I toppen av samhällshierarkin

I toppen av
samhällshierarkin
En kvantitativ studie av sambandet mellan
socialt kapital och subjektiv samhällsposition
Björn Forssell
Sociologiska Institutionen
Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p.
Inriktning: Sociologisk Samhällsanalys
Vt 2015
Handledare: Love Bohman
Sammanfattning
Syftet med den här kvantitativa studien är att undersöka sambandet mellan socialt
kapital och självbilden att befinna sig i det högre skiktet av samhället. Socialt kapital
kan ses som resurser som finns inbäddade i samhällsrelationer och som därmed kan
användas för att påverka livssituationen. I den här uppsatsen har socialt kapital
definieras i termer av institutionell tillit, social tillit och socialt nätverk. Den teoretiska
utgångspunkten är att ökad tillit till sina medmänniskor och tillit till institutioner som
exempelvis rättsväsendet och riksdagen är relaterat med personer som har en självbild i
det högre skiktet av samhället. Även att socialt nätverk har ett positivt samband med att
befinna sig i det högre skiktet av samhället. Datamaterialet utgår från den svenska delen
av European Social Survey 2012, som är en surveyundersökning som försöker fånga
olika attityder och beteenden i samhället. Logistisk regressionsanalys visar att det finns
ett signifikant positivt samband med social och institutionell tillit att ha en självbild
tillhörande det högre skiktet. Möjliga förklaringar kan ligga inom geografiska
boendeområden som påverkar den sociala tilliten. Den institutionella högre tilliten kan
möjligtvis förklaras att de högre upp i samhället har större fördelar av institutionerna
och därmed har en högre tillit för att de gynnas av dem. Resultaten visar också att det
sociala nätverket inte är relaterat till subjektiv samhällsposition i det högre skiktet.
Orsaker kan vara att även de som befinner sig lägre i samhället kan ha ett starkt socialt
nätverk men med människor som befinner sig i liknande samhällsposition och vise
versa för de som befinner högre upp. Det framkommer ytterligare att hushållsinkomst
har ett positivt samband med en självbild tillhörande det högre skiktet i samhället.
Nyckelord
Subjektiv samhällsposition, kvantitativ analys, logistisk regression, social tillit,
institutionell tillit, socialt nätverk, socialt kapital, inkomst, European Social Survey.
Innehållsförteckning
1. Inledning ............................................................................. 1 1.2 Syfte och hypoteser .......................................................................... 2 1.3 Avgränsningar ................................................................................... 2 2. Tidigare forskning och teori .................................................... 3 2.1 Den subjektiva samhällspositionen ................................................... 3 2.2 Socialt kapital ................................................................................... 4 2.2.1 Institutionell tillit ....................................................................... 5 2.2.2 Social tillit................................................................................... 6 2.2.3 Socialt nätverk ............................................................................ 7 3. Data och metod .................................................................... 9 3.1 Metod och datamaterial..................................................................... 9 3.2 Operationaliseringar av variabler .................................................... 10 3.2.1 Beroende variabel ..................................................................... 10 3.2.2 Oberoende variabler ................................................................. 11 3.2.3 Kontrollvariabler ....................................................................... 12 4. Resultat och analys .............................................................. 13 4.1 Beskrivning av datamaterialet ........................................................ 13 4.2 Institutionell tillit, resultat .............................................................. 15 4.3 Social tillit, resultat ......................................................................... 17 4.4 Socialt nätverk, resultat .................................................................. 19 5. Diskussion ........................................................................... 21 6. Referenser .......................................................................... 26 7. Appendix ............................................................................. 31 1. Inledning
Det finns en ojämlikhet i socialt kapital i Sverige. Ojämlikheten kan beskrivas med social
stratifikation där samhället är indelat i olika skikt. Därmed existerar det en strukturell
ojämlikhet mellan olika grupper av människor (Giddens, 1998:276). Strukturen i samhället
kan ses en orsak och som även definierar vissa resurserser som mer värdefulla. Bidragande till
den samhällsstrukturen kan vara en ojämn fördelning av resurser. I olika samhällen kan vissa
resurser definieras som mer värdefulla än andra (Bihagen, Nermo, 2012:29).
Resurser i form av socialt kapital påverkar människor hur man tar sig fram i samhället och
inverkar därmed på samhällspositionen. Socialt kapital är en form av social resurs som finns
inbäddat i samhället som kan tillgängliggöras av människor för medvetet handlande. Det
sociala kapitalet existerar i relationer mellan människor och kan ta sig uttryck i olika former,
bland annat i tillit och sociala nätverk (Lin, 2001:21). En allmän definition av tillit är att man
vågar lita på någon och att det finns trovärdighet mellan människor (Nationalencyklopedin,
2015). Det kan vara viktigt att skilja på social tillit som riktar sig mot andra människor, och
institutionell tillit som riktar sig till samhällsinstitutioner (Neilson & Paxton, 2010:9). När det
handlar om tilliten till andra människor har medborgare i Sverige länge hyst en högre tillit än
medborgare i andra jämförbara länder. Tilliten har bland annat visat sig ha samband med
utvecklandet av välfärdsstatens institutioner, där människor litar på att institutionerna vill ens
bästa (Rothstein, 2011:77). Levnadsstandarden i Sverige har under 2000-talet varit hög och
risken för fattigdom har varit relativit låg jämfört med andra länder (SCB, 2012:12). Där
länder som präglas av låg levnadsstandard och hög korruption även har invånare som har låg
tillit till institutioner (Rothstein, 2011:78–79).
Tilliten till institutioner i samhället är även kopplat till social bakgrund. Forskning i Sverige
har visat att det finns positivt samband mellan utbildning och tillit till riksdagen. Även de med
en subjektiv känsla av att komma från ett tjänstemannahem har ett högre förtroende för
institutioner jämfört med dem som kommer ifrån ett arbetarklasshem (SOM-institutet,
2014:7).
Tillgången till nätverk och kontakter med andra människor är nära relaterat till
socialt kapital. Tidigare forskningar har visat att människors nätverk kan ha samband med hur
man finner nya arbeten och därmed en möjlighet att förändra den sociala positionen
(Granovetter, 1974:1 373).
1
I den här uppsatsen definieras socialt kapital utifrån institutionell tillit, social tillit och socialt
nätverk. Detta täcker de centrala aspekterna av socialt kapital och dess innebörd. Uppsatsen
inleds med tidigare forskning och teori inom begreppet subjektiv samhällsposition, socialt
kapital och hur dessa är kopplade till positionen i samhället. Detta följs av en presentation av
data och metodval som har använts. I resultat och analys presenteras deskriptiv statistisk över
variablerna
som
ingår.
Det
övergår
sedan
till
resultaten
av
de
logistiska
regressionsmodellerna. Därefter följer ett diskussionsavsnitt kopplat till resultaten. I
diskussionsavsnittet behandlas även förslag på vidare forskning, validitet och reliabiliteten i
uppsatsen.
1.2 Syfte och hypoteser
Syftet med denna studie är att undersöka vilket faktiskt samband det sociala kapitalet i form
av social och institutionell tillit och socialt nätverk har för individens åsikt om huruvida hen
befinner sig i det högre skiktet i samhället. Utifrån syftet och den teoretiska bakgrunden har
följande hypoteser formulerats.
•
Tillit till institutioner i samhället är positivt relaterad till en självbild tillhörande det
högre skiktet i samhället.
•
Tillit till sina medmänniskor är positivt relaterad till en självbild som tillhörande det
högre skiktet i samhället.
•
Tillgång till socialt kapital i form av socialt nätverk är positivt relaterat till en självbild
tillhörande det högre skiktet i samhället
1.3 Avgränsningar
Denna uppsats är avgränsad till att undersöka människor som har en självbild tillhörande det
högre skiktet i samhället. Socialt kapital kan även definieras på olika sätt och det finns
begräsningar hur det har definieras i denna uppsats. Studien undersöker enbart sambandet
och ser inte till kausala kedjan. Studien är även begränsad till människor boende i Sverige då
det är den målgruppen som urvalet generaliseras på.
2
2. Tidigare forskning och teori
2.1 Den subjektiva samhällspositionen
Att samhällen är uppbyggda av strukturer där vissa positioner kan anses inneha mera status
och stå över andra positioner anses givet. Däremot hur man lämpligast mäter det är ett område
som länge har diskuterats inom sociologisk forskning. Utifrån Marx synsätt handlar inte klass
om åsikter eller uppfattningar man har om sin egen position, det är istället yttre faktorer och
ekonomiska villkor som avgör vilken position man har i samhället. Den stora skillnaden gick
mellan den klass som ägde företag eller kapital och den som sålde sin arbetskraft till dessa
och då blev exploaterad av ägarna (Marx, 1969, se även Giddens, 1998:281–283). Jämfört
med Webers synssätt är det inte samma fokus på vilken ekonomisk situation man har. Weber
anser att man kan dela in personer i olika klasser utifrån: materiell försörjning, yttre social
ställning och inre liv, vilket bygger på den kontroll individen har över materiella ting och
prestationsförmågan. Han skiljer också på ägarklasser, yrkesklasser, sociala klasser och
statusgrupper (Weber, 1987, se även Månson, 2007:77).
Att mäta samhällspositioner kan göras både utifrån subjektiva och objektiva mätningar. Att
mäta sociala positioner objektivt utgår ofta från socioekonomiska faktorer som vilket yrke,
inkomst och utbildning personen innehar (SCB, 1984:9). Det har sedan länge varit diskuterat
hur väl det verkligen fångar den sociala positionen när man mäter social klass utifrån nämnda
faktorer (Adler & Boyce, et al, 1994:15). Det finns dock tendenser att när människor själva
ska placera in sig i en social position eller klass, så jämför de sig med objektiva indikatorer
och det påverkar hur de placerar in sig själva (Center, 1949:25).
För att bättre fånga upp den sociala positionen kan MacArthur-skalan för subjektiv social
status användas (Adler & Stewart, 2007). MacArtur-skalan grundas på att respondenten
informeras att vissa har det bättre ställt och vissa har det sämre ställt i samhället. Sedan låter
man dem placera sig själva på en tio-gradig skala var de anser att de befinner sig för tillfället.
En del av metoden är att man lämnar en relativt öppen tolkning till respondenterna om vad
innebörden att befinna sig i toppen av samhället innebär. Tidigare studier har visat att
MacArtur-skalan är starkt korrelerad med traditionella socioekonomiska mått som utbildning,
inkomst, arbete (Goldman et al, 2006:4). Däremot kan MacArtur-skalan vara speciellt
3
användbar när man vill undersöka en äldre del av befolkningen (ibid). Även när man vill
fånga mera marginaliserade grupper i samhället som exempelvis invandrare kan den vara ett
bättre alternativ än objektiva socioekonomiska faktorer (Sanchón-Macias et al, 2013:1359).
Orsakerna ligger i utgångspunkten att i objektiva socioekonomiska mått vanligen grundar sig
som tidigare nämnts på inkomst, utbildning och yrke. Det kan finnas en problematik för äldre
människor som har hunnit gå i pension och därmed inte har ett yrke längre. För att lösa det
använder man vanligen senaste yrke, men det kan finnas problem då förändringar kan ha skett
både för individen och för yrket som den innehave tidigare. Liknande problematik finns för
människor med invandrarbakgrund där de tidigare innehavt en bättre arbetsposition i sitt
hemland men blivit arbetslösa i Sverige (där de av olika orsaker inte kan få arbete). Även när
det handlar om människor som lever i parrelation brukar man räkna socioekonomiska mått
utifrån den som har det högsta rankade positionen. Där kan det möjligtvis finnas en risk att
människor blir tillskrivna en socialposition de i verkligheten själva inte känner att de tillhör.
Förslagsvis kan då den subjektiva samhällspositionen fånga mera underliggande nyanser som
ligger till grund för en människans sociala position i samhällen än objektiva socioekonomiska
mått.
2.2 Socialt kapital
Utgångspunkten i socialt kapital är att det är en form av social resurs som finns inbäddade i
samhället som kan tillgängliggöras av människor för medvetet handlande. Det sociala
kapitalet existerar i relationer mellan människor. Jämfört med kapital som handlar om fysiska
saker som exempelvis pengar eller humankapital där fokus ligger på kunskap (Lin, 2001:19).
Socialt kapital kan vara besvärligare att mäta och definiera, vilket komplicerar användningen.
Det kan vara en orsak till varför begreppet har definierats på olika sätt i studier (Portes,
1998:7-8). Bourdieu (1986) menar att socialt kapital utgörs av tillgångar tillgängliga för
individen genom ömsesidiga relationer. Dessa relationer kan ses som gruppmedlemskap, och
betydelsen av en individs sociala kapital är mängden och kvaliteten på de tillgångar som kan
nås därigenom. Lin (2001:38–39) lägger ytterligare betoning på individens position i
nätverket och vilka resurser som finns tillgängliga för den. Att individer kan investera i
sociala relationer för att kunna förbättra sitt sociala kapital kan därmed ge avkastning som kan
påverka möjligheterna att utforma livet (Tsai & Gosthal, 1998:438–439). Bourdieu (1986)
anser även att de olika kapitalen har ett samband, där han lägger vikten på att ekonomiskt
kapital är roten till allt annat kapital.
4
Coleman (1994:269) diskuterar bland annat hur socialt kapital kan ta sig uttryck i sociala
resurser som kan hjälpa individen. Förväntningar och skyldigheter påverkar vilken tillit man
har till andra människor. Han tar exemplet att om A gör någonting för B, skapar det en
förväntan hos A och en skyldighet hos B att återgälda. Skulle A skapa det här hos många
individer, kan han skaffa sig ett stort socialt kapital i nätverket som han kan använda sig av
om han behöver. En viktig form enligt Coleman (1994:278) är informationskanaler och hur
man använder sina kontakter för att få tillgång till information eller expertkunskap man själv
inte har.
2.2.1 Institutionell tillit
Tilliten till samhällsinstitutioner som exempelvis rättsväsendet, den politiska sfären och
utbildningsinstitutioner är positivt korrelerat med stabil demokrati, låg korruption och
begränsad ekonomisk ojämlikhet (Rothstein, 2011:69). Putnam (2001:45) har definierat
tilliten till institutioner som en del av begreppet socialt kapital, där han även lagt in normer
och nätverk.
En orsak varför hög tillit till samhällsinstitutioner har ett samband med samhällspositionen är
att hög tillit ger en känsla av att man förstår och har kontroll över sin omgivning (Uslaner &
Brown, 2005:871). Tidigare forskning har visat att människor som visar tillit till institutioner
också i stor utsträckning ser en möjlighet att de kan påverka och delta i samhället, genom att
ha en grundläggande tro till samhällssystemet (Neilson & Paxton, 2010:9).
Foucault (1982:786–788) för likartade resonemang där han fört fram att samhällsinstitutioner
har en viktig roll när det gäller makt och känslan vilken makt individen har att påverka sitt liv.
Det skulle därmed kunna ha ett samband den subjektiva samhällspositionen. Foucault menar
att man måste förstå samhället för att ha makt över det. Språket och kommunikationen spelar
där en roll. Förstår man inte samhällsinstitutionernas språk och praxis har man inte makt att
påverka dem. Det skulle kunna förekomma ett samband mellan tilliten. Om man förstår
samhällsinstitutionerna och kan påverka dem, litar man på dem och den funktion de fyller.
Grupper som befinner sig högre upp i samhällshierarkin har även större tillit till
institutionerna, på grund av att det kan finnas en form av institutionell diskriminering där
5
vissa grupper gynnas mer av samhällsinstitutionerna (Sidanius & Pratto, 2012:127–128).
Forskning i USA har visat på en skillnad när det gäller olika etniska grupper och hur de
behandlas av samhällsinstitutioner, som har tagit sig uttryck i diskriminering på
arbetsmarkanden, rättsystemet och representation i politiken (ibid).
Här kan det existera ett samband att de som har en lägre social tillit till samhällsinstitutioner
är de som diskrimineras av dem. Denna diskriminering cementerar deras samhällspositioner
och gör att de hamnar i de lägre delarna av samhällshierarkin. Vice versa för de som har hög
tillit är de som generellt sett gynnas av samhällsinstitutionerna.
2.2.2 Social tillit
Social tillit kan ses som en form av mellanmänsklig tillit, det vill säga hur mycket personer
litar på sina medmänniskor i samhället de lever i. Det går att diskutera om social tillit är en
del av definitionen av socialt kapital. Putnam (2001:49) argumenterar att det inte är en del av
definitionen, men att det är sammanlänkat med social kapital och att det därmed kan ses som
ett alternativt sätt att mäta socialt kapital.
Forskning har visat att det finns skillnader mellan olika generationer, där speciellt yngre
generationer visar lägre social tillit än äldre människor (Rahn & Transue, 1998:548). I
Sverige visar siffror att den genomsnittliga sociala tilliten mellan olika åldergrupper har ökat
men där de yngre har en lägre tillit. Möjliga orsaker kan vara att yngre människor inte hunnit
etablera sig i vuxenlivet och medan man är ung är man mer osäker (Oskarsson & Rothstein,
2012:542). Därmed skulle det kunna bero på har man en känsla av att inte kunna etablera sig i
samhället kan det finns ett samband hur man betraktar sin subjektiva position i samhället.
Därmed att människor som av olika skäl inte kunna etablera sig fullt ut i samhället, kan ha ett
samband med att de befinna sig lägre ner i samhällshierarkin.
När det finns större ojämlikheter i resurserna i samhället kan det även leda till att människor
litar och bryr sig mindre om människor som är olika dem själva (Uslaner & Brown,
2005:888). Det vill säga, när förtroendet är svagt mellan människor är den sociala tilliten även
låg. Människor med låg social tillit oroar sig mera för framtiden, och är rädda att människor
vill utnyttja en och att de inte har kontroll över sin tillvaro (Uslaner, 2000:587). Att inte
kunna påverka sin tillvaro och riskera av att bli utnyttjad av andra människor är
föreställningar som har samband med dem som befinner lägre ner i samhället enligt både
6
Webers och Marx teorier om klass (Weber, 1987, se även Månson, 2003 jmf Marx, 1969, se
även Giddens, 1998).
2.2.3 Socialt nätverk
Relationer och nätverk mellan individer ligger inom begreppet socialt kapital. Granovetter
(1973:1351–1362) har en teori om starka och svaga länkar i sociala nätverk. Starka länkar är
de relationer som en individ har med exempelvis familj och nära vänner. De starkare länkarna
återfinns vanligen i mindre grupper och nätverk som är mer stängda. Motsatsen är de svaga
länkarna som ofta ligger utanför den närmaste kretsen. De karakteriseras i större omfattning
av svagare relationer mellan individer med olika bakgrunder och positioner i samhället. Det är
med hjälp av de svaga länkarna en individ kan få ny kunskap. På grund att de svaga länkarna
sitter på information som det egna nätverket inte har för att de rör sig i olika cirklar.
Granovetter definierar hur stark en länk är utifrån en kombination av andelen tid, den
känslomässiga intensiteten, graden av närhet och den ömsesidiga servicen som karaktäriserar
länken.
Man skulle kunna se svaga länkarna som en form av formellt nätverk och de starka länkarna
som ett informellt nätverk. De starka länkarna i nätverket skulle även kunna beskrivas med
begreppet bonding, där bonding syftar på de homogena sociala relationerna som är
framträdande för informella nätverk och som förstärker gruppen. Där motpolen är bridging
som syftar på skapa informationskanaler till andra nätverk som karaktäriseras mera av de
formella nätverken (Putnam, 2001:43).
Enligt Rothstein (2002:312) är det inte nog att mäta socialt kapital enbart kvantitativt i hur
många kontakter man har, utan det handlar även om kvalitén i kontakterna. Det handlar om att
man ska kunna lita på och ha förtroende för kontakterna och att de är trovärdiga. Han anser att
socialt kapital på den individuella nivån kan definieras som summan av antal kontakter
multiplicerat med kvaliteten av tillit i relationerna. Därmed går det inte enbart att se vilket
antal kontakter en person har. Burt (1992:181–182) tillägger att man även måste se vilka
individer som nätverket består av och vilka olika fördelar det nätverket kan. Dock kan det
finnas en svårighet i att kartlägga styrkan i olika nätverk. Då det är svårt att mäta hur väl
människor i nätverken känner varandra och vilken slags relation de har.
7
Det har även visat sig att de är de svaga länkarna som fyller en större funktion när det gäller
att hitta ett nytt arbete. Då det oftast är bekanta som ingår i de svaga länkarna, än närmare
vänner som upplyser med information om nya jobbmöjligheter som de starka länkarna inte
vet om (Granovetter, 1974).
Att ha ett nätverk man träffar regelbundet kan ge en form av socialt stöd, självförtroende och
en känsla av kontroll (Cohen & Syme, 1985:45, Brown & Harris, 1978:93). Känslan av
kontroll är bland annat vad Foucault (1982:791) menar är ett utmärkande drag för dem som
befinner sig högt upp i samhället.
8
3. Data och metod
3.1 Metod och datamaterial
Syftet kommer att besvaras med hjälp av kvantitativa metoder utifrån en deduktiv ansats. I
uppsatsen har hänsyn tagits till Vetenskapsrådets (2011) krav när det gäller forskningsetiska
principer. Då datamaterialet redan var insamlat sedan tidigare har granskning skett i
efterhand. Kraven handlar bland annat om att deltagarna ska vara är medvetna om vad det
innebär att delta och att det är helt frivilligt. Detta kan anses uppfyllt när man ser det följebrev
som skickats ut till respondenterna (ESS, 2012b). Även konfidentialitetskravet kan anses
uppfyllt, då det inte är möjligt att identifiera några av respondenterna i undersökningen.
Hypoteserna kommer att testas med hjälp av logistisk regressionsanalys där man testar
sambandet mellan ett antal oberoende variabler och en beroende dikotom variabel. Där
försöker man förutse det förväntande värdet för den beroende variabeln. Koefficienterna i
logistisk regressionsanalys kan vara komplexa och svårtolkade jämfört med linjärregressionsanalys och det är angeläget att vara medveten om det (Mood, 2010:73). Det är en
anledning till att oddskvoterna används i den här uppsatsen och enbart fokuserar på
sambandsriktningens existens I logistisk regressionsanalys måste även beroende variabeln
vara binär. Det kan innebära en risk av förlorad data när beroende variabeln subjektiv klass
transformeras om till en binär variabel. En fördel är däremot att man inte behöver ha
antagandet om att det finns ett linjärt samband, det kommer även med en omfattande
testprocedur som kan undvikas (Gujarati & Porter, 2004:624).
Utifrån syftet och det som förts fram ovan ses logistisk regressionsanalys som det mest
passande metodvalet. I redovisningen används oddskvoter, där en oddskvot som överstiger 1
signalerar ett positivt samband och en oddskvot under 1 ett negativt samband. Oddskvoten
visar den procentuella förändringen i oddset när en oberoende variabel förändras en enhet och
övriga variabler hålls konstanta (Kleinbaum et al, 2008:606-607).
I resultaten redovisas signifikansnivåer. Även log-likelihood-värdet samt pseudo R2
(Nagelkerke) redovisas. Pseudo R2 anger den procentuella förändringen av log-likelihoodvärdet i modellen jämfört med grundmodellen (modellen utan några oberoende variabler).
9
Pseudo R2 varierar mellan 0 och 1, där ett högre värde är bättre. Analyserna är gjorda med
statistikprogrammet IBM SPSS 22 (2011).
Datamaterialet kommer ifrån European Social Survey (ESS). ESS är en oberoende och helt
forskarstyrd undersökning som har genomförts i drygt 30 europeiska länder sedan 2002. Det
är en surveyundersökning som undersöker olika attityder och beteenden i europeiska länder
där vissa frågor är återkommande och de olika omgångarna har även olika teman med frågor.
Enkäten har besvarats med hjälp av muntliga intervjuer på svenska1.
Data i den här undersökningen kommer från den svenska delen 2012 2. Delen består av ett
slumpmässigt obundet urval på 3750 personer där de utvalda ska vara 15 år och äldre samt
bosatta i Sverige. Det var 1847 personer som svarade på undersökningen och urvalet hade en
svarsfrekvens på 52,44 % (ESS, 2012:a)3. I denna uppsats inkluderas endast respondenter
mellan 20 och 70 år, som svarat på samtliga variabler som används. Efter det kriteriet uppgår
antalet respondenter som används till 13164. Att ta bort internt bortfall i frågor ger fördelen att
samtliga analyser innehåller samma uppsättning respondenter. Detta minskar risken att
resultaten skiljer sig mellan olika analyser enbart på grund av att varierande personer ingår i
de olika urvalen som analyserna utgår ifrån.
3.2 Operationaliseringar av variabler
3.2.1 Beroende variabel
Subjektiv samhällsposition att befinna sig i det högre skiktet av samhället är den beroende
variabeln som mäts med hjälp av frågan “Det finns människor som i allmänhet befinner sig i
toppen av vårt samhälle och människor som i allmänhet befinner sig i botten. Var på den här
skalan skulle du placera dig själv nu för tiden?” Respondenterna har fått uppge på en 10gradig skala var de anser att de befinner sig, där ett högre värde innebär en högre självskattad
position.
Då syftet ligger på de som anser sig ligga i det övre skiktet har variabeln
dikotomiserats. I den omkodade variabeln hamnar respondenter som svarat mellan 8-10 i det
1
Intervjuerna genomfördes i samarbete med intervjuföretaget IPSOS Sverige.
2
Materialet finns fritt tillgängligt och kan laddas ner från deras hemsida http://www.europeansocialsurvey.org/
ESS Round 6: European Social Survey Round 6 Data (2012).
3
I beräkningen har svarsfrekvenser som haft ogiltiga adresser, personer som flyttat utomlands och avlidna
räknats bort.
4
På grund av ålderskriteriet försvinner 369 svar och även i hushållsinkomst är det 172 respondenter som inte
svarat. I de andra variablerna är det under 30 personer som inte svarat på frågan.
10
högre skiktet av samhället och får värdet 1 i beroende variabeln, och de respondenter som
uppgett ett svar mellan 1-7 får värde 0 i variabeln. Indelningen baseras på medelvärdet 6,47
och standardavikelsen som var 1,47. De respondenter som därmed har ett svar som ligger
mellan 8-10 har därmed en självbild som avviker ungefär en standardavvikelse från
medelvärdet. Vilket därmed avskiljer dem som grupp jämfört med övriga. Se appendix A:2
för fördelning antalet svarande i varje värde av skalan.
3.2.2 Oberoende variabler
Institutionell tillit är en indexvariabel som har skapats utifrån fyra olika frågor där
respondenter har fått svara med hjälp av en tiogradig skala från “Ingen tillit alls” till
“Fullständig tillit”5. Frågorna de har svarat på är tilliten till poliser, politiker, rättsväsendet
och tillit till landets parlament. En sammanslagning har först skett där de svarande kan ha fått
max 40 i tillit. För att förenkla analysen har totalsumman delats på 40, så att värdet ligger
mellan 0 och 1, där ett högre värde indikerar högre institutionell tillit
Social tillit är en indexvariabel som mäter vilken social tillit respondenten har till andra
människor. Den är skapad utifrån tre olika frågor6. Första frågan är “Skulle du säga att
människor för det mesta försöker vara hjälpsamma eller att de främst ser till sig själva?”7.
Andra frågan är “Tror du att de flesta människor skulle försöka utnyttja dig om de fick
chansen eller skulle de försöka vara ärliga och rättvisa?”8. Den sista frågan är “Skulle du säga
att man i allmänhet kan lita på de flesta människor eller att man inte kan vara nog försiktig när
man har att göra med andra människor?”9. Totalsumman som har varit möjlig att få var 30.
För att förenkla analysen har sedan summan delats med 30 för att få ett index som sträcker sig
mellan 0 och 1, där ett högre värde indikerar högre social tillit
Socialt nätverk mäts med frågan “Hur ofta umgås du med vänner, släktingar eller
arbetskamrater?” Respondenterna har fått välja mellan alternativen “Aldrig”, “Mindre en än
5
Har utfört ett Cronbach’s Alpha test som undersöker hur starkt korrelerade frågorna är med varandra. Fick ett
värde på 0,852, det kan betraktas som ett bra värde för att sammanställa ett index då en generell riktlinje är
att man ska ha ett värde över 0,7.
6 Frågorna hade ett Cronbach’s Alpha värde på 0,737 som kan anses acceptabelt för ett index.
7 Skalan går mellan 0 och 10, där 0 är “Människor ser främst till sig själva” och 10 är “Människor försöker för
det mesta vara hjälpsamma!”.
8
Skalan går mellan 0 till 10, där 0 är “De flesta människor skulle försöka utnyttja mig” och 10 är “De flesta
människor skulle försöka vara ärliga och rättvisa”.
9
Skalan går ifrån 0 till 10, där 0 är “Man kan inte vara nog försiktig” och 10 är “Man kan lita på de flesta
människor.
11
gång i månaden”, “Flera gånger i månaden”, “En gång i veckan”, “Flera gånger i veckan”,
samt “Varje dag”. För att underlätta analysen har en dummy variabel skapats. Respondenterna
som uppgett ”Flera gånger i veckan” och ”Varje dag” får värde ofta som tar värde 1 i
analysen. De resterande svarsalternativen hamnar i kategorin sällan/ibland och tar värdet 0.
3.2.3 Kontrollvariabler
Ålder är en kontinuerlig variabel och mäts i hela år, mellan 20-70 år.
Utbildningsnivå baseras på högsta avslutade utbildning. Indelningen är grundad på UNESCOs
utbildningsindelning ISCED 1997. Den har delats in i fyra kategorier; förgymnasial
utbildning, gymnasialutbildning, eftergymnasial utbildning ej högskolenivå och högskoleeller universitetsutbildning. I analysen är dessa inkluderande som dummyvariabler där
förgymnasial utbildning är referenskategorin.
Kön är en dummyvariabel som tar värdet 1 om respondenten är man och värdet 0 om
respondenten är kvinna.
Hushållsinkomst är en variabel på ordinalskala som anger nettomånadsinkomst i hushållet
med svenska kronor med tio olika kategorier, från “Upp till 11499” till “44 000 eller mer”10.
Inkluderar även bidrag i olika former och kapitalinkomster mm.
Sysselsättningsstatus är en dummyvariabel som tar värdet 1 om respondenten uppgett att
deras huvudsakliga status de senaste sju dagarna har varit förvärvsarbete11. Har man uppgett
något annat har de fått värdet 0.
Född utomlands är en dummyvariabel som tar värdet 1 om man inte är född i landet och
värdet 0 man är född i Sverige.
10
Samtliga kategorier är 1) Upp till 11499 2) 11500–13999 3) 14000–16999 4) 17000–19999 5) 20000–23999
6) 24000–27999 7) 28000- 31999 8) 32000–35999 9) 36000–43999 10) 44000 eller mer.
11
Svarsalternativet var ”Förvärvsarbete (eller för tillfället ledig/bortrest/på semester), (Anställd,
egenföretagare, arbetat i familjeföretaget)”.
12
4. Resultat och analys
Inledningsvis presenteras i detta avsnitt en beskrivning av datamaterialet för samtliga
variabler och därefter presenteras de logistiska regressionsanalyserna Först följer logistisk
regressionsanalys för sannolikheten att betrakta sin sociala status i det högre skiktet av
samhället utifrån socialt kapital i form av institutionell tillit. Sedan följer modeller utifrån
social tillit och slutligen socialt nätverk som oberoende variabel. I alla slutmodeller
kontrolleras även för kontrollvariabler.
I samtliga modeller har det kontrollerats för specifikationsfel som multikollinearitet 12 ,
interaktion och avvikande värden. I resultatdiagnostiken har inte hittas något som kan
betraktas snedvrida eller påverka resultaten i någon betydande utsträckning. Olika
uppsättningar av modeller har undersökts, men samtliga redovisas inte i denna uppsats, då
fokus ligger på modellerna som bäst utrycker sambandet.
4.1 Beskrivning av datamaterialet
I tabell 1 nedan kan man se att 21 procent av respondenterna har angett ett värde mellan 8-10
på den 10-gradiga skalan som gjort att de placerat sig i det högre skiktet av samhället. Medan
resterande 79 procent har uppgett på skalan att deras plats i samhället är mellan 1 och 7. I den
oberoende variabeln socialt nätverk där respondenterna uppger hur ofta de träffar sitt sociala
nätverk, ser vi att 60 procent av respondenter ofta umgås med sitt nätverk som kan bestå av
vänner, släktingar eller arbetskamrater. De resterande 40 procenten ligger i kategorin sällan
eller ibland.
Vidare framgår att den indexvariabel som mäter institutionell tillit, har respondenter som har
svarsvärdet 0 och det finns också de som har det högsta värdet i indexet som är 1.
Medelvärdet är 0,60 med en standardavvikelse på 0,18. Indexet för social tillit går mellan 0
och 1 men de observerade värdena återfinns endast mellan 0 och 0,75. Det vill säga, inga
respondenter har svarat högsta möjliga svarsalternativ på samtliga frågor som ingår i indexet.
Medelvärdet för social tillit ligger på 0,47 med en standardavvikelse på 0,12. Det vill säga,
social tillit har ett lägre medelvärde och även respondenter som i genomsnitt är närmare
12 De högsta VIF-värden som uppmättes var på utbildningsvariablerna som låg på 2,9. Dessa kan anses
acceptabla då de är under 10 (Kleinbaum et al, 2008:310). 13
medelvärdet jämfört med institutionell tillit som har ett högre medelvärde och större
spridning.
Bland kontrollvariablerna kan man se att urvalet består av 52 procent män och 48 procent
kvinnor. Medelåldern bland respondenterna ligger på 46,30 år med en standardavvikelse på
14,60 år. Den vanligaste utbildningsnivån är att man har en gymnasieutbildning där 39
procent av respondenterna återfinns. Sedan kommer högskole-eller universitetsutbildning med
38 procent. Förgymnasial utbildning där ofullständig grundskola eller grundskola ingår har 12
procent av respondenterna. Eftergymnasial utbildning som inte innefattar högskolenivå har
11,30 procent av urvalet. Där exempelvis yrkesutbildningar återfinns.
Tabell 1. Deskriptiv statistik av variabler (n=1316).
Variabel
Andel Min Max
Högre skiktet av samhället
0,21
0
1
Socialt nätverk
Sällan eller ibland
0,40 0 1
Ofta
0,60
0
1
Institutionell tillit (index)
0
1
Social tillit (index)
0
0,75
Kön
0,52 Män
Kvinnor
0,48 20 70
Ålder
Utbildningsnivå
Förgymnasial utbildning
0,12 Gymnasial utbildning
0,39 Eftergymnasial, ej högskolenivå
0,11
Högskole- eller universitetsutbildning
0,38
1 10
Hushållsinkomst (kategoriserad)
Har förvärvsarbetat senaste 7 dagarna
0,70
0
1
Född utomlands
0,12
0
1
*Standardavvikelse inom parantes
Medelvärde*
0,60 (0,18)
0,47 (0,12)
46,30 (14,60)
6,60 (2,80)
Vidare kan vi se att nettohushållsinkomsten är en kategorisk variabel har ett medelvärde på
6,60. Den sträcker sig mellan 10 olika inkomstkategorier, kategori sex är en inkomst mellan
24000–27999 kr och kategori sju är mellan 28000–31999 kr13. I urvalet har 70 procent
13
I appendix, Figur A:1 visas antalet svarande i respektive inkomstkategori
14
uppgett att de har förvärvsarbetat de senaste sju dagarna och kan anses som arbetande
personer i urvalet. På frågan om man är född i Sverige har 12 procent uppgett att de inte är
födda i Sverige.
Kontrollvariabel om man har förvärvsarbetat de senaste 7 dagarna kan brista en del i
reliabilitet då arbetslösa och studenter exempelvis kan hamna i samma kategori. När det
kontrolleras för inkomst kan det vara problematiskt att det är hushållsinkomst som räknas och
inte individuell inkomst. Även att hushållsinkomst är kategoriserad i olika nivåer. Det skulle
vara att föredra att den var i kvotskala. Dock ger den fortfarande signifikanta skillnader i
samtliga modeller, så kan anses att det inte påverkar analysen i någon större utsträckning, då
syftet inte är att predicera utan enbart undersöka sambandet. Född utomlands tar inte hänsyn
till var man är född, exempelvis kan det vara en stor skillnad mellan Norge och Irak. Den tar
inte hänsyn till hur länge man har bott i Sverige heller. Dock är det inte utlandsbakgrund som
är syftet i denna undersökning men som kontrollvariabel kan den brista en del i reliabilitet.
4.2 Institutionell tillit, resultat
I tabell 2 nedan redovisas fyra olika logistiska regressionsmodeller där beroende- variabeln är
att befinna sig i det högre skiktet av samhället och den oberoende variabeln är institutionell
tillit också konstanthållet för kontrollvariabler.
Den första modellen 1A är en regressionsmodell där det kontrolleras för indexvariabeln
institutionell tillit, där ett högre värde representerar högre institutionell tillit. Oddskvoten för
institutionell tillit är 6,436 vilket innebär att oddset för en person som har värde 1 i indexet i
institutionell tillit är 6,436 gånger större. Det innebär att oddset att tillhöra toppen i samhället
är 6,44 gånger (544 %) högre för de som rapporterat max institutionell tillit jämfört med de
som inte har någon som helst institutionell tillit. Institutionell tillit är även signifikant på 0,1
% nivån.
I modell 2A kontrolleras för kön och ålder. Kön är inte signifikant på någon rimlig nivå och
oddset är nära ett som kan tolkas som att kön inte har något samband med självbild att befinna
sig i det högre skiktet. Kontrolleras även för ålder som är en kontinuerlig variabel som
sträcker sig mellan 20 och 70 år. Där är oddskvoten 1,009. Varje enhet är beräknad som ett år,
så för varje enhets förändring i år ökar oddset för att respondenten ska anse sig tillhöra det
högre skiktet i samhället med 0,9 %.
15
Tabell 2. Samband mellan synen att befinna sig i högre skiktet av
samhället och institutionell tillit. (logistik regressionsanalys,
oddskvoter).
Modell 1A Modell 2A Modell 3A Modell 4A
Institutionell tillit
6,436*** 6,809*** 5,057*** 3,647**
Kontrollvariabler
Man
Ålder
Hushållsinkomst
Har arbete
Gymnasieutbildning
Eftergymnasial, ej högskolenivå
Högskole- eller universitetsutbildning
Född utomlands
Log-likelihood
Pseudo R2
*= p<0,05; **= p<0,01; ***= p<0,001
1320
0,024
1,102
1,009
1316
0,029
1,056
1,009
1,134***
1,156
1291
0,059
1,128
1,007
1,112***
1,071
0,784
1,197
1,534
0,883
1274
0,077
I nästkommande modell 3A kan noteras att oddset för institutionell tillit har sjunkit en aning
till 5,057 när det även kontrolleras för hushållsinkomst och om man förvärvsarbetar. En ökad
hushållshållinkomst har även ett statistiskt säkerhetsställt samband med en självbild
tillhörande det högre skiktet i samhället.
I den sista modellen 4A kontrolleras även för hushållsinkomst, arbetsstatus, högsta avklarade
utbildningsnivå och om man är född utomlands. Hushållsinkomst har en positiv sannolikhet
med en oddskvot på 1,117 och är signifikant på högsta nivån. Vidare värden är att
respondenter med högsta avklarade utbildning som gymnasium har ett lägre odds än de som
enbart
har
förgymnasial
utbildning
som
högsta
avklarade.
Högskole-eller
universitetsutbildning har en högre oddskvot på 1,543. Eftergymnasial utbildning som ej var
högskolenivå hade även positivt samband jämfört med förgymnasial utbildning Det sista det
kontrolleras för är om man är född utomlands som har en oddskvot på 0,874. Det visar på ett
negativt samband jämfört med en som är född i Sverige. Dock är det enbart effekten av
hushållsinkomst som är statistisk säkerhetsställd bland kontrollvariablerna. Den oberoende
variabeln som mäter institutionell tillit har liknande värden men har minskat till 3,867.
Variabeln är nu signifikant på 1 % nivån och hushållsinkomst, men även utbildning och/eller
födelseland (Sverige eller annat land), har sannolikt tagit över en del av förklaringsvärdet.
16
I både modell 3A och 4A minskar institutionell tillit vilket tyder på att kontrollvariablerna
samvarierar med institutionell tillit och självbilden som tillhör det högre skiktet. Det tyder på
att en högre hushållsinkomst sammanfaller med såväl en högre institutionell tillit som en mer
förekommande uppfattning som tillhörande det översta skiktet i samhällshierarkin. I och med
att oddskvoten för institutionell tillit sjunker mellan modell 3A och 4A tycks även utbildning
och/eller födelseland samvariera med såväl institutionell tillit som huruvida man ser sig som
tillhörande samhällets toppskikt eller ej.
I den sista modellen har pseudo R2 mer än dubblerats jämfört med första modellen som hade
ett värde på 0,024 till den sista modellen som har ett värde på 0,077. Det innebär att
kontrollvariablerna
har
ett
relativt
stort
förklaringsvärde.
Där
verkar
det
vara
hushållsinkomsten som har det största förklaringsvärdet av kontrollvariablerna. Loglikelihood värdet för den sista modellen har även det lägsta värdet och kan därmed anses ha
störst förklaringsvärde som modell.
4.3 Social tillit, resultat
I tabell 3 nedan undersöks sambandet mellan att betrakta sig själv i det högre skiktet av
samhället och social tillit. I den första regressionsmodellen har social tillit en positiv oddskvot
på 16,986. Vilket innebär att den som har maxvärdet i indexet för social tillit har ett odds som
är 698 % större än de som har värde noll i social tillit att befinna sig i det högre skiktet i
samhället. Oddskvoten visar därmed oddsskillnaden mellan den teoretiskt högsta möjliga och
den lägsta möjliga sociala tilliten. Det är värt att ha i åtanke att 0,75 var det högsta uppmätta
värdet i urvalet. Värdet är även signifikant på 0,1 % nivån och visar på ett starkt signifikant
samband.
I de resterande modellerna konstanthålls även för kontrollvariablerna. I modell 2B sjunker
oddskvoten för social tillit endast marginellt och det verkar inte som kontrollvariablerna har
någon större förklarande kraft. De är även icke-signifikanta. I modell 3B sjunker oddskvoten
för socialt tillit till 9,125 och det verkar främst vara hushållsinkomst som förklarar
minskningen. I och med att oddskvoten sjunker tycks hushållsinkomst, kön, ålder och
arbetsstatus samvariera med såväl social tillit som huruvida man ser sig som tillhörande
samhällets toppskick eller ej.
17
Tabell 3. Samband mellan synen att befinna sig i högre skiktet av
samhället och social tillit (logistik regressionsanalys,
oddskvoter).
Modell 1B
Modell 2B
Modell 3B
Modell 4B
Social tillit
16,986***
16,187***
9,125***
6,077**
Kontrollvariabler
Man
1,151
1,100
1,170
Ålder
1,004
1,005
1,004
Hushållsinkomst
1,132***
1,109***
Har arbete
1,141
1,058
Gymnasieutbildning
0,785
Eftergymnasial, ej högskolenivå
1,187
Högskole- eller universitetsutbildning
1,580
Född utomlands
0,930
Log-likelihood
1320
1318
1294
1276
Pseudo R2
0,025
0,027
0,056
0,076
*= p<0,05; **= p<0,01; ***= p<0,001
I den slutgiltiga modellen går det att se att oddskvoten för social tillit sjunker en aning till
6,419. Dock är den fortfarande signifikant på en 1 % nivå. Bland kontrollvariablerna är det
enbart hushållsinkomst som har en signifikansnivå på 0,1 % och visar på ett positivt samband
med en oddskvot på 1,115. Andra utmärkande variabler är även högskole- eller
universitetsutbildning som högsta utbildning. De har en positiv oddskvot på 1,580 jämfört
med referenskategorin förgymnasialutbildning. Den oddskvoten är dock inte signifikant på en
rimlig nivå.
Sammanfattningsvis åskådliggör resultatet att social tillit har ett signifikant samband med en
självbild tillhörande det högre skiktet i samhället. Men också hushållsinkomst har ett
statistiskt säkerhetställt samband. När det kontrolleras för kontrollvariablerna sjunker
oddskvoten för social tillit som tyder på att även kontrollvariablerna samvarierar med den
beroende variabeln och social tillit.
18
4.4 Socialt nätverk, resultat
I tabell 4 nedan undersöks sambandet mellan att befinna sig i det högre skiktet av samhället
och socialt nätverk. Det går att se i regressionsmodellen 1C att träffar man sitt sociala nätverk
ofta, har det ett svagt positivt samband med en oddskvot på 1,181. Värdet är inte signifikant
på någon rimlig nivå. Pseudo R2 är även lågt med ett värde på 0,002.
När det konstanthålls för kön och ålder i modell 2C män en positiv oddskvot jämfört med
kvinnor på 1,133. Den kontinuerliga variabeln ålder har en oddskvot på 1,008, så för varje
enhet i år ökar oddset för att respondenten ska ha en självbild som tillhör det högre skiktet i
samhället med 0,8 % konstanthållet för övriga variabler. Den har ett p-värde på 0,078 och är
därmed signifikant på en 10 % signifikansnivå, men inte på en 5 % signifikansnivå.
Oddskvoten för socialt nätverk har även ökat en aning till 1,240 och p-värdet hade ökat till
0,133.
Tabell 4. Samband mellan synen att befinna sig i högre skiktet av
samhället och Socialt nätverk (logistik regressionsanalys,
oddskvoter).
Modell 1C
Modell 2C
Modell 3C
Modell 4C
Socialt nätverk
1,181
1,240
1,260
1,241
Kontrollvariabler
Man
1,133
1,079
1,163
Ålder
1,008
Hushållsinkomst
Har arbete
Gymnasieutbildning
Eftergymnasial, ej högskolenivå
Högskole- eller universitetsutbildning
Född utomlands
Log-likelihood
1340
Pseudo R2
0,002
*= p<0,05; **= p<0,01; ***= p<0,001
1,008
1,007
1,150***
1,122***
1,174
1,071
1336
1303
0,904
0,006
0,045
0,070
0,816
1,249
1,735*
1281
19
I modell 3C ovan kontrolleras även för hushållsinkomst och om man har arbete. Socialt
nätverk har likartade värden som tidigare. Hushållsinkomst har en oddskvot på 1,150 och kan
liksom tidigare tolkas som att respondenter med en högre hushållsinkomst har en ökad
sannolikhet att anse sig befinna sig i det högre skiktet av samhället. Variabeln är även
signifikant på en 0,01 signifikansnivå. Arbete har en oddskvot på 1,174 och indikerar ett
positiv samband med beroende variabeln, dock är det inte statistiskt säkerhetsställt.
I den slutgiltiga modellen 4C konstanthålls det även för högsta avklarade utbildning och om
man är född utomlands. Den oberoende variabeln socialt nätverk har fortfarande samma
positiva riktning och oddskvoten ligger nu på 1,240 jämfört med den bivariata modellen som
låg på 1,181. Socialt nätverk är dock inte statistiskt säkerhetsställt och resultatet går därmed
inte att generalisera till populationen. Bland högsta avklarade utbildning urskiljer sig de som
har högskole-eller universitetsutbildning med en oddskvot på 1,735 jämfört med
referenskategorin förgymnasialutbildning. Det värdet är även statistiskt säkerhetsställt på en 5
% signifikansnivå.
Sammanfattningsvis går det att se att oddskvoten för socialt nätverk ligger på nästan samma
värde i samtliga fyra modeller. Detta tyder på att kontrollvariablerna inte samvarierar med
socialt nätverk och att betrakta sig tillhörande samhällets toppskick eller ej. Slutsatserna som
går att dra ytterligare är att socialt nätverk inte har ett statistiskt säkerhetställd samband med
en självbild tillhörande det högre skiktet. Det är enbart hushållsinkomst och högskole-eller
universitetsutbildning som har ett statistiskt säkerhetställt samband med en självbild
tillhörande det högre skiktet som går att generalisera till populationen.
20
5. Diskussion
Syftet med denna studie var att undersöka vilket samband det sociala kapitalet i form av tillit
och socialt nätverk kan ha med en självbild i det högre skiktet i samhället. Tillit var
klassificerat i institutionell och social tillit. Tillgången till socialt nätverk definierades i hur
ofta man umgicks med sitt nätverk bestående av vänner, släktingar eller arbetskamrater.
Den första hypotesen utgick från att människor som har högre tillit till institutioner också har
en större tendens att betrakta sig själva som tillhörande det högre skiktet i samhället. De
empiriska resultaten som har redovisats i tabell 2 stödjer hypotesen och visar på ett
signifikant samband som är positivt. Det vill säga, en människa som uppfattar sin position i
samhället som att den ligger i det högre skiktet har en positiv sannolikhet att ha högre tillit till
samhällsinstitutioner. Samhällsinstitutionerna i det här sammanhanget är definierade som
polisen, politiker, riksdagen och rättsväsendet. De här samhällsinstitutionerna kan betraktas
som några av de grundläggande i ett demokratiskt samhälle.
Resultaten ligger i linje med tidigare forskning att människor som befinner sig högre upp
samhället har högre tillit till samhällsinstitutioner för att de känner att de kan vara med och
påverka (Neilson & Paxton, 2010:9). Även de som uppfattar sin subjektiva samhällsposition
som högt upp i samhället kan vara de som drar flest fördelar av hur samhället är utformat
(Sidanius & Pratto, 2012:128). Det kan det en anledning varför de har större tillit till
institutioner. Det kan diskuteras om en anledning är att ju mera man känner sig diskriminerad
av samhällsinstitutioner desto mindre tillit hyser man till dem.
Den andra hypotesen handlade om att människor med en självbild i det högre skiktet av
samhället har ett positivt samband med social tillit. Resultaten i tabell 3 stödjer denna hypotes
och visar på en ökad sannolikhet att människor som har en högre social tillit även anser att de
befinner i det högre skiktet av samhället. Detta ligger i linje med tidigare forskning om ett
samband mellan människor som har låg tillit till andra människor befinner sig lägre i
samhället (Uslaner, 2000:587). Det är eventuellt möjligt att de människor som har lägre social
tillit bor i mer socialt utsatta områden där det råder högre kriminalitet. Där kan det finnas en
större risk att ha mindre tillit till sina medmänniskor, då man vet att vissa människor inte är
att lita på. Bor man däremot i ett säkrare område med högre inkomster och lägre kriminalitet
kan det möjligtvis leda till att man vågar lita mera på sina medmänniskor och känner inte
21
samma risk att bli utnyttjad. Det är enbart spekulationer där det skulle behövas ytterligare
forskning för att ta reda på mer om mekanismerna bakom sambandet.
Det skulle kunna förekomma en relation mellan social tillit och institutionell tillit. Då grupper
som diskrimineras av samhällsinstitutioner gör att de hamnar i en bostadssegregation där de
råder högre arbetslöshet och högre kriminalitet (Sidanius & Pratto, 2012:127–128). Detta
skulle möjligtvis kunna resultera i att om man bor i ett mer utsatt område att det påverkar ens
tillit till andra människor negativt samtidigt som man uppfattar sin plats i samhället som låg
då man bor i ett mera utsatt område. Rothstein (2011:69) har fört liknande resonemang där
han jämför länder med varandra. Där länder som präglas av låg levnadsstandard och hög
korruption även har invånare som har låg tillit till institutioner och därmed lägre socialt
kapital. Dock är det av viktigt att skilja på social tillit som riktar sig mot andra människor,
och institutionell tillit som riktar sig till samhällsinstitutioner (Neilson & Paxton, 2010:9).
Därför har det undersökts som två olika fenomenen i föreliggande uppsats.
Den tredje och sista hypotesen var att socialt kapital i form av socialt nätverk är relaterat till
en självbild tillhörande det högre skiktet. Denna hypotes stöds inte då inga signifikanta
samband mellan socialt nätverk och att ha en självbild tillhörande det övre skiktet av
samhället kan återfinnas i resultatet. Möjliga skäl varför hypotesen inte stämmer kan vara att
det är de starka länkarna som den här variabeln mäter, men att det egentligen är de svaga
länkarna som skulle kunnat ha ett samband. Där de starka länkarna i större utsträckning
består av närmare vänner och familj. Även om man anser sig befinna sig långt ner i
samhällshierarkin kan man fortfarande träffa sitt nätverk ofta, samma sätt om man befinner
sig högt upp i samhället.
En betydelsefull del är vilka nätverket består av, för att de ska kunna ge fördelar som påverkar
samhällspositionen (Burt, 1992:181–182). Vilken grad av tillit man har till sitt nätverk som
tidigare visat sig ha en påverkan på socialt kapital framkommer inte (Rothstein, 2005). Det
skulle även kunna vara en orsak varför socialt nätverk inte uppvisar något signifikant
samband i föreliggande uppsats. Mellan hushållsinkomst finns ett signifikant samband som
även i tidigare modeller visat sig ha en relevans för känslan att befinna sig högt upp i
samhället.
22
Det skulle kunna spekuleras i att det finns samband i hur många människor man når ut till i
sitt nätverk, att man ser mer till det kvantitativa i antal personer man har tillgång till. Jämfört
med det kvalitativa som kvalitén på relationen. Det skulle behövas ytterligare forskning då det
här inte fanns tillgång till dessa data i det här urvalet. Hur socialt nätverk mäts i uppsatsen
kan brista i validitet och reliabilitet. Variabeln tar enbart hänsyn till om man träffar någon
fysiskt och inte exempelvis om man umgås via internet eller över telefon. Frågan som ligger
till grund för variabeln är relativit öppet ställd där det även inkluderas hur ofta man umgås
med arbetskamrater. Det skulle finnas en risk att respondenter även inkluderas om de umgås
med arbetskamrater på arbetet. Variabeln skulle möjligtvis blivit bättre om det görs en
skiljelinje mellan att umgås på arbetstid eller fritid.
I samtliga modeller som undersöks hade kontrollvariabeln hushållsinkomst ett positivt
signifikant samband med den subjektiva känslan att befinna sig i det högre skiktet av
samhället. Med hjälp av ekonomiskt kapital kan det möjliggöra att man kan bosätta sig i
områden där det råder högre social tillit. Det ligger även i linje med Lins (2001) teori om att
det går att investera i socialt kapital för att förbättra sina möjligheter att uppnå
eftersträvansvärda mål. Det vill säga, väljer man att flytta till ett område där det råder högre
social tillit bland dem som bor där, kan det även genera socialt kapital till en själv. Det anger
även Bourdieu (1986) som fört fram att ekonomiskt kapital som hushållsinkomst kan vara
grunden till även socialt kapital. Möjliga skäl kan vara att människor kopplar samman högre
inkomst med att befinna sig högre upp i samhället. Det skulle kunna reflekteras att de finns ett
samband med högre hushållsinkomst och högstatusjobb (exempelvis läkare, advokat, etc.).
Det vill säga, har man ett högstatusjobb har man även känsla av att tillhöra det övre
samhällsskiktet. Har man ett högstatusjobb har man högre lön och genom det finns det ett
samband med en självbild tillhörande det högre skiktet. Det skulle behövars ytterligare
forskning för att reda ut vilken betydelse yrkesstatusen har för självbilden var man befinner i
samhällshierarkin. Då denna uppsats inte behandlar yrken och vilka olika status de kan tänkas
inneha.
Det finns begränsningar med vissa av de variablerna hur formuleringarna är konstruerade. Det
är en av nackdelarna med ett redan insamlat material. Det skulle man kunna se som den
största nackdelen i föreliggande studie att det inte gick att anpassa syftet helt i linje med
variablerna. När det gäller den beroende variabeln att människor har skilda syn på vad som
gör att man har en självbild i det övre skiktet. När det gäller de frågorna som har skalor som
alternativ kan det alltid finnas skilda uppfattningar hos respondenterna i hur man uppfattar
23
svarskalan hur subjektiv samhällsposition mäts. Där finns det kritik sedan tidigare att
människor i stor utsträckning jämför sig med objektiva indikatorer och det påverkar hur de
placerar in själv själva (Center, 1949:25). Men då syftet är att man försöker fånga det
subjektiva är det fortfarande en variabel som har validitet men som kan brista en del i
reliabiliteten. En annan svaghet med studien att den enbart undersöker sambandet, det vill
säga inte ser till den kausala kedjan. Exempelvis är det inte möjligt att dra slutsatsen att en
person befinner sig högt upp i den subjektiva samhällshierarkin på grund av att den har högt
tillit till institutioner. Motsvarande resonemang gäller social tillit. Det är möjligt att den
kausala riktningen är motsatt.
Denna uppsats använder sig av ett datamaterial från 2012. Det innebär begränsningar att
enbart att använda sig av ett stickprov från en tidpunkt. Under en 3-års period kan det inträffa
händelser i samhället som influerar hur respondenter svarar på frågor och konsekvenserna blir
då att resultaten kan brista en del i aktualitet. Det hade varit intressant att göra studier från
olika år i Sverige, se exempelvis om den subjektiva sociala statusen förändrats mellan åren
och om socialt kapital även tidigare haft betydelse.
En möjlig begränsning att ha i beaktande när det gäller urvalet, är vilka respondenter som har
valt att svara på ESS surveyenkät. Som tidigare nämnts var svarsfrekvensen 52,44 % (ESS
2012a). Det finns en risk att de som ingår i studien skiljer sig systematiskt från de som inte
har svarat. Speciellt gäller det frågorna som rör tillit till institutioner i samhället. En möjlighet
är att de människor som har låg tillit till institutioner kan hysa större skepsis inför
undersökningar och samhället i stort och därmed vara svårare att nå för svar.
När man granskar urvalet ytterligare verkar det finnas en viss överrepresenation av
respondenter som har minst en högskole- eller universitetutbildning. I urvalet har 38 %
uppgett att de har den utbildningsnivån jämför man siffror från SCB (2014:12) har en
fjärdedel av svenskarna den utbildningsnivån. Även gymnasieutbildning som högsta är 39 % i
urvalet och från SCB (ibid) är det minst en tredjedel av respondenterna som har det som
högsta. Ser man även till hushållsinkomsten spridning i urvalet ser man att den inte är
symmetrisk kring mitten, istället ligger många respondenter i de högre nivåerna (Se appendix
figur A:1). Det kan tyda på att urvalet har en viss överrepresentation av höginkomsttagare
och högre utbildade. Kan vara en anledning att det finnas skäl att vara försiktig när det gäller
resultaten och slutsatserna i uppsatsen,
24
En av styrkorna med den här uppsatsen är främst datamaterialet som används. Det har
tillräckligt antal oberoende respondenter som alla är slumpmässigt utvalda. Därmed uppfylls
teorin om centrala gränsvärdesstatsen och att det är möjligt att göra antagandet att
datamaterialet följer en normalfördelning. Med hjälp av normalfördelningen är det möjligt dra
slutsatser om populationen utifrån stickprovet som uppsatsen bygger på (Dahmström,
2011:352).
Socialt kapital och klassperspektiv är områden som det har skrivits mycket om de senaste
åren. Det är aktuella ämnen som går att koppla till samhället ur olika vinklar och som
förmodligen har framtiden för sig. Angående vidare forskning hade det varit intressant att ta
reda på vilka konsekvenser olika grader av tillit kan ha för samhället då man ser att det har ett
samband med samhällsposition.
Även möjligt att göra jämförande studier mellan länder på liknande tema då ESS har samlat in
datamaterial från ett antal andra europeiska länder. Hur skiljer sig det sociala kapitalet inom
europeiska unionen och vilka konsekvenser kan det ha. Då det skiljer sig i den ekonomiska
levnadsnivån inom unionen. Eventuellt skulle det vara möjligt att undersöka den subjektiva
känslan av samhällsposition inom unionen och inte enbart i Sverige
Sammanfattningsvis visar föreliggande uppsats att socialt kapital i form av institutionell och
social tillit har ett signifikant positivt samband med den subjektiva samhällspositionen att
befinna sig i det högre skiktet av samhället. Resultaten i uppsatsen visar även att socialt
kapital i form av hur ofta man träffar sitt sociala nätverk inte har något signifikant samband
med den subjektiva känslan att befinna sig i det övre skiktet av samhället. Kontrollvariabeln
hushållshållsinkomst har också ett positivt samband med en självbild tillhörande det högre
skiktet i samhället.
25
6. Referenser
Adler, N.E., Boyce, T., Chesney, M.A., Cohen, S., Folkman, S., Kahn, R.L. & Syme, S.L.
(1994). Socioeconomic status and health: the challenge of the gradient. American
Psychologist , Vol. 49, No.1 , s. 15–24.
Bihagen, E & Nermo, M. (2012). Social stratifiering och social klass, s. 28-45 i Rostila, M &
Toivanen, S. (red.). Den orättvisa hälsan. Stockholm: Liber förlag.
Bourdieu, P. (1983/1986). The Forms of Capital, s. 241–258 i Richardson J. G (red).
Handbook of Theory and Research for the Sociology of Education. Westport, CT: Greenwood
Press.
Brown, G. W., & Harris, T. (1978). Social origins of depression. London: Tavistock.
Burt, R. (1992). Structural Holes: The Social Structure of Competition. Cambridge, MA:
Harvard University Press.
Center, R. (1949). The psychology of Social Classes, A study of Class Consciousness.
Princeton: Princeton University press.
Cohen, S. & Syme, S.L. (1985). Social support and health. Orlando: Academic Press.
Coleman, J.S. (1994). Foundations of Social Theory. Cambridge, Massachusetts: The
Belknap Press of Harvard University Press.
Dahmström, K. (2011). Från datainsamling till rapport. Lund: Studentlitteratur AB. 5:e
upplagan.
European Social Survey (ESS). (2012a). ESS 6 - Documentation report, Norwegian Social
Science Data Services. Nedladdad 2015-05-08 från ESS hemsida,
http://www.europeansocialsurvey.org/docs/round6/survey/ESS6_data_documentation_report_
e02_1.pdf
26
European Social Survey (ESS). (2012b). ESS6 letters to respondents SE. Nedladdad 2015-0507 från ESS hemsida,
http://www.europeansocialsurvey.org/docs/round6/fieldwork/sweden/ESS6_letters_to_respon
dents_SE.pdf
Foucault, M. (1982). The subject and power. Critical Inquiry, Vol. 8, No. 4, s.777-795.
Giddens, A. (1998). Sociologi. Lund: Studentlitteratur.
Goldman, N., Cornman, J.C. & Chang, M. (2006). Measuring subjective social status: A case
study of older Taiwanese. J. Journal of cross-cultural gerontology, Vol.21, No. 1-2, s.71-89.
Nedladdad 2015-05-07 från https://opr.princeton.edu/papers/opr0502.pdf
Granovetter, M. S. (1973). The Strength of Weak Ties. American Journal of Sociology,
Vol.78, No.6, s. 1360-1380.
Granovetter, M.S. (1974). Getting a Job: A Study of Contacts and Careers. Cambridge, Mass:
Harvard University Press.
Gujarati, D.N. & Porter C.D. (2009) Basic econometrics. New York: McGraw-Hill. 4:e
upplagan.
Kleinbaum, D.G., Kupper, L. L., Nizam, A., Muller, K.E. (2008). Applied Regression
Analysis and Other Multivariable Methods. Belmont: Brooks/Cole. 4:e upplagan.
Lin, N. (2001). Social Capital: A Theory of Social Structure and Action. New York:
Cambridge University Press.
Marx, K. (1969) Kapitalet. Första boken. Uddevalla: Bo Cavefors Bokförlag.
Mood, C. (2010). Logistic regression: Why we cannot do what we think we can do and what
we can do about it. European Sociological Review, Vol. 26, No.1,s. 67-82.
27
Månson, P. (2007). Max Weber, s.105-130 i Andersen, H. & Kaspersen, L. B. (red.). Klassisk
och modern samhällsteori. Lund: Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin (2015). Tillit. Nedladdad 2015-05-08 från Nationalencyklopedins
hemsida, http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/tillit
Neilson, L. & Paxton, P. (2010). Social Capital and Political Consumerism: A Multilevel
Analysis. Social Problems, Vol. 57, No. 1, s. 5-24.
Oskarsson, M. & Rothstein, B. (2012). Den sociala tilliten håller vi på att tappa de unga,
s.539-544 i Bergström, A, Weibull, L & Oskarsson, H. (Red). I Framtiden skugga. Göteborg:
SOM-institutet, Göteborgs universitet.
Portes, A. (1998). Social capital: Its Origins and Applications in Modern Sociology. Annual
Review of Sociology, Vol.24, s. 1-24.
Putnam, R.D. (2001). Social capital: Measurement and consequences. Isuma Canadian
Journal of Policy Research. Vol. 2, No.1, s. 41-51.
Rahn, W.M. & Transue, J.E. (1998). Social trust and Value change: The decline of social
capital in American youth, 1976-1995. Political Psychology, Vol.19, No.3, s. 545-563.
Rothstein, B. (2002). Socialt kapital – ett genombrott for en ny samhällsvetenskaplig teori,
s.309-315 i Holmberg, S. & Weibull, L. (red.). I Det våras för politiken. Göteborg: SOMinstitutet, Göteborgs universitet.
Rothstein, B. (2011). Social tillit, lycka, korruption och välfärdsstat, s.65-84 i Holmberg, S.,
Weibull, L. & Oscarsson, H. (red). I Lycksalighetens ö. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs
universitet.
28
Sanchón-Macias, M.W. et al (2013). Relationship between subjective social status and
perceived health among Latin American immigrant women. Revista Latino-Americana de
Enfermagem, Vol.21, No.6, s. 1353-1359. Nedladdad 2015-05-07 från
http://www.scielo.br/pdf/rlae/v21n6/0104-1169-rlae-21-06-01353.pdf
Sidanius, J & Pratto, F. (2012). Social Dominance: An Intergroup Theory of Social Hierarchy
and Oppression. Cambridge:Cambridge University Press.
SOM-institutet (2014). Riksdagen: förtroende och kontakt, rapportserie: 2014:13. Nedladdad
2015-05-08 från SOM-institutet hemsida,
http://som.gu.se/digitalAssets/1488/1488795_riksdagen---f--rtroende-och-kontakt.pdf
Statistiska centralbyrån (SCB). (1984). MIS 1982:4. Socioekonomisk indelning (SEI).
Nedladdad 2015-05-11 från SCB hemsida,
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/OV9999_1982A01_BR_X11%c3%96P8204.pdf
Statistiska centralbyrån (SCB). (2012). Levnadsstandard i Europa. Nedladdad 2015-05-08
från SCB hemsida,
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0101_2012A01_BR_LE124BR1201.pdf
Statistiska centralbyrån (SCB). (2014). Utbildningsstatistisk årsbok 2015. Nedladdad 201505-21 från SCB hemsida,
http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/UF0524_2014A01_BR_UF01BR1401.pdf
Tsai, W. & Ghoshal, S. (1998). Social Capital and Value Creation: The Role of Intrafirm
Networks. Academy of Management Journal, Vol. 41, No.4, s. 464-476.
UNESCO (1997) ISCED 1997, International Standard Classification of Education.
Nedladdad från UNESCOS hemsida,
http://www.unesco.org/education/information/nfsunesco/doc/isced_1997.htm
29
Uslaner E.M. (2000). Producing and consuming trust. Political Science Quarterly, Vol.115,
No.4, s.569–590.
Uslaner, E. M. & Brown, M. (2005). Inequality, Trust, and Civic Engagement. American.
Politics Research, Vol. 33, No. 6, s. 868-894.
Weber, M. (1987). Ekonomi och samhälle, Förståelsesociologins grunder 3. (Lundquist, A. &
Retzlaff, J. övers.) Lund: Argos.
Elektroniska källor:
Adler, A. & Stewart, J. (2007). The MacArthur Scale of Subjective Social Status, psychosocial
notebook. Nedladdad från University of Californias, San Francisco hemsida,
http://www.macses.ucsf.edu/research/psychosocial/subjective.php
IBM SPSS Statistics för Windows (Version:22.0) (2013) [Datorprogram] NY: IBM Corp.
Tillgängligt på internet: http://www-01.ibm.com/software/se/analytics/spss/
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011.
Nedladdad 2015-05-07 från Vetenskapsrådets hemsida,
https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
30
7. Appendix
Figur A:1 Procentfördelning per hushållsinkomstkategori
(n=1316).
20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Samtliga kategorier är i svenska kronor 1) Upp till 11499 2) 11500–13999 3) 14000–16999 4)
17000–19999 5) 20000–23999 6) 24000–27999 7) 28000- 31999 8) 32000–35999 9) 36000–
43999 10) 44000 eller mer.
Figur A:2. Procentfördelning efter subjektiv samhällsposition i
samhället (n=1316).
35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 -­‐ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Skalan går från 1 (Botten av samhället) till 10 (Toppen av samhället).
31