1. No category

Synpunkter på Detaljplaneprogram för centrala Nacka
Miljö- och stadsbyggnadsnämnden
KFKS 2002/269-212
Planenheten
131 81 Nacka
Hej,
Se nedan för Forum Finntorps synpunkter angående program för centrala Nacka.
Svaret har tagits fram av en arbetsgrupp i Forum Finntorp, ett öppet forum i Finntorp i januari
och en remissrunda till föreningens 25 medlemmar och 45 intresserade. Dokumentet är även en
sammanställning av de cirka tio möten som föreningen har haft kring intressen i och runt
Finntorp och två större aktiviteter1.
Synpunkterna är uppdelade i rubriker efter de intressen och analyser som uppkommit sedan
föreningens start maj 2014.
Forum Finntorps tre mål är att öka samhörighet, tolerans och påverkan i och runt Finntorp.
Vi önskar även föra en fortsatt dialog med kommunen i de spännande och utmanade år som
kommer i och med Nacka kommun bygger stad.
Med vänliga hälsningar,
Forum Finntorp genom Annika Drougge, Sara From-Isaksson och Staffan Hjalmarsson
Finntorp, 16 januari 2015
•
•
[email protected], 076-123 33 06, forumfinntorp.org
Forum Finntorp, c/o Drougge, Helgesons väg 3, 13137 Nacka
""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""
1 Finntorps Kom-och-gör-dag i juni 2014 i Setterwallska parken med cirka 100 deltagare och Finntorps julmarknad med 600
1.
HUR BYGGA?
a. Angående definition av begrepp hållbarhet
Programförslaget landar i tid av omställning av samhället till hållbar utveckling.
Enligt många har mänskligheten aldrig tidigare stått inför liknande utmaningar
och det är både bråttom och viktigt att vi tillsammans aktivt deltar i lösningarna2.
Hållbarhet, såväl ekologisk, social och tidsmässig som används i
programförslaget är relativt breda och omtvistade begrepp.
I några fall används begreppet mångfald och det redogörs kort om social
hållbarhet. I ”riktlinjer för hållbart byggande” på sidan nio i programförslaget ges
en definition av hållbarhet men det tycks sakna de sociala aspekterna.
Forum Finntorp verkar för att alla oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, inkomst, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder skall
få bo och verka i Finntorp3. Vi vet till exempel att det idag bor femton procent
seniorer i Nacka kommun som förväntas öka till nitton till år 2023. Nacka
kommun har även ett relativt lågt flyktingmottagande och det finns
socioekonomiska skillnader mellan olika områden.
Hur kopplar Nacka kommun social hållbarhet till riktlinjerna för hållbar
utveckling? Här tror vi att det finns en potential att utveckla social hållbarhet i
dialog med boende i närområdena under samtliga delar i genomförandet.
b. Angående centrala begrepp
”Attraktiv” är ett återkommande begrepp i programförslaget som även utgår
från bland annat Nacka kommuns ”nära och nyskapande”. Vi är nyfikna på hur
Nacka kommun definierar begreppet och hur det konkret kommer att ta sig
uttryck. Hur och för vem och vilka ska Nacka stad vara attraktiv och
nyskapande?
c. Två exempel: idéburen stadsförbättring och byggemenskaper
Vi vill föra fram två konkreta tillvägagångsätt som kan tjäna som exempel på
nyskapande och attraktiva metoder för att skapa konstruktiva dialoger mellan de
olika intressenter som deltar i förändringen av området.
Stockholms stad4 har antagit riktlinjer för idéburen stadsförbättring och redan
idag medverkar i flera idéburna stadsförbättringsprojekt i form av
boendedialoger och förfrågningar från föreningar, nätverk och
sammanslutningar.
Idéburen stadsförbättring är förslag som förväntas öka nyttan för fler
medborgare och som bidrar till ökad trygghet, försköning eller gör staden mer
upplevelserik. Projekten ska vara nydanande och avgränsade i tid och budget.
""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""
Se t ex www.dn.se/debatt/unik-chans-att-gora-positivt-vagval-for-var-miljo-nasta-ar/
Se vidare Forum Finntorps stadgar, http://forumfinntorp.org/wp-content/uploads/2014/06/stadgar-Finntorp-Forum-maj-2014.pdf
4 http://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1748225
2
3
"
"
En annat innovativt, nyskapande och kollektivt tillvägagångssätt kan vara att
planera och bygga med en så kallad byggemenskap5. Det innebär att de som ska
bo i huset gemensamt går ihop, planerar dess utformning och är sin egen
byggherre. I Tyskland har man använt sig av det här tillvägagångssättet i flera år.
Med tanke på att Nacka stads skall kännetecknas av att vara innovativ undrar vi
hur Nacka kommun ställer sig till byggemenskaper.
Hur ställer sig Nacka kommun till idéburen stadsförbättring? Finns det några
riktlinjer för idéburen stadsförbättring? Hur ställer sig kommunen till
byggemenskaper? Det vore innovativt om kommunen initierade en workshop
kring idéburen stadsförbättring för att gynna en social hållbarhet i området.
2. HUR LEVA?
a. Formulerad analys
I programförslaget nämns kommunens ”framtidsverkstad” där 5 000 personer
deltagit angående hur staden ska struktureras. Ett lovvärt initiativ som det vore
intressant att få veta mer om. Vad kom fram i dialogerna och hur återspeglas
detta i programförslaget?
Kommunen har anlitat konsulter och experter som deltagit i att ta fram
programförslaget i relativt tekniska frågor om trafik, flöden och byggnationer,
vilket är bra. Få experter verkar ha deltagit i att utforma de sociala frågorna och
för vem som staden skall vara till för.
Det finns en mängd internationella överenskommelser kring hur dialoger och
intressentinvolvering kan och bör utformas, genomföras, sammanfattas och
diskuteras6. Med tanke på programförslagets omfattning och konsekvenser kan
en fortsatt fördjupad dialog och samverkan mellan boende i närområdet och
Nacka kommun leda till att fler upplever att vi bygger stad tillsammans.
Hur ser Nacka kommun på möjligheten att fördjupa dialogen till en kontinuerlig
process under de kommande stegen i planprocessen?
b. Kvarterstaden
När ett område förändras skapas nya platser och rum. Detta ger möjligheter för
en mångfald aktiviteter och mötesplatser, vilket gynnar social hållbarhet.
Programförslaget har många goda tankar, men några frågor kvarstår.
Vilka slags platser ska det nya Nacka innehålla och varför? För vem är de olika
platserna till för?
Behov och möjligheter ser olika ut från individ till individ men också från tid till
tid i en människas liv. Hur kom kommunen fram till att kvarterstaden och de
gröna ytorna är svaret på dessa komplexa frågor?
""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""
5 www.byggemenskap.se
6 Se till exempel AA1000 Stakeholder Engagement Standard http://www.accountability.org/standards/aa1000ses/index.html
I programförklaringen nämns kvarterstaden och gröna ytor som en icke ifrågasatt
lösning på hur man bygger en hållbar stad. Men vem säger det, för vem bygger
man då och hur definierar Nacka kommun Kvarterstaden?
Vi önskar se en kvantifiering i procent av hur fördelningen mellan bostadsformer
ser ut (bostadsrätt, hyresrätt, annat) samt hur prisnivån för hyresrätter kommer
att ligga.
Har Nacka kommun fört samtal eller planerar att genomföra liknande beslut som
i Göteborg för att ta fram billigare bostäder7? "
"
"
3. HUR MÖTAS?
a. Offentliga platser
Vi efterfrågar icke kommersiella och gröna ytor som inbjuder till gemenskap och
mellanrum där det spontana och oväntade kan ta plats.
Är det möjligt att komplettera planen med en analys i text och kvantitet kring hur
de planerade offentliga platserna förväntas förvaltas och av vilka typer av
intressenter (ideella, kommersiella, offentliga etc.)?
b. Kollektiva platser
Som exempel har Forum Finntorp undersökt stadsodling som ett sätt att både
aktivera en plats och skapa hållbara sociala relationer. Att lämna utrymme för
odlingsgemenskaper i stadsrummet fördjupar förståelsen för relationen naturmänniska och ett hållbart ekosystem, ger positiva miljö- och hälsoeffekter, skapar
mötesplatser över generationsgränser och mellan grupper, och är ofta ett första
steg för andra medborgardrivna projekt. Stadsodling är till skillnad från
nybyggnation, en temporär aktivitet som kan flyttas, anpassas, utvecklas eller
upphöra, allt efter medborgarnas behov.
Hur ser kommunen på stadsodling, kolonilotter och hundrastgårdar för att
aktivera grönområden?
c. Grönområdens omfattning
Nacka kommun har valt att göra en uppdelning i flera olika programförslag vilket
försvårar analysen av konsekvenserna för grönstrukturen. Vi vill därför även föra
in synpunkter på Planiaområdet. Finntorpsberget är ett av få kvarvarande
grönområden i området och används idag flitigt av de närboende, kanske just för
att det är så tillgängligt med tanke på hur nära det ligger ett stort antal
flerfamiljshus. Delar av området innehåller höga naturvärden, geovetenskapliga
värden och växtlighet av närmast nyckelbiotopklass.
Vi ser framför oss att det Centrala Parkstråket med fördel kan förlängas till
Finntorpsberget och tillgängliggöras från Alphyddan.
Nyetableringen tar stora grönområden i anspråk. Det riskerar att bli hårt slitage
""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""
7
"
"
http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2379448-frihamnen-forst-med-billiga-hyresratter
på de grönytor som finns kvar. Fasad- och takvegetation antingen direkt på
befintliga byggnader eller i anslutning till metallskenor är några av flera sätt att
öka de gröna ytorna i programförslaget.
Ryssbergen är en fantastisk tillgång med höga naturvärden. Vi förordar att
Ryssbergen bevaras intakt och att hela området blir naturreservat.
Vi undrar om kommunen har gjort en kartläggning över möjligheter att bygga
vidare på befintliga byggnader? Hur kan man begränsa nyetableringen och i
större utsträckning värna om befintliga grönområden och gröna ytor? Går det att
bygga effektivare och mindre?
4. HUR SAMVERKA?
Forum Finntorp vill ha en dialog och samverkan med Nacka kommun i
skapandet av Nacka stad. Vi vill bidra med våra erfarenheter och idéer enligt föreningens
tre syften: samhörighet, påverkan och tolerans.
Vi planerar för workshops och sammankomster med fokus på hållbar utveckling. Nacka
kommun och era representanter är självklart hjärtligt välkomna till alla våra arrangemang.
Arrangemang som vi hoppas kan dra vårt strå till stacken i samhällets pågående
omställning till hållbar utveckling.
Bilaga, angående Forum Finntorp
Forum Finntorp är en ideell förening som startade i maj 2014. Sedan start har vi
genomfört två större publika arrangemang med sammanlagt 700 deltagare och genomfört
tre öppna forum. Vi är 25 medlemmar som i dags läget driver sex arbetsgrupper.
Föreningens ändamål är att delta i Finntorps utveckling genom:
1. Samhörighet. Öka samhörigheten genom att föra samman de som bor, verkar och arbetar
i Finntorp.
2. Påverkan. Tillsammans med de som bor, verkar och arbetar i Finntorp påverka
utvecklingen av Finntorp på ett ansvarsfullt och socialt hållbart sätt genom dialog med
intressenter som t ex politiker och tjänstemän i Nacka kommun och Stockholms län,
byggherrar, andra enskilda och organisationer lokalt och globalt.
3. Tolerans. Verka för ett Finntorp där alla är välkomna att bo och vara oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, inkomst, funktionshinder, sexuell
läggning eller ålder
Besök gärna www.forumfinntorp.org för mer info och www.facebook.com/forumfinntorp för
bilder och dokumentation.
"
"
"