1. No category

Lokaleko
Information från Skogsstyrelsen
Nummer 1 I 2015
Stockholm–
Gotlands
distrikt
Ledare. Jonas löfstedt, DISTRIKTSCHEF
Gammal skog på Gotland
På nyåret hände något ovanligt och roligt i gotländsk lokalpress, det uppkom en liten
debatt kring den gotländska skogen. Debatten handlade om hur den gamla skogen på
Gotland utvecklas.
S
om i alla andra debatter så hade
debattörerna helt olika beskrivningar av verkligheten. Med
detta nummer av LokalEko hoppas vi
kunna bidra med mer kunskap om öns
gamla skogar.
Målet för den svenska skogspoli-
tiken anger att vi i vårt brukande av
skogen ska värdera produktions- och
miljövärden lika högt. Skogsstyrelsen
har i uppdrag att arbeta för att denna
målsättning förverkligas.
När det gäller utvecklingen av
arealen gammal skog så innebär det
bland annat att myndigheten följer
utvecklingen och återkopplar denna till
framför allt de aktörer som är verksamma i skogsbrukssektorn, men även till
allmänheten.
Ett annat viktigt arbete i sammanhanget är att Skogsstyrelsen tar fram
långsiktiga konsekvensanalyser av olika
nyttjandescenarion av skogen. Av dessa
framgår bland annat hur arealen gammal skog utvecklas vid olika avverknings- och områdesskyddsnivåer.
Den svenska skogspolitiken reglerar
inte bara vad Skogsstyrelsen förväntas
göra utan även vilket ansvar som vilar
på dig som skogsägare. Du har som
Foto: Johan Nitare
skogsägare en mycket stor frihet i hur
du väljer att bruka din skog.
Samtidigt har du också ett stort
ansvar att bidra till att allmännyttiga
målsättningar uppfylls vid brukandet.
När det gäller den gamla skogen så
förväntas skogsägare och skogsbrukets
övriga aktörer bidra till att andelen
gammal skog på ön bibehålls.
Trevlig läsning!
Text: Jonas Löfstedt
Distriktschef
På Gotland finns ”riktig” skog
”En riktig skog är gammal. Är den inte gammal är det inte skog” (ur Yngve Ryds bok Eld:
flammor och glöd – samisk eldkonst). På Gotland finns det ”riktig” skog. Jämfört med
resten av landet har vi en hög andel gammal skog. Av den produktiva skogsmarksarealen
är drygt 20 procent äldre än 120 år.
M
Skog är på de flesta håll i landet vår viktigaste friluftsmiljö och utgör en central del av vårt landskap. Vi människor
tycks trivas i skogar där man ser stor
variation, ju äldre och större träden blir
i en skog desto mer bidrar de positivt
till skogsupplevelsen. Den gamla skogen är alltså viktig även för dess sociala
värden, de värden som skapas av människans upplevelser av skogen.
ed gammal skog menas här
skog där medelåldern är
minst 120 år i södra Sverige
eller minst 140 år i norra Sverige.
På Gotland har vi 132 000 hektar
produktiv skogsmark (exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsmark), ungefär 31 000 hektar eller 23,7
procent är äldre än 120 år. Siffrorna är
hämtade från SLU:s ”Skogsdata 2014”
som ingår i Sveriges officiella statistik.
Text & foto: Karolina Johansson
Under 1900-talet minskade arealerna
gammal skog starkt i landet. Riksskogstaxeringen visar att den trenden är
bruten och arealen gammal skog nu
istället ökar i Sverige.
Arealen gammal skog idag är ett resultat av gårdagens brukningsmetoder.
”
En riktig skog
är gammal. Är den
inte gammal är det
inte skog.
På Gotland gick exempelvis kalkbränningen hårt åt den gotländska skogen
och i slutet av 1800-talet ska det ha varit stor skogsbrist. I mitten av 1900-talet blev skogsbruket i Sverige mer
produktionsinriktat, skogens ekonomiska värde, både nationalekonomisk
och privatekonomiskt, värderades allt
högre. Trakthyggesbruk, som även idag
är den dominerande brukningsformen,
blev allt vanligare och arealen gammal
skog minskade. Det fanns minst areal
gammal skog i Sverige från mitten av
1980-talet till slutet av 1990-talet.
Gammal skog är viktig och värdefull
ur flera aspekter. Trä har sedan länge
en självklar plats i våra hem i form
av golv, lister, panel, trallvirke med
mera. Trä är också ett uppskattat och
beprövat byggmaterial. Idag byggs cirka
90 procent av enfamiljshusen i trä.
Ungefär 16 miljoner kubikmeter sågade
trävaror produceras i Sverige per år.
Den gamla skogen är till stor del med
och bidrar till denna produktion.
För att bevara den biologiska mångfalden behöver vi den gamla skogen.
Att en skog är gammal innebär inte
automatiskt att den har höga naturvärden, men många sällsynta arter lever
bara i de äldre skogsmiljöerna och
klarar inte en så kraftig störning som
en föryngringsavverkning innebär.
I den gamla skogen finns ofta en
större variation än i yngre skogar. Där
finns ofta död ved som brutits ned olika
mycket, träd i varierande åldrar och
av olika trädslag, mångfalden bildar
många olika små livsmiljöer för ett
stort antal organismer.
Andel gammal skog av den produktiva
skogsmarksarealen, exklusive nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddad från skogsbruk. (Skogsdata 2014, SLU).
Mer statistik och fakta om skog:
www.skogsstyrelsen.se/statistik
www.slu.se/riksskogstaxeringen
120 år – ingen ålder för en tall
I olika jämförelser och i
statistik används ofta 120
år som en gräns för vad som
räknas som gammal skog.
120 år är dock ingen jättehög ålder för ett barrträd, i
ett naturtillstånd kan barrträden bli flera hundra år
gamla.
S
veriges idag äldsta kända tall
är drygt 700 år och växer vid
Hälsinglands kust. De äldsta
granarna i Sverige bedöms vara drygt
500 år, men det är väldigt ovanligt med
fynd av granar som är äldre än 400 år.
Väldens äldsta träd är kanske några
tallar, Pinus longaeva, som växer i White Mountains, Kalifornien, som anses
vara cirka 5 000 år gamla. Hos träd
som fortplantar sig genom att skjuta
nya stammar från ett ursprungligt rotnät finns ännu äldre exemplar.
Med hjälp av kol 14-datering gjordes
ett överraskande fynd. En nu levande
rödgran i Dalarna visade sig ha ett rotnät som är 9 550 år. Stammen som står
där nu är inte särskilt gammal, men
den utgör samma genetiska individ
som trädet den kommer från.
5 000-åriga tallar finns i Kalifornien, USA.
Även hassel är bra på att föryngra sig
och skjuta nya skott, i ett änge i Bunge
på norra Gotland finns en hassel där
basen åldersbestämts till 3 000 år. Det
är möjligt att enskilda hasselbuskar
kan ha överlevt så länge då nya skott
och rötter i ett samspel ersätter de som
dör och hasselbusken växer vidare på
resterna av sig själv.
Text & foto: Karolina Johansson
Levande skogar
I Sverige har vi 16 miljökvalitetsmål som beskriver det tillstånd i miljön som miljöarbetet
ska leda till. ”Levande skogar” kallas det miljömål som beskriver tillståndet i skogen.
M
iljökvalitetsmålen följs upp
med en rapport varje år och
i uppföljningen bedöms om
dagens styrmedel och de åtgärder som
görs före år 2020 är tillräckliga för att
nå målen. I Levande skogar används
bland annat gammal skog som en indikator på hur vi ligger till. Positivt är att
arealen gammal skog stadigt ökar.
Trots att arealen gammal skog ökar och
att många framåtsyftande åtgärder har
gjorts så bedöms ändå miljötillståndet i
skogen som fortsatt otillfredsställande i
den uppföljning som gjordes 2014.
Läs mer om miljömålen:
www.miljomal.nu.
Tillgång på framtida
slutavverkningsobjekt på Gotland
2013 gjordes ett examensarbete* där en student från SLU:s skogsmästarprogram undersökte hur stor areal äldre skog som är tillgängligt och lämpligt för trakthyggesbruk på
Gotland.
B
akgrunden till undersökningen
var bland annat att det fanns en
stor osäkerhet om den framtida
tillgången på slutavverkningsobjekt
på ön. Syftet var att få fram siffror på
arealen föryngringsavverkningslämplig
skog på Gotland.
All produktiv skogsmark är inte alltid
tillgänglig eller lämplig för trakthyg-
gesbruk, exempelvis bergbundna
marker med svaga boniteter, områden
som identifierats som nyckelbiotoper,
objekt med naturvärden eller sumpskogar.
Resultaten från examensarbetet
visar att det skulle finnas 27 100 hektar
skog på Gotland som är tillgängligt
och lämpligt för slutavverkning. I den
arealen ingår skog som är 80 år eller
äldre och har en bonitet på T16 eller
högre. Marker med grunt jorddjup,
sumpskogar, nyckelbiotoper, objekt
med naturvärden och formellt skyddade områden har då räknats bort.
*Johansson, T (2013) Hur stor areal äldre skog
lämplig för trakthyggesbruk finns det på Gotland
2013?. SLU
Text:Karolina Johansson
Grön infrastruktur
i gammal barrskog
Även i fjol gjordes ett examensarbete* om gammal skog på
Gotland. En biologistudent vid Uppsala universitet undersökte den gröna infrastrukturen för arter knutna till gammal barrskog på Gotland.
I
studien undersöktes den gotländska
barrskogen ur ett landskapsekologiskt perspektiv med inriktning på
habitatets utbredning idag och utsikter
för framtiden ur ett bevarandeperspektiv. Den gamla skogen blir allt mer
fragmenterad vilket innebär en ökad
isolering och längre avstånd mellan de
kvarvarande gamla skogarna.
Resultaten av studien visade att
30 028 hektar, eller 20,3 procent av
barrskogen på Gotland är 120 år eller
äldre. 8,7 procent av barrskogen är
formellt skyddad, varav 3,4 procentenheter är gammal skog (<120 år).
I analyser av konnektiviteten, hur
lätt det är för arter att ta sig fram i ett
landskap, framkom att vissa skogsområden är viktigare än andra för att
upprätthålla en grön infrastruktur vad
det gäller gammal barrskog.
Studien pekar ut två områden som
extra viktiga: Området som ligger
mellan naturreservaten Bästeträsk och
Bräntings haid samt Hall-Hangvars
naturreservat. Stora sammanhängande
områden är viktiga och kan ge arter
förutsättningar att fortleva över tid och
är även positivt för att mer känsliga
*Johansson, S A (2014) Gotlands gammelskogar ur
ett landskapsperspektiv - utbredning, bevarande och
konnektivitet. Uppsala universitet
Text & foto: Karolina Johansson
Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida
www.skogsstyrelsen.se/stockholm–gotland
Redaktör: Karolina Johansson
www.skogsstyrelsen.se
Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand