseras mycket på vad det innebär att drabbas av en funktionsnedsättning. Psykiska och fysiska funktionsnedsättningar kontra terapier och behandlingar belyses. Ämnet religion berör olika religioners syn på människans livsvillkor. Diskussioner i kurserna etik och moral, eller i kurserna som berör de religioner som tror på reinkarnation, kan kopplas till diskussioner om människovärde, vilket anknyter till diskrimineringsgrunden om funktionsnedsättning. 20 Malmö stad S:t Petri skola Lärare som undervisar i engelska, svenska och moderna språk strävar efter att vara öppna och medvetna och inte självklart falla in i en heteronormativ syn såväl vid mindre uppgifter, t.ex. konstruktion av översättningsmeningar, som i textdiskussioner. Många av de läromedel som används i svenska, engelska och moderna språk är uppbyggda kring jaget (den egna identiteten), och i fortsättningskurser på jaget och samhället och detta tillsammans med det faktum att det aktuella centrala innehållet i kurserna berör likabehandlingsgrunderna innebär att texter som skapar naturliga diskussioner kring ämnen som berör likabehandling medvetet väljs. Vidare är det viktigt att vara tolerant och öppen i mötet med eleverna men att tydligt markera om eleverna fäller kommentarer som går över gränsen. Elevernas tolerans främjas också av att de lär sig turtagning i samtal och diskussioner samt att lyssna på och respektera varandras åsikter. Ibland arbetar vi med rollspel där eleven får ikläda sig en roll som t.ex. en romankaraktär och resonera utifrån detta perspektiv. I svenskämnets syfte nämns följande innehåll: Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter. Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv. Detta innebär att lärarna väljer texter, filmer mm för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. I ämnet svenska används till exempel följande texter/ skönlitterära verk: Den besynnerliga händelsen med hunden om natten (Haddon). Vidare förs diskussioner i samband med litteraturhistorieundervisningen om hur olika epoker hanterade frågan. I svenska arbetar lärarna också med dagsaktuella tidningsartiklar och diverse filmer som rör diskrimineringsgrunden. I ämnesplanen för engelska står kommunikationens innehåll angivet. Bland annat följande är aktuellt för diskrimineringsgrunden: Levnadsvillkor, attityder, värderingar och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. I engelska används läromedelsserier som i hög grad behandlar texter som berör likabehandling. Även i moderna språk är kommunikationens innehåll: Personlig information; ämnesområden som är välbekanta för eleverna; intressen, vardagliga situationer, personer och platser; åsikter och känslor. Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där språket används. Detta innebär att lärarna väljer texter och filmer för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider och i olika länder. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. Vad gäller steg 1-3 i moderna språk klarar eleverna sällan av att läsa ett mer komplext innehåll på målspråket så där används läroböckerna (bl.a. Mais Oui, Lieber Deutsch och Allegra) och diskussioner som går ut på att kontrastera Sverige och målspråkslandet t.ex. vad 21 Malmö stad S:t Petri skola gäller syn på ålder, könsroller etc. I språken utgår lärarna också från reklam som exempel på hur media styr vårt synsätt vad gäller sexualitet, kön och ålder. Kurserna i biologi och naturkunskap innehåller ämnesområdena fysiologi, genetik och evolution. Lärarna går igenom och diskuterar olika funktionsnedsättningar, ofta på elevers initiativ. Inom fysiologin kommer lärarna in på vad förändringar och skador hos olika organ kan leda till, t ex hur skador på hjärnan kan leda till olika neurologiska funktionsnedsättningar. Inom genetiken är olika ärftliga egenskaper och ärftliga sjukdomar som t ex färgblindhet och cystisk fibros viktiga för att belysa och diskutera arv och ärftlighet. Inom evolution belyses begrepp som arv och mutation ur nya synvinklar. Lärarna visar och ger exempel på hur olika mutationer som vanligtvis försämrar överlevnaden kan öka överlevnadsmöjligheterna för djur under vissa omständigheter, exempelvis ärftlig blindhet hos grottfiskar. Diskussion om vår egen evolution kan belysa hur egenskaper som vi betraktar som självklara, som att vi t ex förlorade päls och fick mindre käkar, troligtvis medförde nackdelar, men att våra förfäder råkade leva under omständigheter där dessa funktionsnedsättningar istället gav överlevnadsfördelar. Undervisningen i idrott och hälsa anpassas för varje individ. Oavsett om eleven har en funktionsnedsättning eller inte. Eleverna får prova på idrottsgrenar utifrån en funktionsnedsatts perspektiv. Ansvariga: Lärarna Datum när det ska vara klart: Vid läsårets slut Ålder Mål Eleverna ska ha kunskap om diskrimineringsgrunden ålder. Eleverna ska ha kunskap om hur normer skapas, reproduceras och upprätthålls. Eleverna ska ha kunskap om hur kategorisering av människor utifrån ålder påverkar människor. Eleverna ska kunna göra egna ställningstaganden. Åtgärder Generellt gäller det att vara medveten om att vi i de exempel som används i klassrummet försöker återspegla den verklighet vi lever i. Det är viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon diskrimineringsgrund. Lärare som undervisar i matematik undviker uttryck kopplade till elevers ålder. Generellt gäller att tänka på språkbruket och att inte använda härskartekniker. Lärare som undervisar i kemi menar att generellt gäller det att vara medveten om att vi i de exempel som används i klassrummet försöker återspegla den verklighet vi lever i. Det är viktigt att aldrig använda elever som exempel på någon diskrimineringsgrund. Lärare som undervisar i filosofi behandlar frågan om ålderns betydelse i många avseenden. Är t.ex. ett barns liv mer värt än en äldre människas? Om ja varför? Ska 22 Malmö stad S:t Petri skola man få högre lön just p.g.a. av att man har arbetat längre än någon som är ung och ny i ett företag? Detta är exempel på frågor som lyfts, och som sedan kopplas till det som diskrimineringslagen säger. Lärare som undervisar i historia arbetar med att synliggöra hur synen på barndom, ungdom och åldrande har förändrats över tid och rum. Några exempel på arbetsområden kan vara ungdomskultur på 60-talet, synen på barnarbete och hur synen på äldreomsorg förändrats. Lärare som undervisar i religion har möjlighet att ta upp diskriminering och trakasserier kopplat till ålder när man gör värderingsövningar kring normkritik och människovärde. Lärare som undervisar i samhällskunskap och geografi utgår från åldersperspektivet återkommande i sina ämnen. På temat demokrati diskuteras ålder utifrån rösträtt och valbarhet. På temat privatekonomi diskuteras budget och sparande utifrån olika åldrar. I båda ämnena diskuteras ålder utifrån länders befolkningspyramider samt annan diskussion i området befolkning och migration. Åldersstrukturer tas även upp på temat välfärd där man diskuterar hur denna ska finansieras och för vem den ska planeras, genomföras. Lärare som undervisar i sociologi tar upp ålder som en viktig faktor i den teritära socialisationen. Genom de sociologiska metoderna intervju, enkät och observation belyses samhällets sociala strukturer. Lärare som undervisar i engelska, svenska och moderna språk strävar efter att vara öppna och medvetna och inte självklart falla in i en heteronormativ syn såväl vid mindre uppgifter, t.ex. konstruktion av översättningsmeningar, som i textdiskussioner. Många av de läromedel som används i svenska, engelska och moderna språk är uppbyggda kring jaget (den egna identiteten), och i fortsättningskurser på jaget och samhället och detta tillsammans med det faktum att det aktuella centrala innehållet i kurserna berör likabehandlingsgrunderna innebär att texter som skapar naturliga diskussioner kring ämnen som berör likabehandling medvetet väljs. Vidare är det viktigt att vara tolerant och öppen i mötet med eleverna men att tydligt markera om eleverna fäller kommentarer som går över gränsen. Elevernas tolerans främjas också av att de lär sig turtagning i samtal och diskussioner samt att lyssna på och respektera varandras åsikter. Ibland arbetar vi med rollspel där eleven får ikläda sig en roll som t.ex. en romankaraktär och resonera utifrån detta perspektiv. I svenskämnets syfte nämns följande innehåll: Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter. Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv. Detta innebär att lärarna väljer texter, filmer mm för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider. I ämnet 23 Malmö stad S:t Petri skola svenska används till exempel med följande texter/ skönlitterär verk: Högläsaren (Schlink), Lust och fägring stor (Widerberg). Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. Vidare förs diskussioner i samband med litteraturhistorieundervisningen om hur olika epoker hanterade frågan. I svenska arbetar lärarna också med dagsaktuella tidningsartiklar och diverse filmer som rör diskrimineringsgrunden. I ämnesplanen för engelska står kommunikationens innehåll angivet. Bland annat följande är aktuellt för diskrimineringsgrunden: Levnadsvillkor, attityder, värderingar och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. I engelska används läromedelsserier som i hög grad behandlar texter som berör likabehandling. I år 1 rör sig texterna mest kring den egna identiteten och i år 2 utvidgas begreppet och ett vidare samhällsperspektiv tas upp i utdrag ur romaner eller noveller. Även i moderna språk är kommunikationens innehåll: Personlig information; ämnesområden som är välbekanta för eleverna; intressen, vardagliga situationer, personer och platser; åsikter och känslor. Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där språket används. Detta innebär att lärarna väljer texter och filmer för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider och i olika länder. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. Vad gäller steg 1-3 i moderna språk klarar eleverna sällan av att läsa ett mer komplext innehåll på målspråket så där används läroböckerna (bl.a. Mais Oui, Lieber Deutsch och Alegria) och diskussioner som går ut på att kontrastera Sverige och målspråkslandet t.ex. vad gäller syn på ålder, könsroller etc. I språken utgår lärarna också från reklam som exempel på hur media styr vårt synsätt vad gäller sexualitet, kön och ålder. Lärare som undervisar i kurserna biologi och naturkunskap går igenom och diskuterar den biologiska bakgrunden till åldrande och till vissa sjukdomar som är kopplade till ökande ålder som t ex cancer och hjärtkärlsjukdomar. Lärare som undervisar i psykologi tar upp självuppfyllande profetia och går även in på utvecklingspsykologi, utvecklingskriser, diskriminering och ändrade livsvillkor. Ansvariga: Lärarna Datum när det ska vara klar: Vid läsårets slut. Annan kränkande behandling Mål Eleverna ska respektera andra människors egenvärde. Eleverna ska ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling. Åtgärder För elever som börjar årskurs 1 genomför skolan sedan flera år tillbaka en introduktion. Under en heldag får de nya eleverna lära känna varandra, sina 24 Malmö stad S:t Petri skola mentorer och skolan. Varje klass får under denna dag göra samarbetsövningar vilka leds av musiklärare, lärare i idrott och hälsa, mentorer samt studentkår. Alla elever som börjar på skolan har samtal om skolans regler och likabehandlingsplan med sin klass och sina mentorer. Skolledningen, Syv och elevhälsan presenterar sig för alla nya klasser på skolan. Friluftsdagar genomförs en gång per termin och läggs upp på sådant sätt att elever från olika program, årskurser och klasser träffas. Elevkåren och tillhörande utskott ordnar på eget initiativ aktiviteter som gynnar det sociala klimatet. I början av terminen ordnar elevkåren, tillsammans med skolan, en inspark av de nya eleverna. I slutet av läsåret anordnas utspark för treorna. Syftet är att de nya eleverna ska lära känna varandra och skolan. Under året har spexet arbetat aktivt för att öka deltagandet och skapa en gemenskap på skolan. Spexets arbete startades detta läsår med en workshop ledd av komikern Lena Frisk. Syftet med denna workshop var att både skapa ett mer professionellt spex och att diskutera och klargöra var gränserna går när det gäller skämt. Kan man skämta om allt? På vilket sätt? När blir det trakasserier och diskriminering? Under läsåret fick sedan årets spexstyrelse handledning av skolans genuspiloter. Anledningen till denna satsning på spexet var att tidigare års spex fått kritik av lärare och elever för att innehålla många kränkande skämt. All personal är genom sitt agerande och förhållningssätt förebilder för hur goda relationer kan skapas. Personal talar inte illa om andra anställda, om elever eller vårdnadshavare/föräldrar. Generellt gäller att inte skämta på sådant sätt att det kan uppfattas kränkande. Att som vuxen ta ansvar för ett studieklimat som genomsyras av positiv attityd, respekt och ansvar. Lärare som undervisar i biologi och naturkunskap är måna om att eleverna ska kunna arbeta med vem som helst i klassrummet/labbsalen. Därför lottas t ex labbpartner fram ibland. Lärare som undervisar i engelska, svenska och moderna språk strävar efter att vara öppna och medvetna och inte självklart falla in i en heteronormativ syn såväl vid mindre uppgifter, t.ex. konstruktion av översättningsmeningar, som i textdiskussioner. Många av de läromedel som används i svenska, engelska och moderna språk är uppbyggda kring jaget (den egna identiteten), och i fortsättningskurser på jaget och samhället och detta tillsammans med det faktum att det aktuella centrala innehållet i kurserna berör likabehandlingsgrunderna innebär att texter som skapar naturliga diskussioner kring ämnen som berör likabehandling medvetet väljs. Vidare är det viktigt att vara tolerant och öppen i mötet med eleverna men att tydligt markera om eleverna fäller kommentarer som går över gränsen. Elevernas tolerans främjas också av att de lär sig turtagning i samtal och diskussioner samt att lyssna på och respektera varandras åsikter. Ibland arbetar vi med rollspel där eleven får ikläda sig en roll som t.ex. en romankaraktär och resonera utifrån detta perspektiv. 25 Malmö stad S:t Petri skola I den aktuella kursplanen för Svenska 1 nämns följande innehåll: dialekter och språklig variation i talat och skrivet språk som hänger samman med till exempel kön. Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer. Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier. Detta innebär att lärarna väljer texter, filmer mm för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. Vidare förs diskussioner i samband med litteraturhistorieundervisningen om hur olika epoker hanterade frågan. I svenska arbetar lärarna också med dagsaktuella tidningsartiklar och diverse filmer som rör diskrimineringsgrunden. I ämnesplanen för engelska står kommunikationens innehåll angiven. Bland annat följande är aktuellt för diskrimineringsgrunden: Levnadsvillkor, attityder, värderingar och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. I engelska används läromedelsserier som i hög grad behandlar texter som berör likabehandling. I år 1 rör sig texterna mest kring den egna identiteten och i år 2 utvidgas begreppet och ett vidare samhällsperspektiv tas upp i utdrag ur romaner eller noveller. Även i moderna språk är kommunikationens innehåll: Personlig information; ämnesområden som är välbekanta för eleverna; intressen, vardagliga situationer, personer och platser; åsikter och känslor. Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där språket används. Detta innebär att lärarna väljer texter och filmer för att illustrera hur man resonerat kring dessa frågor i olika tider och i olika länder. Den efterföljande diskussionen ger också eleverna möjlighet att reflektera och fördjupa sitt tänkande i dessa frågor. Vad gäller steg 1-3 i moderna språk klarar eleverna sällan av att läsa ett mer komplext innehåll på målspråket så där används läroböckerna (bl.a. Prego, Einverstanden, De acuerdo och Genial) och diskussioner som går ut på att kontrastera Sverige och målspråkslandet t.ex. vad gäller syn på ålder, könsroller etc. I språken utgår lärarna också från reklam som exempel på hur media styr vårt synsätt vad gäller sexualitet, kön och ålder. Ansvariga: Lärarna Datum för när det ska vara klart: Vid läsårets slut. 26 Malmö stad S:t Petri skola Kartläggning Kartläggningsmetoder År 2-enkäten Malmö stads gymnasieskolor genomför en enkätundersökning som innehåller frågor kring trygghet, trivsel och likabehandling. Enkäten riktar sig till elever i år 2 och den genomfördes i oktober. Resultatet från S:t Petri skolas elever har jämförts med resultaten från de andra studieförberedande gymnasieskolorna. Av 270 åk 2-elever på S:t Petri skola besvarade 220 enkäten. På alla studieförberedande gymnasieskolor var det totalt 993 elever som besvarade enkäten. På S:t Petri skola har 51,8 % av enkäterna besvarats av tjejer, 45,1 % har besvarats av killar och 3,1 % har besvarats av annat. På alla studieförberedande gymnasieskolor har 51,8 % besvarats av tjejer, 46,2 % av killar och 2 % av annat. I kartläggning jämförs resultatet från i år med tidigare års elevsvar. Alla mentorer i år två har diskuterat och återkopplat resultatet av år 2-enkäten till klasserna i år 2. Diskussion med likabehandlingsgruppen Under vårterminen träffades likabehandlingsgruppen vid ett tillfälle för att diskutera och utvärdera befintlig likabehandlingsplan samt ge förslag till skrivandet av den nya. Vid mötet fanns elevskyddsombud, skolhälsovård, genuspiloter samt skolledning representerade. Diskussion med elevrepresentanter I april månad träffades elever från skolans spex, jämställdhetsutskott och elevskyddsombud för att diskutera innevarande års likabehandlingsplan samt strategier för framtida likabehandlingsarbete. Elevkåren var också inbjuden men närvarade ej. Samtal med elevhälsovården Samtal har förts med elevhälsovården rörande trivsel, trygghet och kränkningar på skolan. Likaså har samtal förts om det stöd vi ger våra elever och vilka behov som finns på S:t Petri skola. Aktionsforskning av elevskyddsombuden S:t Petri skolas genuspiloter höll under läsåret 2013/2014 en likabehandlingsutbildning för skolans elevskyddsombud. En del av utbildningen gick ut på att elevskyddsombuden skulle aktionsforska om likabehandling och normer på skolan. Resultaten från undersökningarna presenterades av elevskyddsombuden på en arbetsplatsträff i april. Områden som berörs i kartläggningen Samtliga diskrimineringsgrunder (kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning, funktionsnedsättning, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning och ålder) och diskriminering och trakasserier som hör samman med dem finns med i kartläggningen. Även frågor om annan kränkande behandling finns med. I den första 27 Malmö stad S:t Petri skola studien berörs alla diskrimineringsgrunderna samt socioekonomiska faktorer. I År 2enkäten berörs samtliga diskrimineringsgrunder, kännedom om likabehandlingsfrågor, relationer samt trygghet och trivsel. Mötet med likabehandlingsgruppen berör både befintlig likabehandlingsplan och år 2-enkäten. I samtal med elevhälsovården har områdena trivsel, trygghet, kränkningar och stöd kartlagts. I diskussionen med elevrepresentanter berördes hela likabehandlingsplanen samt strateger för framtidens likabehandlingsarbete på skolan. Hur eleverna har involverats i kartläggningen År 2- enkäten har delats ut till alla tvåor på S:t Petri skola. Flera elever ingår för närvarande i likabehandlingsgruppen - målet är att det ska vara minst två elevrepresentanter med vid gruppens möten. Alla mentorer i år två har diskuterat och återkopplat resultatet av år 2-enkäten till klasserna i år 2. Hur personalen har involverats i kartläggningen Allt material finns tillgängligt för alla medarbetare på S:t Petri skolas sida i Google Sites. Resultatet av kartläggningen har diskuterats i skolans kvalitets- och utvecklingsgrupp och därefter redovisats på en arbetsplatsträff. Mentorerna tog upp resultatet från år 2-enkäten till diskussion i sina klasser. Genuspiloterna är representanter i likabehandlingsgruppen. Skolhälsovården (kurator, skolsköterska och speciallärare) har i likabehandlingsgruppen varit med och utvärderat föregående års likabehandlingsplan. Resultat och analys År 2-enkät De som arbetar på skolan bemöter mig på ett bra sätt: 94 % av S:t Petri skolas elever instämmer helt eller ganska mycket med detta påstående. Enligt 2014 års enkät 95,5% av S:t Petri skolas elever helt eller ganska mycket med detta påstående. Eleverna på skolan bemöter varandra på ett bra sätt: 95 % av S:t Petri skolas elever instämmer helt eller ganska mycket med detta påstående. Enligt 2014 års enkät instämmer 96,8 % av S:t Petri skolas elever helt eller ganska mycket med detta påstående. Eleverna bemöter de som arbetar på skolan på ett bra sätt: 96 % av S:t Petri skolas elever instämmer helt eller ganska mycket med detta påstående. Enligt 2014 års enkät instämmer 98,6 % av S:t Petri skolas elever instämmer helt eller ganska mycket med detta påstående. · Ordning 28 Malmö stad S:t Petri skola Jag känner till de ordningsregler som finns på min skola: (instämmer helt och ganska mycket) 78 % (2012) och 84,5 % (2014). Jag följer de ordningsregler som finns på min skola:(Instämmer helt eller ganska mycket) 94 % (2012) och 96 % (2014). Personalen på min skola ser till att ordningsreglerna följs: 89 % av S:t Petri skolas elever instämmer helt eller ganska mycket med detta påstående (2012). 86 % av S:t Petri skolas elever instämmer helt eller ganska mycket med detta påstående (2014). Jag har arbetsro under lektioner/ arbetspass: 82 % av S:t Petri skolas elever instämmer helt eller ganska mycket med detta påstående (2012). 85,5 % av S:t Petri skolas elever instämmer helt eller ganska mycket med detta påstående (2014). Jag känner till likabehandlingsplanen på min skola: 60 % (2012) och 67,7% (2014). Ger lärarna på din skola alla elever samma möjligheter oberoende av kön? 93 % av S:t Petri skolas elever instämmer helt eller ganska mycket med detta påstående. · Orättvis behandling Har du känt dig orättvist behandlad på din nuvarande skola... … på grund av kön? (nej/ sällan) 98 % (2012) 93,6 (2014) … på grund av din etniska tillhörighet? (Nej/ sällan) 94 % (2012) 98,2 (2014) … på grund av din religion eller annan tro? (Nej/ sällan) 97 % (2012) 99,1% (2014) … på grund av sexuell läggning? (nej/ sällan) 99 % (2012) 99,6% (2014) … på grund av din funktionsnedsättning? (nej/ sällan) 98 % (2012) 99,1% (2014) ... på grund av din ålder (Nej/ sällan) 97 % (2012) 99,1 (2014) … på grund av att du inte känner dig som en tjej och inte som en kille heller? (nej/ sällan) 99 % (2012) 100 % (2014) … på grund av något annat? (nej/ sällan) 97 % (2012) 98,6% (2014) · Trivsel och trygghet Hur trivs du på din nuvarande skola? (Mycket bra/ ganska bra) 96 % (2012) 96,8% (2014) Känner du dig trygg på din nuvarande skola? (Alltid/ för mesta) 99 % (2012)) 99,1% (2014) Har du blivit hotad på din nuvarande skola... … på grund av ditt kön? (Nej, aldrig) 99 % (2012) 98,6% (2014) … på grund av etnisk tillhörighet? (Nej, aldrig) 98 % (2012) 99,6% (2014) … på grund av religion eller annan tro? (Nej, aldrig) 99 % (2012) 99,1% (2014) … på grund av din sexuella läggning? (Nej, aldrig) 99 % (2012) 99,5% (2014) … på grund av funktionsnedsättning? (Nej, aldrig) 98 % (2012) 99,5% (2014) … på grund av ålder? (Nej, aldrig) 99 % (2012) 99,5 % (2014) 29 Malmö stad S:t Petri skola … på grund av att du inte känner dig som en tjej och inte en kille heller? (Nej, aldrig) 99 % (2012) 99,5% (2014) … på grund av något annat? (Nej, aldrig) 98 % (2012) 99,1% (2014) Har du blivit utsatt för våld på din nuvarande skola... … på grund av ditt kön? (Nej, aldrig) 100 % (2012) 99,1% (2014) … på grund av din etniska tillhörighet? (Nej, aldrig) 99 % (2012) 99,1% (2014) … på grund av din religion eller annan tro? (Nej, aldrig) 99 % (2012) 99,5% (2014) … på grund av din sexuella läggning? (Nej, aldrig) 100 % (2012) 99,5% (2014) … på grund av din funktionsnedsättning? (Nej, aldrig) 100 % (2012) 99,5% (2014) … på grund av din ålder? (Nej, aldrig) 100 % (2012) 99,5% (2014) … på grund av att du inte känner dig som en tjej och inte en kille heller? (Nej, aldrig) 100 % (2012) 99,5% (2014) … på grund av något annat? (Nej, aldrig) 98 % (2012) 99,1% (2014) · Kränkningar Har du blivit kränkt på din nuvarande skola… … på grund av ditt kön? (Nej, aldrig) 93 % (2012) 90 % (2014) … på grund av din etniska tillhörighet? (Nej, aldrig) 94 % (2012) 95 % (2014) … på grund av din religion eller något annat som du tror på? (Nej, aldrig) 95 % (2012) 95,5% (2014) … på grund av din sexuella läggning? (Nej, aldrig) 100 % (2012) 98,6% (2014) … på grund av funktionsnedsättning? (Nej, aldrig) 98 % (2012) 98,6% (2014) … på grund av din ålder? (Nej, aldrig) 97 % (2012) 99,1% (2014) … på grund av att du inte känner dig som en tjej och inte en kille heller? (Nej, aldrig) 100 % (2012) 99,1% (2014) … på grund av något annat? (Nej, aldrig) 92 % (2012) 97,7% (2014) Har du blivit kränkt för att någon publicerat bilder på nätet som visat dig i en sexuell situation? (Nej) 99,1% (2014i) Har någon på din nuvarande skola tafsat på dig? (Nej) 88 % (2012) 88,2% (2014) Har någon på din nuvarande skola sagt sexuellt kränkande ord till dig? (Nej) 84 % (2012) 85,5% (2014) Har någon på din nuvarande skola skämtat på ett sätt som känns kränkande för dig… … på grund av kön? (aldrig) 86 % (2012) 83,6% (2014) … på grund av etnisk tillhörighet? (Aldrig) 90 % (2012) 87,7% (2014) … på grund av religion? (Aldrig) 93 % (2012) 91,4% (2014) … på grund av din sexuella läggning? (Aldrig) 99 % (2012) 97,3% (2014) … på grund av funktionsnedsättning? (Aldrig) 98 % (2012) 96,4% (2014) … på grund av ålder? (Aldrig) 95 % (2012) 97,7% (2014) … på grund av att du inte känner dig som en tjej och inte en kille heller? (Aldrig) 100 % (2012) 99,1% (2014) … på grund av något annat? (Aldrig) 90 % (2012) 96,4% (2014) 30 Malmö stad S:t Petri skola Har du blivit kränkt, hotad eller utsatt för våld? Nej (2014) 88,2% Berättade du eller anmälde du till någon i personalen att du blivit utsatt för kränkning eller våld? (Ja) 16 % (2012) 38 % (2014) Tog skolan din anmälan/ berättelse på allvar? (Ja) 23 % (2012) 38,5% (2014) Skolan har tydligt förklarat mina rättigheter och skyldigheter: (Instämmer helt/mycket) 64 % (2012) 65,9% (2014) Lärare ger mig kunskaper om jämställdhet, sexualitet och likabehandling som jag har nytta av: (Alla lärare/ de flesta lärare) 41 % (2012) 45,2% (2014) Analys 2014 På punkterna bemötande, ordningsregler, arbetsro samt om eleverna känner till likabehandlingsplanen har skolan förbättras. Eleverna upplever dock i mindre utsträckning att personalen ser till att ordningsreglerna följs. Detta beror troligtvis på att vi redan har ett bra bemötande och god ordning på skolan. På punkterna om orättvis behandling ser vi att skolan förbättrats på punkterna etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder och annat. Fler känner sig orättvist behandlade på grund av kön. Skolan har under läsåret 2013/2014 arbetat med jämställdhetsfrågor och genus vilket kan ha medvetandegjort eleverna i större utsträckning på detta område. Skolan har förbättrats med avseende på trivsel. Skolan har förbättrats gällande hot på punkterna etnicitet, funktionsnedsättning, ålder och annat. Skolan har inte försämrats i något avseende när det gäller hot. På punkterna om våld kan vi se en förbättring gällande religion och annat. Vi ser en försämring gällande kön, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder och om man inte känner sig som en tjej och inte som en kille heller. Resultatet kan härledas till att en (kön två st.) har svarat detta. Vi ställer oss frågan om vi har haft en incident/er på skolan som vi inte känner till eller om någon elev svarat oseriöst på enkäten. Antalet elever som (alltid, för det mesta) känner sig trygga på skolan ligger på 99 %. När det gäller kränkningar har skolan förbättrats gällande etnicitet, religion och funktionsnedsättningar men försämrats gällande kön, sexuell läggning, varken tjej eller kille heller, annat samt sexuellt kränkande ord. Försämringen berör endast ett eller ett par procent alltså ett fåtal/enstaka antal elever. Detta är kanske ändå värt att lyfta för att nästa läsår kontrollera om tendensen kvarstår. När det gäller kränkande skämt har skolan förbättrats på punkterna ålder och annat men försämrats på punkterna kön, etnicitet, religion, sexuell-läggning, funktionsnedsättning och om de känner sig som varken tjej eller kille heller. 31 Malmö stad S:t Petri skola Förändringen till det sämre ligger återigen på ca tre procent. Vi märker även här att eleverna lyfter de punkter kring vilka vi arbetat under läsåret. Kanske har vi helt enkelt gjort dem mer medvetna i frågan. Spexet som tidigare har kritiserats på dessa punkter har gjort stora framsteg. Det är positivt att fler elever har valt att tala om att de blivit utsatta. Här ser vi en ökning på 20 %. Allt fler elever upplever dessutom att skolan tar deras anmälningar på allvar. Likaså har skolan förbättrats när det gäller att förklara elevernas rättigheter och skyldigheter och att lärarna ger kunskaper om detsamma. Diskussion med likabehandlingsgruppen Likabehandlingsgruppen började med att diskutera befintlig likabehandlingsplan. Gruppen hade inga direkta synpunkter på planen men en diskussion om huruvida socioekonomisk bakgrund kan vara något som påverkar våra elever och deras situation kom upp. Socioekonomisk bakgrund är ingen diskrimineringsgrund och undersöks därför inte i år 2-enkäten och finns inte med i skolans likabehandlingsplan. S:t Petri skola har sedan detta möte drivit att socioekonomisk bakgrund ska finnas med som en variabel i kommande års år 2-enkät på förvaltningens likabehandlingsmöten. Vidare lyfte elevskyddsombuden att likabehandlingsplanen måste göras mer lättillgänglig och begriplig för skolans elever. Flera bra förslag på hur detta kan göras gavs, bland andra samarbete med Petribladet (S:t Petris skoltidning), film och tydliga posters som lyfter fram de viktigaste resultaten, att sätta upp i skolans korridorer. Analys: Vi anar att den socioekonomiska faktorn bör undersökas i framtiden. Lärarna måste bli tydligare i sina ämnen gällande när och varför de tar upp likabehandlingsfrågor. Förhoppningsvis kan elevskyddsombudens förslag omsättas i praktik och leda till ökad medvetenhet om skolans likabehandlingsplan. Diskussion med elevrepresentanter Jämställdhetsutskottet lyfte att de några gånger fått ta emot kritik, bland annat i sociala medier, på grund av de frågor de lyfter och arbetar med. För att få ett bättre stöd vill de arbeta närmare kåren och med stöd av lärare. De vill att lärare i större utsträckning står bakom jämställdhetsfrågorna och kanske i viss utsträckning befinner sig i sociala medier. Slutligen vill jämställdhetsutskottet få utrymme att ta föreläsare till skolan. Eleverna som representerade spexet var nöjda med fjolårets spex och upplevde att de fått till en högre nivå på skämten där de lyft fokus från homosexuella och människor med annan etnisk bakgrund, till att istället fokusera på skämt med stor igenkänningsfaktor. De två workshopar med Lena Frisk som skolan anordnat hade varit till stor hjälp. Spexet vill ha handledning av genuspiloter och workshop med Lena Frisk även kommande läsår. 32 Malmö stad S:t Petri skola Elevskyddsombuden lyfte att det behövs vidareutbildning i likabehandlingsfrågor. Främst bör utbildningen vara för lärare så att de kan känna sig bekväma i diskussioner och situationer som rör frågorna. Elevskyddsombuden var nöjda med den egna aktionsforskningen och ser fram emot ett fortsatt samarbete med genuspiloterna. De föreslog även att lärarna skulle reflektera mer kring sin undervisning, ur ett likabehandlingsperspektiv. Alla representanter diskuterade nya grepp om hur likabehandlingsplanen kan spridas. Foldrar, filmer och övningar diskuterades men inget beslut fattades. Vidare diskuterades även sättet att skämta på skolan. Till exempel berättade eleverna att det fortfarande skämtas nedvärderade om kvinnor och homosexuella även om skolan har arbetat aktivt med att förbättra detta hos spexet. Analys: Spexet har för andra året i rad blivit bättre ur ett likabehandlingsperspektiv. Arbetet med elevskyddsombuden har också fallit väl ut och denna kraft bör tas tillvara. Jämställdhetsutskottet behöver stöd. Eleverna bör involveras i arbetet med att sprida likabehandlingsplanen. Skolans skämtkultur är fortsatt dålig. Aktionsforskning av elevskyddsombuden Elevskyddsombuden består av representanter för skolans olika klasser. Eleverna arbetade gruppvis och valde att undersöka: • Om elever med utländsk bakgrund har upplevt diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling på S:t Petri skola. Undersökningen visade att fyra av tolv tillfrågade elever hade upplevt något av ovanstående. • Hur ofta likabehandling tas upp till diskussion i klassrummen på skolans naturprogram. Eleverna gjorde observationer och intervjuade lärare kring frågan. På två veckor togs likabehandlingsfrågor upp totalt två gånger under samtliga lektioner. Enligt intervjuerna kände lärarna själva att de inte tog upp likabehandlingsfrågor särskilt ofta, och någon lärare sa att hen kände sig för osäker för att ta diskussionen i klassrummet. • Om skolans elever anser att skillnaderna mellan könen framhävs (av elever själva) under idrottslektionerna? I undersökningen tillfrågades 16 tjejer och 16 killar om de blivit orättvist behandlade av andra elever under idrottslektionerna. Tolv killar svarade nej, åtta ja. Sex tjejer svarade nej, 14 ja. Analys: När eleverna själva ställer frågor och undersöker syns resultat som inte tydligt framkommer i våra andra undersökningar. Skyddsombudens undersökningar är ringa i sin omfattning, och kanske kan vi inte dra några generella slutsatser utifrån dem. Å andra sidan kommer eleverna själva med förslag på åtgärder, till exempel att mentorer och lärare kan arbeta mer med likabehandlingsfrågor och värderingsövningar, gärna på mentorstiden. Andra åtgärdsförslag är att lärarna kan ordna fler aktiviteter i klasserna för att öka sammanhållningen och att lärarna får mer utbildning kring likabehandlingsfrågor. Skyddsombuden föreslår också större variation i aktiviteterna på idrottslektionerna, så att fler elever får “glänsa”. Genom att eleverna presenterar aktionsforskningen för skolans personal synliggör vi elevernas intresse och engagemang för likabehandlingsfrågor. Sannolikt bidrar detta 33 Malmö stad S:t Petri skola till att fler lärare känner sig motiverade att arbeta med likabehandling i klassrummen framöver. Samtal med elevhälsan Elevhälsans uppfattning är att de elever elevhälsan har varit i kontakt med trivs bra på skolan. Skolsköterskan träffar alla elever när hon gör hälsoundersökning i år 1. Elevhälsan har inte mött elever som uppgett att de känt sig diskriminerade eller kränkta under läsåret 2013-2014. Om det varit någon som inte trivts har detta varit på grund av elevens val av program eller på grund av en för hög studietakt. Ungefär en elev vartannat år trivs inte på skolan enligt skolsköterskan. Elever säger så här om skolan: ”man får vara som man är och accepteras". Idag möter skolsköterskan på S:t Petri skola mest livsstilsfrågor såsom frågor om stress, sömn, kost, träning och värk. Tid läggs givetvis även på elever med någon form av funktionsnedsättning som till exempel CP-skada, ADD, ADHD eller dyslexi. Dessa elever klarar sig väl och blir sedda och hjälpta på skolan som försöker vara flexibel och möta elevernas behov. Just nu arbetar det tre assistenter på skolan för att hjälpa elever med funktionsnedsättning. Elever med dyslexi får hjälp av Stödet (speciallärare Linda Forslund) samt med förlängd skrivtid. Fall av anorexi dyker upp regelbundet och det finns ett väl utarbetat skyddsnät för dessa elever vilket sätts in på en gång. Här poängterar skolsköterskan lärarnas roll som den som ofta är den person som uppmärksammar denna problematik. Analys: S:t Petri skola lägger stor vikt vid elevhälsovården och arbetar för att elever med funktionsnedsättningar får hjälp. Elevhälsovården möter ett lågt antal elever vilka blivit utsatta för kränkningar. Vi vet baserat på år 2-enkäten att skolan har ett lågt antal kränkningar men att inte alla berättar om detta. Kanske även mentorernas roll bör poängteras då de kanske är de som ofta möter eleverna. Samtal med specialpedagog Specialpedagogen ägnar sig åt det behov av stöd som finns i ämnet matematik på samhällsprogrammet. Specialpedagogen går även ut i alla klasser och undervisar i studieteknik och -planering. Vidare träffar hon även de elever som är i behov av särskilt stöd och hjälper dem. Specialpedagogen beställer in material och teknik som behövs för stödet samt ansvarar för de pedagogiska kartläggningarna. Under den tid som stödet funnits på skolan har rutiner och strategier utvecklats för att fånga upp och stötta elever. Under kommande läsår ska dessa förbättras och utvecklas. Detta är en process som ständigt pågår. Analys: Specialpedagogen bedriver ett stort arbete för att kartlägga elevers behov samt hjälpa eleverna på bästa sätt. 34 Malmö stad S:t Petri skola Förebyggande åtgärder Socialt klimat Mål Målet för S:t Petri skola är ett relationellt arbetssätt och en miljö där elever och personal känner sig trygga och väl omhändertagna. Åtgärder För att verka för detta deltar alla elever som börjar på skolan i introduktionsdagarna där de tillsammans med mentorer, lärare och elevkår gör samarbetsövningar för att gynna sammanhållningen och trivseln. S:t Petri skola har lagt upp en plan för mottagandet av år 1 elever där de den första dagen möter sina mentorer, visas runt på skolan och får viktig information utan övriga elever i huset. De har "lära-känna-aktiviteter" i klassrummet, gemensam lunch med mentorerna och samling i aulan för viktig information. I klassrummet diskuteras även respekt samt de regler som finns på skolan. Mentorsprojektet är ett projekt för vilket berörda mentorer får tid i sin tjänstefördelning att genomföra. Projektet går ut på att mentorerna med handledning av kurator och utifrån ett system har samtal med sina mentorselever varje termin under deras tid på S:t Petri skola. Samtalen fokuserar främst på elevernas trivsel och studiesituation. För att öka trivsel och hälsa hos eleverna satsar skolan på friluftsdagar. För närvarande har skolan en friluftsdag per termin. De läggs upp på sådant sätt att elever från olika program, årskurser och klasser träffas. Då skolan enligt kartläggningen ligger fortsatt bra till när det gäller ordning, trivsel och trygghet ämnar skolan fortsätta med dessa åtgärder. Under läsår 2014-2015 har skolans genuspedagog tillsammans med elever från beteendeinriktningen drivit ett projekt kring elevinflytande på skolan. Projektet resulterade i en handbok för lärare om hur elever kan ges mer inflytande över undervisningen. Under läsåret kommer genuspedagogen att arbeta vidare med elevinflytande i skolans andra klasser. Eleverna på samhällsprogrammet med beteendeinriktning deltar under läsåret i en likabehandlingssatsning: Normbrytande rättigheter i samarbete med Ungdom mot rasism. Mentorer på samhällsprogrammet med beteendeinriktning har också deltagit för ökad spridningseffekt. Planer finns även på att vidareutbilda lärare i samhällskunskap under läsåret 2014/2015 då kartläggningen visar att lärarna kan bli ännu bättre på dessa frågor. Detta trots att förbättring skett. Elevkår och tillhörande utskott ordnar på eget initiativ aktiviteter som gynnar det sociala klimatet. I början av terminen ordnar elevkåren en inspark av de nya 35 Malmö stad S:t Petri skola eleverna. I slutet av läsåret anordnas utspark för treorna. Syftet är att de nya eleverna ska lära känna varandra och skolan. Under året har spexet arbetat aktivt för att öka deltagandet i och skapa en gemenskap på skolan. Flera utskott har bildats för att öka trivsel och minska diskriminering, exempelvis jämställdhetsutskottet. Jämställdhetsutskottet kommer under läsåret 2014/2015 att få handledning av genuspiloter, genuspedagog eller i skyddsombudsgruppen beroende på vilket som passar dem bäst. Motivering Enligt år 2-enkäten trivs en mycket stor del av eleverna på skolan och en förklaring till detta kan vara att S:t Petri skola lägger mycket energi och resurser på att eleverna ska trivas. Ansvariga Lärare och skolledning. Datum när det ska vara klart Pågående under hela läsåret Kön Mål Inga elever ska uppleva diskriminering eller kränkning med koppling mot diskrimineringsgrunden kön. Åtgärder På S:t Petri skola arbetar för närvarande två färdigutbildade genuspiloter som ingår i genuspiloternas nätverk och som tillsammans med skolledningen författat handlingsplaner för skolan. Genuspiloterna finns representerade i likabehandlingsgrupper i Malmö- stad. På skolan finns dessutom en genuspedagog. Målet med läsåret 2013-2014 ( pedagogiskt café, site, elevskyddsutbildning och spexhandledning) genomfördes av genuspiloterna. Det arbete som föll bäst ut var arbetet med elevskyddsombud och spex. Under 2014-2015 kommer genuspiloterna fortsätta att arbeta med dessa elevgrupper kring de punkter som kartläggningen visar som förbättringsområden. Fokus kommer därför vara kön, skämt ökade kunskaper på området och spridning av information av likabehandlingsplanen/frågor. Jämställdhet är en stående punkt på dagordningen på arbetsplatsträffarna och samverkansmöten. Elever på skolan har på eget initiativ startat ett jämställdhetsutskott med avsikt att verka för en mer jämställd skola. Dessa kommer utifrån kartläggningen erbjudas stöd. Skolan deltar i sex- och samlevnadsprojektet - “Så sant “och har helt utifrån elevernas önskemål planerat sex och samlevnadsundervisningen på skolan. Undervisningen berör frågor kring könsroller och sexualitet. En plan för hur skolan 36 Malmö stad S:t Petri skola ska arbeta med sex och samlevnad har skrivits utifrån “Så sant “ och skolans elever. Denna ska revideras och implementeras under 2014-2015. Elevkår och tillhörande utskott ordnar på eget initiativ aktiviteter som gynnar det sociala klimatet. I början av terminen ordnar elevkåren en inspark av de nya eleverna. I slutet av läsåret anordnas utspark för treorna. Syftet är att de nya eleverna ska lära känna varandra och skolan. Under året har spexet arbetat aktivt för att öka deltagandet i och skapa en gemenskap på skolan. Flera utskott har bildats för att öka trivsel och minska diskriminering, exempelvis jämställdhetsutskottet. Under läsår 2014-2015 har skolans genuspedagog tillsammans med elever från beteendeinriktningen drivit ett projekt kring elevinflytande på skolan. Projektet resulterade i en handbok för lärare om hur elever kan ges mer inflytande över undervisningen. Under läsåret kommer genuspedagogen att arbeta vidare med elevinflytande i skolans andra klasser. Eleverna på samhällsprogrammet med beteendeinriktning deltar under läsåret i en likabehandlingssatsning: Normbrytande rättigheter i samarbete med Ungdom mot rasism. Motivering Malmö stad har gjort stora satsningar på utvecklingsarbete kring genusfrågor vilket S:t Petri skola har anammat och arbetat vidare med. Våra kartläggningar visar på en jargong på skolan som innebär att det fortfarande skämtas nedvärderande om t ex kön och homosexualitet. Fler känner sig enligt år-2 enkäten orättvist behandlade utifrån kön. Ansvariga: Genuspiloter Läraren på Beteendeprogrammet Undervisande lärare år 1 Datum när det ska vara klart: Pågående under läsåret Etnisk tillhörighet Mål Inga elever ska uppleva diskriminering eller kränkning med koppling mot diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet. Åtgärder På S:t Petri skola drivs ett projekt om språkutvecklande arbetssätt. Detta projekt leds av en förstelärare som håller i seminarier för representanter från skolans ämnesgrupper. Målet är att utveckla undervisningen så att språket inte blir ett hinder för lärande och bedömning samt att elevernas skolspråk förbättras. Under läsår 2014-2015 har skolans genuspedagog tillsammans med elever från beteendeinriktningen drivit ett projekt kring elevinflytande på skolan. Projektet resulterade i en handbok för lärare om hur elever kan ges mer inflytande över 37 Malmö stad S:t Petri skola undervisningen. Under läsåret kommer genuspedagogen att arbeta vidare med elevinflytande i skolans andra klasser. Eleverna på samhällsprogrammet med beteendeinriktning deltar under läsåret i en likabehandlingssatsning: Normbrytande rättigheter i samarbete med Ungdom mot rasism. Elevskyddsombuden (elevrepresentanter från skolans klasser) Har utbildats och aktionsforskat kring bland annat etnisk bakgrund. Elevskyddsombudens utbildning och aktionsforskning kommer att äga rum vårterminen 2015 och ha sin utgångspunkt i likabehandlingsplanens kartläggning. Motivering På S:t Petri skola finns det ett fåtal elever som upplever att de blir orättvist behandlade på grund av sin etniska tillhörighet. Förhoppningsvis kan denna typ av projekt förbättra situationen för dessa elever samt ge lärarna bättre insikter. Ansvariga: Lärare Genuspiloter Skolledning Datum när det ska vara klart: Pågående under läsåret Religion eller annan trosuppfattning Mål Inga elever ska uppleva diskriminering eller kränkning med koppling mot diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning. Åtgärder Varje år anordnar skolan en resa till Auschwitz för elever i år tre. Detta är uppstarten för presentationer som eleverna håller för sina klasser när de kommer hem. Några elever presenterar resan i form av lektioner eller redovisningar, andra i form av bloggar eller hemsidor. Elevernas presentationer behandlar på olika sätt kränkningar och diskriminering mot religion eller annan trosuppfattning. Lärare som undervisar i religion för diskussion med eleverna. Alla lärare uppmärksammar om elever uppträder på ett sådant sätt att det strider mot skolans värdegrund. Under läsår 2014-2015 har skolans genuspedagog tillsammans med elever från beteendeinriktningen drivit ett projekt kring elevinflytande på skolan. Projektet resulterade i en handbok för lärare om hur elever kan ges mer inflytande över undervisningen. Under läsåret kommer genuspedagogen att arbeta vidare med elevinflytande i skolans andra klasser. 38 Malmö stad S:t Petri skola Eleverna på samhällsprogrammet med beteendeinriktning deltar under läsåret i en likabehandlingssatsning: Normbrytande rättigheter i samarbete med Ungdom mot rasism. Elevskyddsombuden (elevrepresentanter från skolans klasser) Har utbildats och aktionsforskat kring bland annat etnisk bakgrund. Elevskyddsombudens utbildning och aktionsforskning kommer att äga rum vårterminen 2015 och ha sin utgångspunkt i likabehandlingsplanens kartläggning. Motivering Denna problematik är väldigt liten på skolan men vi arbetar i förebyggande syfte. Ansvariga: Lärare Genuspiloter Skolledning Datum när det ska vara klart: Pågående under läsåret. Sexuell läggning Mål Inga elever ska uppleva diskriminering eller kränkning med koppling mot diskrimineringsgrunden sexuell läggning. Åtgärder Skolan har deltagit i sex och samlevnadsprojektet - “Så sant” och har helt utifrån elevernas önskemål planerat sex och samlevnadsundervisningen på skolan. Undervisningen berör frågor kring könsroller och sexualitet. Temat har lagts in som ett löpande projekt för elever i år 1. Genuspiloterna handleder skolans spexstyrelse för att få spexdeltagarna att reflektera över likabehandlingsfrågor och producera ett spex som inte bara skämtar om kön och homosexualitet. Handledningen har gett effekt på de senaste två årens spex och kommer därför att fortsätta. Under läsår 2014-2015 har skolans genuspedagog tillsammans med elever från beteendeinriktningen drivit ett projekt kring elevinflytande på skolan. Projektet resulterade i en handbok för lärare om hur elever kan ges mer inflytande över undervisningen. Under läsåret kommer genuspedagogen att arbeta vidare med elevinflytande i skolans andra klasser. Eleverna på samhällsprogrammet med beteendeinriktning deltar under läsåret i en likabehandlingssatsning: Normbrytande rättigheter i samarbete med Ungdom mot rasism. Elevskyddsombuden (elevrepresentanter från skolans klasser) Har utbildats och aktionsforskat kring bland annat etnisk bakgrund. Elevskyddsombudens utbildning 39 Malmö stad S:t Petri skola och aktionsforskning kommer att äga rum vårterminen 2015 och ha sin utgångspunkt i likabehandlingsplanens kartläggning. Här blir temat sexuell läggning av yttersta vikt. Jämställdhetsutskottet kommer att få stöd och handledning i sitt arbete. Motivering I syfte att förbättra undervisningen och klimatet på skolan eftersom år-2 enkäten visar på sämre resultat gällande kränkningar och skämt angående sexuell läggning. Ansvariga: Genuspiloter Lärare Skolledning Datum när det ska vara klart: Pågående under läsåret Funktionshinder Mål Inga elever ska uppleva diskriminering eller kränkning med koppling mot diskrimineringsgrunden funktionshinder. Åtgärder Den typ av funktionshinder som S:t Petri skola möter är snarare funktionsnedsättningar som tillexempel CP-skada, dyslexi, ADHD och ADD. För att möta dessa elever har skolan välfungerande system där specialpedagog och skolhälsovården arbetar tillsammans. Under läsår 2014-2015 har skolans genuspedagog tillsammans med elever från beteendeinriktningen drivit ett projekt kring elevinflytande på skolan. Projektet resulterade i en handbok för lärare om hur elever kan ges mer inflytande över undervisningen. Under läsåret kommer genuspedagogen att arbeta vidare med elevinflytande i skolans andra klasser. Eleverna på samhällsprogrammet med beteendeinriktning deltar under läsåret i en likabehandlingssatsning: Normbrytande rättigheter i samarbete med Ungdom mot rasism. Motivering S:t Petri skola anser sig utifrån år 2-enkäten och samtal med elevhälsovården ha ett välfungerande system. Ansvariga: Skolledning Specialpedagog Elevhälsan Datum när det ska vara klart: Pågående under hela läsåret. 40 Malmö stad S:t Petri skola Sexuella trakasserier Mål Inga elever ska uppleva sexuella trakasserier. Åtgärder På S:t Petri skola arbetade under läsåret 13/14 tre färdigutbildade genuspiloter samt en genuspedagog, som alla ingick i genuspiloternas nätverk och som tillsammans med skolledningen författade handlingsplaner för skolan. Målet med läsåret 20132014 var att skapa kanaler och plattformar för att nå ut till eleverna. Genuspiloterna höll under läsåret i en likabehandlingsutbildning för S:t Petri skolas elevskyddsombud. Genuspiloterna höll i ett pedagogiskt café samt verkade för spridning av information till lärare. En site på Google har skapats där information, tips och material rörande genusfrågor kommer att visas. Genuspiloterna fortsätter framgent sitt arbete på samma sätt som de gjort under föregående läsår. Återigen ska genuspiloterna även handleda skolans spexstyrelse för att få spexet att reflektera över likabehandlingsfrågor samt producera ett spex som inte bara skämtar om kön och homosexualitet. Skolan deltar i sex och samlevnadsprojektet - “Så sant” och har helt utifrån elevernas önskemål planerat sex och samlevnadsundervisningen på skolan. Undervisningen berör frågor kring könsroller och sexualitet. Elevskyddsombuden (elevrepresentanter från skolans klasser) Har utbildats och aktionsforskat i likabehandlingsfrågor. Elevskyddsombudens utbildning och aktionsforskning kommer att fortsätta under vårterminen 2015 och ha sin utgångspunkt i likabehandlingsplanens kartläggning. All personal uppmärksammar om elever uppträder på ett sådant sätt att det strider mot skolans värdegrund. Under läsår 2014-2015 har skolans genuspedagog tillsammans med elever från beteendeinriktningen drivit ett projekt kring elevinflytande på skolan. Projektet resulterade i en handbok för lärare om hur elever kan ges mer inflytande över undervisningen. Under läsåret kommer genuspedagogen att arbeta vidare med elevinflytande i skolans andra klasser. Eleverna på samhällsprogrammet med beteendeinriktning deltar under läsåret i en likabehandlingssatsning: Normbrytande rättigheter i samarbete med Ungdom mot rasism. Motivering Enligt kartläggningen har våra värden förbättrats sedan föregåendeläsår. Arbetet har inte nått 100 % och måste därför fortgå. Ansvariga: Genuspiloter Lärare Skolledning 41 Malmö stad S:t Petri skola Datum när det ska vara klart: Pågående under läsåret. Rutiner för akuta situationer Policy Diskriminering eller trakasserier enligt diskrimineringsgrunderna, sexuella trakasserier eller annan kränkande behandling får under inga omständigheter förekomma i skolans verksamhet. Nolltolerans gäller. Arbetsrättsliga åtgärder vidtas om skolans personal diskriminerar eller trakasserar elever samt om personal anställd vid skolan inte snarast anmäler till rektor när de får kännedom om elevs upplevda diskriminering, upplevda trakasserier eller annan kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Rektor träffar representanter från varje klass under hela läsåret (minst två möten per termin). Den medicinska elevhälsan har ett program för hälsosamtal. I de samtalen tas frågor om trivsel upp. Skolsköterskan gör en avkodad sammanställning som blir underlag till likabehandlingsgruppens arbete med planen. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Förutom undervisande lärare - skolledning, kurator, skolsköterska, specialpedagog och elevens mentorer. Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera 1. I det ögonblick som någon hos skolans personal får kännedom om att en elev upplever sig vara utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling blir ett formellt förvaltningsärende till, vilket innebär att det råder dokumentationsskyldighet (15 § förvaltningslagen). Även när elever i det privata upplever sig ha blivit diskriminerade eller kränkta på annat sätt (t.ex. på ett privat Facebook-konto) och upplevelsen av diskriminering/kränkning påverkar skolsituationen eftersom de som ev. diskriminerar/kränker i det privata går på samma skola har skolan samma skyldigheter som om diskrimineringen/kränkningen primärt hade ägt rum i skolan. Även diskriminering/annan kränkande behandling som en personal ev. gör sig skyldig till i förhållande till elev omfattas av denna ärendegång. Den personal som får kännedom om elevens upplevda utsatthet ska således skriva en daterad och underskriven tjänsteanteckning med den relevanta informationen om detta. 2. Denna första dokumentation i ärendet ska omedelbart tillställas rektor. Personalen som har fått kännedom om elevens upplevda utsatthet är anmälningsskyldig till rektor enligt lag (6 kap. 10 § skollagen). I fall rektor skulle vara utpekad som den diskriminerande/på annat sätt kränkande part ska anmälan göras till Utbildningsdirektören. Där det i fortsättning står rektor tar i sådana fall där rektor själv är utpekad Utbildningsdirektören över de uppgifter som i vanliga fall åligger rektor. 3. Rektorn öppnar omedelbart det formella och diarieförda ärendet om diskriminering/annan kränkande behandling, i vilket anmälan utgör aktbilaga 1. 42 Malmö stad S:t Petri skola Ärendet kan öppnas såsom en pappersakt eller en digital akt i kommunens ärendehanteringssystem. 4. Rektor är skyldig att anmäla alla anhängiggjorda ärenden till Utbildningsnämnden. Det görs till ingrid.på[email protected]. 5. Rektor är även skyldig att skyndsamt (helst omedelbart, dock senast inom en vecka) inleda en formell utredning. Rektorn ska objektivt utreda vad som har hänt, vilka behov av åtgärder som föreligger i förhållande till händelserna och vilka åtgärder som skäligen kan komma i fråga. Inom ramen för rektorns utredning kan rektorn uppdra åt annan personal att föra vissa samtal med de inblandade. Alla muntliga uppgifter som tillförs ärendet, t.ex. genom samtal med de inblandade, vårdnadshavarna, ev. vittnen, personal ska dokumenteras och i kronologisk ordning aktbilageras i ärendeakten. Även alla i ärendet inkomna handlingar, som t.ex. mejl från vårdnadshavarna och eleven, aktbilageras i kronologisk ordning i ärendeakten. Utredningen ska bedrivas skyndsamt. När rektor har kunskap om berördas uppfattning om händelsen/händelserna som har upplevts som diskriminerande/kränkande sker samråd med elevhälsan. Därefter kontaktas vårdnadshavare. Skolan bör under det första dygnet ge vårdnadshavaren en kontaktperson på skolan. Vid grövre kränkningar görs så snart som möjligt en plan för hur kommunikationen mellan skolledning, elever och vårdnadshavare ska ske. När berörda personer påverkas av hedersrelaterade omständigheter ska skolan överväga konsekvenserna av att vårdnadshavare kontaktas. Det gäller både vårdnadshavare till den utsatte eller den/de som utsatt. Det är alltid den som lever under sådana omständigheter som avgör hur kontakt med vårdnadshavare ska ske. Skolan ska i dessa fall rådfråga utomstående expertis. 6. Rektorn avslutar utredningen med ett formellt beslut om skäliga åtgärder. Sådana åtgärder kan vara hänförliga dels till ett individärende, och inkludera åtgärder specifikt riktade mot berörda individer, dels till ett ärende inom ramen för skolans främjande och förebyggande arbete enligt diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen och därmed vara strukturellt inriktade på alla elever och all personal i skolan. Åtgärder riktade mot berörda individer ska spegla kränkningens karaktär och omfattning. En kränkning ska inte göras mindre eller större än vad den är. Målet med åtgärderna är att en trygg situation ska skapas. Åtgärder utformas av rektor i samråd med elevhälsan, den kränkte eleven, den/de som kränkt samt vårdnadshavare. I första hand vidtas åtgärder redan i de inledande samtalen genom dialog. Åtgärderna ska avhjälpa akuta situationer samt ge långsiktiga lösningar. När skolan inte själv har kompetensen ska den tas in utifrån, efter samråd med skolledning och/eller elevhälsan. Vid fall där avstängning för den part som utsatt annan elev kan vara eller är aktuellt ska rektor meddela Utbildningsförvaltningens avdelning för elevhälsa och förvaltningens samordnande kurator som vid behov kan stödja rektor i utredningen i avstängningsärendet. Återkoppling med berörda ska ske efter en vecka och uppföljningssamtal ska hållas efter en månad. Beteendeavtal: Ett beteendeavtal kan användas i vissa situationer. Hur ska den kränkte eleven, den/de som kränkt förhålla sig till varandra? Den kränkte eleven och den/de som kränkt bestämmer själva hur avtalet ska se ut och fungera. Medlingssamtal: Om den kränkte vill, kan medlingssamtal genomföras. Då ska samtalet alltid avslutas med att ett beteendeavtal skrivs. 43 Malmö stad S:t Petri skola 7. De beslutade åtgärderna ska verkställas och följas upp. Verkställigheten och uppföljningen dokumenteras i ärendeakten. Akten och alla handlingar i den arkiveras i enlighet med anvisningarna i Malmö stads arkivhandbok för utbildningsverksamheten. Regelverket kring offentlighet och sekretess samt personuppgiftslagstiftningen ska noggrant iakttas i dessa ärenden. 8. Beslut i ärendena, verkställighet och uppföljning ska återkopplas till utbildningsnämnden. Rutiner för uppföljning Uppföljning görs inom en månad från rektors beslut i ärendet. Uppföljningen inleds med ett samtal med den som varit utsatt därefter med den/de som utsatt. Det är viktigt att alla får komma till tals. Uppföljningen görs inom rimlig tid, och innehåller utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen: Vad gjorde skolan bra, vad kunde göras bättre och nådde skolan målet med de vidtagna åtgärderna? Det är också viktigt att diskutera om händelsen ingår i ett mönster på skolan. I så fall måste skolan upprätta en handlingsplan för att ta tag i problemet i stort. Det kan också leda till att likabehandlingsplanen revideras. Stäm av med de inblandade beträffande tidpunkt för återkoppling. Vilka förväntningar finns och vad är lämpligt att göra? Avstämningen bör ske löpande och anpassas till kränkningens omfattning samt ske oavsett om kränkningen varit stor eller liten. Avstämning ska också alltid göras även om situationen har förbättrats avsevärt och åtgärderna minskat i omfattning. Varje gång en kränkning inträffat ska åtgärderna ha ett tydligt avslut så att alla parter är införstådd. Skolan bör ha ett avslut före varje terminsslut. När man har haft en uppföljning och åtgärderna avslutas är det viktigt att den utsatte känner sig så trygg att personen vet vart den ska vända sig om något händer. Om eleven byter skola ska eleven till exempel få veta vem man kan vända sig till på den skolan om något händer. Uppföljning i icke individärenden sker genom att likabehandlingsgruppen sammanfattar ärendet, analyserar behovet av insatser samt behovet av att förändra arbetssätt och/eller likabehandlingsplanen. Rektor ansvarar för att likabehandlingsgruppen gör sammanfattningar av icke individärenden. Ansvarsförhållande Rektor ska · se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten på skolan. · säkerställa att främjande insatser och förebyggande insatser i enlighet med denna plan genomförs · säkerställa att all personal har kunskap om rutiner vid akuta situationer i enlighet med denna plan · årligen utvärdera och upprätta likabehandlingsplan i enlighet med denna plan · sammankalla likabehandlingsgruppen 44 Malmö stad S:t Petri skola Lärare och annan skolpersonal ska · arbeta med att främja likabehandling i enlighet med denna plan · anmäla till rektor när han/hon får kännedom om en upplevd diskriminering/kränkning · ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning · utveckla arbetet med att främja likabehandling 45 Malmö stad S:t Petri skola Innehållsförteckning s. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ansvarig för planen Vår vision Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Vårdnadshavarnas delaktighet Personalens delaktighet Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Ansvarig för att årets plan utvärderas Främjande insatser Övergripande mål Kunskap om likabehandling och jämställdhet Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionsnedsättning Ålder Annan kränkande behandling Kartläggning Kartläggningsmetoder Områden som berörs i kartläggningen Hur eleverna har involverats i kartläggningen Hur personalen har involverats i kartläggningen Resultat och analys Förebyggande åtgärder Socialt klimat Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Sexuella trakasserier Rutiner för akuta situationer Policy Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera Rutiner för uppföljning Ansvarsförhållande 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 3 4 4 4 4 4 4 7 10 12 15 17 19 22 24 27 27 27 28 28 28 35 35 36 37 38 39 40 41 42 42 42 42 42 44 44 46 Malmö stad S:t Petri skola 47
© Copyright 2024