1. No category

Tvättspecial:
Nötter lika bra
som tvättmedel? s6-7
Buzzning –
ett ord att att se upp med s2
Miljökören
hyllar
Malmö
s3
nummer 3.2008
i detta nummer:
Vi reser till
rättvisa rosor i
Kenya
s12
Reko ekofika
sidan 8-9
Malmö ska bli
Cleantech City
s3
Kollektiv
skejtkärlek
s5
Vi lotsar rätt i
märkesfloran
s10
Möt Björn
s3
”Paketeringen berättar hur äkta och naturligt allting är. Vilket förpackade livsmedel sällan är.
Livsmedelsindustrin har ett väldigt avspänt förhållande till sanningen..” s4
Grön Stad nummer 3.2008
2
Innehåll
Grön Stad nummer 3.2008
Underbara,
älskade
reklam
de som har till yrke att skapa reklam som slår har ett tufft jobb idag.
Bruset av information som strömmar mot oss dagligen blir större och
vi blir allt mer kritiska till reklam – i synnerhet ungdomar. Trots ett
kritiskt sinnelag vill jag ändå hävda att vi påverkas, även om många
ungdomar som jag träffar när jag är ute och föreläser till en början hävdar motsatsen. Flera av dessa brukar dock landa i insikten att reklamen
trots allt har effekt, även om den är töntig och tjatig.
ett relativt nytt fenomen är buzzning. Ordet buzz är engelska för
surr och det man vill skapa är en snackis om produkten eller varumärket. Det räcker att man går till sig själv för att förstå tanken bakom
detta sätt att göra reklam på. Vem litar jag mest på; min goda vän som
provat ett tvättmedel som ”var så bra och dessutom skonsamt mot miljön”, eller en traditionell reklamsnutt på teve? Svaret är givet: min goda
vän, så klart. Han har ju inget att tjäna på att lovorda produkten. Men
kan jag vara helt säker på det idag?
fler och fler registrerar sig som buzzadorer vars uppgift är att göra
reklam för diverse produkter i sin bekantskapskrets. Detta sker genom
att de delar ut varuprover, bjuder hem dig på saft och bullar eller talar
gott om ett visst tvättmedel. På detta sätt letar sig reklamen in i våra
liv på vägar som de flesta inte är medvetna om och vid tillfällen då vi
har sänkt garden. Det finns reklambyråer som enbart jobbar med att
söka upp de ungdomar som är mest tongivande i sin omgivning för att
engagera dem för sina kunder. Ni minns kanske tjejen från skoltiden
som var först med jackan som alla andra gick med två veckor senare.
Det är den effekten man vill nå med buzzing.
den effekt jag vill nå när jag är ute och pratar om det roligaste jag
vet, nämligen reklam och dess påverkan, är att barnen och ungdomarna jag träffar ska få en ökad förståelse för reklamens plats i deras liv.
Var de kan stöta på reklam, att ingen reklam kommit till av en slump
och att det är viktigt att man är medveten om det. Medvetenhet har ju
kommit att bli samtidens ord. Vi ska alla göra medvetna val som håller
i längden. Det vill vi underlätta genom ReKo – Konsument Malmös
förebyggande arbete.
men man kan inte ägna all sin tid åt reklam, så nästa höstruskiga
söndag är det jag som bakar bullar och läser en bok – för det torde vara
aktiviteter fria från reklam, eller?
Maria Nikanorsson
Konsumentrådgivare, Malmö stad
Projektledare för Reko, som lär unga att bli kritiska konsumenter.
s4
s5
s6
s7
s8-9
s10
s11
s12
s13
s14
s15
s16
Riktig choklad finns i Malmö
Den hemliga kocken drog storpublik
Skejt och kärlek i kollektiv förening
Tio tips för effektivare tvätt
Karin testade tvättnötter
Torkskåp som håller längre
Fika som är eko och reko
Lägg märke till märket
Kraftfull röjning återskapar flora
Reservat hela vägen till Näset?
Rosor som gör skillnad
Malmö stad väljer schysta blommor
EU-projekt minskar översvämningar
Honung - bisyssla för skolelever
Naturguiden:
Spännande stigar i bokskogen
Miljöanslaget
kalendarium
november
7
”Miljö i vardagen” – föredrag, musik, diskussioner. Miljödag på Garaget. Klockan 14-18. Garaget, Lönngatan.
Arrangör: Södra Innerstaden och ABF.
11
60 år med mänskliga rättigheter. Filmkväll i Humanitetens hus. Kortfilmerna Genvägen och Bawke
visas. Klockan 18-20.
13
”Malmö – dina drömmars stad?” Vad händer i Malmö stad? Hur påverkas tätortsnära naturområden av
stadens framtidsplaner? Diskussionskväll.
Klockan 18.30-20. Plats: Humanitetens hus.
Arrangör: Naturskyddsföreningen.
19
”Klimatsmart odling i staden”. Karin Jansson lär ut
ekologiska knep till dig som har en balkong, kolonilott eller trädgård. Klockan 14 och 18.
Arrangör: ABF Malmö, Spånehusvägen 47.
fredag
tisdag
torsdag
onsdag
23
Buy Nothing Day. Läs mer på www.bnd.nu.
söndag
26
onsdag
30
”Mellan istid och värmebölja”. Lars Werner, meteorolog och klimatansvarig på SMHI Malmö. Klockan
17-18. Röda Rummet Stadsbiblioteket.
Arrangör: ABF, Stadsbiblioteket m fl.
Jul på Slottet, Malmö museer. Klockan 11-16.
söndag
december
3
söndag
”Allergi och intolerans”.
Klas Sjöberg, specialistläkare berättar om allergier, mat och hälsa. Klockan
17-18. Röda Rummet, Stadsbiblioteket.
Vi som gör tidningen
Ansvarig utgivare
Katarina Pelin, miljödirektör.
Redaktionen Birgitta Gisby, Monika Månsson,
Malin Sandström, Anders Ekström, Daniel Skog,
Tor Fossum, Susanna Jonmark, Mikael Ringman.
Grafisk form
Adress Grön Stad,
Miljöförvaltningen, 205 80 Malmö.
Telefon 040-34 20 53
Fax 040-30 41 05
E-post [email protected]
Debattinlägg boktips, reportageuppslag
med mera honoreras efter överenskommelse.
Tryck 33.000 exemplar hos JMS Mediasystem
som är ett Svanenmärkt tryckeri.
Insändare och uppgifter om kommande evenemang, aktioner eller möten emottages tacksamt.
3
nummer 3.2008 Grön Stad
Högljudd hyllning till trafikmiljön
”I Malmös soliga dagar, vi cykla
vart vi behagar, på vägarna nu
ingen klagar, vi cykla vart vi
vill, hallå, hållå”.
FN-kören från Lund ger hals i pendlingstrafiken. Foto: Mikael Ringman.
Den här sången och flera andra
rungade på Malmös gator i slutet av
september när Miljökören gav sig ut
för att hylla Malmö stads trafikmiljö.
Miljökören bestod egentligen av
sju olika körer från Malmö och Lund
som spred sig över staden för att ge
EU-projektet Civitas Smile en festlig
avslutning. Körmedlemmarna promenerade och åkte buss runt om i
Malmö och bjöd passagerare och
förbipasserande på överraskande
sångupplevelser.
– Vi ska till exempel läsa av cykelräknaren på Kungsgatan och ta
foto av solceller i Västra hamnen,
berättar Besarta Vejseli som läser
samhällsprogrammet med inriktning juridik.
Grupperna blandades över årskurser och klasser för att stärka sammanhållningen.
25 frågor skulle besvaras och
grupperna skulle sedan gemensamt
göra en uppgift: exempelvis göra ett
förslag på hur skolan skulle kunna
arrangera en klädbytardag.
– Pauli gymnasium har fått i uppdrag av politikerna att vara en skola
som satsar på hållbar utveckling och
miljö. Då vill vi göra mer än att förstärka NV-profilen i undervisningen.
Pauli gymnasium ska vara en skola
som genomsyras av ett tänkande
kring miljö och livsstil och hälsa.
Miljödagen är ett avstamp i det arbetet. Målet är att skolan ska bli Grön
Flagg-märkt, berättar Jerry Ahlström, rektor på Pauli gymnasium.
I Malmö är ett gymnasium: Frans
Suell/Jörgen Kock Grön Flagg-märkt.
– Civitas Smile har varit ett stort
och brett projekt. Vi ville göra något
för att på ett annorlunda sätt berätta
om vad vi har gjort. Vi tror att Miljökören är ett bra sätt att väcka uppmärksamhet, berättar Daniel Skog
på miljöstrategiska avdelningen på
miljöförvaltningen.
Fakta
Civitas Smile pågår mellan 2005 och
2009. Malmö är projektledare men flera
andra städer deltar: Tallinn, Norwich,
Norfolk, Potenza och Suceava.
Lyssna eller läs om Miljökören: Gå in
på www.malmo.se/miljokoren
Eller sök på youtube.
Ekokocken Ali
rekommenderar
Miljödag på väg mot Grön Flagg
Utrustade med en mapp med
miljöinformation – bland annat
Grön Stad – gav sig elever på
Pauli gymnasium ut på stan
för att lösa uppgifterna under
skolans miljödag.
Grön Stad var med när FN-kören
från Lund ställde sig mitt på Centralen och började sjunga.
Manskören sjöng för full hals mitt
i pendlingsrusningen när Pågatåget
från Lund kom in 08.39. Samtidigt
delade de ut ett minimalt sånghäfte
till alla som hastade förbi till och
från sina tåg. Häftet innehöll information om Civitas Smile samt de
åtta omgjorda texterna.
Kören sjöng några av de mest kända slagdängorna i den svenska sångskatten, bland andra: ”Vintern rasat
ut” (Spara kan vi alla när vi gasar),
”Bonden och kråkan” (Gumman och
biogaslandån), ”En sjöman älskar havets våg” (Vi älskar alla våran buss).
En matig kålpuddig är en
klassisk och höstig svensk
husmansrätt.
Alla ingredienser ska så klart
vara ekologiska! Receptet är för
fyra personer.
Klassisk kålpudding
Du behöver:
300 gram blandfärs
40 gram riven eller tärnad
lök
32 gram havregryn
2 dl vatten
40 gram kokt potatis
1 msk salt
1 tsk vit/svartpeppar
2 msk smör
50 gr strimlad vitkål
1 msk sirap
potatis
4 dl mjölk
2 msk mjöl
soya till såsfärg
lingonsylt
Zaineb Hulo, Besarta Vejseli och
Sebastian Sjöström på miljöuppdrag.
Foto: Mikael Ringman
Serie från Karin Didring
4. In i ugnen 175 grader i cirka
30 minuter.
5. Koka potatisen.
Sås 4 pers (1 dl per person)
4 dl mjölk
2 msk mjöl
Soja efter färg
Salt och vitpeppar
puttra ihop tills rätt konsistens.
Servera med lingonsylt.
Gör så här:
1. Förväll den strimlade
vitkålen i en gryta och häll
på sirapen när kålen börjar
bli mjuk och blank. Förväll
tills kålen blir lite brun och
blank.
2. Låt vatten och havregryn
svälla ett par minuter i en
bunke. Lägg därefter i alla
resterande ingredienser.
3. Lägg köttfärsröran i botten
av en ugnsform och lägg vitkålen överst.
Karin Didring är en av de medverkande i tjejtecknarkollektivet Dotterbolaget som nyligen utkommit med en antologi
med egna serier. Grön Stad publicerar i det här numret två av Karin Didrings bilder i antologin.
Björn Bergman
I vinter gör ni en förstudie om att
skapa en Cleantech City i Malmö
stad. Vad innebär det?
– Vi har en idé om att göra något liknande det som Malmö stad
har gjort på Bo 01-området, fast
för industrin. På Bo 01 fanns redan
från planeringsstadiet en tanke på
att skapa en hållbar stadsdel, något
som fortfarande drar till sig väldligt
många internationella besök som vill
veta hur vi bar oss åt.
Hur ska ni tillämpa det på företagen?
– Vi vill undersöka om det finns
ett intresse bland företag som sysslar
med miljöteknik att ligga samlade i
ett geografiskt område. Eller om företagen föredrar att samlas i en organisation eller någon annan form.
Vad handlar Cleantech egentligen om?
– Man kan säga att det rör sig om
företag som sysslar med miljöteknik
med en kommersiell inriktning. Det
kan vara företag som producerar vattenrening, vindkraft eller som arbetar med energieffektiviseringar.
Vilka är ni som gör detta?
– Flera förvaltningar ingår i
styrgruppen. Förutom näringslivskontoret i Malmö stad deltar
miljöförvaltningen, gatukontoret,
stadsbyggnadskontoret och fastighetskontoret.
Är Malmö en lämplig Cleantech
City?
– Det tycker jag. Vi har redan flera
företag i den här branschen och vi
har aktörer som redan jobbar med
frågan, Sustainable Business Hub
och Sweden Cleantech Incubators.
Det finns också ett stort internationellt intresse för Malmö, inte minst
för det vi har gjort på Bo 01.
Hur ser intresset ut från företagen?
– Vi tror att intresset är stort. Vi
gör den här förstudien för att undersöka om det verkligen är som vi tror.
Några företag har faktiskt redan hört
av sig, utan att vi har bett om det. De
hade hört något om saken och ville
visa sitt intresse.
Var ska Cleantech City placeras,
om det blir verklighet?
– Det finns flera alternativ, men
ingenting är bestämt så jag vill inte
säga något om det än.
Björn Bergman,
chef för näringslivskontoret
Grön Stad nummer 3.2008
4
i korthet
Second hand blir
miljömärkt
Emmaus Björkå är först i Sverige med att miljömärka second
hand-kläder. Både kläder och
textilier förses med Naturskyddsföreningens miljömärkning Bra
Miljöval.
– Vi anser att det är viktigt att
sänka konsumtionen av nya kläder
och då är second hand-kläder ett
bra och miljövänligt alternativ,
säger Eva Eiderström, chef för Bra
Miljöval på Naturskyddsföreningen.
Emmaus Björkå, som samlar in
kläder till försäljning och använder överskottet till internationellt
utvecklingsarbete är en ideell organisation som finns bland annat
i Malmö.
– Vi tar vara på det överflöd som
annars slängs och en stor del av
vår verksamhetsidé bygger på återanvändning. Att vi kan miljömärka
oss är ett erkännande av vår verksamhet. Det vi ser som vårt största
miljöarbete blir nu uppmärksammat, säger Nanna Nilsson tillförordnad verksamhetschef för Emmaus
Björkå.
Källa: www.naturskyddsforeningen.se
Malmö ställs ut
i New York
Ska du till New York i vinter?
Passa på att gå in på stadsmuseet och gå till utställningen ”Growing and greening New York”
som öppnar 11 december.
Utställningen diskuterar hur
New York ska hantera sina framtidsfrågor på ett hållbart vis.
Curatorn som gör utställningen
har samlat in goda exempel från
andra städer i världen – bland annat från Malmö!
– Jag fick ett samtal från curatorn som ville ha material om
Malmös arbete inom fyra områden: Solar city, Fairtrade city, Västra hamnen och om hur vi arbetar
med att omvandla gamla industriområden. Det har jag skickat
över och det ska bli spännande
att höra hur det används, berättar
Monika Månsson, informatör på
miljöförvaltningen.
Museum of the City of New York
finner du på www.mcny.org
Färre löjliga bilresor efter kampanj
I mitten av maj genomförde
Gatukontoret i Malmö stad kampanjen ”Inga löjliga bilresor”.
Kampanjen blev framgångsrik,
visar en telefonundersökning som
Malmö stad låtit göra.
Hela 40 procent av Malmöborna
uppmärksammade kampanjen och
15 procent av de tillfrågade uppger
att de körde mindre bil till följd av
den, enligt telefonundersökningen.
Källa: www.malmo.se
Miljöredovisning
på nätet
Vill du hänga med i vad som har
hänt på miljöområdet? Malmö
stads miljöredovisning för 2007
har godkänts av kommunfullmäktige. Du hittar den på www.
malmo.se/miljohalsa
Susanne Hansson skapar praliner i chokladfabriken.
Rättvisemärkt- certifierade choklad från Malmö.
Riktig choklad
finns i Malmö
Landets första Sverigetillverkade
Rättvisemärkt-certifierade choklad görs av Malmö chokladfabrik.
– Det har tagit tid att komma hit.
Att hitta kakaobönor som är Fairtrade och håller tillräckligt hög kvalitet
är inte lätt. Nu har vi till slut hittat
rätt. Våra bönor kommer från ett
kooperativ i Peru och är både ekologiska och Rättvisemärkt-certifierde,
berättar Peter Hansson, vd för Malmö Chokladfabrik som flyttade in på
Bergsgatan 2004.
I den gamla Mazettifabriken tillverkar sedan dess Susanne Hansson
praliner efter egna recept. Praliner
och chokladgodis är det många som
gör. Peter och Susanne ville ta ett steg
till – de ville tillverka egen choklad.
– Det är en helt annan sak. Att importera egna kakaobönor, hitta rätt
hållbar
utveckling
Text: Mikael Ringman
Foto: Anders Ekström
sort och rostning, hitta ett recept och
sedan hitta bra maskiner och starta
en tillverkning…det är ett oerhört
komplicerat arbete, berättar Peter
Hansson.
Processen är så komplicerad att
svenska kända varumärken inte
längre hanterar chokladframställningen här.
– Vi är den enda importören av
kakaobönor. De stora aktörerna tillverkar inte sin egen choklad längre,
berättar Peter Hansson vars chokladtillverkning inte sker i Malmö utan
i Vellinge. Där produceras sedan i
somras även en ekologisk och Rättvisemärkt choklad.
– Här bestämde vi oss för att satsa fullt ut. Alla ingredienser är helt
ekologiska. Det är inga tillsatser alls.
Renare än så här kan choklad inte
göras.
Peder Hansson med den enda Sverigetillverkade Rättvisemärkt- certifierade chokladen.
Mat i Malmö
Den Rättvisemärkt- certifierade chokladen från Malmö Chokladfabrik var ett av inslagen i Mat i Malmö 13-19 oktober. Tio
kaféer i Malmö sålde en fika med choklad till ett subventionerat pris under hela matveckan.
Mat i Malmö är ett återkommande arrangemang som lyfter
fram lokalproducerad mat, goda råvaror och miljön.
Utdelning av gratis äpplen och en semifinal i Årets kock var
andra inslag under veckan. Den största satsningen var dock
Kockalunchen – en måltid som serverades till 38.000 skolelever och som komponerats av Tareq Taylor på restaurang
Trappaner.
Den hemlige kocken drog storpublik
Du är vad du äter, sägs det. Men
vad äter du egentligen? Ofta är
det något helt annat än du tror:
fett och annan utfyllnad, tillsatser, smak- och aromämnen.
Om detta berättade journalisten
Mats-Eric Nilsson på ett föredrag på
Stadsbiblioteket. Mats-Eric Nilsson
har skrivit två böcker om matfusk:
”Den hemlige kocken” som kom ut
2007 och ”Äkta vara” som utkommer
i november.
En pinnglass fick honom att börja fundera. Glassen innehöll varken grädde, ägg eller vanilj. Istället
mjölkpulver, fetter, smakämnen och
tillsatser.
Ett besök i skafferiet där hemma
gav samma skakande besked. I förpackningarna fanns en massa ämnen
som han inte alls kände till.
– Paketeringen berättar hur äkta
och naturligt allting är. Vilket förpackade livsmedel sällan är. Livs-
medelsindustrin har ett väldigt avspänt förhållande till sanningen.
Mats-Eric Nilsson började göra
efterforskningar. Det här är något av
det han har kommit fram till:
Färskbakat bröd i butik: Kommer som frusen degmassa till butiken. Innehåller lika mycket tillsatser
som andra förpackade bröd.
Tryffelolja: Består inte av ett uns
tryffel, utan av arom som luktar tryffel.
Rökt skinka, pålägg: Pressat kött
från flera olika grisar. Förses ibland
med en fettkant i efterhand för att se
mer genuin ut. Eller ges en oval form
av samma skäl.
Light: Ersätter naturligt fett med
vatten och tillsatser. Billigare att
framställa för producenten. ”Köp
äkta vara och ta lite mindre i stället”,
är Mats-Eric Nilssons råd.
Vanilj: Bara två procent av våra
vaniljsmaker kommer från äkta va-
Mats-Eric Nilsson föreläste om matfusk.
nilj. Betydligt vanligare är vanillin
från rötad granved.
Men vad kan man äta då? undrade
någon i publiken.
– Själv handlar jag så mycket närodlad mat jag kan. Och så tittar jag
på innehållsförteckningarna. Det går
att hitta bra livsmedel om man letar
lite.
Text & foto: Mikael Ringman
5
nummer 3.2008 Grön Stad
i korthet
Flera vindkraftverk på gång
Sege Park i Kirseberg och Augustenborgsparken är platsen
för Malmös två kommande vindkraftverk.
Det var en av nyheterna som
berättades vid ett seminarium om
urban vindkraft som arrangerades
av Klimatforum Malmö i mitten
av oktober.
Peter Lindhqvist från serviceförvaltningen berättar att de första
spadtagen till vindkraftverken
redan har tagits. Vindkraftverken
ska stärka den hållbarhetsprofil
som redan finns i de båda områdena.
Dessa båda vindkraftverk är
inledningen till en större satsning
på vindkraft. Två större vindkraftverk som Malmö stad planerar att
anlägga i Norra hamnen, en plats
med mycket vind.
Urban vindkraft – mindre
vindkraft som genererar el till exempelvis ett bostadshus eller ett
kontor – anses ha goda framtidsförutsättningar.
Vid seminariet diskuterades
möjligheten att starta Wind City
Malmö – en motsvarighet till Solar City Malmö.
Sämre badvatten
i juni
Daniel Hansson skapar en Kärleksgata i Norra Sorgenfri.
Skejt och kärlek i
kollektiv förening
Vännerna Daniel Hansson och
Peter Andersson har åkt bräda
i över tjugo år. Tillsammans utgör de kärnan i det ekologiska
skejtkollektivet Kärleksgatan
vars motto är ”skate, create and
save the earth”. I vinter öppnar
de sin första butik i Malmö.
daniel hänger i en källarlokal i
Sofielund, livfullt dekorerad med en
mängd tavlor och affischer från olika
kulturella tillställningar. Han kallar
det för ”ett trevligt kaffehål”, men utrymmet används till mycket mer än
att pimpla rättvisemärkt koffein med
polarna. Det är här Kärleksgatan,
med stor inspiration från punkrörelsens ”do it yourself ”-anda, skapar.
Allt från rena idéer till färdiga produkter i form av bildkonst, dokumentärfilmer och screentryck till
ekologiska t-shirts. Ingenting är för
stort eller för litet så länge det värnar
om gruppens kärnvision: kreativitet
och ekologi.
– kärleksgatan uppstod genom
att jag och Peter, som båda lever och
andas genom att åka bräda, började
väva in vår ekologiska medvetenhet
i skejtkulturen, berättar Daniel. Båda
delarna är väldigt självklara för oss.
Vi tänkte, varför inte försöka förena
dem?
I dag har Kärleksgatan existerat i
ett par år och fungerar som både kollektiv och företag. Ett tjugotal människor, som alla är aktiva artister och
konstnärer av olika slag, är knutna
till dem.
– skejtkulturen är en subkultur
som alltid legat långt framme vad
gäller mode och musik, menar Daniel. Eftersom det är en kultur som
vågar testa sig fram bland nya trender och ofta inspirerar andra delar av
samhället att haka på, tyckte vi att det
var viktigt att ge det ekologiska tänkandet utrymme. Ovanpå allt annat
är trots allt märgen i skejtkulturen ett
aktivt liv utomhus. Vi vill värna om
vår så kallade arbetsplats.
den 2000 kvadratmeter stora
skejtparken i Stapelbäddsparken i
Västra Hamnen lockar brädåkare
från hela världen. Kärleksgatan känner att de har stor möjlighet, och ett
ansvar, att påverka så många skejtare
som möjligt att tänka mer ekologiskt.
– Självklart vill vi egentligen nå
alla människor, men vi har siktet inställt på dem som gillar brädkulturen
och allt den står för i fråga om frihetsideal och punkattityd.
tidigare har de inspirerat omgivningen bland annat genom att bära
och sälja sina egenproducerade ekologiska t-shirts som sålts via återförsäljare i Sverige, Danmark och
Tyskland. Till vintern öppnar de sin
första egna butik i centrala Malmö
med 100 procent ekologiska kläder.
– Det kommer också att finnas en
vintageavdelning med noga utvalda
plagg och prylar. En dröm är att producera och sälja ekologiska brädor.
Det är ett mål som vi dessvärre ännu
inte uppnått, det behövs som bekant
träd för att producera skejtboards.
Det finns visserligen försök att göra
ekologiska brädor, men tyvärr håller
de fortfarande för låg kvalitet. Men
den fabrik vi använder i dag satsar
mycket pengar på att anlägga nya
skogar vilket är viktigt för oss.
Text: Linda Iliste Foto: Anders Ekström
Vattenkvaliteten vid Malmös
badplatser var som vanligt hög,
visar sammanställningen av
sommarens mätningar.
Med ett undantag: På Sibbarps
badplats var vattenkvaliteten påtagligt sämre under andra halvan
av juni. Då var halterna av e-kolibakterier ovanligt höga.
– Badvattnet var inte otjänligt,
vi klassade det som tjänligt med
anmärkning, säger Susanna Johnmark på miljötillsynsavdelningen
på miljöförvaltningen som trots
efterforskningar inte lyckades lokalisera källan.
– Vi förmodar att det har varit
ett tillfälligt utsläpp. De höga halterna uppmättes mellan 16 och
30 juni. Sedan normaliserades
det igen.
Även vid Barnviken var vattenkvaliteten dålig.
– Men det tillhör vanligheterna. Det kan inte bli annat när
vattendjupet är lågt och vattnet
stillastående, säger Susanna
Johnmark.
Grönt och blått i
EU-projekt
”Grön och blå anpassning för
urbana områden och ekologiska
städer” heter ett projekt som
väntar på besked om finansiering från EU:s Interregfond.
Malmö är en av 14 deltagare i
projektet, som består av organisationer och kommuner från nio
olika EU-länder.
Projektet förkortas ”Grabs” och
syftar till att förbättra stadsplaneringen i befintlig bebyggelse och
nyexploaterade områden för att
vara bättre förberedd inför kommande klimatförändringar.
Ett av Malmö stads mål med projektet är att ta fram en lokal handlingsplan för klimatanpassning.
Grön Stad nummer 3.2008
6
En stor del av vår miljöpåverkan sker i vardagen, utan att vi tänker på det. Grön Stad kommer i några nummer
framöver att titta lite närmare på våra vardagligaste sysslor. Vi börjar i tvättstugan!
Tio tips för en effektivare tvätt
Genom att tvätta kläder påverkar vi miljön på två sätt: genom
kemikalierna vi använder för
att rengöra kläderna och genom
energin som krävs för att driva
tvättmaskinerna, vilket påverkar klimatet.
Enligt Kemikalieinspektionen användes i Sverige 50.000 ton tvättmedel
år 2006. Omkring en femtedel antas
vara ren överdosering – vi tar hellre
för mycket tvättmedel än för lite.
Hur kan vi då minska vår miljöpåverkan? Vi tog hjälp av miljöingenjör
Maria Nitare på VA Syd som ger följande enkla råd:
1. Välj miljömärkta tvättmedel. Det
är nog det allra viktigaste.
2. Välj en bra tvättmaskin med energiklass A. För ett par år sedan kom
maskiner med silver – en tungmetall. Undvik dem!
3. Välj ett fast tvättmedel. Flytande
varianter innehåller onödiga ämnen
som tillsatts bara för att de ska vara
flytande.
4. Följ doseringen efter vattenkvalitet. Testa att underdosera. Blir tvätten ren? Fortsätt.
5. Sköljmedel innehåller onödiga kemikalier. Är det verkligen viktigt?
6. Tvätta på så låg temperatur som
möjligt, testa sparprogrammet.
hållbar
utveckling
Text: Mikael Ringman
7. Någon gång då och då, kör en
vittvätt med lakan och handdukar
på högsta temperatur. Det ger en
fräschare känsla i maskinen, och är
nyttigt för tvätten också.
8. Behöver du tvätta egentligen? Ibland kanske det räcker med att vädra,
skaka eller borsta plagget.
9. Fyll maskinen med tvätt i stället
för att tvätta halvfulla maskiner.
10. Har du fått en fläck? Ta bort fläcken, i stället för att tvätta hela plagget.
Många husmorsknep verkar ha fallit
i glömska. Blötläggning till exempel.
Det löser smuts och är det enda som
fungerar mot blodfläckar.
Vad innehåller tvättmedel?
Vi ställde frågan till Leif Runeson på VA Syd. Här är hans
svar:
Tensider: Det som gör tvätten ren. Tensidernas uppgift
är att lyfta smutsen från plagget och få den att stanna i
vattnet.
Fosfater: Fosfat är en avhärdare vilket kan vara viktigt
när man tvättar i hårt vatten. I Malmö är det mjukt.
Fosfater bidrar till övergödning. Nya regler inskränker användningen av fosfater kraftigt.
Enzymer: Arbetar med att lösa fläckar.
Blekmedel: Tillsätts i vissa tvättmedel för att bleka vittvätt.
Optiska vitmedel: Finns fortfarande i vissa importerade
tvättmedel. Fyller ingen tvättfunktion men fungerar som
en speglande hinna. När ljuset faller på tyget ser det vitare ut än det är.
Karin testade
tvättnötter
Allt fler får upp ögonen för
tvättmedlens miljöpåverkan.
Och allt fler alternativ dyker
upp. Men funkar de?
Grön Stad testade naturliga
tvättnötter.
karin wallin, Fairtrade City-samordnare i Malmö, har använt såpanötter i ett par månader. Nötterna
kommer från ett indiskt träd och
har plockats av ett indiskt kvinnokooperativ. Nötterna läggs kluvna i
en tvättpåse, sex-åtta stycken fylls på
vid varje ny tvätt.
– Jag fick syn på dem när jag beställde ekologiska varor på nätet. Jag
bestämde mig för att testa.
Vid de första tvättillfällena genomförde Karin Wallin en egen parallellstudie: nötter i ena maskinen,
tvättmedel i den andra.
– Jag märkte ingen skillnad. Tvätten blev lika ren i båda maskinerna.
Då beslutade jag mig för att gå över
till tvättnötter. Och jag har varit nöjd
sedan dess.
när vi talar med Karin Wallin, inser vi snart att hennes kläder inte är
någon större utmaning för ett tvättmedel. Hon har inga barn och spelar
inte rugby eller fotboll; kläderna är
sällan hårt smutsade. Kulörtvätt och
tvättmaskinens sparprogram räcker i
de flesta fall.
vi bestämde oss för att sätta tvättnötterna på prov. Karin offrade tvåuttjänta vita t-shirts. Hon kladdade
på senap, ketchup, choklad och rödvin – flera uppsättningar fläckar på
varje tröja.
En uppsättning fläckar på varje
tröja förbehandlades med galltvål,
en med tvättnötter och den sista
fläckserien bearbetades inte alls. Den
ena tröjan tvättades med nötter, den
andra med tvättmedel (Coop kulörtvätt). I båda maskinerna användes
bakpulver som blekmedel, något
som rekommenderades på tvättnötpaketet.
– Även här blev resultatet detsamma. Ketchupfläckarna försvann helt,
men man kan skönja var senapsfläckarna har suttit. Chokladfläckarna
syns även om de har bleknat betydligt. Vinfläckarna var svårast, kanske
hade de fungerat bättre med salt och
blötläggning. Resultatet påverkades
inte nämnvärt av om fläckarna hade
förbehandlats eller inte, berättar Karin Wallin.
– Så jag tänker fortsätta att använda tvättnötterna!
Karin Wallin har testat tvättnötter och hon är nöjd. I hennes egna undersökningar har resultatet blivit lika bra oavsett om hon
använt tvättmedel eller såpanötter. Bilden är tagen före tvätt. Foto: Thomas Stålbrand
Andra testfakta
Andra testresultat visar sämre resultat för tvättnötterna.
Norska motsvarigheten till Råd & Rön har gjort ett fläcktest på vittvätt. Resultat för nötterna är något bättre än
tvättbollar eller att tvätta med enbart vatten. Men betydligt sämre än tvättmedel. Ett test i Ica-Kuriren ger samma
resultat.
Sökningar på Internet visar att saponiner rent kemiskt
är en glykosid som påverkar vattnets ytspänning. Någon
uppgift om att saponiner kan verka som tensider, dvs
binda och transportera bort fett (smuts) har inte gått att
finna.
Historiskt har saponiner använts i flera kulturer, exempelvis i Kina, för rengöring.
Tvättnötter innehåller saponiner, kemiska substanser från växtriket som löddrar i kontakt med vatten.
Resultatet efteråt blev sådär – men detsamma för både nötter och tvättmedel.
7
nummer 3.2008 Grön Stad
Serie från Karin Didring
Ett fläckfritt leverne
Här får du effektiva tips på att ta bort
fläckar på ett bra och miljöklokt vis:
Blod: Lägg i kallt vatten med salt.
Bläck: Tvätta i vatten med T-röd eller citronsyra.
Bär: Vita plagg doppas i kokande vatten.
Choklad: Tvätta i kallt vatten eller gnid in såpa eller
mjölk före tvätt.
Fett: Strö på potatismjöl och låt verka över natten.
Gräs: På vita plagg används ren sprit eller T-röd.
Kaffe/te: Färsk fläck tas bort med kallt vatten. Intorkad
fläck på vita kläder; kokande vatten.
Olja: Gnid in med smör före tvätt i tvålvatten.
Stearin/ Tuggummi: Lägg tyget i frysen. Bryt bort det
frysta stearinet/tuggummit.
Rödvin: På med salt eller potatismjöl så fort som möjligt. Gamla fläckar: häll lite vitvin på för att lösa fläcken.
Torka noga, häll på lite vatten om det behövs.
Källa: www.giftfrimiljo.nu
Monica Hallworth med det nya torkskåpet som har lägre energiförbrukning än en torktumlare. Foto: Karin Oddner
Torkskåp som håller längre
Torktumlare drar massor av energi och torkskåp är ännu värre.
Men nu har Malmöföretaget
Knycer tagit fram ett världsunikt torkskåp med betydligt
lägre energiåtgång än andra
torklösningar.
Ibland vill man få undan tvätten,
men har kanske inte så bråttom att få
den torr. Har man då ingenstans att
hänga den, blir det lätt att torktumlaren drar igång i onödan.
monica hallworth och hennes
svenska kollega Estelle de Talhouet
Roi sålde svenska torkskåp i Frank-
rike. När Monica flyttade tillbaka
till Sverige bestämde de sig för att
utveckla ett eget, klimatsmart torkskåp.
hållbar
utveckling
Text:
Catarina RolfsdotterJansson
– vi har samarbetat med Ergonomidesign och Chalmers i produktutvecklingen och har fått stöd av Vinnova och Energimyndigheten. Vi är
mycket nöjda med att ha skapat ett
torkskåp som drar 30-50 % mindre
energi än en torktumlare. Det betyder att man ganska snabbt sparar in
skillnaden i pris mellan vårt skåp och
en tumlare. Dessutom slipper man
torktumlarens slitage på kläderna.
Skåpet, med dubbeldörrar, har
en fjärrkontroll som är enkel att
använda av barn och funktionshindrade. Det är även utrustad med en
uttagbar ställning som gör att om
man vill kan man rulla ut tvätten
och torka den på balkongen eller i
trädgården. Eller rulla in den framför TV: n om man vill vika sin tvätt
där. I de två korgarna kan man lägga
mindre plagg som underkläder och
strumpor. Man kan köpa till fyra extra korgar.
– skåpet kräver ingen frånluftsventil eftersom fukten tas upp i en
kondensbehållare. I framtiden vill
vi att skåpet ska levereras hem till
kund i ett platt paket för att minska
miljöbelastningen vid transporter.
Skåpet är dessutom närproducerat i
Småland och Kivik.
Produktfakta
Mått i mm (hxbxd): 1935 x 595 x 600
Strömförsörjning: 230 V eluttag
Elförbrukning: ca 1,3 KWh/tvättomgång
Ljudnivå: 67 dB
Hänglängd: 11m (hängpinnar)
Plats för 2 korgar
Ingen frånluftsventil nödvändig
Pris: Cirka 13 000 kr
Dörrarna kan fås i olika färger och material
www.torkasmart.nu
i korthet
Har du sett en drake?
En omfattande inventering av större
vattensalamander – dammarnas och
de små vattendragens egen drake –
pågår i Skåne.
Den större vattensalamandern är rödlistad och har minskat kraftigt i antal
de senaste åren.
– Vi har med hjälp av flygbilder
hittat omkring 10 000 möjliga dam-
mar i Skåne där den större vattensalamandern kan tänkas reproducera
sig. Av dem har vi valt ut 500 vatten
som vi kommer att besöka, säger
Marika Stenberg, doktor i ekologi,
som tillsammans med kollegan Per
Nyström fått uppdraget att leta efter
salamandrarna av länsstyrelsen,
inom arbetet med Natura 2000 samt
åtgärdsprogrammen för hotade arter.
Malmö tillhör de kommuner där den
större vattensalamandern verkar trivas bäst. I det senaste miljöprogrammet var den så allmän att den avförts
från rödlistan.
Större vattensalamander – trivs i Malmö?
Foto: Pål Mernelius
Grön Stad nummer 3.2008
8
Ekoreko-fiken blir fler och fler i Malmö. Nu kan man fika med gott samvete på många ställen
och stötta producenter som väljer att odla med respekt för både jorden och människorna.
Är det dyrare? Ibland, oftast inte. Godare? Avgör själv!
Fika som är eko
Bergsgatan20 Lotta Sjöberg, kund: ”Jag jobbar i närheten och hämtar
ofta min lunch här.” Det är viktigt med ekologiskt och det känns bra
att välja medvetet. Ibland äter jag här istället för att ta med mat, det
är ett mysigt ställe. Idag har jag valt en macka med kikärtspuré, tomat
och tzatsiki.”
Barista Fair Trade Coffee
Chez Madame
Adress: Södra Förstadsgatan 24
Ekoutbud: Det mesta är ekologiskt
Fairtrade-utbud: Kaffe, te, choklad, cola, socker, sirap för smaksättning av kaffet
Öppettider: Må-fre: 8-22, Lö: 19-22, Sö: 10-22
Adress: Karlskronaplan
Ekologiskt utbud: I stort sett allt, bakar det mesta på ekologiska ingredienser. Har även eko-cola och eko-läsk.
Fairtrade-utbud: Fairtrade-espressobönor på gång, har bryggkaffe och tre sorters te.
Öppettider: Ti-fre: 11-19, lö-sö: 9.30-17
mitt på gågatan bredvid Victoriateatern ligger ett trendigt
fik med låga soffor under gasolvärmarna. Vid första anblicken
kan det se ut som ett nytt Espresso-house, men något grundläggande är annorlunda: Här är alla råvaror och produkter som
går att få tag på Fairtrade, i stort sett resten ekologiskt. Dessutom går en del av varje fika till en skolklass i Etiopien via FNförbundets program. På väggarna och i broschyrer kan man
läsa om hur Fairtrade gör skillnad. Det är inte dyrare att fika
här, grundarna räknar med att de ska få fler gäster istället tack
vare sitt ekoreko-utbud. Kaffet både är gott och gör gott. Inom
kort öppnar två nya Barista, en i Entré-köpcentrat, en i Dockan.
Barista finns i nio städer i Sverige, fler är på gång.
tantromantik med spetsdukar möter Madonna-kult och
innovativa mackor och sallader. På Chez Madame kan alla
känna sig välkomna. Ägarna till det nyöppnade fiket, Karolina
Brobeck och Titti Åsberg, har medvetet satsat på att skapa en
plats för möten, i avspänd miljö med second hand-möbler och
kitschiga väggdekorationer, de flesta med Madonna som motiv.
Menyn får det att vattnas i munnen; oväntade kombinationer
i sallader och på mackor, mycket veganskt, resten vegetariskt.
Värmande soppa och gott bröd till är populärt, inte minst på
luncherna. Är man sötsugen kan man välja den hembakta banankakan, kärleksmums eller en mardröm(!). På helgerna serveras en stor, läcker specialfrukost.
Bergsgatan 20
Adress: Bergsgatan 20
Ekologiskt utbud: Flera sorters läsk/juice, kaffe, mejeriprodukter, kakao, grönsaker
Fairtrade-utbud: Fairtrade-espressobönor på gång, har bryggkaffe och en sorts te och en cola.
Öppettider: Vard: 10-19, Lö-sö: stängt
i bottenvåningen på det som en gång var tidningen Arbetets
lokaler delar ett kafé ingång med projektet Selfmade, där unga
utvecklar sina projektidéer i en kreativ miljö. Två syskonpar
med respektive öppnade fiket i april med second hand-möbler
och suggestiva väggmålningar. På menyn finns bland annat bakad potatis, sallader, pannkakor och olika mackor.
– Vi försöker ligga på våra leverantörer för att få mer och mer
ekologiska produkter. Ju fler kaféer och restauranger som vill
ha ekoreko, desto större utbud och bättre priser blir det. Det är
en balansgång, eftersom det är svårt att ta mer betalt trots att de
varorna är lite dyrare. När Malmö blev Sveriges första Fairtrade
City sattes många goda processer igång kring hållbar utveckling här i stan, säger ägaren Sandra Alexandersson.
9
nummer 3.2008 Grön Stad
och reko
Text: Catarina Rolfsdotter-Jansson Foto: Karin Oddner
Barista Fair Trade Coffee Corinna Friedl med barnen Jamila och
Linus: ”Fairtrade-kaffe är viktigt, och det är bra med ekologiska varor.
Barista är dessutom väldigt mysigt. Jag hoppas det blir mer vanligt med
detta utbud. Idag har vi ätit en laxmacka och en macka med haloumi.”
Dolce Sicilia
Adress: Drottningtorget 6 och Västra Varvsgatan 37
Ekoutbud: Glass i massor av smaker, foccacia, juicer, glass,
kaffe, te, mjölk
Fairtrade-utbud: Kaffe
Öppettider: Må-sö 11-19
italiensk lyxglass med eko-ingredienser. Efter att ha ätit
den bleknar minnet av alla andra glassupplevelser. Fiket har
även riktigt gott kaffe och matiga foccacia-mackor som ekojuicen passar fint till. Under den varma delen av året kan man
halvligga på sofforna utanför, eller glassa i solen tvärs över gatan på torget.
Flickorna Fläderblom
Adress: Köpenhamnsvägen 40
Ekoutbud: Det mesta är ekologiskt
Fairtrade-utbud: Kaffe, te, choklad
Öppettider: Må-fre: 10-18. Lö: 10-15
egentligen mer restaurang än kafé, men här finns så
många godsaker för fika att stället måste vara med. Lunchutbudet är stort, men möjlighet att plocka ihop en riktigt dignande
eko-tallrik. Varje lunch erbjuds soppa, ofta en paj eller annan
varmrätt. Hembakt eko-bröd, scones och kakor. Annorlunda
färskpressade juicedrinkar och eko-läsk i flera smaker. Smaskiga desserter och eko/Fairtrade-kaffe.
Slottsträdgården
Adress: Slottsträdgården, bakom Malmöhus slott
Ekoutbud: Det mesta har ekologiska ingredienser, inklusive kaffet
Fairtrade-utbud: Kaffe
Öppettider: Må-Sö 11-17
Att fika i Slottsträdgården är att komma bort ifrån stadens puls,
trots att man faktiskt är mitt i den. Man kan välja att sitta utomhus, eller i växthuset och mumsa på smörgåsar, grillad ciabatta, den berömda morotskakan eller något annat gott. När
man är mätt och belåten kan man strosa runt i den ekologiska
trädgården och kanske plocka och köpa lite snittblommor eller grönsaker till kvällens middag. Det hålls ofta konserter och
föredrag. Fiket har drivits av Slottsträdgårdens vänner, ny arrendator är på gång. Trädgården drivs av Malmö stad.
Andra ställen med eko- och eller fairtrade-utbud:
Glassfabriken
Salt & Brygga och Brogatan: Fullfjädrade restauranger med ekoprofil, har givetvis kaffe som är både ekologiskt och Rättvisemärkt.
Adress: Kristianstadgatan 16
Ekoutbud: Kaffe, sex sorters te, rågbröd, socker, olja, sojamjölk,
13 sorters läsk (så mycket eko den ideella föreningen har råd
med)
Fairtrade-utbud: Kaffe
Öppettider: Ti-sö 11-20
Green Room har många eko-varor som läsk, öl, snackbars och en
del ingredienser i sin salladsbar, men de har ännu inget kaffe, bara
så kallat kornkaffe. Dock 12 sorters eko-te. Ekoreko-kaffe är på gång.
glassfabriken har hängt löst ett par gånger. Det är tufft
att som ideell förening driva ett fik. Men till alla stamgästers
glädje finns det kvar med sin lite luggslitna inredning och välkomnande atmosfär. Här kan man njuta av sallader, ciabattas,
toasts, kakor och givetvis glass. Allting är vegetariskt eller veganskt till humana priser.
Humanitetens Hus, Grannstationen, Pizza Hut, IKEA, Scandic
Hotel, Govindas och Mando Steakhouse har alla ekologiskt och
Rättvismärkt kaffe.
Njutbar har eko/fairtrade-kaffe, en del eko-ingredienser som mjölk,
ost och skinka.
Har vi glömt något ställe? Anmäl i så fall ditt fik till Malmös
Fairtrade-kansli: www.malmo.se/fairtradecity
Grön Stad nummer 3.2008
10
Lägg märke till märket
I butiken hittar du numera en
uppsjö av produktmärkningar.
Allt för att du som konsument
på enkelt sätt ska kunna få information om varans ursprung.
Men vilken är skillnaden? Och
vad ska man egentligen välja?
en av de mest framgångsrika produktmärkningarna är Krav som
växte fram under 1980-talet. Då gick
fyra organisationer samman och
bildade den ekonomiska föreningen
Krav, en märkning som visar att va-
ran är ekologiskt framställd.
Vi konsumenter fick ett lättidentifierat märke som underlättade valen
i butiken.
Sedan dess har det dykt upp allt
fler produktmärkningar. Den senaste trenden är etiska märkningar, som
ska garantera sociala hänsyn och ge
producenterna bättre arbetsförhållanden. Ett framgångsrikt exempel
är Rättvisemärkt, där försäljningen
av certifierade varor i Sverige ökade
med 165 procent under 2007.
Kan vi då lita på märkningen och
Märke
vilken ska vi välja?
En produktmärkning ska garantera att varan framställts under vissa
förhållanden och garantera att detta
följs. Därför måste det finnas en oberoende kontrollfunktion som granskar hela processen.
kontrollen kan ske på olika sätt.
Det vanligaste är att man anlitar en
utomstående revisionsfirma som
kontrollerar att företaget lever upp
till kraven man har åtagit sig att följa.
Ett annat sätt är att ha ett permanent,
oberoende organ som står för kontrollen. För att vara oberoende måste
det vara självförsörjande och fritt
från påverkan från särintressen.
Det är viktigt att du som konsument har förtroende för produktmärkningen. Det kan därför vara
bra att kolla upp märkningen för att
se hur de arbetar, om det är en seriös verksamhet och om det stämmer överens med dina egna åsikter.
Även en snabb jämförelse med andra
märkningar kan avslöja mindre seriösa aktörer.
ofta har produktmärkningarna olika inriktningar och arbetar med olika
frågor. Som konsument måste man
ta ställning, eftersom man oftast bara
hittar en märkning på produkten.
Tabellen här hjälper dig att få en
översikt av vad de stora märkningarna står för.
För att återgå till frågan i ingressen. Vad ska du välja?
Tyvärr finns inget enkelt svar. Det
avgör du själv, beroende på vad som
är viktigt för dig.
Text: Jonas Dahl
Typ av märkning
Krav för certifiering
Kontroll
Ekologisk produktion som följer
KRAV:s regler.
Ekologiskt framställd. Inga kemiska
bekämpningsmedel, konstgödsel
eller genmanipulationer tillåtna.
Djurhänsyn. Få livsmedelstillsatser
är tillåtna.
Kontroll av alla led i produktion och distribution.
Fältkontroll minst en gång om året.
Nordens officiella miljömärkning.
66 tjänste- och varugrupper kan
Svanenmärkas. Kriterierna skiftar
mellan grupperna.
Tillverkarna måste genom oberoende tester och dokumentation visa att produkterna klarar kraven. Det svenska kontrollorganet SIS granskar sedan produkterna.
Märkning för ekologiskt framställd
textil.
EU:s regler för ekologisk odling
samt den globala standarden för
ekologiska textilier, bl a ILO:s åtta
kärnkonventioner.
En årlig kontroll och oannonserade besök vid behov.
Naturskyddsföreningens (SNF) produktmärkning.
Kriterierna skiftar mellan produktgrupperna. Material som används
skall kunna återföras till naturens
kretslopp, återanvändas eller återvinnas.
Varje år auktoriserade revisorer, som godkänts av SNF,
kontroll av de företag som använder märket. Stickprov kan
förekomma.
RÄTTVISEMÄRKT
Produktmärkning för förbättrade
arbets- och levnadsvillkor för odlare
och anställda i utvecklingsländer.
I de generella kriterierna ställs
krav på att bland annat ILO:s åtta
kärnkonventioner ska följas. Utöver
detta måste ett minimipris och en
premie betalas ut till producenten.
Ett oberoende organ (FLO-Cert) kontrollerar producenter en
gång om året. Företag måste redovisa inköpsvolymer och
försäljningssiffror. Både licenstagare och producent genomgår regelbundna revisioner.
FSC
Skogsbruket bedrivs på ett miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt bärkraftigt sätt.
Skogsbruket ska följa nationella
och internationella lagar, respektera
urbefolkningars rättigheter, bevara
biologisk mångfald och bibehålla eller förstärka arbetarnas rättigheter.
Certifiering utförs av en fristående organisation. Certifikaten
gäller i fem år och bruket kontrolleras regelbundet under
denna period.
KRAV
SVANEN
Zwolle, 15 Oktober 2005
xtile Logo
e also allowed to use the EKO-logo for products certified according the
Standards” of Skal International B.V.
EU:s motsvarighet till Svanen.
d products the old logo can not be used anymore, but we have
o which will show the programme Sustainable Textile. Clients applying
05 shall be bound to the new InspectionEU-BLOMMAN
Regulation and shall therefore
O Sustainable Textile logo". Current clients may use the black-and-white
d of 2006.The regulations have been simplified for your convenience,
rom your local certifier, together with the conditions for application. The
ed in the new Inspection Regulation.
EKOSustainable
Textile
BRA MILJÖVAL
Sammanställning: Jonas Dahl
Andra märkningar
Utz Certified
Produktmärkning som betonar ansvarsfull produktion genom miljö- och etiska hänsyn.
MSC
Varan kommer från ett välskött fiske som inte bidrar till överfiskning.
Demeter
Certifiering för produkter som framställts biodynamiskt.
Control Union Certifications B.V.
O. Box 161 8000 AD Zwolle The Netherlands T +31-(0)38-4260100 F +31(0)-38-4237040
Trygg textil/Ökotex
Mängden
hälsoskadliga
i kläder
www.skalint.com ABN-AMRO
Bank nr 46.80.81.410
Chamber
of Commerce ämnen
24274509
ligger under internationellt antagna gränsvärden.
Ekologiskt jordbruk
Produkten uppfyller EU:s krav på ekologisk odling.
Svenskt Sigill
Råvaror och blommor har producerats på svenska kontrollerade gårdar och i odlingar som lever upp till höga krav på
säkra livsmedel, god djuromsorg, miljöansvar och öppna svenska landskap.
Rainforest Alliance
Certifiering i Mellan- och Sydamerika med tio principer och olika kriterier.
Farmen måste uppfylla minst 50 % av en princips kriterier och 80 % av alla kriterier.
ILO:s åtta kärnkonventioner
Internationella arbetarorganisationen (ILO) är ett trepartsorgan
där stater, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer förhandlar
kring sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. 1998 beslutade man
att införa en global minimistandard för arbetsvillkor (ILO:s åtta
kärnkonventioner).
Enligt denna är diskriminering, tvångs- och barnarbete förbjudet,
det ska råda förenings- och organisationsfrihet samt att man har
rätt till kollektiva förhandlingar.
11
nummer 3.2008 Grön Stad
i korthet
Malmö vill bli
europeisk
miljöhuvudstad
Malmö har ansökt om att bli
European Green Capital 2010, en
nyinstiftad utmärkelse som går
till en stad som utmärkt sig när
det gäller förbättringar i stadsmiljön.
Det handlar t ex om hållbara
transportlösningar, gröna områden
i staden, innovativa lösningar på
bullerproblem eller samarbetsförmåga med olika parter.
35 städer har ansökt om att bli
miljöhuvudstad antingen 2010 eller
2011. Närmast ska en panel med
internationella experter granska
ansökningarna. Tre städer för respektive år väljs ut till nästa steg i
processen, som innebär en hårdare
granskning av ansökningen. Besked om vinnarstäderna väntas i
december.
Den vinnande staden måste vara
beredd att ställa upp som förebild
för andra städer under vinnaråret.
Det är första gången en europeisk miljöhuvudstad utses.
Läs mer på:
www.europeangreencapital.eu .
Köpenhamn
har blivit
Fairtrade City
Sedan den 15 augusti är Köpenhamn Danmarks första Fairtrade
City. Sedan det datumet dricks
endast etiskt producerat kaffe och
te på Köpenhamns rådhus. Målet
är att tio procent av kaffe- och
tedrickandet inom Köpenhamns
kommun ska vara Fairtrademärkt.
Läs mer på: www.maxhavelaar.dk
Malmö på World
Urban Forum
Malmö deltar på FN-konferensen
World Urban Forum i Nanjing
i Kina i början av november.
Tjänstemän från Malmö håller i
ett seminarium ”Making sustainability reality”.
– Det ska bli spännande. Det är
ju en mycket stor konferens och
det känns förstås bra att Malmö
är med. Vi ska diskutera hållbar
stadsutveckling utifrån vad vi har
gjort i Augustenborg och i Västra
hamnen, berättar Johanna Ekne
på miljöförvaltningen som deltar
i seminariet tillsammans med
Trevor Graham, miljöförvaltningen och Göran Rosberg, stadsbyggnadskontoret.
Malmö deltar även i den svenska montern, där Ilmar Reepalu,
kommunstyrelsens ordförande,
kommer att hålla ett anförande.
Det är fjärde gången som
World Urban Forum arrangeras.
FN:s syfte med mötet är att diskutera framtidsfrågor för världens
städer.
Läs om konferensen på:
www.unhabitat.org eller på
www.boverket.se.Där går det att
läsa om de svenska inslagen på
WUF.
De markerade området är först ut att röjas när Malmö stad återskapar naturen på Klagshamnsudden. Foto: Ronny Bergström, Stadsbyggnadskontoret.
Kraftfull röjning
återskapar flora
Buskar och sly har brett ut sig
på Klagshamnsudden, känd för
att ha Malmös intressantaste
växtliv. I höst börjar Malmö
stad att röja för att återskapa
den tidigare rika floran. Metoden som används är – kalhugggning och schaktning.
området på bilden söder om Badvägen nära hamnen kommer i början
av november att vara helt barskrapat.
Tord Andersson, kommunekolog på
Malmö stadsbyggnadskontor, är beredd på reaktioner från Klagshamnsbor och naturvänner som besöker
Klagshamnsudden.
– I början kommer det att se ut
som ett månlandskap. Det är inte
konstigt om folk undrar vad vi håller
på med som jämnar ett stort område
med marken, säger Tord Andersson
och berättar att ytan som schaktas
rent är 600 x 200 meter stort.
Men, försäkrar han, redan nästa
år börjar nytt liv att spira på platsen
och då hoppas Tord Andersson att
intressanta växter som arun, vildlin
och getväppling återvänder till den
här delen av Klagshamnsudden.
natur och
miljö
Text: Mikael Ringman
– För 50 år sedan vallfärdade botanister och andra naturintresserade till Klagshamnsudden. Bland
kalkmassorna trivdes mängder av
ovanliga växter som man bara kunder hitta här eller möjligen på Öland
eller Gotland. På senare år har det
skett en kraftig förbuskning. Hagtorn och andra buskar har brett ut
sig på andra växters bekostnad.
Tord Andersson berättar att Klagshamnsudden är en plats som är alltigenom skapad av människan. I slutet av
1800-talet låg kalkbrott i omgivningarna. Udden byggdes av kalkmassor från
brotten för att ge plats åt en hamn där
kalken kunde skeppas ut.
när industrierna försvann
uppstod natur i utfyllnadsmassorna.
– Kalksten och klimatet på de här
breddgraderna gav gynnsamma förutsättningar för en växtlighet som
var både vacker och sällsynt, berättar
Tord Andersson.
Genom att schakta ett stort område vill man återskapa de ursprungliga förutsättningarna.
– Snart kan vi ånyo få en riktigt intressant flora på Klagshamnsudden.
Getväppling, vildlin och harmynta - tre växter som trivs på
kalkrik mark.
Foto: Magnus Wedelin, Stadsbyggnadskontoret
Reservat hela vägen till Näset?
Röjningen söder om Badvägen
är ett led i att göra Klagshamnssudden till ett naturreservat. Ett
sådant uppdrag har stadsbyggnadsnämnden gett till stadsbyggnadskontoret.
marken har tidigare ägts av Peab.
Nu har kommunen tagit över.
– Tidigare har vi inte haft möjlighet
att göra något åt förbuskningen. Nu
arbetar vi efter en skötselplan. Exakt
när vi sätter igång med processen att
skapa ett naturreservat vet jag inte
riktigt, säger Tord Andersson.
Så småningom kan det bli naturreservat från strandängarna i Bunkeflo ända ned till Foteviken i Vellinge
kommun.
Men det är en lång väg dit. Malmö
stad beslutade redan 2007 göra Bunkeflo strandängar norr om Klagshamssudden till Malmös första naturreservat. Beslutet har överklagats av flera
markägare som inte vill underkasta sig
de strikta reglerna för användningen
som ett naturreservat för med sig.
länsstyrelsen avslog överklagandet i mitten av september, men
det är sannolikt att beslutet överklagas vidare till regeringen.
Länsstyrelsen har kommit ganska
långt i arbetet med att göra ett naturreservat av strandängarna söder om
Klagshamnsudden. En remissrunda
är avslutad som bland annat visar på
skillnader i Malmö stads och länsstyrelsens syn på hur strandängarna
ska skötas.
– På Bunkeflo strandängar arbetar
vi med en mosaik av åtgärder för att
skapa ett smörgåsbord som gynnar
olika arter av djur och växter. Länsstyrelsen förordar en hård betning
som vi menar alltför ensidigt gynnar
sydlig kärrsnäppa. Den är i och för
sig en sällsynt och skyddsvärd fågelart. Men det finns också en mängd
andra arter som vi vill värna, säger
Tord Andersson.
Text: Mikael Ringman
Grön Stad nummer 3.2008
12
Nu säljs allt fler etiskt producerade blommor i Sverige. Kan en ros göra skillnad? Absolut, säger Jonas
Dahl, som för Grön Stads räkning har besökt en Rättvisemärkt rosfarm i Kenya.
Rosor som gör skillnad
de natursköna trakterna kring
Naivashasjön, där Rift Valley skär
igenom Kenya, har de senaste åren
fyllts av växthus. På mindre än tjugo
år har den kenyanska rosindustrin
vuxit från ingenting till att vara landets näst viktigaste jordbruksnäring.
I Naivasha är förutsättningarna
perfekta för att odla rosor – här finns
värme, bra jord och god tillgång till
vatten. Enligt Lake Naivasha Growers Group står området för 70 procent av Kenyas rosexport till EU och
sysselsätter över 30 000 människor.
Fairtrade/Rättvisemärkt-certifierad
vilket innebär att den följer de kriterier som ställs av det internationella
organet FLO (Fairtrade Labelling
Organisation). Att Oserian är Rättvisemärkt innebär även att personalen
får en premie som ska användas till
social utveckling.
Inom ett område på 225 hektar arbetar närmare 6000 människor som
dagligen skickar iväg över en miljon
snittblommor, varav hälften är rosor.
Nästan allt går till Europa och en del
hamnar i våra butiker här i Sverige.
rosindustrin dras dock med
många problem. Användningen av
konstgödsel och kemikalier är utbredd och arbetsförhållanden är i
många fall dåliga. Kvinnoorganisationen KEWWO publicerade tidigare i år en rapport som konstaterar att
arbetarna ofta har otrygga temporära
anställningar med långa arbetsdagar
och låg lön.
Det finns dock några farmer som
arbetar för att förändra detta.
Mellan den vilande vulkanen
Longonot och Naivashasjön ligger rosfarmen Oserian. Oserian är
här ligger långa rader av stora
växthus, kanske 150 meter långa.
Växthusarbetarna cyklar runt på den
vidsträckta anläggningen. Blommorna plockas för hand, oftast av kvinnor som går runt och klipper rosor
och samlar dem i famnen.
En kontrollant i vit rock går runt
och känner på knopparna för att avgöra hur kvaliteten är.
I packhuset kyls blommorna ner.
Packningspersonalen står i rader om
ungefär tio personer i varje och klipper blommorna i rätt längd. Olika
länder har olika preferenser – i Sve-
rige vill vi ha längre rosor. Sedan
sätter de ihop buketter, en- eller flerfärgade.
rättvisa
rosor
Text & foto:
Jonas Dahl.
för att rosknopparna ska hålla
sig under transporten, lindas de i
papp. Därefter får rosorna plast om
sig och läggs ner i kartonger för att
skickas iväg med flyg till respektive
marknad samma dag. Dagen vi var
där packade de rosor som skulle till
Sverige och Danmark.
När vi frågar Edna Nyanchama,
premiekommitténs ordförande, vad
vi i Sverige kan göra för Oserians arbetare, svarar hon:
– Köp mer rosor!
en rättvisemärkt ros gör nämligen stor skillnad för kenyanska arbetare och deras omgivning. Under
oroligheterna i Kenya i början av
året, då hundratusentals människor
fick fly undan våldet, valde Oserians
arbetare att ta pengar från sin premiefond för att sponsra ett flyktingläger i närheten av anläggningen.
Trots att de fortfarande lever under
enkla förhållanden.
Rättvis premie kommer till användning
Oserian är en anläggning som bär på ett stort hjärta
Hjärtat visade sig när vi fick se vad arbetarna hade
använt Fairtrade-premien till. De hade valt att bygga
ut skollokaler och dagis, men även att köpa in medicin till HIV- och aidssjuka.
Under 2007 byggdes ett laboratorium till skolan och
det köptes en ”välfärdsbuss” som kan hyras ut mot en
subventionerad summa. Därigenom kan arbetarna,
som i många fall kommer från andra delar av landet,
hyra bussen för att besöka sina familjer. För att stimulera barnen att studera vidare har man även skapat
en fond som delar ut stipendier till de bästa eleverna
och barn som har särskilda behov (tex dövhet). I den
närmaste framtiden planerar man att starta en snickarskola, en körskola och att stimulera familjerna att
påbörja inkomstgenererande projekt.
Rättvisa fakta
I Sverige finns två olika etiska märkningar för blommor: Fair
flowers fair plants (FFP) och Fairtrade/Rättvisemärkt.
Blommorna är i regel inte ekologiskt framställda men hänsyn
till miljön tas.
Blommorna produceras i länder som: Colombia, Ecuador,
Egypten, Etiopien, Indien, Kenya, Sri Lanka, Tanzania och
Zimbabwe. FFP är en märkning som omfattar även europeiska grossister.
Källor: Fairtrade.com Fairflowersfairplants.com
13
nummer 3.2008 Grön Stad
Malmö stad väljer
schysta blommor
i korthet
Mp3-vandra bland
Malmös träd
Malmös parker är som allra
vackrast när löven skiftar i höstens alla färger.
Malmö stad har skapat en guidad
tur till Slottsparken och Kungsparken – som faktiskt är möjlig
att följa utan att röra sig utanför
hemmet.
Landskapsarkitekten Camilla
Andersson berättar om tolv intressanta träd i de båda parkerna.
Hennes berättelse finns på en
mp3-fil på nätet. Lyssna på den
på datorn eller ladda in den i din
mp3-spelare och promenera i
parken efter hennes anvisningar.
Vandringen tar ungefär 40 minuter.
Du hittar guidningen på:
www.malmo.se under ”parker
och stränder”.
Ekomat på äldreboende i Husie
Anna Appelqvist och Kristina Nolin på Florera har blivit kommunala blomleverantörer.
I fortsättningen ska det vara
ekologiska och rättvist producerade blommor i alla buketter
som köps av Malmö stad.
– Det är bara ett år sedan vi startade. För oss är det jätteviktigt att vi
vann upphandlingen, säger Kristina
Nolin på Florera.
malmö stad är den första kommun
i Sverige som har upphandlat sina
blomsterinköp med höga krav på att
anbudsgivarna ska kunna erbjuda
blommor som är ekologiskt eller
etiskt producerade.
Fyra anbud kom in. Två utvärderingskriterier gällde: 50 procent gällde priset, 50 procent tillgången till
etiskt märkta och ekologiska blommor. Det som antogs kom från den
relativt nystartade blomsterbutiken
Florera.
milena parashkevova på Malmö
stads upphandlingsenhet säger att
kommunen aldrig tidigare har gjort
en central upphandling av blomsterinköpen.
– Varje förvaltning har gjort sina
egna inköp vid uppvaktningar och
liknande. Vi fick börja med att göra
en skattning av ungefär hur mycket
inköpen uppgår till, för att veta om
det alls var möjligt att göra en upphandling, berättar Milena Parashkevova som kom fram till en summa
på ungefär en halv miljon kronor om
året i blominköp.
ningar, en ekologisk och två etiska
märkningar.
det var fullt tillräckligt för att
göra en upphandling. Målet redan från
starten var att upphandlingen skulle ha
fokus på etiskt och ekologiskt producerade blommor.
– Det finns ett politiskt beslut att
Malmö stad i högre utsträckning ska
välja miljöanpassade produkter. Lagen
om offentlig upphandling säger att vi
inte kan ställa krav på en viss märkning.
Vi måste alltid acceptera likvärdiga alternativ. När det gäller blommor finns
tre märkningar, en ekologisk och två
etiska. När det gäller blommor var det
inte ett problem. Här finns tre märk-
upphandlingsbeslutet innebär
att Malmö stads personal i första
hand ska vända sig till Florera när det
är dags att köpa en blomsterbukett
eller en krukväxt. Ett antal färdiga
säsongsalternativ tas fram efter hand
för att underlätta beställningen.
– Det tar alltid lite tid innan informationen når ut till alla. Men jag tror
att det här är ett beslut som gör skillnad och som kanske kan inspirera
andra kommuner att göra likadant,
säger Milena Parashkevova.
Husiegårds äldreboende har
ställt om till ekologiskt mat i
köket.
Nu hoppas man få fler efterföljare
inom äldremosorgen. En broschyr
med erfarenheterna, ”Bland inälvor och rotfrukter – att laga ekologiskt inom vård och omsorg”, ska
spridas inom andra storkök i och
utanför kommunen.
– Syftet är att berätta om våra
erfarenheter så att andra boenden
kan följa efter. Det är inte så komplicerat som det kan verka, berättar
Roy Blad, kock på Husiegård, som
har skrivit broschyren.
Projektet ”Omställning till ekologisk mathållning” genomfördes
förra året och finansierades delvis
med stöd av Malmö stads miljöanslag.
– Att kunna servera ekologisk
och näringsriktig mat till de boende
känns väldigt bra. Kostnaderna har
kanske ökat något, men inte alls
särskilt mycket, säger Margareta
Karlsson, enhetschef inom äldreomsorgen i Husie.
Text: Mikael Ringman Foto: Anders Ekström
EU-projekt minskar översvämningar
Med intensivare regn och fler
översvämningar i framtiden
utsätts dagvattenledningar för
hårdare påfrestningar. Att låta
regnvattnet löpa ovan jord är en
lösning på problemet.
Malmö stad arbetar nu med en lösning för södra Malmö där all avrinning sker till Risebergabäcken. Vid
häftiga regn är det mycket regnvatten som samtidigt fyller på Risebergabäcken, med översvämningar till
följd.
– I sydöstra Malmö finns många
hårdgjorda ytor vilket betyder att
det inte finns något som fördröjer
regnvattnet, säger Ulf Thysell som
hoppas att Malmö genom EU-programmet Life ska få bidrag till en
genomgripande förändring i Fosie
industriområde.
Bland annat handlar det om att
skapa en våtmark i området och att
anlägga kullar och slingriga avrinningsbäckar – allt för att få en långsammare påfyllning av Risebergabäcken.
En annan del i projektet består i att
arbeta med växtlighet på husfasader.
Dagmar Gormsen, klimatstrateg på
miljöförvaltningen, säger att gröna
fasader kan fungera ungefär som
gröna tak.
– Klimatpåverkan kommer att
leda till hetare somrar som blir svåra att uthärda, framför allt av våra
äldre. Gröna fasader är ett sätt som
kanske kan bidra till att sänka temperaturerna inomhus, säger Dagmar
Gormsen.
Roy Blad bjöd på ekologisk mat när
det var releasefest för broschyren.
Foto: Mikael Ringman
Goda betyg för
festivalmaten
Ulf Thysell, avdelningschef på VA Syd, är VA-branschens representant i Krisrådsberedningens arbete med klimatpåverkan. Han säger att Malmö har en ledande position
när det gäller öppna dagvattensatsningar.
Mathygienen under årets Malmöfestival var riktigt bra, visar miljöförvaltningens kontroller.
Av 108 matstånd på festivalen
klarade sig 41 utan anmärkning.
53 godkändes med anmärkning
och 14 underkändes, vilket ledde
till ett återbesök efter ett par
dagar.
De flesta avvikelserna gällde
egenkontroll, det vanligaste var
att dokumentation saknades.
Grön Stad nummer 3.2008
14
i korthet
Var fjärde Malmöbo kan tänka sig
bilpool
En fjärdedel av hushållen i centrala Malmö är intresserade av
att gå med i bilpool, enligt en
undersökning som Hållbar Mobilitet Skåne har gjort.
Nästan hälften av dem som säger
sig vara intresserade uppger att
de kan tänka sig att gå med i en
bilpool redan inom ett år.
– Bilpool är ett utmärkt alternativ för dem som inte behöver
använda bil varje dag. Fler och
fler upptäcker att det är billigare,
smidigare och mer miljövänligt,
säger Jonas Hedlund sakkunnig
inom bilpooler på Hållbar Mobilitet Skåne.
Undersökningen baseras på
ett slumpvis urval av 250 hushåll
i de mest centrala delarna av
staden.
Läs mer på: www.hmskane.se
och www.bilpool.nu.
Grönare skolgårdar på gång
Ett arbete har inletts för att göra
tre skolgårdar grönare. På Kryddgårdsskolan, Kirsebergsskolan
och Annebergsskolan har elever
och lärare kommit med idéer
och förslag om hur skolgårdarna
ska bli bättre anpassade för lek
och lärande.
Skolgårdsinspiratör Emma Pålsson på Malmö Naturskola har
utifrån förslagen arbetat fram tre
förslag.
– Mer grönska på skolgården
leder till att skolgården främjar
hälsa, utveckling, lek och lärande.
Pedagogerna får dessutom stöd och
fortbildning i hur de kan använda
skolgården som ett utvidgat klassrum, säger Emma Pålsson som
tycker det viktigaste av allt är att
skolgårdarna inbjuder till kreativitet
och lek.
– Det får gärna ligga löst material
på skolan så att barnen kan bygga
kojor till exempel. Barnen vistas
oerhört stor del av sin tid på skolan
(både under skoltid och fritids) och
behöver ha tillgång till platser som
är föränderliga, platser där de kan
sätta igång sin lek på egen hand.
Grönare Skolgårdar genomförs
inom ramen för kommunstyrelsens
satsning på Lärande för hållbar
utveckling.
Barnen i Tygelsjöskolans klass 3B skickar runt olika biodlarverktyg mellan varandra.
Honung – bisyssla
för skolelever
Stövlar, vita dräkter och stora
handskar och på toppen en
enorm vidbrättad hatt med
slöja. Visst, man ser konstig
ut. Men på insidan av biodlarkostymen sprider sig en skön
känsla av osårbarhet.
Eleverna i 3 B på Tygelsjöskolan
går en efter en helt orädda fram till
bikupan bakom Naturskolans hus
i Torup. Ned med handen i kupan,
där väggarnas insidor är helt mörka
av bin och när de drar upp handen
igen har de 5, 10 eller ännu fler bin
på sig. Snart kryper bin på alla barn.
På armar, kroppar, på själva slöjan
framför ögonen.
– En gjorde honung framför mitt
ansikte, säger Linn Roth med stor
förtjusning.
sedan i våras har fyra skolklasser i
Malmö arbetat med biodling tillsammans med Naturskolan. Med stöd av
pengar från Malmö stads miljöanslag
har Naturskolan köpt in material och
en klassuppsättning biodlarkläder.
Eleverna i 3 B på Tygelsjöskolan
har haft en lektion om bin på skolan
och har en gång tidigare varit i Torup
för att bekanta sig med kupor och bisamhällen.
när grön stad är med är det dags
för det mest spännande momentet:
Att skörda och göra honung.
Medan halva klassen är ute vid bikuporna, är de andra eleverna inomhus för att utvinna honung. Under
Birger Emanuelssons ledning får de
lära sig hur ramar skrapas från vax
och hur honungen slungas för att bli
ren och klar. Barnen gör sedan egna
etiketter och får hjälp av sina lärare
Text & foto: Mikael Ringman
Scylla – bästa
byggnaden 2008
Årets stadsbyggnadspris går till
kontorshuset i kvarteret Scylla
på Hjälmarekajen. Så här skriver
kommittén för stadsbyggnadspriset i sin bedömning:
”Kontorshuset på Hjälmarekajen har bidragit till att skapa en
stadsmässighet, men också en ny
stadsbild genom den transparanta gestaltningen mot Inre Hamnen, som också ger Hjälmarekajen ett nytt ansikte såväl dagtid
som kvällstid, och är ett värdigt
tillskott till stadsmiljön i Malmö.”
Årets småhuspris gick till Tina
Francke och David Bendz som
själva tagit ansvar för hela byggoch gestaltningsprocessen för familjens nya hus i Västra Hamnen.
Magnus Andersson och Franjo Oslakovic att tappa honungen på egna
burkar.
På Naturskolan är personalen
mycket nöjd med hur biodlarprojektet har fallit ut.
– Att arbeta med biodling är framför allt väldigt roligt. Sedan ger det
dessutom barnen en praktisk förståelse av hur naturen fungerar, berättar Josef Wilhelmsson från Malmö
Naturskola
Nästa år får några andra Malmöklasser möjlighet att odla sin egen
honung.
Linn Roth har bin på händerna. Karin Bengtsson På Malmö Naturskola får assistans med att tömma ut honung.
15
nummer 3.2008 Grön Stad
– din väg ut i naturen
Spännande stigar i Bokskogen
Sagostigen är en ny stig i Torup.
Illustration: Katarina Månsson, Skogssällskapet.
Sagostig bland
träd och troll
På Dansbanestigen finns många träd att titta närmare på.
Längs dansbanestigen med eller utan syn
med matsäck och bekväma skor tar
jag en promenad längs Dansbanestigen. Från internet har jag laddat ner
12 ljudfiler till min mp-3-spelare och
jag ger mig av med en förväntan att
få uppleva något nytt. Stigen är drygt
2 km lång och börjar och slutar alldeles vid p-platsen vid jaktpaviljongen nära Torups slott. Denna stig
är extra preparerad så att även synskadade ska kunna ta sig fram utan
problem. Tack vare knastrande grus
och skyddande staket på de ställen
där det behövs kan synskadade med
käpp eller ledsagare njuta av promenaden. På den första stolpen som är
tydligt märkt med en 1:a finns en
färgplansch för seende som visar trädet fågelbär. Här lyssnar jag till den
första ljudfilen. En trevlig röst berättar om skogen och de olika trädslagen och hjälper mig hitta rätt. Jag
följer stolparna, tittar på bilder, läser
texter om träden och lyssnar på ljudfilerna längs vandringen. Vid varje
stolpe ligger en sträng med ett tjockare lager singel. Man kan då känna
var skyltarna finns utan att se.
promenaden är intressant och
ofta uppmanas jag att ta på ett träd
eller lyssna på fågelsång och vindens
sus. Även för en seende är det trevligt att ha en privat guide i örat som
berättar om naturen och visar vägen.
Här kan man inte gå vilse!
naturskolan
Text & foto: Marie
Sager.
sten nilsson är synskadad och har
varit med och hjälpt till med utprovningen av promenaden. Han tycker
att stigen är ett bra initiativ och att
den fungerar bra. Gruset gör att man
kan gå rundan utan problem om
man har bra käppteknik. Själv har
han gått den två gånger och önskar
att det fanns fler sådana här stigar.
– Det är enkelt att ta del av informationen som också är intressant för
alla, inte bara de synskadade, säger
Sten.
Snart invigs en annan spännande promenadstig i
Bokskogen. Sagostigen heter den och kommer att
finnas i närheten av Dansbanestigen. Den består av 8
stopp och vid varje stopp ska man läsa en del av sagan.
Illustrationerna som hör till visar omgivningen man
befinner sig i vid varje stopp. På så sätt känner man
igen sig i skogen. Sagojouren, som består av skådespelerskan Annika Christensson och sagoberättaren/
guiden Maria Österling, har skrivit sagan om trollet
Flisan och hennes familj. I sagan får man möta Hanne Hackspett, Näcken i bäcken och andra skogsväsen.
Historien handlar om att man ska vara god och snäll
mot djur och natur. Katarina Månsson från Skogsällskapet har illustrerat sagan med akvareller. Tanken är
att hitta nya sätt att få förskolor, skolor och barnfamiljer att komma ut i naturen och upptäcka skogen.
Den sjunde november invigs sagostigen med promenad och grillad korv. Två utvalda förskolegrupper får
gå med Sagojouren när de berättar sagan.
Man kommer att kunna ladda ner text och bild från
internet och eventuellt kommer man längre fram
även att kunna ladda ner sagan i mp3-format, inläst
av författarna. Bild och text kommer att finnas tillgängliga på malmo.se.
Fakta
Gå in på malmo.se, sök på ”dansbanestigen” för att komma
till sidan med mp3-filerna.
Idén till sagostigen (och även dansbanestigen) har arbetats
fram genom ett samarbete mellan Fritidsförvaltningen, Fastighetskontoret och Malmö Naturskola. De har gett Skogssällskapet i uppdrag att utforma sagostigen.
Grön Stad nummer 3.2008
16
Malmös första lågenergidagis öppnar snart i Annestad. – För barnen blir det ingen skillnad men energiförbrukningen blir lägre, säger Mikaela Peetre Malthe från Stadsfastigheter som är projektledare.
Första lågenergiförskolan i Malmö
I december får Malmö sitt
första lågenergidagis. Det är
Sadelmakarebyns förskola i Annestad som kan bli en modell
för energisnåla kommunala
byggnader i Malmö.
Byggnaden är speciell på flera sätt.
Dels är det ett lågenergihus som är
extra tätt i väggar, golv, tak och fönster, dels är det ett flexibelt hus som
med ganska enkla medel kan förvandlas till skola, äldreboende eller
studenthem.
Från början var det tänkt bli ett
passivhus som värmdes upp av
kroppsvärme men man lyckades inte
riktigt nå upp till kraven. Därför har
stadsfastigheter kompletterat med
vattenburen golvvärme och räknar
med att klara uppvärmningen på endast 70 kWh per kvadratmeter och
år.
miljöanslaget
Text: Maria Sehlin
Foto: Anders Ekström
Ett föredöme
Energiförbrukning är en stor post
för stadsfastigheter som bland annat har hand om Malmös skolor och
förskolor. Pilothuset i Annestad är
ett försök att hitta vägar till att sänka
energiförbrukningen och minska
driftskostnaderna.
– Det är något dyrare att bygga
men billigare i drift, säger stadsfastigheters projektledare Mikaela Peetre Malthe.
Anledning till att man inte klarade
passivhusgränsen är att det blev högt
i tak för att man skulle få plats med
ventilationskanaler för både dagis
och annan framtida verksamhet inomhus. Därmed fick man stora ytor
utåt.
– Det är mycket svårt att klara
kriterierna för passivhus när man
bygger i ett plan, säger Helena
Bülow-Hübe på Tyréns som har varit
energiexpert.
– Ett delproblem är att kriterierna
för passivhus egentligen gäller bostäder och inte lokaler. För att klara
gällande kriterier måste man börja
fundera över alternativa planlösningar som mer kompakta former
och kanske även förskolor i två plan,
säger hon.
Inte märkas
Sadelmakarebyns förskola är en enplansbyggnad med fyra avdelningar.
I huset på 950 kvadratmeter kommer
72-80 barn att gå. För dem blir det
som vilken förskola som helst, den
enda skillnaden de kan märka är att
fönsternischarna är ovanligt djupa
då väggarna är hela 500 millimeter
tjocka. Och kanske också att lamporna är sensorstyrda vilket innebär
att man inte tänder och släcker ens
på toaletten själv, utan rörelse och
dagsljus styr.
– Vi kommer att följa hur huset
fungerar de närmaste åren för att se
om den låga energiförbrukningen
håller, säger projektledare Mikaela
Peetre Malthe.
Maten, klimatet och världen
Hur kan skolan
arbeta med hållbar utveckling?
Är du pedagog i Malmö och intresserad av
hållbar utveckling? Sugen på fortbildning?
Undervisar du i klass 6-9?
Missa då inte att anmäla dig till en ny kurs
på kvartsfart: Maten, klimatet och världen.
Kursen ges av Lärarutbildningen, Malmö
högskola, och omfattar 7,5 högskolepoäng. Den är speciellt avpassad för dig
som behöver kombinera kurs med jobb.
Intresserad?
Läs mer på www.malmo.se/hallbartlarande
Här kan du också anmäla dig.
Sista ansökningsdag är den 15 november.
Klimatwebben_GS_nr3_2008.indd 1
2008-10-21 15:20:17