Gammal skog på Gotland
Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 1 I 2015 Stockholm– Gotlands distrikt Ledare. Jonas löfstedt, DISTRIKTSCHEF Gammal skog på Gotland På nyåret hände något ovanligt och roligt i gotländsk lokalpress, det uppkom en liten debatt kring den gotländska skogen. Debatten handlade om hur den gamla skogen på Gotland utvecklas. S om i alla andra debatter så hade debattörerna helt olika beskrivningar av verkligheten. Med detta nummer av LokalEko hoppas vi kunna bidra med mer kunskap om öns gamla skogar. Målet för den svenska skogspoli- tiken anger att vi i vårt brukande av skogen ska värdera produktions- och miljövärden lika högt. Skogsstyrelsen har i uppdrag att arbeta för att denna målsättning förverkligas. När det gäller utvecklingen av arealen gammal skog så innebär det bland annat att myndigheten följer utvecklingen och återkopplar denna till framför allt de aktörer som är verksamma i skogsbrukssektorn, men även till allmänheten. Ett annat viktigt arbete i sammanhanget är att Skogsstyrelsen tar fram långsiktiga konsekvensanalyser av olika nyttjandescenarion av skogen. Av dessa framgår bland annat hur arealen gammal skog utvecklas vid olika avverknings- och områdesskyddsnivåer. Den svenska skogspolitiken reglerar inte bara vad Skogsstyrelsen förväntas göra utan även vilket ansvar som vilar på dig som skogsägare. Du har som Foto: Johan Nitare skogsägare en mycket stor frihet i hur du väljer att bruka din skog. Samtidigt har du också ett stort ansvar att bidra till att allmännyttiga målsättningar uppfylls vid brukandet. När det gäller den gamla skogen så förväntas skogsägare och skogsbrukets övriga aktörer bidra till att andelen gammal skog på ön bibehålls. Trevlig läsning! Text: Jonas Löfstedt Distriktschef På Gotland finns ”riktig” skog ”En riktig skog är gammal. Är den inte gammal är det inte skog” (ur Yngve Ryds bok Eld: flammor och glöd – samisk eldkonst). På Gotland finns det ”riktig” skog. Jämfört med resten av landet har vi en hög andel gammal skog. Av den produktiva skogsmarksarealen är drygt 20 procent äldre än 120 år. M Skog är på de flesta håll i landet vår viktigaste friluftsmiljö och utgör en central del av vårt landskap. Vi människor tycks trivas i skogar där man ser stor variation, ju äldre och större träden blir i en skog desto mer bidrar de positivt till skogsupplevelsen. Den gamla skogen är alltså viktig även för dess sociala värden, de värden som skapas av människans upplevelser av skogen. ed gammal skog menas här skog där medelåldern är minst 120 år i södra Sverige eller minst 140 år i norra Sverige. På Gotland har vi 132 000 hektar produktiv skogsmark (exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsmark), ungefär 31 000 hektar eller 23,7 procent är äldre än 120 år. Siffrorna är hämtade från SLU:s ”Skogsdata 2014” som ingår i Sveriges officiella statistik. Text & foto: Karolina Johansson Under 1900-talet minskade arealerna gammal skog starkt i landet. Riksskogstaxeringen visar att den trenden är bruten och arealen gammal skog nu istället ökar i Sverige. Arealen gammal skog idag är ett resultat av gårdagens brukningsmetoder. ” En riktig skog är gammal. Är den inte gammal är det inte skog. På Gotland gick exempelvis kalkbränningen hårt åt den gotländska skogen och i slutet av 1800-talet ska det ha varit stor skogsbrist. I mitten av 1900-talet blev skogsbruket i Sverige mer produktionsinriktat, skogens ekonomiska värde, både nationalekonomisk och privatekonomiskt, värderades allt högre. Trakthyggesbruk, som även idag är den dominerande brukningsformen, blev allt vanligare och arealen gammal skog minskade. Det fanns minst areal gammal skog i Sverige från mitten av 1980-talet till slutet av 1990-talet. Gammal skog är viktig och värdefull ur flera aspekter. Trä har sedan länge en självklar plats i våra hem i form av golv, lister, panel, trallvirke med mera. Trä är också ett uppskattat och beprövat byggmaterial. Idag byggs cirka 90 procent av enfamiljshusen i trä. Ungefär 16 miljoner kubikmeter sågade trävaror produceras i Sverige per år. Den gamla skogen är till stor del med och bidrar till denna produktion. För att bevara den biologiska mångfalden behöver vi den gamla skogen. Att en skog är gammal innebär inte automatiskt att den har höga naturvärden, men många sällsynta arter lever bara i de äldre skogsmiljöerna och klarar inte en så kraftig störning som en föryngringsavverkning innebär. I den gamla skogen finns ofta en större variation än i yngre skogar. Där finns ofta död ved som brutits ned olika mycket, träd i varierande åldrar och av olika trädslag, mångfalden bildar många olika små livsmiljöer för ett stort antal organismer. Andel gammal skog av den produktiva skogsmarksarealen, exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk. (Skogsdata 2014, SLU). Mer statistik och fakta om skog: www.skogsstyrelsen.se/statistik www.slu.se/riksskogstaxeringen 120 år – ingen ålder för en tall I olika jämförelser och i statistik används ofta 120 år som en gräns för vad som räknas som gammal skog. 120 år är dock ingen jättehög ålder för ett barrträd, i ett naturtillstånd kan barrträden bli flera hundra år gamla. S veriges idag äldsta kända tall är drygt 700 år och växer vid Hälsinglands kust. De äldsta granarna i Sverige bedöms vara drygt 500 år, men det är väldigt ovanligt med fynd av granar som är äldre än 400 år. Väldens äldsta träd är kanske några tallar, Pinus longaeva, som växer i White Mountains, Kalifornien, som anses vara cirka 5 000 år gamla. Hos träd som fortplantar sig genom att skjuta nya stammar från ett ursprungligt rotnät finns ännu äldre exemplar. Med hjälp av kol 14-datering gjordes ett överraskande fynd. En nu levande rödgran i Dalarna visade sig ha ett rotnät som är 9 550 år. Stammen som står där nu är inte särskilt gammal, men den utgör samma genetiska individ som trädet den kommer från. 5 000-åriga tallar finns i Kalifornien, USA. Även hassel är bra på att föryngra sig och skjuta nya skott, i ett änge i Bunge på norra Gotland finns en hassel där basen åldersbestämts till 3 000 år. Det är möjligt att enskilda hasselbuskar kan ha överlevt så länge då nya skott och rötter i ett samspel ersätter de som dör och hasselbusken växer vidare på resterna av sig själv. Text & foto: Karolina Johansson Levande skogar I Sverige har vi 16 miljökvalitetsmål som beskriver det tillstånd i miljön som miljöarbetet ska leda till. ”Levande skogar” kallas det miljömål som beskriver tillståndet i skogen. M iljökvalitetsmålen följs upp med en rapport varje år och i uppföljningen bedöms om dagens styrmedel och de åtgärder som görs före år 2020 är tillräckliga för att nå målen. I Levande skogar används bland annat gammal skog som en indikator på hur vi ligger till. Positivt är att arealen gammal skog stadigt ökar. Trots att arealen gammal skog ökar och att många framåtsyftande åtgärder har gjorts så bedöms ändå miljötillståndet i skogen som fortsatt otillfredsställande i den uppföljning som gjordes 2014. Läs mer om miljömålen: www.miljomal.nu. Tillgång på framtida slutavverkningsobjekt på Gotland 2013 gjordes ett examensarbete* där en student från SLU:s skogsmästarprogram undersökte hur stor areal äldre skog som är tillgängligt och lämpligt för trakthyggesbruk på Gotland. B akgrunden till undersökningen var bland annat att det fanns en stor osäkerhet om den framtida tillgången på slutavverkningsobjekt på ön. Syftet var att få fram siffror på arealen föryngringsavverkningslämplig skog på Gotland. All produktiv skogsmark är inte alltid tillgänglig eller lämplig för trakthyg- gesbruk, exempelvis bergbundna marker med svaga boniteter, områden som identifierats som nyckelbiotoper, objekt med naturvärden eller sumpskogar. Resultaten från examensarbetet visar att det skulle finnas 27 100 hektar skog på Gotland som är tillgängligt och lämpligt för slutavverkning. I den arealen ingår skog som är 80 år eller äldre och har en bonitet på T16 eller högre. Marker med grunt jorddjup, sumpskogar, nyckelbiotoper, objekt med naturvärden och formellt skyddade områden har då räknats bort. *Johansson, T (2013) Hur stor areal äldre skog lämplig för trakthyggesbruk finns det på Gotland 2013?. SLU Text:Karolina Johansson Grön infrastruktur i gammal barrskog Även i fjol gjordes ett examensarbete* om gammal skog på Gotland. En biologistudent vid Uppsala universitet undersökte den gröna infrastrukturen för arter knutna till gammal barrskog på Gotland. I studien undersöktes den gotländska barrskogen ur ett landskapsekologiskt perspektiv med inriktning på habitatets utbredning idag och utsikter för framtiden ur ett bevarandeperspektiv. Den gamla skogen blir allt mer fragmenterad vilket innebär en ökad isolering och längre avstånd mellan de kvarvarande gamla skogarna. Resultaten av studien visade att 30 028 hektar, eller 20,3 procent av barrskogen på Gotland är 120 år eller äldre. 8,7 procent av barrskogen är formellt skyddad, varav 3,4 procentenheter är gammal skog (<120 år). I analyser av konnektiviteten, hur lätt det är för arter att ta sig fram i ett landskap, framkom att vissa skogsområden är viktigare än andra för att upprätthålla en grön infrastruktur vad det gäller gammal barrskog. Studien pekar ut två områden som extra viktiga: Området som ligger mellan naturreservaten Bästeträsk och Bräntings haid samt Hall-Hangvars naturreservat. Stora sammanhängande områden är viktiga och kan ge arter förutsättningar att fortleva över tid och är även positivt för att mer känsliga *Johansson, S A (2014) Gotlands gammelskogar ur ett landskapsperspektiv - utbredning, bevarande och konnektivitet. Uppsala universitet Text & foto: Karolina Johansson Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida www.skogsstyrelsen.se/stockholm–gotland Redaktör: Karolina Johansson www.skogsstyrelsen.se Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand
© Copyright 2024