UNGA TILL ARBETE W18-24 Slutrapport
UNGA TILL ARBETE W18-24 Slutrapport Karin Rosenberg Ewa Brobäck Februari 2015 KONTAKTUPPGIFTER Karin Rosenberg, karin.rosenberg@regiondalarna,se Göran Ehn, [email protected] www.regiondalarna.se Sammanfattning Syftet med projektet Unga till arbete har varit att utveckla en regional modell för hur Dalarnas kommuner och arbetsförmedlingar kan arbeta med unga arbetslösa och att få dessa organisationer att samverka via ett utbildnings- och praktikprogram med helhetsperspektiv. Region Dalarna har haft det övergripande ansvaret för projektet och har också drivit utvecklingsfrågor, stöttat kursledarna samt ordnat nätverks- och samordnarträffar. Samtliga kommuner i Dalarna och närmare tretusen kursdeltagare deltog i Unga till arbete mellan 2010 och 2014. Projektet förlängdes två gånger, 2012 och 2013. Den uppföljning som har gjorts i egen regi visar att sextio procent av kursdeltagarna gick vidare till arbete eller studier direkt efter avslut (36 procent till arbete och 24 procent till studier). Enligt den studie som gjordes av följeutvärderare efter projektets första tre år var sextiofem procent av deltagarna i egen försörjning tre månader efter avslut. Två år efter deltagandet i Unga till arbete är motsvarande siffra 78 procent. Andelen i studier är i princip oförändrad, medan andelen i arbete har ökat kraftigt. Totalt har Unga till arbete fått 27,5 miljoner kronor från Europeiska socialfonden, ESF. Övriga kostnader har kommunerna stått för. Ungdomarnas behov har stått i fokus. Kursledarnas förhållningssätt och bemötande har haft oerhört stor betydelse för projektets framgångar. En av kursdeltagarna uttrycker det så här: ”Kursledarna hade ett bemötande jag aldrig tidigare mött hos en stödperson. Jag fick tillbaka lite självförtroende, kunde faktiskt drömma lite igen.” Projektets struktur och upplägg har gett kommunerna och deras personal en plattform för arbetet med arbetslösa unga – metodiken 7-TJUGO har bidragit till detta förhållningssätt. Majoriteten av dem som har tillfrågats i kommunerna tycker att kvaliteten på deras verksamhet har blivit bättre och att personalens kompetens har ökat i samband med Unga till arbete. De flesta kursledarna har haft stöd från sina respektive kommuner, men det finns exempel på kursledare som har arbetat i motvind. Det har fungerat, men detta är inte någon framkomlig väg om kommunerna vill uppnå goda resultat i längden. 3 Under projektets gång har det blivit tydligt att det är de olika delarna (1-10) tillsammans som har gjort projektet framgångsrikt. 4 Innehåll Sammanfattning................................................................................................................3 Innehåll ...............................................................................................................................5 1. Bakgrund/Inledning...................................................................................................6 2. Syfte .................................................................................................................................8 3. Målgrupp .......................................................................................................................8 4. Mål ...................................................................................................................................9 5. Resultat..........................................................................................................................10 5.1 Måluppfyllelse.......................................................................................................10 5.2 Budget...................................................................................................................13 5.3 Nya kunskaper, förändrade attityder, riktlinjer och beteenden ....................14 5.4 Påverkan på olika nivåer......................................................................................15 5.5 Lärande i projektet...............................................................................................18 5.6 Avikelser.................................................................................................................24 6. Arbetssätt .....................................................................................................................27 6.1 Region Dalarna som projektägare......................................................................27 6.2 Komponenter i Unga till Arbete........................................................................29 6.3 Nya metoder och material som tagits fram i projektet...................................32 6.4 Framgångsfaktorer...............................................................................................32 7. Deltagande aktörer i projektet................................................................................34 8. Jämställdhetsintegrering..........................................................................................36 9. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning..................................38 10. Regionala prioriteringar..........................................................................................39 11. Spridning och påverkansarbete.............................................................................40 12. Extern utvärdering....................................................................................................41 13. Egenutvärdering........................................................................................................42 14. Kommentarer och tips............................................................................................44 Bilaga 1 - 9 5 1. Bakgrund/Inledning Cirka 8 000 ungdomar beräknades lämna gymnasieskolan i Dalarna år 2009–2010, vilket var ovanligt stora årskullar. Samtidigt medförde finanskrisen och den befarade lågkonjunkturen att det skulle bli svårt för ungdomar att hitta ett arbete direkt efter gymnasiet. Kommunerna och landstinget samlade sig kring utmaningen med ungdomsarbetslösheten tillsammans med landshövdingen. Detta ledde till att Region Dalarna började utveckla projektet Unga till arbete, W18-24. En förstudie1 gjordes våren 2009 som tecknade följande problembild (förkortad): • • • • • • Svårt för ungdomar att hitta ett arbete efter gymnasiet – speciellt för dem som inte har fullständiga gymnasiebetyg. Ungdomars fysiska och psykiska hälsa är ett ökande problem. Kvinnors förankring på arbetsmarknaden är svagare än männens. Försörjningsstödet ökar för unga vuxna. Fler ungdomar flyttar ut från Dalarna än från de flesta andra län. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har i många sammanhang signalerat att bristen på samverkan och samsyn mellan olika sektorer får till följd att resurserna inte utnyttjas effektivt, vare sig från den enskildes eller från samhällets utgångspunkter. Detta leder många gånger till att väntetider uppstår och att det utförs dubbelarbete. Det gäller alltså att hitta nya former för samverkan som bidrar till att resurserna utnyttjas bättre. Det finns behov av en ny myndighetsstruktur som sätter den enskildes behov i fokus. ”SKL har politiska beslut på att det behövs en ny samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunerna och hälso- och sjukvården. I mångt och mycket kan den bygga på de erfarenheter som har skapats inom den finansiella samordningen (Finsam)2.” Lagen om finansiell samordning från år 2004 ger myndigheter möjlighet att samverka i en gemensam organisation. Projektet utvecklades ständigt: Varje år har kursledarna och andra intressenter samlats för att diskutera hur Unga till arbete ska kunna bli ännu bättre. 1 Förstudie - Unga till arbete, Region Dalarna, 2009-08-20 2 http://skl.se/naringslivarbetedigitalisering/arbetsmarknadsysselsattning/arbetssokandeengemensamingang. 1367.html. Länken hämtad 2015-02-11. 6 PROJEKTKRITERIER Av fyra programkriterier3 inom det svenska Socialfondsprogrammet 2007–2013 har tre varit aktuella för Unga till arbete. Innovativ verksamhet Det är konceptet i sin helhet som är unikt för Unga till arbete. De olika delarna har tidigare, var för sig, testats i liknande verksamheter som riktar sig till arbetslösa ungdomar. Men under projektets gång har det blivit tydligt att det är de olika delarna tillsammans som har gjort projektet framgångsrikt4. Främja samverkan Projektet har inte bara främjat samverkan. Det byggde på att Region Dalarna, kommunernas arbetsmarknadsenheter (eller motsvarande) samt socialtjänstens försörjningsenheter och Arbetsförmedlingen samverkade och kommunicerade med varandra. När förstudien för Unga till arbete skrevs blev det tydligt att de myndigheter som jobbar med arbetslösa ungdomar behövde bli bättre på att samverka, framför allt kommunerna och arbetsförmedlingarna. Sveriges kommuner och landsting, SKL, som har utrett frågan i flera år, pekar också på att det är önskvärt att våra myndigheter jobbar utifrån individens behov. Därför var det viktigt att ta ett helhetsgrepp, att få med alla kommunerna, för att samtliga berörda skulle få möjlighet att träna på att samverka. Det var också viktigt att jobba utifrån ett gemensamt förhållningssätt kring ungdomar och deras behov. Strategiskt påverkansarbete Arbetet har mynnat ut i en Dalamodell för arbetslösa ungdomar, Unga till arbete5. Projektet har också påverkat hur de flesta kommunerna i Dalarna organiserar sitt arbete med unga arbetslösa, men också i arbetet med andra målgrupper. Det har även påverkat hur kommunerna och arbetsförmedlingarna samverkar. 3 4 Innovativ verksamhet, främja samverkan, strategiskt påverkansarbete samt lärande miljöer Läs mer under rubriken 6.2 Komponenter i Unga till arbete 5 Se avsnitt 6.2 Komponenter i Unga till arbete. 7 2. Syfte Syftet med projektet har varit att utveckla en regional modell för hur kommunerna och arbetsförmedlingarna kan jobba med unga arbetslösa och att få dem att samverka via ett utbildnings- och praktikprogram med helhetsperspektiv. 3. Målgrupp Målgrupp för Unga till arbete har varit arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24 år som har svårt att komma in på arbetsmarknaden men som troligen kan fungera på en praktikplats, d v s inte har för stora funktionshinder. Dessa har i huvudsak funnits inom Arbetsförmedlingens ungdomsgaranti (UGA), jobb- och utvecklingsgarantin (JOB) och/eller har haft försörjningsstöd från kommunens socialtjänst. Från och med våren 2013 har också ungdomar från 16 år kunnat skrivas in i Unga till arbete. Viss tillströmning av 16-åringar skedde därför under 2014. Karin Rosenberg, projektledare, Göran Ehn, projektsamordnare 8 4. Mål Utöver projektets övergripande syfte formulerades följande mål i projektansökan 2009: INDIVIDNIVÅ Mål 1 – fullfölja Minst 70 % av de ungdomar som anvisas till Unga till arbete ska fullfölja6 utbildningsoch praktikprogrammet, enligt det kontrakt som gjorts upp (vilket betyder 70 %). Mål 2 – praktikbetyg Minst 50 % av dessa ska få ett personligt kompetensbevis som visar de generella kompetenser de har, relaterat till utbildnings- och praktikprojektet (35 %). Mål 3 – egen försörjning Minst 70 % av dem som fullföljt utbildnings- och praktikprojektet ska vara självförsörjande, vara i studier eller vara i en annan aktivitet7 som leder framåt till arbete, tre månader efter avslutat program (49 %). Mål 4 – bättre mående Minst 80 % av dem som fullföljt utbildnings- och praktikprogrammet ska må bättre, 2 punkter (på en skala på 10), tre månader efter avslutat program (56 %). STRUKTUR-/ORGANISATIONSNIVÅ Mål 5 – delaktighet Länets alla kommuner och arbetsförmedlingar ska vara delaktiga i projektet8 (100 %). Mål 6 – en dörr in Åtta kommuner ska vid projektets slut ha en verksamhet som kan kallas ”En dörr in”9 enligt följande kriterier: • En fysisk plats dit unga arbetslösa vänder sig. • En mottagningsfunktion i kommunen och kartläggningsverktyg. • Handläggare från IFO-enheten och Arbetsförmedlingen finns på plats ibland. • Samverkan kring uttagningen – kursledare, IFO-enhet och Arbetsförmedling, genom fysiska möten. • Uppföljning av deltagare genom fysiska möten med kursledare, IFO-enhet och Arbetsförmedling. • En styrgrupp som möts minst en gång per termin. • Handläggare samarbetar kring hanteringen av praktikplatser. 6 Fullfölja = A) vara kvar tills man nått arbete/studier/annat B) vara i programmet i 6 månader (AF:s beslut sträcker sig till maximalt 6 månader). Fullföljt kursen kan vara en bedömning att deltagaren behöver en annan aktivitet eller att deltagaren gått 6 mån i programmet och därför ska vidare till annan aktivitet inom Arbetsförmedlingen. Annan arbetsmarknadsåtgärd eller behandling – det går inte att säga hur många det är, eftersom projektet inte mätt detta. Vi vet att det är en del av dem med avbrottskod 3 (annat), men inte hur stor del. Ett krav för deltagande har varit att kursledarna ska delta i handledarutbildningen 7-TJUGO, ta emot pedagogiskt stöd i kursverksamheten, delta i nätverksträffar, följa ett upplägg enligt UTA-strukturen och att sköta projektadministrationen till ESF, via Region Dalarna. 7 8 9 Detta mål lades till efter att projektet kom igång – fanns inte i ansökan. 9 5. Resultat Mellan 2010 och 2014 deltog 2 875 kursdeltagare i Unga till arbete. Cirka sextio procent gick vidare till arbete eller studier direkt efter avslut. När projektet avslutades i december 2014 planerade elva kommuner att implementera Unga till arbete i sin ordinarie verksamhet. Samarbetet mellan kommunerna och arbetsförmedlingarna har förbättrats på de flesta håll. Metodiken har blivit känd och accepterad hos politiker och kommunledning. Metodiken 7-TJUGO har gett kommunerna ett tydligt förhållningssätt i arbetet med arbetslösa ungdomar. Majoriteten av dem som har tillfrågats i kommunerna tycker att kvaliteten på deras verksamhet har blivit bättre och att personalens kompetens har ökat i samband med Unga till arbete10. Unga till arbete skulle pågå i tre år (2010-2012), men förlängdes två gånger och avslutas i december 2014. Kursupplägget har justerats under projektets gång. 5.1 MÅLUPPFYLLELSE Nedan redovisas resultaten för projektets kvantitativa mål i nummerordning. Att Dalarnas samtliga femton kommuner deltagit i utvecklingsarbetet är en framgång, liksom att 65 procent av deltagarna var i egen försörjning tre månader efter avslutat deltagande11. Mål fyra visade sig vara svårt att mäta. Mål 1 - fullfölja Cirka 67 procent av de anvisade ungdomarna har fullföljt12 Unga till arbete. Att fullfölja programmet innebär att man kommit vidare till arbete eller studier (avbrottskod 1 resp 2) eller att man har upptäckt att man behöver andra åtgärder än vad projektet kan erbjuda (avbrottskod 5). Notera att i avbrottskod 3 (annat) finns en stor andel som har gått vidare till andra åtgärder som innebär steg mot egen försörjning, till exempel konkreta yrkesinriktade åtgärder inom Arbetsförmedlingen eller behandlingar för att bli av med missbruk. Mål 70 % Resultat 67 % 10 Unga till arbete – Implementering av arbetssätt och samverkans betydelse, Christina Ehneström och Niga Hamasor, Region Dalarna, 2014. 11 Slutrapport för projektet Unga till arbete, utvärdering av Strukturfondsprojektet W18-24. Högskolan Dalarna, mars 2013. 12 Avbrottskoder 1-5: 1. Arbete i en omfattning som gör det svårt att delta i programmet. 2. Studier kan vara studier inom vuxenutbildningen, folkhögskola, högskola/universitet, yrkeshögskola eller annan specialiserad utbildning. 3. Annat – gått vidare till en annan aktivitet, barnledighet, missbruksbehandling, annan aktivitet inom Arbetsförmed- lingen mm. 4. Okänt. 5. Fullföljt kursen kan vara en bedömning att deltagaren behöver en annan aktivitet eller att deltagaren gått sex månader i programmet och därför ska vidare till annan aktivitet inom Arbetsförmedlingen. 10 Mål 2 - praktikbetyg En av de tre viktigaste aktiviteterna i programmet var att utveckla ett praktikbetyg (kompetensbevis) som visar vad deltagaren lärt sig under praktikperioden. Detta visade sig kräva mer resurser än vad som fanns i projektet och arbetet med att åstadkomma praktikbetyg lades ner efter en tid. Lärprocessen och stödet under praktiktiden har dock tillämpats och utvecklats under hela projektet. Målet uppnåddes inte 11 Mål 3 - egen försörjning Detta mål uppfylldes med råge. 65 procent av deltagarna var självförsörjande, i studier eller i en annan aktivitet som leder framåt tre månader efter avslutat program. Denna uppföljning genomfördes under projektets tre första år. Mål 49 % Resultat 65 % Mål 4 - bättre mående Det här målet har visat sig vara svårt att utvärdera. Projektledningen har använt sig av en metod som innebar att kursdeltagarna själva skulle uppskatta hur de mådde. Eftersom deltagarnas kunskaper och insikter om mående ökade under deras tid i programmet, har de svarat på skattningsfrågorna utifrån olika kunskaper/insikter vid de olika svarstillfällena. Under projektets första tre år (2010-2012) noterades en förbättring av mående med cirka en enhet på en tiogradig skala. Målet är inte mätbart/svårt att mäta. Mål 5 - delaktighet Alla kommuner i Dalarna har deltagit i projektet tillsammans med samtliga arbetsförmedlingskontor eftersom projektet bygger på samverkan mellan kommun och arbetsförmedling. Mål 100 % Resultat 100 % Mål 6 - en dörr in Inledningsvis kan vi konstatera att målet inte har nåtts fullt ut, men att processen ”En dörr in”, som riktar sig till arbetslösa ungdomar, har startat och pågår i flera kommuner – man har kommit olika långt. I allt fler kommuner inser man att det är viktigt att ungdomar inte ska behöva springa runt mellan olika handläggare för att administrera den situation de befinner sig i. Några få kommuner uppfyller idag sex av sju uppsatta kriterier. Sex kommuner uppfyller fem av sju kriterier (Borlänge, Falun, Hedemora, Ludvika, Orsa och Älvdalen). I fyra kommuner har processen antingen stannat av eller också har den påbörjats sent och har därför inte hunnit så långt (Avesta, Gagnef, Mora och Vansbro). I övriga kommuner pågår också en process, men dessa kommuner har inte kommit lika långt (Smedjebacken, Säter, Malung-Sälen, Leksand och Rättvik). Att få handläggarna att samarbeta kring praktikplatser är det kriterium som flest kommuner har svårt att leva upp till. I vissa kommuner har dock en praktiksamordnare anställts. 12 5.2 BUDGET Unga till arbete har omsatt 68,8 miljoner kronor mellan 2009 och 2014. 27,5 miljoner är projektmedel från ESF, se nedan. Kommunerna har finansierat 12 miljoner (kursledarnas löner) och 29 miljoner avser deltagarnas ersättningar från Arbetsförmedlingen/socialtjänsten. Region Dalarna har finansierat 400 000 kr. Från början var det meningen att kommunerna skulle få fakturera 60 procent av lönekostnaderna, men i genomsnitt har utfallet blivit närmare 70 procent på grund av att kostnaderna för övriga poster har blivit lägre än beräknat. Projektet har även nått full medfinansiering på deltagarnas del efter bara två tredjedelar av projekttiden och har inte behövt redovisa medfinansiering det sista året. Projektmedlen från ESF har disponerats enligt följande: KOSTNADER Budget Utfall Kursledarlöner 16 300 000 17 200 000 Löner Region Dalarna 7 000 000 6 400 000 Köp av tjänster 2 500 000 2 300 000 Konferenser och resor 600 000 700 000 Materiel 500 000 200 000 1 000 000 1 000 000 27 900 000 27 800 000 OH-kostnader Summa 13 5.3 NYA KUNSKAPER, FÖRÄNDRADE ATTITYDER, RIKTLINJER OCH BETEENDEN Ett gemensamt förhållningssätt, positiv människosyn och bra bemötande är avgörande i arbetet med arbetslösa unga. Empowerment, som kan beskrivas och definieras på olika sätt, bland annat som ett förhållningssätt men också en process, ska genomsyra insatser som görs mot arbetslösa inom EU13. Därför har Unga till arbete lagts upp och organiserats för att bidra till att detta synsätt och förhållningssätt ska börja genomsyra de organisationer som kommer i kontakt med målgruppen. Den upphandlade kursledarutbildningen 7-TJUGO har ett empowermentperspektiv, vilket har bidragit till att skapa en miljö där kursdeltagarna blir sedda, respekterade och lyssnade på samtidigt som det blir tydligt att var och en är ansvarig för sitt liv och sina val. Unga till arbete har bidragit till nya kunskaper samt till förändrade attityder, riktlinjer och beteenden på olika nivåer. Strukturnivå + organisationsnivå • Ett regionalt ägarskap, som både driver och administrerar projektet, har varit en pådrivande faktor i kommunens utveckling genom exempelvis nätverksträffar, konferenser och mindre planeringsträffar. • Unga till arbete och metodiken har blivit känd hos politiker och kommunledning som ett verksamt sätt att arbeta med arbetslösa ungdomar. Implementeringen av projektet kommer att genomföras i minst elva kommuner. • Samarbetet mellan kommunen och Arbetsförmedlingen har förbättrats i de flesta kommunerna. Arbetet med att utveckla samverkan ”En dörr in light” har utvecklats i de flesta av kommunerna. Unga till arbete och Finsam (i vissa kommuner) har varit drivande i det arbetet. • Innehållskompetens och kontinuitet i projektledningen, dvs kunskap kring arbetsmarknad, ungdomar, problembild, kommuners och arbetsförmedlingars organisation. Samma personal har funnits med i förstudieansökan, genomförande och avslut – i nästan sex år. Organisationsnivå + individnivå • Tydligt förhållningssätt i alla kommuner genom metodiken/pedagogiken 7-TJUGO14. De involverade parterna har fått fördjupad förståelse för hur viktigt det är att ha ett gemensamt förhållningssätt när man arbetar med arbetslösa ungdomar. Även andra anställda i vissa kommuner har fått ta del av, och utbildats i 7-TJUGO-metodiken (med egen finansiering). • Samtalsstöd för deltagare samt handledning för kursledare har erbjudits under 2011–2012, vilket har varit ett stöd för verksamheten. Att snabbt kunna erbjuda deltagare med behov av fördjupat stöd/terapi har i vissa fall varit avgörande för individens utveckling. 13 Läs mer: Handbok om Empowerment för ESF. http://temalikabehandling.se/wp-content/uploads/pdf/empowerment_handbok_temalikabehandling.pdf 14 Läs om 7-TJUGO under rubrik 6.2, Komponenter i Unga till arbete, punkt 3. Länken hämtas 2015-02-11. 14 • Kontinuitet - För ungdomar som står långt från arbetsmarknaden kan det vara mycket betydelsefullt att kursledaren kan fungera som mentor/coach, också när kursdeltagaren gått vidare till arbete eller studier. Naturligtvis är det lättare att uppnå på en mindre ort, där kursledaren har färre personer att förhålla sig till. • Mindfulness har testats (hösten 2014) på en grupp kursledare samt på en grupp kursdeltagare för att ta reda på om mindfulnessprogrammet, MBSR, kan vara ett effektivt sätt att tillämpa i kommande projekt för målgruppen. Både kursledarna och kursdeltagarna har varit mycket nöjda och ser att de kan fortsätta använda ”verktyget”. Läs mer under rubrik 5.5. 5.4 PÅVERKAN PÅ OLIKA NIVÅER Unga till arbete har åstadkommit följande påverkan på individ-, organisations- samt på system- och strukturnivå: Individnivå Arbetsförmedlingens officiella statistik över arbetslösa i oktober 2014 visar att 34,8 procent var kvinnor/65,2 procent män (åldersgruppen 18-24 år). Totalt har cirka 2 900 kursdeltagare genomfört och avslutat Unga till arbete fram till och med 2014-12-31. Av dessa är 43 procent kvinnor och 57 procent män. Cirka 60 procent av deltagarna har gått vidare till arbete eller studier direkt efter avslut15. Avslut UTA totalt % Därav kvinnor % Därav män % Antal veckor i UTA - totalt Arbete 35,6 36,0 35,2 Studier 24,1 23,7 24,4 Annat 29,9 30,1 29,8 Okänt 3,3 3,0 3,5 Fullföljt 7,1 7,2 7,1 19,7 Antal veckor Antal veckor i i UTA UTA - män kvinnor 20,4 19,2 Skillnaden mellan män och kvinnor är marginell i avbrottsstatistiken ovan. Inskrivningstiden i programmet är i princip densamma för män och för kvinnor. Högskolan Dalarna16 har kartlagt 531 kursdeltagare vid programstart, programavslut samt tre månader efter programavslut – rapporten17 presenterades i mars 2013. Kartläggningen omfattade bland annat områden som sysselsättning och försörjning samt välbefinnande och självkänsla18. Rapportens slutsats, när det handlar om påverkan på individnivå, är att det är svårt att avgöra om mål som handlar om välbefinnande och självkänsla har nåtts, eftersom det är svårt att definiera och mäta välmående (kvalitativa mål) – deltagarna har själva fått svara på frågor där de bedömt sitt eget mående med hjälp av ett skattningsverktyg. Dessutom finns metodologiska problem och problem med bortfall i materialet. Sysselsättning och försörjning handlar om kvantitativa mål som därmed är enklare att mäta. Dessa mål har nåtts19. 15 16 17 18 19 Egen statistik baserad på kursledarnas uppgifter. Tidigare Dalarnas Forskningsråd. Slutrapport för projektet Unga till arbete, utvärdering av Strukturfondsprojektet W18-24. Högskolan Dalarna, mars 2013. Bilaga 1 När projektet startade i januari 2010 var arbetslösheten för målgruppen ca 11,8 %. Vid mätningen 2012-11-31 var motsvarande siffra 10,9 % för länet och 11,0 för riket. Arbetslösheten hade således gått ned något för den aktuella åldersgruppen vid tidpunkten för mätningen. 15 De ungas egna röster Tio deltagare som genomgått Unga till arbete djupintervjuades våren 2014. Resultatet av dessa intervjuer blev en bok20 och en kortfilm. I boken och i filmen blir det tydligt att samtidigt som deltagarna är olika varandra och har olika behov, har de också grundläggande gemensamma behov som kräver att kommunen och Arbetsförmedlingen samarbetar. Detta konkretiseras i en implementeringsrapport21, skriven av Christina Ehneström och Niga Hamasor, som följt Unga till arbete sedan september 2013. Deras uppdrag bestod i att utvärdera22 hinder och möjligheter inför implementeringen av arbetssättet Unga till arbete, samt vilken samverkan som krävs för att implementering ska kunna ske. Datainsamlingen genomfördes genom workshopar med varje kommun och med de aktörer som deltog i projektet. Vanliga behov som en person har som deltar i Unga till arbete. Resultat av arbetet i workshoparna. 20 21 22 Tio röster om att hamna utanför, Region Dalarna 2014. Unga till arbete – Implementering av arbetssätt och samverkans betydelse, Christina Ehneström och Niga Hamasor, Region Dalarna, 2014. Samma som ovan 16 I slutet av varje möte fick deltagarna dessutom fylla i en enkät som på olika sätt belyste samverkan. I workshoparna framkom att de behov som kräver samarbete/samverkan exempelvis handlar om att de arbetslösa ungdomarna saknar slutbetyg från gymnasiet, tro på sin egen förmåga, ekonomiska resurser och eget boende. Samarbete/samverkan kan också behövas med sjukvården för deltagare som inte mår bra fysiskt eller mentalt, med Arbetsförmedlingen och/eller arbetsliv kring praktikfrågor samt för att genomföra utredningar/kartläggning kring exempelvis frågor som rör funktionsnedsättning. Organisationsnivå/kommuner I implementeringsrapporten23 trycker författarna på att det finns tre viktiga faktorer som påverkar hur framgångsrikt samverkansarbetet blir. Dessa handlar om styrning, struktur och samsyn. • Med styrning menas att det krävs engagemang på alla chefsnivåer. Det behövs förankring på alla nivåer och att beslutsmandat tydliggörs, att motstridiga regler/ verksamhetsmål synliggörs och att det skapas ett system för uppföljning så att resultat kan återföras till politisk och administrativ ledning. • Struktur innebär att ledningen ger förutsättningar för och legitimerar samarbetet samt följer upp hur arbetet utvecklas. • Samsyn innebär att alla berörda måste vara överens om vad själva problemet handlar om. Majoriteten av dem som tillfrågats24 i kommunerna tycker att kvaliteten på deras verksamhet har blivit bättre och att personalens kompetens har ökat i samband med Unga till arbete. Enkätresultat visar också att de flesta som tillfrågats tycker att verksamhetens resurser utnyttjas bättre sedan man började jobba med Unga till arbete. Dessutom visar enkäterna att de som deltog i workshoparna anser att de har rätt förutsättningar för att kunna samverka. Man är motiverad att samverka genom Unga till arbete och har förtroende för varandra. Vidare har man samsyn och man anser sig ha kännedom om de andra parternas uppdrag. Det som möjligen sätter hinder i vägen för samverkan är regelverket. System- och strukturnivå Projektet har blivit väl förankrat på den politiska nivån, vilket har lett till att elva kommuner kommer att implementera Unga till arbete i sin ordinarie verksamhet från och med 1 januari 2015. 23 Unga till arbete – Implementering av arbetssätt och samverkans betydelse, Christina Ehneström och Niga Hamasor, Region Dalarna, 2014. 24 Chefer och handläggare från de 15 deltagande kommunerna/arbetsförmedlingarna. 17 De utmaningar eller hinder som utvärderarna ser framför sig när det gäller implementeringen av Unga till arbete handlar i första hand om att få politikerna att förstå att projektets arbetssätt varit framgångsrikt. Naturligtvis ser förutsättningarna olika ut i Dalarnas femton kommuner. I några kommuner skulle samordnarens och styrgruppens roll behöva förtydligas. I vissa kommuner är samordnaren inaktiv och styrgruppen oengagerad, det finns till och med någon kommun där det varken finns styrgrupp eller samordnare. Ehneström och Hamasor understryker att samverkan innebär samarbete, samverkan och samordning25 men ”vi är osäkra på om de som ska samverka alltid vet vem som måste ansvara för vad för att alla tre dimensionerna av samverkan ska fungera”. 5.5 LÄRANDE I PROJEKTET Unga till arbete har varit en lärande process för alla som varit involverade, från tjänstemän och politiker i Region Dalarna till den enskilde kursdeltagaren. Region Dalarna26 Modellen ”Regionförbundet som projektägare” har varit ett framgångsrikt sätt att arbeta på. Regionförbundet kan hantera det som är ”besvärligt” och tidskrävande på ett effektivt sätt, exempelvis regelverk, ekonomi och administration. Ett samlat stöd till kursledarna, och andra former för kollegiala möten, har också hanterats regionalt. Genomslaget blir starkare i hela länet när projektet styrs och administreras på regional nivå. Kommunerna har verkligen uppskattat upplägget, vilket har framkommit i många sammanhang. Ett problem som den regionala samordningen stött på är Arbetsförmedlingens organisation, som finns representerad på central och lokal nivå, men som saknar regional representation. Det har lett till att Arbetsförmedlingen inte har blivit en reell part i projektet i alla delar. Denna fråga måste fortsätta att diskuteras för att finna en gemensam lösning. Uppföljningarna som gjorts kontinuerligt i Unga till arbete är projektets styrka. Mycket tid har ägnats åt att följa upp vad som hänt deltagarna, både på kort och på lång sikt. Detta arbete har gjorts av kursledare och projektledning tillsammans. Kommunerna vill att Unga till arbete ska leva vidare i Dalarna. Därför har Region Dalarna startat en förstudie för att kunna fortsätta med finansiering från EU:s sysselsättningsinitiativ som lagts i Socialfondens programområde 3. 25 Samarbete: Det arbete som sker gemensamt mellan handläggare som möter medborgaren. Insatser planeras utifrån behov och inte utifrån de mål som gäller för respektive myndighet. Samverkan: Samverkan mellan myndigheter på organisatorisk nivå, som undanröjer hinder för samarbetet. Ledar- skap som tar hänsyn till det egna uppdraget och gemensamma behov är avgörande för denna samverkan. Samordning: I den finansiella samordningen är det individens behov och samhällets krav som styr resurs tilldelningen. Hur gör de gemensamma insatserna bäst nytta för både individen och samhället. (Källa: Ehneström/ Hamasor) 26 Intervju med Region Dalarnas regionchef Göran Carlsson, 2014-11-17. 18 Arbetsförmedlingen27 För Arbetsförmedlingen har Unga till arbete inneburit ett nytt ”verktyg” i ”verktygslådan” – ett verktyg av hög kvalitet som har lett till goda resultat. Projektet har haft hög trovärdighet och de arbetslösa ungdomarna har snabbt kommit ut i praktik och ofta i arbete. Genom Unga till arbete har Arbetsförmedlingens personal fått mer och större kunskap om de arbetssökande ungdomarna. Kontinuiteten i projektet och den nära dialogen med kursledarna och tjänstemän i kommunen har också lett till att Arbetsförmedlingen har blivit bättre på att ta vara på dessa kunskaper för att kunna slussa individer som misslyckats på sina praktikplatser till andra och relevanta instanser, till exempel i fall där det handlat om missbruk eller psykosocial problematik. Att jobba nära varandra på ett strukturerat sätt har lett till goda resultat. Istället för att hänvisa den arbetssökande till en praktikplats från en lista, ”det här är de praktikplatser som finns” har Unga till arbete kunnat hjälpa de arbetssökande ungdomarna att hitta meningsfulla praktikplatser som leder dem vidare och framåt. Att plocka fram individens styrkor är särskilt viktigt för dessa ungdomar, som ofta har flera misslyckanden bakom sig. Ungdomar som deltagit i Unga till arbete har ofta återkopplat: ”Det var första gången som någon såg mig”. I bästa fall leder praktiken till arbete, men en välvald praktikplats kan också väcka studielusten och sporra den arbetslöse att börja studera för att i framtiden kunna få ett jobb i ett visst yrke eller bransch. Att utgå från individens intressen och behov har varit en framgångsfaktor. Kommuner I de flesta kommuner har man utvecklat sitt sätt att arbeta med unga arbetslösa, både när det handlar om pedagogik och struktur. I de flesta kommuner har samverkan utvecklats mellan olika förvaltningar (vuxenutbildning, socialtjänst, skola och arbetsmarknadsenhet) och med Arbetsförmedlingen. På andra håll har förutsättningarna för samverkan varit svårare. Förutsättningarna för att arbeta med Unga till arbete har också sett olika ut i kommunerna beroende på vilka ungdomar som hänvisas till projektet. I vissa fall har de deltagare som hänvisas till Unga till arbete behov av mer stöd än vad projektet kan erbjuda, till exempel boendestöd, väckning eller många samtal. Kursledare För kursledarna har Unga till arbete inneburit ett kontinuerligt lärande. I första hand har det handlat om förhållningssätt/pedagogik i arbetet med unga arbetslösa, vad som ger ett program hög kvalitet och att utveckla samverkan och samtalsmetodik. Det har skett genom regionala träffar/utbildningar (7-TJUGO-utbildning, konferenser och nätverksträffar) samt pedagogiskt stöd under de första kurserna. Därefter har det stora lärandet skett under resans gång på hemmaplan – i vardagen. 27 Intervju med Arne Holmström, verksamhetssamordnare, Arbetsförmedlingen Falun, 2014-12-12. 19 Deltagare Deltagarnas lärande har till stor del handlat om att de har fått chans att upptäcka de resurser och den kompetens de själva har genom samtal, gruppträffar och praktik. Detta har varit viktigt för att de ska kunna/våga gå vidare till arbete eller studier. Dessutom har många fått med sig lärdomar och insikter på områden som exempelvis arbetsmarknadskunskap, jämställdhet och hälsa – vilket har sett olika ut i kommunerna. Det som deltagarna lyfter fram som mest värdefullt i programmet har varit bemötandet från personalen. Praktik En viktig ingrediens i Unga till arbete har varit att den arbetslösa själv ska hitta sin praktikplats med visst stöd från kursledaren. De flesta har också hittat praktikplatser, även om det har tagit tid för vissa kursdeltagare. Det är viktigt att skapa en strukturerad arbetsprocess och en psykosocial arbetsmiljö på arbetsplatserna som gör att bra praktikplatser kan skapas. I många branscher (ideella organisationer, handel, hotell, restaurang, barn- och äldreomsorgen) är det relativt enkelt att få praktik, eftersom man bara behöver en kort introduktion för att kunna få vettiga arbetsuppgifter. Andra branscher behöver mer kvalificerade praktikanter från yrkesutbildningarna. Både de arbetslösa och arbetsgivarna behöver förstå syftet med praktiken, att det handlar om en vinna-vinna-situation. Utmaningar som behöver lösas inom praktikavsnittet: STRUKTURNIVÅ (AKTÖRSNIVÅ) ff Samordning behövs av arbetet med praktikplatser, tydliga roller och ansvarsfördelning. ff Det behövs ett system för att inte ”ringa ned” arbetsplatserna. ff Det behövs en ökad tydlighet kring den offentliga sektorns roll och metoden i arbetet med praktikplatser (inom både offentlig sektor och inom näringslivet). ff Man behöver hitta enklare arbetsuppgifter som passar dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. INDIVIDNIVÅ (DELTAGARNIVÅ) ff Vissa deltagare behöver även någon som coachar och stödjer dem under praktikperioden (till exempel Supported Employment), inte enbart en ”teknisk” matchning. ff Det behövs även ett försteg, där man arbetstränar och har social träning etc (till exempel Supported Training). ff Det behövs även sysselsättningsplatser för deltagare som behöver mer stöd. ff Meningsfulla arbetsuppgifter behövs. ff Särskilda insatser behövs för utrikesfödda som, trots SFI, inte har ett fungerande språk och därför inte får någon praktik. ff Det behövs även ett ”eftersteg, efter praktiken, så att man skapar förutsättningar för en övergång till en traditionell anställning. 20 Mindfulness Vi vet att den psykiska ohälsan ökar bland unga. Varje deltagare som har börjat i Unga till arbete har fått göra en kartläggning, och det har visat sig att många har stora problem med stress, sömn, oro, ångest, missbruk och nedstämdhet. Många av dem har kommit till insikt om att de behöver göra något åt sin livssituation för att komma vidare i livet och de önskade hjälp och stöd för att få en stabil hälsa, både fysiskt och mentalt. I flera av de deltagande kommunerna genomfördes olika fysiska aktiviteter och genom Unga till arbete har man även prövat att ge några deltagare fördjupat samtalsstöd. Hösten 2014 testades ett åtta veckor långt mindfulnessprogram på två grupper i projektets regi i Falun; 13 kursdeltagare och 16 kursledare. Grupperna har träffats en gång i veckan under ledning av Kristina Lindgren som har många års erfarenhet av mindfulness och av att arbeta som coach och ledarskapskonsult. Hon är även diplomerad psykosyntesterapeut. Mindfulness är varken en metod eller ett verktyg. Man brukar istället säga att det är ett förhållningssätt, ett sätt att relatera till nuet. Syftet med att genomföra mindfulnessprogrammet, MBSR (Mindfulness Based Stress Reduction), för kursledare och deltagare har varit att ge underlag för en bedömning om detta kan vara effektivt i kommande projekt – för målgruppen eller i befintlig verksamhet. Detta gjordes genom att: • introducera och tillämpa förhållningssättet/metoden hos kursledarna samt att lära ut verktyg för att motverka stress (som kan vara gynnsamt för både personal och deltagare) • pröva en metod/verktyg baserad på MBSR för deltagarna (utvärdera både resultat och upplägg) som bidrar till mindre stress, mer medveten närvaro för att få energi, kraft och motivation att gå vidare till arbete och/eller studier. Starkt avtryck: Ingen som var med på Unga till arbetes konferens i augusti 2011, kommer att glömma vad några tidigare kursdeltagare hade att berätta. 21 Upplägg Kursdeltagarnas pass har varit 2,5 timmar långt och kursledarnas har varit 3 timmar långt. Båda grupperna har fått lära sig enkla övningar. Varje gång har de också fått göra längre övningar som kroppsskanning, mindfulnessmeditation eller mindful yoga. Deltagarna i båda grupperna har fått hemuppgifter på olika teman att reflektera över. Vid varje kurstillfälle har man gått igenom ett tema kopplat till stressreduktion och beteendemönster samt hur man kan öka välbefinnandet. Dessutom har gruppen samtalat, vilket har utmynnat i undervisning om mindfulness. Kursdeltagare Av 19 anmälda kom 13 deltagare. 6-7 av dem var mycket motiverade och deltog i princip vid varje kurstillfälle. Två deltagare var mycket omotiverade, en var för sårbar för att fullfölja och en av deltagarna störde övningarna. Vissa av deltagarna hade svårt att sitta stilla eftersom de har ångest och koncentrationsstörningar. Trots detta uppgav de att de tyckte att övningarna var bra och att de mådde bra av att delta i dem. Övningarna ledde till många bra diskussioner. Att öva på att stanna kvar i rummet, trots att man upplevde övningen som tråkig eller om man fick ångest, var också bra med tanke på situationer som kan uppstå i arbetslivet – att det inte funkar att bara lämna en situation eller en grupp. Samtalen handlade om sådant, samt hur man bäst kan träna på egen hand, öva självmedkänsla, hantera affekter och starka stressreaktioner samt utmanande relationsmönster. Eftersom kursdeltagarna var olika mogna och hade olika erfarenheter blev också deras upplevelser av mindfulnessprogrammet mycket olika, exempelvis: ff Vissa klarade inte att reflektera över sig själva eller att sätta sig in i andras känslor och tankar. ff Någon fick ångest av att vara i grupp men tränade mycket på egen hand. ff Samtliga klarade de långa övningarna, vilket är värt att notera. ff 4-6 deltagare har övat mycket hemma, några har övat tillsammans. ff De med drogproblematik var mest motiverade eftersom de har upplevt allvarliga konsekvenser av missbruk och ville hitta alternativ i sina liv. ff Kursdeltagarna var bättre på att formulera regler för ett gott lärande och gruppgemenskapen än kursledargruppen. ff Gruppen skötte i stor utsträckning ramar och regler själva, t ex att inte avbryta och att inte lämna gruppen utan att meddela sig. ff Många märkte att övningarna hjälpte dem att affektreglera och fick dem att börja fundera över sina relationer. Sammanfattningen har gjorts av handledaren för mindfulnessprogrammet. 22 Kursledare Av 18 anmälda kom gruppen slutligen att bestå av 16 kursledare. Samtliga har varit engagerade och motiverade, närvaron har varit hög. De flesta uppger att de har tränat 3-4 gånger i veckan på egen hand. Deltagarna i denna grupp har varit transparenta och öppna mot varandra, har berättat om roliga och dråpliga händelser som inträffat när de har försökt träna, energin har varit ödmjuk, vilket är tecken på hög mognad. Kursledarna har avslutningsvis gjort en skriftlig utvärdering som handledaren har sammanställt och summerat28. Summering Utvärderingen med kursledarna visar att mindfulnessprogrammet MBSR är gynnsamt för kursledare och personal som arbetar med arbetslösa ungdomar. De får verkningsfulla redskap att hantera både sin egen privata situation såväl som att mer medvetet och med större trygghet kunna stödja kursdeltagarna med högre närvaro och lugn. För kursdeltagarna är MBSR lika gynnsamt, men erfarenheten visar att deltagandet behöver vara frivilligt och att en introduktion med handledaren samt någon kort övning behövs för att de ska förstå vad det är de väljer. Kursprogrammets upplägg kan också behöva modifieras något för att möta målgruppens särskilda behov. En positiv konsekvens att ta fasta på är att en av kursledarna som deltog i mindfulnessprogrammet berättar att programmet har lett till färre konflikter bland kursdeltagarna, bättre stämning och större öppenhet för nya kursdeltagare. Både kursdeltagare och kursledare har haft möjlighet att kontakta handledaren mellan kurstillfällena men det är flest kursledare – bara två kursdeltagare – som har ringt eller mejlat henne. En reflektion från handledaren, så här i efterhand, är att bättre möjlighet till information och kommunikation borde ha kunnat organiseras för kursdeltagarna mellan tillfällena. De flesta av dem var ovilliga att lämna ut sina mobilnummer eller mejladresser, vilket gjorde det svårt att ge uppmuntran, skicka kursmaterial, påminnelser eller att kommunicera med dem mellan lektionerna. Handledaren, som har erfarenhet av många olika slags grupper och människor med olika behov, menar att mindulness kan passa alla, men kanske inte i alla skeden av livet. NÅGRA SLUTSATSER/LÄRDOMAR: ff Pedagogiken behöver finjusteras för den ”unga målgruppen”, till exempel hur få smågruppsdiskussionerna att fungera bättre för lärandet. Alla behövde få direkt kontakt med handledaren. ff Det är viktigt att alla som vill delta får möjlighet att prova metoden, testa övningarna och träffa ledaren innan de anmäler sig till programmet. Det kan både förhindra avhopp och leda till att fler anmäler sig. ff Det måste vara frivilligt att delta i en mindfulnesskurs. 28 Bilaga 2. 23 Om/när det blir en fortsättning av Unga till arbete kommer grupperna förmodligen att bli mindre homogena. Om deltagarna har väldigt olika erfarenheter och kanske inte har samma modersmål, kan pedagogiken behöva anpassas efter varje grupp. Ju fler anpassningar desto mer krävs att handledaren har god erfarenhet av mindfulness, samt av att arbeta med olika målgrupper. 5.6 AVVIKELSER Arbetssättet satte sig i princip redan från början och har i stort sett hållit genom hela projektet, vilket självklart har påverkat projektbudgeten på ett bra sätt. Några avvikelser från den ursprungliga planen kan rapporteras: Snabbare omsättning på deltagare Från början räknade projektledningen med att Unga till arbete skulle pågå i tre år och omfatta 680 kursdeltagare. Men när projektet avslutades i december 2014 hade närmare 3 000 arbetslösa ungdomar deltagit. Ursprungligen var tanken att deltagarna skulle vara inskrivna i Unga till arbete i cirka åtta månader, men det har visat sig att den genomsnittlige deltagaren har behövt cirka 4,5 månader för att komma vidare till arbete, studier eller annan åtgärd. Men det finns deltagare som varit inskrivna så kort tid som två veckor innan de hittat annan sysselsättning. Ett hundratal deltagare har varit inskrivna i projektet i drygt ett år. En av anledningarna till omsättningen av kursdeltagare är att Arbetsförmedlingen bara kan besluta om en åtgärd som omfattar 3 + ev 3 månader. Vissa arbetsförmedlingar har försökt vara flexibla medan andra har haft en mer restriktiv hållning. I sammanhanget är det viktigt att påpeka att individens behov behöver överordnas regelverken. Myndigheternas regelverk får inte bli ett strukturellt hinder för de ungdomar som behöver mer stöd. Kursledarna uppskattar att cirka tio procent av de inskrivna i projektet skulle ha behövt mer stöd eller längre tid i projektet. I slutänden blir alla vinnare om dessa får möjlighet att utvecklas och hitta sig själva – slutmålet är alltid arbete eller studier. Projektet förlängdes Unga till arbete förlängdes två gånger, 2013 och 2014. I samband med förlängningen 2013 fick också sextonåringar möjlighet att delta i projektet. Utlysningen 2014 riktade sig till framgångsrika ESF-projekt. 24 Innedagar Från början var tanken att de kursdeltagare som var ute på praktik skulle ha en så kallad ”innedag” var eller varannan vecka. Dagen skulle användas för att söka jobb och för att fylla på med andra kunskaper som inte hunnits med under introduktionsveckorna. Under resans gång har det dock visat sig att få kommuner förmått genomföra dessa innedagar. Anledningarna har varit flera: Den höga genomströmningen av kursdeltagare har lett till att kursledarna har genomfört dubbelt så många introduktionsveckor mot vad som var planerat. Det har gjort att introduktionsveckorna har ”krockat” med ”gamla” kursdeltagares innedagar. Vissa kursdeltagare och kursledare har också framhållit att innedagarna störde praktiken. Kursdeltagarna har dock inte varit ”övergivna” på sina praktikplatser eftersom kursledarna i många fall jobbat individuellt med dem, coachat dem, besökt dem på deras praktikplatser eller stöttat på telefon. Praktikbetyget/kompetensverifiering Avsikten med praktikbetyg/kompetensverifiering är att tydliggöra vilka kunskaper kursdeltagaren har och vad han/hon behöver lära och vad han/hon lärt sig efter en utbildning eller praktikplats. Processen startar med ett trepartssamtal där deltagarens målsättning med praktiken diskuteras och fastställs. Under praktiktiden genomförs avstämningssamtal med deltagare och praktikplatshandledare med särskilt fokus på de områden som beslutades inledningsvis. Syftet är att följa upp lärandet under praktiktiden. Vid avslutningssamtalet poängteras särskilt de förmågor och kunskaper som har utvecklats positivt, varefter ett praktikbetyg skrivs och ges till deltagaren29. Tre kommuner prövade denna modell under 2011-2012 för några av sina deltagare. De andra kommunerna ansåg sig inte ha tid för detta och därför avslutades detta arbete under 2012. Däremot har arbetet med att prata om processen fortsatt, samt vikten av att utvärdera uppsatta mål, även under praktiken. Några av kommunerna har valt att använda sig av sin egen modell, som är mer likt ett praktikintyg. Omfördelat till andra aktiviteter: 300 000 kronor. Transnationalitet I ansökan skissade projektledningen på en enklare form av internationellt utbyte av erfarenheter, bland annat för att delta på Employment Week i Bryssel. Projektledningen ansåg dock senare att ett sådant deltagande skulle bli alltför kostsamt i förhållande till vad det skulle ha gett i utbyte. Däremot har projektledningen delat med sig av sina erfarenheter till ESF i Bryssel. Erfarenheter från projektet har även spridits till Arbetsförmedlingen i Tjeckien samt till en kommun i Tjeckien via Vansbro kommuns kontakter. Omfördelat till andra aktiviteter: 60 000 kronor 29 Bilaga 4-7, exempel på underlag och dokumentation som testats och använts i projektet. 25 Handledning och samtalsstöd I och med att projektet inte hade kostnader för praktikbetyg och transnationellt utbyte fanns ekonomiskt utrymme att pröva handledning för kursledare i smågrupper samt individuellt samtalsstöd för deltagare (hösten 2011 till våren 2013). Detta blev mycket uppskattat. Dessutom har ett mindfulnessprogram genomförts hösten 2014 (läs mer under rubrik 5.5 Lärande/Mindfulness). Samtalsstöd innebar att deltagare med behov av samtalskontakt kunde boka tid hos en samtalskontakt genom kursledaren, max 5 gånger, under en begränsad period. Anledningen till att detta grepp testades är att väntetiderna ofta är långa hos vårdcentral, psykiatri och ungdomsmottagning och att det är svårt för de unga att få hjälp när de behöver stödinsatser. 7 av 15 kommuner använde samtalsstödsinsatsen. Handledning. I och med att många deltagare har en tung problematik var det viktigt för kursledarna att få kontinuerlig handledning. 70 procent av kursledarna nyttjade handledningen. I flera kommuner fortsatte kursledarna därefter i handledning som kommunerna betalade själva. Kostnad för samtalsstöd, handledning och mindfulness: 350 000 kronor. Praktikhandledare från företagen/praktikplatserna Inga handledarutbildningar har genomförts på grund av att det har varit svårt att få deltagare. Däremot har Hedemora kommun genomfört kortare informationsinsatser på lunchträffar. Nyckeln till framgång: I december 2014 samlades kursledarna för sista gången på Villa Långbers i Tällberg. Deras engagemang och hur de har bemött kursdeltagarna har varit avgörande för projektets framgång. 26 6. Arbetssätt Region Dalarna har initierat, styrt och lett Unga till arbete. Dessutom har regionförbundet samverkat med enskilda kommuner och initierat samverkan mellan de medverkande kommunerna. Eftersom kommunerna är självbestämmande har de kunnat besluta om de ville medverka i projektet eller inte, däremot har de inte haft inflytande över projektets grundstruktur (innehåll och upplägg). 6.1 REGION DALARNA SOM PROJEKTÄGARE Det har varit Region Dalarnas uppgift att fungera som en regional aktör för utvecklingsfrågor, stötta dem som arbetade med projektet ute i kommunerna i olika frågeställningar, vara sammankallande till nätverksträffar och samordnarträffar och att ha en sammankallande roll för kursledarnas erfarenhets- och informationsutbyte. Regionförbundets roll har främst varit viktig för de små kommunerna som ofta inte har en egen arbetsmarknadsenhet. BEMANNING • Projektledare (inkl ekonomi och utveckling) 80 % • Samordnare (bitr projektledare, utbildare) 80 % • Ekonom 70 % • Utbildare 50 % Under 2014 har bemanningen varit något lägre (0,5 tjänst). Kommunerna har anställt de kursledare som har behövts i projektet. Region Dalarna har därför inte behövt ta den ekonomiska risk som det skulle ha inneburit att anställa ett antal kursledare i projektets tidiga skede. Kommunerna har istället kunnat fakturera Region Dalarna i relation till hur många kursdeltagare som har varit inskrivna i projektet i respektive kommun. Administrativa och ekonomiska rutiner Arbetsförmedlingens närvarolistor har varit en tung hantering, trots att projektledningen har haft en bra modell för att räkna ut närvarotimmar och ersättning. Projektledningen fick dock ordning på de administrativa och ekonomiska rutinerna i ett tidigt skede. Anledningarna är flera: • Projektledaren hade stor erfarenhet av att arbeta med ESF-projekt sedan tidigare och utvecklade fungerande rutiner och redovisningsmodeller. • Biträdande projektledaren och ekonomen har goda kunskaper i matematik och Excel. • God kontakt med ESF-handläggaren som följt projektet på nära håll, varit med på möten, hållit sig uppdaterad och alltid återkopplat snabbt. 27 Stöd till kommunerna I samtliga kommuner har det funnits en styrgrupp för Unga till arbete som bestått av chefen för AME, IFO och Arbetsförmedlingen samt handläggare från Arbetsförmedlingen, kursledare och projektledaren från Unga till arbete 1–2 ggr/termin. Under alla åren har personalen på Region Dalarna funnits som ett stöd och bollplank kring olika frågor, problem och idéer som funnits ute i verksamheterna. Detta har uppskattats och varit verksamt. Stöd till kursledarna När projektet startade fick kursledarna gå handledarutbildningen 7-TJUGO30 genom utbildningsföretaget Arbetslinjen Klippan. Det är ett pedagogiskt program som handlar om personlig utveckling/livskunskap. Programmet har gett kursledarna pedagogiska verktyg och metoder som skapar trygghet och medvetenhet i arbetet med ungdomarna. Stödet har bestått i: • Stöd och bollplank kring olika frågor. • Nätverksträffar, konferenser + pedagogiska diskussioner. • Handledning och planeringsträffar 2–3 ggr/termin. • Pedagogiskt stöd 50 % – under en fyraveckorsperiod de första två kursomgångarna. • Utbildningsdagar i hälsa och jämställdhet för deltagarna (anordnades av projektledningen), vilket avlastade kursledarna. Utbildnings- och praktikprogrammet De ungdomar som deltagit i Unga till arbete har gått igenom en noga utformad process som omfattar fem steg: 1. Förberedelser 2. Introduktion 3. Praktik 4. Avslutning 5. Uppföljning och utveckling. En detaljerad beskrivning av processens alla delar går att läsa mer om i ”Utbildnings- och praktikprogram – översiktlig processbeskrivning” 31. Introduktionsveckorna har innehållit moment som personlig utveckling, söka jobb/ praktik/skriva CV, studie- och företagsbesök, hälsa, jämställdhet och ekonomi samt besök från Arbetsförmedlingen och socialförvaltningen. 30 Innefattar förhållningssätt/pedagogik och värdegrund (empowerment), metodik och kursmaterial. 31 BIlaga 3 28 6.2 KOMPONENTER I UNGA TILL ARBETE Unga till arbete handlar om kvalitet i alla led – från den beslutande nivån ned till hur enskilda kursdeltagare bemöts och coachas. Efter fem år med Unga till arbete konstaterar de som arbetat med projektet att det är de olika delarna som skapar helheten. ”Blommans” alla kronblad måste vara med”. För att kvaliteten ska säkerställas i framtida Unga till arbete-satsningar rekommenderar projektledningen samt kursledare och samordnare att följande tio komponenter ska ingå: Komponenter i Unga till arbete, den s k blomman. 1. Förhållningssätt Ett gemensamt förhållningssätt – där värdegrundsarbete, pedagogik, positiv människosyn och ett bra bemötande – är avgörande i möten med kollegor och kursdeltagare. Utvärderingar med både kursledare och kursdeltagare i Unga till arbete visar att förhållningssätt och bemötande har fått höga betyg och är viktiga faktorer för resultatet. Det är detta som gör att deltagaren stannar kvar i programmet och ser sina resurser och valmöjligheter. 2. Samverkan Samverkan inom kommunens förvaltningar (AME, socialförvaltningen, vuxenutbildningen och skolan) och mellan myndigheter är avgörande för projektets framgångar. I Unga till arbete byggde samverkan på att kursledaren initierade samarbetet genom att bjuda in till träffar där både socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen fanns med i samband med uttagningen av deltagare och i den kontinuerliga uppföljningen. 29 3. Struktur och innehåll Unga till arbete har en struktur som är flexibel. Den självklara gruppverksamheten, som påbörjas innan praktikperioden, innehåller personlig utveckling, individuella samtal, söka-jobb-aktiviteter, hälsa, jämställdhet, ekonomi och annan samhällsinformation. I ämnet personlig utveckling användes projektet Klippans metodik/pedagogik 7-TJUGO. Tydligheten i metodiken/pedagogiken bidrog till trygghet och kvalitet både för personal och för deltagare. Något som varit viktigt är att det har funnits möjligheter för deltagare och personal att kunna påverka upplägg och innehåll. Se mer i processbeskrivningen kring upplägget32 . 7-TJUGO 7-TJUGO är en kombination av en ledarskapsutbildning – där Klippan lär ut grunderna i sitt arbets- och förhållningssätt – och ett material att använda i arbetet med olika målgrupper. Materialet stödjer handledaren att använda arbets- och förhållningssättet. Materialet i sig är inte lösningen, det är den egna personalen och arbetssättet/förhållningssättet som är det väsentliga. Klippan ger kunden/mottagaren ett material som är beprövat. 4. Grupp och individ Unga till arbete utgår från individens behov. För de allra flesta är det viktigt att fungera i grupp eftersom man så småningom ska ut på praktik och vidare till studier eller jobb. Gruppaktiviteterna är också viktiga för att lära känna varandra. I Unga till arbete har normalmodellen varit fyra veckors gruppaktiviteter/introduktion innan deltagarna gått vidare till praktik. Variationer har dock förekommit. 5. Regionala träffar Det är viktigt att en regional aktör håller ihop nätverksträffar och andra möten. I detta forum kan programmet utvecklas och kommunernas tjänstemän (på olika nivåer) kan utbyta erfarenheter. I Unga till arbete har värdet av en sammanhållande ägare/organisation hela tiden lyfts fram av personal på region- och kommunnivå. Önskemål har framförts att dessa träffar ska finnas kvar efter projektets slut, för att säkerställa kvalitet och utveckling i Unga till arbete. 32 Bilaga 3. 30 6. Kartläggning och vägledning Deltagaren gör en kartläggning tillsammans med sin kursledare. Under praktikperioden följer kursledaren deltagaren genom att utveckla den individuella handlingsplanen. Förhållningssättet i samtalet ska vara lösningsfokuserat och coachande för att hjälpa deltagaren att se sina resurser, förmågor och viljeinriktning. I Unga till arbete har alla kursledare följt en mall för kartläggning som togs fram av utvärderarna i början av projektet. Kursledarna fick utbildning i hur de skulle använda mallen. Mallen har visat deltagaren i ett tidigt skede vad hen behöver fokusera på under tiden i projektet. 7. Praktik Praktiken genomförs enligt den praktikplan som kursledare, deltagare och handledare från arbetsplatsen gör innan praktiken. Eftersom kursdeltagarna har olika behov kan praktiken tjäna olika syften. Vissa behöver orientera sig inom ett visst yrkesområde, andra behöver lära sig konkreta handgrepp för att bli anställningsbara. För andra handlar det om att få struktur på vardagen. I några kommuner har deltagarna erbjudits kortare prova-på-jobb i syfte att orientera sig på arbetsmarknaden. Deltagaren har då kunnat testa flera jobb istället för att ha en sammanhängande praktik. 8. Lokaler För att deltagarna ska känna sig välkomna och trivas måste lokalerna vara trevliga och ändamålsenliga. Gärna möjlighet att fika och äta medhavd lunch. 9. Personal och organisation Det måste finnas personal med rätt kompetens och en organisation med resurser som är kopplade till deltagarnas behov. I en genomsnittlig grupp bör antalet deltagare (på en heltidstjänst) vara mellan 10 och 20 beroende på deltagarnas behov. En annan viktig parameter är att det finns stöd i organisationen och stöd från chefen för verksamheten. 10. Uppföljning och staatistik Det måste finnas god ordning och administration i projektet som gör det enkelt att få fram statistik på resultat och annan viktig information. Viktigt att avsätta ekonomtjänst som kan ägna sig åt administrativa och ekonomiska rutiner. Det är viktigt att det finns enkla och fungerande rutiner så att kursledarna behöver ägna så lite tid som möjligt åt att fylla i blanketter och liknande. 31 6.3 NYA METODER OCH MATERIAL SOM TAGITS FRAM I PROJEKTET Nedan följer ett urval av allt det material/de metoder som tagits fram i Unga till arbete: • Bok, film och broschyr om Unga till arbete • Översiktlig processbeskrivning, bilaga 3 • Mall som stöd för kartläggning, planering, uppföljning och utvärdering, bilaga 4 • Kompetensverifiering, bilaga 5 • Praktikbetyg – bakgrund, bilaga 6 • Arbetsmaterial för bedömning av praktikperiod, bilaga 7 • Praktikbetyg, bilaga 8 • Utbildning i hälsa och jämställdhet, bilaga 9 Projektet har även tagit fram en manual för kursledarna där mycket matnyttigt finns att hämta. 6.4 FRAMGÅNGSFAKTORER Unga till arbete har varit ett framgångsrikt projekt, vilket bland annat har berott på att Region Dalarna har varit projektägare. Ett regionalt ägarskap gör det lättare för samtliga kommuner att medverka, framför allt för små kommuner med små resurser. Regionförbundet har också kunnat vara ett stöd i utvecklingsprocesserna och har medverkat till att de aktiviteter som genomförts i projektet blivit av till hög kvalitet, samt skött ekonomi och administration. I princip handlar det om samma komponenter (blomman) som presenterades i avsnitt 6.2. Erfaren projektgrupp Projektledningen har varit med från början till slut. Dessutom har båda lång erfarenhet av att arbeta i skolan och med arbetslösa ungdomar. Projektledaren är systemvetare i botten, har arbetat med utsatta ungdomar i många år samt med personlig utveckling och mindfulness. Biträdande projektledaren har en bakgrund som lärare och genuspedagog och har genomfört samtliga utbildningsdagar i jämställdhet. Deras samlade kompetensbakgrund har gjort att de bland annat har kunnat utveckla ett enkelt sätt att administrera projektet. Dessutom har de deltagit i styrgruppsmöten och initierat handledning för både deltagare och kursledare. Ekonomen i projektet har stor kompetens. Förhållningssätt och bemötande Många av kursledarna är erfarna fritids- eller ungdomsledare, någon har en bakgrund inom psykiatrin. De flesta har arbetat med Unga till arbete genom hela projekttiden. Kursledarna har haft förmåga att lyssna med ett öppet sinne och vara intresserade och nyfikna. Ledare med ett öppet förhållningssätt gör att deltagaren känner sig trygg och kan berätta om sina tankar, drömmar och problem. 32 Därefter kan man börja lägga upp planer och sätta mål för framtiden. En människosyn som bygger på att alla har en plats, en vilja och resurser att göra något meningsfullt med sitt liv är en av grundpelarna i Unga till arbete. En av kursdeltagarna uttryckte det så här: Kursledarna hade ett bemötande jag aldrig tidigare mött hos en stödperson. Jag fick tillbaka lite självförtroende, kunde faktiskt drömma lite igen. Samverkan kommun/Arbetsförmedling Kommunerna har varit genomförare i samverkan med arbetsförmedlingarna. Samverkan byggde på att kursledaren initierade samarbetet genom att bjuda in till träffar där både socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen fanns med i samband med uttagningen av deltagare och i den kontinuerliga uppföljningen. Över tid anammade vissa kommuner denna variant, andra träffade respektive myndighet var för sig. I vissa fall har kontakten myndigheterna emellan bara skett per telefon och mejl. Upplägg och innehåll • Programuppläggets innehåll – introduktionsveckor/praktik. • Självförtroendeskapande övningar under introduktionsveckorna. Grupp dynamiken är en viktig del i kursdeltagarnas personliga utveckling. Utvärderingar med både kursledare och kursdeltagare har visat att förhållningssätt och bemö tande har fått höga betyg och är viktiga faktorer för resultatet. Det är det som gör att deltagaren har stannat kvar i programmet, har sett sina resurser och upptäckt framkomliga vägar. • Samarbetet mellan praktikplatserna och projektet har i det stora hela fungerat bra (läs mer om utvärdering av praktikplatser i kapitel 13). Handledning Handledning för kursledarna har inneburit kunskaps- och erfarenhetspåfyllning, vilket kan ha bidragit till att många kursledare har funnits kvar genom hela projektet. Kommunledningens intresse Kommunledningens och politikernas intresse och engagemang spelar stor roll för hur framgångsrikt arbetet blir. I kommuner där ledningens intresse och stöd inte har funnits har kursledarna ”hängt i luften”. Personal och resurser Det måste finnas personal med rätt kompetens och en organisation med resurser som är kopplade till deltagarnas behov. I en genomsnittlig grupp bör antalet deltagare (på en heltidstjänst) vara mellan 10 och 20 beroende på deltagarnas behov. 33 7. Deltagande aktörer i projektet Förutom Region Dalarna har representanter för kommunernas arbetsmarknadsenheter (eller motsvarande), socialtjänstens försörjningsenheter samt Arbetsförmedlingen varit delaktiga i Unga till arbete. Dessutom har Arbetslinjen Klippan varit en integrerad del i projektet som en pedagogisk resurs. Tillsammans med projektledningen på Region Dalarna har Klippan tillfört kompetens i frågor som handlar om projektledning samt personal- och organisationsutveckling. Dessutom har Klippan haft en tydlig idé om vad som borde och kunde genomföras inom ramen för projektet. REGION DALARNA Som projektägare har Region Dalarna tagit ett stort ansvar för den operativa delen och utvecklingen av projektet. Inledningsvis har rutiner, beräkningsmodeller och ansvarsfördelningar utarbetats. REGION DALARNAS DIREKTION Direktionen tog initiativ till att göra en regional insats för ungdomsarbetslösheten 2008. Den har fått löpande information om hur projektet har utvecklats. KOMMUNERNA • Har betalt drygt 30 procent av kursledarnas löner samt andra kostnader för Unga till arbete (lokaler, resor, föreläsningar mm). Det betyder att kommunerna har betalat hälften av de totala kostnaderna. Dessutom har de stått för samordnarens och socialhandläggarnas arbete. • Har bidragit med deltagare (de med försörjningsstöd). • Har bidragit i utvecklingsarbetet genom kursledarnas arbetsinsatser. ARBETSFÖRMEDLINGEN LOKALT • Har bidragit med deltagare. • Har medverkat lokalt på träffar för uttagning och uppföljning av deltagare. • Har ibland deltagit i konferenser. ARBETSLINJEN KLIPPAN Klippans utbildningar bidrog bland annat till att kursledarna kom igång snabbt och blev varma i kläderna. Klippans personal deltog i nätverksträffar och konferenser och lärde på så sätt känna kursledarna och konceptet Unga till arbete. Organisationen har stått för kompetens och värdegrund i Unga till arbete och har fungerat som en handfast mentor genom det stöd som de gett till kursledarna. ESF Har möjliggjort projektet och bidragit med största delen av finansieringen. ESF:s handläggare har varit ett stöd under projekttiden genom att vara tillgänglig och snabbt svara på frågor. 34 KURSLEDARE Har bidragit med sitt stora engagemang och sin kompetens i projektet och påverkat dess utveckling. PROJEKTGRUPP Har varit den aktiva och drivande gruppen och har bestått av projektledare, samordnare/biträdande projektledare, ekonom och utbildare på Region Dalarna. Hösten 2009 började gruppen arbeta med följande: • Utformning av rutiner och blanketter gällande utbildningsprogram, administration och ekonomi. • Upphandling av tjänst för stöd med utbildnings- och kompetensprogram (projektledaren) samt upphandling av utvärderare. • Utformning av processer för En dörr in. Genom att sitta i samma rum har gruppen fungerat bra. Information och diskussioner om projektet har kunnat genomföras på ett smidigt och kontinuerligt sätt. Det har varit ett bra arbetsklimat i gruppen (projektledare, samordnare, utbildare och ekonom), vilket har varit en förutsättning för kvalitet och effektivitet i projektet. REGIONAL STYRGRUPP Under tiden som förstudien skrevs och under projektets första år, leddes Unga till arbete av en regional styrgrupp som bestod av regionchefen, en arbetsförmedlingschef samt en kommunchef. Gruppen träffades tre gånger per termin. Därefter har styrgruppen utgjorts av Rådet för ett attraktivt Dalarna. Styrgruppens roll har varit att fungera som en länk mellan projektet och Region Dalarnas direktion och att stödja projektledningen och projektet. Projektet har saknat en regelrätt styrgrupp. LOKAL STYRGRUPP De lokala styrgrupperna har fungerat som en planeringsgrupp i kommunen. Här har man fått information och därefter planerat för nästa termin. Ibland har gruppen tagit tag i ett problem som lyfts upp och agerat genom ansvarig chef. I den lokala styrgruppen har ofta följande personer medverkat: Chef AME, kursledare, handläggare på försörjningsstöd, chef IFO, handläggare och chef från Arbetsförmedlingen samt projektledare/samordnare från Region Dalarna. Kontinuitet och kvalitet har varierat i de lokala styrgrupperna i kommunerna. 35 8. Jämställdhetsintegrering I samband med introduktionsveckorna har samtliga kursdeltagare genomgått en utbildningsdag – de flesta också en uppföljningsdag – som har handlat om jämställdhet33. Uppföljningsdagen har kommit cirka två månader efter den första utbildningsdagen. Totalt har drygt 200 utbildningsdagar i jämställdhet genomförs under projektet. Utbildarna i ämnena får höga betyg av deltagarna. JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERINGEN HAR SKETT PÅ FÖLJANDE SÄTT I PROJEKTET Projektgruppen • Projektgruppen har haft egen hög kompetens på området samt deltagit i vidareutbildning. • Projektledaren har arbetat för en någorlunda jämn könsfördelning i de olika grupperna. Styrgruppen/beredning Har fått utbildning kring kvinnors företagande 2013 – på så sätt har frågan lyfts. Uppföljning, utvärdering och spridning • Jämställdhetsanalyser tillsammans med utvärderare. • Könsfördelningen bland deltagarna i Unga till arbete (43% kvinnor och 57% män) matchar fördelningen i Arbetsförmedlingens statistik över ungdomsarbetslösheten (34,8% kvinnor och 65,2% män i oktober 2014). • Utbildarna i jämställdhetsdagarna har fått höga betyg av deltagarna. De fyras gäng: Karin Rosenberg, projektledare, Göran Ehn, projektsamordnare, Elin Haag, utbildare och Johanna Falk Gustavsson, ekonom, d v s Region Dalarnas projektgrupp. 33 Bilaga 9. 36 Kursledare • Utbildning i ämnet (två halvdagar) och diskussioner om hur projektet skulle få med jämställdhetsperspektivet i alla delar. • Diskussioner i samband med nätverksträffar. • Kursledarna har deltagit i många av de utbildningsdagar i jämställdhet som pro jektgruppen genomfört med deltagarna och har på så sätt vidareutvecklat sina egna kunskaper. • Temadag om jämställdhet och normkritik som en del av implementeringsarbetet (2014-09-03). • Jämn fördelning mellan kvinnor och män i personalgruppen (där fler än en person har arbetat). • Jämställdhetsaspekten har beaktats i urvalsprocessen av deltagare. • Under introduktionsveckorna har frågan funnits med som ett horisontellt mål, till exempel genom att uppmana deltagarna att testa praktik i branscher eller yrken som domineras av det motsatta könet. • Bemötandet ska vara lika för kvinnor respektive män. En fråga som lyfts och diskuterats på flera olika möten. FÖRDELNING MÄN/KVINNOR I PERSONALGRUPPEN Borlänge har haft 2–3 personer anställda och där har alltid funnits minst en av varje kön. Falun hade under tiden de var 4–5 anställda minst två av varje kön och senare när de varit 2–3 anställda har de haft minst en av varje kön. Avesta har haft 1,1 tjänst i projektet vilket varit fördelat mellan två kvinnor. I Ludvika har det under två kortare perioder varit mer än en person i projektet. Den första perioden var det två män och i den andra perioden var det en av varje kön. Den tid Smedjebacken hade mer än en tjänst var det en av varje kön. De tider Orsa haft mer än en tjänst har det varit en av varje kön. I övriga kommuner har det aldrig varit mer än en person anställd. Totalt under projekttiden har andel kvinnor varit cirka 2/3 och andelen män cirka 1/3. 37 9. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Projektet har inte haft funktionsnedsatta som uttalad målgrupp. I Unga till arbete har det dock funnits beredskap att ta emot ungdomar med psykosociala eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I vissa kommuner finns resurser för att diagnosticera exempelvis dyslexi, vilket har kunnat användas i projektet. Kursledarna har dessutom vidareutbildats om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar under tre halvdagar. Det har alltså funnits medvetenhet om och beredskap för denna typ av funktionsnedsättningar. Tillgänglighetsfrågan har generellt varit viktig i Unga till arbete. Projektledning och kursledare har varit medvetna om och uppmärksamma på språk, utformning av kursmaterial samt bemötandet av kursdeltagarna. Att de som har kommit till Unga till arbete skulle känna sig välkomna och trygga har varit centralt för projektets hela upplägg. Imponerad stadsminister: ”Unga till arbete är grunden till att jag fått ett liv igen”. Det budskapet fick statsminister Fredrik Reinfeldt när han besökte Unga till arbete i februari 2012. 38 10. Regionala prioriteringar De insatser som gjorts och de resultat som uppnåtts i Unga till arbete stödjer Region Dalarnas vägval och målbilder på flera områden. I Dalastrategin Med förenade krafter mot 201634 betonas bland mycket annat vikten av regional sammanhållning och att främja god hälsa och goda uppväxtvillkor, stärka den lokala utvecklingen och att verka för en god och väl fungerande service i hela regionen. Dessutom handlar Region Dalarnas uppdrag om att främja kompetensförsörjning som möter människornas, näringslivets och samhällets behov. Region Dalarnas målbilder handlar bland annat om att Dalarna 2016 ska vara en region: • som präglas av socialt välbefinnande och god hälsa och där människors vilja och kunskap som drivkraft för utveckling och tillväxt tas tillvara. • där jämställdhet och mångfald också ses som drivkrafter för utveckling och tillväxt. • som möter människornas, näringslivets och samhällets behov av kunskap och kompetens. • med ett bärkraftigt näringsliv som står starkt i nationell och internationell konkurrens. • som är känd för att alla krafter är enade för en positiv utveckling av regionen. Att arbetslösa ungdomar kommer vidare i livet, samtidigt som de får möjlighet att stanna i Dalarna, är en viktig regionalpolitisk fråga. Därför rådde politisk enighet i beslutet att satsa på Unga till arbete. Dessutom har projektet varit en stödjande del i kompetensplattformen på Region Dalarna. Högtrycket i Söderhamn är ett framgångsrikt koncept som har varit en förebild för Unga till arbete. – Kommunen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samarbetar för att få ut ungdomar i arbete, berättar Mats Frelin, resurscentrum Söderhamns kommun. 34 Den strategi som var aktuell då projektansökan lämnades in 2009. 39 11. Spridning och påverkansarbete Konceptet Unga till arbete skulle enkelt kunna kopieras av andra regioner i Sverige och Europa. I Dalarna tas erfarenheterna från projektet Unga till arbete tillvara när Region Dalarna nu arbetar med en ny förstudie, Dalarna Tillväxt för alla, inför ESF:s nästa programperiod 2014–2020. Syftet är att ta fram förslag på regionala ESF-projekt som är riktade till samtliga målgrupper som står utanför arbetsmarknaden. Projektgruppen har strävat efter att sprida sina erfarenheter och att utbyta kunskaper med andra liknande projekt både i och utanför länet. Informationsträffar har genomförts för politiker, beslutsfattare, tjänstemän och personer som arbetar med det aktuella problemområdet både inom och utanför länet. På så sätt har projektledningen inspirerat och delat med sig av erfarenheter till andra projekt. EXEMPEL PÅ SPRIDNINGSAKTIVITETER Information om projektet spridits i följande kanaler och sammanhang: Lokal/regional nivå • I februari 2012 besökte statsminister Fredrik Reinfeldt projektet och träffade ungdomar och kursledare. Detta uppmärksammades stort av lokala medier. • De första åren skrev lokalpressen flitigt om projektet lokalt, vilket bidrog till att sprida kunskap om projektets existens, syfte och målgrupp. • Spridning och påverkan har även skett inom projektet, dvs. till de aktörer som finns i projektet (Arbetsförmedlingen, skolan och socialförvaltningen), vilket underlättar i kommunikationen/planeringen inför ett eventuellt nytt ESF-projekt. • Konferenser (en per år). Nationell nivå • I april 2012 var projektet, tillsammans med projektet Dala Wux, inbjudna till Finansdepartementet/Näringsdepartementet/Arbetsmarknadsdepartementet mentet där lyckosamma projekt presenterades på en konferens som handlade om ungdomsarbetslöshet. • Montermedverkan i samband med en arbetsmarknadsmässa för arbets- marknadsministrarna på Fryshuset i Stockholm våren 2013 för Nordiska rådet tillsammans med Ungdomsstyrelsen. • Unga till arbete har även arbetat med en egen levande webbplats samt producerat en film, en bok35 och en ”populärversion” av denna rapport36. 35 36 Tio röster om att hamna utanför, Region Dalarna, 2014. 2010-2014 Unga Till arbete, W 18-24, Region Dalarna, 2014. 40 Europanivå • I februari 2014 besökte Andriana Sukova Toshera, en av direktörerna på EU:s generaldirektorat för arbetsmarknad, sociala frågor och inkludering (DG Employment), Unga till arbete. Hon fick bland andra träffa en av de tidigare deltagarna i Unga till arbete, Sara Hansson från Hedemora. • På ESF:s europeiska webbplats finns en beskrivning av Unga till arbete. • En representant från Unga till arbete deltog i en resa till Tjeckien hösten 2013. En stor del av innehållet handlade om hur man kan hjälpa arbetslösa in på arbetsmarknaden med olika stödjande åtgärder. Vi delade med oss av våra erfarenheter till ett ESF-projekt i Velke Mezirici. 12. Extern utvärdering Den ursprungliga planen var att Unga till arbete skulle pågå i tre år (2010–2012). I ”halvtid” gjordes en följeutvärdering av Dalarnas forskningsråd – som upphörde och övergick till Högskolan Dalarna medan utvärderingen pågick. Halvtidsutvärderingen presenterades i augusti 2011 och utvecklades sedan vidare av Högskolan Dalarna och resulterade i en slutrapport som presenterades 2013. SLUTRAPPORT 2013 I mars 2013 presenterade Högskolan Dalarna37 en kartläggning38 av 531 kursdeltagare. I rapporten redovisades kursdeltagarnas upplevelser av programmet, arbetet med kompetensverifiering, stöd till kursledarna samt resultatet av djupstudier och intervjuer. Djupstudier genomfördes i tre kommuner (Borlänge, Hedemora och Älvdalen)39. Denna kartläggning bidrog framför allt till att hjälpa projektledningen att skapa rutiner för kartläggningsmallen och utvärderingen av kursdeltagarna. Dessutom databearbetades kvantitativ data. Tyvärr gjorde det stora bortfallet att alltför stora växlar inte kunde dras av resultaten. IMPLEMENTERINGSRAPPORT Hösten 2013 fick Christina Ehneström och Niga Hamasor i uppdrag att utvärdera40 hinder och möjligheter inför implementeringen av arbetssättet Unga till arbete, samt vilken samverkan som krävs för att implementering ska kunna ske. Datainsamlingen genomfördes genom workshopar med varje kommun och med de aktörer som deltog i projektet. Utvärderarna belyste de hinder och möjligheter som kommunerna står inför när Unga till arbete nu ska implementeras ute i kommunernas egna verksamheter. Dessutom har de fungerat som bollplank och processtöd för projektgruppen. 37 38 39 40 Tidigare Dalarnas Forskningsråd. Slutrapport för projektet Unga till arbete, Utvärdering av Strukturfondprojekt W18-24, mars 2013 Några av resultaten redovisas i kapitel 5. Resultat. Unga till arbete – Implementering av arbetssätt och samverkans betydelse, Christina Ehneström och Niga Hamasor, 41 13. Egenutvärdering Kontinuerliga diskussioner har pågått med projektets parter i olika forum och kanaler, vilket har lett till att Unga till arbete ständigt har utvecklats. Innehållet i denna rapport bygger på kunskaper och erfarenheter som bland annat, och till stor del, har hämtats ur de egenutvärderingar som gjorts under projekttiden: LÄGESRAPPORTER OCH KVARTALSRAPPORTER TILL ESF UTVÄRDERING AV SAMVERKAN MELLAN PRAKTIK PLATSER OCH HANDLEDARE Utvärderingen, som gjordes i januari–mars 2014, förstärker bilden av att praktik är en viktig ingrediens för unga arbetslösa att öka möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetsplatserna ser det som en samhällsinsats att ta emot en praktikant, men också som en möjlighet att hitta rätt personer för anställning. Cirka hälften av de intervjuade har anställt arbetslösa efter praktik. Samarbetet mellan Unga till arbete och praktikplatserna verkar ha fungerat bra i det stora hela. Ungefär hälften av respondenterna – 15 handledare, 9 från privata företag och 5 från offentlig verksamhet – anser att Unga till arbete är bättre än andra anordnare av praktik. Den resterande hälften menar att det inte är någon stor skillnad. Sammanfattningsvis säger utvärderingen att kommunikation, information och engagemang är framgångsfaktorer. AVBROTTSSTATISTIK – kontinuerlig uppföljning för varje kommun och sammanlagt i länet. UTVÄRDERING MED DELTAGARE före, under projektets gång samt efter avslut. Pågick i tre år. Utvärderingarna visar att kursdeltagarna generellt är mycket nöjda med Unga till arbete. Efter introduktionsveckorna var det genomsnittliga betyget 4,1. Det genomsnittliga betyget, på en femgradig skala, är 4,5 efter kursavslut. Kursdeltagarna är mest nöjda med framtida nytta av det man lärt sig (4,9), stöd av kursledaren (4,8) samt praktiken (4,5). Det man är minst nöjd med är sin egen insats (4,3).UTVÄRDERING MED KURSLEDARE under år ett. Användes i första hand som verktyg för utveckling av projektet mellan projektgrupp och kursledare tillsammans. Också i denna utvärdering användes en femgradig skala. Genomsnittsbetyget var 4,35. De frågor som fick högst poäng var ”stödet från Klippan” (4,9) samt ”om det har varit ett spännande projekt” (4,7). De frågor där svarspoängen skiftar mest är frågorna som handlar om förutsättningar att bedriva projektet (2,5–5), lokaler (1,5–5) samt stöd från sin egen kommun (3,8–5). PLANERING MED KURSLEDARE i mindre grupper gällande upplägg och kvalitet. NÄTVERKSTRÄFFAR OCH SAMORDNINGSTRÄFFAR då programmets 42 möjligheter och brister har diskuterats. TVÅ LÅNGTIDSUPPFÖLJNINGAR GJORDES 2013 och 2014 i projektets regi. Syftet var att se vad som hade hänt kursdeltagarna fram till två år efter att de deltagit i Unga till arbete. Uppföljningarna visar att det är vanligare att de före detta kursdeltagarna i Unga till arbete får kortare anställningar och att de avbryter sina studier av olika anledningar jämfört med andra målgrupper. Den första uppföljningen som gjordes 2013 med deltagare från 2010 och början av 2011, visade att resultaten som gällde vid programavslut höll i sig och förbättrades några procentenheter. När deltagarna avslutade programmet gick 66 procent av de svarande till arbete eller studier. Två år senare var siffran 68 procent, dessutom var fler 488 personer följdes upp – svarsfrekvens 64 % i arbete och färre i studier två år efter avslut jämfört med vid avslut. Den andra uppföljningen, med deltagare från 2012, gjordes hösten 2014. Den hade en lägre svarsfrekvens men indikerar samma resultat som tidigare. Av dem som svarat (47 %) gick 61 procent till arbete eller studier vid avslut. Två år efter deltagandet i Unga till arbete är motsvarande siffra 77 procent. Andelen i studier är något lägre 645 personer följdes upp – svarsfrekvens 47 % medan andelen i arbete har ökat kraftigt. LÖPANDE UTVÄRDERINGAR med deltagarna i respektive grupp, i respektive kommun, muntligt och skriftligt, efter varje vecka under introduktionsmånaden. Utvärderarna Christina Ehneström och Niga Hamasor. De har bland annat genomfört workshopar med varje kommun och fungerat som bollplank och processtöd för projektgruppen. 43 14. Kommentarer och tips REGIONAL AKTÖR Bra att ha med en regional aktör som håller ihop projektet om flera kommuner är med. Viktigt med tydligt förankring inom regionförbundet för att få genomslagskraft i kommunerna. FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH BEMÖTANDE Förhållningssätt och bemötande har haft stor betydelse för projektets framgångar och varit avgörande för att så många kursdeltagare fullföljt projektet. PSYKOLOG/TERAPEUT HADE BEHÖVTS Många av kursdeltagarna i Unga till arbete har haft läs- och skrivsvårigheter och/eller andra problem. Om perspektivet vidgas kanske uppemot 50 procent av kursdeltagarna har haft någon form av problematik. Med facit i hand hade det varit bra om projektet hade kunnat anställa en psykolog, terapeut eller arbetsterapeut för att bättre kunna hantera och stödja ungdomar med olika slags neuropsykiatriska-, psykosociala- och andra hinder. En person med en sådan yrkesbakgrund hade också kunnat stödja och vidareutbilda kursledarna. MINDFULNESS Mindfulness har visat sig vara en bra utbildning som grund för kursledarnas förhållningssätt och arbetssätt. Fungerar även bra för intresserade deltagare. INDIVIDUELLA HANDLINGSPLANER En kursdeltagare kan ha flera olika handlingsplaner; från olika enheter inom kommunen, från Arbetsförmedlingen – och från Unga till arbete. Dessa planer behöver synkas mellan de olika parterna och formaliseras. Och följas! INTE FÖR STORA GRUPPER Viktigt att hålla ner storleken på grupperna för att säkra kvaliteten i projektet. Samtidigt är det viktigt att grupperna inte är för små, vilket kan vara negativt för dynamiken i gruppen. KÖRKORT – EN KONTROVERSIELL FRÅGA Att ha körkort är ofta viktigt för den som söker sitt första jobb. Många unga har inte råd att ta körkort, vilket blir ett moment 22. Arbetsmarknadsinsatser bör kunna bidra till kursdeltagarnas körkort, i första hand när det gäller teorin. KURSLEDARNA BEHÖVER KOMMUNENS STÖD Kursledarna i Unga till arbete har varit mycket kompetenta och de personer som har arbetat med ungdomarna har i princip varit desamma genom hela projektet. Detta har gett projektet stadga och stabilitet, men samtidigt tål det att påpekas att kursledarna har arbetat i motvind i flera kommuner. Det har fungerat, men detta är inte någon 44 framkomlig väg om man vill uppnå goda resultat i längden. FÅ MED SKOLAN Den vanliga skolmiljön fungerar inte för många ungdomar. Går det att hitta nya strukturer för att få de unga att fullfölja sin skolgång? Kan skolan involveras på ett djupare plan? SAMSYN Viktigt att handläggarna från Unga till arbete samt Arbetsförmedlingens och kommunens tjänstemän fortsätter att träffas på lokal nivå så att kunskaper och erfarenheter kan delas. Myndigheternas regelverk får inte bli ett strukturellt hinder för de ungdomar som behöver mer stöd. INVOLVERA ARBETSGIVARNA En stor generationsväxling är på gång, många fyrtiotalister håller på att gå i pension. Trots allt som gjorts och sagts i denna fråga är många arbetsgivare helt oförberedda på att ”Bengt-Ove” snart ska gå i pension och att de ungdomar som skulle kunna ersätta ”honom” har helt andra kunskaper, erfarenheter och värderingar. Viktigt att arbetsgivarna tar tag i denna fråga innan det är för sent. En lösning kan vara att ta in praktikanter som går bredvid ”Bengt-Ove” och lär sig jobbet. Arbetsförmedlingen har mandat att förlänga den tre månader långa praktiken om det finns hopp om en anställning. Attraktiva arbetsgivare är en förutsättning för att få fram praktik platser med kvalitet och där personal kan ge ett stöd på arbetsplatsen. Detta kan bara skapas genom att bedriva systematisk verksamhetsutveckling, som resulterar i en organisation där det finns en god arbetsmiljö samt möjligheter till enkla jobb och bra praktikplatser. Attraktiva arbetsgivare är alltså en förutsättning för att socialfondsprojekt ska lyckas. Där kan arbetsgivare söka stöd från Socialfonden PO1. Satsa på praktikstöd till deltagare och handledare. Rusta arbetsplatserna. Där kan stöd sökas från Socialfonden PO2. KOMMUNICERA Viktigt att kommunicera det som sker i projektet samt projektets resultat både internt och externt. IMPLEMENTERING Nuläget och utvecklingsarbetet ser olika ut i kommunerna och respektive styrgrupp i respektive kommun kommer att ta ställning till om och hur utvecklingsarbetet ska genomföras inom detta område. 45 Bilaga 1 UR SLUTRAPPORT FÖR PROJEKTET UNGA TILL ARBETE – UTVÄRDERING AV STRUKTURFONDPROJEKT W 18-24. Sysselsättning och försörjning Unga till arbete har haft en positiv påverkan när det gäller deltagarnas försörjning. Andelen deltagare med lön hade stigit från två procent vid projektstart till 34 procent tre månader efter programavslut. Det hade även skett en betydande minskning av andel med aktivitetsstöd från projektstart (44 %) till tre månader efter programavslut (17 %). Vid programstart hade 47 procent försörjningsstöd och tre månader efter projektavslut hade siffran minskat till 14 procent. På frågan som handlar om försörjningsstöd är det en stor andel (31 %) som inte har besvarat frågan. Tillförlitligheten i detta svar är därmed något lägre jämfört med de övriga frågorna. Hur ser din försörjning ut? Vid programstart Vid programslut 3 månader efter programslut Vid programslut 3 månader efter programslut Har du försörjningsstöd? Vid programstart Bilaga 1 Välbefinnande och självkänsla Samma undersökning visar att 67 procent av deltagarna skattar sin självkänsla som mycket bra eller bra vid programstart. Tre månader efter programavslut var motsvarande siffra 75 procent, vilket visar en positiv utveckling. Vid programavslut är siffran något lägre, 62 procent, men vid detta tillfälle är det en relativt stor andel (21 %) som inte besvarat frågan, vilket gör resultatet något mindre tillförlitligt. Hur tycker du att din självkänsla är? Vid programstart Vid programslut 3 månader efter programslut Bilaga 2 Politikerna måste agera för att förverkliga Dalastrategin och ta vara på de möjligheter strukturfonderna ger. Det finns dåligt med utvecklingspengar i kommunerna! Förkortad sammanställning av svaren: UTVÄRDERINGSFRÅGOR MBSR-PROGRAM ”UNGA TILL ARBETE”REGION DALARNA Kursledare, kursperiod 4/10 - 27/11 2014 1. Beskriv med några meningar vad mindfulnessprogrammet medfört i din var dag? (hälsotillståndet, stress, psykisk hälsa, nya insikter, nya vanor, i relationer, sinnesstäming mm) • Jag har landat i en skön känsla att jag inte behöver prestera i jämförelse med andra. • Jag blir faktiskt bättre om jag släpper prestationskravet. Meditation =ny vana. Låta det vara tyst=ny vana. (tidigare har tystnad varit jobbigt för mig) • Jag kände mig mindre stressad. Lärde mig att kontrollera andningen. Kände mig lugnare. • Tycker att jag är tydligare vad jag tycker och vill i min familj. • Glimt av ett annat sätt att möta motgång/obehag & ta tillvara njutning. • Mindre stressad, mer närvaro, slut på sötsug. • Mår bättre, nöjdare, men har upptäckt en inre stress, pga passivt vid konflikter, vilket gör att jag upplever smärta, sorg över instängda jaget, som tittar ut och visar mig tydligare och tydligare, så underligt! • Har insett hur jag ”går runt” och undviker jobbiga situationer. Och hur det hindrar mig att leva normalt. • Spänningshuvudvärken har minskat drastiskt. Upptäckt min stress och oro, kunnat handla därefter. Ny insikt om vad jag behöver jobba vidare med. Förhållningssättet. 5. Beskriv då du haft användning av förhållningssättet, eller verktygen i din var dag? a) Situationer då du kunnat använda en övning själv: • När jag blivit frustrerad (känslomässigt). Insomning. På resa för att fokusera/hämta kraft. • När jag ska sova. • Vid konflikt på jobbet. Tidigare har jag intagit en roll som ”medlare”. Nu lät jag situationen lösa sig själv. • När stressen smyger sig på. • Här och nu i mitt arbete, och inte oroa mig för framtiden. • Genomgick en kris. Oro p g a jobbet. Hemmavid svåra val. 7. Annat? • Hoppas det blir ett verktyg i framtida ESF-projekt eller annat. • Gärna också få redskap/utbildning i övningar och upplägg som man kan använda i UTA-kursen. Bilaga 3a Bilaga 3b Unga till arbete – W18-24 UTBILDNINGS- OCH PRAKTIKPROGRAM – ÖVERSIKTLIG PROCESSBESKRIVNING 1FÖRBEREDELSER 1.1Planering Planeringen ska göras med kursledare och samordnare och i samverkan med socialtjänsten och Arbetsförmedlingen. Innehåll i kursveckorna bör planeras så långt det är möjligt. Boka in externa personer. Fundera över vad du som kursledare kan utföra och vad du behöver stöd med. Vilka mål har du som kursledare med utbildningen? Vad hoppas du uppnå? 1.2 Möte - uttagning Kursledare kallar till möte till handläggare på Af och Soc för att göra en grov uttagning till nästa introduktion. Innan mötet så har Af och Soc förberett förslag på namn. Detta möte kan sedan samköras med mötet enligt aktivitet 2.8 och 3.9. På mötet diskuteras presumtiva deltagare och vilken myndighet som ska göra beslutet. 1.3 Ev. information i grupp Ibland förekommer det att kursledaren har en information på Arbetsförmedlingen för en grupp arbetslösa ungdomar inom Ungdomsgarantin. 1.4Introduktionssamtal Planera in ett samtal med varje individ som ska delta i utbildningen. Syftet med samtalet är att förvissa sig om att detta program är lämpligt för denna ungdom, tillsammans fastställa ungdomens mål med att gå programmet samt att informera om programmet. Efter samtalet får individen bestämma om han/hon vill vara med. 1.5 Uttagning – definitiv Uttagningen görs av kursledaren i samverkan med handläggare från socialtjänsten och Arbetsförmedlingen när samtalen är gjorda. Efter detta uttagningsmöte blir det beslutat vilka som kommer att vara med och vem som står för inskrivningen så att beslut om ersättning kan göras. 1.6 Individuella mål Dokumentera de individuella målen för varje ungdom. Dessa har diskuterats med respektive ungdom i tidigare samtal och ska följas upp och ev. justeras under resans gång. 1.7Kurskallelse/inbjudan En kurskallelse skickas till deltagaren. Även om kursstarten överenskommits muntligen så bör en skriftlig kallelse skickas, som tydliggör lokal, starttid och kursledare, telefonnummer mm. 1.8 Registrera i systemet Kursledaren registrerar deltagaren i kommunens datasystem alternativt i ett manuellt system, så det framgår vem som tagit beslutet och vilken tid. 2 INTRODUKTION (CIRKA 4 VECKOR) 2.1 Individuell handlingsplan Målet är att deltagaren ska ha en individuell handlingsplan. Kanske har deltagaren redan något från tidigare aktiviteter som kan byggas vidare på. En handlingsplan är ingen färdig produkt utan ska hållas levande, utvärderas kontinuerligt och uppdateras. Metod för detta arbete finns i kursledarmaterialet. Det kan vara lämpligt med att börja med kartläggningsdelen, se nästa punkt. 2.2 Kartläggningssamtal 1 Kartläggnings- och uppföljningssamtal enligt mall, se flik 11. 2.3 Rundor i gruppen Syftet med rundorna är att deltagarna får möjlighet att i grupp få träna på att redovisa sin åsikt och sina tankar. Det kan också vara att informera om eller utvärdera veckan som varit och planera nästkommande vecka. Mötet bygger på att deltagarna är aktiva och får förmedla sina tankar och åsikter. Här utvecklar de förmågan att reflektera och få berätta om sina synpunkter. 2.4Söka-jobb-aktivitet Under utbildningsdelen kan och ska deltagaren använda en del av tiden till jobbsökaraktiviteter. AFs verksamheter bör vara en naturlig del av utbildningsprogrammet. 2.5 Hälsa, jämställdhet mm Personlig hälsa handlar inte bara mat och motion. Det handlar om alla saker som påverkar vårt fysiska och mentala välbefinnande. Vi kan på olika sätt påverka vårt hälsotillstånd mer eller mindre. Deltagarna ska få möjlighet att få lära sig mer om vad som stärker hälsan och även kunna ta ställning till vilka saker som är påverkansbara och hur man i så fall ska göra det. Områden som kommer att ingå i de två dagarna, med möjlighet till uppföljning av kursledaren: • Mat • Motion • Sömn och stress • Självkänsla • Vänner och relationer Dalarna är ett av de län som har den mest könssegregerade arbetsmarknaden. Kunskaper om de fördomar och andra faktorer som påverkar oss i vårt yrkesval bör lyftas fram. Att utveckla sina kunskaper om genusbegreppet är ett krav från ESF och av stor betydelse för att öka på en individs kompetens, både på ett personligt plan, men även för att utvidga sina möjligheter till framgång på arbetsmarknaden. 2.6 Personlig utveckling – 7-TJUGO Definition på social kompetens (ur Wikipedia): ”Social kompetens handlar om en individs förmåga att samspela med andra personer. Att fungera väl i olika sociala situationer och olika sociala grupper handlar om att i balans kunna samverka med andra personer på ett sätt som dels innebär att man fortsätter upprätthålla en god kommunikation med andra, dels inte inskränker den egna särarten/värdegrunden.” I ett perspektiv handlar social kompetens både om individens förmåga att anpassa sig till en grupp och att samspela med andra människor. I ett vidare perspektiv handlar social kompetens också om individens relation till samhället. I utbildningsprogrammet kommer detta att finnas med framför allt genom olika övningar, individuellt och i grupp, bl a genom materialet 7-TJUGO. 2.7 Planering (personal) Det är viktigt att berörd personal har satt av tid för planering och uppföljning. 2.8 Kontakt arbetsgivare Under introduktionsveckorna ska kontakt etableras mellan deltagaren och arbetsplatsen. Den kan inledas med att kursledaren förbereder båda parter innan första träffen. (se vidare 3.2) 2.9 Kontakt handläggare (Soc och Af) Projektet har en ambition att verka för att ”en dörr in” blir verklighet. Kursledaren ska vara samordnare kring en deltagare även när det gäller kontakter med Soc och AF. Deltagaren har finansiellt stöd från Af och/eller Soc, och samtal måste föras med respektive handläggare för att programmet skall bli optimalt för deltagaren. 2.10Utvärdering Ansvarig kursledare utvärderar den första tiden tillsammans med samordnare och projektledningen för projektet. 2.11 Avslut introduktion Kursledaren planerar tillsammans med deltagarna att göra något trevligt som avslutning på introduktionen. Det kan vara att göra något roligt ihop, fika, äta, studiebesök osv. dessutom görs en utvärdering med deltagarna gällande inne-veckorna. Ansvarig kursledare utvärderar den första tiden tillsammans med samordnaren. 2.12 Blanketter till Region Dalarna Närvarorapportering, med mera, ska varje månad skickas in till Region Dalarna, för sammanställning till ESF. Se info under flik 1: ”Lathund för blanketter från kursledare”. 3PRAKTIK 3.1 Praktikplan och beslut En praktikplan ska göras av kursledaren, handledare på praktikplatsen och deltagaren. Ett praktikbeslut skrives som handledare, deltagare och kursledare får en kopia på. 3.2 Introduktion arbetsplatsen En deltagares första besök på en praktikplats bör föregås av tidigare besök av kursledare/praktikanskaffare. Arbetsplatsen ska veta vad som förväntas av den när det gäller stöd och handledning. Den arbetssökande bör också ha en bild av den arbetsplatsen som han/hon kommer att möta. Om kursledare ska följa med första gången kan överenskommas från fall till fall. 3.3Vägledningssamtal Under praktikperioden ska kursledaren som har ansvaret för deltagaren följa deltagaren genom att vidareutveckla praktikplanen och den individuella handlingsplanen genom vägledningssamtal. 3.4Praktik/prova-på-plats Praktiken genomförs enligt den praktikplan som kursledare och deltagare och handledare från arbetsplatsen gjort upp innan praktiken. Förhoppningen är att praktiken används till att skaffa sig kunskaper om branschen, både om vilka färdigheter som behövs, men också om branschen i stort, vilka förutsättningar som finns att få jobb etc. 3.5(Loggbok) För en del deltagare kan det komma att bli aktuellt skriva loggbok. Loggbok kan vara ett bra hjälpmedel för att tydliggöra lärandet på praktiken samt vikten av att ha en nyfiken och öppen attityd. För att reflektera över sitt lärande så kan det vara verkningsfullt att skriva ner, dag för dag, vad man lärt sig. För de personer som har svårt att skriva kan fotografering vara ett alternativ. Dessa reflektioner följs upp dels av kursledaren individuellt och dels i grupp när varje deltagare berättar om sina erfarenheter från praktiken. 3.6 Uppföljning av praktik Praktiken ska kontinuerligt utvärderas, dels tillsammans med arbetsplatsens handledare och dels med kursledare och gärna med deltagargruppen om möjlighet ges till det under innedagarna. Eventuellt kan praktikplanen revideras utifrån utvärderingsresultat. 3.7Innedag En del av dagarna under praktiken kan tillbringas tillsammans med gruppen. Tiden kan användas till jobbsökning, utveckla den personliga handlingsplanen, ventilera erfarenheter, söka hjälp med frågeställningar, få användbara tips av de andra deltagarna och annat stöd som leder till att praktiken blir än mer givande för deltagaren. 3.8 Planering personal Det är viktigt att de personer som arbetar kring deltagarna ges möjlighet att träffas för att diskutera deltagarna. Inte minst är det viktigt för att samordna samtal och kontakter med deltagaren så att det blir bra resultat för den unge. 3.9 Kontakt handläggare Projektet har en ambition att verka för att ”en dörr in” blir verklighet. Kursledaren ska vara samordnare kring en deltagare även när det gäller kontakter med Soc och AF. Deltagaren har finansiellt stöd från Af och / eller Soc, och samtal måste föras med respektive handläggare för att programmet skall bli optimalt för deltagaren. Här rekommenderas att ha fysiska möten inplanerade så att det blir en kontinuerlig aktivitet. 3.10 Utvärdering – löpande Projektet kommer att utvärderas kontinuerligt och vissa uppgifter kommer att rapporteras till Region Dalarna. Extern utvärderare kommer att ge feedback till projektet och kursledarna. 4AVSLUTNING 4.1 Individuella avslutningssamtal Oavsett när och av vilken anledning en deltagare avslutar sitt deltagande är det viktigt att ha ett avslutningssamtal. Det är viktigt för uppföljning och utvärdering av arbetet och projektet. Men det är också av största vikt för individen. Ett tydligt avslut med en genomgång av det som varit bra och en reflektion över det som inte varit så bra är en viktig ingrediens för att individen kan gå vidare. Här gör kursledaren kartläggning nr 2 och en skriftlig utvärdering. 4.2Kursintyg När deltagaren avslutar så ska han/hon få ett kursintyg för de områden som funnits med på introduktionen och praktiken, se info i W18-24 Manual. 4.3Praktikbetyg För de kommuner som kontinuerligt tydliggör lärandet på praktikplatsen så kan processen och mallar för Praktikbetyg användas, se flik 3. 4.4 Vår kursutvärdering Personalen gör en utvärdering av gruppen/perioden, som kommuniceras med projektledningen. Här kommer finnas möjlighet att göra förslag till förbättringar och utveckling av programmet. Deltagarens kursutvärdering. 4.5 Träff med handläggare Kursledare, deltagare och handläggare har ett kort möte för avstämning av nästa steg i planen. 4.6 Avslut med praktikplats Viktigt att det blir ett klart och tydligt avslut med arbetsplatsen. Det gäller både i det fall att praktiken följt praktikplanen och om praktiken avslutas i förtid av olika anledningar. Relationen med praktikplatsen och dess handledare är viktig, inte minst för framtida behov av praktikplatser. 4.7 Tack till externa stödresurser Tacka övriga stödresurser som kan ha varit inkopplade i programmet. 5 UPPFÖLJNING OCH UTVECKLING 5.1Avvikelsehantering Om något avviker i stort så ska detta meddelas ansvarig chef samt projektledningen på Region Dalarna. 5.2 Uppföljning av resultat Uppföljning och analys av resultat från utvärderingar, budgets och synpunkter från arbetsgivare. Informera berörda parter om detta på styrgruppsmöten och andra arbetsmöten. 5.3 Uppföljning efter 1 år Uppföljning av vad de gamla deltagarna gör idag. Sammanställ och informera berörda. 5.4 Samverka/nätverka i länet Delta i träffar med andra kursledare/samordnare för att utbyta erfarenheter och utveckla programmet. Bilaga 4 MALL SOM STÖD FÖR KARTLÄGGNING, PLANERING, UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Denna mall omfattar 10 sidor i originalutförandet. Därför har innehållet sammanfattas – bara de viktigaste rubrikerna har tagits med. Mallen fylldes i av kursledaren tillsammans med deltagaren under första kursveckan, blå text vid den första kartläggningen, röd text efter avslutat program. Det har funnits ett antal frågor per område med skattningsskalor. Följande information har samlats in: • Namn + kontaktuppgifter •Bakgrundsdata • Skola/Arbete – historia och framtid •Fritiden •Ekonomi •Boende/nätverk/familj • Personlig hälsa Dessutom har deltagaren fått svara på fem frågor utifrån WHO:s välbefinnandeindex. Deltagaren har fått markera för varje påstående vad som är närmast hur denne har känt under de senaste två veckorna. • • • • • Jag har känt mig glad och på gott humör Jag har känt mig lugn och avslappnad Jag har känt mig aktiv och kraftfull Jag har känt mig pigg och utvilad när jag vaknat Mitt vardagsliv har varit fyllt av sådant som intresserar mig. Alternativen har varit 5. 4. 3. 2. 1. 0. Hela tiden Mestadels Mer än halva tiden Mindre än halva tiden Ibland Aldrig Vid databearbetning har man kunnat se de förändringar som skett under tiden i projektet. Bilaga 5 Bilaga 6 PRAKTIKBETYG – LÄRANDE OCH UTVECKLING UNDER PRAKTIKEN Bakgrund Ett av syftena med programmet Unga till arbete är att förbättra deltagarens självförtroende och självkänsla. Ett av verktygen för det är att ge positiva omdömen i så många lägen som det bara är möjligt. En annan viktig del i programmet är att få deltagaren att förstå hur man blir mer tillgänglig för arbetsmarknaden, bl.a. genom att se varje tillfälle som ett lärande. Praktiken kan vara ett lärande i flera avseenden, och för att tydliggöra lärandet och samtidigt kunna ge positiv respons, är det viktigt att både deltagare och praktikplatshandledare införlivas i arbetet tillsammans med kursledaren. Praktiken, såväl som teorin, ska kunna vara en lärandesituation, dels för branschkunskaper och dels för allmänna förmågor som är bra att ha för att bli mer tillgänglig på arbetsmarknaden. Det här är ett försök att via förberedande samtal med ovanstående parter försöka definiera vad deltagaren ska träna på. Detta utvärderas och deltagaren får ett intyg/betyg på praktiken som biläggs kursintyget. Beskrivning av arbetsgång fram till ett praktikbetyg Under kursen och inför praktiken bör kursledaren föra samtalet med deltagaren så att deltagaren har formulerat för sig själv vad han/hon är bra på och vad som kan/behöver utvecklas. Inför praktiken så involveras praktikplatsens handledare så att de yrkesspecifika kunskaperna lyfts fram och specificeras. Trepartssamtalet utmynnar i ett ”protokoll”. Informationen förs sedan över i ett arbetsprotokoll (bilaga 6). Deltagaren bedömer sina startvärden i en fem-gradig skala. Under praktiken kan då deltagaren få respons av handledaren. När du som kursledare samtalar med deltagaren och handledaren så kan nya bedömningar föras in i arbetsprotokollet. Som avslutning görs ett trepartssamtal, med en gemensam bedömning. Kursledaren skriver sedan ett förslag till arbetsbetyg (bilaga 7) som handledaren på praktikplatsen godkänner och skriver under. De olika stegen framgår av processbeskrivningen. Bilaga 7 ARBETSMATERIAL FÖR BEDÖMNING AV PRAKTIKPERIOD Att satsa på under praktiken Start 10/9 27/9 11/10 30/10 24/11 14/12 x 3 3 3 4 4 4 1 2 2 3 4 4 Allmänna förmågor Ta skriftliga/muntliga instruktioner Förmåga att slutföra en uppgift Initiativförmåga 2 2 2 2 3 3 Arbetstempo x 4 4 3 4 4 4 Noggrannhet 2 2 3 2 3 3 Förmåga att fungera i en grupp 4 4 5 4 4 4 Förmåga att passa tider x 1 2 2 3 4 4 Förmåga att utföra arbetsuppgifter på egen hand. x 2 2 2 4 4 5 Att umgås med barnen enligt det synsätt som Waldorfpedagogiken står för. x - 4 3 3 4 4 Att förstå rutiner och vardagssysslor. x - 1 3 3 3 3 Bilaga 8 PRAKTIKBETYG Exempel 1 Praktikant Praktikplats Pelle Nilsson Förskolan Härdsmältan Barnvägen 17 44444 Hemstad Omfattning i tid Förekommande arbetsuppgifter 2010-09-14-2010-12-14 Arbete med barn i grupp i den sedvanliga förskoleverksamheten. Omdöme Pelle lär sig snabbt om de sysslor som förekommer i vardagen, inte bara det som är direkt arbete med barnen. Han visar stor lämplighet i den här typen av arbete. Han samtalar och samverkar med barnen på ett klokt sätt och han blir snabbt populär bland barnen. Pelle har en god förmåga att ta både skriftliga och muntliga instruktioner. Pelle är ansvarstagande, t.ex. genom att passa tider, slutföra arbetsuppgifter och att arbeta på egen hand. Vartefter Pelle har förstått och lärt sig arbetets innehåll har hans initiativförmåga växt. Han visar en nyfikenhet och en lust att lära sig mer och Waldorf-pedagogiken Pelle är dessutom en tillgång i vårt arbetslag när det gäller trivsel och arbetsglädje. Kursledare Praktikhandledare mel telefon nummer: Sverker Johansson Johanna Albertsson 070-1234567 Bilaga 9 UTBILDNINGSINNEHÅLL – HÄLSA OCH JÄMSTÄLLDHET Utbildningsdagar i hälsa och jämställdhet som projektet bistått kommunerna med under projekttiden Som service till kommunerna har projektgruppen levererat utbildningsdagar till de grupper som kommunerna haft inom Unga till arbete. Planen var ursprungligen att erbjuda två dagar om personlig hälsa och två dagar om jämställdhet. En dag vardera under introduktionsveckorna och en påfyllnadsdag i respektive ämne efter några veckor. I realiteten har i huvudsak de två första dagarna genomförts. Några få kommuner har använt sig av påfyllningsdagarna. Upplägget har bestått i att med fakta och frågeställningar sätta igång tankar hos deltagarna. Korta föreläsningar har varvats med gruppdiskussioner. Under dagarna har deltagarna fått möjlighet att reflektera och diskutera olika frågeställningar inom de båda ämnena. Grundtanken har varit att individen ska reflektera över sitt eget förhållningssätt och sitt eget beteende/ställningstagande. Syftet med dagen har inte varit att tala om vad som är rätt och fel, utan att få deltagarna att reflektera över vardagens olika företeelser ur ett genusperspektiv, för att sedan forma sitt eget förhållningssätt. Personlig hälsa Inom begreppet personlig hälsa ryms inte bara god kosthållning och fysisk aktivitet. Vi har även berört ämnen som sömn, stress, psykisk ohälsa, välbefinnande, mående, funktionsnedsättningar. Syftet med dagen har varit att vidga deltagarnas vy över vad som är god hälsa. Kost och motion i all ära, men det finns fler aspekter på hälsan som är viktiga. Jämställdhet En viktig start på dagen om jämställdhet har varit att redogöra för lagstiftningens sju diskrimineringsgrunder. Därefter har den innehållit jämställdhetsaspekter på ett antal olika områden, till exempel obetalt hemarbete, utbildningar, val av yrke och lönebildning. Vi har haft med en historisk tillbakablick för att ge lite perspektiv på utvecklingen i Sverige genom att lyfta fram några viktiga årtal. Dagarna har också bestått av diskussioner om könsroller utifrån deltagarnas egen vardag och genom att ge exempel på forskningsstudier som gjorts. Vi har även visat på de mönster som finns i reklam- och mediebilder i hur män och kvinnor framställs.
© Copyright 2024