SPRITA ÄR ONÖDIGT
NORDISK DIET IFRÅGASÄTTS Risken för hjärt-kärlsjukdom verkar inte minska med en nordisk diet. Det visar en stor svensk studie som följt 40 000 kvinnor SJUK under 20 år. Tidigare har en kost med rågbröd, havre, äpplen, rotsaker, kål och fisk ansetts vara lika hälsosam som Medelhavskost. ÖTERSKA SK Extra läsning! KAN VÄRMA I AMBULANS Många patienter är nedkylda, det har Jonas Aléx märkt under sina 15 år som ambulanssjuksköterska. I hans avhandling visas att patienter ofta upplever den kalla marken som mer obehaglig än själva skadan och de syntetiska filtarna ger inte värme nog i kallt klimat. I samband med sin forskning har Jonas Aléx utvecklat en värmemadrass som läggs på båren. Den har testats SJUKSKÖTERSKA SJUKSKÖTERSKA SPRITA ÄR ONÖDIGT Granskad rutin. Desinfektera inför en vanlig blodprovstagning gör ingen nytta, utom när huden är synligt smutsig. Men då räcker inte ett snabbt drag med alkoholsudden. Hygiensjuksköterskan Lena Nilsson och biomedicinska analytikern Katarina Skov-Poulsen bestämde sig för att ta reda på hur vanligt det är med infektioner efter att en patient stuckits utan att huden först har desinfekterats. I deras region, Kronoberg, är rekommendationen sedan länge att inte desinfektera ren hud inför en vanlig venös blodprovstagning, med undantag för blododlingar. Socialstyrelsens Att förebygga vårdrelaterade infektioner tar upp att det saknas vetenskapliga bevis för att desinfektering gör nytta. Men Lena Nilsson och Katarina Skov-Poulsen ville själva ta reda på saken. Sedan 2010 har de vid flera tillfällen sänt ut enkäter till patienter i primär44 Katarina Skov-Poulsen och Lena Nilsson har visat att det för det mesta går att lägga bort spritsudden inför vanlig blodprovstagning. ”Fortfarande tror jag att det är fler som desinfekterar än som låter bli.” vården och vid ett par tillfällen även till dem som fått sina prover tagna på klin kem vid lasaretten i Växjö och Ljungby. PATIENTERNA fick svara på om de haft ont eller varit ömma mer än tre dagar efter blodprovstagningen och om det varit rött och irriterat vid insticksstället. Totalt lämnades 1 200 enkäter ut om venprover och 322 om kapillärprover. Svarsfrekvensen var 74 respektive 69 procent. VÅRDFOKUS. NUMMER SEX/SJU 2015 RÄDD REUMATIKER SKIPPAR TRÄNING ISTOCKPHOTO i Västerbotten och effekten studerats genom intervjuer och kontroll av temperaturen. Patienterna upplevde att värmemadrassen var varm, behaglig och förmedlade en känsla av säkerhet. Många med reumatoid artrit undviker fysisk aktivitet. De är ofta rädda för att smärtan ska bli värre och att ansträngningen kan trigga sjukdomen till en aktiv fas. Det visar sjuksköterskan Helena Lööfs färska avhandling i ämnet. Hon lyfter fram vikten av att uppmuntra till träning på rätt nivå. Tidigare studier visar att det förbättrar livskvaliteten och kan minska smärta och trötthet. Tipsa redaktören: [email protected] VID PROVTAGNING kapillärt var det bara en enda som rapporterade tecken på inflammation, även här en patient som fått behandling som påverkar immunförsvaret. Men totalt hade 27 procent svarande i den gruppen fått, eller fick, sådan behandling vid provtagningstillfället. — Vi är inte ensamma om att inte desinfektera vid provtagning. Men fortfarande tror jag att det är fler som gör det än som låter bli. Även inne på sjukhusen här i Kronoberg skiljer det sig åt, säger Katarina Skov-Poulsen. MEN I VISSA FALL behövs desinfektion, exempelvis om blodglukos ska tas kapillärt och man vill vara säker på att inte några sockerrester finns på fingertoppen. Samtidigt betonar de vikten av att göra rent om huden verkligen är synbart smutsig. — Då ska man först tvätta ordentligt med tvål och vatten, låta det torka och sedan desinfektera. Det är viktigt att man låter desinfektionsmedlet verka ordentligt. Huden bör gnuggas med alkoholsudden i 20-30 sekunder för att det ska ha någon effekt. Sedan måste även det hinna torka innan man sticker patienten, säger Lena Nilsson. ANDERS OLSSON VÅRDFOKUS. NUMMER SEX/SJU 2015 ISTOCKPHOTO Vid venprovtagning svarade bara två att de hade haft ont och att det hade varit rött och irriterat. Båda hade genomgått, eller höll på med, en behandling som påverkade deras immunförsvar, men det var de inte ensamma om. Närmare 12 procent av samtliga svarande var föremål för sådan behandling. Blåsträning hjälper inte Barn som inte håller tätt nattetid bör inte blåstränas, visar ny forskning. Andra metoder finns. Det visar sjuksköterskan Maria Cederblad i en avhandling om sängvätning, så kallad enures. Hon har studerat effekten av blåsträning för barn på 40 sovande sängvätare i två grupper. I den ena blåstränades barnen i en månad. Om de därefter fortfarande kissade i sängen fick de ett enureslarm. De övriga 20 barnen behandlades med larmet från början utan blåsträning. Resultatet visade att blåsträningen inte hade effekt. Däremot hjälpte enureslarmet bra. En annan behandling med evidens är läkemedlet desmopressin, som minskar njurarnas urinproduktion. Maria Cederblad drar slutsatsen att man direkt bör sätta in behandling med enureslarm Maria eller medicinering Cederblad och att den internationella rekommendationen om att blåsträna barn med enures bör tas bort. ANDERS OLSSON Avhandlingen: www.korta.nu/enures 45
© Copyright 2024