UNIDRAIN - SHOWERLINE Byggtjänst PM Snabbare badrumsbyggnation med kvalitétssäkrat golvfall UNIDRAIN SHOWERLINE ShowerLine är en vidareutveckling av Unidrains linjeavloppsarmaturer vilket ger stora byggtekniska fördelar samt ett kvalitétssäkrat golvfall. Beställ vår ShowerLine broschyr på [email protected] eller via QR koden Golvfallet utförs med valfritt golvspackel prroj p ojek ek e kte teri ring ri ng n g me ed d 2D/ D/3D 3D D och BIM IM.. Fa akta ktta om m tek ekni n sk ni s a de d ta taljljljer jer er.. Bost Bo s ad st a su utf tfor orrmn o mnin in ng oc och fu funk nktitit on nk o Inbyggt golvfall som uppfyller gällande branschregler = kvalitetsäkring sa amt m ett t le exxik kon n där bla land n ann nd nnat natt arrea eade defifini de nitit o niti on ner e red e ovvis isas a . as Golvfall och golvavjämning före tätskiktsläggning Fall mot golvavlopp Plan yta Unidrain ShowerLine finns i 3 olika grundmodeller, höger, vänster eller walk-in. Boken som kommer att glittra i bokhyllan köper du på byggtjanst.se. www.unidrain.se | www.jafo.eu I 046 333909 by JAFO Tema Säkerhet B YG G TJ Ä N S T P M • N U M M E R 1 • 2 015 • Å R G Å N G 3 som so m he elh het et.. R Riitssät ä t, t riti re egl gler e och er h JA N UA R I 2015 ÅRGÅNG 3 AKTUELLT OM TEKNIK OCH REGELVERK FÖR BYGGSVERIGE Hela arbetsprocessen med att bygga golvfall och att utföra golvavjämning i ett badrum / våtrum kan utföras snabbare än med konventionella metoder. Det kvalitétssäkrade golvfallet får man på köpet. Golvytan utanför duschzonen kan utföras helt plan enl Arki Ar Arki kite te ekt k 1.0 0 Dock är et ettt får p ak pr aaldrig titisk kt bakfall v rk ve rkty tyg ty gförekomgällande branschregler. o ShowerLine oc h en en bra a gui u de e för öplaceras pro roje jekt je k er kt a de an e eller ma. Unidrain kan i rvänsterhögerhörn samt även om man arki ar kite ki tekt te kter kt e mitt er och c på stude tu uen de evägg nter nt e . Bo er B oke en är ä vill ha en så kallad walk-in dusch. inde in dela de lad la d i fe fem md de ela ar: r Byggp yg ggp pro oce cess ssssen en NUMMER 1 Maskinskador drabbar främst unga s 36 Bredbandsoperatörernas säkerhet granskas s 40 Stärkt skydd för visselblåsare s 42 Designtrender i utemiljö s 70 Nu börjar Kirunas nya stadskärna ta form s 16 VÄ LKO M M E N Hur står det till med ungas säkerhetstänkande? M ”Rapporter visar att arbetsplatsolyckor ökar, speciellt bland unga mellan 16 och 25 år” in dotter är just nu på äventyrsresa på andra sidan jordklotet, i Australien bland annat. Innan avresa diskuterade vi reseförsäkring och kom fram till att det nog behövs ett tillägg till den vanliga hemförsäkringen. Jag fick då i uppdrag att undersöka innehållet i denna försäkring. Min dotter skulle, visade det sig, utföra alla de riskfyllda äventyr som inte ingick i försäkringen: bergsklättring, bungyjump, dyk mer än tio meter samt forspaddling. Då jag motsatte mig dessa riskfyllda strapatser fick jag till svar att det minsann var försäkringsbolagets fel att hon nu inte var försäkrad. Att hon skulle genomföra aktiviteterna var det aldrig några tvivel om. Jag kan bara hoppas att hon tänker på säkerheten och på sin oroliga mamma när hon hänger på klippkanten. I detta nummer har vi säkerhet som tema. På sidorna 34-47 berättar vi bland annat om ungas syn på säkerhet. Hur de tror att de är osårbara och att de är mer riskbenägna än andra. Rapporter visar att arbetsplatsolyckor ökar, speciellt bland unga mellan 16 och 25 år, och att flera av de mest utsatta yrkesgrupperna finns i byggsektorn. Vi har träffat serviceteknikern Mattias, som under sin praktik fastnade med handen i en gaffeltruck. Han säger att det är viktigt att följa arbetsplatsens regler. ”Man kan tycka att vissa lagar är mesiga och tråkiga, men de finns ju av en anledning.” Läs mer på sidorna 36-37. Enligt en undersökning gjord av AFA Försäkring ökar arbetsplatsolyckorna för tredje året i rad. De vanligaste orsakerna är bland annat fall och arbete med maskiner och verktyg. Om undersökningen kan du läsa på sidorna 38-39. I november förra året visade en granskning på stora säkerhetsbrister i bredbandskundernas modem. Nu inleder Post- och telestyrelsen, PTS, en undersökning om hur de stora bredbandsoperatörerna klarar av sitt säkerhetsarbete. ”Det finns en risk att man tar genvägar, när tiden för att få ut nya tjänster på marknaden hela tiden kortas ner, säger Anna Wibom, PTS, på sidorna 40-41. Rätten till att bo är en social säkerhet. Att inte ha råd att flytta tillbaka till sin lägenhet efter en renovering och bli tvungen att flytta, så kallad renovräkning, kan bidra till en destruktiv flyttkarusell med segregering till följd. ”Det handlar om människors hem och rätten att kunna bo fast man inte är kapitalstark, säger Sara Westin, forskare vid Institutet för bostads- och urbanforskning, IBF, på sidan 61. I dessa vintertider är snö en säkerhetsrisk. Licensieringssystemet ”Skotta säkert”, där man utbildar takarbetare att skotta snö säkert har gjort att skador på personer, fastigheter och egendom sjunkit rejält jämfört med tidigare år. Konceptet som förbättrat situationen i Sverige går nu på export till Finland. Läs mer på sidan 13. Charlotte Steen, Chefredaktör, ByggtjänstPM, AB SVENSK BYGGTJÄNST [email protected] B Y G G TJ Ä N S T P M • NR1 • 2 015 3 66 16 Nu börjar Kirunas nya stadskärna ta form Brobygge i samverkan Innehåll LEDARE 23 Arkitekturgalans vinnare 42 Stärkt skydd för visselblåsare 03 Hur står det till med ungas säkerhetstänkande 24 Ny vägledning för tillsyn publicerad 43 Sanktionsavgifter vid fallrisk 26 Komplettering till AMA AF och AMA AF Köp 44 Konsekvenser av brand i flerbostadshus av trä 06 Fullsatt när AB 04 firade 10 år 27 Motiv för mät- och ersättningsregler är klar 45 Ändrade frister för brandskyddskontsroll 07 Samhällsfastigheter har fått ny definition 28 Nya rekommendatoner för bygghandling 46 Brister i branddimensionering av hallbyggnader 08 Beslut om personalliggare 29 Boverket säger nej till individuell mätning AKTUELLT 09 Krav på tydligare redovisning av ROT 10 Hållbarhet- fokus på byggmässan BAU 11 Prisas för hållbar samhällsutveckling 12 SMHI ändrar normalårsperioden 13 Skotta säkert på export till Finland 14 ”LOU behöver ett samordnat grepp från regeringen” FÖR ALLA 16 Nu börjar Kirunas nya stadskärna ta form 20 Handbok för miljösmart renovering på gång 21 ”Debatten kring miljöfokus måste upp” 22 Bästa Kombohus Mini korat 4 30 Stora företag måste energikartlägga 31 Nytt krav på utredning för energiproduktion 32 Elektronisk ansökan om lantmäteriförrättning TEMA HUSBYGGNAD 48 Nya regler för planbestämmelser 50 Prefabricerad yttervägg bra för renovering 52 Färgguide för betong 54 Uppdaterad branschstandard 55 Råd om hantering, drift och underhåll av limträ 34 Arbetsplatsolyckor ökar i byggsektorn 56 Standard för dimensionering av fiberbetong 36 Allvarliga maskinskador drabbar främst unga 57 Sista beskrivningsdelen till AMA Hus 11 37 Mattias fastnade i gaffeltrucken 38 Halvtid för nollvisionen FÖRVALTNING 38 Byggnadsarbete medför stor risk för arbetsskador 58 Socialtjänsten som hyresvärd allt vanligare 40 Stora brister i säkerhetsarbetet kräver åtgärder 60 Möjligheten till boendeinflytande begränsad B Y G G TJ Ä N S T P M • NR1 • 2 015 N U M M E R 1 | 2 015 | Å R G Å N G 3 REDAKTION REDAKTION Charlotte Steen Chefredaktör, Ansvarig utgivare [email protected] Mattias Elander Forsgren Redaktör TV-Husbyggnad, TV-Förvaltning [email protected] Anna-Klara Fresk Aspegren Redaktör Renovering [email protected] Anna Hedenrud Redaktör El [email protected] 80 Nytt högspänningslaboratorium invigt 84 Säker Vatten nu även för konsulter Kristina Lindström Redaktör Förvaltning [email protected] Micaela Nordberg Redaktör Anläggning [email protected] Manfred Otterheim Redaktör TV-El, TV-VVS [email protected] Louise Rosén Redaktör VVS [email protected] Mikael Sjöberg Grafisk form [email protected] Ulf Söderlund Redaktör Husbyggnad [email protected] 61 ”Renovräkning” risk vid renovering 52 Fastighetsbolag inför rökförbud 64 Stora värmeförluster i flerbostadshus 65 Böterna för Falu kommun fastställda 80 Högspänningslaboratorium för framtidens smarta elnät 81 Utredning om elbehörighet klar ANLÄGGNING 68 Nytt verktyg för samhällsplanering 69 Bättre riskbedömning med passiv provtagare 70 Gröna miljöer med användarfokus 72 Ny mall för miljöutredning 72 Publikation om läcksökning klar 73 Uppdaterad ledningskoll minskar risken för grävskador EL & TELE 74 Bättre belysning när teknik och design möts 77 Två nya standarder för hissar 77 Bluetoothstyrning årets elnyhet 78 Användbar guide för projektering av nödbelysning Charlotta Lövgren Korrektur [email protected] VVS 82 Spara energi med lagrad sol 66 Brobygge i samverkan Harald Holm Teknisk bildredaktör/Repro [email protected] 84 Säker Vatten nu även för konsulter 85 Hårdare krav på skyddsrör 86 Effektivare luftfilter med jonisering 87 Bättre prestation med nya luftfilter 88 Kraven på cisterner och rörledningar lättas 89 Välj ett P-märkt brandspjäll 90 Större kylanläggningar måste ses över 91 VVS-ändringar i AMA-nytt 92 Pannor får nya energikrav 94 Fråga experten 96 Produktnyheter 98 Juridik 100Boktips ANNONSBOKNING Mediarum Sverige AB, 08-644 79 60 [email protected] Omslagsillustration: Anders Westerberg PRODUKTANSVARIG OMVÄRLDSBEVAKNING Andreas Nyström [email protected] VD Erik Hellqvist [email protected] INFORMATÖRER Anna Björs, Lars Elofson, Stig Emilsson, Weine Ericsson, Mikael Forsberg, Marianne Hallengren, Robert Höök, Rudi Jelinek, Harry Karlsson, Sven Karlsson, Magnus Norén, Stig Norlander, Darian Wielgosz, Lena Rask, Nils Vernersson, Dan Öhman, Mats Östlund, Miika Mäntylä AB SVENSK BYGGTJÄNST Odengatan 65, 113 87 Stockholm, tfn: 08- 457 10 00, www.byggtjanst.se TRYCKERI Ineko AB, Årsta, Stockholm ISSN 2001-5291 79 Elsäkerhetsanvisningar för elföretagen lanseras B Y G G TJ Ä N S T P M • NR1 • 2 015 5 TEMA: Säkerhet Arbetsplatsolyckor 34 B Y G G TJ Ä N S T P M • NR1 • 2 015 TEMA: Säkerhet ökar i byggsektorn Rapporter visar att risken för arbetsolyckor ökar. Störst risk löper unga mellan 16 och 25 år och flera av de mest utsatta yrkesgrupperna finns inom byggsektorn. " Det är allmänt känt att unga människor är mer riskbenägna än äldre. De tar risker av oförstånd och tror att de är osårbara Lars Tullstedt, Sveriges Byggindustrier På sidorna 34-47 kan du bland annat läsa om riskerna för arbetsskador på byggarbetsplatser, om serviceteknikern Mattias som fastnade i en gaffeltruck. Läs även om stärkt skydd för anställda som slår larm om missförhållanden på arbetsplatsen, så kallade visselblåsare och om hur Post- och telestyrelsen nu granskar säkerhetsbrister hos bredbandsoperatörerna. B Y G G TJ Ä N S T P M • NR1 • 2 015 35 TEMA: Säkerhet Mellan 2008 och 2012 inträffade nästan 5 000 skador vid kontakt med maskin, visar statistik ur AFA Försäkrings skadedatabas. Foto: Kati Molin/Mostphotos Allvarliga maskinskador drabbar främst unga Unga mellan 16 och 25 år löper störst risk att skadas i allvarliga maskinolyckor på arbetsplatsen. Det visar en rapport från AFA Försäkring. Detta trots ambitioner om nolltolerans. TE X T: ANNA-KLARA FRES K ASP E G RE N E n tjugoårig byggnadsträarbetare går till jobbet som han brukar en vanlig vardag. Men han kommer inte att gå hem som han brukar. Det kommer aldrig att bli som vanligt igen. När han klyver en planka hugger den plötsligt fast och plankan ändrar riktning. Mannens hand åker in i klingan. Han tvingas amputera ett finger. UNGA SKADAS MEST Detta är bara ett av många exempel på en arbetsskada som med största sannolikhet hade kunnat undvikas. Nyligen presenterades en rapport om maskinskador base36 rad på statistik från perioden 2008 till 2012 ur AFA Försäkrings skadedatabas. Den visar att unga mellan 16 och 25 år löper störst risk att skadas på jobbet. maskinen och skadar en hand eller ett eller flera fingrar. AMPUTATION OCH MEDICINSK INVALIDITET VANLIGAST ATT FASTNA Skador vid kontakt med maskiner har minskat under de senaste tio åren, men trots det inträffade nästan 5 000 sådana olyckor under perioden – de flesta inom verkstadsindustrin och inom bygg- och anläggningsverksamhet. Risken är påtagligt förhöjd för ungdomar mellan 16 och 25 år. Ett vanligt händelseförlopp är just att personen fastnar i Allra mest drabbade är unga män inom metallhantverk, reparatörsarbete och processoperatörsarbete, där de löper en 1,7– 1,8 gånger större risk än den genomsnittlige yrkesmannen. Femhundra av olyckorna under perioden gav allvarliga fingerskador och sjuttiosju amputationer behövde genomföras. Så många som fyra av fem skador orsakade av maskiner leder till medicinsk invaliditet. ■ B Y G G TJ Ä N S T P M • NR1 • 2 015 TEMA: Säkerhet Mattias fastnade i gaffeltrucken 20-årige Mattias Lindeberg hade bara ett par veckor kvar på sin praktikplats innan han skulle ta examen som servicetekniker. Den 21 maj 2013 skulle dock inte bli en vanlig dag på jobbet, utan en dag som för alltid kom att förändra hans liv. TE XT: ANNA-KLARA FRE SK ASP E G RE N J ag och en kollega höll på att köra grejor med en truck från ett upplag. En last var riktigt tung, så jag hoppade upp som motvikt medan kollegan styrde in i verkstaden. Jag kollade särskilt att jag satte handen på ett säkert ställe. Men jag hann inte hoppa av innan kollegan sänkte gafflarna. FINGRARNA KNÄCKTES Mattias hand fastnade i en rörlig tvärbalk på stativet. Han glömmer aldrig det knakande ljudet när benen i fingrarna knäcktes. Ändå hade han sinnesnärvaro att ge tecken till kollegan inne i förarhytten att höja gafflarna igen så att han kunde komma loss. Sedan kom smärtan och rädslan över honom. Arbetskompisarna var snabbt på plats och tog hand om Mattias. De ringde 112 och la honom ner. Men att ta av honom handsken var det ingen som vågade. – Det blödde igenom och allt var bara en enda sörja. Det visade sig att lillfingret, långfingret och pekfingret var brutna. Ringfingret var helt av. Det tog 16 timmar att operera mig på handkirurgen i Malmö. AMPUTERADE HALVA RINGFINGRET Det är drygt 1,5 år sedan den här bilden togs på handkirurgen på Skånes universitetssjukhus. Allt har läkt fint, men ett finger fick amputeras och inget är sig någonsin mer likt. Yrkesmässigt har Mattias fått tänka om. Foto: Privat B Y G G TJ Ä N S T P M • NR1 • 2 015 Det är över ett och ett halvt år sedan olyckan nu och Mattias Lindebergs liv har tagit en annan vändning. Yttre leden av ringfingret gick inte att rädda och halva fingret fick amputeras. Långfingret är stelopererat, lillfingret bär tydliga spår av den benuppbyggnad som gjordes akut. Och pekfingret är ”krokigt”. – Hellre det än stelopererat. Nu kan jag i alla fall fortsätta att jaga som tidigare. Det är så många andra saker jag inte kan göra längre, av det jag gjorde innan. Jag kan inte arbeta med det jag utbildat mig till och heller inte arbeta utomhus. Kyla ger mig en hemsk värk i handen. GER INTE UPP TRÄNINGEN Nu arbetstränar Mattias på en bilverkstad och lär känna sina förmågor och begränsningar. Styrkan finns inte i fingrarna, inte heller finmotoriken. Men han ger inte upp, för ett stillasittande kontorsjobb är inget han vill ha. Mattias har egentligen inget att säga om säkerheten på praktikplatsen, trots olyckan. Att hoppa upp på trucken var ett eget val han gjorde. Han hade otur, som han säger. STRIKTARE REGLER Såhär i backspegeln kan Mattias tycka att arbetsgivaren skulle ha haft regelbundna genomgångar, kanske en gång i månaden. Då kunde man ställa frågor och få veta mer. Det hade gjort att man tänkt mer på säkerhetsfrågorna, tror han. Reglerna på arbetsplatsen kunde också vara mer strikta. – Man kan tycka att vissa lagar är mesiga och tråkiga, men de finns ju av en anledning. Följer man inte dem så kan det gå åt helvete. Som för mig. ■ Efter 16 timmars operation började vägen tillbaka genom rehab och daglig träning. Foto: Privat 37
© Copyright 2024