SPRITA ÄR ONÖDIGT

NORDISK DIET
IFRÅGASÄTTS
Risken för hjärt-kärlsjukdom
verkar inte minska med en nordisk diet. Det visar en stor svensk
studie som följt 40 000 kvinnor
SJUK
under 20 år. Tidigare har en kost
med rågbröd, havre, äpplen, rotsaker, kål och fisk ansetts vara lika
hälsosam som
Medelhavskost.
ÖTERSKA
SK
Extra läsning!
KAN VÄRMA
I AMBULANS
Många patienter är
nedkylda, det har Jonas Aléx
märkt under sina 15 år som
ambulanssjuksköterska. I
hans avhandling visas att
patienter ofta upplever
den kalla marken som mer
obehaglig än själva skadan och de
syntetiska filtarna ger inte värme
nog i kallt klimat. I samband med
sin forskning har Jonas Aléx
utvecklat en värmemadrass som
läggs på båren. Den har testats
SJUKSKÖTERSKA
SJUKSKÖTERSKA
SPRITA ÄR ONÖDIGT
Granskad rutin. Desinfektera inför en
vanlig blodprovstagning gör ingen nytta,
utom när huden är
synligt smutsig. Men
då räcker inte ett
snabbt drag med
alkoholsudden.
Hygiensjuksköterskan Lena Nilsson
och biomedicinska analytikern Katarina Skov-Poulsen bestämde sig för
att ta reda på hur vanligt det är med
infektioner efter att en patient stuckits
utan att huden först har desinfekterats.
I deras region, Kronoberg, är
rekommendationen sedan länge att
inte desinfektera ren hud inför en
vanlig venös blodprovstagning, med
undantag för blododlingar. Socialstyrelsens Att förebygga vårdrelaterade
infektioner tar upp att det saknas
vetenskapliga bevis för att desinfektering gör nytta. Men Lena Nilsson och
Katarina Skov-Poulsen ville själva ta
reda på saken.
Sedan 2010 har de vid flera tillfällen
sänt ut enkäter till patienter i primär44
Katarina Skov-Poulsen och Lena Nilsson har visat att det för det mesta går att
lägga bort spritsudden inför vanlig blodprovstagning.
”Fortfarande tror jag
att det är fler som
desinfekterar än
som låter bli.”
vården och vid ett par tillfällen även
till dem som fått sina prover tagna på
klin kem vid lasaretten i Växjö och
Ljungby.
PATIENTERNA fick svara på om de
haft ont eller varit ömma mer än tre
dagar efter blodprovstagningen och
om det varit rött och irriterat vid
insticksstället. Totalt lämnades 1 200
enkäter ut om venprover och 322 om
kapillärprover. Svarsfrekvensen var
74 respektive 69 procent.
VÅRDFOKUS. NUMMER SEX/SJU 2015
RÄDD REUMATIKER
SKIPPAR TRÄNING
ISTOCKPHOTO
i Västerbotten och effekten
studerats genom intervjuer
och kontroll av temperaturen.
Patienterna upplevde att
värmemadrassen var varm,
behaglig och förmedlade en
känsla av säkerhet.
Många med reumatoid artrit
undviker fysisk aktivitet. De är
ofta rädda för att smärtan ska
bli värre och att ansträngningen
kan trigga sjukdomen till en aktiv
fas. Det visar sjuksköterskan
Helena Lööfs färska avhandling i
ämnet. Hon lyfter fram vikten av
att uppmuntra till träning på rätt
nivå. Tidigare studier visar att det
förbättrar livskvaliteten och kan
minska smärta och trötthet.
Tipsa redaktören: [email protected]
VID PROVTAGNING kapillärt var det
bara en enda som rapporterade tecken
på inflammation, även här en patient
som fått behandling som påverkar
immunförsvaret. Men totalt hade 27
procent svarande i den gruppen fått,
eller fick, sådan behandling vid provtagningstillfället.
— Vi är inte ensamma om att inte
desinfektera vid provtagning. Men
fortfarande tror jag att det är fler som
gör det än som låter bli. Även inne på
sjukhusen här i Kronoberg skiljer det
sig åt, säger Katarina Skov-Poulsen.
MEN I VISSA FALL behövs desinfektion, exempelvis om blodglukos ska
tas kapillärt och man vill vara säker
på att inte några sockerrester finns på
fingertoppen.
Samtidigt betonar de vikten av att
göra rent om huden verkligen är synbart smutsig.
— Då ska man först tvätta ordentligt
med tvål och vatten, låta det torka och
sedan desinfektera. Det är viktigt att
man låter desinfektionsmedlet verka
ordentligt. Huden bör gnuggas med
alkoholsudden i 20-30 sekunder för att
det ska ha någon effekt. Sedan måste
även det hinna torka innan man sticker
patienten, säger Lena Nilsson.
ANDERS OLSSON
VÅRDFOKUS. NUMMER SEX/SJU 2015
ISTOCKPHOTO
Vid venprovtagning svarade bara
två att de hade haft ont och att det
hade varit rött och irriterat. Båda
hade genomgått, eller höll på med,
en behandling som påverkade deras
immunförsvar, men det var de inte
ensamma om. Närmare 12 procent
av samtliga svarande var föremål för
sådan behandling.
Blåsträning
hjälper inte
Barn som inte håller tätt
nattetid bör inte blåstränas, visar ny forskning.
Andra metoder finns.
Det visar sjuksköterskan
Maria Cederblad i en avhandling om sängvätning,
så kallad enures.
Hon har studerat effekten
av blåsträning för barn på
40 sovande sängvätare i två
grupper. I den ena blåstränades barnen i en månad.
Om de därefter fortfarande
kissade i sängen fick de ett
enureslarm. De övriga 20
barnen behandlades med
larmet från början utan
blåsträning.
Resultatet visade att
blåsträningen inte hade
effekt. Däremot hjälpte
enureslarmet bra.
En annan behandling
med evidens är läkemedlet
desmopressin, som minskar
njurarnas urinproduktion.
Maria Cederblad drar slutsatsen att man
direkt bör sätta
in behandling
med enureslarm
Maria
eller medicinering
Cederblad
och att den internationella rekommendationen
om att blåsträna barn med
enures bör tas bort.
ANDERS OLSSON
Avhandlingen:
www.korta.nu/enures
45