GESTALTNINGSPROGRAM
GESTALTNINGSPROGRAM UTSIKTSBERGET, SKAFTÖ - FISKEBÄCK 1:6 m.fl. LYSEKIL SKAFTÖBO AB 2015-04-23 1 INNEHÅLL Bakgrund Platsen Landskapsanalys Vision & övergripande gestaltningsidé Bebyggelsestruktur Trafikinfrastruktur Bostaden Mark- och landskapsbehandling Delområden Gemensamt Illustrationsplan 3 4 5 6 8 12 14 18 20 21 22 Utsikt från toppen av berget Medverkande: Exark Arkitekter Arkitekterna Krook & Tjäder. 2 BAKGRUND Detta gestaltningsprogram utgör en bilaga till detaljplan för Utsiktsberget, Skaftö - Fiskebäck 1:6 m.fl. Planförslaget är framtaget av Exark Arkitekter och Arkitekterna Krook & Tjäder. Skriften avser att förklara och förtydliga intentionerna med projektet och inspirera och lyfta fram vissa avgörande värden som definierats i skissprocessen. Gestaltningsprogrammet gäller för hela planområdet, såväl allmän plats som kvartersmark, dock ej befintliga fastigheter. Planförslaget innehåller ca 140-145 nya bostäder, med en blandning av friliggande enfamiljshus, parhus, grupphus, radhus och lägenheter i flerbostadshus. Inom planområdet föreslås även en mötesplats samt område för närrekreation. Den nya bebyggelsen ska fogas till den befintliga med respekt för tradition och kulturarv med hänsyn till riksintresset för kulturmiljön. Huvuddelen av den nya bebyggelsen ska samtidigt vara historiskt avläsbar och ges ett uttryck som speglar vår tid. Undantaget från detta förhållningssätt Vy mot Utsiktsberget från ängarna i nordväst av föreslagen bebyggelse är den del av bebyggelsen som vätter mot det befintliga Fiskebäckskil vilken tydligt ska anknyta till den traditionella bebyggelsen. En allmän parkering för såväl åretruntboende som besökande i Fiskebäckskil inrättas inom planområdet. 3 PLATSEN ETT BERG MED UTSIKT - EN TILLGÅNG FÖR ALLA Strax söder om det gamla samhället ligger det aktuella planområdet. En till största delen orörd bergshöjd, här benämt Utsiktsberget. När man befinner sig uppe på berget är utsikten oftast hänförande, oavsett mot vilket väderstreck man vänder sig. Till området hör även en mindre del ängsmark norr om berget. De befintliga utsiktspunkterna är viktiga att värna vid en exploatering av området. Stora naturområden bevaras för att behålla bergets unika värden. Dessa är åtkomliga för allmänheten. Stigar och gångvägar ska varsamt inpassas i naturen. 4 UTSIKTSPUNKT VÄSTER NATUROMRÅDE UTSIKTSPUNKT SÖDER NATUROMRÅDE UTSIKTSPUNKT TOPPEN LANDSKAPSANALYS ATT SPELA MED (INTE EMOT) BERGET Utsiktsbergets topografi är mycket varierad där allt ifrån branta sluttningar till flacka platåer återfinns i samtliga väderstreck. Berget kan sägas ha en typisk Bohusländsk karaktär med stora ytor av råberg i dagen. Detta kompletteras med både barr- och lövträd samt lägre buskar såsom ljung. NorraLåglandet Planområdet kan förenklat delas in i två topografiska områden: Låglandet och Berget. Låglandet har en tydlig kontakt med det befintliga samhället och dess topografi. Berget med dess fantastiska vyer präglas starkt av närheten till havet, vädret och vinden som alltid är påtagligt närvarande här. Förslaget är tänkt att ta till vara, värna och framhäva de unika natur- och landskapsvärden som berget erbjuder. Som exempel kan nämnas de tre större dammarna med sina närmiljöer samt utsiktsplatserna på bergets högpunkter. VästraLåglandet UTSIKTSBERGET ÖstraBerget VästraBerget Utsiktsberget Dessa åtgärder är tänkta att underlätta för den nya bebyggelsen på Utsiktsberget att kunna växa ihop med det befintliga samhället. Att skapa en helhet. Utsikten Hällmarken 5 VISION & ÖVERGRIPANDE GESTALTNINGSIDÉ ATT ANGÖRA ETT BERG Visionen är att skapa det goda boendet på Utsiktsberget, med Bohuslänska förtecken och att berget även forsättningsvis blir en given och inbjudande tillgång för övrig ortsbefolkning och besökare. HÄNSYN TILL PLATSEN Utgångspunkten för förslagets utformning är att utgå ifrån berget och låta dess unika egenskaper såsom topografi, solförhållanden och naturvärden visa vägen och ”diktera villkoren” för nyetableringen. Genom att låta vägarna följa befintlig topografi minskas behovet av sprängning och bergets silhuett kan sparas i största möjliga mån. Ej heller ska bebyggelse eller vägdragning ske på områden med utpekade naturvärden. 6 Genom att placera husen så nära vägen som möjligt ökar möjligheten att skapa tomter av orörd naturmark på husets övriga sidor, dvs de som ej är entrésida. Stor respekt och hänsyn ska visas för riksintresset och kulturmiljövärden. Dvs att byggnader som knyter an mot befintlig bebyggelse i form, material och ljusa färger ska knyta an till detta medan husen på idag obebyggda områden ges en dovare skala av naturfärger för att få husen att harmoniera/”smälta in” med berget. På vissa känsliga platser ska husen huka och visa respekt för bergets högpunkter. SPARA UTSIKTSPUNKTER OCH KARAKTÄRSSKAPANDE RÅBERGSFORMATIONER Med en relativt tät exploatering följer också vikten av att visa hänsyn till platsen. I detta projekt handlar hänsynen om att hålla byggnader på behörigt avstånd från de karaktärsskapande bergsformationerna, utsiktspunkterna och dammarna. För att kunna bevara bergets särart, både i känsliga lägen i den direkta närmiljön likväl som bergets samlade silluett på håll, är det viktigt att omsorgsfullt spara befintligt berg mellan husen samt att noga studera höjden på respektive hus. ALLA SKA HA UTSIKT Med den föreslagna utformingen kommer man kunna erbjuda olika grader av havsutsikt för näst intill samtliga bostäder . MER TILLGÄNGLIGT LÄNGST NER Närmast det gamla samhället är exploateringen som högst. Här återfinns lägenheter och mindre hus i tätare grupperingar i olika upplåtelseformer. Byggnadernas gestaltning hämtar sin näring från det gamla Fiskebäckskils bebyggelse med enkla byggnadskroppar som varieras med olika detaljer, färger och motiv. Utsikt mellan husen skapas genom en varsam placering av husen i höjdled och längs med gatan. Stenmurarna förstärker gaturummet och gränserna mellan det privata och det allmänna och mellan det ordnade och det orörda. Naturliga bergsformationer bevaras i gaturummet och på tomterna för att ge en orörd karaktär åt området. För att skapa ett sammanhållet gaturum som fungerar på de gåendes villkor ska köryta och gc-yta liva i höjdled. Gränsmarkeringen i natursten tillför en detaljrikedom som anknyter till övriga element i gaturummet. Referensprojekt Valö fyr, Tånguddsbacken, Göteborg 7 BEBYGGELSESTRUKTUR SOL, VIND & VATTEN BERGET HUSEN Områdets utformning tar sin inspiration i det gamla Bohuslänska fiskesamhället. De täta sambanden mellan husen skapar skyddande strukturer i väderutsatta lägen vilket väsentligt förbättrar mikroklimatet runt bostäderna och dess uterum. För att kunna hålla bergssilhuetten intakt avtar exploateringen ju längre upp på berget man kommer, vilket även förbättrar utsikten. Området i angränsning till ängsmarken bebyggs med lägenheter och tätare husgrupperingar medan man uppe på berget finner egnahem. Uppe på berget placeras också företrädelsevis lägre byggnader som hukar i vinden och visar hänsyn mot bergssilhuetten. Detta medför även att antalet bilar minskar uppåt och med detta även väglängd och hårdgjorda parkeringsytor. Platsens förutsättningar avseende topografi, utsikt och väderstreck leder till en variation i bebyggelsen. Utformningen av husen anpassas till den specifika tomten vilket leder till olika typer av hus inom området. Detta ger en bra möjlighet att ta tillvara alla de boendekvalitéer som berget har att erbjuda. Med en tät och oregelbunden sekvens mellan huskropparna skapas naturliga skydd för väder och vind. Kan man dessutom hitta det bästa solvärdena för varje enskild bostad skapas bra förutsättningar för en behaglig och solig utomhusvistelse på terrasser och altaner. Flera exempel på detta återfinns i Fiskebäckskils gamla bebyggelse. Då tanken är att uppföra husen nära vägen kan man, även i områden med hus av egnahem- och villakaraktär, uppnå en större täthet än normalt. Komplementbyggnaderna runt huset blir ytterst viktiga i projektet då de både agerar vindskydd men också kan skapa inskyddsskyddade områden i ett annars öppet och kargt råbergslandskap. Bostadshusen följer terrängens variationer och naturligt berg sparas mellan byggnaderna. Känslan av orört berg som fortsätter in under hus och terrasser eftersträvas. Genom att omsorgsfullt placera ut husen i landskapet minskas behovet av sprängning. Översta bebyggelsen hukar och skymmer inte utsikten 8 De olika hustyperna kan kompletteras på flera sätt såsom – souterängvåning; svärmors-, ungdomsbostad; mindre verksamheter; 1-& 2 planslösningar. Samtliga hustyper ska ha flera olika möjliga lägen för terrasser och skyddade uteplatser. Samtliga hustyper är fullt tillgängliga i entréplanet. Exempel på byggnad som hukar sig och visar hänsyn mot landskapssilhuetten. UTTRYCK OCH HELHET Det gamla Fiskebäckskil är på samma gång sammanhållet och varierat. Det har en tydlig identitet som består av tegeltak och en sammanhållen färg- och materialskala. Den nya bebyggelsen kan utgå ifrån denna princip; dvs. ett antal sammanhållande, identitetsskapande element som återkommer, oavsett om husen byggs i etapper med många års mellanrum. Genom att omsorgsfullt anpassa husens placering till befintlig topografi erhålls önskad variation i området. Den nya bebyggelsen får klassiska takvinklar och en färgsättning som harmonierar med berget samt gavlar mot väster och individuella siktvinklar mellan hus ger en karaktär som tar avstamp i västkustbebyggelsens tradition men som riktar sig mot samtiden och framtiden; det gamla fiskesamhället i nutida tappning. Även platta tak medges i vissa delområden, då detta i vissa fall kan vara fördelaktigt för att hålla nere husens totalhöjd. Den del av förslaget som vätter mot den befintliga bebyggelsen i Fiskebäckskil och som ansluter till den kulturhistoriskt värdefulla miljön tar avstamp i västkustbebyggelsens tradition och ges klassiska bohuslänska takvinklar samt träfasader i ljusa kulörer och röda tak. Förslag på bebyggelse med klassiska takvinklar och gavlar mot väst. Traditionell Bohusländsk bebyggelse uppvisar både ett sammanhållet uttryck och en stor variation. Foto från boken Västkust - Från Nidingen till Koster. 9 GESTALTNINGSBESTÄMMELSER Husens gestaltning regleras delvis genom utförandebestämmelser i detaljplanen som skiljer sig åt mellan planområdets olika delar. Vyerna illustrerar resultatet av gestaltningsinriktningarna. Fasadmaterial av träpanel traditionell ljus kulör. Träpanelens underkant ska följa terrängens variation och avslutas 30 cm ovan mark. Tak ska vara matt tegelröda alternativt vegetationstäckta. Plank ska utföras i ljus stående träpanel. Högre upp på berget ska fasader utformas i dova jordpigmenterade kulörer, målade matt svarta eller vara järbvitriolbenahdlade för att smälta in med berget. Tak ska vara matta i dov färgskala alternativt vegetationstäckta. Utförandebestämmelser i detaljplanens olika delar. Befintlig bebyggelse annonserar sig mot havet Landskapsvy från norr med föreslagen bebyggelse 10 Den nya bebyggelsen... I anslutning till den äldre bebyggelsen i Fiskebäckskil gäller bestämmelsen f1 vars syfte är att harmoniera det nya med det gamla. Husen ska ha socklar av sten eller puts och fasadmaterial av stående träpanel målad i traditionell täckande ljus kulör. Sadeltak ska ha matt tegelröda takpannor. Mindre takytor över exempelvis veranda och carport med lägre takvinkel får täckas med bandfalsad plåt i matt röd kulör. Plank ska utföras i ljus stående träpanel. Den nya bebyggelsen... Vy från Östersidan med förslaget. Den nya bebyggelsen... Den nya bebyggelsen... Området från ängarna i nordväst med förslaget. 11 TRAFIKINFRASTRUKTUR GRUNDIDÉ Vägarna ska i största möjliga mån följa befintlig topografi vilket gör att bergets karaktär kan sparas och att sprängning på många ställen kan begränsas eller helt undvikas. Samtliga gatudragningar utföres tillgängliga med en maximal lutning på 1:12. HUVUDGATA Området angörs via huvudgatan Kristinebergsvägen vilken föreslås få en vägbredd på 5,5 m samt en 2,5 m bred gångoch cykelbana. Genom den nya bebyggelsen kommer Kristinebergsvägen delvis att kantas av stenmurar vilket skapar ett mer definierat gaturum och bidrar till en lägre hastighet. Hu v (Kr udga isti neb ta erg s väg en) Bostadsgata Vägdragningen följer befintlig topografi 12 Gatunät Fiskebäckskilsvägen Bostadsgator BOSTADSGATOR Från huvudgatan klättrar bostadsgatorna upp på berget. Bostadsgatorna är totalt 5,0 m breda varav körbanan är 3,5 meter och en tydligt markerad gångbana är 1,5 m. Att hålla inslaget av bilvägar till ett minimum är oerhört viktigt. Gemensamma anläggningar för sopor kan förläggas nära vägen och parkeringsytorna för att undvika stora extra vändytor för renhållningen. I området föreslås en väglösning där cykeloch gångzonen har tagit en del av den rena bilzonen som minskar i bredd enligt modellen gårdsgata. Här åker bilarna på cyklisternas och de gåendes premisser. Vägbredden hålls nere och gång- och cykelvägarna läggs i samma nivå som gatan. Detta uppmuntrar till en lägre hastighet genom området och möjliggör även delvis för lek och aktiviteter på gatan. Allmänna ledningar för VA ligger i dessa vägar för att minimera ingreppet i berget. PARKERING Två bilplatser ska finnas till varje bostad, i enlighet med p-normen. I områden med egna hem sker parkeringen vid varje fastighet i form av garage eller carport. I områden med flerbostadshus och BRF kan mindre gemensamma parkeringytor inrättas, med eller utan carporttak. Fördelen när bilen inte måste ända fram till huset blir att man kan placera ut husen friare ( och tätare ) på råberget vilket för med sig att omgivningarna kring bostaden kan behandlas än mer som rena naturtomter. GÅNG / CYKEL Stenmurar i gaturummet Stenblock som körhinder Mjuk övergång till naturen Markering mellan köryta och gångyta utan nivåskillnad Att röra sig i området sker på de gåendes och cyklandes premisser. Där det inte finns biltrafik öppnas näst intill obegränsade möjligheter att ströva runt eller genomkorsa området till fots utan att känna att man stör eller tränger sig på de boende. Gångar och stigar kan varsamt uppföras i naturmarken. KOLLEKTIVTRAFIK En befintlig busshållplats finns på Fiskebäckskilsvägen i anslutning till planområdet. Vid den nya mötesplatsen i områdets västra del reserveras plats i detaljplanen för en framtida busshållplats. Bostadsgatorna 13 BOSTADEN BOSTADEN Med väl avvägda hus- och terrassplaceringar i rätt väderstreck finns alla förutsättningar att skapa attraktiva bostäder på Utsiktsberget. Som exempel är kök och vardagsrum tänkta att stå i direktkontakt med uteplatsen, vilket kommer att öka upplevelsen av ljusa och luftiga bostäder. Omgivningarna präglas av mäktiga vidder, både i hav och natur. Att kunna leva nära sina grannar har sina uppenbara fördelar i form av social gemenskap, trygghet och grannsamverkan. Samtidigt blir då vikten av att säkerställa den privata sfären än mer väsentlig. 14 GRÄNSER MELLAN PRIVAT OCH ALLMÄNT KOMPLEMENTBYGGNADER & TILLBYGGNADER Tydliga och välstuderade entréer när det gäller material, belysning, planteringsmöjligheter, post och husnummer gör det inte bara lättare att orientera sig utan skapar samtidigt bra förutsättningar för en sammahållen helhet vid entrépartierna. Samtidigt ger detta varje husinnehavare möjligheten att sätta sin egen prägel på sin entré i form av växtlighet och möblering. I den tätare bebyggelsen används planket som en tydlig gräns mellan det privata och det allmänna. Ett klassiskt inslag i den traditionella västkustbebyggelsen. Planket är här i stående ljus panel. Komplementbyggnader så som garage, uthus och inglasade uterum kan både agera vindskydd och skapa inskyddsskyddade platser på tomterna. Fasaderna till dessa ska med formspråk, kulör och material harmoniera med huvudbyggnaden. Vy från gångstråk i Bergsbyn. Färgskala & material uppe på berget ska harmonisera med berget. Tillbyggnader och inglasde uterum görs med fördel på gavlarna av husen för att förstärka husens grundform. Någon eller båda av tillbyggnadens fasader bör liva med huvudbyggnadens. Mest fördelaktigt är om man redan i husets stomme kan förbereda för en inglasning för att säkerställa områdets grundkaraktär. Exempel på altan på husets gavel. Vid inglasning förlängs husets grundform (f2). Exempel på komplementbyggnader mot gatan som kan skapa vindskyddade läplatser samtidigt som bilarna visuellt försvinner ur gatubilden (f2). 15 GRUNDLÄGGNING Husens placering i detaljplanen är anpassade till bergskonturen för att i möjligaste mån spara berget. Grundläggning av husen ska ske med respekt för berget och terrängen. Syftet är att, där det är möjligt, undvika plansprängning då injusteringen av huset sker på den specifika platsen. Husen placeras tätt inpå vägdragningarna för att optimera orörd natur och hålla nere bearbetade hårdgjorda ytor. Detta kan skapa unika och underhållsfria naturtomter. Sprängning ska ej utföras mer än en meter utanför byggnads konturlinje med undantag för underjordiska ledningar, dagvattenanläggningar, gata, parkering längs med gatan samt vändplats. Undantag gäller även för angöring för gata till garage samt för gåendes angöring från gata till byggnad. Ett hus kan sväva över råberget (Slävik, Lysekil) Gjuten Torpargrund (Valö Fyr, Göteborg) Sprängsten och sprängskadat berg ska täckas över med ny växtmark med lokala växttyper. Uppfyllnader ska utföras med omsorg och på lämpliga ställen och återplanteras med lokala växttyper. Stödmurar får vara högst 1 m höga och åtskiljs av 2 m plan- eller svagt sluttande mark. Uteplats direkt på berget. Om husen byggs på plintar måste dessa täckas av med träribbor eller liknande vid stora nivåskillnader. I största möjliga mån bör man antingen grundlägga husen på plintar med kantbalk, på gjuten torpargrund eller på s.k upphöjd platta på mark, där man istället arbetar med uppfyllnad. 16 På tomter med stora höjdskillnader (eller där berget har särskilda värden) är de ovan nämnda grundläggningsprinciperna att föredra (och bör väljas) framför konventionell platta på mark, då denna kommer att innebära stora ingrepp i berget med alla dess höjdskillnader. Gata Ga ata a Altan Alta Al tan ta n ut u över öv err berget ber erge ge g et Område husets Om mrå åde d för för h usset u es grundläggning. gr grun run und dlläg ggnin gn g nin ing. ng g.. Gata Ga ta Berget Berg Be rg rget ge ett bevaras bevvar a ass mellan m me elll a an n husen hus usen use Om O mrå råde råde e för för ör h usset u ets grundläggning. grru un nd dlläg ggni gn g nin ing. g. Område husets Husen H Hu use sen en ansluter an nsl s ut uter er till tililll befi ntlig b be efint n ntli tlig lilig terräng terr te rr ng rrän Område O Omr Om mrå råde d för fö örr vvägens ägen äg en e ns grundläggning g gr run ndl dläg dläg ägg gn n nin iin ng Alta Altan Alta an direkt dire di ire rekt k kt på å berget ber erge ge g et Grundläggningsprincip Grun Gr un ndllä äg ggnin ings g pr p in nciip väljes väljljljes vä e utifrån es utiiffrrån rån varje förutsättningar att bäst va tomts tomt mtts fö föru r ts ru tsät ätttn tnin inga in ng ga ar för förr a tt b ästt äs spara a berget. be erg rget et. et Exempel principsektion: hus - gata- bevarat berg - hus - gata Utsiktplats U Ut tsi sikt si ktpl kt ktp plat plat as Uppbyggd U Up pb byg y gd altan a al ta an Uteplats U Ut e la ep ats s direkt dir i ek ektt på p berget ber erge g t ge Ga ata ta Gata Område för h uset us e s grundläggnin ing g husets grundläggning Områ Om råd råde de e för för ör h uset us e s grundläggning et g un gr u dl dläg ggn g ing ing in Område husets Husen H Hu Huse use sen n ansluter ansl an slut lut uter er till er tililll befi befin be nt ntlig tlilig te tterräng rrä rr än n ng g Om O mrrå åde för för ö vvägens äge äg ens ens Område gr g ru un ndl dlä äg ggn gnin ng grundläggning Grundläggn Grundläggningsprincip gnings gn g princip p väljes väljljje vä ess utifrån utiifr från ån ån varje tomts förutsättn tn nin inga inga gar för gar förr a tt b tt ä st äs förutsättningar att bäst spara berget. b rget. be Exempel principsektion: hus - gata - hus 17 MARK- & LANDSKAPSBEHANDLING MARKMILJÖER GENERELLT LEKPLATSER BELYSNING Som sammanhållande element och karaktärsgivare är en omsorgsfull utformning av gemensamma markmiljöer av stor vikt. Genomgående återkommande material, belysningar och detaljer skall eftersträvas. Ett antal lekplatser ska iordningställas inom planområdet. Dessa ska utformas som naturlekplatser där befintliga klippformationer och vegetation blir en del av lekmiljön i samspel med tillägg i form av lekredskap. Belysningen i området ska präglas av en diskret och välriktad ljussättning för att uppnå önskad atmosfär och trygghet. Höga belysningsarmaturer bör pga. anpassning till landskapsbilden undvikas till fördel för lägre pollare eller väggmonterade armaturer. Höga stolpar riskerar att ta över och dominera bergssiluetten. Denna princip torde kunna appliceras såväl vid parkeringsplatser, lekplatser, miljöhus och skogspartier som utefter gatorna. Trygg och säker ljussättning ska alltid efterstävas. STENMURAR Stengärdesgårdar och murar är ett exempel på element som skall förstärka karaktären av området. Befintliga murar som behöver flyttas skall plockas ned och byggas upp på ny plats inom området. Nya naturstensmurar kommer att uppföras som ett återkommande inslag på berget och ska utföras av granit liknande den lokala sort som återfinns på platsen. Lekplatser utformas med utgångspunkt i terräng och vegetation. Referens naturleken i Slottsskogen, Göteborg. DAGVATTENHANTERING Nya dagvattenanläggningar ska ges en för närmiljön välanpassad, god och vacker utformning där stor hänsyn ska visas gentemot omgivande miljön. Det är eftersträvansvärt att så liten åverkan som möjligt görs på närmiljön och att återfyllnad av mark görs för att harmoniera med platsen och att nyplantering sker med lokala växttyper. Stenmur vid entré 18 Exempel på gatubelysning TOMTEN EN NATURTOMT Bebyggelsen inpassar sig individuellt efter topografin och bildar tillsammans en tät bebyggelsestruktur som möjliggör att stora delar av bergsytorna kan behållas oexploaterade. Markingreppen begränsas inom en zon som utgörs av gatumark och omgivande tomter. Marken på husens baksidor ska ansluta till orörd naturmark. Hela området domineras av berg i dagen som gör att tomter med traditionella odlingsträdgårdar inte kan åstadkommas. Tomten en naturtomt Uppfyllnader ska utföras med omsorg och på lämpliga ställen och återplanteras med lokala växttyper. Stödmurar får vara högst 1 m höga och åtskiljs av 2 m plan- eller svagt sluttande mark. Sprängsten och sprängskadat berg ska täckas över med ny växtmark med lokala växttyper. BREVLÅDOR Vid den tätare bebyggelsen samlokaliseras brevlådorna vid miljöhusen, vid egna hem placeras brevlådorna vid varje hus. Utformningen av dessa lådor ska harmoniera med huset eller gruppen av hus som de tillhör. Samtliga hus i en grupp har samma lådtyp, både i utformning, material och färg. AVFALLSHANTERING Gemensamma miljöhus placeras ut i området. Dessa hus förses förslagsvis med ett glasparti för att öka tryggheten. Exempel på miljöhus. Miljöhusen ska ha en gestaltning som harmonierar med husen runt omkring Exempel på brevlådor 19 DELOMRÅDEN GENERELLT BERGSBYN STIGNINGEN (EGNA HEM) Områden för flerbostadshus och Brfboende har generellt en tätare och mindre bebyggelse samt enklare parkeringslösningar. Villaområden större och friare bebyggelse med egen carport/garage. Trots att de ca 30-32 huskropparna sitter tätt sammankrupna på bergssidan så har de enligt ”biografprincipen” samtliga utsikt över havet. Här vindlar sig bygatan mellan husen och privat och offentligt markeras med träplank. (h=ca 150cm ). 18 huskroppar med en blandning av suterräng och 1 -1 ½ planshus ( med förhöjt väggliv ) beroende på terrängen. LÄGENHETERNA UTMED KRISTINEBERGSVÄGEN Inget berg att bestiga för den troligtvis äldre målgrupp som bor i dessa ca 23-25 bostadsenheter. Allt väl anpassat till ett enkelt och smidigt boende. Närhet till tennis, bad och det gamla samhället. TOPPEN Förslagets högst belägna område med ca 14 hus. Häruppe används företrädesvis de låga husen som hukar för bergstopparna. Här ges en magnifik utsikt över omgivande landskap. pe VÄSTERPLATÅN Cirka 9 bostadsenheter lågt och vindskyddat placerade i områdets västra del nära golfbanan. KILEN (EGNA HEM) VÄSTERBERGET (EGNA HEM) KRISTINEBERGSV. BERGSBYN VÄSTERPLATÅN STIGNINGEN VÄSTERBERGET KILEN TOPPEN 20 På bergets sydvästra del ligger ca 35 hus på västerberget som tycks ha mjuklandat och sitter nu och svävar ovanpå råberget. Samtliga hus har en fantastisk utsikt över västerhavet. Detta område om ca 15 byggnader ligger parallellt med Fiskebäckskilsvägen. Byggnaderna anpassas så att man kan ta del av sydvästsolen trots att detta ligger på nordöstsidan av berget. Dessutom har man en magnifik utsikt över båthamnsinloppet med Östersidan i fonden. Bebyggelsens utformning knyter i Kilen knyter an till den befintliga bebyggelsen i Fiskebäckskil. GEMENSAMT MÖTESPLATSEN I anslutning till Kristinebergsvägen, i den nordvästra delen av planormådet ( strax innan det öppna landskapet tar vid), finns möjligheten att skapa en samlingsplats för hela Fiskebäckskil. En öppen hårdgjord yta som omgärdas av byggnader. Här finns möjlighet att inrätta mindre service och centrumändamål. I anslutning till samlingsplatsen finns i planförslaget mark reserverad för en vändplats för buss. NÄRREKREATION I omedelbar anslutning till mötesplatsen föreslås ett område för närrekreation innehållande en bollplan. I närheten finns ett befintligt bad, tennisbana, golfbana och båthamn. ALLMÄN PARKERING I västra delen av planområdet anläggs bilparkering med ca 120 p-platser. Denna är uppdelad i två delar, en del för allmänheten och en del kan hyras av boende i Fiskebäckskil. Vid Kilenvägens anslutning till Kristinebergsvägen finns ytterligare ca 25 p-platser att hyra. Vid evenemang och högsäsong kan bollplanen göras om till en extra parkering med ca 60 p-platser. 21 Illustrationskarta tillhörande Detaljplaneförslaget. 22
© Copyright 2024