Bulletinen - Riksförbundet enskilda vägar
Bulletinen Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Xtra utgåva• 2015 u n n ä te n i ! r m a o l s e r e rd ö l! r f a ö i f s c t r! e – e a l p Sp r k a e i k m s rt a m m e u a e l t n r d l Ext va Specia mar. Me populäras a em l r d å e v utgå är m ågra av n å p v ro p k a Sm Kurser för styrelseledamöter Kostnadsfri Rådgivning Marknadens bästa Försäkring Rättshjälp REVs egen tidning Bulletinen en 4 ggr/år Bulleetnin 201 Nr 1• Ens kild ars a Väg me dlem etin Bull Rik sför bundet Medlemslån Spännande, lärorika 4 stidning B elys Nr m a Te 14 2• 20 ning : vid nka på Att tä och... läggning , sol mar ingsan Som av belysn ng a n dli upp h gserin ndelysningr park eälä e känslo heta V gn b A: as väcka r TE M – ka u r s e 0ur1påie4rnvegaarkr av t 2Hvå rt vä ns k terseftekrär ll ra te er pa gar! Va le s ck på ö s ty a r Hr Ö nka ko ns-tr o n a vä g Så hä enskild Tu n Att tä r in porte om ta nvägbgelyasnninge trans föröveer m m r nu: s tä e rs Klara ns ku re å V rbu Rik sfö nde t Ens kild a Väg ars me dle ms tidn ing tinen Bulle Nr 4• Rik sför 1 bundet Ens kild a Väg ars me NYA handboken för enskilda väghållare! dlem 2014 stidning te m in ej Glö äla d S anm REN VÅ till RSER ! KU Bullet Bulle 1 1 ss- ! Bu nsfer n tra mälaen! Anöpp lsens S tyre R A NSVA i ryggen – med 1 lagen ma S tämrås REVdsHotell20i Bo 15: Gran mars • Rådgivningllning 14-15ier • Hearing und erhå dag & inar • Mid Sem älln ing Utst a Ä ldst umman lt tr Hunghu VägrsÖstra Bullet Olsfo inen Nr 4 • 2014 tinen Nr 2 • 2014 inen Nr 1 • 2014 Stämmor Medlemstidning 4 ggr/år Bulletinen Xtra utgåva • 2015 Nöjda medlemmar! Ja, hur skall man annars förstå medlemsutvecklingen i Riksförbundet Enskilda Vägar? Stadigt blir förbundet större och med en årlig ökning med i snitt 350 nya medlemmar, har vi snart passerat 11000 i antal! Och ju större förbundet blir, desto lättare är det att få gehör hos makthavarna för de för den enskilda väghållningen viktiga frågorna. De senaste åren har förbundet aktivt drivit på för att regelverket för den enskilda väghållningen skall bli enklare, till förmån för en förbättrad situation för landets väghållare. Bland insatserna kan nämnas delaktighet i Trafikverkets förändringsarbete för införande av det nya schabloniserade bidraget till enskild väghållning och det med Lantmäteriet gemensamma arbetet för att inom ramen för gällande lagstiftning underlätta för en smidig hantering vid omprövningar av gällande förrättningsbeslut för en enskild väg. Men, mest tid och kraft har vi ägnat åt att söka övertyga beslutsfattare i riksdagen och inom regeringskansliet att det är hög tid att låta de enskilda väghållarna själva få bestämmanderätten för andelstalsfördelningen i den egna föreningen. Med modell från vårt östra grannland Finland – där man sedan länge har låtit de enskilda väghållarna bestämma över fördelningen av väghållningskostnaderna – har vi arbetat fram ett förslag till rättssäker hantering, som utan kostnad för staten skulle kunna genomföras genast. I en nyligen genomförd medlemsenkät har inte mindre än 90 procent svarat att förslaget att väghållarna själva borde få ta ansvar för andelstalen är bra. Inom förbundets ledning var vi inte förvånande över det positiva gensvaret, eftersom vår erfarenhet är att oerhört många föreningar redan idag genom frivilliga överenskommelser gör en annan kostnadsfördelning än vad de inte sällan från 1960- eller 1970- talet formellt gällande andelstalen ger. Och så länge man är överens så fungerar det ju. Men, den dagen man inte till hundraprocent är överens inom grannskapet, så kommer nödvändiga underhållsåtgärder inte bli av, eller så får pengarna till väghållningen istället satsas på en kostsam och inte sällan utdragen lantmäteriförrättning. Nej, låt väghållarna själva bestämma över andelstalen och låt pengarna stanna där de gör mest nytta – till en god väghållning! Håll till godo med detta specialnummer av vår fina medlemstidning och välkommen som medlem! REV Bulletinen utges av Riksförbundet Enskilda Vägar Adress: Riddargatan 35-37, 114 57 STOCKHOLM Telefon: 08-20 27 50, Fax: 08-20 74 78 E-post: [email protected] • www.revriks.se Postgiro: 35 77 63-2 Bankgiro: 5528-1109 REV Bulletinen utkommer 4 nr per år med en upplaga på 12 000 ex. Citera gärna Bulletinen - men ange källan. Ansvarig utgivare: Uno Jakobsson Produktion: Eskils Tryckeri Annonser: Kansliet ............................................08-20 27 50 REV tar inget ansvar för annonsörernas utlovade förpliktelser m m. Kansliet har telefontid: Måndagar-onsdagar, fredagar......................... 09.00 - 15.00 Tisdagar.......................................................... 09.30 - 15.00 Torsdagar........................................................ 09.00 - 12.00 Lunchstängt ................................................... 12.00 - 13.00 På kansliet f i nns Kanslichef....................................................... 08-440 24 61 Leif Kronkvist, vägingenjör .............................. 08-20 27 62 Nils Blohm, lantmätare...................................... 08-20 27 64 Solweig Hultén, administratör ........................... 08-20 27 50 Carina Pörn, administratör, ti-on, to................... 08-20 27 50 Birgit Westlund, kassaförvaltare, torsdagar ...... 08-20 27 50 Valda funktionärer Ordinarie: Uno Jakobsson, ordförande Mikael Näslund, vice ordförande Malin Ohlsson, sekreterare Christer Ångström Lars Olin Margareta Vikgren Anders Lundell Suppleanter: Jan Ellström Jenny Malmén Claes Henckel Ulf Lidesjö Revisorer: Eva Yng Berndt Wiklander Revisorssuppleant: Ulf Crona Valberedning: Curt Carleteg, sammankallande, Inger Strömberg och Bengt Larsson Regionansvariga: Ulf Lidesjö, regionansvarig Väst Christer Ångström, regionansvarig Öst Michael Näslund, regionansvarig Norr Mitt Lars Olin, regionansvarig Syd Omslagsfoto: Maria Sundström/anders Lundell Foto där inget annat anges: Kansliets personal Riksförbundet Enskilda Vägar grundades 1968 och har som uppgift att företräda de enskilda väghållarnas intressen. Förbundet bistår medlemsorganisationerna med råd och anvisningar i juridiska, ekonomiska, väg- och lantmäteritekniska frågor, bedriver opinio 2 rar utbildningar. Verk- Uno Jakobsson samheten finansieras i huvudsak med medlemsavgifter. Ordförande försäkringspaket. I medlemsavgiften ingår ett för väghållare heltäckande Bulletinen Xtra utgåva • 2015 Innehåll REVNYTT 4 Om nyttan med ett medlemskap i REV 6 Kurser för enskilda väghållare JURIDIK 8 Ridning på enskilda vägar – vad gäller? 12 Att tänka på inför föreningsstämman Nyttan med ett medlemsskap i REV 4 Ridning på enskilda vägar – vad gäller? 8 VÄGHÅLLNING 14 Hög tid för slåtter och röjning LANTMÄTERI 16 Grönområden – vem bestämmer över dessa? FÖRSÄKRING 18 Tips från REV:s försäkringsbolag Hög tid för slåtter och röjning... 14 18 Tips från REVs försäkringsbolag REV NYTT Medlemskap ger mervärde • Medlemsförsäkring • Rådgivning per telefon och e-post • Utbildning av styrelseledamöter REV har tillsammans med försäkringsbolaget Svedea tagit fram ett förmånligt försäkringspaket, som ingår i medlemsavgiften. Paketet innehåller – ansvarsförsäkring – rättsskyddsförsäkring – styrelseansvarsförsäkring – egendomsförsäkring för verksamheten – överfallsförsäkring – krisförsäkring – olycksfallsförsäkring – förmögenhetsbrottsförsäkring Försäkringarna i medlemspaketet ger bra skydd och ökad trygghet för föreningarna och deras styrelseledamöter. Läs mer om REVs populära medlemförsäkring på hemsidan: www.revriks.se Enskilda väghållare möter många komplexa frågeställningar och utmaningar som ska hanteras i enlighet med lagar och förordningar. I bland har föreningens styrelse egen sakkunskap – men oftast inte. I medlemskapet ingår därför kostnadsfri rådgivning per telefon eller e-post. Rådgivningen är en populär service som är flitigt utnyttjad. Varje år besvarar REVs experter inom juridik, föreningsförvaltning, vägteknik och lantmäteri fler än 4000 frågor. Det går även utmärkt att kontakta REVs regionansvariga ute i landet. De har lång erfarenhet och kan fungera som stöd i många frågor. Kontaktuppgifter hittar du på hemsidan. REV anordnar på egen hand eller i samarbete med Trafikverket och Lantmäteriet korta kurser för personer som sitter i styrelsen i väg- och samfällighetsföreningar. Kurserna anordnas flera gånger om året och på olika platser i landet för att så många som möjligt ska kunna närvara. Läs mer om kursverksamheten på sid 6-7. I samband med REVs kongress och stämma, som hålls vartannat år, anordnar förbundet seminarier i olika ämnen. Läs mer om 2015 års stämma på sista sidan. Jag heter Leif Kronkvist och är REVs expert när det gäller vägteknik och trafikfrågor, men svarar också gärna på vanliga förvaltningsfrågor. Bland andra arbetsuppgifter är jag också kursledare i både grundkursen och fortsättningskursen, se vidare på sid 6. REV NYTT •M ånadsbrevet, REV-Bulletinen och www.revriks.se • Handboken EVA-REV till medlemspris Som medlem i REV har du tillgång till en stor mängd information på förbundets hemsida [email protected]. På medlemssidorna hittar du faktablad, informationshäften, checklistor, mallar och andra hjälpmedel som underlättar styrelsearbetet. Alla medlemmar får förbundets Månadsbrev med aktuell information. I medlemskapet ingår också prenumeration på den uppskattade medlemstidningen Bulletinen, som utkommer med fyra nummer per år. Tidningen innehåller faktaartiklar och reportage om enskild väghållning och enskilda väghållare. Alla medlemmar kan köpa exemplar av EVA-REV till medlemspris. EVAREV är en oumbärlig handbok och kunskapsbank för enskilda väghållare. Den innehåller allt om lagar och bestämmelser, förvaltning, ekonomi, teknisk väghållning, trafik- och miljöfrågor samt mycket mer. Handboken innehåller även ett flertal malldokument, som underlättar styrelsens arbete. En ny reviderad och uppdaterad utgåva av EVA-REV utkommer i början av 2015. • Utåtriktad verksamhet Riksförbundet Enskilda Vägar är en partipolitiskt obunden organisation för Sveriges enskilda väghållare. En av REVs viktigaste uppgifter är att tillvarata de enskilda väghållarnas intressen och representera de enskilda väghållarna gentemot politiker, myndigheter och organisationer. REV bevakar arbetet i riksdag och regering och har fortlöpande kontakter med Trafikverket, Lantmäteriet, Sveriges kommuner och landsting, departementen och Trafikutskottet. REV är remissinstans i frågor som rör enskild väghållning och deltar även i samhällsdebatten i dessa frågor genom pressreleaser, insändare, artiklar eller på annat sätt. Jag heter Per Nilsson och är förbundets nya expert inom lantmäterifrågor. Efter många år inom det statliga lantmäteriet, men också erfarenhet som konsult, står jag nu till tjänst på heltid för REV:s medlemmar. REV NYTT Kurser och utbildningar.. Riksförbundet Enskilda Vägar, REV, anordnar årligen utbildningar för styrelseledamöter i vägoch samfällighetsföreningar. Kurserna vänder sig både till nybörjare och till dem som har längre erfarenhet av styrelsearbete. REVs utbildningar hålls på olika orter runt om i landet och lockar mellan 1000 och 1500 personer varje år. Samtliga kurser genomförs varje år på flera olika orter i Sverige för att så många som möjligt ska kunna delta. De hålls på kvällstid, vanligtvis 18.00-22.00 och är öppna för alla föreningar (medlemskap i REV fordras inte). Enklare förtäring och fullständig kursdokumentation ingår i kursavgiften. Mer info och hela kursutbudet hittar du på REVs hemsida [email protected]. Därför går vi REVs grund– Stig Nyman, ordförande i Vätösunds vägförening (85 medlemsfastigheter), Norrtälje kommun: – Jag har suttit som ordförande i vår förening i tio år och gick den här kursen för tre år sedan. Nu tyckte jag det var dags att fördjupa mina kunskaper och uppdatera mig om vad som hänt sedan sist. Därför anmälde jag mig till en ny kurs. Bland annat vill jag få reda på vilka tvångsmedel man har till sitt förfogande när medlemmar vägrar att ta ner vegetation som gör en vägkorsning trafikfarlig. Jag tycker att det är väldigt bra att REV ordnar de här kurserna för oss som sitter i styrelsen. 6 Solveig Björkman, sekreterare i Väsbystrands samfällighetsförening (202 medlemsfastigheter), Österåkers kommun: – Jag har varit sekreterare i vår förening sedan 2005, men inte gått någon kurs tidigare. Nu när kursen hölls i Norrtälje passade det bra, eftersom resvägen blev kort. För min del känns det viktigt att få bättre kläm på vad lagar och förordningar säger så man bättre kan besvara frågor från medlemmar när de hör av sig. Dessutom vill jag veta hur det nya systemet för statligt driftbidrag till enskild väghållning fungerar. Det har nu införts av Trafikverket och jag kan konstatera att vi förlorat ganska mycket pengar på den förändringen. Staffan Bernström, suppleant i OttsjöHögåsens vägsamfällighetsförening (250 medlemsfastigheter), Åre kommun: – Jag engagerade mig i styrelsen i samband med att det skedde en sammanslagning av två föreningar och vi genomförde en helt ny lantmäteriförrättning för att fastställa andelstal och annat. Jag anmälde mig till kursen för att lära mig mer om enskild väghållning och efteråt kan jag konstatera att den var nyttig. Bulletinen REV NYTT för styrelseledamöter .... GRUNDKURS FORTSÄTTNINGSKURS Grundkursen arrangeras tillsammans med Lantmäteriet och Trafikverket. Den vänder sig i första hand till nya styrelsemedlemmar. Kursens syftar till att ge deltagarna kännedom om enskilda vägar, administrativ förvaltning och pratisk skötsel av enskild väg, statsbidrag till drift och investeringar samt lagar och begrepp. Fortsättningskursen riktar sig i första hand till de som gått grundkursen, men är öppen även för dem som inte gjort det. Fortsättningskursen bjuder på fördjupning i olika ämnen som rör enskild väghållning, bland annat förvaltningsfrågor, aktuella rättsfall samt praktiska råd och anvisningar för barmark- och vinterunderhåll av vägar. –kurs i enskild väghållning Michael Hagström, ordförande och Margareta Eriksson, sekreterare och kassör i Ösby Ekeby vägsamfällighetsförening (ca 30 medlemsfastigheter), Norrtälje kommun. – Jag är helt ny på ordförandeposten i vår förening, så jag känner ett starkt behov av att sätta mig in i allt som rör enskild väghållning, säger Michael. Margareta har suttit i styrelsen sedan 1990-talet och står för erfarenheten: – Jag har gått en sådan här kurs tidigare, men det skadar verkligen inte att fräscha upp både minne och kunskap. I vår förening är vi också inne på att skriva om våra stadgar och därför vill jag lära mig vad man ska tänka på när vi gör det. Bulletinen Jens Ström, ordförande, Jani Oja, vägfogde och Johan Blomqvist, sekreterare i Svanberga vägförening (ca 100 medlemsfastigheter), Norrtälje kommun. – Vi har engagerat oss i vägföreningen därför att intresset hos övriga fastighetsägare är dåligt. Nu går vi den här kursen för att fördjupa oss i lagar och regelverk. Vad har en styrelse för ansvar om det inträffar en trafikolycka? Vilka skyldigheter har vi gentemot medlemmarna i föreningen? Vi har massor av frågor som vi hoppas få svar på under den här kursen. Dan Theorin, nybliven ordförande i Sättra By samfällighetsförening (107 medlemsfastigheter), Norrtälje kommun: – Vi står inför en stor omförrättning i vår förening och därför ville jag gå den här kursen för att få reda på vad som gäller. Vi behöver också genomföra stora reparationer av vägen så det finns många frågor man vill ha svar på. Att sitta i en samfällighetsstyrelse är verkligen inte enkelt. Själv är jag jurist och van vid att läsa lagar och förordningar, men jag kan förstå att andra känner tveksamhet inför att engagera sig i styrelsearbete, som ställer så höga krav. 7 Ridning JURIDIK Intresset för hästar ökar stadigt. Idag finns cirka 370 000 hästar i landet och många är de privatpersoner och företag som organiserar ridning och då använder annans mark för sitt intresse eller sin verksamhet. Här uppstår förstås en risk för konflikter, markskador och annat. Det rapporteras att väghållare inte sällan möts av uttrycket från hästfolk att ”Vi utnyttjar bara allemansrätten!”. Å andra sidan finns det väghållare som, av olika skäl, kanske är väl snabba i att vilja förbjuda ridning och ridverksamhet. Vad är det då som gäller? RIDNING I TOPP SOM PROBLEM NÄR LÄNSSTYRELSERNA RANGORDNAR ALLEMANSRÄTTSLIGA AKTIVITETER. I rapporten ”Allemansrätten och dess framtid” (2011) som finansierats av Naturvårdsverket har ridningen återigen lyfts fram av landets länsstyrelser som det största verkliga problemet bland allemansrättsliga aktiviteter 1. Denna slutsats har enligt uppgift länsstyrelserna dragit även i tidigare Naturvårdsverksenkäter 1980 och 1992. Problem kvarstår alltså trots att Svenska Ridsportförbundet och andra ägnat möda åt att informera hästägare och verksamhetsutövare om allemansrätten. 1Ingemar Ahlström, tidskriften Fritid och Park i Sverige 1/2012 2 Regeringsformen 2 kap 18 § ALLEMANSRÄTTENS GRÄNSER Allemansrätten är bland annat tänkt att ta tillvara människors behov av rörelsefrihet. En gång i tiden behövdes rättigheten för människors överlevnad men idag är det kanske mest fråga om möjligheten till rekreation och friluftsliv. Både allemansrätten och äganderätten är grundbultar i svenskt samhällsliv och båda är grundlagsskyddade 2. Enligt grundlagen ska alla ”ha tillgång till naturen enligt allemansrätten.” Men inget sägs närmare i lagen om vad detta innebär. Av de få rättsfall som finns och den juridiska litteraturen följer att allemansrätt är en begränsad rätt för var och en att använda an- nans fastighet. Klart är dock att nyttjandet JURIDIK på enskilda vägar vad gäller? RIDNING PÅ ENSKILD VÄG Allt tyder på att man får nyttja allemansrätt genom ridning både i naturen och på väg. För Bulletinens läsare är förstås enskilda vägar av störst intresse. Väghållaren kan som utgångspunkt inte utan vidare, som för trafik med motorfordon, förbjuda ridning på enskild väg. Det gäller oavsett om det utgår statsbidrag för vägen eller inte. 3 4 5 6 7 SKYLTAR Utan tillstånd från kommunen är det inte tillåtet för väghållaren att sätta upp skyltar som kan uppfattas som att de begränsar allemansrätten 4. Väghållaren kan alltså bara stänga av vägen för trafik med motordrivna fordon 5. Däremot finns det möjlighet att genom lokala trafikföreskrifter förbjuda annan trafik än med motordrivna fordon, till exempel ridning6. Länsstyrelsen beslutar om sådana föreskrifter för vägar utanför tättbebyggt område och kommunen för vägar inom tättbebyggt område7. SKADOR När ridningen sker ofta och på samma ställe kan skador uppstå med tiden. Ridning på en torr hård vägbeläggning förorsakar oftast inga skador men då vägen är mjuk, till exempel i samband med tjällossning finns definitivt en risk för skador. Likaså om ridningen sker i en grusad vägkant som trycks ned. Då kan en nivåskillnad uppstå som kan göra att andra fordon som tangerar kanten i sin tur knäcker vägbeläggningen. Man kan också tänka sig att en sådan nivåskillnad medför att det uppstår ett trafiksäkerhets- 7 kap 1 § miljöbalken 5 § lag om särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning 10 kap 10 § trafikförordningen 10 kap 1 § trafikförordningen 10 kap 3 § trafikförordningen t av allemansrätten inte får innebära att fastighetsägaren eller annan rättighetshavare ur ett objektivt perspektiv tillfogas nämnvärd skada eller olägenhet. Med objektivt perspektiv menas att man inte som olägenhet kan åberopa att man i största allmänhet ogillar hästar, en sådan uppfattning är så kallat personlig eller subjektiv. ”Var och en som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen ska visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med den”; detta enligt miljöbalkens regler 3. Med allemansrätten följer alltså både rättigheter och skyldigheter. Var gränserna går är inte alltid så lätt att reda ut men en ömsesidig respekt för både äganderätten och allemansrätten är en absolut förutsättning. JURIDIK problem för andra trafikanter. Skador behöver som sagt inte accepteras och väghållaren har här möjlighet att med gott samvete begära att ridningen upphör, men även kräva skadestånd enligt skadeståndslagen för de merkostnader som uppstår. En förutsättning för skadestånd är det går att bevisa en vårdslöshet från den eller de som rider. Man skulle här kunna tänka sig scenariot att de enskilda ryttarna inte kan påvisas har varit vårdslösa var och en för sig, men att vid en sammanvägd bedömning agerandet är vårdslöst, till exempel då det finns en organiserad ridverksamhet. I det fallet får väghållaren rikta sina anspråk mot ridskolan eller vem det nu är som är verksamhetsutövare. Som vanligt när det gäller skadestånd kan det ibland vara svårt att leda i bevis att en ryttare eller en hästverksamhet förorsakat skadan. I sådana fall är det viktigt att väghållaren samlar på sig foton, gör anteckningar eller tar in vittnen som kan hjälpa till att bevisa att skada uppstått, att det finns ett orsakssamband mellan ridningen och skadan och vem som förorsakat den. KOMMERSIELL ELLER ORGANISERAD VERKSAMHET Just nu (2013) utreds allemansrätten av Naturvårdsverket och en av frågorna som övervägs är möjligheterna att nyttja allemansrätten i kommersiellt syfte. Frågan har accelererat i samband med den medialt uppmärksammade kommersiella bärplockningen. Även om många förvånas över det, är det faktiskt inte otillåtet att nyttja allemansrätten i kommersiellt syfte. Huvudregeln är här densamma som när allemansrätten nyttjas i privat ickekommersiell regi, det vill säga att verksamheten inte får förorsaka nämnvärd olägenhet eller skada. Detta har för övrigt slagits fast av Högsta Domstolen i det egentligen enda ärendet som behandlar allemansrätten 8. I det fallet förbjöds vid vite en arrangör av en forsränningsverksamhet att fortsätta eftersom forsränningen förorsakade skador och olägenheter för markägaren. 8 10 TRAVHÄSTAR Även travhästekipage (häst + sulky) lär falla inom de allemansrättsliga reglerna som här beskrivits. Sedan ligger det oftast i sakens natur att de som kör med travhästar av säkerhetsskäl inte gärna vill färdas på icke avlysta vägar bland övrig trafik, även om det förstås förekommer. Det är dock samma utgångspunkter och gränsdragning mot allemansrätten som gäller vid övrig ridning, det vill säga att verksamheten inte får förorsaka skada eller nämnvärd olägenhet. Här skulle man mycket väl kunna tänka sig att det skulle kunna vara en nämnvärd olägenhet vid en omfattande travverksamhet om den kan anses påverka till exempel trafiksäkerheten. VARNINGSSKYLTAR Är väghållaren skyldig att skylta med varningsskyltar om man vet att det förekommer ridverksamhet på eller över vägen. Nej knappast, då väghållarens ansvar för trafiksäkerheten på vägen begränsas till just vägens beskaffenhet, t ex snäva kurvor, trånga passager eller dylikt men inte kringverksamhet vid vägen. En annan femma är att man som väghållare kan varna för att ridverksamhet förekommer. Särskilt angeläget är detta om man har träffat en överenskommelse med till exempel en ridanläggning om rätt att använda vägen, eller det finns en etablerad ridväg där den enskilda vägen används för passage. HÄSTSKIT En del ser hästskiten på vägen som en lisa för blomsterlandet och skyndar snabbt dit med skyffeln. Andra stör sig istället på att skiten ofta blir kvar på vägarna efter hästars framfart och letar efter medel att komma åt detta, mer än att hytta med näven. Många kommuner reglerar en skyldighet att städa upp efter hund i den lokala ordningsstadgan. Men det gäller bara inom tätbebyggda områden och motsvarande regler ställs inte upp för häst, efter vad som är känt. NJA 1996 s 495 Bulletinen Det får i nuläget och då praxis saknas närmast ses som ett teoretiskt resonemang men man skulle kunna tänka sig att det strider mot miljöbalkens regler om nedskräpning att lämna efter sig hästskit på vägar. Detta under förutsättning att hästskiten är att betrakta som avfall i miljöbalkens mening. I ringa fall kan man inte dömas för nedskräpning, vilket lär innebära att när en enstaka häst gör ifrån sig på en väg och där naturen tämligen snabbat städar undan ”olägenheten” så kan man inte fällas till ansvar. Men är det ständigt återkommande och i mängd kan saken vara att bedöma på ett annat sätt. En tillsynsmyndighet – vilket lär vara kommun – kan förelägga den som skräpar ned att städa upp efter sig och även förena det kravet med hot om vite. Man skulle kanske även kunna tänka sig att hästskiten, under olyckliga omständigheter, skulle kunna utgöra en fara eller olägenhet för vägtrafiken. Vid sådana förhållanden är ryttaren skyldig att omedelbart avlägsna hästskiten 9. Vi får leva i ovisshet angående hästkitsproblematiken tills någon velat och lyckats driva ett fall rättsligt. DIALOG OCH ÖVERENSKOMMELSER Regler i all ära men mest effektivt är oftast öppen dialog. Naturligt bör vara att stallet eller hästägaren tar kontakt med väghållaren och informerar om sin verksamhet och sitt tänkta nyttjade av vägarna. I det allra flesta fall går det säkert att komma överens mellan väghållare och ”hästfolk” om ridningen på den enskilda vägen. Text: Håkan Weberyd Optimus Advokatbyrå AB 9 2 kap 10 § trafikförordningen Bulletinen Xtra utgåva • 2015 11 JURIDIK Att tänka på inför föreningsstämman Det högsta beslutande organet i en samfällighetsförening är föreningsstämman. Ordinarie föreningsstämma skall hållas en gång om året. När på året stämman skall hållas föreskrivs i föreningens stadgar. Föreningen kan även vid behov ha extrastämma. I föreningens stadgar framgår det hur lång tid innan stämman som styrelsen måste skicka ut kallelsen och på vilket sätt kal- ordföranden. Om de inte skickas med måste det framgå av kallelsen var medlemmarna kan ta del av dessa. MOTIONER I stadgarna finns angivet vilket datum medlemmarna senast skall skicka in motioner till styrelsen. Motionerna skall beredas av styrelsen som också kan ta ställning till om de tillstyrker eller avstyrker denna. Om en motion inkommer efter att senaste dagen är passerad måste styrelsen bestämma om den skall behandlas eller inte. Detta bestäms vanligen utifrån hur sent motionen inkommer och om styrelsen hinner bereda motionen eller inte. lelse skall ske. Om inte styrelsen kallar till ordinarie stämma kan länsstyrelsen kalla till stämma efter anmälan av en medlem. KALLELSE OCH DAGORDNING REVISIONSBERÄTTELSE Det är viktigt att styrelsen har kontakt med revisorn snarast möjligt efter räkenskapsårets utgång så att denne hinner granska verksamheten och upprätta sin revisionsberättelse i god tid inför kallelsen. I kallelsen till stämman skall anges de ärenden som skall behandlas. Det görs enklast genom att styrelsen upprättar ett förslag till dagordning, som skickas med kallelsen. Av NÄRVARO PÅ STÄMMAN; AVPRICKNING OCH RÖSTLÄNGD föreningens stadgar framgår vilka ärenden som måste vara upptagna i dagordningen. I faktarutan härintill visas vad som Vi skall inte närmare gå in på genomförandet av stämman enligt § 16 i Lantmäteriets normalstadgar för samfällighetsmen inför stämman kan följande vara bra att veta. föreningar måste tas upp på ordinarie stämma. Notera även Ett bra tips är att styrelsen är noggrann med att medatt vissa punkter måste vara upptagna på dagordningen till lemmarna som kommer till stämman prickas av redan vid en extrastämma. inpasseringen till stämmolokalen. En kopia av debiteringsInför ordinarie stämma måste styrelsen se till att följande längden kan ofta tjäna som ett utmärkt underlag för denna handlingar finns framtagna och tillgängliga avprickningslista, som därefter också kan från tidpunkten för kallelsen: utgöra röstlängd. Vid avprickningen bör Förutom • Motioner som inkommit också eventuella fullmakter och andra be• Styrelsens förvaltningsberättelse hörighetshandlingar visas upp och samlas att rösta för in. Förutom att rösta för sin egen fastighet, • Revisionsberättelsen • Styrelsens förslag till utgifts- och infår ett ombud med fullmakt bara företräda sin egen fastighet, får komststat (om uttaxering skall göras) en annan medlem. • Debiteringslängd (om uttaxering skall att underlätta eventuell rösträkning ett ombud med full- kanFörröstkort göras) delas ut; t.ex. ett vanligt papDessa handlingar skall antingen skickas per i A4 -format i avvikande färg. Om en makt bara företräda med i kallelsen till stämman eller finnas fastighet ägs av flera, så utövar dessa sin tillgängliga på annat sätt, t.ex. hemma hos rösträtt tillsammans och är alltså tillsamen annan medlem. 12 Bulletinen JURIDIK mans en medlem i föreningen. Om inte alla fastighetens delägare är personligen närvarande måste fullmakt formellt visas upp för att rösten skall räknas. Notera att den som inte har betalat sin avgift till föreningen inte får utöva sin rösträtt. När man genomför omröstningar, oavsett om man använder huvudtalsmetoden eller andelstalsmetoden, är det viktigt att det finns en röstlängd så att resultatet av omröstningen kan dokumenteras. Det är styrelsens ansvar att se till att en röstlängd finns på stämman. VALFRÅGOR styrelsen i förväg har vidtalat lämpliga personer som är villiga att ställa upp. Ofta brukar styrelsens sekreterare även väljas som sekreterare för stämman. På stämman kommer det troligen även att ske omval/nyval av någon eller några av de som är förtroendevalda. Det är därför bra om styrelsen i god tid före stämman håller kontakt med valberedningen, om sådan finns, för att se till att det finns kandidater som är villiga att ställa upp för olika val. Normalt sett är det inte nödvändigt att före stämman vidtala några som skall justera protokollet. Dessa personer kan utses direkt på stämman. Några av de första punkterna på dagordningen för stämman är att välja ordförande och sekreterare. Det är därför bra om Text: Bengt Nydahl och Karin Hammarlund, Lindhés Advokatbyrå AB § 16 Lantmäteriets normalstadgar: Vid ordinarie stämma skall följande ärenden behandlas 8 styrelsens förslag till utgifts- och inkomststat samt debiteringslängd 1 val av ordförande för stämman 9 val av styrelse, styrelseordförande och suppleanter 2 val av sekreterare för stämman 10 val av revisorer och suppleanter 3 val av två justeringsmän 11 fråga om val av valberedning 4 styrelsens och revisorernas berättelser 12 övriga frågor 5 ansvarsfrihet för styrelsen 13 meddelande av plats där stämmoprotokollet hålles tillgängligt. 6 framställningar från styrelsen eller motioner från medlemmarna 7 ersättning till styrelsen och revisorerna Vid extra stämma skall behandlas ärenden under punkt 1, 2, 3, 6, 13. VÄGHÅLLNING När det är tid för.. RÖJNING INOM VÄGOMRÅDET En inte alldeles ovanlig fråga till Revs kansli är just frågan om röjning av träd, buskar och sly längs den enskilda vägen. VARFÖR MÅSTE VI RÖJA? Det finns flera skäl att röja inom vägområdet, framför allt av trafiksäkerhetsskäl. Att skapa så bra siktförhållanden som möjligt är naturligtvis av största vikt längs en enskild väg som många gånger är både smal och kurvig. Om vägmarken inte ägs utan disponeras med någon form av nyttjanderätt är just röjning ett alldeles utomordentligt bra sätt att markera och hävda denna rätt. Viktigt att röjning sker inte bara i sida utan även höjdröjning utförs. Minst 4.6 meter måste ni hålla fritt över körbanan. Trafikverket hänvisar till denna skiss för statsbidragsvägar. KOLLA I ERT ANLÄGGNINGSBESLUT Att röja inom vägområdet som normalt inbegriper körbana, vägren, dike och slänter är i de flesta fall ett minimum. I de 14 fall det finns en rättsligt bildad organisation har lantmätaren ofta skrivit i anläggningsbeslutet en rättighet att röja även utanför det direkta vägområdet. Det kan utformas exempelvis på detta sätt: För anläggningssamfälligheten upplåtes rätt att hugga ned eller kvista träd, buskar eller annan växtlighet inom ett avstånd av två meter från vägområdets kant, dock inte inom tomtmark. Vägområde utgörs av den mark eller utrymme som tagits i anspråk för väganordning. Som väganordning räknas anordning som stadigvarande behövs för vägens bestånd, drift eller brukande. Förutom själva vägbanan kan som väganordning räknas, dike, slänt, bro, trumma, rastplats, parkeringsplats, busshållplats, vägmärke samt vägbelysning. VAD SÄGER PLAN OCH BYGGLAGEN? Siktskymmande växtlighet vid sidan av vägen skall enligt Plan- och bygglagen tas bort av fastighetsägaren. Tomter skall, oavsett om de har tagits i anspråk för bebyggelse eller inte, Bulletinen VÄGHÅLLNING ..slåtter och röjning Gott exempel på väl utförd röjning. hållas i vårdat skick. De skall skötas så att betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer och så att risken för olycksfall begränsas. Rättsfall visar att häck skall hållas lägre än 0.8 meter till 10 meter från vägkant. RÖJARFEST Rev har tidigare propagerat för att hålla röjarfest längs vägen. Man kallar kort och gott till en gemensam städ och röjdag. De som har kunskap om berörd utrustning tar hand om just motorsåg respektive motorröjsåg eller vanlig handsåg. Vanligtvis avslutas övningen med gemytlig samvaro över en kopp fika eller varför inte varmkorv och läsk! Frågan uppkommer ibland om man som förening kan ta ut en straffavgift för de som inte har tid eller möjlighet att delta på festen. Nej, denna möjlighet finns heller inte inom rådande lagstiftning. RÖJ VID RÄTT TIDPUNKT Försök att utföra röjningen när slyet är färskt, alltså så tidigt som möjligt på sommaren. Normalt används slag hack eller Bulletinen vanligt slåtteraggregat. Höjdröjning kräver normalt till gång till specialverktyg eller skylift. GLÖM STRAFFAVGIFT Det förekommer att en del väghållare ställer krav på medlemmar att själva utföra röjning utanför tomtgräns och ut mot vägkant. Det förekommer också att det tas ut straffavgift för den som inte frivilligt utför denna åtgärd. Båda dessa varianter är inte tillrådiga då det inte finns stöd i lagstiftningen för detta. TRÄD SOM FALLER ÖVER VÄGEN I samband med stormbyar är det inte ovanligt att träd faller över den enskilda vägen. Om inte markägaren själv skyndsamt tar hand om träden måste väghållaren se till att vägen hålls öppen och träd tas bort. Tyvärr når man knappast framgång att kräva fastighetsägaren på kostnaden för hanteringen. Text: Leif Kronkvist 15 LANTMÄTERI Grönområden, vem bestämmer över dessa? REV har fått flera frågor om vad som gäller när grönområde eller naturmark är upplåtet för en gemensamhetsanläggning som en samfällighetsförening förvaltar. Ofta anges det bara att ”skötseln” av området ingår i gemensamhetsanläggningen. Ibland kan området omfatta flera hektar skogsmark och i andra fall bara några tusen kvadratmeter. Områdets omfattning är ofta fastlagd i en detaljplan (tidigare byggnadsplan) och är där utlagd som grönområde eller naturmark. I samband med avstyckningar av tomterna inom planområdet bildades en gemensamhetsanläggning (tidigare vägförening) för sådant som skulle vara gemensamt, såsom vägar, badplatser, bollplaner och övriga grönområden. Ofta låg dessa anläggningar på stamfastigheten som ägdes av exploatören för området. Tanken var att denna stamfastighet skulle överlåtas till den blivande samfällighetsföreningen för området, men detta skedde inte alltid. Stamfastigheten kan nu ägas av någon som förvärvat den, och som tycker att eftersom han äger området kan han bedriva skogsbruk där. VAD GÄLLER? En upplåtelse av ett område i ett anläggningsbeslut innebär att en ”begränsad sakrätt” bildats. Det kan närmast jämföras med ett lantmäteriservitut som gäller för all framtid eller till dess det upphävs i en ny lantmäteriförrättning. ”Begränsad sakrätt” innebär att det inte är hela ”ägandet” som upplåtits, utan bara det som är beskrivet i anläggningsbeslutet. Fast egendom enligt jordabalkens regler hör fortfarande till fastigheten och ägs av fastighetsägaren. Ibland kan dock fast egendom göras till lös egendom i förrättningen, vilket i så fall ska framgå av anläggningsbeslutet. Träd är alltid att betrakta som fast egendom och ägs således av fastighetsägaren. Om skötseln av naturmark är upplåten till gemensamhetsanläggningen är det den förening som förvaltar gemensamhetsanläggningen som avgör hur marken ska skötas och vilka träd som ska tas ner. Upplåtelsen görs till förmån för gemensamhetsanläggningen. Detta innebär att enskilda fastighetsägare inte kan ta saken i egna händer och avverka ett antal träd på ”allmänningen” som skymmer hans fastighet. Ett sådant fall har inträffade nyligen och det är under prövning i domstol nu. EXEMPEL 1 I en gemensamhetsanläggning ingår bland annat ett bad. Föreningen vill röja träd och bland annat ta ner en stor björk 16 som skuggar badplatsen. Inom föreningen råder delade meningar om detta men efter diskussioner tas det upp på stämman som i demokratisk ordning beslutar att björken ska tas ner. Styrelsen vänder sig till markägaren som i detta fall är en kommun och frågar om det är OK. Svaret dröjer eftersom kommunen inleder en intern utredning om trädets naturvärde mm. Efter flera månader vänder sig föreningen till REV och ber om hjälp. REV ger rådet att meddela fastighetsägaren att trädet inom kort kommer att tas ner av föreningen och att föreningen önskar besked om hur fastighetsägaren vill göra med virket. EXEMPEL 2 I en gemensamhetsanläggning ingår bland annat 10 hektar skog som är upplåten i anläggningsbeslutet att ”skötas” av gemensamhetsanläggningen. I detaljplanen anges ”natur” för hela området. Föreningen tar kontakt med markägaren för att komma överens om att göra en rejäl gallring av skogen så att den blir attraktiv att vistas i för medlemmarna. Markägaren hävdar att i stort sett hela området bör slutavverkas för att få rationell hantering av skogsbruket. Om han ska gå med på den gallring som föreslås av föreningen ska virket apteras fackmässigt och läggas upp vid bilväg på föreningens bekostnad. Markägaren vill således i första hand helt själv styra avverkningen och i andra hand låta hela gallringen och Bulletinen LANTMÄTERI uttransporten ske på föreningens bekostnad. Föreningen vänder sig till REV och ber om hjälp. REV ger rådet att det är föreningen som avgör hur området ska skötas. Om det är enstaka träd som behöver tas ner gäller svaret i exempel 1. Om det däremot är en större gallring eller avverkning som behöver göras bör arbetet upphandlas med tydliga instruktioner hur hyggesrester mm ska behandlas. Upphandlingen bör göras i samråd med markägaren och det är markägaren som ska erhålla nettot av avverkningen. HUR BÖR GRÖNOMRÅDENA SKÖTAS? Våra grönområden är viktiga för oss alla och känslorna svallar när något händer med just det grönområde jag bor intill. Alla minns väl almarna i Kungsträdgården. En långsiktig skötselplan för föreningens grönområden kan vara lika viktig att göra som den långsiktiga underhållsplanen som görs för vägarna. Givetvis ska stämman besluta om den. Skötselplanen ger också en bra grund till årsbudgeten där kommande årets åtgärder anges. På detta sätt behöver inte avverkningar eller nertagning av träd komma som någon överraskning för medlemmarna. Text: Nils Blohm Bulletinen 17 FÖRSÄKRING Tips för att undvika skadeståndsansvar vid väghållningen Från den skadereglering som skett under åren med medlemsförsäkringen finns erfarenheter som förtjänar att få allmän spridning. Här nedan redovisas två fall från väghållningen både under barmarksäsongen och på vintern. Växtlighet vid sidan av och in på vägområdet Väghållaren utförde siktröjning längs vägen och diverse träd och grenar togs ned, eftersom de utgjorde en trafikfara. Grenar hängde utöver vägbanan och några träd stod för nära vägkanten och skymde sikten vid en vägkorsning. När arbetet var utfört kom en fastighetsägare och ställde skadeståndskrav mot föreningen och ville ha ersättning för nedsågade träd, som han menade hade stått på hans mark. Det visade sig efter en utredning att träden stod utanför den skadeståndskrävandes mark och att han på den grunden inte kunde ställa krav mot föreningen. Redan här kunde alltså kravet avvisas. Men, även i de fall en väghållare tar ned träd med stöd av den sikt- och slyröjnings rätt, som kan vara upplåten enligt anläggningsbeslutet (se fakturruta här intill), så saknas naturligtvis rätt till skadestånd för markägaren. Det man skall tänka på som styrelse, när det kommer ett skadeståndskrav, är att inte ta på sig ansvaret för det inträffade. Det är viktigt att försäkringsbolaget får göra en egen bedömning av händelsen, så anmäl alltid kravet via REV:s kansli, så kommer någon av handläggarna på försäkringsbolaget att därefter ta ställning. Just när det gäller skadade träd kan dessa skadeståndsanspråk vara väldigt höga – ibland 18 t.o.m. över hundratusen kronor – just för att det är så dyrt att återplantera vuxna träd. Men, har träden inte ett estetiskt värde ersätts vanligtvis inte så höga skadestånd av domstolarna. Genom att regelbundet informera medlemmarna om underhållsarbeten behöver inte nedtagning av träd komma som en överraskning för dessa. Information kan till exempel ges på en gemensam anslagstavla eller liknade. Inför en planerad röjning så bör föreningen gå ut med tydlig information och be respektive fastighetsägare själva ta ansvar för att röja träd, buskar och sly vid sidan av vägområdet; ge gärna också exempel på hur röjningen kan gå till och hur mycket som bör tas bort. Vinterväghållning och halkskador Det är inte ovanligt med halkskador; ett exempel från förra vintern är ett skadeståndskrav som ställts mot en väghållare efter att en person halkat på vägen och gjort sig illa. Vid skadetillfället var det minusgrader och det hade varit uppehåll två dagar innan olyckan. Hos av den av föreningen anlitade entreprenören fanns det dagboksnoteringar som visade att de hade plogat och sandat vägen två dagar tidigare då det kom snö och man kunde fastställa att det fanns fasta rutiner för halkbekämpning. Med fasta rutiner menades även att man regelbundet kontrollerade vägen om det fanns behov av sandning eller plogning. Försäkringsbolaget kom i sin bedömning fram till att vägföreningen hade vidtagit de åtgärder som rimligen kunde anses åligga den. Kravet avvisades därför. Det man kan tänka på är att kraven för väghållaren kan variera beroende på hur mycket trafik som förekommer på vägen. Är trafiken inte intensiv kan man inte kräva hög och kostsam beredskap av väghållaren, vilket t.ex. normalt är fallet vid sommarstugeområden, med låg trafikintensitet på vintern. Väljer väghållaren att anlita en entreprenör som Bulletinen FÖRSÄKRING SIKT- OCH SLYRÖJNING • Föreningen har alltid rätt att ta bort all växtlighet som sträcker sig in på vägområdet, eller växer inom vägområdet, t.ex. i diken. • Föreligger en sikt- och slyröjningsrätt enligt anläggningsbeslutet (ofta uttryckt så här: ”Rätt upplåts att hugga bort, eller kvista växande träd, buskar eller annan växtlighet inom ett avstånd av två meter från vägområdets ytterkant”)så får föreningen ta bort störande växtlighet även utanför vägområdet, inom det avstånd från detta som är upplåtet. • Obs! - Ofta finns en begränsning i sikt- och slyröjningsrätten för prydnadsträd, eller träd och växtlighet på tomtmark. • Bered först markägaren tillfälle att själv ta bort växtlighet, innan föreningen vidtar sikt- och slyröjningsarbete. utför halkbekämpningen är det viktigt att man tänker på att skriva avtal med entreprenören så det tydligt finns reglerat vad som är överenskommet. Det kan till exempel vara av stor vikt om entreprenören inte utför de arbeten som är avtalade och föreningen av den anledningen skulle bli skadeståndsansvarig. Det är då väghållaren som är ansvarig mot den som skadar sig - oavsett vem som tagit på sig arbetsuppgiften. Föreningen får därefter kräva den som skulle ha svarat för arbetet på ersättning för det skadestånd som betalats. Detta försvåras om det inte finns något skriftligt avtal. Det är även viktigt att väghålaren kräver av entreprenören som upphandlats att denne för journal över halkbekämpningen och noterar vilket arbete som utförts och när det har utförts, på så sätt kan man lätt gå tillbaka och se vilka åtgärder som utförts om det vid ett senare framkommer att en person har skadat sig på vägen. Det är inte alltid ett skadeståndskrav ställs i samband med skadetillfället utan ibland dröjer det innan den skadade personen hör av sig. Bulletinen VINTERVÄGHÅLLNING •Fastställ en standard för vinterväghållningen på föreningsstämma. - När och hur ofta skall plogning ske? - När och hur skall halkbekämpning ske? • Bestäm om åtgärder skall vidtas av entreprenören efter avrop från vägfogde, eller annan ansvarig i föreningen, eller om det skall åligga entreprenören att t.ex. inleda plogning när det kommit t.ex. 10 centimeter nysnö. • För journal över utförda snörröjnings- och halkbekämpningsåtgärder, lämpligen kan detta ske genom att entreprenören åläggs föra dagbok över utförda åtgärder. VID SKADESTÅNDSANSPRÅK: • Ta inte på er något ansvar vid framställt skadeståndsanspråk, säg endast att det kommer att anmälas till försäkringsbolaget. • A nmäl skadan till REV:s kansli, som vidarebefordrar skadeanmälan till försäkringsbolagets handläggare. 19 REVs nya handbok för enskilda väghållare, ute nu! E VA REV Väghållarens oumbärliga hjälpreda, förnyad, omarbetad och uppfräschad, både vad gäller innehåll och utseende. Det mesta man behöver veta som väghållare, 2 015 presenteras här på ett proffessionellt men lättillgängligt sätt. Arbetar du med enskild väghållning? Är du engagerad i en förening för enskild väghållning? Det är ett arbete som ofta är mycket ansvarsfullt, kan innebära hantering av stora summor pengar, upphandlingar, lagar som ska tydas, mötesregler som ska följas och mycket annat. Då är Riksförbundet Enskilda Vägars handbok Enskild Väghållning Anvisningar (EVA-REV) oumbärlig, av många kallad ”enskilda väghållares bibel”. Boken tar upp lagregler och bestämmelser, förvaltning, ekonomi, teknisk väghållning, trafikfrågor, miljö och mycket annat. Det finns även en rad mallar som gör livet som väghållare enklare. I nyutgåvan 2015 är ekonomiavsnittet kompletterat, frågan om farthinder utförligare behandlat, liksom avtal och ersättningar vid läggande och bibehållande av ledning i väg m.m. Boken kommer att vara till stor hjälp i ert arbete. EVA-REV kostar för medlemmar 550 kr och för övriga 850 kr, moms och porto tillkommer. Välkommen med beställningen till REVs kansli via e-post [email protected] eller tel 08-20 27 50. NYA handboken för enskilda väghållare! REV NYTT Kurs för styrelseledamöter i vägorganisationer Här presenteras vårens kurser 2015. Anmäl er på vår hemsida www.revriks.se/kurser. Orter och datum är preliminära och därför ej bokningsbara. Håll utkik på REV:s hemsida under fliken ”kurser” där de bokningsbara kurserna läggs upp. Välkomna! KURS I ”UTBILDNING FÖR STYRELSELEDAMÖTER I KURS II ”FÖRDJUPNINGSKURS FÖR VÄGORGANISATIONER” STYRELSELEDAMÖTER I VÄGORGANISATIONER” Utbildning tillsammans med Lantmäteriet och Trafikverket. Kursens mål är att deltagarna efter denna genomgång skall ha god kännedom om formella grunder avseende förvaltningsfrågor, väg- och trafiktekniska frågor, statsbidragsfrågor, lagar och förordningar. Enklare förtäring och kursdokumentation ingår. Kursen är på kvällstid mellan kl 18:00 – ca 22:00. Kursen innhåller bl a en fyllig del av förvaltningsfrågor, aktuella rättsfall berörande enskild väg samt mycket matnyttiga råd och anvisningar gällande barmark- samt vinterunderhåll. Med kursmaterialet följer flera exempel och mallar som kommer väl till användning för den enskilda väghållarens vägskötsel och föreningsadministration. Enklare förtäring och kursdokumentation ingår. Kursen är på kvällstid mellan kl 18:00 – ca 22:00. Kursavgift 720:-/deltagare inkl moms. Kursavgiften är 720:-/deltagare inkl moms. KURSORT Kurslokal Datum KURSORT Kurslokal Datum Tierp Söderfors Herrgård 08-apr Stockholm Klara Konferens 05-maj Stockholm Klara Konferens 09-apr Strömstad Quality Spa & Resort 12-maj Lycksele Hotell Lappland 15-apr Sala Sala Statt 21-maj Arvika Scandic Arvika 16-apr Norrköping Arbetets Museum 27-maj Örebro Elite Stora Hotellet 21-apr Mariestad Stadt Mariestad 22-apr Norrköping Arbetets Museum 23-apr Göteborg Novotel 28-apr Kristianstad Quality Hotell Grand 28-apr Ystad Herrestads Gästis 29-apr Värnamo Scandic Värnamo 06-maj Varberg Clarion Collection Hotell Fregatten 07-maj Hör gärna av er om önskemål på orter ni vill att vi besöker till [email protected] Bulletinen 21 22 Bulletinen Ansökan om medlemskap i REV Tack för din ansökan om medlemskap i REV och varmt välkommen! FÖRENINGENS NAMN KONTAKTPERSON ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Namn:__________________________________________ ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Typ av förening (vägförening, vägsamfällighet, samfällighet) Adress:_________________________________________ ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Ort:____________________________________________ Organisationsnummer ___________________________ Föreningen önskar bli medlem i REV fr.o.m: Tfn mobil:_______________________________________ ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Hemsida_______________________________________ Kommun_______________________________________ Postnr:_________________________________________ Tfn bostad:_____________________________________ E-post:_________________________________________ KASSÖR / FAKTURAMOTTAGARE Namn:__________________________________________ Vi har ________ meter totalt Adress: ________________________________________ Varav ________ meter med statsbidrag Vägnummer (om statsbidrag) Postnr:_________________________________________ ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Ort:____________________________________________ Vägen består av _________________ antal meter grus Tfn mobil:_______________________________________ ________________ antal meter asfalt Kommunalt bidrag per år Tfn bostad:_____________________________________ ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Utdebitering totalt per år ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– I föreningen ingår totalt ______ antal fastigheter varav______ permanentboende, Broar spännvidd: ______ fritidsboende Medlemsavgiften per kalenderår är 900 kr + 65 kr/km, upp t.o.m. 40 km väg. Vägsträcka över 40 km, 35 kr/km (Försäkring ingår) Underskrift _______________________________________________ ______ övriga fastigheter, ex skogsfastighet och ______ näringsfastigheter, ex jordbrukare, åkeri etc 2-15m >15m Plankorsning (järnväg-väg) ja nej Lantmäteriförrättad ja nej Bulletinen E-post: ________________________________________ Sänd ansökan till: Riksförbundet Enskilda Vägar, Riddargatan 35-37, 114 57 STOCKHOLM, eller via fax 08-20 27 78 E-post: [email protected], www.revriks.se 23 Returadress: REV, Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35-37, 114 57 Stockholm POSTTIDNING B 11 1 1 0 1 3 4 0 0 Bli medlem nr 11 000 –vinn en lärorik helg i Borås Vartannat år håller Riksförbundet Enskilda Vägar kongress och förbundsstämma. Helgen 14-15 mars 2015 är det dags igen. Då samlas hundratals representanter från REVs medlemsföreningar på Grand Hotel i Borås för att utbyta erfarenheter och lära sig mer om enskild väghållning. Under helgen anordnas debatter och seminarier i många olika ämnen, till exempel: • Ekonomi i vägföreningar • Dagvattenhantering • Nya regler för driftbidrag till enskild väghållning • Hur får man skylta på enskilda vägar? • Sikt och slyröjning • Vägteknik • Indrivning av medlemsavgifter • Vilken vägbeläggning är bäst? Medlemsföreningar har möjlighet att boka enskild rådgivning med REVs experter i juridik, lantmäteri och vägteknik. På plats i Borås finns också ett antal utställare av produkter och tjänster som enskilda väghållare kan ha nytta av. Se till att Din förening bli medlem i REV och kom till Borås Du också! Alla deltagare får ett exemplar av EVA-REV, den oumbärliga handboken för enskilda väghållare, som just kommit ut, i ny uppdaterad version. Har Du tur och blir REVs medlemsförening nr 11 000* bjuder vi dessutom på hela seminarieprogrammet, inklusive middag, bussresa och boende på Grand Hotel Borås. Chartrad REV-buss till Borås avgår från Stockholm respektive Malmö lördagen 14 mars och tillbaka till respektive ort söndagen den 15 mars. Stockholms-bussen stannar för på- och avstigning i Norrköping och Malmö-bussen gör stopp för på- och avstigning i Halmstad. Väl mött i Borås! Bertil Nilsson, ordförande i två vägsamfälligheter i Vellinge kommun, Skåne: Norra Ljunghusen sff (50 fastigheter) och Kronodal-Granvik sff (600) – Jag var med på REV-stämman i Sollentuna 2013. Det som framför allt lockade mig var några intressanta seminarier, som behandlade ämnen som vi i vägföreningsstyrelser måste hantera, bland annat dagvatten- och trafikfrågor. Jag samlade på mig en hel del matnyttig information som jag tog med hem till övriga styrelsen. Stig Adamsson, kassör i tre väg föreningar utanför Göteborg: Mölnlycke (700 fastig heter), Skårtorp (400) och Knös (30) – Jag har varit med på sju, åtta stämmor. Jag tycker det är mycket bra arrangemang. Det ordnas intressanta seminarier och man får möjlighet och träffa människor från andra vägföreningar som stångas med samma utmaningar som man själv. Det är berikande att kunna ta del av andras erfarenheter Leif Wrenkler, ordförande i Berga Hacksta väg förening i Österåkers kommun, norr om Stockholm, med ca 265 fastigheter – Jag försöker vara med varje gång och jag försöker även få med mig några andra i styrelsen så att vi kan bevaka flera av de seminarier som hålls parallellt. Vi avsätter pengar i budgeten för den här typen av aktiviteter. Alla brukar tycka att det är lärorikt, utvecklande – och nyttigt. Gå in på REVs hemsida för att anmäla nytt medlemskap: www.revriks.se * I december 2014 hade REV ca 10 960 medlemmar… Spec Tidigare stämmodel tagare tycker till... i a l! - Du håller ett specialnummer i din hand – bara för er som Extrava ännu inte är medlemmar. Läs om medlemskapets fördelar! Smakprov på några av våra populäraste artiklar! u tgå
© Copyright 2024