“Nya” fornminnen i Täby Våra torp försvinner Grävt vid Täby kyrka

FORNMINNESNYTT
Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby
Hembygdsförenings fornminnessektion.
Copyright:
Nr 3 Årgång 7 maj 2015
www.creativecommons.se
ISSN 2001-3493
Text, bild, ansvarig utgivare: Leif Grönwall
Ella krog våren 2015. Kommer kommunen att tillåta rivning?
“Nya” fornminnen i Täby
Våra torp försvinner
Grävt vid Täby kyrka
Nu startar årets Brobygrävning
P
å Facebooks fantastiskt aktiva täbyforum kunde jag härom veckan läsa att
man hittat en trolig förhistorisk boplats vid Viggbyholms trafikplats. Den första
tanken som for genom mitt huvud var: “Hur har jag kunnat missa detta?!” Jag
som skryter att så fort en “arkeologisk
spade” sätts i täbyjorden så är jag med
och rapporterar.
När jag läst hela artikeln på vår nya
lokaltidnings nätsida blev jag lugnare. “Boplatsen” var en härd som
tillsammans med två röjningsrösen
och en hålväg påträffats när området
förundersöktes av Stiftelsen Kulturmiljövård 2013.
Det nya som troligen föranledde artikeln är att objekten nyligen registrerats i Fornminnesregistret.
Kul med ännu en lokaltidning som
har historieintresserade reportrar.
Artikeln fick också mig att gå in på
FMIS för att kolla in Länsstyrelsens
senaste Täby-uppdateringar:
Att man bott i området under järnåldern är väl ingen vild gissning med tanke på omkringliggande
gravfält. Bevisligen har man i alla fall dött här.
Täby har nu 629 registrerade fornlämningar!
Boken Torp i Täby, vår “torpbibel” beskriver 130 st torp som funnits inom vår kommuns gränser. Boken utkom 2004 och då fanns bara en bråkdel av dessa kvar.
Sedan dess har ett stort antal av denna bråkdel rivits utan föregående arkeologiska
undersökningar. Närmast på tur står står troligen torpet Stenhagen i Gribbylund
som beviljats tillstånd av kommunen på tveksamma grunder samt på remiss ligger
Ella krog. De kunskaper arkeologer skulle kunna ge oss om oregistrerade torptomter innan grävskoporna kommer, får vi aldrig veta. Sådan är den krassa verkligheten.Täbys historia är inget kommunen sysslar med, fanns inte hembygdsföreningen
skulle knappast någon täbyhistoria skrivas över huvud taget.
Historia skapas ju hela tiden, skulle Täby kommun t ex kunna tänka sig att intressera sig för dokumentering av Täby galopp? Galoppen riskerar att bli ännu ett
oskrivet kapitel i Täbys historiebok.
Förra året kom en ny kulturminneslag som säger att kulturminnen som är “varaktigt
övergivna och äldre än 1850” är att betrakta som fast fornminne och skall registreras
i Fornminnesregistret.
Det fick mig att ta fram torpboken, jämföra torplägen i boken med FMIS och hittade
då många oregistrerade lämningar. Jag skickade in två för registrering som en test
av den nya lagen och i våras fick de sina nummer i FMIS. Täby 628 och Täby 629.
2
Täby 628: Lämningar efter torpet Bygget
Bygget nämns första gången 1665, då
bodde torparen Erik Jöransson här.
År 1900 bodde torparen Carl Alfred Johansson här med hustru och två barn.
Torpet var ett dagsverkstorp under
Skålhamra.
Jordkällare, gamla fruktträd och kulturväxter finns ännu kvar.
Torpet Bygget 1974 Revs tyvärr men nu är tomten skyddad. Foto: S.A. Bayard
Täby 629: Lämningar efter Skålhamratorpets fähus.
Fähuset 1982
Om detta hus skrevs
följande i Täby kommuns bevarandeplan
som antogs 1989:
Byggdes troligen
samtidigt som
torpet 1796. Byggnaden är det enda
bevarade fähuset i
Täby och är lämpligt som åskådningsobjekt för
bl a skolelever.
Byggnaden utgör
ett värdefull tillskott till miljön
kring Skålhamravägen
TFAB vanskötte och
rev 2013.
Foto: Bengt Nettelbladh
3
Fähuset revs 2013 efter mångårigt förfall. Enligt uppgift skulle detta varit ett fähus
från tidigt 1700-tal och ansågs mycket värdefullt och sällsynt av Landsantikvarien på
70-talet. Dagens utredare fann det dock endast på en karta från 1950 varför det tillsvidare klassats som “Övrig kulturhistorisk lämning” En lägre skyddsgrad. Återstår för
hugade forskare att bevisa motsatsen. (Men det hjälpte ju inte huset)
Täby 627 En gårdstomt i Skålhamra.
Även en gammal gårdstomt registrerades som
fornminne i samband med
Bygget och Fähuslämningen.
Så här står det i FMIS:
Gårdstomt för den V av
Skålhamras två kronohemman, ca 50x40 m (VNVÖSÖ), ungefärlig utsträckning enligt geometriska
avmätningar från åren
1636 och 1688.
Troligen är gården ett torp år 1636. Gården finns inte kvar på ägomätningskarta från
år 1764.
I områdets S centrala del är en husgrund, 5x4 m (ÖNÖ-VSV) och intill 0,5 m h.
V och S om denna husgrund finns delar efter en sentida såg. (Annan inventering
2015)
4
Efter den lyckade registreringen av Bygget har nu följande torplämningar fotograferats och inlämnats till länsstyrelsen för registrering som fast fornminne: Gatan, Hagby
Grindstuga, Hagbylund, Lansen, (odlingsspår med odlingsröse i Stolpaskogens
kant), Nor, Skansen, St Wittensberg. Många finns kvar att leta reda på. och skydda.
Tyvärr är det värre med skyddet av de befintliga torp och gårdar som ägs av någon,
kommunen eller privat. Dessa är ju inte “varaktigt övergivna” som nu t ex Stenhagen
och Ella krog. Flera torp har även försvunnit i samband med exploateringar i t ex
Arninge och Gripsvallsområdet. Det tråkiga är inte alltid att torpen försvinner, allt kan
ju inte sparas, det tråkiga är att ingen professionell undersökning med följande dokumentation genomförs. Vi blir helt enkelt “blåsta” på dess historia.
Torpet Skavlöten har sett bättre tider.
På en bild från 1979 av Bengt Nettelbladh ser
man torpet Skavlöten (den vita byggnaden) med
två små uthus ungefär mitt i bilden. Trädgården
verkar välansad. Bakom skymtar ett annat äldre
boningshus och husen är i gott skick. Torpet var
ett dagsverkstorp under Väster Arninge gård.
I det lilla vita torpet bodde på 1890-talet torparen Johan Vilhelm Johansson med hustru och
fem barn. Det de skulle leva på odlades på ängen bortom nuvarande friluftsgård.
Johan Vilhelm med hustru fick säkert slita ont förleden “skav-” tyder enligt
språkvetenskapen på att man blandade bark i framförallt djurfordret.
1979 verkar detta var en välskött idyll men idag är det som så många andra platser
jag träffar på i mitt torpletande något helt annat. Och det på en plats som besöks av
så många.
När man bläddrar i boken Torp i Täby får man intrycket av att på 70-80-talet där
de flesta bilderna kommer ifrån så fannns det några i kommunen som fortfarande
brydde sig. Landsantikvarien inventerade kulturbyggnader, man gjorde en skötsel
och bevarandeplan. Tyvärr följde man den inte.
5
Torpet Skavlöten.
Välkommen in!,
Bara att stiga på dörren står öppen.
När man bläddrar i vår “Torpbibel”
och ser alla fina svartvita torpbilder
från 70-talet samt besöker bokens
platser idag får man känslan av att
på den tiden fungerade något i vår
kommun som nu slutat fungera.
Eller kanske är det som Galenskaparna sa: “Det VAR inte bättre
förr det är bara det att det är sämre
nu”.
Torpet får förfalla på en av Täbys
mest “publika” friluftsplatser.
Gissar att de torpare som bodde här ledde
bort vattnet bättre från grunden.
Grunden efter boningshuset bakom torpet på bilden från 1979 har blivit rast- och
grillplats
6
Trädgårdstomt med stor potential skulle väl en mäklare säga. Spåren efter ett
av de rivna uthusen i förgrunden. Här skulle kunna bli jättesnyggt med kulturväxter vårdat torp och informativa skyltar.
Det är väldigt lätt att bli upprörd, när man tar sig runt i vår kommun på jakt efter
gamla kulturhus bara för att upptäcka att de spårlöst försvunnit eller är på god väg
utan föregående undersökning och dokumentation. Jag får varje gång känslan av
att ha blivit lurad på ett stycke täbyhistoria.
Fast vem bryr sig hur våra förfäder hade det eller hur det såg ut eller växte på Bunken, Dängan, Nor, Lansen, Gatan, Stenhagen, Ella krog, Lugnet, Vilan, Koxmotet,
Töva lite, m fl? Bara jag? Eller...
Grunden efter torpet Hagbylund, Vid Frestavägen nära infarten till Hagbytippen. Mycket förvildade kulturväxter som vid alla torplämningar. Nu inlämnat för
registrering som fornminne.
7
Schaktövervakning vid Täby kyrka.
Denna vecka, 4 och 5 maj grävde man fyra gropar om 1x1x1 meter intill Täbys gamla kyrka.
En grop vid stigluckan/entrén till kyrkan, de andra tre alldeles intill kyrkomuren.
Anledningen är att fjärrvärme planeras samt att kyrkan är utsatt för Radon och åtgärder för detta skall utföras. Man ville även se kyrkogrunden under markytan.
Givetvis krävdes att grävningarna skulle övervakas och dokumenteras av arkeolog. I
detta fall Historiska museets arkeologiska uppdragsverksamhet (gamla UV-Mitt).
Det intryck jag fick var att kyrkan är byggd i sluttningen av en sandås. I alla groparna
kom en mycket fin sand när den understa stensyllen nåddes.
Jag har för mig att det står något i Bibeln om att inte bygga hus på lösan sand?
Första schaktet tas upp innanför stigluckan.
Övervakas av arkeolog Svante Forenius
Fundamentet till stigluckan verkar fortsätta
längs gången som en mindre mur.
På en metersnivån, sand.
8
Nästa “titthål” alldeles intill entrén.
Kabelhärvor inmurade i genom den gamla
stengrunden mötte oss. Sand i botten
även här.
Tredje hålet i hörnet vid sakrisstian
Svante ritar av varje sten
Själva kyrkans mur fortsätter in under sakrisstian. Hålet drygt en meter djupt.
Under den kraftiga grunden ser man den fina sanden.
Gammalt tegel och ett
rörben blev “fynden”
Sista hålet vid Sakrisstians yttermur.
Ingen täbygrävning utan publik. Denna
gång bl a en mycket intresserad
Mark Levengood
Precis som i de andra groparna, under den kraftiga
stensyllen kom fin sand.
Ben även i den sista gropen
Känner du någon som kan vara intresserad av Fornminnesnytt så skicka det
gärna vidare.
Vill du få Fornminnesnytt direkt i din egen dator? Allt som behövs är din epostadress. Maila till: [email protected] Tidigare nummer (totalt 1059
sidor, 1743 bilder) hittar du på:
www.täbyhembygdsförening.se
Fornminnesnytt finns också att läsa i pappersformat på Täby Huvudbibliotek.
Fornminnesnytt finns såklart även på
Facebook. Gilla och följ den gärna!
10
PRESSMEDDELANDE FRÅN STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM
2015-04-29
Nu börjar utgrävningarna vid Broby bro i Täby!
Under perioden 12-28 maj återvänder arkeologerna till Broby bro för att undersöka den spännande gravgårdens
omgivningar. Syftet är att hitta fler ledtrådar som kan hjälpa dem att förstå platsens betydelse för forntidens
människor.
Under sensommaren 1995 upptäckte arkeologer från Stockholms läns museum en hittills okänd begravningsplats från 1000-talet intill Jarlabankeättens runstenar vid Broby i Täby.
Gravfältet har daterats till brytningen mellan vikingatid och medeltid (ca år 1000-1150 e. kr). Gravarna är vetenskapligt intressanta då de ger en inblick den komplicerade process som ledde till att kristendomen infördes.
Platsen domineras av kristna gravar som har en koppling till de människor som finns intill. Själva gravgården är
färdigundersökt och i år ligger fokus på omgivningarna som bland annat består av äldre gravläggningar.
Genom årets utgrävning hoppas man kunna få svar på följande frågeställningar:
Varför begravdes människorna på just denna plats? Hur har gravgården i sin tur påverkat sin omgivning? Vilka
ligger bakom anläggandet? Ur vilken social miljö är den sprungen?
Sedan 2013 är utgrävningarna en del av ett forskningsprojekt som sker i samarbete mellan Stockholms läns
museum och Stockholms universitet.
Stockholms läns museum kommer även i år att erbjuda publika visningar följande tider:
13/5 kl:14:00
20/5 kl: 14:00
23/5 (Runrikets dag) 14.00
Täby hembygdsförening guidar ströbesökare under grävperioden på vardagar.
Broby bro ligger invid Frestavägen i närheten av Karby gård i Täby.
Presskontakt
Agneta Hansson, kommunikationsansvarig Stockholms läns museum
tfn: 076-526 94 24 epost: [email protected]
www.stockholmslansmuseum.se
Ansvarig arkeolog
Lars Andersson, Stockholms läns museum
tfn: 076-526 94 51 epost: [email protected]
www.stockholmslansmuseum.se
Ladda ner pressbilder:
http://www.stockholmslansmuseum.se/press/Pressbilder/
11