INFORMATION - FVO-REVISION OM
SPAÅ RBARHET, DEN 14-24 APRIL
Den 14-24 april kommer FVO till Sverige för att granska kontrollen av spårbarhet på kött och
köttprodukter. Särskilt fokus kommer att läggas på:
-
spårbarhet, märkning och identifieringssystem av kött och köttprodukter
-
sammansatta produkter som innehåller kött och köttprodukter samt spårbarhet av de
ingredienser som använts.
Besök på anläggningar kommer att göras, främst på
-
styckningsanläggningar
-
lagrings- och omförpackningsanläggningar
-
distributionsanläggningar (främst där packning/omförpackning och
märkning/ommärkning sker)
-
producenter av malet kött, maskinurbenat kött, köttberedningar, köttprodukter och
sammansatta produkter innehållande kött och produkter därav.
Livsmedelsverket håller för närvarande på att ta fram ett schema för vilka
livsmedelsanläggningar som kommer att besökas den första veckan. För de
kontrollmyndigheter som blir berörda kommer kontakt med chefen för myndigheten att tas,
som i sin tur får informera berörda inspektörer.
FVO kommer under den första dagen de är här att i butik välja ut tolv produkter som ska
spåras tillbaka under denna första vecka. Livsmedelsverket vet inte på förhand vilka produkter
FVO väljer och därför inte heller vilka kontrollmyndigheter som blir berörda av denna
spårbarhetsövning. Av dessa tolv kommer sedan FVO att under vecka två, välja att åka till
några av de anläggningar som producerat dessa produkter. Inte heller där vet
Livsmedelsverket i förväg vilka anläggningar som blir berörda, det beror på vilka produkter
som väljs ut vecka ett. Information om detta kan därmed komma tätt inpå det tänkta besöket.
Aktuell lagstiftning för område spårbarhet
-
Förordning (EG) nr 178/2002, där spårbarhet regleras i artikel 18
-
Förordning (EG) nr 853/2004
-
Förordning (EU) nr 1169/2011. Observera bestämmelserna i artikel 26.2 b om att det
från den 1 april 2015 även blir obligatoriskt med ursprungsmärkning för färskt, fryst
eller kylt kött från svin, get, får och fjäderfä. Detta regleras i förordning (EU) nr
1337/2013, som är en s.k. tillämpningsförordning till informationsförordningen.
-
Förordning (EU) nr 1337/2013. Se närmare information längre fram i detta dokument.
-
Förordning (EG) nr 1760/2000
-
Förordning (EG) nr 1825/2000
-
Förordning (EU) nr 1308/2013 – regler om kalvkött, dvs. djur under 12 månader
Annan bra information att känna till
-
SLVs skrift ”Information till företagare: Spårbarhet”
-
Vägledning ursprungsmärkning nötkött
Hur FVO jobbar och vad de kan vara intresserade av
FVO- revisorerna försöker skaffa sig en bild av om myndigheten följer kraven i förordning
(EG) nr 882/2004 och annan relevant lagstiftning. Det gäller t.ex. tillräckligt med personal, att
personalen har rätt utbildning, att kontrollen är riskbaserad, effektiv och ändamålsenlig o.s.v.
När ett specialområde revideras, i detta fall spårbarhet, bör man tänka på att FVO går på
djupet på detta område och vill också ha svar på vad som gäller för t.ex. personalens
kompetens och utbildning på just detta kontrollområde.
FVO kan försöka skaffa sig information genom att fråga kontrollmyndigheten ute på
anläggningen och inspektören som är med FVO på anläggningen kan få frågor om den
behöriga myndigheten som de inte kan svara på. Därför är det en fördel om inspektören har en
chef eller motsvarande med sig eller kan hänvisa frågor till.
Förberedelser för kontrollmyndigheterna:
För de kontrollmyndigheter som får förmånen att visa upp sin myndighets arbete är följande
bra att ha i beaktande vid besöket:
Frågor som FVO i allmänhet kan vara intresserade av är:
•
•
•
•
•
•
Hur sker uppföljning/utvärdering av kontrollen på myndigheten.
Finns planer för kontrollen?
Hur håller sig myndigheten uppdaterad vad gäller lagstiftningsändringar?
Är kontrollpersonalen medveten om vilken lagstiftning som finns inom det område
som revisionen omfattar?
Användes sanktioner och i så fall när och hur?
Hur fungerar samordning/samarbete med andra aktörer/myndigheter?
De huvudsakliga områdena i 882/2004 som brukar vara aktuella kan sammanfattas enl.
följande:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Vilka befogenheter och ansvar för offentliga kontrollen har respektive myndighet.
(Art 4.1 i 882/2004)
Samordning mellan behöriga myndigheter (art 4.3 i 882/2004)
Samordning inom den behöriga myndigheten (art 4.5 i 882/2004)
Delegering av uppgifter inom den offentliga kontrollen (art 5 i 882/2004) (Endast
ekologiska kontrollen)
Beredskapsplaner (art 4.f, art 13 i 882/2004).
Kontrollmyndighetens befogenheter (art 4.2 e, g i 882/2004).
Kontrollpersonal och utrustning (art 4 b, c, d i 882/2004).
Kompetenskrav och utbildning (art 6 i 882/2004 och om aktuellt särskilda krav i
854/2004)
Registrering och godkännande av livsmedelsföretagare (art 31 i 882/2004)
Prioritering inom kontrollområdet – riskbaserad kontroll (art 3.1 i 882/2004)
Kontrollverksamhet, kontrollmetoder och kontrollteknik (art 10 i 882/2004)
•
•
•
•
•
Provtagning och laboratorieanalyser (art 4 c, art 11 och art 12 i 882/2004)
Dokumenterade rutiner för kontroll och utformning av kontrollrapporter (art 8 och 9 i
882/2004)
Öppenhet och sekretess (art 7 i 882/2004)
Åtgärder vid bristande efterlevnad och sanktioner (art 54 och 55 i 882/2004)
Uppföljning av kontrollen (art 4 i 882/2004)
Förberedelser inför kontrollbesöket
Ta fram dokument för aktuell anläggning så att de finns lätt tillgängliga. Några saker som kan
vara särskilt intressanta är:
•
•
•
•
•
•
beslut om godkännande/registrering för anläggningen,
underlag för godkännandet/registeringen,
rapporter från de kontroller som gjorts,
dokument om hur och när uppföljning av att åtgärder vidtagits för eventuella
avvikelser,
instruktioner, vägledningar, handledningar (inklusive utkast) eller motsvarande som
används som stöd vid kontrollen, samt
kopior av eventuella exportintyg som kan vara aktuellt för det inspekterade området.
Om FVO vill se provtagning, ha med relevant provtagningsutrustning och var beredd att ta ut
prov för att skicka iväg för analys.
Vid misstanke om att spårbarheten inte stämmer, t.ex. att det skulle kunna röra sig om annat
djurslag, hur följs detta upp? Hur ser rutinerna ut för ev. provtagning? Har prov tagits ut och
skickats till ett laboratorium som uppfyller relevanta krav?
Närmare information om bestämmelserna i förordning (EU) nr 1337/2013
som börjar tillämpas den 1 april 2015:
Omfattade produkter
Enligt artikel 26.2 b) i förordning (EU) nr 1169/2011 är uppgift om ursprungsland eller
härkomstplats obligatorisk för kött med de KN-nummer som förtecknas i bilaga XI till
förordningen (se tabellen). För sådant kött gäller kraven enligt förordning (EU) nr 1337/2013.
KN-nummer
Livsmedel
0203
Kött av svin1, färskt, kylt eller fryst
0204
Kött av får eller get2, färskt, kylt eller fryst
Ex 0207*3
Kött av fjäderfä enligt nr 01054, färskt, kylt
eller fryst
1. Kött från såväl tam- som vildsvin omfattas.
2. Omfattar bl.a. tama får (Ovis aries), mufflonfår, tamdjur av getter, alpstenbock och besoarget.
3. ”Ex” innebär att endast vissa produkter som faller in under det aktuella KN-numret omfattas. I detta
sammanhang endast kött av fjäderfä enligt KN-nummer 0105, färskt, kylt eller fryst.
4. De fjäderfän som avses är höns av arten Gallus gallus domesticus, ankor, gäss, kalkoner och pärlhöns.
Att kraven endast gäller sådant kött som omfattas av nämnda KN-nummer medför att
tullagstiftningen styr vilka produkter som ska märkas med uppgift om ursprungsland eller
härkomstplats.
Hela och halva slaktkroppar, parter, halva slaktkroppar som grovstyckats i högst tre delar,
styckningsdetaljer (med eller utan ben), grytbitar, strimlat kött och liknande samt malet kött
omfattas i regel.
Följande produkter omfattas inte (observera att uppräkning inte är uttömmande):
• Ätbara slaktbiprodukter
o Exempelvis kycklinglever och krås. För hel kyckling som saluförs med krås
ska dock ursprung anges.
• Svål (utan vidhängande kött)
• Värmebehandlade produkter
o Skållning av slaktkroppar anses inte som värmebehandling
• Kallrökt och/eller torkat kött, om förhållandet mellan vatten/protein (kväveinnehåll ×
6,25) i köttet är 2,8 eller därunder
o Exempelvis är förhållandet vatten/protein väl under 2,8 i italiensk lufttorkad
skinka (vilken dock i regel har ett saltinnehåll överstigande 1,2 viktprocent, se
nedan), emedan förhållandet i kött som endast kallrökts mycket väl kan
överstiga 2,8.
• Panerat kött
• Kryddat, inklusive marinerat, kött som har kryddats antingen i själva köttet eller över
hela dess yta så att kryddningen är synlig med blotta ögat eller tydligt framgår av
smaken
o Salt anses i detta sammanhang inte som en krydda. Vägledning för bedömning
•
•
av om en produkt kryddats över hela ytan eller ej kan hämtas här: http://eurlex.europa.eu/legalcontent/SV/TXT/?uri=uriserv:OJ.L_.2013.343.01.0009.01.SWE).
Kött som saltats djupgående och enhetligt i alla delar och som har ett saltinnehåll av
minst 1,2 viktprocent
o Exempelvis rimmade produkter av fläsk, vilka i regel har ett saltinnehåll om 3
- 4 viktprocent
Malet kött bestående av fläsk- och nötkött (”blandfärs”), i vilken halten nötkött
dominerar.
o Om blandfärsen består av ≥50% fläskfärs omfattas den av förordning (EU) nr
1337/2013, i annat fall av förordning (EG) nr 1760/2000 (om
ursprungsmärkning av nötkött). Oavsett vilket anser Livsmedelsverket att även
det icke-dominerade köttslagets ursprung ska anges, då avsaknaden av en
sådan uppgift skulle kunna vilseleda konsumenter.
Det bör särskilt nämnas att kyckling- och fläskkött som ”mörats” genom injicering med en
lag, ofta bestående av vatten, salt, dextros och en eller flera livsmedelstillsatser, omfattas av
nämnda KN-nummer, om inte behandlingen tydligt påverkat köttets smak. Sådan behandling
torde enligt Livsmedelsverkets uppfattning i de allra flesta fall inte tydligt påverka köttets
smak.
Det är Tullverket som har att avgöra vilka produkter som sorterar under ett visst KN-nummer.
Närmare information om vilka produkter som omfattas av ett KN-nummer kan hämtas från
tjänsten Taric på Tullverkets webbplats. http://taric.tullverket.se/taric/bin/tagAvdelningar.cgi
Krav på spårbarhet och märkning
Enligt artikel 3 i förordning (EU) nr 1337/2013 ska livsmedelsföretagare i varje steg av
produktions- och distributionskedjan för kött av omfattat slag ha infört och använda ett system
för identifiering och registrering. Tillämpningen av systemet ska säkerställa följande:
a) sambandet mellan köttet och det djur eller den grupp djur som det kommer från; i
slaktstadiet åligger ansvaret för sambandet slakteriet.
b) överföringen av informationen ursprungsland/härkomstplats tillsammans med köttet
till aktörerna i efterföljande produktions och distributionssteg.
Företagarna ska framför allt registrera ankomst till och avgång från livsmedelsföretagarens
anläggning när gäller djur, slaktkroppar eller styckningsdelar, och säkerställa
överensstämmelse mellan ankomster och avgångar.
Företagare som förpackar eller märker köttet med uppgift om ursprungsland/härkomstplats
ska säkerställa att den partikod som identifierar köttet som levereras till konsumenter eller
storhushåll överensstämmer med det parti eller de partier kött som förpackningen eller det
märkta partiet kommer ifrån.
Enligt artikel 5 i förordningen ska märkningen av kött som är avsett för leverans till
slutkonsumenter eller storhushåll som utgångspunkt innehålla följande uppgifter:
a) medlemsstat eller tredjeland där uppfödningen ägt rum angivet som ”Uppfött i: (namn
på medlemsstaten eller tredjelandet)”,
b) medlemsstat eller tredjeland där slakten ägt rum angivet som ”Slaktat i: (namn på
medlemsstaten eller tredjelandet)”, och
c) den partikod som identifierar det kött som levereras till konsumenter eller storhushåll.
Nämnda uppgifter kan ersättas med uppgiften ”Ursprung: (namn på medlemsstaten eller
tredjelandet)”, om företagaren på ett tillfredsställande sätt kan bevisa att köttet kommer från
djur som fötts, uppfötts och slaktats i en enda medlemsstat eller ett enda tredjeland.
Av förordningen framgår vilka kriterier som ska tillämpas vid bedömning av var djur ska
anses uppfödda.
I förordningen finns dessutom bestämmelser om hur uppgifterna ska anges då
styckningsdetaljer av olika ursprung saluförs i en och samma förpackning, undantag för kött
från tredje land samt undantag för malet kött och putsbitar.
Länk till förordningen:
http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32013R1337&rid=5
Kontaktperson:
Åsa Lagerstedt Norström