BYAR- OCH FRITIDSHUSOMRÅDEN Ra R adb dbyn dbyn yn Sö öd dra ra San andb dby, y, fot oto JJu ulilia lia Kr Krus us Radbyn Södra Sandby141 ÖVERSIKTSPLAN 2014 Mörbylånga kommun, antagandehandling 2015-03-24 RADBYARNA Beskrivning FÖRSLAG - BYAR OCH FRITIDSOMRÅDEN En radby är en by där husen ligger på rad efter varandra utmed en byväg. Radbyarna i kommunen följer geologins formationer genom att hus och byvägar ligger i nord- sydlig riktning uppe på de torra strandvallarna på östra sidan och i anslutning till landborgen på västra sidan. Vägarna uppe på strandvallarna på östra sidan och uppe på landborgen på västra sidan har lång kontinuitet. Hälften av Ölands alla runstenar står också uppe på dessa höjdformationer, vilket vittnar om vägarnas långa kontinuitet. De två vägarna som de flesta radbyarna ligger utmed fungerar än idag som huvudvägar. Radbyarna har samma lägen och utsträckning i landskapet sedan de anlades, men har med tiden byggts ut och delvis förändrats. Sedan medeltiden har radbyar succesivt byggts ut med fler gårdar och så småningom även med s.k. malmbebyggelse under främst 1800-talet. En malm ligger ofta i radbyns utkant och det var där som jordlösa hantverkare och dagsverkare ursprungligen bodde. På östra sidan ligger malmen oftast norr eller söder om gårdarna, medan de på västra sidan ligger ovanför gårdarna och uppe på landborgen. Malmbebyggelsen skiljer sig ofta från gårdarnas betydligt mer påkostade och ståtliga bebyggelse, då den istället är betydligt mer småskalig. Både gårdarnas och malmens bebyggelse är huvudsakligen byggd i trä och i s.k. skiftesverk som är en förfinad byggteknik, vanlig på Öland. Uthus och ekonomibyggnader är ofta byggda i den lokala kalkstenen, men också i trä och skiftesverk. Till skillnad från bebyggelsen i radbyarna som har en utbredning i nord- sydlig riktning, har deras marker en utsträckning från öster till väster. Markerna är jordbruksmarker som har en självklar koppling till geologin, eftersom åkrarna ligger där matjordstäcket är tjockare och i regel strax öster och väster om bebyggelsen, medan betesmarkerna i regel ligger där jordtäcket är tunnare eller helt saknas över kalkstensberggrunden. Både Östra Ölands Sjömarker och Stora Alvaret är typiska betesmarker och ligger ofta bortom både bebyggelsen och åkern, och kallas därför för utmarker. Stora Alvaret har betats sedan yngre stenåldern och Östra Ölands Sjömarker sedan äldre järnåldern. Karaktäristiskt för jordbruksmarkernas indelningar är stenmurarna som också sträcker sig från öster till väster och markerar de smala skiftena eller ägogränserna. Ute på Stora Alvarets mitt möts de östra radbyarnas betesmarker med de västra radbyarnas och de skiljs åt med en enkel stenmur. Till varje gård i radbyarna hör ofta en fiskebod. Fiskebodarna ligger samlade i s.k. fiskelägen utmed kusten. Här ligger bodarna tätt på en inhägnad hage, inom vilken man torkade garner på stänger. Än idag finns dessa bodar utmed Ölands annars mycket öppna kuster. Än idag är jordbruket en viktig näring i de flesta radbyarna, men under 1900-talet har antalet jordbruk succesivt blivit betydligt färre. Denna utveckling kan man tydligt se genom att många lador och logar står tomma eller hittat helt ny användning. Idag är jordbruken framförallt storskaliga i produktion och djurantal. Många jordbruk har byggt större ekonomibyggnader i radbyns utkant där det funnits plats eller varit möjligt av andra skäl. I många radbyar på både östra och västra sidan finns det ofta ett eller flera exempel på denna bebyggelseutveckling. Många gårdar har med tiden övergått till enbart bostäder eller säsongsboenden och de mindre malmhusen har blivit attraktiva sommarhus. Idag finns mycket lite service kvar i de flesta radbyar, vilket beror på befolkningsminskningar. Detta leder också till låg inflyttning och få möjligheter att bo kvar. Tack vare radbyns rumsliga struktur finns ett stort utbud och möjligheter att sälja lokalt producerade livsmedel eller föremål utmed bygatorna. Som besökare eller boende i radbyn är bygatan ett publikt rum där man möts, saktar ned och bjuds in, också som genomresande. Radbyarna ligger utmed bygatorna/länsvägarna som pärlband och är omöjliga att undgå längs vägen. Inne på de kringbyggda gårdarna kan man hitta ståtliga vårdträd. Vårdträdet eller vårdträden står oftast i gränsen mellan man- och fägård (opp- och nedgård på öländska) och markerar platsen tillsammans med byggnadernas väggar som omsluter trädet. Om två träd står i gränsen mellan man- och fägård finns ofta en grind mellan träden. Om gården bara har ett vårdträd är det inte ovanligt med två grindar, en på vardera sidan om trädet. Annan karaktäristisk vegetation i radbyarna är de trädridåer som växer i gränsen mellan bebyggelsen och de öppna odlingsmarkerna. Större delen av kommunens yta ligger inom världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. Byar och radbyar utgör mycket viktiga delar av helheten och världsarvet. Radbyarna talar om hur landskapets förutsättningar använts och används, och understryker geologin. Skydd - Många radbyar i kommunen omfattas av riksintresse för kulturmiljövården. I kommunen omfattas följande radbyar av riksintresse för kulturmiljövård: Borgs by, Långrälla, Ullevi, Skarpa Alby, Ekelunda. Södra Sandby, Frösslunda, Norra Kvinneby, Stora och Lilla Brunneby, Stenåsa, Slagerstad, Södra Kvinneby, Gösslunda, Alby, Triberga, Hulterstad, Skärlöv, Övra och Nedra Segerstad, Segerstad, Seby, Solberga, Träby, Torngård, Gammalsby, Mellstaby, Kvinnsgröta, Eketorp, Lindby, Sebberneby, Enetri, Näsby, Albrunna, Årsvik, Gårdstorp, Gettlinge, Klinta, norra delen av Hammarby, Smedby, Övra Västerstad, Bjärby, Kastlösa, Lunda, Stora Dalby, Bredinge, Rösslösa, Södra Bårby, Mysinge, Gynge, Resmo, Lilla Frö, Eriksöre, Kalkstad, Lenstad, Jordtorp, Holmetorp, Kvigerälla, Gillsättra och Ryd. ´ 0 142 ÖVERSIKTSPLAN 2014 Mörbylånga kommun, antagandehandling 2015-03-24 300 Meter malm lmen n i söd öder e och h bod odar darrna n vid id h havet et et Sjjöb bod o ar, foto Mö örrby b lå ånga a ko k mm mun un B te Be te,, Ös Ö tr tra a Öl Öland ands an ds Sjö öma mark rker er Sjjö öb bod dar a Åkerr Åk Be eby byg gg gel e se se Åkkerr Å Be Be ete te, St te te, Stor Stor ora a Al Alvare vva are et Ra R adbya adb dbya db y rn nas utb bre ednin dnin dn ing g i lla and ndsk skap apet pe ett L..G L .G. G. Foto/ otto o//Le Leif Gus ustta avs vsso so on, n, tillllh hörr Län nss ssty tyyre rellssen n ÖVE ÖVER VER ER E RS SIK IKT KT K TSPLA SP S P N 20 2 14 4 Mörby örbylån lång ång nga ko ommun mm mun un n, a an anta ntagand gand ga and a andehan nde eha ehan ha ha andli dlin dlin dl ling 2 2015-0 15 5 3-2 3-24 3-24 143 Årsvik Klinta Albrunna DEGERHAMN Eckelsudde Stora Alvaret Pilekulla Gårdstorp Hammarby Stora Smedby Lilla Smedby FÖRSLAG - BYAR OCH FRITIDSOMRÅDEN - SYDÖLAND Seby Kvinnsgröta Mellstaby Gammalsby Torngård Solberga Träby Nedra Segerstad Övra Segerstad Mellby 0 1:75 000 ´ 5 Kilometer GRÖNHÖGEN Långe Jan Ventlinge Eketorp Svibo Näsby Enetri Kärra Lindby Sebberneby Lunda Mörbylilla Össby Gräsgård Kvinnsgröta Mellstaby MÖRBYLÅNGA Gynge Lilla Frö Stora Frö Bårby Mörbylånga kyrkby Beijershamn Vickleby Karlevi Stora Alvaret FÖRSLAG - BYAR OCH FRITIDSOMRÅDEN - MELLERSTA KOMMUNDELEN Stenåsa Stora Brunneby Norra Kvinneby Slagerstad Frösslunda 0 1:75 000 ´ Flygbild över Ölands södra udde och Östersjön, fotograf L.G.Foto/ Leif Gustavsson, tillhör Länsstyrelsen Kalmar län Eckelsudde 5 Kilometer Nedra Västerstad Övra Västerstad Bjärby Kastlösa Lunda Stora Dalby Bredinge Bårby Gösslunda Skärlöv Hulterstad Triberga Alby Södra Kvinneby Slagerstad FÄRJESTADEN MÖRBYLÅNGA Gynge Lilla Frö Stora Frö Bårby Arontorp Jordtorp Stora Alvaret Hönstorp Mittlandsskogen Övertorp Mittlandsskogen Törnbotten Algutsrum Ryd KvigerällaGillsättra Glömminge Vickleby Isgärde Karlevi Mörbylånga kyrkby Björnhovda Beijershamn FÖRSLAG - BYAR OCH FRITIDSOMRÅDEN - NORRA KOMMUNDELEN Stenåsa Stora Brunneby Bettorp Norra Kvinneby Bröttorp Slagerstad Långrälla Gunnarstorp Frösslunda 0 1:75 000 ´ Eckelsudde 5 Kilometer Nedra Västerstad Övra Västerstad Bjärby Kastlösa Lunda Stora Dalby Bredinge Bårby Gösslunda Skärlöv Hulterstad Triberga Alby Södra Kvinneby Slagerstad Riktlinjer för radbyarna Möjligheter till bevarande och utveckling av radbyarna är viktigt. För att detta skall kunna ske på ett sätt så att alla särdrag kan bestå och förändringar och tillskott blir en tillgång för helheten är det allas vårt ansvar att beakta de värden som finns. Vid förändringar i kommunens alla radbyar skall nedanstående riktlinjer följas. Landskapet: - Ta hänsyn till radbyarnas olika riktningar. Markerna har ett tydligt sammanhang som sträcker sig från öst till väst, medan bebyggelsen ligger uppe på de naturliga formationerna (strandvallar och landborgen), från norr till söder. Denna övergripande struktur hos bebyggelse och marker har lång kontinuitet. Strukturen gör radbyarnas bebyggelse och marker till självklara bärare av kulturlandskapet. - En sammanhållen och tät bebyggelse som inte brer ut sig i landskapet, är en förutsättning för det öppna öländska landskapet utanför radbyarnas bebyggelse. - Ta hänsyn till kyrktorn och väderkvarnars dominans i landskapet. Utmana i första hand inte dessa få och tongivande byggnaders vertikala dominans i landskapet. Landskapet är flackt och tål få vertikala element. Det flacka kulturlandskapets värden är bland annat fri horisont och enorma vidder där hav och land ofta ”smälter” samman, en landskapsbild som är värd att värna om. FÖRSLAG - BYAR OCH FRITIDSOMRÅDEN - Bevara de utmärkande värdena i landskapet, såsom trädridåerna mellan bebyggelse och jordbruksmarker. De smala banden med träd ger skydd mot vinden ute på de öppna markerna. Andra värden ligger i stenmurarna som berättar om både nutida och historiska markindelningar och därför har ett kulturhistoriskt värde. Många stenmurar skyddar också markerna från jordförflyttning, bidrar till biologisk mångfald, är rumsbildande och markerar ägogränser. 150 - Radbyarnas byggnader uppe på strandvallarna ligger ofta mer eller mindre samlat och tätt. De täta rummen mellan husen, på den kringbyggda gården, i släppen mellan lador eller gluggar mellan olika uthus, kontrasterar till det vidsträckta och öppna kulturlandskapet som man exempelvis hittar ”uppe på Stora Alvaret” och ”nere vid sjön”. Ytterligheterna berikar ofta varandra. Täthet: - Bebyggelsens täthet i många radbyar bidrar till spontana möten mellan människor, god resurshållning av mark, lä från väder och vind samt kortare avstånd. Platsens särart: - Det är viktigt att värna om det platsspecifika också när vi bygger idag, eftersom det bland annat bidrar till förståelse och tillvaratagande av platsens särart. Den lokala förankringen är dessutom ofta attraktiv, eftersom den är unik. Ur ett större perspektiv blir det lokala och unika också intressant, eftersom man förstärker och bygger vidare på en variation mellan olika platser och landskap. ÖVERSIKTSPLAN 2014 Mörbylånga kommun, antagandehandling 2015-03-24 Bygatan: - Det är viktigt att bygatan inne i radbyarna, tillåts vara ett lokalt rum för utbyte och möten mellan verksamheter, boende och besökare, trots att de numera är landsvägar. Bygatan är ofta det enda offentliga rummet utomhus och därför värd att se som ett gemensamt rum, snarare än en snabb förbindelse. - Radbyarnas bebyggelse vänder sig generellt till bygatan och ligger direkt intill den, för att inte säga på den, vilket är en viktig kvalité i radbyarna på Öland. Kommunens intention är att denna kvalité och tradition ska få finnas kvar och utvecklas också i framtiden. - Ta hänsyn till ”mindre” vägars funktion i radbyarna. Har byggnaderna flera och olika entréer som vetter åt två olika vägar? Ta hänsyn till dessa lokala sammanhang. Exempel på detta finns bl.a. i Skärlöv. - Vägen ska vara en del av landskapet. Vid nybyggnation av väg, sträva efter att vägen är en del av landskapet. Ta hänsyn till höga punkter och stenmurarnas dragningar ute i landskapet och låt vägen så långt som möjligt följa dessa markindelningar. Välj lokala vägmaterial så långt som möjligt. - När det gäller länsväg 136 vill kommunen inte ha någon generell regel för byggnadsfritt avstånd, eftersom förutsättningarna skiljer sig mycket åt mellan de norra och de södra delarna. Radbyarna och andra skyddsvärda kulturmiljöer som finns utmed vägen är ett starkt skäl till varför det är orimligt att instifta några generella regler för ett byggnadsfritt avstånd. Radbyarnas bebyggelse utmed vägen är också en del av den lokala byggnadstraditionen. För att kulturmiljöerna i Mörbylånga kommun ska kunna leva vidare och utvecklas, krävs att utvecklingen kan ske i enlighet med befintliga strukturer och utifrån det faktiska förutsättningar som råder på den specifika platsen. Nybyggnation: - Tillkommande bebyggelse får endast uppföras i anslutning till befintlig bebyggelse. - Tillkommande bebyggelse ska förhålla sig till den befintliga bebyggelsens riktningar och orienteringar på tomterna, likt den traditionella i de öländska radbyarna. - Ny bebyggelse kan generellt uppföras på lucktomter inne bland den befintliga bebyggelsen, med hänsyn till varje plats unika förutsättningar. Exempel på en lucktomt kan vara en tomt där det tidigare funnits bebyggelse, men som efter t.ex. en brand ”står tom”. Skala och proportioner: - Ta hänsyn till den befintliga skalan inne i radbyn. Skalan i den befintliga miljön ska både vara inspirerande och vägledande. Skalan i radbyns malm är en helt annan än inne bland gårdarna. Historiskt hade t.ex. bebyggelsens skala en stark koppling till jordarnas avkastning. Skalskillnaden mellan gårdarna och malmen ska bevaras. - Det är viktigt att förhålla sig till den befintliga bebyggelsens proportioner. Bebyggelsen i radbyarna består av mangårdsbyggnader, ekonomibyggnader, malmstugor, stenkällare, kvarnar och olika uthus. Exempelvis har bebyggelsens djup, fönsterproportioner och taklutning stor betydelse för den enskilda byggnaden men också för helheten. En byggnads fönster beskrivs ofta som dess ögon och betyder mycket för byggnadens totala uttryck. Med tiden kan funderingar om fönsterrenovering eller rentav byte komma upp. Idag finns ett enormt utbud av industritillverkade fönster, men många gånger är en varsam renovering och ommålning att föredra framför insättning av t.ex. aluminiumbågar. En bra lösning att förbättra ett gammalt fönsters energivärde kan vara att sätta in en ny ruta innanför det gamla fönstret. Kulör: - Ta hänsyn till befintlig färgsättning inne i radbyn och utanför. Låt färger och nyanser i den befintliga miljön inspirera och vara vägledande. Det är viktigt att kulören smälter in i både landskapet och på platsen. Fundera över vilken färgpalett radbyn har på landskapsnivå genom att studera den på avstånd. - Många beprövade färgsorter såsom slam- och oljefärger fungerar både rent hållbarhetsmässigt i det öländska klimatet och har lång tradition som kan vara intressant och värd att utveckla. Med dessa färger är det lättare att hitta en passande kulör som åldras vackert. Blandning av funktioner: - En blandning av verksamheter och boende, berikar radbyarna, men är också en del av deras långa historia. Blandningen mellan verksamheter och boende bidrar till intressanta rum, möten mellan människor, möjligheter för utbyte av varor, tjänster och idéer. Blandningen är en förutsättning för det rika liv som kan uppstå i radbyarna och bygatan är också en mycket viktig plats för utbyte. - Att radbyarna tillåts innehålla både boende och arbete har betydelse för att livet i dem ska kunna fortgå under hela året och i mer avlägsna radbyar. Om det är möjligt att få ihop boende med en verksamhet, kan det innebära att radbyn inte överges, utan istället befolkas. På sikt har blandningen bl.a. betydelse för bevarandet av ett öppet och brukat landskap. Stora Alvaret och Östra Ölands Sjömarker är exempel på marker som är beroende av nyttjande av människan och hennes djurs. Med andra ord så hänger blandningen mellan boende, service, jordbrukt och andra verksamheter tätt samman med hela kulturlandskapets värden, bevarande och framtid. Utblickar: - Utblickar från det täta, ut över det omgivande landskapet är en bevarandevärd kvalité. I många radbyar finns smala släpp mellan lador och andra byggnader som ger värdefulla utblickar från bebyggelsen ut över omgivande landskapet. Ett släpp kan vara allt från en halvmeter till flera. Många mindre vägar som leder ut till omgivande marker och havet från bebyggelsen (såsom sjögatorna), ger värdefulla utblickar. Utblickarna ger bland annat kontakt, orientering och ljus till de ofta mycket tätt bebyggda radbyarna samt något att vila blicken på också långt borta. - Entréer är viktiga inslag i radbyarna och värda att bevara. Entrén mot byvägen kan vara en port i en ekonomibyggnad vid byvägen. Portern markerar gränsen mellan den publika byvägen och ett privat bakomliggande gårdsrum. Andra exempel på entréer kan vara en trädgårds stenmursomgärdade gräns mot byvägen och vars öppning mot omvärlden markeras med en omsorgsfullt gjord grind. - I den götiska gårdsbilden delas ofta gårdsplanen som bildas mellan byggnader av i två delar för att skilja på fä- och mangård. Det är av regel en låg kallmurad kalkstensmur som markerar denna gräns. Än idag finns exempel kvar på denna viktiga detalj för helheten som bör vårdas för framtiden. Material: - Beprövade och traditionella material som tegel, takpapp, takplåt, trä och kalksten åldras med värdighet och ansluter enklare till den befintliga miljöns sammanhållenhet och till landskapet i stort. - Beprövade och traditionella material med lång kontinuitet vet vi också hur de reagerar i det öländska klimatet, vilket är ytterligare ett skäl till deras överlägsenhet. - Undvik material som imiterar andra material. Taktegelkontra betongpannor är ett tydligt exempel där tegeltak åldras med värdighet, har en annan färgintensitet, bättre hållfasthet och längre livslängd än betongpannor. Ett äldre tegeltak kan både vara otroligt livfull i nyanser och ha ett mycket levande uttryck, framför betongens stumma karaktär. Tegel är dessutom tätare i sin struktur, vilket innebär att de inte suger fukt i lika hög grad som betong, och därmed inte blir lika mossklädda. Samtid och tradition: - I radbyarna hittar man byggda miljöer och platser med spår från olika tider, som är mer eller mindre förändrade och anpassade över tid. Man har kontinuerligt byggt och format byggnader och platser som förhåller sig till sin samtid med hänsyn till tidens behov, estetik, kultur, ekonomi och andra förutsättningar. Den byggda miljön bör bejakas som en levande bygd där olika historiska perioder tillsammans bildar tidslager. Spår från olika tider i den byggda miljön ger ofta platsen en historisk förankring och bidra till ett intressant samspel mellan dåtid och samtid. Nyproduktion i radbyarna bör inte vara reproduktioner eller historiska kopior, utan istället aktivt förhålla sig till platsens unika karaktär och förutsättningar. Vår tid kommer också att lämna avtryck och tidslager i radbyarna och ambitionen är därför att dagens avtryck ska vara värdefulla och intressanta för kommande tider. Därför är det viktigt att ny bebyggelse i radbyarna tillåts vara moderna med traditionen som inspiration och vägledning. På så vis kan dåtid och nutid mötas. Detaljer: - Takfötter är viktiga inslag som sätter stor prägel på bebyggelsemiljön. Ofta finns traditioner som är värda att bevara och utveckla för framtiden. ÖVERSIKTSPLAN 2014 Mörbylånga kommun, antagandehandling 2015-03-24 151 Vegetation: Gränser: - Fläder och oxel är vanliga utmarksträd och därför lämpliga att bevara och satsa på i dessa miljöer. Radbyns utmarker ligger bortanför eller utanför åkrarna och är betade marker. Både strandängarna och Stora Alvaret räknas till radbyns utmarker. Historiskt var det också vanligt att man hade fruktträd ute på utmarkerna som växte utmed stenmurarna i ägogränserna. - Odlingsgränser i landskapet är bevarandevärda då de hindrar jordförflyttning, bidrar till biologisk mångfald och berättar om nutida och historiska ägogränser. Moderna maskiner av större storlek kan förutsätta öppningar i dem. Inägogränsen som markerar gränsen mellan åker- och betesmarkerna är mycket bevarandevärd, liksom tomten gräns som bör hållas tydlig. - Trädridåer i gränsen mellan de omgivande jordbruksmarkerna och bebyggelsens tomter är bevarandevärda då de ger bl.a. väder- och vindskydd, skugga och fågelsång. Utsikt och vyer kan finnas i släpp mellan stammar och kronor, samt i enstaka fall genom att vegetation helt saknas. Typiska trädsorter i ridåerna är ask och alm. - I gränsen mellan man- och fägård (opp- och nedgård på öländska) finns ofta en låg stenmur som är väl värd att bevara. - Vårdträd har lång tradition och är ett inslag som är värt att bevara, varför också återplantering kan vara lämplig om träd saknas. Vanliga vårdträd i de öländska radbyarna är lind, lönn, valnöt, päron och fläder. Valnöt har man haft på Öland sedan 1500-talet. Ek förekommer av regel inte som vårdträd, eftersom rötterna kan nå grundvattnet och bli åskledande. Goda exempel Här kommer några kreativa exempel på modern arkitektur i kommunen med tydlig platsanknytning och många rumsliga kvalitéer. - Den kringbyggda gårdens trädgård ligger av regel på boningshusets baksida och aldrig i anslutning till den flislagda gården som vänder sig till bygatan. Både manoch fägård bör förbli stenlagda platser och muren/staketet som skiljer dem åt är mycket värd att bevara. FÖRSLAG - BYAR OCH FRITIDSOMRÅDEN - Planterade träd utmed bygatan blev vanligt först under 1800-talet och är än idag ett relativt vanligt inslag i radbyarna. Träden kan, liksom bebyggelsen bidra till ett omslutande gaturum. 152 Grön Gr ö hö ön höge g n, fo ge foto to o Jul ulia ia Kru russ Seg Se ge errssta ad d,, fot oto to Juli JJu uliia Kr Kruss ÖVE ÖVER ÖV Ö VER VE V ER E RS SIK SIKT SI IIK IKT KT K TS SP SPL SPLA PL PLA LAN 20 L 2 1 14 4 Mör ö b lång örbylång örby långa ånga kkommun mm mun m un, anta un an ant ntta nta n t ga gand g and ndehan n ehandlin eha eh d g 20 dl dlin 2 2015-0 015-0 15-03-24 24 Uttme Ut med sj me sjög öga atta an n ned ed tiilllll G Gå ård ård rdby by Ham amn, fo oto to Ju ullia ia Kru rus Lökke Lö en nä äs, s, fo otto An Ann Er Erik ikss sson on n och h Mag agn nu us Silf Silflfve Si fve verh verh rhie hiie elm lm S ge Se g rssta ad, d, fot oto Ju Julililia lia Kr Krus us us ÖVERSIKT ÖVE ÖV ÖVER VE V VER ERSIKT ER SIK S SI IKT IK KT K TS SPL SP SPLA PL N 2 P PLA 20 2014 14 4 Mörby örbylång bylång ånga kkom mmun n, anta n gand gand deh ehan h dlin dling 2015-0 dling 2 1 20 15-0 15 5-0 03-24 3-24 153 FRITIDSHUSOMRÅDEN Beskrivning Med fritidshus menas ett tillfälligt och ofta mindre boende. De flesta fritidshus bebos främst under sommarhalvåret och under veckoslut. Tillfälliga boenden förekom redan under antiken, då framförallt de högre samhällsklasserna kunde ha en s.k. villa suburbana, som var en tillfällig bostad utan jordbruk, men med trädgård. På Öland började fritidshusen byggas från framförallt mitten av 1900-talet, i takt med lagstiftad semester och bilens intåg, som gjorde det möjligt för allt fler i samhället att ta sig ut och vistas på olika platser runt om i landet. På Öland finns också exempel på mer påkostade s.k. sommarnöjen, byggda vid förra sekelskiftets början. Dessa sommarnöjen ligger framförallt i Stora Rör och Borgholm. Sommarnöjena är ofta stora ståtliga träbyggnader med veranda och en utmärkande rik snickarglädje. Fritidshus är generellt mycket vanliga på Öland, eftersom Öland länge varit och är ett populärt semesterlandskap. I kommunen hittar man ofta fritidshusen samlade i egna fritidshusområden, som i Saxnäs, Färjestaden (Joels udde), Eriksöre, Tveta och Risinge. Det är sällan som fritidshusområdena från 1900-talets mitt och framåt har en tydlig lokal förankring i uttryck eller materialitet. Ofta har de snarare ett gemensamt uttryck, oberoende var de ligger i landet eller på ön. Idag är många fritidshus delvis eller helhet ombyggda. Anpassningar och förändringar har gjorts för att t.ex. passa en större familj eller för att fritidshuset ska kunna användas under fler delar av året. De helt orörda eller ursprungliga fritidshusen börjar bli en raritet bland de allt mer permanenta och ombyggda fritidshusen, men det är kanske främst helheten som är bevarandevärd. Helheten ligger i den småskaliga bebyggelsen med enkla vägar och den gröna karaktären. Som historiska berättare är fritidshusen och områdena viktiga, eftersom de är en självklar del av 1900-talets turismhistoria på Öland och i landet. Då allt fler människor bor och bosätter sig i städerna, fungerar många av 1900-talets fritidshusområden som en viktig länk till naturen och landskapet. Fritidshusområdena i Mörbylånga kommun saknar generella skydd. FÖRSLAG - BYAR OCH FRITIDSOMRÅDEN Typiskt för fritidshusområdena från 1900-talets mitt och framåt är att de ofta ligger mycket nära kusten och naturskönt. De kan också ligga nära tätorter eller viktiga förbindelser, såsom f.d. färjehamnar (Färjestaden och Stora Rör). Fritidshusen är ofta byggda för att passa ett anspråkslöst semesterliv med fokus på utomhusvistelse, bad och annan rekreation kopplad till naturen och landskapet. Många fritidshus har tack vare sin ålder, ofta mycket gröna trädgårdar, vilka tillsammans bidrar till sammanhängande grönskande områden. De grönskande fritidshusområdena med sin bebyggelse är ofta välkomnande att röra sig igenom, även för besökare. Ofta är bebyggelsen tillsammans med de mindre vägarna enkla och småskaliga, och inte sällan ligger områdena som en länk mellan t.ex. en badplats eller ett naturområde och omkringliggande permanentbebyggelse. I många fritidshusområden finns stenmurar kvar som visar spår från tidigare markanvändning, och inte sällan har markerna tidigare betats av omkringliggande gårdars djur. 154 Fritidshusen från förra sekelskiftets mitt har en utformning som stödjer ett avkopplade semesterliv, då de t.ex. ofta är byggda i ett plan, för att man enkelt ska kunna röra sig mellan ute och inne. Andra karaktäristiska drag är små enskilda rum, där man istället lagt fokus på de gemensamma rummen, såsom uteplats eller veranda under tak och allrum med öppen spis för samvaro. Ofta är också trädgårdarna enkla och små, och inte sällan naturtomtslikande – allt för att vistelsen i huset ska vara så kravlös som möjligt. Många fritidshus från mitten av 1900-talet, byggdes ursprungligen utan vatten och avlopp, och saknade inte sällan isolering i väggar, tak och bjälklag. Detta innebär att många av dem än idag, främst används under sommarhalvåret och under den milda ölandshösten. Älld Ä drre sstten ten enm mu ur vi vid frit frititid fr idsh shus us, JJo oels els Ud el Udd Udde de e, fo oto to Jul ulia lia ia Krru u uss ÖVERSIKTSPLAN 2014 Mörbylånga kommun, antagandehandling 2015-03-24 Riktlinjer för fritidshusområdena i Norra kommundelen TVETA FRITIDSOMRÅDE Helhet och skala: Tveta fritidsområde ligger avskilt och naturskönt i lövskogsområdet Mittlandsskogen, cirka sex kilometer öster om Färjestaden. Bebyggelsen ligger samlat och utgörs av småskaliga fritidshus, uppförda under 1900-talets andra hälft. Fritidshusen ligger regelbundet utmed mindre grusvägar. Genom området finns också vandringstigar som leder ut till omgivande naturmarker. Till området hör också olika gemensamhetsanläggningar, såsom pool och tennisbanor. I området finns cirka 250 byggnader. Tveta omfattas av riksintresse för naturmiljövård. - Kommunen ställer sig positiv till att bevara fritidshusområdenas småskaliga och gröna karaktär i sin helhet i Saxnäs, Tveta, Eriksöre och Joels udde. ERIKSÖRES FRITIDSHUSOMRÅDE Bebyggelse och landskap Eriksöres fritidshusområde ligger i anslutning till Kalmarsund och naturskönt inbäddat i en kustnära lövskog som breder utmed västra kusten, bara några kilometer söder om Färjestaden. I öster angränsar fritidshusbebyggelsen till en camping och en badplats. Fritidshusen ligger mycket regelbundet och följer raka grusvägar, där de enskilda fritidshusen ligger mitt på tomterna. Bebyggelsen är uppförd under 1900-talets andra hälft och bildar tillsammans en småskalig bebyggelsegrupp, bestående av ett femtiotal hus. Bebyggelse och landskap SAXNÄS FRITIDSHUSOMRÅDE Bebyggelse och landskap Saxnäs fritidshusområde ligger inbäddat i ett lövskogsbälte, några kilometer norr om Ölandsbron och Färjestaden. Lövskogen sträcker sig utmed i stort sett hela kommunens västra kust och vidare norrut till staden Borgholm i Borgholms kommun. I väster angränsar fritidshusområdet till en camping och en badplats. Nordväst om fritidshusen ligger ett nybyggt villaområde. I Saxnäs finns stenmurar kvar som spår från tidigare markanvändning då markerna troligen betades. Bebyggelsens läge mitt i naturen samt närheten till Kalmarsund och Ölandsbron är stora kvaliteter. Sammantaget bildar de enskilda fritidshusen en småskalig bebyggelse som möjliggör en stor andel grönska på tomterna och i anslutning till dem. Fritidshusen är byggda i trä under 1900-talets andra hälft och målade i olika glada kulörer. I området finns cirka 200 fritidshus, samt en centralt beläget klubblokal. JOELS UDDE STUGOMRÅDE Bebyggelse och landskap Joels udde ligger strax söder om Ölandsbron och norr om Färjestaden. I väster angränsar Joels udde till Kalmarsund och en havsnära camping med badplats. Öster om fritidshusområdet ligger ett nybyggt handels- och verksamhetsområde. I Joels udde är grusvägarna slingriga och trädgårdarna grönskande. I området finns ett flertal stenmurar utmed ägogränser som kulturhistoriska spår efter tidigare markanvändning, då markerna troligen betades. Bebyggelsen är främst uppförd under 1900-talets andra hälft och här finns exempel på både mindre och större ombyggnationer samt byggnader som är tidstypiska för 1900-talet med verandor under tak och enkla volymer. Gemensamt för bebyggelsen, tomterna och vägarna är småskalighet. Ett tydligt fokus ligger på ett trivsamt och enkelt sommar- och semesterliv. Joels udde samlar cirka 200 fritidshus. Friittid Fr tid idsh shuss, JJo shus oe ells ls U Ud dd de e, ffo e, otto o Jul uliia a Kru rus ÖVER ÖVE Ö ÖV VER VER ERS ERSIKT SIK SIKT SI IKT TSPLA TSPLA SPL SP S PLA P PL LA L AN N 20 20 014 14 M 14 Mörby örb örby ör ö rby rb byylå b bylån llån lång å ån n ng ga ko ga komm mmun mmu m mun m mu un u n, an ant a anta n nta nttta ag gan ga gand and an an nd deh ehan e han ha h an d an dlillin dl dlin liin ng 20 2015-0 15-0 15 155-03 5 3-2 3-24 -2 -24 24 24 155
© Copyright 2024