I toppen av samhällshierarkin
I toppen av samhällshierarkin En kvantitativ studie av sambandet mellan socialt kapital och subjektiv samhällsposition Björn Forssell Sociologiska Institutionen Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p. Inriktning: Sociologisk Samhällsanalys Vt 2015 Handledare: Love Bohman Sammanfattning Syftet med den här kvantitativa studien är att undersöka sambandet mellan socialt kapital och självbilden att befinna sig i det högre skiktet av samhället. Socialt kapital kan ses som resurser som finns inbäddade i samhällsrelationer och som därmed kan användas för att påverka livssituationen. I den här uppsatsen har socialt kapital definieras i termer av institutionell tillit, social tillit och socialt nätverk. Den teoretiska utgångspunkten är att ökad tillit till sina medmänniskor och tillit till institutioner som exempelvis rättsväsendet och riksdagen är relaterat med personer som har en självbild i det högre skiktet av samhället. Även att socialt nätverk har ett positivt samband med att befinna sig i det högre skiktet av samhället. Datamaterialet utgår från den svenska delen av European Social Survey 2012, som är en surveyundersökning som försöker fånga olika attityder och beteenden i samhället. Logistisk regressionsanalys visar att det finns ett signifikant positivt samband med social och institutionell tillit att ha en självbild tillhörande det högre skiktet. Möjliga förklaringar kan ligga inom geografiska boendeområden som påverkar den sociala tilliten. Den institutionella högre tilliten kan möjligtvis förklaras att de högre upp i samhället har större fördelar av institutionerna och därmed har en högre tillit för att de gynnas av dem. Resultaten visar också att det sociala nätverket inte är relaterat till subjektiv samhällsposition i det högre skiktet. Orsaker kan vara att även de som befinner sig lägre i samhället kan ha ett starkt socialt nätverk men med människor som befinner sig i liknande samhällsposition och vise versa för de som befinner högre upp. Det framkommer ytterligare att hushållsinkomst har ett positivt samband med en självbild tillhörande det högre skiktet i samhället. Nyckelord Subjektiv samhällsposition, kvantitativ analys, logistisk regression, social tillit, institutionell tillit, socialt nätverk, socialt kapital, inkomst, European Social Survey. Innehållsförteckning 1. Inledning ............................................................................. 1 1.2 Syfte och hypoteser .......................................................................... 2 1.3 Avgränsningar ................................................................................... 2 2. Tidigare forskning och teori .................................................... 3 2.1 Den subjektiva samhällspositionen ................................................... 3 2.2 Socialt kapital ................................................................................... 4 2.2.1 Institutionell tillit ....................................................................... 5 2.2.2 Social tillit................................................................................... 6 2.2.3 Socialt nätverk ............................................................................ 7 3. Data och metod .................................................................... 9 3.1 Metod och datamaterial..................................................................... 9 3.2 Operationaliseringar av variabler .................................................... 10 3.2.1 Beroende variabel ..................................................................... 10 3.2.2 Oberoende variabler ................................................................. 11 3.2.3 Kontrollvariabler ....................................................................... 12 4. Resultat och analys .............................................................. 13 4.1 Beskrivning av datamaterialet ........................................................ 13 4.2 Institutionell tillit, resultat .............................................................. 15 4.3 Social tillit, resultat ......................................................................... 17 4.4 Socialt nätverk, resultat .................................................................. 19 5. Diskussion ........................................................................... 21 6. Referenser .......................................................................... 26 7. Appendix ............................................................................. 31 1. Inledning Det finns en ojämlikhet i socialt kapital i Sverige. Ojämlikheten kan beskrivas med social stratifikation där samhället är indelat i olika skikt. Därmed existerar det en strukturell ojämlikhet mellan olika grupper av människor (Giddens, 1998:276). Strukturen i samhället kan ses en orsak och som även definierar vissa resurserser som mer värdefulla. Bidragande till den samhällsstrukturen kan vara en ojämn fördelning av resurser. I olika samhällen kan vissa resurser definieras som mer värdefulla än andra (Bihagen, Nermo, 2012:29). Resurser i form av socialt kapital påverkar människor hur man tar sig fram i samhället och inverkar därmed på samhällspositionen. Socialt kapital är en form av social resurs som finns inbäddat i samhället som kan tillgängliggöras av människor för medvetet handlande. Det sociala kapitalet existerar i relationer mellan människor och kan ta sig uttryck i olika former, bland annat i tillit och sociala nätverk (Lin, 2001:21). En allmän definition av tillit är att man vågar lita på någon och att det finns trovärdighet mellan människor (Nationalencyklopedin, 2015). Det kan vara viktigt att skilja på social tillit som riktar sig mot andra människor, och institutionell tillit som riktar sig till samhällsinstitutioner (Neilson & Paxton, 2010:9). När det handlar om tilliten till andra människor har medborgare i Sverige länge hyst en högre tillit än medborgare i andra jämförbara länder. Tilliten har bland annat visat sig ha samband med utvecklandet av välfärdsstatens institutioner, där människor litar på att institutionerna vill ens bästa (Rothstein, 2011:77). Levnadsstandarden i Sverige har under 2000-talet varit hög och risken för fattigdom har varit relativit låg jämfört med andra länder (SCB, 2012:12). Där länder som präglas av låg levnadsstandard och hög korruption även har invånare som har låg tillit till institutioner (Rothstein, 2011:78–79). Tilliten till institutioner i samhället är även kopplat till social bakgrund. Forskning i Sverige har visat att det finns positivt samband mellan utbildning och tillit till riksdagen. Även de med en subjektiv känsla av att komma från ett tjänstemannahem har ett högre förtroende för institutioner jämfört med dem som kommer ifrån ett arbetarklasshem (SOM-institutet, 2014:7). Tillgången till nätverk och kontakter med andra människor är nära relaterat till socialt kapital. Tidigare forskningar har visat att människors nätverk kan ha samband med hur man finner nya arbeten och därmed en möjlighet att förändra den sociala positionen (Granovetter, 1974:1 373). 1 I den här uppsatsen definieras socialt kapital utifrån institutionell tillit, social tillit och socialt nätverk. Detta täcker de centrala aspekterna av socialt kapital och dess innebörd. Uppsatsen inleds med tidigare forskning och teori inom begreppet subjektiv samhällsposition, socialt kapital och hur dessa är kopplade till positionen i samhället. Detta följs av en presentation av data och metodval som har använts. I resultat och analys presenteras deskriptiv statistisk över variablerna som ingår. Det övergår sedan till resultaten av de logistiska regressionsmodellerna. Därefter följer ett diskussionsavsnitt kopplat till resultaten. I diskussionsavsnittet behandlas även förslag på vidare forskning, validitet och reliabiliteten i uppsatsen. 1.2 Syfte och hypoteser Syftet med denna studie är att undersöka vilket faktiskt samband det sociala kapitalet i form av social och institutionell tillit och socialt nätverk har för individens åsikt om huruvida hen befinner sig i det högre skiktet i samhället. Utifrån syftet och den teoretiska bakgrunden har följande hypoteser formulerats. • Tillit till institutioner i samhället är positivt relaterad till en självbild tillhörande det högre skiktet i samhället. • Tillit till sina medmänniskor är positivt relaterad till en självbild som tillhörande det högre skiktet i samhället. • Tillgång till socialt kapital i form av socialt nätverk är positivt relaterat till en självbild tillhörande det högre skiktet i samhället 1.3 Avgränsningar Denna uppsats är avgränsad till att undersöka människor som har en självbild tillhörande det högre skiktet i samhället. Socialt kapital kan även definieras på olika sätt och det finns begräsningar hur det har definieras i denna uppsats. Studien undersöker enbart sambandet och ser inte till kausala kedjan. Studien är även begränsad till människor boende i Sverige då det är den målgruppen som urvalet generaliseras på. 2 2. Tidigare forskning och teori 2.1 Den subjektiva samhällspositionen Att samhällen är uppbyggda av strukturer där vissa positioner kan anses inneha mera status och stå över andra positioner anses givet. Däremot hur man lämpligast mäter det är ett område som länge har diskuterats inom sociologisk forskning. Utifrån Marx synsätt handlar inte klass om åsikter eller uppfattningar man har om sin egen position, det är istället yttre faktorer och ekonomiska villkor som avgör vilken position man har i samhället. Den stora skillnaden gick mellan den klass som ägde företag eller kapital och den som sålde sin arbetskraft till dessa och då blev exploaterad av ägarna (Marx, 1969, se även Giddens, 1998:281–283). Jämfört med Webers synssätt är det inte samma fokus på vilken ekonomisk situation man har. Weber anser att man kan dela in personer i olika klasser utifrån: materiell försörjning, yttre social ställning och inre liv, vilket bygger på den kontroll individen har över materiella ting och prestationsförmågan. Han skiljer också på ägarklasser, yrkesklasser, sociala klasser och statusgrupper (Weber, 1987, se även Månson, 2007:77). Att mäta samhällspositioner kan göras både utifrån subjektiva och objektiva mätningar. Att mäta sociala positioner objektivt utgår ofta från socioekonomiska faktorer som vilket yrke, inkomst och utbildning personen innehar (SCB, 1984:9). Det har sedan länge varit diskuterat hur väl det verkligen fångar den sociala positionen när man mäter social klass utifrån nämnda faktorer (Adler & Boyce, et al, 1994:15). Det finns dock tendenser att när människor själva ska placera in sig i en social position eller klass, så jämför de sig med objektiva indikatorer och det påverkar hur de placerar in sig själva (Center, 1949:25). För att bättre fånga upp den sociala positionen kan MacArthur-skalan för subjektiv social status användas (Adler & Stewart, 2007). MacArtur-skalan grundas på att respondenten informeras att vissa har det bättre ställt och vissa har det sämre ställt i samhället. Sedan låter man dem placera sig själva på en tio-gradig skala var de anser att de befinner sig för tillfället. En del av metoden är att man lämnar en relativt öppen tolkning till respondenterna om vad innebörden att befinna sig i toppen av samhället innebär. Tidigare studier har visat att MacArtur-skalan är starkt korrelerad med traditionella socioekonomiska mått som utbildning, inkomst, arbete (Goldman et al, 2006:4). Däremot kan MacArtur-skalan vara speciellt 3 användbar när man vill undersöka en äldre del av befolkningen (ibid). Även när man vill fånga mera marginaliserade grupper i samhället som exempelvis invandrare kan den vara ett bättre alternativ än objektiva socioekonomiska faktorer (Sanchón-Macias et al, 2013:1359). Orsakerna ligger i utgångspunkten att i objektiva socioekonomiska mått vanligen grundar sig som tidigare nämnts på inkomst, utbildning och yrke. Det kan finnas en problematik för äldre människor som har hunnit gå i pension och därmed inte har ett yrke längre. För att lösa det använder man vanligen senaste yrke, men det kan finnas problem då förändringar kan ha skett både för individen och för yrket som den innehave tidigare. Liknande problematik finns för människor med invandrarbakgrund där de tidigare innehavt en bättre arbetsposition i sitt hemland men blivit arbetslösa i Sverige (där de av olika orsaker inte kan få arbete). Även när det handlar om människor som lever i parrelation brukar man räkna socioekonomiska mått utifrån den som har det högsta rankade positionen. Där kan det möjligtvis finnas en risk att människor blir tillskrivna en socialposition de i verkligheten själva inte känner att de tillhör. Förslagsvis kan då den subjektiva samhällspositionen fånga mera underliggande nyanser som ligger till grund för en människans sociala position i samhällen än objektiva socioekonomiska mått. 2.2 Socialt kapital Utgångspunkten i socialt kapital är att det är en form av social resurs som finns inbäddade i samhället som kan tillgängliggöras av människor för medvetet handlande. Det sociala kapitalet existerar i relationer mellan människor. Jämfört med kapital som handlar om fysiska saker som exempelvis pengar eller humankapital där fokus ligger på kunskap (Lin, 2001:19). Socialt kapital kan vara besvärligare att mäta och definiera, vilket komplicerar användningen. Det kan vara en orsak till varför begreppet har definierats på olika sätt i studier (Portes, 1998:7-8). Bourdieu (1986) menar att socialt kapital utgörs av tillgångar tillgängliga för individen genom ömsesidiga relationer. Dessa relationer kan ses som gruppmedlemskap, och betydelsen av en individs sociala kapital är mängden och kvaliteten på de tillgångar som kan nås därigenom. Lin (2001:38–39) lägger ytterligare betoning på individens position i nätverket och vilka resurser som finns tillgängliga för den. Att individer kan investera i sociala relationer för att kunna förbättra sitt sociala kapital kan därmed ge avkastning som kan påverka möjligheterna att utforma livet (Tsai & Gosthal, 1998:438–439). Bourdieu (1986) anser även att de olika kapitalen har ett samband, där han lägger vikten på att ekonomiskt kapital är roten till allt annat kapital. 4 Coleman (1994:269) diskuterar bland annat hur socialt kapital kan ta sig uttryck i sociala resurser som kan hjälpa individen. Förväntningar och skyldigheter påverkar vilken tillit man har till andra människor. Han tar exemplet att om A gör någonting för B, skapar det en förväntan hos A och en skyldighet hos B att återgälda. Skulle A skapa det här hos många individer, kan han skaffa sig ett stort socialt kapital i nätverket som han kan använda sig av om han behöver. En viktig form enligt Coleman (1994:278) är informationskanaler och hur man använder sina kontakter för att få tillgång till information eller expertkunskap man själv inte har. 2.2.1 Institutionell tillit Tilliten till samhällsinstitutioner som exempelvis rättsväsendet, den politiska sfären och utbildningsinstitutioner är positivt korrelerat med stabil demokrati, låg korruption och begränsad ekonomisk ojämlikhet (Rothstein, 2011:69). Putnam (2001:45) har definierat tilliten till institutioner som en del av begreppet socialt kapital, där han även lagt in normer och nätverk. En orsak varför hög tillit till samhällsinstitutioner har ett samband med samhällspositionen är att hög tillit ger en känsla av att man förstår och har kontroll över sin omgivning (Uslaner & Brown, 2005:871). Tidigare forskning har visat att människor som visar tillit till institutioner också i stor utsträckning ser en möjlighet att de kan påverka och delta i samhället, genom att ha en grundläggande tro till samhällssystemet (Neilson & Paxton, 2010:9). Foucault (1982:786–788) för likartade resonemang där han fört fram att samhällsinstitutioner har en viktig roll när det gäller makt och känslan vilken makt individen har att påverka sitt liv. Det skulle därmed kunna ha ett samband den subjektiva samhällspositionen. Foucault menar att man måste förstå samhället för att ha makt över det. Språket och kommunikationen spelar där en roll. Förstår man inte samhällsinstitutionernas språk och praxis har man inte makt att påverka dem. Det skulle kunna förekomma ett samband mellan tilliten. Om man förstår samhällsinstitutionerna och kan påverka dem, litar man på dem och den funktion de fyller. Grupper som befinner sig högre upp i samhällshierarkin har även större tillit till institutionerna, på grund av att det kan finnas en form av institutionell diskriminering där 5 vissa grupper gynnas mer av samhällsinstitutionerna (Sidanius & Pratto, 2012:127–128). Forskning i USA har visat på en skillnad när det gäller olika etniska grupper och hur de behandlas av samhällsinstitutioner, som har tagit sig uttryck i diskriminering på arbetsmarkanden, rättsystemet och representation i politiken (ibid). Här kan det existera ett samband att de som har en lägre social tillit till samhällsinstitutioner är de som diskrimineras av dem. Denna diskriminering cementerar deras samhällspositioner och gör att de hamnar i de lägre delarna av samhällshierarkin. Vice versa för de som har hög tillit är de som generellt sett gynnas av samhällsinstitutionerna. 2.2.2 Social tillit Social tillit kan ses som en form av mellanmänsklig tillit, det vill säga hur mycket personer litar på sina medmänniskor i samhället de lever i. Det går att diskutera om social tillit är en del av definitionen av socialt kapital. Putnam (2001:49) argumenterar att det inte är en del av definitionen, men att det är sammanlänkat med social kapital och att det därmed kan ses som ett alternativt sätt att mäta socialt kapital. Forskning har visat att det finns skillnader mellan olika generationer, där speciellt yngre generationer visar lägre social tillit än äldre människor (Rahn & Transue, 1998:548). I Sverige visar siffror att den genomsnittliga sociala tilliten mellan olika åldergrupper har ökat men där de yngre har en lägre tillit. Möjliga orsaker kan vara att yngre människor inte hunnit etablera sig i vuxenlivet och medan man är ung är man mer osäker (Oskarsson & Rothstein, 2012:542). Därmed skulle det kunna bero på har man en känsla av att inte kunna etablera sig i samhället kan det finns ett samband hur man betraktar sin subjektiva position i samhället. Därmed att människor som av olika skäl inte kunna etablera sig fullt ut i samhället, kan ha ett samband med att de befinna sig lägre ner i samhällshierarkin. När det finns större ojämlikheter i resurserna i samhället kan det även leda till att människor litar och bryr sig mindre om människor som är olika dem själva (Uslaner & Brown, 2005:888). Det vill säga, när förtroendet är svagt mellan människor är den sociala tilliten även låg. Människor med låg social tillit oroar sig mera för framtiden, och är rädda att människor vill utnyttja en och att de inte har kontroll över sin tillvaro (Uslaner, 2000:587). Att inte kunna påverka sin tillvaro och riskera av att bli utnyttjad av andra människor är föreställningar som har samband med dem som befinner lägre ner i samhället enligt både 6 Webers och Marx teorier om klass (Weber, 1987, se även Månson, 2003 jmf Marx, 1969, se även Giddens, 1998). 2.2.3 Socialt nätverk Relationer och nätverk mellan individer ligger inom begreppet socialt kapital. Granovetter (1973:1351–1362) har en teori om starka och svaga länkar i sociala nätverk. Starka länkar är de relationer som en individ har med exempelvis familj och nära vänner. De starkare länkarna återfinns vanligen i mindre grupper och nätverk som är mer stängda. Motsatsen är de svaga länkarna som ofta ligger utanför den närmaste kretsen. De karakteriseras i större omfattning av svagare relationer mellan individer med olika bakgrunder och positioner i samhället. Det är med hjälp av de svaga länkarna en individ kan få ny kunskap. På grund att de svaga länkarna sitter på information som det egna nätverket inte har för att de rör sig i olika cirklar. Granovetter definierar hur stark en länk är utifrån en kombination av andelen tid, den känslomässiga intensiteten, graden av närhet och den ömsesidiga servicen som karaktäriserar länken. Man skulle kunna se svaga länkarna som en form av formellt nätverk och de starka länkarna som ett informellt nätverk. De starka länkarna i nätverket skulle även kunna beskrivas med begreppet bonding, där bonding syftar på de homogena sociala relationerna som är framträdande för informella nätverk och som förstärker gruppen. Där motpolen är bridging som syftar på skapa informationskanaler till andra nätverk som karaktäriseras mera av de formella nätverken (Putnam, 2001:43). Enligt Rothstein (2002:312) är det inte nog att mäta socialt kapital enbart kvantitativt i hur många kontakter man har, utan det handlar även om kvalitén i kontakterna. Det handlar om att man ska kunna lita på och ha förtroende för kontakterna och att de är trovärdiga. Han anser att socialt kapital på den individuella nivån kan definieras som summan av antal kontakter multiplicerat med kvaliteten av tillit i relationerna. Därmed går det inte enbart att se vilket antal kontakter en person har. Burt (1992:181–182) tillägger att man även måste se vilka individer som nätverket består av och vilka olika fördelar det nätverket kan. Dock kan det finnas en svårighet i att kartlägga styrkan i olika nätverk. Då det är svårt att mäta hur väl människor i nätverken känner varandra och vilken slags relation de har. 7 Det har även visat sig att de är de svaga länkarna som fyller en större funktion när det gäller att hitta ett nytt arbete. Då det oftast är bekanta som ingår i de svaga länkarna, än närmare vänner som upplyser med information om nya jobbmöjligheter som de starka länkarna inte vet om (Granovetter, 1974). Att ha ett nätverk man träffar regelbundet kan ge en form av socialt stöd, självförtroende och en känsla av kontroll (Cohen & Syme, 1985:45, Brown & Harris, 1978:93). Känslan av kontroll är bland annat vad Foucault (1982:791) menar är ett utmärkande drag för dem som befinner sig högt upp i samhället. 8 3. Data och metod 3.1 Metod och datamaterial Syftet kommer att besvaras med hjälp av kvantitativa metoder utifrån en deduktiv ansats. I uppsatsen har hänsyn tagits till Vetenskapsrådets (2011) krav när det gäller forskningsetiska principer. Då datamaterialet redan var insamlat sedan tidigare har granskning skett i efterhand. Kraven handlar bland annat om att deltagarna ska vara är medvetna om vad det innebär att delta och att det är helt frivilligt. Detta kan anses uppfyllt när man ser det följebrev som skickats ut till respondenterna (ESS, 2012b). Även konfidentialitetskravet kan anses uppfyllt, då det inte är möjligt att identifiera några av respondenterna i undersökningen. Hypoteserna kommer att testas med hjälp av logistisk regressionsanalys där man testar sambandet mellan ett antal oberoende variabler och en beroende dikotom variabel. Där försöker man förutse det förväntande värdet för den beroende variabeln. Koefficienterna i logistisk regressionsanalys kan vara komplexa och svårtolkade jämfört med linjärregressionsanalys och det är angeläget att vara medveten om det (Mood, 2010:73). Det är en anledning till att oddskvoterna används i den här uppsatsen och enbart fokuserar på sambandsriktningens existens I logistisk regressionsanalys måste även beroende variabeln vara binär. Det kan innebära en risk av förlorad data när beroende variabeln subjektiv klass transformeras om till en binär variabel. En fördel är däremot att man inte behöver ha antagandet om att det finns ett linjärt samband, det kommer även med en omfattande testprocedur som kan undvikas (Gujarati & Porter, 2004:624). Utifrån syftet och det som förts fram ovan ses logistisk regressionsanalys som det mest passande metodvalet. I redovisningen används oddskvoter, där en oddskvot som överstiger 1 signalerar ett positivt samband och en oddskvot under 1 ett negativt samband. Oddskvoten visar den procentuella förändringen i oddset när en oberoende variabel förändras en enhet och övriga variabler hålls konstanta (Kleinbaum et al, 2008:606-607). I resultaten redovisas signifikansnivåer. Även log-likelihood-värdet samt pseudo R2 (Nagelkerke) redovisas. Pseudo R2 anger den procentuella förändringen av log-likelihoodvärdet i modellen jämfört med grundmodellen (modellen utan några oberoende variabler). 9 Pseudo R2 varierar mellan 0 och 1, där ett högre värde är bättre. Analyserna är gjorda med statistikprogrammet IBM SPSS 22 (2011). Datamaterialet kommer ifrån European Social Survey (ESS). ESS är en oberoende och helt forskarstyrd undersökning som har genomförts i drygt 30 europeiska länder sedan 2002. Det är en surveyundersökning som undersöker olika attityder och beteenden i europeiska länder där vissa frågor är återkommande och de olika omgångarna har även olika teman med frågor. Enkäten har besvarats med hjälp av muntliga intervjuer på svenska1. Data i den här undersökningen kommer från den svenska delen 2012 2. Delen består av ett slumpmässigt obundet urval på 3750 personer där de utvalda ska vara 15 år och äldre samt bosatta i Sverige. Det var 1847 personer som svarade på undersökningen och urvalet hade en svarsfrekvens på 52,44 % (ESS, 2012:a)3. I denna uppsats inkluderas endast respondenter mellan 20 och 70 år, som svarat på samtliga variabler som används. Efter det kriteriet uppgår antalet respondenter som används till 13164. Att ta bort internt bortfall i frågor ger fördelen att samtliga analyser innehåller samma uppsättning respondenter. Detta minskar risken att resultaten skiljer sig mellan olika analyser enbart på grund av att varierande personer ingår i de olika urvalen som analyserna utgår ifrån. 3.2 Operationaliseringar av variabler 3.2.1 Beroende variabel Subjektiv samhällsposition att befinna sig i det högre skiktet av samhället är den beroende variabeln som mäts med hjälp av frågan “Det finns människor som i allmänhet befinner sig i toppen av vårt samhälle och människor som i allmänhet befinner sig i botten. Var på den här skalan skulle du placera dig själv nu för tiden?” Respondenterna har fått uppge på en 10gradig skala var de anser att de befinner sig, där ett högre värde innebär en högre självskattad position. Då syftet ligger på de som anser sig ligga i det övre skiktet har variabeln dikotomiserats. I den omkodade variabeln hamnar respondenter som svarat mellan 8-10 i det 1 Intervjuerna genomfördes i samarbete med intervjuföretaget IPSOS Sverige. 2 Materialet finns fritt tillgängligt och kan laddas ner från deras hemsida http://www.europeansocialsurvey.org/ ESS Round 6: European Social Survey Round 6 Data (2012). 3 I beräkningen har svarsfrekvenser som haft ogiltiga adresser, personer som flyttat utomlands och avlidna räknats bort. 4 På grund av ålderskriteriet försvinner 369 svar och även i hushållsinkomst är det 172 respondenter som inte svarat. I de andra variablerna är det under 30 personer som inte svarat på frågan. 10 högre skiktet av samhället och får värdet 1 i beroende variabeln, och de respondenter som uppgett ett svar mellan 1-7 får värde 0 i variabeln. Indelningen baseras på medelvärdet 6,47 och standardavikelsen som var 1,47. De respondenter som därmed har ett svar som ligger mellan 8-10 har därmed en självbild som avviker ungefär en standardavvikelse från medelvärdet. Vilket därmed avskiljer dem som grupp jämfört med övriga. Se appendix A:2 för fördelning antalet svarande i varje värde av skalan. 3.2.2 Oberoende variabler Institutionell tillit är en indexvariabel som har skapats utifrån fyra olika frågor där respondenter har fått svara med hjälp av en tiogradig skala från “Ingen tillit alls” till “Fullständig tillit”5. Frågorna de har svarat på är tilliten till poliser, politiker, rättsväsendet och tillit till landets parlament. En sammanslagning har först skett där de svarande kan ha fått max 40 i tillit. För att förenkla analysen har totalsumman delats på 40, så att värdet ligger mellan 0 och 1, där ett högre värde indikerar högre institutionell tillit Social tillit är en indexvariabel som mäter vilken social tillit respondenten har till andra människor. Den är skapad utifrån tre olika frågor6. Första frågan är “Skulle du säga att människor för det mesta försöker vara hjälpsamma eller att de främst ser till sig själva?”7. Andra frågan är “Tror du att de flesta människor skulle försöka utnyttja dig om de fick chansen eller skulle de försöka vara ärliga och rättvisa?”8. Den sista frågan är “Skulle du säga att man i allmänhet kan lita på de flesta människor eller att man inte kan vara nog försiktig när man har att göra med andra människor?”9. Totalsumman som har varit möjlig att få var 30. För att förenkla analysen har sedan summan delats med 30 för att få ett index som sträcker sig mellan 0 och 1, där ett högre värde indikerar högre social tillit Socialt nätverk mäts med frågan “Hur ofta umgås du med vänner, släktingar eller arbetskamrater?” Respondenterna har fått välja mellan alternativen “Aldrig”, “Mindre en än 5 Har utfört ett Cronbach’s Alpha test som undersöker hur starkt korrelerade frågorna är med varandra. Fick ett värde på 0,852, det kan betraktas som ett bra värde för att sammanställa ett index då en generell riktlinje är att man ska ha ett värde över 0,7. 6 Frågorna hade ett Cronbach’s Alpha värde på 0,737 som kan anses acceptabelt för ett index. 7 Skalan går mellan 0 och 10, där 0 är “Människor ser främst till sig själva” och 10 är “Människor försöker för det mesta vara hjälpsamma!”. 8 Skalan går mellan 0 till 10, där 0 är “De flesta människor skulle försöka utnyttja mig” och 10 är “De flesta människor skulle försöka vara ärliga och rättvisa”. 9 Skalan går ifrån 0 till 10, där 0 är “Man kan inte vara nog försiktig” och 10 är “Man kan lita på de flesta människor. 11 gång i månaden”, “Flera gånger i månaden”, “En gång i veckan”, “Flera gånger i veckan”, samt “Varje dag”. För att underlätta analysen har en dummy variabel skapats. Respondenterna som uppgett ”Flera gånger i veckan” och ”Varje dag” får värde ofta som tar värde 1 i analysen. De resterande svarsalternativen hamnar i kategorin sällan/ibland och tar värdet 0. 3.2.3 Kontrollvariabler Ålder är en kontinuerlig variabel och mäts i hela år, mellan 20-70 år. Utbildningsnivå baseras på högsta avslutade utbildning. Indelningen är grundad på UNESCOs utbildningsindelning ISCED 1997. Den har delats in i fyra kategorier; förgymnasial utbildning, gymnasialutbildning, eftergymnasial utbildning ej högskolenivå och högskoleeller universitetsutbildning. I analysen är dessa inkluderande som dummyvariabler där förgymnasial utbildning är referenskategorin. Kön är en dummyvariabel som tar värdet 1 om respondenten är man och värdet 0 om respondenten är kvinna. Hushållsinkomst är en variabel på ordinalskala som anger nettomånadsinkomst i hushållet med svenska kronor med tio olika kategorier, från “Upp till 11499” till “44 000 eller mer”10. Inkluderar även bidrag i olika former och kapitalinkomster mm. Sysselsättningsstatus är en dummyvariabel som tar värdet 1 om respondenten uppgett att deras huvudsakliga status de senaste sju dagarna har varit förvärvsarbete11. Har man uppgett något annat har de fått värdet 0. Född utomlands är en dummyvariabel som tar värdet 1 om man inte är född i landet och värdet 0 man är född i Sverige. 10 Samtliga kategorier är 1) Upp till 11499 2) 11500–13999 3) 14000–16999 4) 17000–19999 5) 20000–23999 6) 24000–27999 7) 28000- 31999 8) 32000–35999 9) 36000–43999 10) 44000 eller mer. 11 Svarsalternativet var ”Förvärvsarbete (eller för tillfället ledig/bortrest/på semester), (Anställd, egenföretagare, arbetat i familjeföretaget)”. 12 4. Resultat och analys Inledningsvis presenteras i detta avsnitt en beskrivning av datamaterialet för samtliga variabler och därefter presenteras de logistiska regressionsanalyserna Först följer logistisk regressionsanalys för sannolikheten att betrakta sin sociala status i det högre skiktet av samhället utifrån socialt kapital i form av institutionell tillit. Sedan följer modeller utifrån social tillit och slutligen socialt nätverk som oberoende variabel. I alla slutmodeller kontrolleras även för kontrollvariabler. I samtliga modeller har det kontrollerats för specifikationsfel som multikollinearitet 12 , interaktion och avvikande värden. I resultatdiagnostiken har inte hittas något som kan betraktas snedvrida eller påverka resultaten i någon betydande utsträckning. Olika uppsättningar av modeller har undersökts, men samtliga redovisas inte i denna uppsats, då fokus ligger på modellerna som bäst utrycker sambandet. 4.1 Beskrivning av datamaterialet I tabell 1 nedan kan man se att 21 procent av respondenterna har angett ett värde mellan 8-10 på den 10-gradiga skalan som gjort att de placerat sig i det högre skiktet av samhället. Medan resterande 79 procent har uppgett på skalan att deras plats i samhället är mellan 1 och 7. I den oberoende variabeln socialt nätverk där respondenterna uppger hur ofta de träffar sitt sociala nätverk, ser vi att 60 procent av respondenter ofta umgås med sitt nätverk som kan bestå av vänner, släktingar eller arbetskamrater. De resterande 40 procenten ligger i kategorin sällan eller ibland. Vidare framgår att den indexvariabel som mäter institutionell tillit, har respondenter som har svarsvärdet 0 och det finns också de som har det högsta värdet i indexet som är 1. Medelvärdet är 0,60 med en standardavvikelse på 0,18. Indexet för social tillit går mellan 0 och 1 men de observerade värdena återfinns endast mellan 0 och 0,75. Det vill säga, inga respondenter har svarat högsta möjliga svarsalternativ på samtliga frågor som ingår i indexet. Medelvärdet för social tillit ligger på 0,47 med en standardavvikelse på 0,12. Det vill säga, social tillit har ett lägre medelvärde och även respondenter som i genomsnitt är närmare 12 De högsta VIF-värden som uppmättes var på utbildningsvariablerna som låg på 2,9. Dessa kan anses acceptabla då de är under 10 (Kleinbaum et al, 2008:310). 13 medelvärdet jämfört med institutionell tillit som har ett högre medelvärde och större spridning. Bland kontrollvariablerna kan man se att urvalet består av 52 procent män och 48 procent kvinnor. Medelåldern bland respondenterna ligger på 46,30 år med en standardavvikelse på 14,60 år. Den vanligaste utbildningsnivån är att man har en gymnasieutbildning där 39 procent av respondenterna återfinns. Sedan kommer högskole-eller universitetsutbildning med 38 procent. Förgymnasial utbildning där ofullständig grundskola eller grundskola ingår har 12 procent av respondenterna. Eftergymnasial utbildning som inte innefattar högskolenivå har 11,30 procent av urvalet. Där exempelvis yrkesutbildningar återfinns. Tabell 1. Deskriptiv statistik av variabler (n=1316). Variabel Andel Min Max Högre skiktet av samhället 0,21 0 1 Socialt nätverk Sällan eller ibland 0,40 0 1 Ofta 0,60 0 1 Institutionell tillit (index) 0 1 Social tillit (index) 0 0,75 Kön 0,52 Män Kvinnor 0,48 20 70 Ålder Utbildningsnivå Förgymnasial utbildning 0,12 Gymnasial utbildning 0,39 Eftergymnasial, ej högskolenivå 0,11 Högskole- eller universitetsutbildning 0,38 1 10 Hushållsinkomst (kategoriserad) Har förvärvsarbetat senaste 7 dagarna 0,70 0 1 Född utomlands 0,12 0 1 *Standardavvikelse inom parantes Medelvärde* 0,60 (0,18) 0,47 (0,12) 46,30 (14,60) 6,60 (2,80) Vidare kan vi se att nettohushållsinkomsten är en kategorisk variabel har ett medelvärde på 6,60. Den sträcker sig mellan 10 olika inkomstkategorier, kategori sex är en inkomst mellan 24000–27999 kr och kategori sju är mellan 28000–31999 kr13. I urvalet har 70 procent 13 I appendix, Figur A:1 visas antalet svarande i respektive inkomstkategori 14 uppgett att de har förvärvsarbetat de senaste sju dagarna och kan anses som arbetande personer i urvalet. På frågan om man är född i Sverige har 12 procent uppgett att de inte är födda i Sverige. Kontrollvariabel om man har förvärvsarbetat de senaste 7 dagarna kan brista en del i reliabilitet då arbetslösa och studenter exempelvis kan hamna i samma kategori. När det kontrolleras för inkomst kan det vara problematiskt att det är hushållsinkomst som räknas och inte individuell inkomst. Även att hushållsinkomst är kategoriserad i olika nivåer. Det skulle vara att föredra att den var i kvotskala. Dock ger den fortfarande signifikanta skillnader i samtliga modeller, så kan anses att det inte påverkar analysen i någon större utsträckning, då syftet inte är att predicera utan enbart undersöka sambandet. Född utomlands tar inte hänsyn till var man är född, exempelvis kan det vara en stor skillnad mellan Norge och Irak. Den tar inte hänsyn till hur länge man har bott i Sverige heller. Dock är det inte utlandsbakgrund som är syftet i denna undersökning men som kontrollvariabel kan den brista en del i reliabilitet. 4.2 Institutionell tillit, resultat I tabell 2 nedan redovisas fyra olika logistiska regressionsmodeller där beroende- variabeln är att befinna sig i det högre skiktet av samhället och den oberoende variabeln är institutionell tillit också konstanthållet för kontrollvariabler. Den första modellen 1A är en regressionsmodell där det kontrolleras för indexvariabeln institutionell tillit, där ett högre värde representerar högre institutionell tillit. Oddskvoten för institutionell tillit är 6,436 vilket innebär att oddset för en person som har värde 1 i indexet i institutionell tillit är 6,436 gånger större. Det innebär att oddset att tillhöra toppen i samhället är 6,44 gånger (544 %) högre för de som rapporterat max institutionell tillit jämfört med de som inte har någon som helst institutionell tillit. Institutionell tillit är även signifikant på 0,1 % nivån. I modell 2A kontrolleras för kön och ålder. Kön är inte signifikant på någon rimlig nivå och oddset är nära ett som kan tolkas som att kön inte har något samband med självbild att befinna sig i det högre skiktet. Kontrolleras även för ålder som är en kontinuerlig variabel som sträcker sig mellan 20 och 70 år. Där är oddskvoten 1,009. Varje enhet är beräknad som ett år, så för varje enhets förändring i år ökar oddset för att respondenten ska anse sig tillhöra det högre skiktet i samhället med 0,9 %. 15 Tabell 2. Samband mellan synen att befinna sig i högre skiktet av samhället och institutionell tillit. (logistik regressionsanalys, oddskvoter). Modell 1A Modell 2A Modell 3A Modell 4A Institutionell tillit 6,436*** 6,809*** 5,057*** 3,647** Kontrollvariabler Man Ålder Hushållsinkomst Har arbete Gymnasieutbildning Eftergymnasial, ej högskolenivå Högskole- eller universitetsutbildning Född utomlands Log-likelihood Pseudo R2 *= p<0,05; **= p<0,01; ***= p<0,001 1320 0,024 1,102 1,009 1316 0,029 1,056 1,009 1,134*** 1,156 1291 0,059 1,128 1,007 1,112*** 1,071 0,784 1,197 1,534 0,883 1274 0,077 I nästkommande modell 3A kan noteras att oddset för institutionell tillit har sjunkit en aning till 5,057 när det även kontrolleras för hushållsinkomst och om man förvärvsarbetar. En ökad hushållshållinkomst har även ett statistiskt säkerhetsställt samband med en självbild tillhörande det högre skiktet i samhället. I den sista modellen 4A kontrolleras även för hushållsinkomst, arbetsstatus, högsta avklarade utbildningsnivå och om man är född utomlands. Hushållsinkomst har en positiv sannolikhet med en oddskvot på 1,117 och är signifikant på högsta nivån. Vidare värden är att respondenter med högsta avklarade utbildning som gymnasium har ett lägre odds än de som enbart har förgymnasial utbildning som högsta avklarade. Högskole-eller universitetsutbildning har en högre oddskvot på 1,543. Eftergymnasial utbildning som ej var högskolenivå hade även positivt samband jämfört med förgymnasial utbildning Det sista det kontrolleras för är om man är född utomlands som har en oddskvot på 0,874. Det visar på ett negativt samband jämfört med en som är född i Sverige. Dock är det enbart effekten av hushållsinkomst som är statistisk säkerhetsställd bland kontrollvariablerna. Den oberoende variabeln som mäter institutionell tillit har liknande värden men har minskat till 3,867. Variabeln är nu signifikant på 1 % nivån och hushållsinkomst, men även utbildning och/eller födelseland (Sverige eller annat land), har sannolikt tagit över en del av förklaringsvärdet. 16 I både modell 3A och 4A minskar institutionell tillit vilket tyder på att kontrollvariablerna samvarierar med institutionell tillit och självbilden som tillhör det högre skiktet. Det tyder på att en högre hushållsinkomst sammanfaller med såväl en högre institutionell tillit som en mer förekommande uppfattning som tillhörande det översta skiktet i samhällshierarkin. I och med att oddskvoten för institutionell tillit sjunker mellan modell 3A och 4A tycks även utbildning och/eller födelseland samvariera med såväl institutionell tillit som huruvida man ser sig som tillhörande samhällets toppskikt eller ej. I den sista modellen har pseudo R2 mer än dubblerats jämfört med första modellen som hade ett värde på 0,024 till den sista modellen som har ett värde på 0,077. Det innebär att kontrollvariablerna har ett relativt stort förklaringsvärde. Där verkar det vara hushållsinkomsten som har det största förklaringsvärdet av kontrollvariablerna. Loglikelihood värdet för den sista modellen har även det lägsta värdet och kan därmed anses ha störst förklaringsvärde som modell. 4.3 Social tillit, resultat I tabell 3 nedan undersöks sambandet mellan att betrakta sig själv i det högre skiktet av samhället och social tillit. I den första regressionsmodellen har social tillit en positiv oddskvot på 16,986. Vilket innebär att den som har maxvärdet i indexet för social tillit har ett odds som är 698 % större än de som har värde noll i social tillit att befinna sig i det högre skiktet i samhället. Oddskvoten visar därmed oddsskillnaden mellan den teoretiskt högsta möjliga och den lägsta möjliga sociala tilliten. Det är värt att ha i åtanke att 0,75 var det högsta uppmätta värdet i urvalet. Värdet är även signifikant på 0,1 % nivån och visar på ett starkt signifikant samband. I de resterande modellerna konstanthålls även för kontrollvariablerna. I modell 2B sjunker oddskvoten för social tillit endast marginellt och det verkar inte som kontrollvariablerna har någon större förklarande kraft. De är även icke-signifikanta. I modell 3B sjunker oddskvoten för socialt tillit till 9,125 och det verkar främst vara hushållsinkomst som förklarar minskningen. I och med att oddskvoten sjunker tycks hushållsinkomst, kön, ålder och arbetsstatus samvariera med såväl social tillit som huruvida man ser sig som tillhörande samhällets toppskick eller ej. 17 Tabell 3. Samband mellan synen att befinna sig i högre skiktet av samhället och social tillit (logistik regressionsanalys, oddskvoter). Modell 1B Modell 2B Modell 3B Modell 4B Social tillit 16,986*** 16,187*** 9,125*** 6,077** Kontrollvariabler Man 1,151 1,100 1,170 Ålder 1,004 1,005 1,004 Hushållsinkomst 1,132*** 1,109*** Har arbete 1,141 1,058 Gymnasieutbildning 0,785 Eftergymnasial, ej högskolenivå 1,187 Högskole- eller universitetsutbildning 1,580 Född utomlands 0,930 Log-likelihood 1320 1318 1294 1276 Pseudo R2 0,025 0,027 0,056 0,076 *= p<0,05; **= p<0,01; ***= p<0,001 I den slutgiltiga modellen går det att se att oddskvoten för social tillit sjunker en aning till 6,419. Dock är den fortfarande signifikant på en 1 % nivå. Bland kontrollvariablerna är det enbart hushållsinkomst som har en signifikansnivå på 0,1 % och visar på ett positivt samband med en oddskvot på 1,115. Andra utmärkande variabler är även högskole- eller universitetsutbildning som högsta utbildning. De har en positiv oddskvot på 1,580 jämfört med referenskategorin förgymnasialutbildning. Den oddskvoten är dock inte signifikant på en rimlig nivå. Sammanfattningsvis åskådliggör resultatet att social tillit har ett signifikant samband med en självbild tillhörande det högre skiktet i samhället. Men också hushållsinkomst har ett statistiskt säkerhetställt samband. När det kontrolleras för kontrollvariablerna sjunker oddskvoten för social tillit som tyder på att även kontrollvariablerna samvarierar med den beroende variabeln och social tillit. 18 4.4 Socialt nätverk, resultat I tabell 4 nedan undersöks sambandet mellan att befinna sig i det högre skiktet av samhället och socialt nätverk. Det går att se i regressionsmodellen 1C att träffar man sitt sociala nätverk ofta, har det ett svagt positivt samband med en oddskvot på 1,181. Värdet är inte signifikant på någon rimlig nivå. Pseudo R2 är även lågt med ett värde på 0,002. När det konstanthålls för kön och ålder i modell 2C män en positiv oddskvot jämfört med kvinnor på 1,133. Den kontinuerliga variabeln ålder har en oddskvot på 1,008, så för varje enhet i år ökar oddset för att respondenten ska ha en självbild som tillhör det högre skiktet i samhället med 0,8 % konstanthållet för övriga variabler. Den har ett p-värde på 0,078 och är därmed signifikant på en 10 % signifikansnivå, men inte på en 5 % signifikansnivå. Oddskvoten för socialt nätverk har även ökat en aning till 1,240 och p-värdet hade ökat till 0,133. Tabell 4. Samband mellan synen att befinna sig i högre skiktet av samhället och Socialt nätverk (logistik regressionsanalys, oddskvoter). Modell 1C Modell 2C Modell 3C Modell 4C Socialt nätverk 1,181 1,240 1,260 1,241 Kontrollvariabler Man 1,133 1,079 1,163 Ålder 1,008 Hushållsinkomst Har arbete Gymnasieutbildning Eftergymnasial, ej högskolenivå Högskole- eller universitetsutbildning Född utomlands Log-likelihood 1340 Pseudo R2 0,002 *= p<0,05; **= p<0,01; ***= p<0,001 1,008 1,007 1,150*** 1,122*** 1,174 1,071 1336 1303 0,904 0,006 0,045 0,070 0,816 1,249 1,735* 1281 19 I modell 3C ovan kontrolleras även för hushållsinkomst och om man har arbete. Socialt nätverk har likartade värden som tidigare. Hushållsinkomst har en oddskvot på 1,150 och kan liksom tidigare tolkas som att respondenter med en högre hushållsinkomst har en ökad sannolikhet att anse sig befinna sig i det högre skiktet av samhället. Variabeln är även signifikant på en 0,01 signifikansnivå. Arbete har en oddskvot på 1,174 och indikerar ett positiv samband med beroende variabeln, dock är det inte statistiskt säkerhetsställt. I den slutgiltiga modellen 4C konstanthålls det även för högsta avklarade utbildning och om man är född utomlands. Den oberoende variabeln socialt nätverk har fortfarande samma positiva riktning och oddskvoten ligger nu på 1,240 jämfört med den bivariata modellen som låg på 1,181. Socialt nätverk är dock inte statistiskt säkerhetsställt och resultatet går därmed inte att generalisera till populationen. Bland högsta avklarade utbildning urskiljer sig de som har högskole-eller universitetsutbildning med en oddskvot på 1,735 jämfört med referenskategorin förgymnasialutbildning. Det värdet är även statistiskt säkerhetsställt på en 5 % signifikansnivå. Sammanfattningsvis går det att se att oddskvoten för socialt nätverk ligger på nästan samma värde i samtliga fyra modeller. Detta tyder på att kontrollvariablerna inte samvarierar med socialt nätverk och att betrakta sig tillhörande samhällets toppskick eller ej. Slutsatserna som går att dra ytterligare är att socialt nätverk inte har ett statistiskt säkerhetställd samband med en självbild tillhörande det högre skiktet. Det är enbart hushållsinkomst och högskole-eller universitetsutbildning som har ett statistiskt säkerhetställt samband med en självbild tillhörande det högre skiktet som går att generalisera till populationen. 20 5. Diskussion Syftet med denna studie var att undersöka vilket samband det sociala kapitalet i form av tillit och socialt nätverk kan ha med en självbild i det högre skiktet i samhället. Tillit var klassificerat i institutionell och social tillit. Tillgången till socialt nätverk definierades i hur ofta man umgicks med sitt nätverk bestående av vänner, släktingar eller arbetskamrater. Den första hypotesen utgick från att människor som har högre tillit till institutioner också har en större tendens att betrakta sig själva som tillhörande det högre skiktet i samhället. De empiriska resultaten som har redovisats i tabell 2 stödjer hypotesen och visar på ett signifikant samband som är positivt. Det vill säga, en människa som uppfattar sin position i samhället som att den ligger i det högre skiktet har en positiv sannolikhet att ha högre tillit till samhällsinstitutioner. Samhällsinstitutionerna i det här sammanhanget är definierade som polisen, politiker, riksdagen och rättsväsendet. De här samhällsinstitutionerna kan betraktas som några av de grundläggande i ett demokratiskt samhälle. Resultaten ligger i linje med tidigare forskning att människor som befinner sig högre upp samhället har högre tillit till samhällsinstitutioner för att de känner att de kan vara med och påverka (Neilson & Paxton, 2010:9). Även de som uppfattar sin subjektiva samhällsposition som högt upp i samhället kan vara de som drar flest fördelar av hur samhället är utformat (Sidanius & Pratto, 2012:128). Det kan det en anledning varför de har större tillit till institutioner. Det kan diskuteras om en anledning är att ju mera man känner sig diskriminerad av samhällsinstitutioner desto mindre tillit hyser man till dem. Den andra hypotesen handlade om att människor med en självbild i det högre skiktet av samhället har ett positivt samband med social tillit. Resultaten i tabell 3 stödjer denna hypotes och visar på en ökad sannolikhet att människor som har en högre social tillit även anser att de befinner i det högre skiktet av samhället. Detta ligger i linje med tidigare forskning om ett samband mellan människor som har låg tillit till andra människor befinner sig lägre i samhället (Uslaner, 2000:587). Det är eventuellt möjligt att de människor som har lägre social tillit bor i mer socialt utsatta områden där det råder högre kriminalitet. Där kan det finnas en större risk att ha mindre tillit till sina medmänniskor, då man vet att vissa människor inte är att lita på. Bor man däremot i ett säkrare område med högre inkomster och lägre kriminalitet kan det möjligtvis leda till att man vågar lita mera på sina medmänniskor och känner inte 21 samma risk att bli utnyttjad. Det är enbart spekulationer där det skulle behövas ytterligare forskning för att ta reda på mer om mekanismerna bakom sambandet. Det skulle kunna förekomma en relation mellan social tillit och institutionell tillit. Då grupper som diskrimineras av samhällsinstitutioner gör att de hamnar i en bostadssegregation där de råder högre arbetslöshet och högre kriminalitet (Sidanius & Pratto, 2012:127–128). Detta skulle möjligtvis kunna resultera i att om man bor i ett mer utsatt område att det påverkar ens tillit till andra människor negativt samtidigt som man uppfattar sin plats i samhället som låg då man bor i ett mera utsatt område. Rothstein (2011:69) har fört liknande resonemang där han jämför länder med varandra. Där länder som präglas av låg levnadsstandard och hög korruption även har invånare som har låg tillit till institutioner och därmed lägre socialt kapital. Dock är det av viktigt att skilja på social tillit som riktar sig mot andra människor, och institutionell tillit som riktar sig till samhällsinstitutioner (Neilson & Paxton, 2010:9). Därför har det undersökts som två olika fenomenen i föreliggande uppsats. Den tredje och sista hypotesen var att socialt kapital i form av socialt nätverk är relaterat till en självbild tillhörande det högre skiktet. Denna hypotes stöds inte då inga signifikanta samband mellan socialt nätverk och att ha en självbild tillhörande det övre skiktet av samhället kan återfinnas i resultatet. Möjliga skäl varför hypotesen inte stämmer kan vara att det är de starka länkarna som den här variabeln mäter, men att det egentligen är de svaga länkarna som skulle kunnat ha ett samband. Där de starka länkarna i större utsträckning består av närmare vänner och familj. Även om man anser sig befinna sig långt ner i samhällshierarkin kan man fortfarande träffa sitt nätverk ofta, samma sätt om man befinner sig högt upp i samhället. En betydelsefull del är vilka nätverket består av, för att de ska kunna ge fördelar som påverkar samhällspositionen (Burt, 1992:181–182). Vilken grad av tillit man har till sitt nätverk som tidigare visat sig ha en påverkan på socialt kapital framkommer inte (Rothstein, 2005). Det skulle även kunna vara en orsak varför socialt nätverk inte uppvisar något signifikant samband i föreliggande uppsats. Mellan hushållsinkomst finns ett signifikant samband som även i tidigare modeller visat sig ha en relevans för känslan att befinna sig högt upp i samhället. 22 Det skulle kunna spekuleras i att det finns samband i hur många människor man når ut till i sitt nätverk, att man ser mer till det kvantitativa i antal personer man har tillgång till. Jämfört med det kvalitativa som kvalitén på relationen. Det skulle behövas ytterligare forskning då det här inte fanns tillgång till dessa data i det här urvalet. Hur socialt nätverk mäts i uppsatsen kan brista i validitet och reliabilitet. Variabeln tar enbart hänsyn till om man träffar någon fysiskt och inte exempelvis om man umgås via internet eller över telefon. Frågan som ligger till grund för variabeln är relativit öppet ställd där det även inkluderas hur ofta man umgås med arbetskamrater. Det skulle finnas en risk att respondenter även inkluderas om de umgås med arbetskamrater på arbetet. Variabeln skulle möjligtvis blivit bättre om det görs en skiljelinje mellan att umgås på arbetstid eller fritid. I samtliga modeller som undersöks hade kontrollvariabeln hushållsinkomst ett positivt signifikant samband med den subjektiva känslan att befinna sig i det högre skiktet av samhället. Med hjälp av ekonomiskt kapital kan det möjliggöra att man kan bosätta sig i områden där det råder högre social tillit. Det ligger även i linje med Lins (2001) teori om att det går att investera i socialt kapital för att förbättra sina möjligheter att uppnå eftersträvansvärda mål. Det vill säga, väljer man att flytta till ett område där det råder högre social tillit bland dem som bor där, kan det även genera socialt kapital till en själv. Det anger även Bourdieu (1986) som fört fram att ekonomiskt kapital som hushållsinkomst kan vara grunden till även socialt kapital. Möjliga skäl kan vara att människor kopplar samman högre inkomst med att befinna sig högre upp i samhället. Det skulle kunna reflekteras att de finns ett samband med högre hushållsinkomst och högstatusjobb (exempelvis läkare, advokat, etc.). Det vill säga, har man ett högstatusjobb har man även känsla av att tillhöra det övre samhällsskiktet. Har man ett högstatusjobb har man högre lön och genom det finns det ett samband med en självbild tillhörande det högre skiktet. Det skulle behövars ytterligare forskning för att reda ut vilken betydelse yrkesstatusen har för självbilden var man befinner i samhällshierarkin. Då denna uppsats inte behandlar yrken och vilka olika status de kan tänkas inneha. Det finns begränsningar med vissa av de variablerna hur formuleringarna är konstruerade. Det är en av nackdelarna med ett redan insamlat material. Det skulle man kunna se som den största nackdelen i föreliggande studie att det inte gick att anpassa syftet helt i linje med variablerna. När det gäller den beroende variabeln att människor har skilda syn på vad som gör att man har en självbild i det övre skiktet. När det gäller de frågorna som har skalor som alternativ kan det alltid finnas skilda uppfattningar hos respondenterna i hur man uppfattar 23 svarskalan hur subjektiv samhällsposition mäts. Där finns det kritik sedan tidigare att människor i stor utsträckning jämför sig med objektiva indikatorer och det påverkar hur de placerar in själv själva (Center, 1949:25). Men då syftet är att man försöker fånga det subjektiva är det fortfarande en variabel som har validitet men som kan brista en del i reliabiliteten. En annan svaghet med studien att den enbart undersöker sambandet, det vill säga inte ser till den kausala kedjan. Exempelvis är det inte möjligt att dra slutsatsen att en person befinner sig högt upp i den subjektiva samhällshierarkin på grund av att den har högt tillit till institutioner. Motsvarande resonemang gäller social tillit. Det är möjligt att den kausala riktningen är motsatt. Denna uppsats använder sig av ett datamaterial från 2012. Det innebär begränsningar att enbart att använda sig av ett stickprov från en tidpunkt. Under en 3-års period kan det inträffa händelser i samhället som influerar hur respondenter svarar på frågor och konsekvenserna blir då att resultaten kan brista en del i aktualitet. Det hade varit intressant att göra studier från olika år i Sverige, se exempelvis om den subjektiva sociala statusen förändrats mellan åren och om socialt kapital även tidigare haft betydelse. En möjlig begränsning att ha i beaktande när det gäller urvalet, är vilka respondenter som har valt att svara på ESS surveyenkät. Som tidigare nämnts var svarsfrekvensen 52,44 % (ESS 2012a). Det finns en risk att de som ingår i studien skiljer sig systematiskt från de som inte har svarat. Speciellt gäller det frågorna som rör tillit till institutioner i samhället. En möjlighet är att de människor som har låg tillit till institutioner kan hysa större skepsis inför undersökningar och samhället i stort och därmed vara svårare att nå för svar. När man granskar urvalet ytterligare verkar det finnas en viss överrepresenation av respondenter som har minst en högskole- eller universitetutbildning. I urvalet har 38 % uppgett att de har den utbildningsnivån jämför man siffror från SCB (2014:12) har en fjärdedel av svenskarna den utbildningsnivån. Även gymnasieutbildning som högsta är 39 % i urvalet och från SCB (ibid) är det minst en tredjedel av respondenterna som har det som högsta. Ser man även till hushållsinkomsten spridning i urvalet ser man att den inte är symmetrisk kring mitten, istället ligger många respondenter i de högre nivåerna (Se appendix figur A:1). Det kan tyda på att urvalet har en viss överrepresentation av höginkomsttagare och högre utbildade. Kan vara en anledning att det finnas skäl att vara försiktig när det gäller resultaten och slutsatserna i uppsatsen, 24 En av styrkorna med den här uppsatsen är främst datamaterialet som används. Det har tillräckligt antal oberoende respondenter som alla är slumpmässigt utvalda. Därmed uppfylls teorin om centrala gränsvärdesstatsen och att det är möjligt att göra antagandet att datamaterialet följer en normalfördelning. Med hjälp av normalfördelningen är det möjligt dra slutsatser om populationen utifrån stickprovet som uppsatsen bygger på (Dahmström, 2011:352). Socialt kapital och klassperspektiv är områden som det har skrivits mycket om de senaste åren. Det är aktuella ämnen som går att koppla till samhället ur olika vinklar och som förmodligen har framtiden för sig. Angående vidare forskning hade det varit intressant att ta reda på vilka konsekvenser olika grader av tillit kan ha för samhället då man ser att det har ett samband med samhällsposition. Även möjligt att göra jämförande studier mellan länder på liknande tema då ESS har samlat in datamaterial från ett antal andra europeiska länder. Hur skiljer sig det sociala kapitalet inom europeiska unionen och vilka konsekvenser kan det ha. Då det skiljer sig i den ekonomiska levnadsnivån inom unionen. Eventuellt skulle det vara möjligt att undersöka den subjektiva känslan av samhällsposition inom unionen och inte enbart i Sverige Sammanfattningsvis visar föreliggande uppsats att socialt kapital i form av institutionell och social tillit har ett signifikant positivt samband med den subjektiva samhällspositionen att befinna sig i det högre skiktet av samhället. Resultaten i uppsatsen visar även att socialt kapital i form av hur ofta man träffar sitt sociala nätverk inte har något signifikant samband med den subjektiva känslan att befinna sig i det övre skiktet av samhället. Kontrollvariabeln hushållshållsinkomst har också ett positivt samband med en självbild tillhörande det högre skiktet i samhället. 25 6. Referenser Adler, N.E., Boyce, T., Chesney, M.A., Cohen, S., Folkman, S., Kahn, R.L. & Syme, S.L. (1994). Socioeconomic status and health: the challenge of the gradient. American Psychologist , Vol. 49, No.1 , s. 15–24. Bihagen, E & Nermo, M. (2012). Social stratifiering och social klass, s. 28-45 i Rostila, M & Toivanen, S. (red.). Den orättvisa hälsan. Stockholm: Liber förlag. Bourdieu, P. (1983/1986). The Forms of Capital, s. 241–258 i Richardson J. G (red). Handbook of Theory and Research for the Sociology of Education. Westport, CT: Greenwood Press. Brown, G. W., & Harris, T. (1978). Social origins of depression. London: Tavistock. Burt, R. (1992). Structural Holes: The Social Structure of Competition. Cambridge, MA: Harvard University Press. Center, R. (1949). The psychology of Social Classes, A study of Class Consciousness. Princeton: Princeton University press. Cohen, S. & Syme, S.L. (1985). Social support and health. Orlando: Academic Press. Coleman, J.S. (1994). Foundations of Social Theory. Cambridge, Massachusetts: The Belknap Press of Harvard University Press. Dahmström, K. (2011). Från datainsamling till rapport. Lund: Studentlitteratur AB. 5:e upplagan. European Social Survey (ESS). (2012a). ESS 6 - Documentation report, Norwegian Social Science Data Services. Nedladdad 2015-05-08 från ESS hemsida, http://www.europeansocialsurvey.org/docs/round6/survey/ESS6_data_documentation_report_ e02_1.pdf 26 European Social Survey (ESS). (2012b). ESS6 letters to respondents SE. Nedladdad 2015-0507 från ESS hemsida, http://www.europeansocialsurvey.org/docs/round6/fieldwork/sweden/ESS6_letters_to_respon dents_SE.pdf Foucault, M. (1982). The subject and power. Critical Inquiry, Vol. 8, No. 4, s.777-795. Giddens, A. (1998). Sociologi. Lund: Studentlitteratur. Goldman, N., Cornman, J.C. & Chang, M. (2006). Measuring subjective social status: A case study of older Taiwanese. J. Journal of cross-cultural gerontology, Vol.21, No. 1-2, s.71-89. Nedladdad 2015-05-07 från https://opr.princeton.edu/papers/opr0502.pdf Granovetter, M. S. (1973). The Strength of Weak Ties. American Journal of Sociology, Vol.78, No.6, s. 1360-1380. Granovetter, M.S. (1974). Getting a Job: A Study of Contacts and Careers. Cambridge, Mass: Harvard University Press. Gujarati, D.N. & Porter C.D. (2009) Basic econometrics. New York: McGraw-Hill. 4:e upplagan. Kleinbaum, D.G., Kupper, L. L., Nizam, A., Muller, K.E. (2008). Applied Regression Analysis and Other Multivariable Methods. Belmont: Brooks/Cole. 4:e upplagan. Lin, N. (2001). Social Capital: A Theory of Social Structure and Action. New York: Cambridge University Press. Marx, K. (1969) Kapitalet. Första boken. Uddevalla: Bo Cavefors Bokförlag. Mood, C. (2010). Logistic regression: Why we cannot do what we think we can do and what we can do about it. European Sociological Review, Vol. 26, No.1,s. 67-82. 27 Månson, P. (2007). Max Weber, s.105-130 i Andersen, H. & Kaspersen, L. B. (red.). Klassisk och modern samhällsteori. Lund: Studentlitteratur. Nationalencyklopedin (2015). Tillit. Nedladdad 2015-05-08 från Nationalencyklopedins hemsida, http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/tillit Neilson, L. & Paxton, P. (2010). Social Capital and Political Consumerism: A Multilevel Analysis. Social Problems, Vol. 57, No. 1, s. 5-24. Oskarsson, M. & Rothstein, B. (2012). Den sociala tilliten håller vi på att tappa de unga, s.539-544 i Bergström, A, Weibull, L & Oskarsson, H. (Red). I Framtiden skugga. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Portes, A. (1998). Social capital: Its Origins and Applications in Modern Sociology. Annual Review of Sociology, Vol.24, s. 1-24. Putnam, R.D. (2001). Social capital: Measurement and consequences. Isuma Canadian Journal of Policy Research. Vol. 2, No.1, s. 41-51. Rahn, W.M. & Transue, J.E. (1998). Social trust and Value change: The decline of social capital in American youth, 1976-1995. Political Psychology, Vol.19, No.3, s. 545-563. Rothstein, B. (2002). Socialt kapital – ett genombrott for en ny samhällsvetenskaplig teori, s.309-315 i Holmberg, S. & Weibull, L. (red.). I Det våras för politiken. Göteborg: SOMinstitutet, Göteborgs universitet. Rothstein, B. (2011). Social tillit, lycka, korruption och välfärdsstat, s.65-84 i Holmberg, S., Weibull, L. & Oscarsson, H. (red). I Lycksalighetens ö. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. 28 Sanchón-Macias, M.W. et al (2013). Relationship between subjective social status and perceived health among Latin American immigrant women. Revista Latino-Americana de Enfermagem, Vol.21, No.6, s. 1353-1359. Nedladdad 2015-05-07 från http://www.scielo.br/pdf/rlae/v21n6/0104-1169-rlae-21-06-01353.pdf Sidanius, J & Pratto, F. (2012). Social Dominance: An Intergroup Theory of Social Hierarchy and Oppression. Cambridge:Cambridge University Press. SOM-institutet (2014). Riksdagen: förtroende och kontakt, rapportserie: 2014:13. Nedladdad 2015-05-08 från SOM-institutet hemsida, http://som.gu.se/digitalAssets/1488/1488795_riksdagen---f--rtroende-och-kontakt.pdf Statistiska centralbyrån (SCB). (1984). MIS 1982:4. Socioekonomisk indelning (SEI). Nedladdad 2015-05-11 från SCB hemsida, http://www.scb.se/statistik/_publikationer/OV9999_1982A01_BR_X11%c3%96P8204.pdf Statistiska centralbyrån (SCB). (2012). Levnadsstandard i Europa. Nedladdad 2015-05-08 från SCB hemsida, http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0101_2012A01_BR_LE124BR1201.pdf Statistiska centralbyrån (SCB). (2014). Utbildningsstatistisk årsbok 2015. Nedladdad 201505-21 från SCB hemsida, http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/UF0524_2014A01_BR_UF01BR1401.pdf Tsai, W. & Ghoshal, S. (1998). Social Capital and Value Creation: The Role of Intrafirm Networks. Academy of Management Journal, Vol. 41, No.4, s. 464-476. UNESCO (1997) ISCED 1997, International Standard Classification of Education. Nedladdad från UNESCOS hemsida, http://www.unesco.org/education/information/nfsunesco/doc/isced_1997.htm 29 Uslaner E.M. (2000). Producing and consuming trust. Political Science Quarterly, Vol.115, No.4, s.569–590. Uslaner, E. M. & Brown, M. (2005). Inequality, Trust, and Civic Engagement. American. Politics Research, Vol. 33, No. 6, s. 868-894. Weber, M. (1987). Ekonomi och samhälle, Förståelsesociologins grunder 3. (Lundquist, A. & Retzlaff, J. övers.) Lund: Argos. Elektroniska källor: Adler, A. & Stewart, J. (2007). The MacArthur Scale of Subjective Social Status, psychosocial notebook. Nedladdad från University of Californias, San Francisco hemsida, http://www.macses.ucsf.edu/research/psychosocial/subjective.php IBM SPSS Statistics för Windows (Version:22.0) (2013) [Datorprogram] NY: IBM Corp. Tillgängligt på internet: http://www-01.ibm.com/software/se/analytics/spss/ Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011. Nedladdad 2015-05-07 från Vetenskapsrådets hemsida, https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/ 30 7. Appendix Figur A:1 Procentfördelning per hushållsinkomstkategori (n=1316). 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Samtliga kategorier är i svenska kronor 1) Upp till 11499 2) 11500–13999 3) 14000–16999 4) 17000–19999 5) 20000–23999 6) 24000–27999 7) 28000- 31999 8) 32000–35999 9) 36000– 43999 10) 44000 eller mer. Figur A:2. Procentfördelning efter subjektiv samhällsposition i samhället (n=1316). 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 -‐ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Skalan går från 1 (Botten av samhället) till 10 (Toppen av samhället). 31
© Copyright 2024