1. No category

BYAR- OCH
FRITIDSHUSOMRÅDEN
Ra
R
adb
dbyn
dbyn
yn Sö
öd
dra
ra San
andb
dby,
y, fot
oto JJu
ulilia
lia Kr
Krus
us
Radbyn Södra Sandby141
ÖVERSIKTSPLAN 2014 Mörbylånga kommun, antagandehandling 2015-03-24
RADBYARNA
Beskrivning
FÖRSLAG - BYAR OCH FRITIDSOMRÅDEN
En radby är en by där husen ligger på rad efter varandra utmed
en byväg. Radbyarna i kommunen följer geologins formationer
genom att hus och byvägar ligger i nord- sydlig riktning uppe
på de torra strandvallarna på östra sidan och i anslutning till
landborgen på västra sidan. Vägarna uppe på strandvallarna
på östra sidan och uppe på landborgen på västra sidan har lång
kontinuitet. Hälften av Ölands alla runstenar står också uppe på
dessa höjdformationer, vilket vittnar om vägarnas långa kontinuitet. De två vägarna som de flesta radbyarna ligger utmed
fungerar än idag som huvudvägar. Radbyarna har samma lägen
och utsträckning i landskapet sedan de anlades, men har med
tiden byggts ut och delvis förändrats. Sedan medeltiden har
radbyar succesivt byggts ut med fler gårdar och så småningom
även med s.k. malmbebyggelse under främst 1800-talet. En
malm ligger ofta i radbyns utkant och det var där som jordlösa
hantverkare och dagsverkare ursprungligen bodde. På östra
sidan ligger malmen oftast norr eller söder om gårdarna,
medan de på västra sidan ligger ovanför gårdarna och uppe på
landborgen. Malmbebyggelsen skiljer sig ofta från gårdarnas
betydligt mer påkostade och ståtliga bebyggelse, då den istället
är betydligt mer småskalig. Både gårdarnas och malmens
bebyggelse är huvudsakligen byggd i trä och i s.k. skiftesverk
som är en förfinad byggteknik, vanlig på Öland. Uthus och
ekonomibyggnader är ofta byggda i den lokala kalkstenen, men
också i trä och skiftesverk.
Till skillnad från bebyggelsen i radbyarna som har en utbredning i nord- sydlig riktning, har deras marker en utsträckning
från öster till väster. Markerna är jordbruksmarker som har en
självklar koppling till geologin, eftersom åkrarna ligger där
matjordstäcket är tjockare och i regel strax öster och väster om
bebyggelsen, medan betesmarkerna i regel ligger där jordtäcket
är tunnare eller helt saknas över kalkstensberggrunden. Både
Östra Ölands Sjömarker och Stora Alvaret är typiska betesmarker och ligger ofta bortom både bebyggelsen och åkern, och
kallas därför för utmarker. Stora Alvaret har betats sedan yngre
stenåldern och Östra Ölands Sjömarker sedan äldre järnåldern.
Karaktäristiskt för jordbruksmarkernas indelningar är stenmurarna som också sträcker sig från öster till väster och markerar
de smala skiftena eller ägogränserna. Ute på Stora Alvarets
mitt möts de östra radbyarnas betesmarker med de västra radbyarnas och de skiljs åt med en enkel stenmur. Till varje gård
i radbyarna hör ofta en fiskebod. Fiskebodarna ligger samlade
i s.k. fiskelägen utmed kusten. Här ligger bodarna tätt på en
inhägnad hage, inom vilken man torkade garner på stänger.
Än idag finns dessa bodar utmed Ölands annars mycket öppna
kuster.
Än idag är jordbruket en viktig näring i de flesta radbyarna,
men under 1900-talet har antalet jordbruk succesivt blivit
betydligt färre. Denna utveckling kan man tydligt se genom
att många lador och logar står tomma eller hittat helt ny
användning. Idag är jordbruken framförallt storskaliga i
produktion och djurantal. Många jordbruk har byggt större
ekonomibyggnader i radbyns utkant där det funnits plats eller
varit möjligt av andra skäl. I många radbyar på både östra
och västra sidan finns det ofta ett eller flera exempel på denna
bebyggelseutveckling. Många gårdar har med tiden övergått till
enbart bostäder eller säsongsboenden och de mindre malmhusen har blivit attraktiva sommarhus.
Idag finns mycket lite service kvar i de flesta radbyar, vilket
beror på befolkningsminskningar. Detta leder också till låg
inflyttning och få möjligheter att bo kvar. Tack vare radbyns
rumsliga struktur finns ett stort utbud och möjligheter att sälja
lokalt producerade livsmedel eller föremål utmed bygatorna.
Som besökare eller boende i radbyn är bygatan ett publikt rum
där man möts, saktar ned och bjuds in, också som genomresande. Radbyarna ligger utmed bygatorna/länsvägarna som
pärlband och är omöjliga att undgå längs vägen.
Inne på de kringbyggda gårdarna kan man hitta ståtliga
vårdträd. Vårdträdet eller vårdträden står oftast i gränsen
mellan man- och fägård (opp- och nedgård på öländska) och
markerar platsen tillsammans med byggnadernas väggar som
omsluter trädet. Om två träd står i gränsen mellan man- och
fägård finns ofta en grind mellan träden. Om gården bara har
ett vårdträd är det inte ovanligt med två grindar, en på vardera
sidan om trädet. Annan karaktäristisk vegetation i radbyarna är
de trädridåer som växer i gränsen mellan bebyggelsen och de
öppna odlingsmarkerna.
Större delen av kommunens yta ligger inom världsarvet Södra
Ölands odlingslandskap. Byar och radbyar utgör mycket
viktiga delar av helheten och världsarvet. Radbyarna talar
om hur landskapets förutsättningar använts och används, och
understryker geologin.
Skydd
- Många radbyar i kommunen omfattas av riksintresse för
kulturmiljövården. I kommunen omfattas följande radbyar
av riksintresse för kulturmiljövård: Borgs by, Långrälla,
Ullevi, Skarpa Alby, Ekelunda. Södra Sandby, Frösslunda,
Norra Kvinneby, Stora och Lilla Brunneby, Stenåsa,
Slagerstad, Södra Kvinneby, Gösslunda, Alby, Triberga,
Hulterstad, Skärlöv, Övra och Nedra Segerstad, Segerstad,
Seby, Solberga, Träby, Torngård, Gammalsby, Mellstaby,
Kvinnsgröta, Eketorp, Lindby, Sebberneby, Enetri, Näsby,
Albrunna, Årsvik, Gårdstorp, Gettlinge, Klinta, norra delen
av Hammarby, Smedby, Övra Västerstad, Bjärby, Kastlösa,
Lunda, Stora Dalby, Bredinge, Rösslösa, Södra Bårby,
Mysinge, Gynge, Resmo, Lilla Frö, Eriksöre, Kalkstad,
Lenstad, Jordtorp, Holmetorp, Kvigerälla, Gillsättra och
Ryd.
´
0
142
ÖVERSIKTSPLAN 2014 Mörbylånga kommun, antagandehandling 2015-03-24
300 Meter
malm
lmen
n i söd
öder
e och
h bod
odar
darrna
n vid
id h
havet
et
et
Sjjöb
bod
o ar, foto Mö
örrby
b lå
ånga
a ko
k mm
mun
un
B te
Be
te,, Ös
Ö tr
tra
a Öl
Öland
ands
an
ds Sjö
öma
mark
rker
er
Sjjö
öb
bod
dar
a
Åkerr
Åk
Be
eby
byg
gg
gel
e se
se
Åkkerr
Å
Be
Be
ete
te, St
te
te,
Stor
Stor
ora
a Al
Alvare
vva
are
et
Ra
R
adbya
adb
dbya
db
y rn
nas utb
bre
ednin
dnin
dn
ing
g i lla
and
ndsk
skap
apet
pe
ett
L..G
L
.G.
G. Foto/
otto
o//Le
Leif Gus
ustta
avs
vsso
so
on,
n, tillllh
hörr Län
nss
ssty
tyyre
rellssen
n
ÖVE
ÖVER
VER
ER
E
RS
SIK
IKT
KT
K
TSPLA
SP
S
P N 20
2 14
4 Mörby
örbylån
lång
ång
nga ko
ommun
mm
mun
un
n, a
an
anta
ntagand
gand
ga
and
a
andehan
nde
eha
ehan
ha
ha
andli
dlin
dlin
dl
ling 2
2015-0
15
5 3-2
3-24
3-24
143
Årsvik
Klinta
Albrunna
DEGERHAMN
Eckelsudde
Stora Alvaret
Pilekulla
Gårdstorp
Hammarby
Stora Smedby
Lilla Smedby
FÖRSLAG - BYAR OCH FRITIDSOMRÅDEN - SYDÖLAND
Seby
Kvinnsgröta Mellstaby
Gammalsby
Torngård
Solberga
Träby
Nedra Segerstad
Övra Segerstad
Mellby
0
1:75 000
´
5 Kilometer
GRÖNHÖGEN
Långe Jan
Ventlinge
Eketorp
Svibo
Näsby
Enetri
Kärra
Lindby
Sebberneby
Lunda
Mörbylilla
Össby
Gräsgård
Kvinnsgröta Mellstaby
MÖRBYLÅNGA
Gynge
Lilla Frö
Stora Frö
Bårby
Mörbylånga kyrkby
Beijershamn
Vickleby
Karlevi
Stora Alvaret
FÖRSLAG - BYAR OCH FRITIDSOMRÅDEN - MELLERSTA KOMMUNDELEN
Stenåsa
Stora Brunneby
Norra Kvinneby
Slagerstad
Frösslunda
0
1:75 000
´
Flygbild över Ölands södra udde
och Östersjön, fotograf L.G.Foto/
Leif Gustavsson, tillhör Länsstyrelsen Kalmar län
Eckelsudde
5 Kilometer
Nedra Västerstad
Övra Västerstad
Bjärby
Kastlösa
Lunda
Stora Dalby
Bredinge
Bårby
Gösslunda
Skärlöv
Hulterstad
Triberga
Alby
Södra Kvinneby
Slagerstad
FÄRJESTADEN
MÖRBYLÅNGA
Gynge
Lilla Frö
Stora Frö
Bårby
Arontorp
Jordtorp
Stora Alvaret
Hönstorp
Mittlandsskogen
Övertorp
Mittlandsskogen
Törnbotten
Algutsrum
Ryd
KvigerällaGillsättra
Glömminge
Vickleby
Isgärde
Karlevi
Mörbylånga kyrkby Björnhovda
Beijershamn
FÖRSLAG - BYAR OCH FRITIDSOMRÅDEN - NORRA KOMMUNDELEN
Stenåsa
Stora Brunneby
Bettorp
Norra Kvinneby
Bröttorp
Slagerstad
Långrälla
Gunnarstorp
Frösslunda
0
1:75 000
´
Eckelsudde
5 Kilometer
Nedra Västerstad
Övra Västerstad
Bjärby
Kastlösa
Lunda
Stora Dalby
Bredinge
Bårby
Gösslunda
Skärlöv
Hulterstad
Triberga
Alby
Södra Kvinneby
Slagerstad
Riktlinjer för radbyarna
Möjligheter till bevarande och utveckling av radbyarna är viktigt. För att detta skall kunna ske på ett sätt så att alla särdrag
kan bestå och förändringar och tillskott blir en tillgång för
helheten är det allas vårt ansvar att beakta de värden som finns.
Vid förändringar i kommunens alla radbyar skall nedanstående
riktlinjer följas.
Landskapet:
- Ta hänsyn till radbyarnas olika riktningar. Markerna
har ett tydligt sammanhang som sträcker sig från öst till
väst, medan bebyggelsen ligger uppe på de naturliga
formationerna (strandvallar och landborgen), från norr
till söder. Denna övergripande struktur hos bebyggelse
och marker har lång kontinuitet. Strukturen gör
radbyarnas bebyggelse och marker till självklara bärare av
kulturlandskapet.
- En sammanhållen och tät bebyggelse som inte brer ut sig
i landskapet, är en förutsättning för det öppna öländska
landskapet utanför radbyarnas bebyggelse.
- Ta hänsyn till kyrktorn och väderkvarnars dominans
i landskapet. Utmana i första hand inte dessa få och
tongivande byggnaders vertikala dominans i landskapet.
Landskapet är flackt och tål få vertikala element. Det flacka
kulturlandskapets värden är bland annat fri horisont och
enorma vidder där hav och land ofta ”smälter” samman, en
landskapsbild som är värd att värna om.
FÖRSLAG - BYAR OCH FRITIDSOMRÅDEN
- Bevara de utmärkande värdena i landskapet, såsom
trädridåerna mellan bebyggelse och jordbruksmarker. De
smala banden med träd ger skydd mot vinden ute på de
öppna markerna. Andra värden ligger i stenmurarna som
berättar om både nutida och historiska markindelningar
och därför har ett kulturhistoriskt värde. Många stenmurar
skyddar också markerna från jordförflyttning, bidrar
till biologisk mångfald, är rumsbildande och markerar
ägogränser.
150
- Radbyarnas byggnader uppe på strandvallarna ligger ofta
mer eller mindre samlat och tätt. De täta rummen mellan
husen, på den kringbyggda gården, i släppen mellan
lador eller gluggar mellan olika uthus, kontrasterar till
det vidsträckta och öppna kulturlandskapet som man
exempelvis hittar ”uppe på Stora Alvaret” och ”nere vid
sjön”. Ytterligheterna berikar ofta varandra.
Täthet:
- Bebyggelsens täthet i många radbyar bidrar till spontana
möten mellan människor, god resurshållning av mark, lä
från väder och vind samt kortare avstånd.
Platsens särart:
- Det är viktigt att värna om det platsspecifika också
när vi bygger idag, eftersom det bland annat bidrar till
förståelse och tillvaratagande av platsens särart. Den lokala
förankringen är dessutom ofta attraktiv, eftersom den är
unik. Ur ett större perspektiv blir det lokala och unika
också intressant, eftersom man förstärker och bygger vidare
på en variation mellan olika platser och landskap.
ÖVERSIKTSPLAN 2014 Mörbylånga kommun, antagandehandling 2015-03-24
Bygatan:
- Det är viktigt att bygatan inne i radbyarna, tillåts vara ett
lokalt rum för utbyte och möten mellan verksamheter,
boende och besökare, trots att de numera är landsvägar.
Bygatan är ofta det enda offentliga rummet utomhus och
därför värd att se som ett gemensamt rum, snarare än en
snabb förbindelse.
- Radbyarnas bebyggelse vänder sig generellt till bygatan
och ligger direkt intill den, för att inte säga på den, vilket
är en viktig kvalité i radbyarna på Öland. Kommunens
intention är att denna kvalité och tradition ska få finnas
kvar och utvecklas också i framtiden.
- Ta hänsyn till ”mindre” vägars funktion i radbyarna. Har
byggnaderna flera och olika entréer som vetter åt två olika
vägar? Ta hänsyn till dessa lokala sammanhang. Exempel
på detta finns bl.a. i Skärlöv.
- Vägen ska vara en del av landskapet. Vid nybyggnation
av väg, sträva efter att vägen är en del av landskapet. Ta
hänsyn till höga punkter och stenmurarnas dragningar ute
i landskapet och låt vägen så långt som möjligt följa dessa
markindelningar. Välj lokala vägmaterial så långt som
möjligt.
- När det gäller länsväg 136 vill kommunen inte ha
någon generell regel för byggnadsfritt avstånd, eftersom
förutsättningarna skiljer sig mycket åt mellan de norra
och de södra delarna. Radbyarna och andra skyddsvärda
kulturmiljöer som finns utmed vägen är ett starkt skäl till
varför det är orimligt att instifta några generella regler för
ett byggnadsfritt avstånd. Radbyarnas bebyggelse utmed
vägen är också en del av den lokala byggnadstraditionen.
För att kulturmiljöerna i Mörbylånga kommun ska kunna
leva vidare och utvecklas, krävs att utvecklingen kan ske i
enlighet med befintliga strukturer och utifrån det faktiska
förutsättningar som råder på den specifika platsen.
Nybyggnation:
- Tillkommande bebyggelse får endast uppföras i anslutning
till befintlig bebyggelse.
- Tillkommande bebyggelse ska förhålla sig till den
befintliga bebyggelsens riktningar och orienteringar på
tomterna, likt den traditionella i de öländska radbyarna.
- Ny bebyggelse kan generellt uppföras på lucktomter inne
bland den befintliga bebyggelsen, med hänsyn till varje
plats unika förutsättningar. Exempel på en lucktomt kan
vara en tomt där det tidigare funnits bebyggelse, men som
efter t.ex. en brand ”står tom”.
Skala och proportioner:
- Ta hänsyn till den befintliga skalan inne i radbyn. Skalan
i den befintliga miljön ska både vara inspirerande och
vägledande. Skalan i radbyns malm är en helt annan än
inne bland gårdarna. Historiskt hade t.ex. bebyggelsens
skala en stark koppling till jordarnas avkastning.
Skalskillnaden mellan gårdarna och malmen ska bevaras.
- Det är viktigt att förhålla sig till den befintliga
bebyggelsens proportioner. Bebyggelsen i radbyarna består
av mangårdsbyggnader, ekonomibyggnader, malmstugor,
stenkällare, kvarnar och olika uthus. Exempelvis har
bebyggelsens djup, fönsterproportioner och taklutning
stor betydelse för den enskilda byggnaden men också för
helheten. En byggnads fönster beskrivs ofta som dess
ögon och betyder mycket för byggnadens totala uttryck.
Med tiden kan funderingar om fönsterrenovering eller
rentav byte komma upp. Idag finns ett enormt utbud av
industritillverkade fönster, men många gånger är en varsam
renovering och ommålning att föredra framför insättning
av t.ex. aluminiumbågar. En bra lösning att förbättra ett
gammalt fönsters energivärde kan vara att sätta in en ny
ruta innanför det gamla fönstret.
Kulör:
- Ta hänsyn till befintlig färgsättning inne i radbyn och
utanför. Låt färger och nyanser i den befintliga miljön
inspirera och vara vägledande. Det är viktigt att kulören
smälter in i både landskapet och på platsen. Fundera över
vilken färgpalett radbyn har på landskapsnivå genom att
studera den på avstånd.
- Många beprövade färgsorter såsom slam- och oljefärger
fungerar både rent hållbarhetsmässigt i det öländska
klimatet och har lång tradition som kan vara intressant och
värd att utveckla. Med dessa färger är det lättare att hitta en
passande kulör som åldras vackert.
Blandning av funktioner:
- En blandning av verksamheter och boende, berikar
radbyarna, men är också en del av deras långa historia.
Blandningen mellan verksamheter och boende bidrar till
intressanta rum, möten mellan människor, möjligheter
för utbyte av varor, tjänster och idéer. Blandningen är en
förutsättning för det rika liv som kan uppstå i radbyarna
och bygatan är också en mycket viktig plats för utbyte.
- Att radbyarna tillåts innehålla både boende och arbete
har betydelse för att livet i dem ska kunna fortgå under
hela året och i mer avlägsna radbyar. Om det är möjligt
att få ihop boende med en verksamhet, kan det innebära
att radbyn inte överges, utan istället befolkas. På sikt har
blandningen bl.a. betydelse för bevarandet av ett öppet och
brukat landskap. Stora Alvaret och Östra Ölands Sjömarker
är exempel på marker som är beroende av nyttjande av
människan och hennes djurs. Med andra ord så hänger
blandningen mellan boende, service, jordbrukt och andra
verksamheter tätt samman med hela kulturlandskapets
värden, bevarande och framtid.
Utblickar:
- Utblickar från det täta, ut över det omgivande landskapet
är en bevarandevärd kvalité. I många radbyar finns smala
släpp mellan lador och andra byggnader som ger värdefulla
utblickar från bebyggelsen ut över omgivande landskapet.
Ett släpp kan vara allt från en halvmeter till flera. Många
mindre vägar som leder ut till omgivande marker och
havet från bebyggelsen (såsom sjögatorna), ger värdefulla
utblickar. Utblickarna ger bland annat kontakt, orientering
och ljus till de ofta mycket tätt bebyggda radbyarna samt
något att vila blicken på också långt borta.
- Entréer är viktiga inslag i radbyarna och värda att
bevara. Entrén mot byvägen kan vara en port i en
ekonomibyggnad vid byvägen. Portern markerar gränsen
mellan den publika byvägen och ett privat bakomliggande
gårdsrum. Andra exempel på entréer kan vara en trädgårds
stenmursomgärdade gräns mot byvägen och vars öppning
mot omvärlden markeras med en omsorgsfullt gjord grind.
- I den götiska gårdsbilden delas ofta gårdsplanen som bildas
mellan byggnader av i två delar för att skilja på fä- och
mangård. Det är av regel en låg kallmurad kalkstensmur
som markerar denna gräns. Än idag finns exempel kvar
på denna viktiga detalj för helheten som bör vårdas för
framtiden.
Material:
- Beprövade och traditionella material som tegel, takpapp,
takplåt, trä och kalksten åldras med värdighet och ansluter
enklare till den befintliga miljöns sammanhållenhet och till
landskapet i stort.
- Beprövade och traditionella material med lång kontinuitet
vet vi också hur de reagerar i det öländska klimatet, vilket
är ytterligare ett skäl till deras överlägsenhet.
- Undvik material som imiterar andra material. Taktegelkontra betongpannor är ett tydligt exempel där tegeltak
åldras med värdighet, har en annan färgintensitet, bättre
hållfasthet och längre livslängd än betongpannor. Ett äldre
tegeltak kan både vara otroligt livfull i nyanser och ha
ett mycket levande uttryck, framför betongens stumma
karaktär. Tegel är dessutom tätare i sin struktur, vilket
innebär att de inte suger fukt i lika hög grad som betong,
och därmed inte blir lika mossklädda.
Samtid och tradition:
- I radbyarna hittar man byggda miljöer och platser med
spår från olika tider, som är mer eller mindre förändrade
och anpassade över tid. Man har kontinuerligt byggt
och format byggnader och platser som förhåller sig till
sin samtid med hänsyn till tidens behov, estetik, kultur,
ekonomi och andra förutsättningar. Den byggda miljön bör
bejakas som en levande bygd där olika historiska perioder
tillsammans bildar tidslager. Spår från olika tider i den
byggda miljön ger ofta platsen en historisk förankring och
bidra till ett intressant samspel mellan dåtid och samtid.
Nyproduktion i radbyarna bör inte vara reproduktioner
eller historiska kopior, utan istället aktivt förhålla sig till
platsens unika karaktär och förutsättningar. Vår tid kommer
också att lämna avtryck och tidslager i radbyarna och
ambitionen är därför att dagens avtryck ska vara värdefulla
och intressanta för kommande tider. Därför är det viktigt
att ny bebyggelse i radbyarna tillåts vara moderna med
traditionen som inspiration och vägledning. På så vis kan
dåtid och nutid mötas.
Detaljer:
- Takfötter är viktiga inslag som sätter stor prägel på
bebyggelsemiljön. Ofta finns traditioner som är värda att
bevara och utveckla för framtiden.
ÖVERSIKTSPLAN 2014 Mörbylånga kommun, antagandehandling 2015-03-24
151
Vegetation:
Gränser:
- Fläder och oxel är vanliga utmarksträd och därför lämpliga
att bevara och satsa på i dessa miljöer. Radbyns utmarker
ligger bortanför eller utanför åkrarna och är betade marker.
Både strandängarna och Stora Alvaret räknas till radbyns
utmarker. Historiskt var det också vanligt att man hade
fruktträd ute på utmarkerna som växte utmed stenmurarna i
ägogränserna.
- Odlingsgränser i landskapet är bevarandevärda då de
hindrar jordförflyttning, bidrar till biologisk mångfald och
berättar om nutida och historiska ägogränser. Moderna
maskiner av större storlek kan förutsätta öppningar i dem.
Inägogränsen som markerar gränsen mellan åker- och
betesmarkerna är mycket bevarandevärd, liksom tomten
gräns som bör hållas tydlig.
- Trädridåer i gränsen mellan de omgivande
jordbruksmarkerna och bebyggelsens tomter är
bevarandevärda då de ger bl.a. väder- och vindskydd,
skugga och fågelsång. Utsikt och vyer kan finnas i släpp
mellan stammar och kronor, samt i enstaka fall genom att
vegetation helt saknas. Typiska trädsorter i ridåerna är ask
och alm.
- I gränsen mellan man- och fägård (opp- och nedgård på
öländska) finns ofta en låg stenmur som är väl värd att
bevara.
- Vårdträd har lång tradition och är ett inslag som är värt att
bevara, varför också återplantering kan vara lämplig om
träd saknas. Vanliga vårdträd i de öländska radbyarna är
lind, lönn, valnöt, päron och fläder. Valnöt har man haft på
Öland sedan 1500-talet. Ek förekommer av regel inte som
vårdträd, eftersom rötterna kan nå grundvattnet och bli
åskledande.
Goda exempel
Här kommer några kreativa exempel på modern
arkitektur i kommunen med tydlig platsanknytning och många
rumsliga kvalitéer.
- Den kringbyggda gårdens trädgård ligger av regel på
boningshusets baksida och aldrig i anslutning till den
flislagda gården som vänder sig till bygatan. Både manoch fägård bör förbli stenlagda platser och muren/staketet
som skiljer dem åt är mycket värd att bevara.
FÖRSLAG - BYAR OCH FRITIDSOMRÅDEN
- Planterade träd utmed bygatan blev vanligt först under
1800-talet och är än idag ett relativt vanligt inslag i
radbyarna. Träden kan, liksom bebyggelsen bidra till ett
omslutande gaturum.
152
Grön
Gr
ö hö
ön
höge
g n, fo
ge
foto
to
o Jul
ulia
ia Kru
russ
Seg
Se
ge
errssta
ad
d,, fot
oto
to Juli
JJu
uliia Kr
Kruss
ÖVE
ÖVER
ÖV
Ö
VER
VE
V
ER
E
RS
SIK
SIKT
SI
IIK
IKT
KT
K
TS
SP
SPL
SPLA
PL
PLA
LAN 20
L
2 1
14
4 Mör
ö b lång
örbylång
örby
långa
ånga kkommun
mm
mun
m
un, anta
un
an
ant
ntta
nta
n
t ga
gand
g
and
ndehan
n
ehandlin
eha
eh
d g 20
dl
dlin
2
2015-0
015-0
15-03-24
24
Uttme
Ut
med sj
me
sjög
öga
atta
an
n ned
ed tiilllll G
Gå
ård
ård
rdby
by Ham
amn, fo
oto
to Ju
ullia
ia Kru
rus
Lökke
Lö
en
nä
äs,
s, fo
otto An
Ann Er
Erik
ikss
sson
on
n och
h Mag
agn
nu
us Silf
Silflfve
Si
fve
verh
verh
rhie
hiie
elm
lm
S ge
Se
g rssta
ad,
d, fot
oto Ju
Julililia
lia Kr
Krus
us
us
ÖVERSIKT
ÖVE
ÖV
ÖVER
VE
V
VER
ERSIKT
ER
SIK
S
SI
IKT
IK
KT
K
TS
SPL
SP
SPLA
PL N 2
P
PLA
20
2014
14
4 Mörby
örbylång
bylång
ånga kkom
mmun
n, anta
n gand
gand
deh
ehan
h dlin
dling 2015-0
dling
2 1
20
15-0
15
5-0
03-24
3-24
153
FRITIDSHUSOMRÅDEN
Beskrivning
Med fritidshus menas ett tillfälligt och ofta mindre boende. De
flesta fritidshus bebos främst under sommarhalvåret och under
veckoslut. Tillfälliga boenden förekom redan under antiken, då
framförallt de högre samhällsklasserna kunde ha en s.k. villa
suburbana, som var en tillfällig bostad utan jordbruk, men med
trädgård. På Öland började fritidshusen byggas från framförallt
mitten av 1900-talet, i takt med lagstiftad semester och bilens
intåg, som gjorde det möjligt för allt fler i samhället att ta sig
ut och vistas på olika platser runt om i landet. På Öland finns
också exempel på mer påkostade s.k. sommarnöjen, byggda
vid förra sekelskiftets början. Dessa sommarnöjen ligger
framförallt i Stora Rör och Borgholm. Sommarnöjena är ofta
stora ståtliga träbyggnader med veranda och en utmärkande rik
snickarglädje. Fritidshus är generellt mycket vanliga på Öland,
eftersom Öland länge varit och är ett populärt semesterlandskap. I kommunen hittar man ofta fritidshusen samlade i egna
fritidshusområden, som i Saxnäs, Färjestaden (Joels udde),
Eriksöre, Tveta och Risinge.
Det är sällan som fritidshusområdena från 1900-talets mitt och
framåt har en tydlig lokal förankring i uttryck eller materialitet.
Ofta har de snarare ett gemensamt uttryck, oberoende var de
ligger i landet eller på ön.
Idag är många fritidshus delvis eller helhet ombyggda.
Anpassningar och förändringar har gjorts för att t.ex. passa
en större familj eller för att fritidshuset ska kunna användas
under fler delar av året. De helt orörda eller ursprungliga
fritidshusen börjar bli en raritet bland de allt mer permanenta
och ombyggda fritidshusen, men det är kanske främst helheten
som är bevarandevärd. Helheten ligger i den småskaliga
bebyggelsen med enkla vägar och den gröna karaktären. Som
historiska berättare är fritidshusen och områdena viktiga,
eftersom de är en självklar del av 1900-talets turismhistoria på
Öland och i landet. Då allt fler människor bor och bosätter sig i
städerna, fungerar många av 1900-talets fritidshusområden som
en viktig länk till naturen och landskapet. Fritidshusområdena i
Mörbylånga kommun saknar generella skydd.
FÖRSLAG - BYAR OCH FRITIDSOMRÅDEN
Typiskt för fritidshusområdena från 1900-talets mitt och framåt
är att de ofta ligger mycket nära kusten och naturskönt. De kan
också ligga nära tätorter eller viktiga förbindelser, såsom f.d.
färjehamnar (Färjestaden och Stora Rör). Fritidshusen är ofta
byggda för att passa ett anspråkslöst semesterliv med fokus på
utomhusvistelse, bad och annan rekreation kopplad till naturen
och landskapet. Många fritidshus har tack vare sin ålder, ofta
mycket gröna trädgårdar, vilka tillsammans bidrar till sammanhängande grönskande områden. De grönskande fritidshusområdena med sin bebyggelse är ofta välkomnande att röra sig
igenom, även för besökare. Ofta är bebyggelsen tillsammans
med de mindre vägarna enkla och småskaliga, och inte sällan
ligger områdena som en länk mellan t.ex. en badplats eller ett
naturområde och omkringliggande permanentbebyggelse. I
många fritidshusområden finns stenmurar kvar som visar spår
från tidigare markanvändning, och inte sällan har markerna
tidigare betats av omkringliggande gårdars djur.
154
Fritidshusen från förra sekelskiftets mitt har en utformning som
stödjer ett avkopplade semesterliv, då de t.ex. ofta är byggda
i ett plan, för att man enkelt ska kunna röra sig mellan ute
och inne. Andra karaktäristiska drag är små enskilda rum, där
man istället lagt fokus på de gemensamma rummen, såsom
uteplats eller veranda under tak och allrum med öppen spis
för samvaro. Ofta är också trädgårdarna enkla och små, och
inte sällan naturtomtslikande – allt för att vistelsen i huset ska
vara så kravlös som möjligt. Många fritidshus från mitten av
1900-talet, byggdes ursprungligen utan vatten och avlopp,
och saknade inte sällan isolering i väggar, tak och bjälklag.
Detta innebär att många av dem än idag, främst används under
sommarhalvåret och under den milda ölandshösten.
Älld
Ä
drre sstten
ten
enm
mu
ur vi
vid frit
frititid
fr
idsh
shus
us, JJo
oels
els Ud
el
Udd
Udde
de
e, fo
oto
to Jul
ulia
lia
ia Krru
u
uss
ÖVERSIKTSPLAN 2014 Mörbylånga kommun, antagandehandling 2015-03-24
Riktlinjer för fritidshusområdena i Norra
kommundelen
TVETA FRITIDSOMRÅDE
Helhet och skala:
Tveta fritidsområde ligger avskilt och naturskönt i lövskogsområdet Mittlandsskogen, cirka sex kilometer öster
om Färjestaden. Bebyggelsen ligger samlat och utgörs av
småskaliga fritidshus, uppförda under 1900-talets andra hälft.
Fritidshusen ligger regelbundet utmed mindre grusvägar.
Genom området finns också vandringstigar som leder ut till
omgivande naturmarker. Till området hör också olika gemensamhetsanläggningar, såsom pool och tennisbanor. I området
finns cirka 250 byggnader. Tveta omfattas av riksintresse för
naturmiljövård.
- Kommunen ställer sig positiv till att bevara
fritidshusområdenas småskaliga och gröna karaktär i sin
helhet i Saxnäs, Tveta, Eriksöre och Joels udde.
ERIKSÖRES FRITIDSHUSOMRÅDE
Bebyggelse och landskap
Eriksöres fritidshusområde ligger i anslutning till Kalmarsund
och naturskönt inbäddat i en kustnära lövskog som breder
utmed västra kusten, bara några kilometer söder om Färjestaden. I öster angränsar fritidshusbebyggelsen till en camping
och en badplats. Fritidshusen ligger mycket regelbundet och
följer raka grusvägar, där de enskilda fritidshusen ligger mitt
på tomterna. Bebyggelsen är uppförd under 1900-talets andra
hälft och bildar tillsammans en småskalig bebyggelsegrupp,
bestående av ett femtiotal hus.
Bebyggelse och landskap
SAXNÄS FRITIDSHUSOMRÅDE
Bebyggelse och landskap
Saxnäs fritidshusområde ligger inbäddat i ett lövskogsbälte,
några kilometer norr om Ölandsbron och Färjestaden. Lövskogen sträcker sig utmed i stort sett hela kommunens västra kust
och vidare norrut till staden Borgholm i Borgholms kommun. I
väster angränsar fritidshusområdet till en camping och en badplats. Nordväst om fritidshusen ligger ett nybyggt villaområde.
I Saxnäs finns stenmurar kvar som spår från tidigare markanvändning då markerna troligen betades. Bebyggelsens läge
mitt i naturen samt närheten till Kalmarsund och Ölandsbron är
stora kvaliteter. Sammantaget bildar de enskilda fritidshusen en
småskalig bebyggelse som möjliggör en stor andel grönska på
tomterna och i anslutning till dem. Fritidshusen är byggda i trä
under 1900-talets andra hälft och målade i olika glada kulörer.
I området finns cirka 200 fritidshus, samt en centralt beläget
klubblokal.
JOELS UDDE STUGOMRÅDE
Bebyggelse och landskap
Joels udde ligger strax söder om Ölandsbron och norr om Färjestaden. I väster angränsar Joels udde till Kalmarsund och en
havsnära camping med badplats. Öster om fritidshusområdet
ligger ett nybyggt handels- och verksamhetsområde. I Joels
udde är grusvägarna slingriga och trädgårdarna grönskande.
I området finns ett flertal stenmurar utmed ägogränser som
kulturhistoriska spår efter tidigare markanvändning, då
markerna troligen betades. Bebyggelsen är främst uppförd
under 1900-talets andra hälft och här finns exempel på både
mindre och större ombyggnationer samt byggnader som är
tidstypiska för 1900-talet med verandor under tak och enkla
volymer. Gemensamt för bebyggelsen, tomterna och vägarna
är småskalighet. Ett tydligt fokus ligger på ett trivsamt och
enkelt sommar- och semesterliv. Joels udde samlar cirka 200
fritidshus.
Friittid
Fr
tid
idsh
shuss, JJo
shus
oe
ells
ls U
Ud
dd
de
e, ffo
e,
otto
o Jul
uliia
a Kru
rus
ÖVER
ÖVE
Ö
ÖV
VER
VER
ERS
ERSIKT
SIK
SIKT
SI
IKT
TSPLA
TSPLA
SPL
SP
S
PLA
P
PL
LA
L
AN
N 20
20
014
14 M
14
Mörby
örb
örby
ör
ö
rby
rb
byylå
b
bylån
llån
lång
å
ån
n
ng
ga ko
ga
komm
mmun
mmu
m
mun
m
mu
un
u
n, an
ant
a
anta
n
nta
nttta
ag
gan
ga
gand
and
an
an
nd
deh
ehan
e
han
ha
h
an d
an
dlillin
dl
dlin
liin
ng 20
2015-0
15-0
15
155-03
5
3-2
3-24
-2
-24
24
24
155