Svensk skogspolitik i tiden
1 Svensk skogspolitik i tiden 2015-08-18 Mats Hagner Rekommendationer rörande SKOGSVÅRDSLAG FORSKNINGSANSLAG UTBILDNING UTRENSNING AV FORSKARE OCH ADMINISTRATÖRER RÄTTSVÄSENDET UBICON Rapport 6, 2015 ISSN 1654-4455 ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------UBICON, Blåbärsvägen 19, 903 39 Umeå, Sweden. Tel. 070-64 222 44 Email: [email protected] Org. Nr. 340827-8210. ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 2 Skogens produkter Vår skog ger oss träråvara till industrin, men också mänsklig tillfredsställelse i form av renbete, jakttillfällen, skogsbär samt rekreation. Viktiga ekosystemtjänster från skog är dessutom bindning av koldioxid, rening av luft och vatten. Skogen bevarar också den biologiska mångfalden, ifall den inte ”vårdas” alltför intensivt. Skogsindustrin tjänar bra på högförädlade produkter såsom blöjor och intimartiklar, men den ekonomiskt mest betydelsefulla industrigrenen är, och har alltid varit, sönderdelningen av timmer till plank, brädor, lister, möbler och fanér. Sönderdelningen av trä till fibrer är fortfarande av stort intresse för tillverkning av kartong och papper även om den utländska konkurrensen nu utgör ett oöverstigligt hot för vår svenska fiberindustri. Nanocellulosa kan bli en nisch för svensk industri tills man lärt sig denna teknik även i länder med billigare fiberråvara. Även om man i länder med överlägsen tillväxthastighet för träd, kan framställa högvärdigt virke för byggnation, så har vi i Sverige stora möjligheter att hålla oss kvar i branschen, tack vare rakt virke av gran och tall med täta årsringar. Denna typ av virke kommer säkert att vara efterfrågat, dels på grund av sina egenskaper, men också på grund av sitt utseende. Det är därför ytterst viktigt att odla träd på ett sätt som gör att virket blir rakt och kvistfritt, och att det har smala tydliga årsringar. Kostnaderna för odlingen måste hållas så låg att slutproduktens pris är acceptabel på världsmarknaden. Nu tillåtna skogsbruksformer Kalhyggesbruk Detta är det allra sämsta alternativet av alla skogsbruksformer. Med stora kostnader för återväxt och med stor emission av CO2 från förmultnande humus från markberedda hyggen, producerar vi virke med mycket dåliga egenskaper. De unga träden växer fort på hyggena och genom röjning bevaras den snabba tillväxten ända till dess trädens längd överstiger 5 m. Denna höga tillväxt skapas genom att de små träden har plats för många och grova grenar. Den värdefullaste delen av varje träd, rotstocken, som svarar för 50 % av ett fullstort träds netto, blir kvistig och försedd med ungdomsved nära märgen. Ungdomsved kännetecknas av breda årsringar med stora celler. Kvistigheten medför låg hållfasthet på grund av fiberstörningar runt varje stor kvist. Ungdomsveden gör att centrumutbytet, dvs. de grova plankorna, kröker sig vid torkning. Volymblädning Denna skogsbruksform har nyligen blivit tillåten av skogsstyrelsen. Skogsägaren tillåts nu att plocka ut enbart de största träden och att lämna allt annat utan åtgärd. Internationellt kallas detta för dimensionshuggning. Fördelen för skogsägaren är uppenbar, hen får omedelbart stora intäkter från grovt virke. Fördelen för virkesköparen och också uppenbar eftersom hen får plocka ut de värdefullaste träden som ger gott utbyte i sågverket. 3 Enligt min mening är volymblädning den näst sämsta formen av skogsbruk. Med strikt inriktning mot största möjliga inkomst i nuet, plockar man russinen ur kakan och försämrar skogens värde i allt större grad. Volymblädning innehåller ingen anvisning om hur träd skall väljas eller om att stora luckor skall beskogas genom plantering. De flesta skogsägare lockas naturligtvis av en virkesköpare, som lovar att utföra volymblädning på ett korrekt och omdömesgillt sätt. Virkesköparen får kontraktet och sänder sin skördarentreprenör att plocka de stora träden. Vad skogsägaren inte vet, är att den som kör skördartraktorn, har lovat virkesköparen att endast plocka ut de stora träden, som har en kvalitet som gör det lönsamt att kosta på sig avverkning och terrängtransport. Träd med grova grenar långt ned på stammen, eller med defekter såsom stamskador, krökar eller med dubbla stammar, ger ett virke som inte betalar avverkningskostnaden. Skördarföraren lämnar därför de dåliga träden i skogen. Om en skogsägare klagar i efterhand, hänvisar virkesköparen till bestämmelser i 30 § skogsvårdslagen, som rekommenderar att ”naturvårdsträd” skall lämnas, och att luckor är bra för den biologiska mångfalden. Jag får rysningar av att tänka på att man nu tillåter volymblädning, för att i framtiden kunna peka på de usla skogsområden som uppkommit, och med detta som argument återinföra kalhyggesbruket. Tidigare tillämpad skogsbruksform som bör återupplivas Bondblädning Detta var en skogsbruksform som utfördes av skogsägande bönder med åkerbruk och skog. Bonden använde träden i sin egen verksamhet, vilket innebar att han hade stort behov av ved för uppvärmning och för timmer till reparation och husbyggnad. Bonden valde själv de träd som skulle avverkas och han visste vad träden skulle användas till. Små träd med en form som skulle göra dem oanvändbara för reparation av hus, eller för timmer till väggar, plockades bort för att användas som brännved. Riktigt ståtliga raka halvstora träd med tunna kvistar, som så småningom kunde användas till starka bärande takstolar, befriades från konkurrens av andra träd. Bonden sparade de största timmerträden till dess de skulle användas på gården. Hur träden skulle odlas fram till önskad form och storlek hade bonden lärt av far och farfar, som under sin livstid sett hur träden utvecklades. Eftersom man sett, att små träd som befriades från konkurrensen av större träd, sköt fart, var det helt naturligt att ge utrymme åt små träd med vacker form så att de utvecklades till värdefulla timmerträd. Kunskapen om trädodling hade skapats under många generationer. Ett exempel är att de tallar som användes i Norges stavkyrkor på 1000-talet. De behandlades genom beskärning av grenar 25 år innan de skördades. Generationers observationer hade gett kunskap om att stora tallar, som endast hade några få levande grenar, gav timmer med mycket stor andel rötbeständig kärnved. Därför kapade man bort de flesta grenarna på välvuxna långa tallar redan 25 år före bygget av stavkyrkorna. Resultatet blev att kyrkorna fortfarande står kvar efter tusen år. Bondblädning förbjöds 1950 därför att skogsbolagen under början av 1900-talet hade förstört landets skogar genom hänsynslös dimensionshuggning. Genom kontraktbundna köp av 4 avverkningsrätt kunde sågverksägarna plocka russinen ur kakan. Liksom vid dagens volymblädning, som sanktioneras av skogsstyrelsen från och med 2013, kunde man plocka ut alla stora träd med hög kvalitet. Stora luckor uppstod på ställen där de avverkade träden stod i samlad grupp, eller där träden fällts så att luckor bildats. Något tvång att plantera i luckorna hade man inte, precis såsom fallet är med dagens volymblädning. Den största skillnaden mellan då och nu, var att skogsbete var vanligt på den tiden. Ända fram till 1960 var skogsbete en ytterst viktig näringsgren för Sveriges befolkning. Kor och getter sökte sig till områden med gräsklädda luckor. Kreaturen åt gräset inklusive de trädplantor av alla trädslag som fanns ibland grässtråna. Luckorna förblev därför öppna delar av skogsmarken. Det var inte konstigt att man genom riksskogstaxeringen, som började redan på 1920-talet, blev varse att produktionen av virke var låg. Skogarna var glesa. Riksdagen gav pengar till forskaren Kallin (1926) som reste landet runt för att undersöka saken. Hans rapport visade att skogarna var luckiga. Det han också rapporterade var att träden växte fort, i synnerhet de små träden. Den sistnämnda observationen undgick dock de professorer som under 1940-talet var satta att föreslå åtgärder. Dessa hade redan fått för sig att skälet till den låga produktionen var en konsekvens av plockhuggningen. Intresset för genetik var nyväckt och man var övertygad om att trädodling skulle bedrivas såsom rationellt jordbruk med en generation av träd i taget och markens resurser skulle ställas till förfogande genom kraftig omröring av marken eller bränning av kala hyggen. Hämning av tillväxten hos små träd som stod nära stora träd, ansågs förorsaka produktionsförluster, varför hyggen skulle göras så stora som möjligt. Om man lämnade fröträd eller skärmande träd skulle dessa tas bort så snart som möjligt, därför att de annars förorsakade produktionsförluster. I brist på möjligheter att rita detaljerade kartor delade man in skogen i stora ”bestånd” vars medeltal skildrade områdets medeltal, med trädarter, trädålder, trädhöjd, kubikmassa etc. Konsekvensen av detta blev att beståndet kom att utgöra en behandlingsenhet, som vid ”omloppstidens” slut skulle kalhuggas. Därefter skulle träden genom röjning och gallring hållas så likstora som möjligt, eftersom man trodde att ojämnhet ledde till låg produktion av virke. Professorerna var eniga om en rad hypoteser som senare visade sig falska. En del av dessa var: *skogsmarkens näringsförråd måste frigöras genom kraftig omröring av marken. *träden är födda efter en skogsbrand och i stort sett likåldriga. De största träden är genetiskt bättre än de små, varför höggallring leder till nedsatt volymproduktion. I denna anda blev det naturligt att 1950 införa en skogsvårdslag som förbjöd blädning och förutsatte att skog bestod av ”bestånd” med träd med samma ålder och storlek. Dessa hypoteser och denna skogsvårdslag har sedan dess tillämpats mycket strikt i Sverige. Vi är ett folk med ovanligt laglydiga medborgare. I Kanada betraktas skandinaver därför som ”square”. Vi går helst på upptrampade stigar och vår forskning kan i stort sett betraktas som vardagsrationalisering. Det blir små förbättringar av redan existerande metoder. 5 Det system vi svenskar har för utdelning av forskningsanslag innebär att en grupp av tolv ”sakkunniga” tar ställning till om ett förslag till forskning är bra. Det ligger i sakens natur att de sakkunniga omöjligen kan vara lika kunnig inom ämnet, som den forskare som hittat ett intressant nytt ämne som hen vill studera ingående. Såvida hypotesen som skall belysas strider mot befintlig kunskap blir gruppen av ”sakkunniga” naturligtvis skeptiska. Om forskaren av någon anledning fått dåligt rykte blir beslutet i forskningsrådet givetvis negativt. Beträffande skogsbruket i Sverige har lagens utformning kommit att utgöra grunden för forskning och för marknadsföringen av vetenskapliga resultat. De vetenskapsmän som i sin forskning fått resultat som strider mot de gällande hypoteserna, har känt sig tvungna att inte göra stor sak av dessa. Ett exempel är doktoranden Rickard Jakobsson, som tillsammans med sin handledare professor Björn Elfving undersökte inverkan av ”miljövårdsträd” på volymproduktionen. De fann att allt vad som fattades av stamved hos de unga träden, inom konkurrenszonen runt ett fröträd av tall, återfanns i stammen hos fröträdet. Detta gällde även när ungskogen uppnått åldern 90 år. Jakobsson fann också att i kanten av hyggen hämmades ungskogens tillväxt, men all den förlorade stamvolymen återfanns hos de träd som växte intill hygget. Jakobsson vågade sig på en försiktig kommentar i sin avhandling. ”Konsekvensen av detta är en ekonomisk fördel för skogsägaren”. Den uppseendeväckande konsekvensen av detta arbete är att ett hygge bör vara så litet att de stora trädens konkurrens når ända in till hyggets mitt. Med andra ord bör skog bestå en blandning av stora och små träd, eftersom den huvudsakliga volymtillväxten då sker i de större träden, som snart blir tillgänglig i form av få stora stammar. Om skogen är naturligt mångskiktad hamnar virket i ytan på de största träden. Grovt timmer ger mångdubbelt netto till skogsägaren och det får skördas nära i tiden. Den ekonomiska fördelen för skogsägaren framgår av figur 1. 6 Figur 1. Värdet per kubikmeter hos träd i skogen beräknat med datormodellen Tree. Köparens ersättning när virket ligger vid bilvägen anges som prislista. Att tall ger högre värde än gran beror på att tallens bottenstock håller kvalitet 1, dvs. högsta kvalitet. Skogsägarens drivningsnetto är vad som tillfaller skogsägaren efter att kostnaden för avverkning och terrängtransport dragits ifrån ersättningen för virket vid väg. De nedersta linjerna visar drivningsnettot minskat med kostnaden för den plantering (inkl. hjälpplantering) som skogsägaren måste betala efter en kalavverkning. Kostnaden för återväxt på ett kalhygge anses motsvara 3 kr/planta. Efter gallring krävs ingen plantering, vilket ger ett högre drivningsnetto framför allt hos småträd. Den areal som skall planteras är proportionell mot stammens genomskärningsyta, vilket medför att återväxtkostnaden, räknat per kubikmeter, sjunker med ökande diameter. Om trädodling skall ge maximalt utbyte skall alltså stora och små träd blandas. Produktionen av virke blir ungefär lika stor som om all träd är lika stora. Hämningen av småträd, som framkallas av närstående stora träd, är inte negativ. Alla studier av grenbildning och rakvuxenhet visar att den viktigaste delen av trädstammen får få och tunna grenar om det unga trädet (tall och gran) växer hämmat. Studierna visar också att hämningen leder till mycket liten andel ungdomsved nära märgen, vilket är liktydigt med hög kvalitet på centrumutbytet i sågverket. Rickard Jakobsson, som nu arbetar som forskare och lärare vid Linnéuniversitetet i Växjö, vill alls inte kännas vid denna tolkning av de egna resultaten, eftersom det skulle skada hans möjligheter till forskningsanslag. Institutionen i Växjö gör heller inget väsen av dessa uppseendeväckande resultat. Anledningen är bl.a. att skogsägareföreningen Södra har sitt huvudkontor i Växjö. Ledningen där skulle bli mycket oroad om medlemmarna fick reda på att föreningen framkallat stora förluster hos skogsägarna genom att förorda kalhyggesbruk. Södras skogsvårdchef varnar sina medlemmar för blädning, med påståendet att en blandning av trädstorlekar sätter tillbaka volymproduktionen med 40 %. Eftersom han är väl medveten om resultatet av Jakobssons doktorsarbete, är detta ett av många exempel på att skogsnäringens ledare medvetet undanhåller sanningen om fördelarna med bruk av skiktad skog. Det svenska systemet med en lag som bygger på falska hypoteser, och jägmästare som fostrats i lagens anda, har oerhört negativ inverkan på skogsindustrin. De största inkomsterna från trädodling kommer från sågtimmer med goda egenskaper. Trots mängder av studier som påvisat att dagens trädplantager resulterar i uselt sågtimmer, går man på i strumplästen som om ingenting hänt. I Tyskland, som hade Angela Merkel som miljöminister i början på 1990-talet, beslöt man att förbjuda kalhyggesbruk på statens skogsmark. Tio år senare konstaterade forskare att nettoinkomsten mer än fördubblats i statens trädodling. Anledningen var minskade kostnader och ökade intäkter. 7 Skogsekonomen Hanewinkel publicerade 2001 en studie av bokföringen hos två typer av enskilda fastigheter i Tyskland. Inom samma trakt valde han ut fastighetsägare som antingen bedrev kalhyggesbruk eller plockhuggning (kombinerad med plantering och röjning). Av bokföring under 14 år framgick att kassaflödet hos den senare gruppen var 366 % av den förra gruppen. Detta var räknat per år och hektar. Om nettot beräknades per kubikmeter blev siffran ännu högre därför att det timmer som sålts i medeltal betalats nästan dubbelt så högt per kubikmeter. Skogsägarna som plockhuggit hade kunnat sälja väldigt mycket mer högt värderat specialtimmer (Bilaga 1). Även svenska skogsägare har möjlighet att framställa virke av hög kvalitet, men då krävs kunskap om vad som kännetecknar träd med egenskaper som uppskattas av dem som använder trä. Ett svenskt företag som specialiserat sig på inköp av specialvirke är Rundvirke Skog http://www.rundvirkeskog.se/ . Om detta företag samarbetade med personer med certifikat i Naturkultur (Plockhuggning kombinerad med plantering och röjning), skulle kunskaperna även kunna utnyttjas av skogsägare som själva saknar denna grund. Medlemmarna i föreningen Naturkulturförmedling http://www.hyggesfritt.se/start/ hjälper nu skogsägare med märkning av de träd som är mogna för skörd, samt av de mindre träd som bör undanskaffas för att befria de bästa träden från konkurrens. När träd som skall plockas bort redan är tydligt markerade kan skördarföraren jobba mycket effektivt med sin maskin. Skogsägaren har visserligen en kostnad för att anlita en trädmärkare, men tjänar mångdubbelt på att få skogen förädlad genom tillämpning av all den kunskap om virkeskvalitet och om trädens konkurrens som den certifierade trädmärkaren besitter. Utöver detta tjänar skogsägaren stort på att i huvudsak slippa lägga ut pengar på hyggesrensning, markberedning, plantering, hjälpplantering, röjning och utgallring av småträd. Rekommendationer SKOGSVÅRDSLAG Skogsvårdslagens första paragraf och 30§ kan behållas, men övrig text måste bytas ut. Förslag till en lag, som liknar den som länge använts i Kalifornien, finns beskriven i kapitel 16 i min lärobok http://www.fsy.se/naturbruk/blanketter/blankett199.pdf. FORSKNINGSANSLAG Roten till den utomordentligt långsamma förändringen av svensk skogsskötel ligger i systemet för tilldelning av forskningsmedel. Den forskare som har fått möjligheten att tränga djupt in i ett ämne, skall givetvis själv avgöra vilken hypotes han vill testa. Det svenska systemet måste omformas till någonting som liknar det jag själv en gång arbetade under. Jag har beskrivit ett lämpligt system i kapitel 18 i min lärobok. UTBILDNING Det är mycket lätt att skola ungdomar, och mycket svårt att omskola äldre personer. De som redan har gjort karriär och som chefer har infört arbetsmetoder och system i enlighet med sin utbildning, är allra svårast att omskola. Givetvis är det omänskligt att begära att en sådan chef plötsligt skall säga till sina underordnade, att ”det jag tidigare lärt ut var felaktigt”. 8 Vid den nya inriktning som svensk skogsskötsel måste följa för att vår skogsindustri skall kunna behålla sin konkurrensfördel, måste man inse att de flesta äldre skogschefer bör ges ändrade arbetsuppgifter. UTRENSNING AV FORSKARE OCH ADMINISTRATÖRER INOM SKOGSSEKTORN Den mest smärtsamma blir att avskeda de forskare och administratörer på SLU som medvetet medverkat till att dölja nya forskningsrön. Processen bör dock fortgå i full förvissning om att det svenska systemet för utdelning av forskningsanslag är roten till det onda. Såvida detta system bevaras kommer de ovan nämnda problem att återkomma, även om de skyldiga entledigas. Tyvärr valde man på Lantbruksuniversitetet redan 1999, ”med tanke på framtida möjligheter att få forskningsanslag”, att medvetet dölja vetenskapliga rön, samt att vägra lämna ut allmän handling. Utgå från en rapport av Academic Rights Watch som beskriver bakgrunden till den censur av ”obehagliga” skrifter som skett på skogsbiblioteket (Bilaga 2). Utgå även från Handskrift 159 (Umeå universitetsbibliotek, Forskningsarkivet). Där finns ett par tusen sidor korrespondens som skildrar hur SLU:s chefsjurist lyckats övertyga regeringsrätten, att en statlig myndighet kan vägra att lämna ut en allmän handling genom att påstå att ”man inte förstår vilken handling som avses”. Detta har skapat ett prejudikat som kan utnyttjas av alla statliga myndigheter när de vill förhindra granskning. SLU:s skogsfakultet har godkänt en doktorand, trots att denne, efter spikning av avhandlingen, vägrade lämna ut data för granskning och kontroll. Prefekten, betygsnämnden och handledaren informerades skriftligen om detta av en opponent. Doktoranden anmodades inte att lämna ut data. Vid disputationen yttrade respondenten, när han blev utsatt för kritik av sin databehandling, ”Ni kan inte kritisera mig eftersom Ni ej har mina data”. Avhandlingen och doktoranden godkändes. Utgå även från den rapport som blev droppen som fick bägaren att rinna över, dvs. det som ledde till aktiv censur av vetenskapliga skrifter (Bilaga 3). Den nytillträdde rektorn vid SLU medverkade, såsom dekanus, medvetet vid SLU:s vägran att lämna ut allmän handling. Inom SLU:s skogliga fakultet och inom kåren av administratörer på hög nivå, har man på alla nivåer medvetet utfört olagliga handlingar, eller medvetet ljugit om vetenskapliga resultat. En mycket kraftig utrensning av personal måste ske eller omorganisation av hela universitetet för att bli kvitt de skyldiga. Lantbruksuniversitetet bör givetvis skiljas från bindning till departementet. Inom skogsstyrelsen måste också en mycket kraftig utrensning ske. Detsamma gäller ledningen för Sveaskog. RÄTTSVÄSENDET Domstolsväsendet har gjort ett grovt misstag gällande den viktiga principen om allmän handling. Nu gäller ett prejudikat som regeringsrätten godkänt. Det innebär att alla statliga myndigheter som inte vill bli granskade, skriftligen meddelar ”att man inte kan förstå vilken handling som avses”. Offentlighetsprincipen måste återupprättas på alla nivåer. Utgå från bilaga 2 och Handskrift 159. 9 Referenser Hagner M. (2012) Handskrift 159. Professor Mats Hagners arkiv (1934-) http://www.foark.umu.se/sites/default/files/arkiv/159/forth159.pdf Umeå universitetsbibliotek, Forskningsarkivet 1-2000. Kallin K. and E (1926) Föryngringsstudier i Norrlands skogar utförda under åren 1922-1924. Norrlands Skogsvårdsförbunds Förlag, Stockholm 1-183. 10 Bilaga 1. Hanewinkel M. (2001) Financial results of selection forest enterprises with high proportions of valuable timber. Results of an empirical study and their application. Schweizische Zeitung fur Forstwesen 8, 343-349. Sammanfattning av Mats Hagner. Fastigheter som bedrev selektivt skogsbruk hade i medeltal över 14 år 3.66 gånger så stort netto per hektar och år som fastigheter som bedrev kalhyggesskogsbruk. Vinstökningen berodde på mer sågtimmer, högre virkeskvalitet och minskad risk (stormskador etc). Kostnaden för artificiell återväxt var mycket låg medan kostnaden för stamkvistning var hög. Jämförelse mellan två företag (1,2) som under åren 1980-1994 helt bedrivit blädning (Bl), två (3.4) företag som delvis bedrivit blädning, samt tre (5,6,7) företag som helt sysslat med så kallat åldersklassskogsbruk (Åkl). Siffror i Euro / m3. (Idag 2001-10-02 är 1 Euro = 9.77 SEK) Kassaflöde över 14 år var: 2=51, 3=49, 4=14, 5=13, 6=10. Lönsamheten var mycket högre för Bl (2,3) jämfört med Åkl (5.6): 435 %, räknat per kubikmeter, och 366 % räknat per hektar och år. Skillnaden berodde på högre inkomster (framförallt) och lägre utgifter, Relationen input / output var 55 % för Bl och 81 % för Åkl. Den förbättrade inkomsten kom sig av lägre "incidental exploitation" dvs avverkning p.g.a. storm etc. (minskad risk): 31% resp. 53 % , högre andel stamved i skörden: 90 %, resp. 79 %, samt av bättre virkeskvalitet: 121 Euro/m3, resp. 62.5 Euro/m3. Första klass timmer inkl. specialsortiment var 30 % resp. 0.3 %. Skogsvården i Bl (jämfört med Åkl) kännetecknades av hög intensitet (300-1000 %) stamkvistning (Bl 415 stammar/ha resp. Åkl 289), mycket låg kostnad för plantering (Bl. 5.5 plantor/ha och år resp. Åkl 16), samt ungefär lika mängd röjning (Bl 2.0 % av hela området röjd per år, resp Åkl 2.1 %). Volymen skördat virke i kubikmeter per hektar och år var något lägre för Bl 6.9 (90 %) än för Åkl 7.7 (100%). (Man vet dock ej om detta hängde samman med skillnad i bonitet). Hanewinkel har gjort litteraturstudier och yttrar följande om skillnad mellan Bl och Åkl. Volyme production: "various authors hold different veiws (Assmann 1961, Ammon 1995). The supremacy of one of the systems is very difficult to prove (Kern 1966). Economic productivity: "As far as economic profitability is concerned, the superiority of selection forests seems clear: whether an empirical or a model-oriented approach was chosen, almost every study shows that selection forests yield higher financial results (Ammon 1995, Mitscherlich 1952, Mayer 1968, Roches 1970, Siegmund 1973, Schutz 1981, 1997, Leibundgut) 11 Bilaga 2 Academic Rights Watch http://academicrightswatch.se/?p=1376 2015-02-08 Censur vid SLU: kalhyggeskritisk forskning raderades ur publikationsdatabas Mats Hagner, tidigare professor vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), nekades tillgång till normala emeritusresurser efter att ha ifrågasatt den vid SLU fastslagna vetenskapliga grunden för regeringens kalhyggespolitik. Men vid SLU påbjuds inte bara gallring i skogen; det gallras även bland forskarnas publikationer. Som vi nu kan dokumentera har Hagners samtliga artiklar som kritiserar kalhyggen nyligen raderats ur SLU:s publikationsdatabas Epsilon. Förfarandet bryter mot lärosätets egna interna regler för arkivering och mot Unescos internationella principer för högre utbildning och är dessutom sannolikt grundlagsstridigt. I botten ligger ett organisatoriskt systemfel som hotar lärosätets autonomi och gör dess forskning politiskt känslig. I ett tidigare ärende har vi granskat ett fall av bristande autonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Då gällde det dåvarande landsbygdsministern som i ett regeringsbrev till universitetet dikterade de empiriska slutsatser som forskarna skulle presentera som sanna vid en konferens i Brasilien. Målet var att framställa den svenska modellen för skogsbruk som ett internationellt föredöme och därmed stärka varumärket Sverige. Forskarna själva ansåg dock att det inte fanns vetenskapligt belägg för de politiskt önskvärda slutsatserna, som de betraktar som besvärande etnocentriska. Hur gränserna mellan forskning och politik vid SLU blivit allt svårare att urskilja illustreras av ett annat ärende där skogsbrukspolitiken återigen står i centrum. De 12 bakomliggande politiska sammanhangen är komplicerade. Den intresserade läsaren hänvisas till en serie artiklar i DN där Maciej Zaremba kritiskt granskar svensk skogsindustri. Diskussionen kring kalhyggen flammar upp då och då på tidningarnas debattsidor, nyligen i såväl SvD som DN. Väsentligen har det gått till så här: Skogsindustrin går till politikerna och förklarar hur viktiga de är för näringslivet och regionerna. De tillägger att om de inte får tillräckligt med råmaterial äventyras verksamheten, med regional arbetslöshet som följd. Det enda sättet att försäkra sig om att industrin kan blomstra är, menar man, att påbjuda kalhygge i stor skala. Politikerna tar intryck av lobbyisternas argument och kalhyggesbruk införs som statlig norm, till många skogsägarens och naturvänners förtret, men med den för industrin gynnsamma effekten att man för överskådlig framtid säkrar tillgången till virke. Men kritiken vägrar tystna då kalhyggesbrukets effekter på skog och natur uppfattas som, i bästa fall, oklara. SLU, ett universitet som lyder direkt under Landsbygdsdepartementet, levererar nu, som på beställning, en studie som utger sig för att rigoröst belägga de politiskt och industriellt önskvärda slutsatserna: att kalhyggesbruk har gynnsamma effekter på skog och miljö. Det sker i en avhandling av Lars Lundqvist. Mats Hagner, som när detta sker år professor vid SLU, har själv trott på och undervisat om kalhyggesmetoden. Kritiska studenter har dock lyckats så ett frö av tvivel på metodens förträfflighet. Hagner begär således in den information varpå den positiva studien bygger för att själv kunna kontrollera slutsatserna. Lundqvist underlåter emellertid att dela med sig av det sammanställda källmaterial som Hagner anser vara avgörande, utan erbjuder honom istället primärdata. Hagner gör en egen uppskattning utifrån Lundqvists studie och drar slutsatsen att denna inte kan stämma. Kalhyggen har, menar Hagner, i själva verket en negativ effekt på skogen. Som alternativ förordar han en mindre radikal skogshantering, det som kommit att kallas kontinuitetsbruk eller naturkultur. Hagner pensioneras och ansöker i vanlig ordning om emeritusförmåner, vilket för en aktiv forskare är en ren formalitet. Det skulle betyda att han kan ha kvar sitt tjänsterum, får undervisa osv. Men till sin bestörtning får han i ett beslut av dåvarande prefekt Per-Ove Bäckström 1999-06-14 avslag på ansökan men erbjuds viss administrativ hjälp. Sedan reduceras i samma beslut en vetenskaplig meningsskiljaktighet, tillika en av oerhörd praktiskt betydelse, till en simpel påfrestning för den ”psykosociala arbetsmiljön”. Agerandet illustrerar en farlig utveckling, som ARW dokumenterat i andra ärenden, där arbetsmiljö ställs över forskningens frihet och grundlag. Effekten är att akademin blir en sluten verkstad där olika uppfattningar inte längre får brytas mot varandra. En prefekt vid en annan 13 institution ger dock Hagner tillåtelse att fortsätta som gästforskare vilket bl.a. gör att han kan fortsätta publicera skrifter i SLU:s databas Epsilon. Hagner publicerar i Epsilon under flera år en rad uppsatser där han ifrågasätter kalhyggen och argumenterar för kontinuitetsbruk. Kulmen nås i en artikel från 2012 där redan titeln kritiserar SLU för ovetenskaplighet: ”Utredning av Sveriges Lantbruksuniversitet leder fel på grund av bristande vetenskaplig metodik”. Hagner arkiverar skriften i Epsilon som vanligt. Det han inte hade räknat med är att någon inom ledningsskiktet vid SLU med nödvändig behörighet, oklart vem, nu raderar samtliga av Hagner efter pensioneringen registrerade publikationer. Att se en forskares kritiska granskning av den vetenskapliga grunden för statens politik systematiskt raderas vid ett statligt lärosäte sänder kalla kårar längs ryggraden, även hos luttrade ARW-medlemmar. Det är oroande att företrädare för ett statligt lärosäte tror att man kan ”gallra” bland forskningspublikationer i största allmänhet. Det är alarmerande att man tror att det går inom ett vetenskapligt och politiskt kontroversiellt forskningsområde. Vår kritik är oberoende av frågan om Hagner har rätt i sak, vilket vi inte tar ställning till. Vi har en egenhet hos Epsilon-systemet att tacka för att vi över huvud taget kan dokumentera raderingen av Hagners senare skrifter. Tydligen kan man i systemet bara gallra bort själva skrifterna, inte de ursprungliga posterna i databasen, vilket gör att spåren av gallringen finns kvar i systemet. När vi klickar på filsymbolerna för respektive post efterfrågas inloggning och lösenord. Genom e-postutbyte med bibliotekarie får vi veta att skrifterna hörande till posterna inte finns kvar. Såvitt vi kan se har ingen annan forskares skrifter raderas. I de fall vi kunnat upptäcka att andra poster är ”skriftlösa” handlar det, enligt samma bibliotekarie, om tidigare felregistreringar. Även emeriterade och blott associerade forskare, inklusive sådana som aldrig haft tjänst vid SLU, har fått publicera i databasen. Hagner gick tidigt till domstol för att få ut kollegans sammanställning av forskningsdata. Men kammarrätten menade att det rörde sig om en mellanprodukt som inte är allmän handling. Hagner har nyligen klagat på censur hos Justitiekanslern (JK), även det utan framgång. JK fann, genom handläggare Nedim Salcic, liksom man gjort i senare ärenden, att universitetet inte kan klandras då Hagner inte var formellt anställd när gallringen ägde rum (se beslut från 2013-03-07). Hagner har dokumenterat ärendets utveckling i en fil som vi publicerar här. Dokumenten visar bl. a. att Hagner agerat föredömligt och försökt få till stånd en saklig debatt kring kalhyggesbruk på SLU, där man dock från ledningshåll verkar vara helt ointresserad av vetenskaplig dialog, även kring de mest väsentliga ting. 14 Som Hagner själv påpekar i en skrivelse till dekanus på SLU:s skogsfakultet från 2013-02-05 är raderingen av hans forskning oförenlig med lärosätets egna direktiv om arkivering på internsidorna. Där står bland annat att ”handlingar som bedöms ha ett fortsatt inomvetenskapligt värde och värde för annat forskningsområde” alltid är undantagna från gallring. Här bör man i konkreta fall rimligen hellre fria än fälla. Vidare ska ”möjlighet till och behov av insyn i forskningen” alltid beaktas innan föreskriven gallring verkställs. Ett huvudsyfte med Hagners forskning varit just att öka insynen i forskningen kring förutsättningarna för svenskt skogsbruk. Slutligen ska före gallring beaktas ”att forskningsresultat har redovisats och publicerats/offentliggjorts”. Flera av Hagners skrifter var vid tidpunkten för raderingen såvitt vi förstår inte publicerade i annat sammanhang. I samma direktiv från SLU kan man läsa: ”Handlingar som uppstår i samband med forskning är underkastade tryckfrihetsförordningens regler om allmänna handlingars offentlighet.” Det betyder bl.a. att ”[g]rundläggande bestämmelser om hur allmänna handlingar skall bevaras samt om gallring och annat avhändande av sådana handlingar meddelas i lag” (2 kap., 18 §). Den gallring som SLU gjort måste alltså ha konkret lagstöd för att vara laglig. Men var är de lagar som SLU här tillämpat? Hagners hänvisning till tryckfrihetsförordningen avfärdas av JK i ett beslut från 2013-04-23. Men JK missar att handlingarna redan var allmänna eftersom de uppstått i samband med forskning. Man kan även fråga sig om det är förenligt med regeringsformens krav på saklig och opartisk handläggning (1 kap., 9 §) att man systematiskt raderar skrifter som förespråkar en viss vetenskaplig ståndpunkt. Den som vill kritisera de akademiska övergreppen mot Hagner från principiell ståndpunkt kan inte minst hänvisa till Unescos rekommendationer för högre utbildning. Överenskommelsen är internationellt bindande för Sverige och statliga svenska lärosäten, som förbundit sig att göra allt man kan för att principerna ska respekteras. Det är ostridigt att Hagner som gästforskare bedrivit forskning vid SLU även efter pensioneringen och kunnat publicera sina artiklar i Epsilon. Han räknas därmed enligt Unesco som ”higher education teaching personnel” vilket gör att hans verksamhet skyddas av överenskommelsen. Detta gäller i synnerhet den särskilda yttrandefrihet som akademiker åtnjuter. Universitetets beslut att censurera Hagners senare uppsatser är ett klart ingrepp i denna frihet och därför en överträdelse av Unescos principer. En fundamental princip i Unesco-dokumentet är även den om vetenskapens autonomi, som är högst relevant i sammanhanget. De ärenden om SLU som vi dokumenterat pekar ju på en situation där vetenskap inte längre klart kan skiljas från politik och näringsliv. En viktig bidragande orsak till bristen på autonomi är SLU:s tvivelaktiga organisatoriska placering 15 under Landsbygdsdepartementet. Det är olyckligt att forskning och undervisning inom lantoch skogsbruk placeras under motsvarande politiska organ, vilket bäddar för problem av den typ som vi här kan dokumentera. Generellt bör forskning om X inte underordnas X-departementet. Ekonomisk forskning bör inte underordnas Finansdepartementet, forskning om miljön inte underordnas Miljödepartementet, försvarsforskning inte underordnas Försvarsdepartementet osv. Regeringen har genom att inte åtgärda det uppenbara organisatoriska hotet mot vetenskapens autonomi vid SLU själv brutit mot Unescos principer. Ett oroligt inlägg på SLU:s rektorsblogg ger vid handen att en organisatorisk omplacering av lärosätet sannolikt redan är under utredning. Låt oss i så fall hoppas att den sker skyndsamt. Det skulle betyda påtagligt förbättrade möjligheter att garantera lärosätets autonomi i förhållande till politik och näringsliv. Detta i sin tur skulle stärka förutsättningarna för att SLU:s lärare och forskare ska kunna utöva de fri- och rättigheter som de är garanterade i såväl lag som internationella överenskommelser. EJO/MZ 16 Bilaga 3. Utredning av Sveriges Lantbruksuniversitet leder fel på grund av bristande vetenskapliga metodik. Mats Hagner 2012-12-03 Foto 1. En fullskiktad tallskog på 400 meter över havet nära polcirkeln i Arjeplog. Denna magra skogstyp passar utmärkt för bruk av skiktad tallskog, eftersom den naturliga återväxten fyller de luckor som bildas efter att stora mogna tallar med utmärkt sågtimmer skördats. UBICON Rapport 8, 2012 ISSN 1654-4455 ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------UBICON, Blåbärsvägen 19, 903 39 Umeå, Sweden. Tel 070-64 222 44 Epost [email protected] Org.nr: 340827-8210. http://www-sekon.slu.se/~mats 17 ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 18 Sammanfattning Politiker ifrågasätter nu den svenska skogsvårdslagen, som tvingat myndigheten att åtala skogsägare som brukar sin skog genom återkommande gallringar i stället för genom kalhuggning. Skogsstyrelsen begärde därför en utredning om virkesproduktionen i skiktad skog av Sveriges Lantbruksuniversitet SLU. I utredningen hävdas att skiktad skog måste behandlas så att virkesförrådet hålls på hög nivå därför att tillväxten annars blir för låg. Därigenom anses texten i nuvarande skogsvårdslag kunna bibehållas utan förändring. Slutsatserna i utredningen grundar sig på enkel okulär analys av punktsvärmar, som vid närmare granskning i detta arbete, visar sig motivera helt motsatta slutsatser. En djuplodande multidimensionell statistisk analys visar resultat som kullkastar hela ”den svenska modellen för skogsbruk”. Hög tillväxt uppnås nämligen om skogens naturliga skiktning bibehålls genom kontinuerligt skogsbruk, samtidigt som virkesförrådet hålls lågt. Tyvärr tycks utredningens arbete vara grundat på ett vetenskapligt medvetet falskt motiv, som understöds av både universitetet och skogsmyndigheten. Ämnesord: skiktad skog, kontinuerligt skogsbruk, plockhuggning, virkesförråd, tillväxt, produktion, ekonomi, vetenskaplig metodik, regressionsanalys, okulär analys. Bakgrund Jägmästarstudenter får lära sig att tillväxten i skog ökar med den stående kubikmassan. Detta budskap har förmedlats under ett halvt sekel och själv började jag min forskarkarriär med uppfattningen att det viktigaste var att sköta skog så att den innehöll många kubikmeter stamved per hektar. Nu får studenterna lära sig det enkla sambandet att tillväxten är lika med 3 % av den stående kubikmassan, upp till en nivå som motsvarar boniteten. Hur stämmer detta överens med det material som skapats genom ständig gallring i våra äldsta fältförsök? SLU förfogar över data från elva svenska försöksytor som blädats, med start redan 1913. I dessa försök har virkesförrådet varierats över tiden, samtidigt som tillväxten har mätts genom inventeringar vart tionde år. Detta stora material är det bästa möjliga för att besvara frågan. För oss som undervisat i statistisk analys är det självklart att en undersökning som skall visa hur en faktor påverkas av många andra, måste utföras på ett sätt som är mångdimensionellt. Eftersom tillväxten självklart påverkas av både markens bördighet och av hur mycket solfångande barrmassa som lämnats efter en gallring, kan analysen inte bli rättvisande om inte en statistisk metod används som besvarar frågan: ”hur varierar tillväxten i hela detta material när bördighet och virkesförråd hålls konstant?” En metod som kan användas kallas multipel regression. Att lägga in alla observationerna i ett enkelt diagram och utifrån punktsvärmen sluta sig till något samband mellan alla samtidigt varierande faktorer är helt förkastligt som vetenskaplig metod. Eftersom författaren till en färsk utredning (Lundqvist 2012) inte förstått sig på vad statistisk analys har för värde, kände jag det nödvändigt att upplysa skogsstyrelsen om att utredningens slutsatser blivit helt felaktiga. Det visade sig då att myndighetens personal, förvånande nog, även saknade de mest grundläggande insikter i statistisk analys (bilaga 1.7). Man valde att försöka dölja detta med vackra ord: ”Fördelen med den vetenskapliga ansatsen, vilket för oss gör kunskaperna därifrån så mycket lättare att nyttja, är den vetenskapliga metodiken.” Det mest skrämmande var att f.d. dekanen och professorn i skogsskötsel vid SLU, visade sig vara lika okunnig i statistiska metoder genom att svara (bilaga 1.2) ” Det enklaste är att visa vilken åsikt som vilar på den mest solida vetenskapliga grunden.” 19 Eftersom primitiv okulär analys av punktsvärmar tydligen är den mest avancerade statistiska metod som kan användas för att diskutera multidimensionella samband med myndigheter och professorer på SLU, har jag i detta arbete lagt ner stor möda på att med denna metodik bevisa att utredningens slutsatser blivit helt felaktiga. Utredningens huvudargument för en oförändrad skogsvårdslag, är att virkesförrådet måste hållas högt i skiktad skog. Detta leder till slutsatsen att bruk av skiktad skog enbart passar för trädslaget gran (se foto på titelsidan). I tidigare vilseledande arbeten har framhållits att bruk av skiktad skog enbart är lämpligt på en tiondel av svensk skogsmark. I det följande diskuteras sambandet mellan virkesförråd och tillväxt med utgångspunkt från det material som utredaren själv skapat. För att myndighetspersoner och forskare skall förstå används enbart primitiv okulär analys. Från utredningen (Lundqvist 2012) har jag hämtat figur 1. Av punktsvärmen i denna figur finner författaren stöd för uppfattning att tillväxten ökar med växande kubikmassa. Lundqvist är givetvis medveten om att markens bördighet påverkar tillväxten, och han nämner själv att hård gallringsstyrka sänker tillväxten. I figur 1 kan man utan vidare se att den bördigaste ytan haft dubbelt så hög tillväxt som den magraste under de 60 år som man blädat. Att skog på bördig mark generellt sett har högre virkesförråd än skog på mager mark, är varje skogsman medveten om. Det är därför helt naturligt att den magra ytan endast har hälften så stor virkesmängd som den bördigaste. Redan detta faktum gör att man kan ifrågasätta resultatet av en okulär analys. Figur 1. En kopia av figur 7 i Lundqvist (2012). Figurtexten lyder: ”Årlig löpande tillväxt mellan blädningarna för fasta försöksytor på Siljansfors försökspark. Stående volym anger virkesförråd vid periodens början, efter blädning. Baserat på data från Lundqvist (1989).” Effekten på tillväxt av virkesförrådet måste studeras inom samma yta. Detta sker bäst i de försöksytor som behandlats så att virkesförrådet varierat kraftigt över tiden. Emellertid sjunker tillväxten givetvis efter gallring eftersom skogens barrmassa reduceras när träd gallras bort. Tillväxten har sitt ursprung i fotosyntesen som skapar det socker som används för att bygga stamvirke. Stammarna i sig skapar inget socker utan är dessvärre enbart kostsamma organ för transport av vatten och näring upp till barren. Det förväntade är därför att överskottet av socker, som kan användas för tillväxt av stammar, bör minska när barrmassan lyfts allt högre upp. En komplicerande faktor är att tillväxten också 20 minskar när barrmassan reduceras genom gallring, samtidigt med att virkesförrådet reduceras. Denna minskning kvarstår dock endast tills de kvarstående träden byggt ut sin barrmassa till samma nivå som före gallringen. I princip gäller därför att kraftig gallring sänker tillväxten mer än svag gallring. Blädningsförsöken har gallrats ungefär vart tionde år under många decennier och utgör ett ypperligt material för att besvara den viktiga frågan om man skall hålla ett stort virkesförråd för att uppnå hög virkesproduktion. Skogsvårdslagens portalparagraf § 1, anger att skog skall skötas så att den uthålligt ger hög avkastning. Ett viktigt argument i sammanhanget är att det företagsekonomiskt alltid är bäst att driva en verksamhet med så litet arbetande kapital som möjligt. För att effektiviteten, dvs. räntabiliteten i virkesodlingen skall maximeras, bör man därför i princip hålla så litet virkesförråd som möjligt. Två viktiga delar i SLU:s utredning har följande lydelse: ”För både grundyta och volym gäller att, vid i övrigt lika förhållanden vad gäller exempelvis ålder eller diameterfördelningens form, ju tätare bestånd, desto högre produktion.” ”Löpande tillväxten är därmed i princip lika med medeltillväxten och därmed också lika med boniteten. Detta förutsätter dock att virkesförrådet kontinuerligt ligger på en hög nivå, eftersom det finns ett tydligt samband mellan virkesförråd och tillväxt i fullskiktad skog.” Jag och statistikern vid SLU, Sören Holm, gjorde tillsammans statistiska analyser av en datamatris som jag framställt genom digitalisering av punkter i ett diagram publicerat av Lundqvist (1989). Den analysen baserades på elva ytor behandlade med blädning. Sju av dessa utgör underlaget bakom figur 1. Resultaten av en enkel regressionsanalys av alla observationer visade detsamma som Lundqvist funnit, dvs. att produktionen steg vid ökande virkesförråd. Eftersom faktorerna bördighet och gallringsstyrka givetvis inverkar på produktionen, gjorde vi en mer avancerad analys där dessa faktorer, samt skogens grad av skiktning, ingick. Det visade sig då att när skiktning, gallringsstyrka och bördighet hölls konstanta, blev sambandet signifikant negativt för stående volym. Virkesproduktionen hade varit störst i blädningsytorna när virkesförrådet varit lågt, dvs. ett helt motsatt resultat till de slutsatser som Lundqvist dragit genom okulär analys. De slutsatser som vi drog, av vår fördjupade analys (Hagner och Holm 2003), var att man för att uppnå hög produktion skall sköta skiktad skog så att: Den stående volymen hålls låg Gallringsstyrkan hålls låg Skogen förblir fullskiktad Den första punkten är helt motsatt den som utredningen föreskriver. Vid vårt försvar av Harald Holmberg i Lycksele tingsrätt bekräftade professorerna Sune Linder och Jan-Erik Hällgren, skriftligen, att volymproduktionen bör vara negativt, och inte positivt, korrelerad med stående volym (Hagner 2011 a och b). Söderberg och Elfving fann vid analys av tusentals rikstaxytor, att det fanns ett positivt samband mellan stående volym och produktion. Detta samband har därför påverkat produktionsprognoserna i Indelningspaketet och senare i Heureka. Jag har gjort en teoretisk genomgång av hur ett sådant samband kommit fram och funnit att sambandet troligen är falskt (Hagner 2005). Det beror på att rikstaxens ytor är små och de utgör tillfälliga observationer. Därför kan de inte användas för förutsägelse av vad som händer vid förändringar under lång tid på samma yta. 21 Professor Peter Lohmander föreslår att virkesförrådsdiagrammet, som bygger på uppfattningen om ett positivt samband mellan kubikmassa och produktion, måste tas bort om hyggesfritt skogsbruk skall kunna tillämpas. Skogsstyrelsens argument för åtal mot Harald Holmberg var att Holmberg lämnat kvar för litet virkesförråd vid gallring. Noggranna statistiska analyser av materialet från blädningsytorna visade alltså att man fick högst produktion genom bibehållen skiktning. Detta kan uppnås enbart genom kontinuerligt uttag av mogna träd, dvs. genom hyggesfritt skogsbruk. Ingen har ifrågasatt en negativ inverkan av kraftig gallringsstyrka. Den återstående viktiga frågan är därför hypotesen: ”Virkesproduktionen är hög om skiktad skog sköts så att virkesförrådet hålls lågt” I det följande testas denna hypotes på ett så enkelt sätt att även den statistiskt okunnige skall förstå. Material I Lundqvists avhandling (1989), uppsats II finner man följande figurer. 22 Eftersom några figurer innehåller en blandning av observationer från flera ytor har jag renodlat varje yta i följande 11 diagram. Figur 2. Tillväxt över stående kubikmassa i elva blädningsytor, som behandlats med gallring ungefär vart tionde år. Diagrammen är skapade genom kopiering av figur 2 i Lars Lundqvists doktorsavhandling (1989), uppsats II. I denna figur har Lundqvist sammanfört observationer från flera ytor i tre av sina diagram. För att förtydliga sambanden har jag genom radering av övriga observationer skapat ett diagram för varje yta. Ingen förändring av punkternas läge har skett. 23 24 Figur 3. Tidsförlopp och stående kubikmassa i ytorna J och V2. Diagram med tillväxt över stående kubikmassa är kopior av bilder i figur1, uppsats II (Lundqvist 1989). Resultat Okulär analys av ett diagram (Figur 1), som hämtats ut Lundqvists utredning (2012), ger klart stöd för Lundqvists uppfattning att tillväxten i skiktad skog ökar med ökande stående kubikmassan. Okulär analys av samma material (Figur 2) hämtat från Lundqvists avhandling (1989) ger följande resultat. Endast i en av elva blädningsytor finns en svag trend till positivt samband mellan stående kubikmassa och tillväxt. Motsatsen gäller för fem ytor. Okulär analys av samma material (Figur 3) hämtat från Lundqvists avhandling (1989) ger följande resultat. I ytan J har den stående kubikmassan reducerats mycket kraftigt, från ca 300 till ca 70 m3/ha genom 6 gallringar under en tid av 39 år. Trots denna reduktion har tillväxten hållit sig på i stort sett samma nivå. I ytan V2 har den stående kubikmassan i stort sett fördubblats från ca 90 till ca 180 m3/ha. Under en tid på 63 år med 5 gallringar har tillväxten i stort sett hållit sig på samma nivå, dock med en svag tendens till minskad tillväxt. Sammanfattningsvis visar figurerna 2 och 3 inget samband mellan virkesförråd och tillväxt. En multidimensionell statistisk analys genomfördes av Hagner och Holm (2003) med data som skapats genom digitalisering av figurer i Lundqvists avhandling (1989). Anledningen till digitalisering av punkter i figurerna, var att Lundqvist vägrade lämna kopia på de siffror som han använt. Denna typ av statistisk analys gör det möjligt att se effekten av en viss faktor under det att andra faktorer hålls konstanta. Av resultatet framgick att: **låg gallringsstyrka hade ökat tillväxten, **minskat virkesförråd hade ökat tillväxten. **I skiktad skog bevarades tillväxten bättre än i skog som gallrats så att den blivit alltmer enskiktad. 25 Diskussion Hypotesen ”Virkesproduktionen är hög om skiktad skog sköts så att virkesförrådet hålls lågt” kan inte förkastas efter analys av det material som utredaren själv förfogar över. Den utredning som SLU har levererat till skogsstyrelsen visar därför felaktiga resultat och slutsatser. Förklaringen är att utredaren dragit slutsatser enbart från en ytlig okulär analys av en punktsvärm. Detta förfaringssätt är helt förkastligt när effekter beror på många samtidigt varierande faktorer. I detta fall är det mycket allvarligare än så, ty den felaktiga informationen är en medveten lögn. Utredaren Lundqvist vägrar lämna ut sifferuppgifterna bakom sina diagram (bilaga 1.5), därför att han vet att en granskning skulle visa att hans uppgifter är felaktiga. Det är nämligen ställt utom allt tvivel, att Lundqvist varit väl medveten om att en statistisk analys av de siffror han publicerade i form av diagram (1989) och i utredningen (2012) skulle ge de resultat som jag och Holm (2003) har funnit. Mitt uttalande bygger på det faktum att jag redan 1998 meddelade honom resultat av en multipel regressionsanalys som jag hade utfört. Resultaten innebar att undervisningen av jägmästare hade varit felaktig i många år. Troligen var detta orsaken även till att professorn i skogsskötsel, PO Bäckström, liksom övriga administratörer på SLU, redan 1999 ställde sig positiv till Lundqvists vägran att lämna ut underlaget för diagrammen i Lundqvists avhandling. Denna vägran ledde till en juridisk process, som jag drev i många rättsinstanser under ett decennium. Den processen kan följas i de 1800 sidor som finns i form av Handskrift nr 159 på Umeå universitets forskningsarkiv. Till denna handskrift kommer att läggas den korrespondens med SLU och skogsstyrelsen som återfinns i bilaga 1. Den visar att båda dessa organisationer troligen önskar förhindra att förtroendet för den svenska modellen av skogsbruk raseras. Då den felaktiga föreställningen om att tillväxten i skog ökar med ökande kubikmassa varit förhärskande bland forskarna ända sedan 1950-talet, genomsyrar detta hela skogsnäringen. När det nu dessutom visat sig att bevarandet av skiktningen i skog förbättrar såväl tillväxt som råvarans kvalitet, blir konsekvensen av forskarnas och myndighetens lögn en skandal av stora mått. För att uppnå hög produktion av högvärdigt virke, dvs. hög avkastning, visar blädningsytornas resultat att man bör bruka naturligt skiktad skog med kontinuerliga uttag av mogna träd, dvs. det som kloka bönder gjort i alla tider. Detta leder till en stor skandal när allmänheten får klart för sig att vissa forskare medvetet har misslett politiker genom att, dels dölja obekväma vetenskapliga resultat, dels vägra att lämna ut allmänna handlingar. Det blir än värre när det står klart att skogsstyrelsen medverkat. Kontinuerligt skogsbruk enligt metoden naturkultur ger troligen skogsägaren ett dubblerat netto i virkesodlingen, ca 100 kr extra per kubikmeter (Hagner et al 2001). Resultatet av forskarnas misstag medför därför en årlig förlust för skogsägarna på 8 miljarder kronor. Eftersom lagen tvingat skogsägarna till kalhyggesbruk ända sedan 1950 har skogsmarkens ägare gått miste om 480 miljarder kronor. Genom försämrad råvara har skogsindustrin förmodligen förlorat lika mycket. Sveriges stora virkesförråd, som skogsnäringens representanter alltid framhåller som en positiv faktor, medför även låg förräntning på arbetande kapital. Förutom detta kan nämnas all otrivsel, förstörda fornlämningar, förlorad biologisk mångfald, förstört renbete, förstört klimat m.m. 26 Referenser Hagner, M. (2005) Riksskogstaxeringens ytor bör inte användas till utveckling av prognosmodeller för volymproduktion. ((http://pub.epsilon.slu.se/3638/)). ISSN 1654-4455, UBICON Rapport.21, 1-8. Hagner, M. (2011a) Del 1 av försvarets inlagor i mål B 483-10 mot Harald Holmberg för brott mot skogsvårdslagen Lycksele tingsrätt tisdagen 14 juni 2011. http://libris.kb.se/bib/12234998. ISSN 1654-4455 UBICON Report.4a, 1-82. Hagner, M. (2011b) Del 2 av försvarets inlagor i mål B 483-10 mot Harald Holmberg för brott mot skogsvårdslagen Lycksele tingsrätt tisdagen 14 juni 2011. http://libris.kb.se/bib/12239907. ISSN 1654-4455 UBICON Report.4b, 1-71. Hagner, M. (2012) Handskrift 159. Professor Mats Hagners arkiv (1934-) http://www.foark.umu.se/samlingar/hand159.htm. Umeå universitetsbibliotek, Forskningsarkivet.1-2000. Hagner, M., Lohmander, P., Lundgren, M. (2001) Computer-aided choice of trees for felling. Forest Ecology and Management.151, 151-161. Hagner, M., Holm, S. (2003) Effects of standing volume, harvest intensity, and stand structure on volume increment in plots managed with single tree selection over long time.((http://pub.epsilon.slu.se/3626/)). ISSN 1654-4455, UBICON, Report.2, 1-18. Lundqvist, L. (1989) Blädning i granskog. Strukturförändringar, volymtillväxt, inväxning och föryngring på försöksytor skötta med stamvis blädning. Sveriges Lantbruksuniversitet, Skogsskötsel, Avhandling, ISBN 91-576-3837-3.1-105. Lundqvist, L. (2012) Virkesproduktion och inväxning i skiktad skog efter höggallring. Skogsstyrelsen, Rapport.11, 1-28. 27 Bilaga 1. Aktuella diskussioner mellan Mats Hagner, skogsstyrelsen och SLU. cccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccc Bilaga 1.1 (Namn med fet stil har fått brevet med tre bilagor som attachemets) Peter Lohmander, Pelle Gemmel, Urban Nilsson, Göran Örlander, Björn Elfving, Sören Holm, Sune Linder, Jan-Erik Hällgren, Tomas Lundmark, Tomas Lämås, Göran Ståhl, Rikard Jacobsson, Nils Fagerberg, Bo Karlsson (Ekebo), Christer Karlsson, Herman Sundqvist, Göran Hallsby, Peter Högberg, Stig Olof Holm För kännedom till: Lars Lundqvist, Bengt Ek SKOGEN, Skogforsk, Skogsstyrelsen GD Monika Stridsman, Rektor SLU, Maciej Zaremba, Harald Holmberg, Kära forskarkollega 2012-11-17 Skogsstyrelsen har nu publicerat en utredning om virkesproduktion i skiktad skog (Lundqvist 2012). Därmed har myndigheten ställt sig bakom de slutsatser som Lundqvist drar, vilket kommer att ha betydelse för den översyn av lagstiftningen som många riksdagspartier nu anser vara nödvändig. Skälet till översynen är den mediala uppmärksamheten av alternativ till kalhyggesbruket. Två mycket viktiga delar i utredningens sammanfattning har följande lydelse: ”För både grundyta och volym gäller att, vid i övrigt lika förhållanden vad gäller exempelvis ålder eller diameterfördelningens form, ju tätare bestånd, desto högre produktion.” ”Löpande tillväxten är därmed i princip lika med medeltillväxten och därmed också lika med boniteten. Detta förutsätter dock att virkesförrådet kontinuerligt ligger på en hög nivå, eftersom det finns ett tydligt samband mellan virkesförråd och tillväxt i fullskiktad skog.” Jag och statistikern vid SLU, Sören Holm, gjorde tillsammans statistiska analyser av en datamatris som jag framställt genom digitalisering av punkter i ett diagram publicerat av Lundqvist (1989). Det var samma underlag, ytor behandlade med blädning under upp till 60 år, som ligger bakom figur 7 i nämnda rapport. Resultaten av en enkel regressionsanalys visade detsamma som Lundqvist funnit, dvs. att produktionen steg vid ökande virkesförråd (se bifogade fil). Eftersom varianskomponenterna bördighet och gallringsstyrka givetvis inverkar på produktionen, gjorde vi en mer avancerad analys där dessa faktorer, samt skogens grad av skiktning, ingick. Det visade sig då att när skiktning, gallringsstyrka och bördighet hölls konstanta, blev sambandet signifikant negativt för stående volym. De slutsatser som vi drog av detta blev att man för att uppnå hög produktion skall sköta skiktad skog så att: Den stående volymen hålls låg Gallringsstyrkan hålls låg Skogen förblir fullskiktad Den första punkten är helt motsatt den som utredningen föreskriver. Vid vårt försvar av Harald Holmberg i Lycksele tingsrätt bekräftade Sune Linder och Jan-Erik Hällgren att volymproduktionen bör vara negativt, och inte positivt, korrelerad med stående volym (Hagner 2011). Jag bifogar deras uttalande. 28 Söderberg och Elfving fann vid analys av tusentals rikstaxytor att det fanns ett positivt samband mellan stående volym och produktion. Detta samband har påverkat produktionsprognoserna i Indelningspaketet och senare i Heureka. Jag har gjort en teoretisk genomgång av hur ett sådant samband kommit fram och funnit att sambandet troligen är falskt (Hagner 2005, bifogas). Det beror på att rikstaxens ytor är små och de utgör tillfälliga observationer. Därför kan de inte användas för förutsägelse av vad som händer vid förändringar under lång tid på samma yta. Bland andra Peter Lohmander föreslår att virkesförrådsdiagrammet, som bygger på uppfattningen om ett positivt samband mellan kubikmassa och produktion, måste tas bort om hyggesfritt skogsbruk skall kunna tillämpas. Inte minst åtalet mot Harald Holmberg bevisar också detta. Skogsstyrelsens argument för åtal var att Holmberg lämnat kvar för litet virkesförråd vid gallring. Skogsstyrelsens utredning ger oss forskare nu ett tillfälle att på ett grundligt sätt studera sambanden mellan nämnda faktorer och volymproduktionen. Lundqvist har föredömligt samlat ett mycket omfattande material i form av sju datamatriser, som använts för att rita punktsvärmarna i figurerna 4 till 10. Vi vet att bördighet och gallringsstyrka har stor inverkan på volymproduktionen. Därför måste man bearbeta materialet på ett multivariat sätt. Bördigheten på varje delyta lyfts undan med hjälp av dummyvariabler. I arbetet som Holm och jag gjorde kunde vi också lyfta undan skiktningens inverkan, men den variabeln finns troligen inte registrerad för annat än datamatrisen bakom figur 7. Då skogens struktur visade sig ha ett stort inflytande på produktionen, kommer analysernas signifikansnivå tyvärr att reduceras när denna varianskomponent inte kan lyftas undan. Jag tror att Du är enig med mig om att sambandet mellan volymproduktion och stående kubikmassa är central för vår svenska skogsskötsel, i synnerhet nu när hyggesfritt blivit tillåtet. Skogsmyndigheten varnar dock den intresserade skogsägaren att hyggesfritt är tillåtet endast om den stående volymen hålls hög. Därför vänder jag mig nu till Dig, som är en duglig forskare med stora kunskaper i statistik, för att Du skall efterfråga datamatriserna och själv göra en mångdimensionell analys. Resultatet av Din analys blir oerhört viktigt för riksdagens pågående arbete. Vänligen meddela mig snarast om Du avser att utföra nämnda studie. När Du fått fram Dina resultat ber jag om en kopia. Detta brev skickas även till andra dugliga forskare. Om Du samtycker kommer jag att sammanställa resultaten från varje forskare till en enda rapport. Denna kommer bl.a. att delges ledamöterna i jordbruksutskottet, som just nu arbetar med en översyn av skogsvårdslagen. Med vänlig hälsning Mats Referenser Hagner, M., Holm, S. (2003) Effects of standing volume, harvest intensity, and stand structure on volume increment in plots managed with single tree selection over long time. 29 Hagner, M. (2005) Riksskogstaxeringens ytor bör inte användas till utveckling av prognosmodeller för volymproduktion. ((http://pub.epsilon.slu.se/3638/)). ISSN 1654-4455, UBICON Rapport.21, 1-8. http://libris.kb.se/bib/11358473. Swedish University of Agricultural Sciences, Dept of Silviculture, Working Paper.187, 1-16. Hagner, M. (2011) Del 1 av försvarets inlagor i mål B 483-10 mot Harald Holmberg för brott mot skogsvårdslagen Lycksele tingsrätt tisdagen 14 juni 2011. http://libris.kb.se/bib/12234998. ISSN 1654-4455 UBICON Report.4a, 1-82. Hagner, M. (2011) Del 2 av försvarets inlagor i mål B 483-10 mot Harald Holmberg för brott mot skogsvårdslagen Lycksele tingsrätt tisdagen 14 juni 2011. http://libris.kb.se/bib/12239907. ISSN 1654-4455 UBICON Report.4b, 1-71. Lundqvist, L. (1989) Blädning i granskog. Strukturförändringar, volymtillväxt, inväxning och föryngring på försöksytor skötta med stamvis blädning. Sveriges Lantbruksuniversitet, Skogsskötsel, Avhandling, ISBN 91-576-3837-3.1-105. Lundqvist, L. (2012) Virkesproduktion och inväxning i skiktad skog efter höggallring. Skogsstyrelsen Rapport 11, 1-28. Cccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccc Bilaga 1.2 ----- Original Message ----From: Tomas Lundmark To: Mats Hagner Sent: Sunday, November 18, 2012 7:59 PM Subject: Re: Samtal Hej Mats! Jag har inga ambitioner att bearbeta publicerade data bara för att se om nån räknat fel. Mitt intresse ligger i att syssla med originalforskning. Om du eller Lars har rätt kommer det ju att visa sig så småningom. Om jag vore du så skulle jag satsa på att publicera nya arbeten som granskas vetenskapligt och som visar "hur det fungerar". Ni har ju ganska tydliga åsiktsskillnader så det kan ju inte vara svårt att hitta ett lämpligt ämne att skriva om. Det enklaste är att visa vilken åsikt som vilar på den mest solida vetenskapliga grunden. Själv intresserar jag mig just nu för att utreda likheter och skillnader mellan likåldriga bestånd och olikåldriga bestånd med avseende på tillväxt för träd i olika storleksklasser. I någon mån kan det kanske komma att föra er diskussion framåt. /Tomas cccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccc Bilaga 1.3 ----- Original Message ----From: Mats Hagner To: Tomas Lundmark Sent: Wednesday, November 21, 2012 10:32 AM Subject: Analys av siffermatris från blädningsytor Mats Hagner 2012-11-20 Tomas Lundmark Professor i skogsskötsel 30 SLU Forskarkollega Ditt svar (bilaga 1 nedan) på min uppmaning förvånar mig. Jag föreslog att Du skulle kontrollera ifall mina och statistikern Sören Holms analys av blädningsytornas produktion (bilaga 2 som attachment) stämmer, när vi nu kan får tillgång till de korrekta siffrorna. Anledningen är att en ingående statistisk analys visade att det med stor sannolikt är så att svensk skogsmark avkastar mest virke om skogen är fullskiktad och att den stående volymen hålls låg. Detta är det resultat som föreligger genom upprepade gallringar i samma provytor ända sedan 1920-talet. Du och jag är säkert ense om att materialet givetvis är mer värdefullt än observationer i nyanlagda ytor och mer värdefullt än alla teoretiska simuleringar. Att Holms och min artikel inte antogs för publicering var att en referent dels, utan motivering, påstod att resultaten inte kan vara korrekta, dels att materialet kunde innehålla felaktigheter beroende på att det var skapat genom digitalisering av punkter i ett diagram. Du förstår nu att SLU:s vägran att lämna ut sifferunderlaget för publicerade diagram, kan orsaka djup skada. Du säger att Lundqvist och jag har olika ”åsikter”. Du vet att en seriös forskare publicerar slutsatser rörande material med många samverkande faktorer endast efter multidimensionell statistisk analys. Inferenser dras enbart om sannolikheten för misstag är liten, dvs. om signifikansen är stor nog. Lars Lundqvist har publicerat sin åsikt efter en okulär bedömning av ett samband som han ser i en punktsvärm. Detta förfarande är inte värdigt en forskare, och Du bör ha förmågan att inse att Lundqvists påståenden om sambandet kan vara gripet ur luften. Dina kunskaper om statistik kan endast leda till en slutsats, efter att Du satt Dig in i det arbete som jag och Holm genomfört: Lundqvists ”åsikt” är felaktig, medan Hagner och Holms vetenskapligt grundade slutsatser sannolikt är korrekta. Om Du läser vårt arbete inser Du att den stigande trend, som var och en ser i Lundqvists diagram, beror på att bördiga ytor har större stående volym än magra ytor. Ett annat skäl är att hård gallringsstyrka samtidigt sänker tillväxten och den stående volymen. Den trend som Lundqivst bygger sin slutsats på, försvinner helt och förbyts i sin motsats, när man genom statistisk analys lyfter undan varianskomponenterna för bördighet och gallringsstyrka. Du och jag kan därför enas om att slutsatsen av förloppet i de svenska blädningsytorna, som noggrant har registrerats i mer än 60 år, är att produktionen blev störst om skogen gallrades så att den förblev fullskiktad och så att den stående kubikmassan hölls låg. Detta resultat är omstörtande, därför att den strider mot ”Den svenska modellen”. Själv fick jag under 1950-talet lära mig av professorerna på Skogshögskolan att kalhyggesbruk med skog som innehåller likstora träd, är det enda rätta. Studenterna på SLU kommer nu ut från universitetet med samma uppfattning. Sveaskog bedriver charmoffensiv för att övertyga riksdagens politiker att kalhyggesbruk är det enda rätta. Du tillträder posten som professor i skogsskötsel och kommer inte att bli populär ifall Du svepande går ut med detta budskap. Därför är det så viktigt att Du själv skapar det vetenskapliga underlaget genom 31 att analysera det förnämliga material som Lars Lundqvist sammanställt i Rapport-11-2012 från Skogsstyrelsen(http://shop.skogsstyrelsen.se/shop/9098/art96/14163896-3d4d1b-1850.pdf). Där finns inte bara data från de svenska blädningsytorna utan fem andra siffermatriser. Vid bearbetningen måste Du noga iaktta de rön som jag och Sören Holm funnit i bifogade arbete. Produktionsförmåga, i form av uppgifter rörande vegetation, dvs. bonitet, kan inte användas för att hålla faktorn konstant i analysen. Ytan måste i stället ingå som dummyvariabel. När Holm och jag använde bonitet, smög sig ett förrädiskt fel in i analysen. Det beror på att bonitet skildrar bördigheten på ett oprecist sätt, vilket även Hägglund och Lundmark konstaterade. Det stora forskningsprojektet Future Forests, som Du föredömligt organiserat, har troligen resurser som kan hjälpa till med de, för en statistiker, enkla beräkningarna. De kan genomföras direkt efter att Lundqvist levererat datamatriserna. Skulle varken Du eller några andra forskare på SLU genomföra de föreslagna beräkningarna, kommer ”sanningen” om vad våra äldsta skogliga försök visar, att falla i glömska vid min bortgång. Lundqvist vägrar, sedan tio år, med SLU:s stöd, att leverera datamatriserna till mig. Svenskt skogsbruk kommer då att fortsätta i inkörda spår, vilket sänker volymproduktionen och skadar skogsindustrins lönsamhet. Sanningen kommer förr eller senare ändå fram, varpå eftermälet för dem, som medvetet hindrade att sanningen presenterades, inte blir gynnsamt. Din företrädare PO Bäckström, professor i skogsskötsel, var den som först stödde Lundqvist. Alla andra som hamnade ”med skägget i brevlådan” finns omskrivna i Handskrift 159 på Umeå universitets forskningsarkiv, (1800 sidor korrespondens). Detta brev kommer att adderas till samma Handskrift. Du kan få äran av att ha upptäckt de grundläggande vetenskapliga misstag som hindrat både Dig själv och resten av skogsnäringen att inse att kontinuerlig skötsel av skiktad skog förenar hög volymproduktion med produktion av bästa möjliga råvara för industrin. Endast skiktad skog ger virke utan den ungdomsved och grovkvistighet som kännetecknar dagens plantager. Du är medveten om att den svenska allmänheten nu är så intresserad av alternativ till kalhyggesbruket, att politikerna i riksdagen önskar en förändring av skogsvårdslagen. Ditt brev vittnar om att Du uppfattat att intresset måste bemötas med nya kunskaper om bruk av skiktad skog. Det är bra och min gissning är att de som provar hyggesfritt skogsbruk i den version som jag förordar, naturkultur, snabbt upptäcker fördelarna: starkt ökat netto av virkesodling, starkt förbättrad trivsel för folk, djur och växter. Utöver detta tillkommer hänsyn till renskötsel, klimatvinst och skonsamhet mot fornlämningar. Ingenting hindrar att tillväxten i skiktad skog höjs på det sätt som Du brukar förorda: gödsling och genetisk förädling. I detta avseende behöver Du alltså inte förändra Ditt budskap. För att skogsnäringen skall kunna tillämpa de nya metoder som leder till framgång, utan att återgå till den skövlande plockhuggning som bedrevs i den ekonomiska kristid som framkallades av världskrigen, måste vi emellertid tillämpa alla de kunskaper som vi uppnått genom modern forskning om hyggesfria metoder. En av de största svårigheterna blir att omskola skogsfolk från tro att skog skall behandlas enligt medeltal för bestånd, till behandling av den lilla trädgrupp där beslutsfattaren står. Det är nämligen så att den viktigaste personen i framtidens skogsbruk är den certifierade skogsman som utför det praktiska trädvalet i skogen. Som Du troligen vet, har jag funnit att även Söderbergs och Elfvings produktionsprognoser blivit fel. Det gör att Indelningspaketet och Heureka har lett till anvisningar för svenskt skogsbruk som lider av 32 samma fel som dem Lundqvist presenterar i sin utredning. Om Du inte känner till detta hänvisar jag till mina skrifter på skogsbibliotekets elektroniska avdelning. Efter dessa förklaringar förväntar jag mig, att Du meddelar mig, att Du avser att se till att utföra en egen analys av data från blädningsytorna. Alternativt erbjuder jag Dig att vi tillsammans med Sören Holm publicerar en rapport i en internationell journal utformad efter analys av data som Du skaffat från Lundqvist. Skulle Du, mot förmodan, vägra samarbeta i detta ärende, kommer jag att kontakta studentkåren. Studenter är ju alltid intresserade av att undervisningen är grundad på fakta och inte på hypoteser som aldrig utsatts för vetenskapliga test. Med vänlig hälsning Mats cccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccc Bilaga 1.4 ----- Original Message ----From: Mats Hagner To: Monika Stridsman SKS GD Sent: Sunday, November 18, 2012 4:30 PM Subject: Begäran om allmän handling Generaldirektören Skogsstyrelsen Vid mitt besök på skogsstyrelsen i Jönköping 2012-11-05 diskuterade jag en översyn av skogsvårdslagen med Göran Öster och Erik Sollander. Det framkom då att myndigheten låtit SLU utreda ”Virkesproduktion i skiktad skog”. Arbetet är utfört av Lars Lundqvist som är anställd vid SLU. Rapporten är publicerad som officiell rapport av Skogsstyrelsen och får därmed en stor betydelse för uppfattningen om virkesproduktion och skötsel av skiktad skog. Min uppfattning om Lundqvists utredning framgår av de två bilagda debattartiklarna: en till DN och en till VästerbottensKuriren. Av bifogade brev, MH Forskarkollega, som skickats till ett antal framstående skogsforskare, framgår att jag hoppas att datamatriserna i utredningen kan analyseras på ett multivariat sätt. Det är ju mycket viktigt att de samband som skapat grunden för vår skogsvårdslag blir granskade av flera forskare. Tyvärr har jag av SLU tidigare förvägrats tillgång till originaldata till figur 7, varför den omtalade analysen av Hagner & Holm 2003, endast utfördes på digitaliserade värden. Därför har den inte kunnat publiceras i någon vetenskaplig tidskrift. När nu materialet blivit offentlig handling ber jag vänligen att skogsstyrelsen till mig översänder datamatriserna bakom de sju figurerna 4-10. 33 Jag avser att tillsammans med statistikern Sören Holm göra noggrannare analyser än de som Lundqvist presenterat. Resultaten av mina och andra forskares analyser kommer att så snart som möjligt översändas till skogsstyrelsen, för att tillsammans med Rapport-11-2012, utgöra underlag för en översyn av skogsvårdslagen. Med vänliga hälsningar Mats Hagner professor emeritus, Blåbärsvägen 19, 903 39 Umeå, Sweden, +46-70-64 222 44 Cccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccc Bilaga 1.5 ----- Original Message ----From: [email protected] To: [email protected] Cc: [email protected] ; [email protected] ; [email protected] ; [email protected] Sent: Wednesday, November 21, 2012 4:24 PM Subject: Begäran att få ut datamatriserna bakom de sju figurerna 4-10 i SLU:s utredning "Virkesproduktion och inväxning i siktad skog efter höggallring", dnr 2012/3376 Du har i e-postmeddelande till Skogsstyrelsens generaldirektör som inkom den 18 november dels framfört din uppfattning om Lundqvists utredning, dels begärt att få ut kopior av det underlag som anges i rubriken. Meddelandet har vidarebefordrats till berörda inom Skogsstyrelsen. Svaret på din begäran att få ut underlaget till utredningen är att Skogsstyrelsen inte har tillgång till något sådant material. För att säkerställa att Skogsstyrelsen inte har tillgång till detta material och för att fråga om ett sådant existerar har Skogsstyrelsen vänt sig till SLU. Det svar Skogsstyrelsen har fått lyder. ”SLU arkiverar originaldata, dvs fältdata, samt den färdiga publikationen, men inte mellanled, alltså bearbetningar av originaldata. Mats har fått avslag i Kammarrätten när han krävt att få ut mellanleden, eftersom SLU svarat att man inte arkiverar mellanled. Däremot HAR han fått ut HELA originalmaterialet från min avhandling. När det gäller figurerna i rapporten så bygger dom helt på publicerat material, vilket också framgår av figurtexterna. Därför finns det inga handlingar att lämna ut. Publikationerna som sådana finns ju tillgängliga via exv Skogsbiblioteket. Det finns inget "hemligt" material som SLU vägrar att lämna ut.” Med vänlig hälsning Göran Öster Göran Öster, chefsjurist Skogsstyrelsen, enheten för lag och områdesskydd 551 83 Jönköping Tfn 036-35 94 59, sms 0767-63 12 50, fax 036-16 61 70 [email protected], www.skogsstyrelsen.se cccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccc Bilaga 1.6 Från: Mats Hagner [mailto:[email protected]] Skickat: den 24 november 2012 14:18 Till: Öster Göran Enheten för lag och områdesskydd; Sollander Erik Enheten för policy och analys 34 Kopia: Stridsman Monika Verksledning Ämne: Fördjupad utredning Mats Hagner 2012-11-24 Erik Sollander och Göran Öster Skogsstyrelsen Läget är följande. Jag har av skogsstyrelsen begärt kopia på de siffermatriser som ligger bakom figurerna 4-19 i Rapport-11-2012 från Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen har vidarebefordrat denna begäran till författaren av rapporten Lars Lundqvist. Han har vägrat lämna ut matriserna till skogsstyrelsen. Eftersom jag vet, att Du Erik Sollander har vetenskapliga insikter, vill jag be att Du betraktar figur 7 i rapporten. Diagrammet skildrar stående kubikmassa och tillväxt i ett antal blädningsytor vars tillväxt skördats genom upprepade gallringar vart tionde år. Antalet observationer vittnar om att ytorna har följts under många decennier. Jag önskar att Du om möjligt först läser igenom min intervju med professorerna Sune Linder och Jan-Erik Hällgren vid SLU (bilagt som attachment nr 1), och att Du därefter besvarar följande tio frågor. 1. I figur 7 ser jag att den blädningsyta som ligger längst till vänster i diagrammet (Sf5:2) under alla år haft både låg stående kubikmassa och låg produktion. Min fråga till Erik Sollander är: är Du ense med mig om att mager skogsmark som regel har lägre stående kubikmassa (glesare skog) än skog på bördig mark (tätare skog)? Svar: 2. Jag ser också att punktsvärmen långt till höger i diagrammet (Sf5:2) tillhör en yta som haft dubbelt så hög tillväxt och dubbelt så hög stående kubikmassa. Min fråga till Erik Sollander är densamma som ovan: är Du ense med mig om att bördig mark som regel har högre stående kubikmassa (tätare skog) än skog på mager mark? Svar: 3. Jag ser att alla punkter i figur 7 tillsammans bildar en enhet som visar en trend som tyder på att tillväxten ökar med ökande stående kubikmassa, precis som Lundqvist påpekar. Min fråga till Erik Sollander är: kan denna trend härröra från att skog på bördig mark som regel har högre stående kubikmassa än skog på mager mark och att skog på bördig mark har större tillväxt än skog på mager mark ? Svar: 4. Jag ser att det finns en variation i tillväxt och stående kubikmassa inom var och en av de försöksytor som ingår i materialet bakom figur 7. Trenden inom punktsvärmarna från varje separat provyta är betydligt mer otydlig än den generella trenden inom hela figur nr 7. Min fråga till Erik Sollander är: håller Du med om detta? Svar: 5. Jag kan ana ett samband mellan stående kubikmassa och tillväxt inom några av ytorna. Såsom Lundqvist mycket riktigt påpekat, innebär en gallring att man samtidigt reducerar både den stående kubikmassan och bladytan. Den sistnämnda är den mest väsentliga faktorn för tillväxt. Efter kraftig gallring sjunker därför tillväxten under några år. Gallringen reducerar naturligtvis också kubikmassan. Eftersom dessa gallringar inträffat med korta intervall (10 år) innebär detta att det inom varje provyta bör finnas ett positivt 35 samband mellan stående kubikmassa och tillväxt. Själv kan jag ana ett sådant samband inom ytorna Sf5:2 och Sf5:3. Min fråga till Erik Sollander är: kan det positiva sambandet, som finns inom punktsvärmen för några enskilda provytor, härröra från effekten av gallring? Svar: 6. Statistikern Sören Holm och jag utförde en multipel regressionsanalys av en datamatris skapad genom digitalisering av punkter från ett diagram i Lundqvists avhandling (bilagt som attachment nr 2). Bakgrundsmaterialet var detsamma, men något större, än det som nu publicerats i figur 7. Vår analys visade att bonitet och gallringsstyrka inverkade signifikant på tillväxten. Den visade dessutom, att om man höll dessa två faktorer konstanta, framkom ett samband mellan den stående kubikmassa och tillväxt som var negativ. Tillväxten sjönk alltså med ökande kubikmassa, dvs. ett motsatt samband till det som Lundqvist framhåller i utredningen. Enligt intervjuer med professorerna Linder och Hällgren (bilaga 1) är ett sådant negativt samband, vad man kan förvänta i ett naturligt skogsekosystem. Min fråga till Erik Sollander är: Finns det en viss sannolikhet för att Lundqvist har dragit fel slutsats rörande sambandet mellan stående kubikmassa och tillväxt genom att endast göra en okulär analys av punktsvärmen i figur 7? Svar: 7. Efter att jag år 1998 påpekat för Lundqvist, att min analys av det material, som han publicerat som punkter i ett diagram i hans avhandling 1989, visade motsatt samband mellan kubikmassa och tillväxt jämfört med vad han publicerat, ville jag att han och jag tillsammans skulle publicera det korrekta sambandet i en ny vetenskaplig rapport. Han vägrade ett sådant samarbete och att lämna ut datamatrisen. Han fick i det sistnämnda stöd av prefekten, dekanus, rektor och av SLU:s styrelseordförande. Enligt min uppfattning, var anledningen till detta stöd för Lundqvist, att alla de nämnda var ense om att det skulle vara olämpligt att SLU påvisade att universitetet vilselett skogsnäringen i denna viktiga fråga. Min fråga till Erik Sollander är: är det sannolikt att samma skäl finns bakom att Lundqvist även nu vägrar lämna ut underlaget till figurerna 4-10 i nämnda rapport Svar: 8. Det jag lärt mina studenter och doktorander är att en vetenskaplig artikel skall vara utformad så att slutsatserna kan kontrolleras genom förnyad analys. Om materialet bakom artikelns slutsatser är så omfattande att det inte kan tas med i artikeln, bör författaren vara beredd, att lämna ut materialet till var och en som önskar kontrollera slutsatserna, eller till den som önskar använda materialet för sin egen forskning. Vår svenska lag om offentlighet framhåller också att en forskare, vid statlig myndighet, skall arkivera allt som kan ha intresse för andra forskare. Sådant material skall enligt lagen levereras skyndsamt med prioritet framför annan verksamhet. Min fråga till Göran Öster: Anser Du att SLU följde lagen om offentlighet, när skogsstyrelsen efterfrågade de siffror som använts för att rita figurerna 4-10 i den utredning som SLU levererat till skogsstyrelsen? Svar: 9. Lundqvist uppehåller sig i kapitlet ”Virkesproduktion på beståndsnivå” till frågan om hur skiktad skog skall skötas för att ge hög produktion. Hans tolkning av sammanställt material resulterar i slutsatsen att skiktad skog ger hög produktion om den stående kubikmassan hålls hög. Denna slutsats gör att han påstår att bruk av skiktad skog kan användas utan att skogsvårdslagens krav på hög stående kubikmassa behöver ändras. Sedan 1998 har han känt till, att en noggrann statistisk analys av de siffror han använder för att framställa figur 7 bevisar, att skiktad skog bör skötas så att den har låg stående kubikmassa, vilket enligt min mening leder till en annan uppfattning om skogsvårdslagens tillämpbarhet vid bruk av skiktad skog. 36 Min fråga till Erik Sollander är: kan det med en viss sannolikhet antas att SLU:s vägran, att lämna ut siffrorna bakom figur 7, bero på att man är medveten om att en bearbetning av dessa siffror skulle bevisa, att SLU:s utredning är medvetet falsk? Svar: 10. Data från de elva svenska blädningsytorna, som följts med behandlingar under många decennier, har analyserats av mig och Holm (2003) (bilagt som attachment nr 2). Denna analys har lett till rekommendationer om hur skiktad skog skall skötas för att åstadkomma hög volymproduktion. Dessa rekommendationer avviker starkt från dem som SLU framfört i sin utredning, presenterad av skogsstyrelsen i Rapport-11-2012. Skogsstyrelsen, som ansvarar för rekommendationer lämnade till allmänheten via sina tjänstemän, måste givetvis ta ställning till om den ena eller andra analysen av samma material är korrekt. Eftersom resultaten är helt motstridiga med avseende på rekommendation om krav på stående kubikmassa, kan myndigheten inte utfärda rekommendationer som bygger på båda uppfattningarna. Min fråga till Erik Sollander och till Göran Öster är: anser Ni att sannolikheten för att Hagner och Holms analys är korrekt är tillräckligt stor för att Ni skall rekommendera att frågan om sambandet mellan stående kubikmassa och virkesproduktion i skiktad skog utreds bättre? Svar: Med vänlig hälsning Mats Mats Hagner professor emeritus, Blåbärsvägen 19, 903 39 Umeå, Sweden, +46-70-64 222 44 epost: [email protected] Hemsida: http://www-sekon.slu.se/~mats Föreningen Naturbruk ccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccc Bilaga 1.7 ----- Original Message ----From: [email protected] To: [email protected] Cc: [email protected] ; [email protected] Sent: Wednesday, November 28, 2012 8:07 AM Subject: SV: Fördjupad utredning Hej Mats, Tack för ditt brev. Som Göran och jag försökte förklara under vårt möte för någon tid sedan, så har Skogsstyrelsen uppdraget att verka för att de skogspolitiska målen nås. Inom den ramen ska vi använda den kunskap som finns i samhället. Som vi också sa händer det , åtminstone inom våra sakområden, inte sällan att olika kunskapskällor ger olika besked. Det oavsett om kunskapen kommer från de vetenskapliga fakulteterna eller från erfarenheter från olika former av operativ verksamhet. När kunskapen är motstridig, vilket som sagt kan synas vara mer regel än undantag, försöker myndigheten att syntetisera fram huvudfåran i kunskapen, den linje som för stunden förefaller mest riktig, och nyttja den. I vårt fall både i t.ex. rådgivningssammanhang och lagstiftning. Fördelen med den vetenskapliga ansatsen, vilket för oss gör kunskaperna därifrån så mycket lättare att nyttja, är den vetenskapliga metodiken. Forskarlagen redovisar öppet sina resultat – ibland 37 kontroversiella, och ger möjlighet till att resultaten kan bekräftas av andra eller inte. Att bara räkna antal studier som kommer till liknande resultat är naturligtvis väl grovt, men självklart är det så att om många forskarlag i oberoende studier, kanske t.o.m. med olika metoder, kommer till liknande resultat så stärker det slutsatserna vi vågar dra. Besvärligare är att vi som myndighet inte sällan förväntas ha uppfattningar och ex.vis ge rekommendationer i frågor där samhällets samlade kunskap inte riktigt är tillräckliga. Beslutsfattande under osäkerhet kallas det ibland och är notoriskt svårt. Produktionsfrågorna har vi, om jag får ta mig friheten att tolka Skogsstyrelsens mening, uppfattat som förhållandevis enkla att hantera, i alla fal i jämförelse med frågor som biologisk mångfald, vatten, skogsbruk – rennäring, kulturmiljö eller skogens sociala värden för att nämna några. Kunskapsunderlaget har varit relativt omfattande och haft en rik vetenskaplig bas. Spridningen i resultat och hypoteser hur det fungerar har också varit mindre än i flera av de andra sakområdena. Den rapport du referar till, No 11 2012 i Skogsstyrelsens rapportserie, är ett resultat av att Skogsstyrelsen bad SLU göra en sammanställning av kunskapsläget på produktionssidan. Vi uppfattar att den relativt väl speglar huvudfåran i dagens kunskap inom området. Det innebär inte att kunskapen den förmedlar i alla avseenden är riktig. Åtminstone för egen del skulle jag bli förvånad om det inte så småningom visar sig att vi för närvarande har fel på ett antal punkter. De resultat du fått fram pekar i några frågor åt annat håll än nuvarande huvudfåra i kunskapen. Likaledes har jag svårt att säga att dina resultat är felaktiga. Däremot konstaterar jag att hitintills så förefaller inte dina resultat ha bekräftats av andra studier. Följaktligen blir det svårt för oss som myndighet att nyttja resultaten. Du ställer ett antal förhållandevis detaljerade frågeställningar i ditt brev. Om än intressanta, ser jag inte att vi kan besvara dem rakt av. Detta i huvudsak eftersom svaren skulle innebära att vi tvingas göra alltför många löst betingde antaganden. Följaktligen väljer vi att avstå. En fråga ser vi dock att vi kan besvara. Under fråga 8 frågar du om vi anser att SLU följer lagen om offentlighet i ett specifikt fall. I det fallet svarade SLU att de arkiverar orginaldata och färdig publikation, men inte mellanled, som t.ex. olika bearbetningar av orginaldata. Vi utgår från att de är sanningsenliga. Med vänliga hälsningar Erik Sollander Erik Sollander Skogsstyrelsen Enheten för Policy och analys 551 83 Jönköping Tfn: 036-35 93 69, mobil: 070-664 59 36 [mailto:[email protected]], www.skogsstyrelsen.se
© Copyright 2024