år 2011, nr.4 - Birka samfällighetsförening
Bulletinen Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 4• 2011 Från enskild till allmän väg – hur länge ska ett ärende pågå? Reportage från REVs stora kongress 1-2 okt 2011 Läs om hur finländska föreningar själva prövar sina andelstal 1 VÅREN S NYA KU R – prog SER ramme t klart n u! Bulletinen Nr 4 • 2011 Uno har ordet I månadsskiftet sept – okt hölls REVs stämma i Örebro. Närvarande medlemmar fick både tillfälle till givande erfarenhetsutbyten med varandra, uppleva en ordentlig debatt med myndighetsföreträdare under rubriken ”Ordning och reda i samhällets hantering av den enskilda väghållningen” samt förkovran genom deltagande på första kurstillfället av den helt nya fördjupningskursen för väghållare, som REV tagit fram. För er som inte hade tillfälle vara med, ges i detta nummer en hel del både bilder och text med information om höstens händelse inom enskild väghållning; förbundsstämman i Örebro! REV Bulletinen utges av Riksförbundet Enskilda Vägar Dagarna före stämman fick REV sin 10.000:e medlem! Förbundets tillväxttakt är fortsatt stark, vilket ju är väldigt glädjande. Stämman beslöt bl.a. att ändra förbundets verksamhetsperiod, så den nu påbörjade perioden avslutas den 31 december 2012 och därefter gäller två-åriga verksamhetsperioder som avslutas vid kalenderårets utgång. Nästa stämma går därmed av stapeln i mars 2013. Produktion: Elanders Sverige AB Den nya styrelsen har konstituerat sig och när detta nummer kommer ut har riktlinjerna för arbetet under verksamhetsperioden närmare lagts fast vid ett gemensamt symposium med förtroendevalda och anställd personal. En nyhet i förhållande till tidigare är att det bland de förtroendevalda utsetts fyra personer med särskilt ansvar för varsin region; Norr, Syd, Väst och Öst. De regionansvariga, som själva bor och verkar inom varsin region, kommer att bidra mycket positivt till REV:s fortsatta utveckling. De regionansvarigas arbetsuppgifter och kontaktuppgifter kommer att presenteras i nästa nummer av Bulletinen. Vintern är i antågande, förhoppningsvis är Kung Bore inte lika sträng i år, men blir det så, får vi hoppas att ni har tillräckligt i ladorna för att kunna möta trafikanternas behov. Nu brukar ju de flesta enskilda vägars vinterväghållning vara av bättre klass än vad som gäller för det lågtrafikerade allmänna vägnätet, men de senaste årens stränga vintrar har grävt djupa hål i väghållarnas kassor. Förvisso kom det en extra slant i våras till de som är statsbidragsberättigade, efter bl.a. REV:s framstöt om behoven, men de flesta medlemsföreningarna har nog ändå fått höja avgifterna. REV kommer att denna verksamhetsperiod fortsätta sitt enträgna arbete med att söka påverka Regeringen och Trafikverket att reglerna för den statliga medfinansiering utformas på ett sätt som leder till en förutsägbar och rättvis fördelning av statsanslaget, liksom naturligtvis fortsätta förklara att varje satsad krona på drift och underhåll av det enskilda vägnätet ger mångdubbelt tillbaka i form av en väl fungerande infrastruktur också för det småskaliga vägnätet till förmån både för ett fungerande näringsliv och möjligheten att bo och leva i hela landet! Ett Gott Nytt 2012! Uno Jakobsson Ordförande 2 Adress: Riddargatan 35-37 114 57 STOCKHOLM Telefon: 08-20 27 50 Fax: 08-20 74 78 E-post: [email protected] www.revriks.se Postgiro: 35 77 63-2 Bankgiro: 5528-1109 REV Bulletinen utkommer med 4 nr per år. Citera gärna Bulletinen - men ange källan. Ansvarig utgivare: Uno Jakobsson Form och original: Anni Sundqvist/Elanders Sverige AB Annonser: Kansliet 08-20 27 50 REV tar inget ansvar för annonsörernas utlovade förpliktelser m m. Kansliet har telefontid: Måndagar-onsdagar, fredagar Tisdagar Torsdagar Lunchstängt 09.00 09.30 09.00 12.00 - 15.00 15.00 12.00 13.00 På kansliet f i nns Maria Sundström, kanslichef08-440 24 61, 076-239 68 19 Leif Kronkvist, vägingenjör 08-20 27 62, 070-396 95 59 Solweig Hultén, administratör 08-20 27 50 Nils Blohm, lantmätare 08-20 27 64 Birgit Westlund, kassaförvaltare, torsdagar 08-20 27 50 Carina Pörn, administratör, ti-on, to 08-20 21 50 Valda funktionärer Ordinarie: Uno Jakobsson, ordförande Jan Johansson, vice ordförande Kristina Åberg, sekreterare Christer Ångström Sture Källgården Mikael Näslund Margareta Vikgren Suppleanter: Jan Ellström Malin Ohlsson Lars Olin Anders Lundell Revisorer: Berndt Wiklander Ulf Crona Revisorssuppleanter: Anders Gejke Claes Henkel Valberedning: Curt Carleteg, sammankallande Inger Strömberg Bengt Larsson Omslagsfoto: Bengt Allfors Foto där inget annat anges: Kansliets personal Riksförbundet Enskilda Vägar grundades 1968 och har som uppgift att företräda de enskilda väghållarnas intressen. Förbundet bistår medlemsorganisationerna med råd och anvisningar i juridiska, ekonomiska, väg- och lantmäteritekniska frågor, bedriver opinionsbildning och arrangerar utbildningar. Verksamheten finansieras i huvudsak med medlemsavgifter. I medlemsavgiften ingår ett för väghållare heltäckande försäkringspaket. Kansliets öppettider i jul: 23 dec....................... 9-12 27-28 dec................ 9-15 29 dec....................... 9-12 30 dec....................... 9-12 2-4 jan....................... 9-15 5-6 jan...................stängt Bulletinen Nr 4 • 2011 Innehåll VÄGHÅLLNING 4 4 Från enskild väg till allmän 24 Slitageersättning O RDNING & REDA 3 Referat från REVs förbundsstämma 1 18 REV har utsett regionansvariga 11 Andelstal i Finland LANTMÄTERI 9 Omprövningsförättning 11 Finlands sätt att hantera andelstal R EV-NYTT 17 Fördjupningskurs 19 Trotjänare avtackas efter 96 år! 28 Cirkelkurs/Vårens kurser 29 REV i riksdagen/Avtack Maud 13 JURIDIK 0 Så gör ni med momsen 2 22 Fråga Juristen ÖVRIGA ARTIKLAR Referat från REVs förbundsstämma oktober 2011 8 Stopp för EU-pengar till omprövningsförrättning 26 Besök hos Ulf Lidesjö, Gamla Köpstad sff 20 VÄGHÅLLNING Förändring av enskilda vägen, Hörnefors-Sörmjöle (gamla riks 13) till allmän väg. Enskilda vägen mellan Hörnefors och Sörmjöle. Här följer historien om vad som händer (eller snarare inte händer) när en enskild väg beslutas att övergå till att bli allmän. REV har vi ett flertal tillfällen kontaktats av Anders Månsson, ordförande i Bådahällans samfällighetsförening, som delgett oss sin syn, både via telefon och brevledes hur ärendet hanterats från myndigheternas sida. Detta föranledde att jag reste upp till Umeå och träffar Anders Månsson som börjar sin berättelse med en fråga, var vill du jag skall börja? Låt oss börja från början, eller i var fall till 1969 då dåvarande riksväg 13 blev enskild. Ett förmodligen rimligt beslut då den nya E4 hade tagits i bruk och dåvarande allmänna väg inte behövdes för den allmänna samfärdseln. Som tack för att de boende tog över vägen bjöd Vägverket på en hyvling av vägen! Därefter tog Bådahällan sff och Bovikens sff över väghållare ansvaret efter lagakraftvunnen lantmäteriförrättning. Eftersom trafiksituationen i dag inte ser likadan ut som för drygt 40 år sedan tillskrev föreningarna Vägverket i juni 2003 och hemställde att berörd vägsträcka borde omprövas till att bli allmän. Som skäl till detta anfördes bland annat den markant ökade fordonstrafiken. Det uppsatta mittskiljeräcket på intilliggande E4 hade fått till följd att framför allt den tunga långsamgående trafiken snarare använde den enskilda vägen i allt större om fattning. Dels ökade krav på standard och krav på underhåll i fråga om frekvensen på snöröjning och sandning vintertid. Detta medförde också ett ökat ansvar för styrelsen att vägstandarden för skolskjutsar andra kommunala servicefordon var tillräckligt bra. Kostnaderna för fören- Trafiksitua tionen idag ser inte ut som för drygt 40 år sedan! 4 Bulletinen Nr 4 • 2011 VÄGHÅLLNING ingarna stod inte i proportion till det statliga bidraget varför väghållningen blev allt väsentligt kostsamt för föreningarna. LÅNG VÄNTAN I de fall man som enskild väghållare eller som enkel medborgare skriver ett brev till en myndighet förväntar man sig naturligtvis ett svar. Inte nödvändigtvis med vändande post, men i vart fall så skall man inte behöva vänta på svar i flera år. Efter att ärendet legat några år, beslutade Vägverket att överlämna ärendet i september 2005 till Länsstyrelsen i Västerbotten. Åren går och i mars 2009 tillstyrker Länsstyrelsen i Västerbotten att vägen överförs till allmän med vissa förbehåll, bland annat att en överföring förutsätter att det är möjligt att finna en lösning för att möjliggöra de standardhöjande åtgärder som krävs för att vägen ska få en acceptabel standard som allmän väg. Mot bakgrund av att länsstyrelsen har tillstyrkt en förändring till allmän väg, melBulletinen Nr 4 • 2011 lan Hörnefors och Sörmjöle samt att ombyggnadsarbetena, enligt Vägverkets mening får anses betydande, ansåg verket, med hänsyn till bestämmelserna i 40§ vägkungörelsen, att verket inte är behörig att pröva frågan om förändring av den enskilda vägen. Ärendet överlämnades därför till länsstyrelsen för fortsatt handläggning. Av intresse är att Länsstyrelsen i sitt yttrande till Vägverket i januari 2009 skrivit följande: Frågan om att förändra aktuell väg från enskild till allmän var föremål för utredning följt av sedvanligt remissförfarande redan 2005. Samtliga remissinstanser, inklusive länsstyrelsen var dock positiva till att överföra vägen till det allmänna. Väg verket Region Norr överlämnade i slutet av 2005 handlingarna i ärendet till Vägverkets huvudkontor för prövning. Därefter har inget hänt med ärendet förrän i slutet av 2008. Nu skulle det visa sig att Vägverket önskade få frågan prövad gällande två vägdelar längs berörd väg, sålunda vägdelarna var för sig. Vad nu detta spelade för roll? Länsstyrelsen ansåg att vägdelarna naturligtvis hade ett så kallat 5 VÄGHÅLLNING Bådahällans sff ordförande Anders Månsson. funktionellt samband och naturligtvis ses som en helhet och inte var för sig. Vidare var länsstyrelsen kritisk till hur handläggningen i ärendet gått till, vilket man naturligtvis kan instämma i. Närmare fyra år efter att frågan remitteras och skickats till Vägverkets huvudkontor ställer man i stor sett samma fråga igen. Vägverket hade inte gjort någon ny kartläggning av hur tillexempel trafiken och antalet boende längs vägen utvecklats under dessa år. Detta skall ses mot bakgrunden att vägen redan 2005 uppfyllde kriterierna för trafik samt antal boende för allmän väg. Länsstyrelsen ansåg att en överföring förutsätter att det är möjligt att finna en lösning för att möjliggöra de standardhöjande åtgärder som krävs för att vägen skall få en acceptabel standard. Vad innebär nu detta rent konkret? Jo, för att vägen skall kunna uppgraderas så krävs det naturligtvis medel, det vanliga är att staten tar denna kostnad, men här förefaller det som staten föreslår att det skall samfinansieras på något sätt. Är det rimligt kan man fråga sig? Skall ett fåtal boende vara med och betala för en blivande allmän väg? Värt att nämna är att är att under den tid som gått från första inlagan till Vägverket och fram till 2009 så har föreningarnas representanter inte precis legat på latsidan när det gäller kontakter med Vägverket, det har skrivits, ringts, ett otal gånger som ni säkert förstått vi det här laget. I länsstyrelsebeslutet om att vägen kan förändras till allmän, föreskriver man att Trafikverket ska ta fram underlag och upprätta erforderliga handlingar för genomförandet av ombyggnadsarbetena så 6 att vägen kommer att uppfylla aktuell standard för allmän väg. Här visar det sig att Trafikverket inte direkt kastar sig på uppgiften. Nej, inget händer så Anders Månsson som är en driftig man tar själv fram ett underlag för ombyggnad. Man kan lugnt säga att Anders kan sin sak, han har i hela sitt verksamma liv ägnat sig åt entreprenad arbeten både på privata och statliga sidan. Här kommer sålunda föreningen och visar upp ett förslag som mycket väl kan duga som underlag för arbetena, men Trafikverkets handläggare rynkar mest på näsan och ställer det ena nya kravet efter det andra. Till saken hör att de båda föreningarnas medlemmar är angelägna om att förändringen kommer till stånd. Bådahällans sff jobbar fram en åtgärdsplan med underliggande projektering och färdigförhandlad offert. De är beredda att utifrån egen kassa skjuta till ett ganska så avsevärt belopp nämligen 0,5 Mkr. Därtill en finansieringsplan där Trafikverket satsar 1,05 Mkr och Föreningen 0,5 Mkr samt Umeå kommunen 0,4 Mkr. Detta under förutsättning att vägen övergår till bli allmän väg. Avgrävd och avstängd väg. PROJEKTET FALLER Bovikens sff tar årsstämmobeslut på att inte finansiera iståndsättningsarbeten på deras befintliga väg. De grundar sitt beslut på att de anser att väg delen har en normal standard likt andra allmänna vägar. Efter det beslutet faller hela projektet om att nå en uppgörelse med Trafikverket vilket leder till att vägen helt sonika grävs av. En allmän reflektion från REV är om det är rimligt att om en enskild väg skall förändras till allmän, skall då upprustningen bekostas av de boende längs vägen? Det är inte de boende längs vägen som står för den förändrade trafiksituationen som föranleder att vägen skall bli allmän. Spontant kan man tycka att Trafikverket borde stå för alla kostnader som förändringen kräver. Så vitt REV erfar från välunderrättad källa, är det så att normalt tar Trafikverket denna Bulletinen Nr 4 • 2011 VÄGHÅLLNING kostnad rätt av. Nu ville de boende skynda på förändringen och ställde naturligtvis upp på beslutet men inte hur långt som helst och i synnerhet inte när man från Trafikverket bara ökar kraven mer och mer. Till saken hör att pengar från den lilla pott som går till regionens enskilda vägar skulle användas för att rusta den blivande allmänna vägen vilket kan synas en smula förvirrande. Dessa pengar är öronmärkta till enskild väghållning inte till allmänna vägar. Föreningen grävde resolut av vägen i augusti i år inför ett stort massmedialt pressuppbåd där till och med riks TV fanns på plats. Nu var måttet rågat säger Anders Månsson då ingen hände från Trafikverkets sida ledsnade vi på att Trafikverket inte kom till skott trots idogt arbete från framförallt Anders Månsson i Bådahällans sff. Trafikverket skriver i sitt yttrande daterat 2011-09-09 att parterna misslyckats med att uppfylla kravet i beslutet. Bådahällans sff anser dock att de försökt hjälpa till så gott de kunnat men att inget hänt från Trafikverkets sida mer än att en besiktning av vägen skett. Var ligger frågan i dag? Har beslutet tagits tillbaka om att förändra vägen till allmän kan man fråga sig? Enligt de uppgifter vi fått av Trafikverket äger länsstyrelsen fortfarande frågan. Region Västerbotten som sitter på pengarna för den så kallade länsplanen kan kanske komma att omprioritera planen så att pengar snabbare kan komma till förfogande. Här ombeds föreningarna stöta på. Var det inte så att beslutet var taget och följaktligen torde genomföras genom Trafikverkets försorg. Det hela förefaller en smula rörigt, milt sagt. Bulletinen Nr 4 • 2011 Det pågår som bekant ett projekt i Trafikverkets regi som handlar om rätt avgränsat vägnät. Sålunda vilka vägar skall vara statliga/kommunala och enskilda. Projektet har representanter från bland annat SKL och REV. Vi följer detta projekt med spänning. Jag kan inte helt utesluta tanken att Trafikverket kommer att hantera kommande förändringsärenden på samma sätt som uppe i Umeå. Jag hoppas innerligt att jag har fel. Text: Leif Kronkvist Vad säger lagen? Förändring av enskild väg till allmän regleras utifrån Väglag (1971:948) 21§ E nskild väg får förändras till allmän, om vägen behövs för allmän samfärdsel eller annars är av synnerlig betydelse för det allmänna. 22§ F råga om förändring av enskild väg till allmän prövas av Trafikverket efter samråd med länsstyrelsen. Om Trafikverket och länsstyrelsen har olika uppfattning, hänskjuts frågan till regeringen för prövning. Regeringen kan förordna att frågan om förändring av enskild väg till allmän i vissa fall skall prövas av länsstyrelsen. Lag (2010:92) 7 LANTMÄTERI Vart tog EU- pengarna till omprövningsförrättningar vägen? Hallå där Niclas Purfürst (Avdelningschef, Jordbruksverket). Varför kan enskilda väghållare inte längre söka bidrag för omprövningsförrättningar från EU:s Landsbygdsprogram? Tidigt en morgon i slutet av oktober får jag per telefon tag i Niclas, som tar sig tid att förklara situationen: Den medfinansiering som EU gör inom ramen för Landsbygdsprogrammet har bl.a. som mål att ge positiva effekter på sysselsättningen. På grund av att det både funnits ett svagt nyttjande av anslagna medel inom programmet och då vissa genomförda delar ej, enligt regeringens särskilda utredare, kunnat visa önskade effekter på sysselsättningen, är förändringar i det existerande programmet på gång att beslutas. Dock är beslutsgången något krånglig, först skall den Övervakningskommitté, som Sverige förbundit sig till EU att ha, bestående av representanter från myndigheter och vissa organisationer, bl.a. Lrf, yttra sig över Regeringens förslag att stänga vissa delar av programmet till förmån för andra satsningar. Regeringen vill att medel skall satsas i större utsträckning på bredbandsutbyggnad i glesbygd och att stöd också skall ges till ”djurvälfärd” för grisar, varpå andra delar av det existerande programmet skall tas bort, vilket drabbar bl.a. infrastrukturåtgärder och därmed medfinansieringen av omprövningsförrättningar. Om kommittén inte har några invändningar mot Regeringens intentioner om ändringar, kommer frågan att därefter avgöras av EU-kommissionen. De väghållare som redan erhållit besked om att medel kommer utgå för medfinansiering av omprövningsförrättning kommer få beslutade medel, däremot så är dörren nu stängd för nya ansökningar. Men, nästa landsbygdsprogram, 2014-2020, kommer det finnas medel för omprövningsförrättningar till enskilda väghållare i detta? Niclas 8 Niclas Purfürst, avd.chef jordbruksverket. besked är att denna fråga ännu inte är avgjord. Just nu tar Jordbruksverket fram ett s.k. tekniskt underlag för den vidare beredningen. När verket levererat sitt underlag till Regeringen i maj 2012, vidtar arbetet inom regeringen med att besluta om förutsättningarna för hur EU:s medfinansiering kommer se ut under nästa period. Till ”syvende och sidst” är det politiska överväganden om vilka projekt som ger bäst måluppfyllelse som kommer att få tillgång att ansöka om anslag från programmet. Efter samtalet med Niclas kan jag bara konstatera att REV nu har ett arbete framför sig att övertyga både Jordbruksverket och Regeringen om att medfinansiering av omprövningsförrättningar är mycket väl använda skattemedel, som leder till en fungerande infrastruktur och därmed ger bättre förutsättningar för en levande landsbygd. Redan i höst avser REV att inge sin första skrivelse i frågan till Jordbruksverket! Text Uno Jakobsson Bulletinen Nr 4 • 2011 LANTMÄTERI Omprövningsförrättning, slutrapport. Bakgrund Under det gångna året har REV och Lantmäteriet arbetat med ett projekt för att se hur omprövningsförrättningar kan genomföras på ett enklare sätt om föreningen själv bidrar med underlagsmaterial och hjälper lantmätaren med vissa moment i förrättningen. Syftet är att sänka kostnaden för förrättningen, så att fler föreningar väljer att ompröva sina gemensamhetsanläggningar när det behövs, och medan medlemmarna är överens. Den vanligaste orsaken till att anläggningsbeslutet behöver omprövas är att andelstalen inte längre stämmer överens med hur delägarna använder vägen numera. Vi har dels listat förenklingsidéer för Lantmäteriet och dels tittat på hur en omprövningsförrättning kan te sig ur Bulletinen Nr 4 • 2011 föreningens synvinkel. Om föreningen kan leverera de grunddata som behövs och initialt få en bra dialog med den lantmätare som ska göra förrättningen är mycket vunnet. Då kan en tidplan göras över de moment som förening respektive lantmätaren ska hålla i för att få låg tidsåtgång och därmed låg förrättningskostnad. Det dokument vi tagit fram är uppdelat i 4 avsnitt samt en bilaga hur ett anläggningsbeslut för väg normalt är utformat. Inför en lantmäteriförrättning Den första avdelningen i dokumentet är en checklista över vad föreningen bör fundera över och vilka uppgifter som bör tas fram inför ansökan om lantmäteriförrättning oavsett vilket typ av omprövning det gäller. 9 LANTMÄTERI Arbetsgång, omprövning av gemensamhetsanläggning med 5-ca20 delägare Här skissar vi på en arbetsgång när det är sannolikt att alla delägarna kommer överens om de åtgärder som ska göras. Tanken är att delägarna pratar ihop sig vad gäller checklistan ovan och utser någon eller några som tar kontakt med lantmätaren. Hos lantmätaren utarbetas anläggningsbeslutet med andelstalsförteckning i lantmätarens handläggningssystem. Lantmätaren skriver ut en ansökan om förrättningen där förslaget till anläggningsbeslut biläggs. Samtliga berörda fastighetsägare tas in i ansökan. Föreningen ombesörjer att ansökan undertecknas av samtliga berörda fastighetsägare varefter förrättningen kan avslutas utan sammanträde. Arbetsgång, omprövning ca 20-ca 150 delägare eller fler När det är så många delägare är det ingen idé att försöka få en gemensam ansökan. Däremot bör stämman ansöka om förrättningen och då också ta upp ett antal av frågorna på checklistan ovan till diskussion för att få en så bra grund som möjligt för anläggningsbeslutet. Arbetsgrupp som utsetts av stämman utarbetar anläggningsbeslutet med andelstalsförteckning tillsammans med lantmätaren i lantmätarens handläggningssystem. Förslaget kan förankras på en extra stämma för att få medlemmarnas synpunkter innan lantmätaren kallar till förrättningssammanträde. På detta sätt kan tvistefrågor beredas en omgång innan förrättningssammanträdet och lantmätaren kan få ett bra underlag för beslut som gör att det normalt räcker med detta sammanträde. som använder dokumentet bör ta med sig detta till lantmätaren och gå igenom det förarbete som föreningen gjort och lyssna om dokumentets arbetssätt kan användas vid det aktuella ärendet. På detta sätt kommer dokumentets arbetsupplägg att spridas inom lantmätarkåren. Förrättningskostnader Förrättningskostnaderna tas ut som timersättning för den tid lantmätaren lägger ner på förrättningen. Med ett bra förarbete enligt ovan borde denna tid kunna förkortas väsentligt. Lantmätaren borde kunna ge ett fast pris i samband med det inledande mötet. Samtidigt är det ju så att det inte alltid är lämpligt med fast pris, till exempel när det är stor osäkerhet vilken tid ärendet kommer att ta (blir det tvistigt med många telefonsamtal till lantmätaren). I sådana fall måste ju lantmätaren ta med denna osäkerhet i beräkningen av fast pris. Numera är ju möjligheten till EU-stöd ur glesbygdsprogrammet för förrättningskostnader borta, vilket innebär att det inte behövs göras någon kostnadsuppskattning av den anledningen. När det gäller ett förutsägbart ärende, som t.ex. registrering av styrelsens beslut om ändrat andelstal, borde däremot fast pris alltid ges. REV arbetar för att Lantmäteriet inför ett generellt, lågt, fast pris för dessa åtgärder, så föreningarna inte drar sig för att registrera dessa. Lagen föreskriver ju att det är styrelsen som ansvarar för beslutet och att Lantmäteriet endast registrerar det i fastighetsregistret. Generellt fast pris borde även gälla för godkännande och registrering av överenskommelse om ändrat andelstal enligt 43§ anläggningslagen. När det gäller ett förut sägbart ärende, borde fast pris alltid ges! Arbetsgång, ideell förening ändras till gemensamhetsanläggning och samfällighetsförening. När det inte finns någon tidigare förrättning och således inte heller någon samfällighetsförening är det flera moment som tillkommer, till exempel måste marken där vägen ligger upplåtas och beslut tas om eventuell ersättning till markägaren. Vidare måste en samfällighetsförening bildas genom att stadgar antas och att föreningen registreras i samfällighetsföreningsregistret. Detta innebär att man alltid måste ha ett sammanträde i dessa fall. Uppföljning Givetvis är vi på REV väldigt intresserade av hur detta går. Kommer det att bli många fler omprövningar i framtiden? Hur kommer förrättningslantmätarna att uppfatta det nya arbetssättet och hur kommer det att fungera för föreningarna? Det kommer säkert uppföljning på detta här i Bulletinen när vi har svaren på dessa frågor. Text Nils Blohm Projektets fortsättande Det framtagna dokumentet kommer att läggas på REV:s hemsida och Lantmäteriet kommer att sprida det på lämpligt sätt inom förrättningsorganisationen. Det är viktigt att Lantmäteriet beslutar att dokumentet visar på ett lämpligt sätt att arbeta med omprövningsförrättningar. Föreningarna 10 Bulletinen Nr 4 • 2011 LANTMÄTERI Skulle samfällighetsföreningarna själva kunna ompröva sina andelstal? I Finland kan föreningarna det. Bakgrund att andelstalen bara kan användas så länge inte någon medlem protesterar eller vägrar att betala årsavgiften. REV verkar för att få ner kostnaderna för omprövningsförrättningar och har tillsammans med Lantmäteriet tagit fram exempel på hur sådana förrättningar kan göras när föreningarna bistår lantmätaren så långt möjligt i förrättningsarbetet, se artikel om detta i annan del av tidningen. Vi tror att med dessa handläggningsmodeller kan kostnaderna sänkas för omprövningsförrättningar. Detta borde innebära att fler föreningar söker omprövning av sina gemensamhetsanläggningar. Den stora frågan är dock hur vi ska få de återstående 15-20 000 föreningarna med otidsenliga andelstal att ompröva sina gemensamhetsanläggningar och få aktuella andelstal? Om alla föreningar skulle ansöka om förrättning så skulle det behövas i storleksordningen 400 lantmätare som arbetar i 10 år för att ompröva dessa. Man inser lätt att resurserna inte finns, och kommer inte att finnas i framtiden heller. Det är således hög tid att börja fundera på hur alla vägföreningar ska få legala andelstal så att föreningarna kan använda det stora lagpaket som är framtaget för att administrationen av våra enskilda vägar ska fungera på ett bra sätt. Finlandsbesök Anläggningslagen har nu funnits i REV fick tips om att andelstalen ca 35 år. De vägföreningar som ändras på ett helt annat sätt i bildades dessförinnan fungFinland. Där är det stämman erar i dag som samfälligsom beslutar om ändring hetsföreningar och anav andelstalen. Maria läggningslagens regler Sundström och undergäller för att ompröva tecknad besökte därandelstalen i dessa. för Ekenäs i Finland Trots att dessa vägoch fick där ett intresföreningar är mellan sant studiebesök. Vi 35 och 70 år gamla, och träffade Anders Wiksåledes borde ha helt inholm som samordnat daaktuella andelstal, är det gen. Under förmiddagen endast ca 11 % av dessa som träffade vi lantmätare Miomprövats. Detta tyder på att kael Still från Södra Finlands m Mi loh kae B den metod som lagstiftaren valt för lantmäteribyrå som berättade om l St Nils ill omprövning av andelstal i anläggningsladen finska modellen och under eftermidA nders Wik holm gen inte fungerar tillfredställande. Det vi hör från dagen träffade vi skogsbruksingenjör Carl-Johan många föreningar är att ni beslutar om egna andelstal i stället Jansson från Gatunämnden i Raseborgs stad (Ekenäs inför de som angavs i den ursprungliga lantmäteriförrättningen korporerad där) och Verner Orre som är ordförande i Samför att föreningen ska fungera. Samtidigt är ni medvetna om hällstekniska nämndens vägsektion. De berättade hur det Bulletinen Nr 4 • 2011 11 LANTMÄTERI fungerade i deras kommun. Vi hann även med en rundtur i Ekenäs och ett besök på en föreningsväg som slingrade sig vackert förbi en nybyggd golfbana i utkanten av Ekenäs. Vår guide, Anders Wikholm, som är engagerad i föreningen, berättade om den upprustning och standardhöjning av vägen som var förestående för att klara trafiken fram till golfbanan på ett bra sätt. Föreningen avsåg att finansieringen av upprustningen skulle klaras genom avtal med golfklubben och genom utdebitering från medlemmarna. Någon omprövning av lantmäteriförrättningen var inte akteuell. det översättas till Sveriges ca 40 000 vägföreningar skulle det kunna bli ca 400 överklagningar per år. I de kommunala vägnämnderna tas ärendena snabbt och om man är missnöjd med vägnämndens beslut finns det möjlighet att överklaga till jorddomstol och vidare till högre rätt. Det som fungerar mindre bra är bristen på kompetensen inom de många små kommunerna som sällan har ett vägärende att behandla. Vad händer i Sverige REV kommer att arbeta vidare för att en ändring av anläggningslagen kommer till stånd som förenklar föreningarnas Finlandsmodellen Finland och Sverige har snarlik lagstiftning inom fastighetsbildningsområdet eftersom vi har en gemensam historia. På några punkter skiljer sig dock lagstiftningen och en av dessa är hur ändring av andelstalen i en vägförening går till. En vägförening bildas normalt på samma sätt som i Sverige genom en lantmäteriförrättning. Där bestäms vägens sträckning och standard samt vilka fastigheter som ska ha del i vägens utförande och drift. I Finland har man inga stadgar utan lagen om förvaltning av samfälligheter ger tillräcklig ledning. Föreningen antecknas i fastighetsregistret på varje berörd fastighet. Däremot registreras inte andelstal för utförande och drift. Tanken är att föreningarna själva ska besluta om dessa och ompröva dem när behov uppstår och minst var 4:e år. Inför varje årsstämma ska styrelsen utarbeta förslag till ”ändring elMikael Still, Lantmäteriet Finland ler ny fördelning” av andelstal och brukningsavgifter som sedan ska fastställas av stämman. Brukningsavgifter används framför allt för skogsfastigheter som betalar avgift för det virke som körs ut i stället för att ha skogstransporterna inräknade i andelstalet. Styrelsen ska vidare utarbeta debiteringslängd som utvisar den vägavgift som svarar mot andelstalet för respektive fastighet. Debiteringslängden har i övrigt samma uppgifter som våra debiteringslängder. När stämman har beslutat om andelstal har delägare som är missnöjd med andelstalet möjlighet att inom 30 dagar ”föra ärendet till vägnämnden för avgörande”. Vägnämnd finns inom varje kommun. Hur fungerar Finlandsmodellen? Av det vi hörde så fungerar det bra med att låta föreningarna själva besluta om andelstal. Antalet överklaganden var inte särskilt stor. En snabbenkät med svar från 39 kommuner med totalt ca 10 000 föreningar gav vid handen att 200 överklagningar inkommit de senaste 2 åren. Skulle 12 Carl-Johan Jansson, Verner Orre möjligheter att anpassa andelstalen i de förvaltade gemensamhetsanläggningarna till rådande förhållanden. Särskilt nedanstående punkter bör studeras. • K an föreningsstyrelse bereda och stämma besluta om ändrade andelstal i gemensamhetsanläggning som föreningen förvaltar. • Kan ett sådant beslut överprövas hos Lantmäteriet som i så fall enbart prövar den missnöjdes andelstal. • Kan stämmans beslut om andelstal och debiteringslängd verkställas trots att någon begärt att det ska överprövas, varvid debiteringen korrigeras om överprövningen medfört förändring av andelstalet. • Vad ska en överprövning kosta och hur bör kostnaden fördelas. • Kan stämma fatta beslut om ny medlem när överenskommelse om detta träffars mellan förening och fastighetsägare (43§ överenskommelse). • Ska andelstalen vara registrerade i fastighetsregistret eller räcker det med att aktuella andelstal finns hos föreningen. Lantmäteriet har föreslagit att ett examensarbete startar där för- och nackdelar beskrivs med den finska modellen jämfört med den svenska. Även översiktliga förslag till lagändringar skulle kunna ingå i arbetet. REV anser att det är ett bra initiativ och kommer att stödja detta arbete med våran kunskap om hur föreningarna arbetar i dag. Text Nils Blohm Bulletinen Nr 4 • 2011 Ordning & Reda TEMA Rose-Marie Frebran REVs kongresshelg 1-2 oktober REVs kongress med förbundsstämma hölls den 1-2 oktober i Örebro. Temat på kongressen var Ordning och reda och REV ville ställa frågan på sin spets. Hur ska vi få ordning och reda i samhällets hantering av de enskilda vägarna? Lördagen startade med mingel bland utställarna som visade upp sina produkter. Alla utställningsmontrar var välbesökta och medlemmarna såg till att bolla sina frågor och få tips från experterna. Ett nytt och oprövat kort presenterades – en öppen frågestund, Speakers Corner. Där kunde man ställa frågor direkt till REVs experter inom områdena lantmäteri, juridik, vägteknik och försäkring. Många medlemmar hade förberett frågor, andra kom på frågor efter hand. En del ville helt enkelt berätta hur de hade löst vissa problem i sin förening. Frågestunden uppfattades som något mycket positivt och kanske kommer igen på nästa förbundsstämma. Örebros landshövding, Rose-Marie Frebran, hälsade REV och alla medlemmar varmt välkomna och uttryckte sin tillfredsställelse med att REV förlagt sin stämma till Örebro. Hon var påläst inför helgen och konstaterade förvånat att den imponerande totala väglängden av de enskilda vägarna uppgick till 43 000 mil – 1011 gånger runt ekvatorn. Det ger verkligen en positiv bild av Sverige, människors förmåga att samarbeta och att hålla landsbygden levande, även om den är glest befolkad. Hon vet att REVs medlemmar har känt sig styvmoderligt behandlade av politiker och myndigheter. Därför vill hon understryka att den levande landsbygden, som vi är så stolta Bulletinen Nr 1 4 • 2011 2011 över när vi pratar om landsbygd, jordbrukspolitik, natur vård och klimatarbete, inte skulle vara så levande om det inte fanns välskötta och fungerande enskilda vägar. Länsstyrelsen vill värna om landsbygdsutvecklingen genom olika insatser som finansieras av de EU-stödda projekten. Örebro Länsstyrelse har startat upp ett nytt projekt – ”One stop shop” som innebär att myndigheter och organisationer tillsammans åker ut på landsbygden och erbjuder lokala företag stöd så som coaching, rekryteringshjälp, skatterådgivning och finansiering. Ytterligare en lyckad landsbygdsutveckling är en lokal samverkan kring fiberoptiken. Städerna har i dag tillgång till mycket snabba fiberlösningar men på landsbygden är det bara 3% som har den snabba fiberoptiken. Örebro länsstyrelse har hittat en aktör som kan ställa upp på att lägga fiberoptik även på landsbygden i mindre orter, vilket inte hade skett om man inte tyckt att landsbygden är viktig. Rose-Marie Frebran avslutar med att det finns en röd tråd i svensk politik: landsbygden är viktig – lika viktig för Sverige som de tätbebyggda områdena. Hon avslutade med att önska de enskilda väghållarna en positiv utveckling och förklarade kongressen öppnad. 13 TEMA Ordning & reda Från vänster: Niclas Purfürst, Anders Åkesson, Lars-Gunnar Tannerfors Enighet om behov av ORDNING OCH REDA vid REVs kongress! Birgit Allfors, Carina Pörn och Sture Källgården förbereder det sista på lördagen Kristina Åberg och Solweig Hultén tog emot vid registreringen. Här tillsammans med Anders Wikholm och Jan Ellström Solveig Elfving, Erland Bengtsson, Britt Börjesson Landvetters VF Eric Nordström, Rune Wahlfridsson, Lena Nilsson Bonerud-Styrsta VF Efter välkomstord av Landshövdingen i Örebro så var det dags att bänka sig för att under L-G Tannerfors ledning få strukturerna belysta kring enskild väghållning. REV har ju under året som tema drivit frågan om behovet av tydligare ansvarsfördelning när det gäller den enskilda väghållningen. Frågan har också accentuerats genom regeringens, Jordbruksverkets och länsstyrelsernas turer kring Landsbygdsprogrammet, Trafikverkets utredningar om statsbidragsverksamheten i långbänk, länsstyrelsernas agerande etc. Ett mycket kvalificerat sällskap av myndighetspersoner och beslutsfattare hade välvilligt tagit lördagseftermiddagen i anspråk för att delta i REVs debatt. Efter ett inledningsanförande av REVs ordförande med några exempel på hur tokigt det kunnat bli och blivit i olika sammanhang fick Niclas Purfürst från Jordbruksverket och Anders Åkesson (C) från Riksdagens Trafikutskott (som för dagen också representerade Eskil Erlandsson och Anna-Karin Hatt) redogöra för de olika turerna kring Landsbygdsprogrammet. Förklaringarna om hur målnivån blivit låg på grund av svagt intresse från målgruppen (väghållarna), särskilt som länsstyrelserna påstods ha gått ut och marknadsfört stödet, väckte viss förvånad munterhet. Sanningen är ju att flera länsstyrelser svarat våra medlemmar att det inte är någon idé att söka stöd, ni får ändå inget! forts. s16 14 rg, B jö rn b e To rs te n y V F rb a k in F Bulletinen Nr 4 • 2011 Marie-Louise Lignell, Stall Lignell L e if Wre n k le r, B e rg a-H a c k s ta V F Örjan Öhman, Högens SFF A n d e rs m a rk – G e jke Fo rs St Rång s e n VS Roland Johansson Nordskogens SFF Malin Ohlsson, Saxtorpsvägens SFF Ordning & Reda TEMA Från vänster: Per Nillén, Per Wenner, TRV, Göran Roos, Magnus Persson, Hans Rosen Soul Picnic REVs avgående ordförande Sven Ivarsson föräras en medalj av ”Hans Majestät Konungen” samt en blombukett av kanslichef Maria Sundström. Imitatör Jan Wolfhagen gå en de or d fö e i R E V, S ve n Iv rand a rs so n av Bulletinen Nr 4 • 2011 ö m, S a n d s tr S te lla n rs V F ä k rs te s Ö Pe te r G Tö rn e byill b e rg, SFF s o n, G u s ta fs M attia s-H a m ra-H ä s tra k lå Ä lt S F F mosshu 15 ”M r B e e n” ”Peter Harrysson” ”M r B e e ti ll d a n sn” b ju d e r u p p yd a h l, B e n g t No rd f fd vi c e TEMA Ordning & reda Utställarna presenteras från scenen. och uppskattning för det arbete som läggs Den stängning av programmet för nya ansökner av medlemmarna i den enskilda väghållningar som gjordes i somras förklarades med ningen. Kommunerna deltar visserligen ofta att medel behövde frigöras för andra åtgärder med finansiering, men annars är intresset och man ville inte riskera inlåsningseffekter från kommunpolitiker svalt. ”Det är ingen (frusna pengar!). politisk fråga”! Han påtalade också att ett Både Purfürst och Åkesson ville nu i stältydligare statligt ansvar krävs, det är alltför let att alla krafter nu ska sättas in för att säkra många gråzoner. Frågan om ”kommunala åtkomst av stödet i nästa Landsbygdsprovägstrategier” ansågs intressant och kommer gram. Underlaget till detta program har nu att tas upp inom SKL. kommit från Bryssel och Åkesson hade en Magnus Persson, regiondirektör i Örebro, inledde med inbjudan med från Eskil Erlandsson att REV är välkomna att påminna om att förra gången han var inbjuden till REVs att delta och aktivt medverka i arbetet. Förslaget från REV stämma var 1995 när han som statssekreterare hos Inez att Jordbruksverket skulle lyfta infrastrukturfrågorna från Uusmann skulle informera om det halverade anslaget till länsstyrelserna till ett nationellt program på Jordbruksverket enskild väghållning. Han upplevde noterades av Purfürst som en intresstämningen som mera positiv den här sant ide´. gången! Som regionchef upplevde han Riksdagsledamoten Åkesson betvå parallella system vad gäller ansvaskrev därefter hur regioner i allt större ret för infrastruktur. EU definierar alla utsträckning tar över länsstyrelsernas orter med färre än 60 000 invånare och ibland landstingens och kommusom landsbygd, vilket till exempel nernas uppgifter. Han konstaterade gör att Örebro Stad är enda tätorten i att strukturen är förvirrande i dag och Örebro län. Karlskoga och Forshaga är att REV bör fortsätta att jobba med landsbygd och skall hanteras av länsfrågan: ”Vem ska ha ansvaret för de styrelsen som befriats från resurserna enskilda vägarna”? Åkessons förslag utan att dessa tillförts regionerna! om att ta in ansvaret för bredband i Självklart ger detta problem vad gälsamfällighetsföreningarna möttes av ler ansvaret för verksamheten och skepsis från stämmodeltagarna: ”Vi försvårar samordningen. Kontentan sköter vägarna som obetalda vägarfrån Magnus Persons anförande var att betare, ska vi nu ta över ännu mer”? REV bör rusta sig för att klara utökade I den paneldebatt som följde framuppgifter med att företräda sina medgick tydligt att oredan är stor. Många Historiker Per Blomkvist berättar om sin bok. lemmar. Regionerna är beredda att ta frågor hamnade ”mellan stolarna” uppgifterna om staten så beslutar och tillskjuter resurserna. eller blev obesvarade. Ett tydligt budskap kom från LRFs Hans Rosén från Lantmäteriet redovisade ambitionen representant: ”Det enskilda vägnätet är en del av landsbygatt hjälpa till med att minska oordningen och oredan och den. Transporterna för de areella näringarna måste utföras berättade från projektet som REVs Nils Blohm initierat när det behövs, inte bara när vägarna bär. En stor del av det och som Lantmäteriet har stora förväntningar på. Han påenskilda vägnätet behöver förstärkas för att undvika långa talade också de problem som avsaknaden av kommunala perioder med tjälnedsättningar! Det behövs en miljard till”! vägstrategier förorsakar. En deltagare från Finland (som ju Trafikverkets Per Wenner redovisade pågående utredtillsammans med Sverige har systemet med samfälligheter) ningar med gott hopp om ett bra resultat. Göran Roos från undrade varför man kan godta där att stämman beslutar om Sveriges Kommuner och Landsting uttryckte sin beundran Vem ska ha ansvaret för de enskilda vägarna ? 16 Bulletinen Nr 4 • 2011 Ordning & Reda TEMA gemang de visat och REV fortsätter framåt, styrkta av den förståelse som trots allt var tydlig bland representanterna för myndigheter och organisationer! ändringar i andelstalen men att man i Sverige måste ha det demokratiskt fattade beslutet godkänt av Lantmäteriet. En sådan lösning är dock Lantmäteriet tveksam till. En viss vägledning anses behövas. På Tannerfors fråga om slutsats från dagens debatt svarade REVs ordförande att bristen på ordning och reda är uppenbar med ett par tydliga exempel. Nuvarande struktur för Landsbygdsprogrammets infrastrukturmedel fungerar inte utan bör läggas på en nationell nivå. Gränsdragningsproblematiken kräver kommunala vägstrategier om framgång och förståelse skall kunna nås. Deltagarna i debatten tackades därefter för det enga- Text Nils Blohm Fördjupningskurs för enskilda väghållare REV har tagit fram en fördjupningskurs för väghållare. Det första kurstillfället hölls i samband med förbundsstämman och kursen blev mycket väl mottagen av närvarande medlemmar. Vi har därför beslutat gå vidare och under våren erbjuda kursen på åtminstone tre orter i landet. I nästa nummer av Bulletinen så kommer kursorter och kurstillfällen att redovisas. Kursen innehåller bl.a. en fyllig del om förvaltningsfrågor, aktuella rättsfall berörande enskild väghållning samt mycket matnyttiga råd och anvisningar gällande barmark- samt vinterunderhåll. Med kursmaterialet följer flera exempel och mallar som kommer väl till användning för den enskilda väghållarens egen vägskötsel och föreningsadministration. Kursen riktar sig i första hand till de som har gått kurs I, som REV under flera år har tillhandahållit i samarbete med Trafikverket och Lantmäteriet. Men, även den som inte har tillgodogjort sig kurs I kan ha stor behållning av fördjupningskursen, inte minst genom det kursmaterial som tillhandahålls alla deltagare. Håll utkik i nästa nummer var fördjupningskursen kommer att ges, förhoppningsvis har du och din förening möjlighet att delta! Citat från kursutvärderingen: ”Mycket bra kurs!” ”Välgenomarbetat och engagerat.” ”En förträfflig kurs!” ”Lärorikt!” ”Hem och kolla stadgar och anläggningsbeslut!” ”Bra upplagt med bra kursdokumentation.” ”Värdefulla kunskaper!” Bulletinen Nr 1 4 • 2011 2011 17 REV NYTT REV utser regionansvariga ledamöter Vid styrelsens konstituerande möte beslutades utse fyra regionansvariga personer. Tanken är bl.a. att REV därigenom skall få en bättre representation i hela landet och dessutom möjlighet till en mer lokal kontaktyta för medlemmarna. Mikael Näslund som bor och verkar i Hassela tar sig an motsvarande trafikverkets region Mitt/Norr. Lars Ohlin, som mestadels befinner sig i Vellinge kommer att finnas till hands för REV och dess medlemmar i södra Sverige, motsvarande trafikverkets region Syd. REV:s nye vice ordförande Jan Johansson, Kållekärr, Tjörns kommun, svarar för västra Sverige, motsvarande trafikverkets region Väst, samt Christer Ångström, som har sin ”egen” vägsamfällighet i norra Värmland, men bor i Stockholm, är ansvarig för den östra delen, motsvarande trafikverkets region Stockholm/Öst. En närmare beskrivning av de regionansvarigas arbetsuppgifter samt kontaktuppgifter planeras till kommande nummer av bulletinen. REVs nye ordförande Uno Jakobsson 18 REV:s nye ordförande, Uno Jakobsson, ger här följande korta presentation av sig själv: ”Jag är 44 år gammal, är gift och har tre barn. Sedan några år tillbaka är jag sekreterare i Yxlö Eds vägsamfällighet, som förvaltar en vacker liten grusväg på ön Yxlan utanför Furusund i Stockholms skärgård. Det var min pappa som tillsammans med andra fastighetsägare längs vägen initierade bildandet av vägsamfälligheten på 1970-talets mitt, när jag själv ännu inte hade en aning om vad en enskild väg var. Något senare i livet, i mitten av 1990-talet, fick begreppet enskild väg dock reellt innehåll för mig när jag började på Lindhés Advokatbyrå i Stockholm. Ända sedan dess har jag bistått enskilda väghållare med hjälp vid de rättsliga problem som kan uppstå både i väghållningen och internt i föreningen, föreningsrättsligt. Sedan ett halvår tillbaka driver jag Optimus Advokatbyrå och fortsätter att tillsammans med jur. kand. Louise Bark hjälpa de väghållare som har rättsliga bekymmer. Det känns mycket inspirerande att få förtroendet att leda REV och jag upplever det som en förmån att tillsammans med den mycket kompetenta styrelse som stämman utsett ta mig an de utmaningar som förbundet och den enskilda väghållningen står inför.” Bulletinen Nr 4 • 2011 REV NYTT Avtackningen av verkliga trotjänare – sammanlagt 96 år i enskilda väghållningens tjänst Avgående revisor Åke T Carlestam, blev invald i styrelsen redan 1976. I och med förbundsstämman i Örebro så tackade tre av REV:s verkliga trotjänare för sig. Avgående ordförande, Sven Ivarsson, med sammanlagt 34 år som förtroendevald och vice ordförande, Bengt Nydahl, med 27 år i förbundets tjänst. Under Sven och Bengts tid i REV har förbundet vuxit från ett hundratal medlemmar till nu över 10.000 och herrarnas insatser vågar jag påstå har varit helt avgörande för den positiva utvecklingen! Men, vad gäller antal år i förbundet så brädas de båda av den skönsjungande revisorn, Åke T Carlestam, som blev invald redan 1976! Nyvalda till förtroendeuppdrag är också Malin Ohlsson, Lars Olin och Anders Lundell, suppleanter i styrelsen samt Claes Henckel, revisorssuppleant. Alla fyra har gedigen erfarenhet av enskild väghållning och förtroendeuppdrag i samfällighetsföreningar. Lars Olin är ordförande i Ljunghusens REV:s nya styrelse: Ordförande, Uno Jakobsson, advokat, Yxlö Eds vs, Yxlan, Norrtälje Vice ordförande, Jan Johansson, civilingenjör, Kållekärrs vf, Kållekärr, Tjörn Sekreterare, Kristina Åberg, administratör, Söderåsens sff, Viby, Sollentuna Ledamot, Christer Ångström, jurist, Kärrbacksstrands sff, Torsby Ledamot, Margareta Vikgren, ekonom, Vidja vf, Huddinge Bulletinen Nr 4 • 2011 Avgående vice ordförande Bengt Nydahl tackar avgående ordförande Sven Ivarsson, för ett gott samarbete. vägförening i Vellinge. Malin Ohlsson är revisor i Saxtorps vägsamfällighet i Landskrona och Anders Lundell är kassör i Kummelnäs vägförening i Nacka. Anders hjälper även andra väghållare med både administrativa uppgifter och råd vid t.ex. omvandlingar på grund av kommunal planläggning. Ledamot, Sture Källgården, lantmätare, Evalunds vägens sff, Älta Ledamot, Mikael Näslund, företagare, Älvåsenvägarnas sff, Hassela Suppleant, Jan Ellström, Björknäs, Nacka Suppleant, Malin Ohlsson, Saxtorp, Landskrona Suppleant, Lars Olin, Ljunghusen, Vellinge Suppleant, Anders Lundell, Kummelnäs, Nacka 19 JURIDIK MOMSHANTERING En återkommande fråga till REV gäller hanteringen av moms för en enskild väghållare. Vi har i tidigare nummer informerat om detta men det finns tydligen ett behov av att återigen informera om vad som gäller. som föreningen betalat måste denne få någon typ av intyg från föreningen som kan ligga till grund för momsredovisningen. Detta sker enklast om föreningen utfärdar ett momsintyg till de medlemmar som meddelat att de bedriver näringsverksamhet och att de har rätt att göra avdrag för den moms som föreningen betalat. Föreningen har ingen skyldighet att själv undersöka i vad mån det finns näringsidkare som har rätt att göra avdrag för moms men bör tillhandahålla ett intyg till de som begärt detta. Även om det inte finns några formella regler kring utfärdande av momsintyg rekommenderar REV att ett En konsekvens av att föreningen inte är redovisningsskyldig sådant intyg skickas till näringsidkaren så snart det är praktiskt för moms blir att utgifterna som tas upp i utgifts- och inkomst- möjligt, kanske i samband med något annat utskick. Intyget staten (budgeten) redovisas inklusive moms. Vid uttaxeringen bör då utvisa föreningens namn, beteckning på näringsidkainnebär detta att vägavgiften som fastigheterna betalar till rens fastighet, hur mycket föreningen betalat i moms året innan samfällighetsföreningen även täcker kostnaden för moms som och hur mycket som belöper på fastigheten utifrån andelstalet. Som nämnts ovan behöver föreningen i detta sammanhang föreningen måste betala. inte beakta om det finns någon privatbostad på näringsidkarens I de fall en fastighet som fastighet. Intyget bör skrivas ingår i föreningen bedriver Aktuell lagtext under av någon i styrelsen exnäringsverksamhet finns en Mervärdesskattelagen (1994:200) 8 kap 4 § empelvis kassören. Exempel specialbestämmelse som ger ”Den som bedriver en verksamhet som medför skattpå momsintyg finns på REV:s rätt för näringsidkaren att i sin skyldighet får också göra avdrag hemsida. momsredovisning dra av den 1. (---) moms som föreningen betalar. Eftersom momsen är en Avdragsrätten omfattar dock 2.om den skattskyldige är delägare i en samfällighet kostnad för föreningen brukar bara den del som svarar mot för vattenreglering, väghållning eller liknande ändamål och den fastighet som ingår i samfälligheten används i kostnaden för en vara eller fastighetens andel i föreningen. den verksamhet som medför skattskyldighet: för den intjänst bokföras till hela kostnaBestämmelsen finns i 8 kap 4 § gående skatt som hänför sig till samfällighetens förvärv, den, d.v.s. inklusive moms. För andra punkten mervärdesskatdock endast till den del som svarar mot hans andel i samfälligheten.” att underlätta för kassören att telagen (1994:200) och finns upprätta ett momsintyg kan det återgiven i faktarutan intill. vara lämpligt att i samband med Det bör i sammanhanget nämnas att det på en närings- bokföringen notera hur mycket moms som belöper på varje fastighet, exempelvis en lantbruksenhet, även kan finnas en faktura. Efter årets utgång blir det då lätt att summera ihop privatbostad. En privat ägd fastighet har enligt den aktuella hur mycket moms föreningen totalt betalat under året och bestämmelsen i mervärdesskattelagen inte avdragsrätt för även räkna ut hur mycket moms som hänför sig till en fastighet moms. I de fall det finns en privatbostad på en näringsfastig- som används i näringsverksamhet. I detta sammanhang skall het skall det i princip göras en proportionering av momsen påpekas att man inte behöver ta hänsyn till om föreningen får som belöper på fastigheten mellan näringsdelen och den några bidrag till verksamheten eller inte. privata bostaden. En svårighet som då uppkommer är att Skälet till den aktuella momsbestämmelsen är bl.a. att en andelstalet i föreningen omfattar hela fastigheten. Detta är emellertid ingenting som föreningen behöver beakta utan näringsidkare som har en fastighet som ingår i en enskild väg det är näringsidkaren som får ta ställning till en eventuell inte skall hamna i ett sämre konkurrensläge i förhållande till proportionering. I praktiken görs det nog mer sällan en sådan någon som har en egen väg som används i näringsverksamheten. Den som driver näringsverksamhet och har en egen väg fördelning i näringsidkarens momsredovisning. För att näringsidkaren skall kunna dra av sin del av momsen får ju dra av momsen som rör drift och underhåll av denna väg. En enskild väghållare (samfällighetsförening) är i de allra flesta fall inte redovisningsskyldig för moms. Momsen på inköpta varor och tjänster är därför en direkt kostnad för väghållaren. Det finns i och för sig samfällighetsföreningar som bedriver näringsverksamhet, exempelvis förvaltning av gemensamhetsskog, där föreningen är momspliktig men i detta sammanhang kan vi bortse från dessa. Med samfällighetsföreningar avses även vägföreningar och vägsamfälligheter som bildats före 1998. 20 Bulletinen Nr 1 4 • 2011 JURIDIK Avslutningsvis kan nämnas att näringsidkaren som fått ett momsintyg från föreningen inte är skyldig att betala motsvarande belopp till föreningen. Det förekommer att näringsidkaren på frivillig grund återbetalar detta belopp men i sådant fall blir det fråga om en gåva eller kapitaltillskott som inte är en avdragsgill kostnad för näringsidkaren. Det bör observeras att föreningen ej kan fakturera näringsidkaren den moms som denne har rätt att göra avdrag för. Sammanfattningsvis bör föreningen tänka på följande: * Skicka ut momsintyg till de näringsidkare som meddelat att man får göra avdrag för moms. * Näringsidkarna kan inte avkrävas betalning för den moms som denne har rätt att dra av i sin momsredovisning. Text Bengt Nydahl Tips vid verksamhetsårets slut De flesta medlemmarna i REV har sannolikt kalenderår som verksamhetsår. Men, även de föreningar som har ett annat verksamhetsår har vissa saker som skall hanteras när kalenderåret avslutas. Här nedan ges några tips om sådant som skall göras : Kontrolluppgift De föreningar som under kalenderåret betalat ut ersättning till förtroendevalda eller lön till någon som utfört arbete för föreningen och som saknar F-skattsedel, skall senast den 31 januari 2011 till skatteverket inge redovisning, kontrolluppgift för ersättningen och avdragen källskatt. Momsintyg Vid bokslut är det enkelt att överblicka hur mycket av föreningens utgifter under året som avser mervärdesskatt. Om det bland de i väghållningen deltagande fastigheterna finns jordbruksfastigheter eller skogsfastigheter, skall dessa medlemmar få besked om hur mycket mervärdesskatt som betalats, och hur stor andel av denna som belöper på medlemsfastigheten. Lämpligen görs detta genom att kassören utfärdar ett intyg med erforderliga uppgifter. Tips om utformning av momsintyg finns på www.revriks.se medlemssidor. Obetalda medlemsavgifter Om det finns medlemmar som släpar med avgiften vid verksamhetsårets slut, är det hög tid för styrelsen att agera. Den förmånsrätt som föreningen har i medlemsfastighet för uttaxerat belopp gäller bara ett år från förfallodagen, vilket gör att styrelsen senast vid verksamhetsårets slut bör ansöka om verkställighet hos kronofogdemyndigheten för att inte förmånsrätten skall försvinna. Ränteinkomster/ränteutgifter För det fall föreningen har ränteinkomster skall beskattning göras hos delägarna. Emellertid finns ett fribelopp om 600 kr för en privatbostadsfastighet, vilket gör det synnerligen ovanligt med skattekonsekvenser för medlemmar i en samfällighetsförening vid dagens låga räntenivåer. Vad gäller föreningens ränteutgifter, kan dessa fördelas på andelsägarna, som har rätt att göra avdrag i sina egna deklarationer. I båda fallen åligger det styrelsen att i god tid innan deklarationsdags ge erforderligt underlag till föreningens medlemmar (för ränteinkomst skall också kontrolluppgift inges till skatteverket). Det finns i detta sammanhang skäl att också ta upp frågan om föreningens egen eventuella inkomstdeklaration. Som skrivits om flera gånger i REV-Bulletinen är de flesta av REV:s medlemmar (samfällighetsföreningar inklusive vägsamfälligheter och vägföreningar bildade enligt lagen om enskilda vägar) inga egna skattesubjekt och skall därmed ej heller inge inkomstdeklaration eller betala skatt. Tyvärr får en del av dessa föreningar trots denna uttryckliga regel i inkomstskattelagen förelägganden/påminnelser från skatteverket att deklaration skall upprättas och inges. Kommer ett sådant föreläggande kan deklarationen returneras med texten ”ej skattesubjekt” på deklarationshandlingen. Därtill kan hänvisas till skatteverkets egen informationsbroschyr (SKV 293 utgåva 3), som klargör regelverket . Enskilda väghållare som är organiserade som ideella föreningar eller ekonomiska föreningar är dock i regel skattesubjekt och skall således avge inkomstdeklaration. ...deklara tionen returneras med texten ”ej skattesubjekt”! Bulletinen Nr 4 • 2011 Text Uno Jakobsson 21 Hantering av moms vid statsbidrag – Fråga juristen FRÅGA: Först när vi skulle ansöka om verkställighet hos kronofogden upptäckte vi att vi gjort formaliamissen att inte ange sista betalningsdag i debiteringslängden. Kan en formellt felaktig uttaxering rättas i efterhand? Per Penna, sekreterare i Gruskornets sff SVAR: från Louise Bark, jur kand, Optimus Advokatbyrå Det finns flertal formella regler om hur en korrekt uttaxering ska gå till och det är inte alltid lätt att göra rätt. Men, om en förening tvingas gå till kronofogden för att driva in avgiften krävs att uttaxeringen är korrekt genomförd. Annars kan den inte ligga till grund för ett beslut om utmätning hos kronofogden. REV har konsekvent gett rådet att det är möjligt att göra om en uttaxering som av någon anledning har blivit fel, exempelvis när sista betalningsdagen ej framgår av debiteringslängden. Detta har nu blivit rättsligt prövat. En förening hade en medlem som under flera år vägrat att betala årsavgiften. När styrelsen skulle ansöka om utmätning observerade de att uttaxeringarna inte hade utformats på korrekt sätt. Styrelsen gjorde då nya debiteringslängder för respektive år, där det framgick tydligt vilka som hade erlagt sin vägavgift i förskott (alltså i tid enligt det första beslutet) och vilka som inte hade gjort det. Det framgick därmed av de nya debiteringslängderna vilka medlemmar, som efter avräkning av erlagda förskott, hade att betala avgiften och vid vilken tidpunkt betalning skulle ske. Debiteringslängderna hanterades därefter på stämman varpå föreningen ansökte om verkställighet hos kronofogden, som gav föreningen rätt. Efter överklagande av gäldenären beslutade tingsrätten att kronofogdens utmätningsbeslut var riktigt. Tingsrätten framhöll särskilt, att det faktum att debiteringslängderna hade upprättats och beslutats vid en senare tidpunkt än för det aktuella året innebar inte att debiteringslängderna inte var korrekta. Om ni undrar hur en korrekt uttaxering ska gå till kan ni läsa om detta på REV:s hemsida. Där finner ni även mall på hur debiteringslängden skall se ut. Vid ytterligare frågor, hör av er till REV:s kansli. Under rubriken Fråga Juristen besvaras juridiska frågor av jur kand Louise Bark, Optimus Advokatbyrå. Välkommen att maila dina frågor till [email protected] trafikverket ändrar sitt synsätt. REV har under många år påpekat för Trafikverket (tidigare Vägverket) att vi anser att momsen vid beräkning av statsbidraget hanteras på ett fel aktigt sätt. Så här skriv vi i en artikel om MOMS-hantering som var infört i REV-Bulletinen nr 2 2003. ”Avslutningsvis vill vi ge några synpunkter på hur momsen hanteras när det gäller statsbidraget till enskilda väghållare. De grundläggande bestämmelserna finns i förordningen (1989:891) om statsbidrag till enskild väghållning. När det gäller det årliga driftbidraget gör Vägverket en beräkning av skälig driftkostnad enligt en ganska komplicerad modell. I denna beräkning tar Vägverket endast upp 60 % av momsen med hänvisning till att näringsidkarna får göra avdrag för momsen och att staten inte lämnar bidrag till s k avdragsgill moms. Vid beräkning av bidrag till särskild drift och byggnadsbidrag gör Vägverket en särskild utredning av momsfrågan. Från REV:s sida anser vi att Vägver ket hanterar momsfrågan på ett felaktigt sätt eftersom momsen utgör en direkt kostnad för väghållaren och inte är avdragsgill. I den utgifts- och inkomststat som väghållaren upprättar för att få in bidrag till medlemsfastigheterna upptas därför utgifterna inklusive moms. REV anser därför att det är fel av Vägverket att i beräkningen av statsbidraget endast ta upp 60% av momsen som en kostnad. Momspåslaget blir därför bara 15% (60% av 25%). Full kompensation för momsen bör ingå i bidragsunderlaget. Den omständigheten att en näringsidkare under vissa förutsättningar kan göra avdrag för den moms som väghållaren betalat skall inte påverka storleken på statsbidraget. Detta har REV framfört till Vägverket många gånger och vi hoppas att beräkningssättet ändras i framtiden. De väghållare som för diskussioner med Vägverket om särskilt driftbidrag eller byggnadsbidrag bör kräva att kost nadsberäkningarna tar hänsyn till momsen fullt ut och bör inte acceptera kalkyler som bygger på att näringsidkarna frivilligt skall erlägga några belopp som motsvarar den moms dessa får dra av.” Efter särskilda överläggningar med tjänstemännen på Trafikverket har vi nu fått beskedet att verket kommer att ändra sina rutiner och godta REV:s synsätt. Detta innebär således att Trafikverket vid beräkningen av bidraget i framtiden kommer att tillämpa en momssats på 25%. För det årliga driftbidraget innebär detta att väghållarna får uppskattningsvis 40-50 miljoner kronor årligen i höjt bidrag. Det är dock i dagsläget något oklart när det nya beräkningssättet kommer att börja tillämpas. Vi tackar Trafikverket för ett klokt ställningstagande. Louise Bark Text Bengt Nydahl 22 Bulletinen Nr 4 • 2011 Partner till Lantmäteriet Komplett webbaserad administration av din vägförening ”Gör som vår förening och använd er av VägFas Webb för att effektivisera er förenings medlemshantering vilken borgar för korrekta och kompletta uppgifter som ger nöjda medlemmar.” – Norra Åbyggeby Vägsamfällighetsförening GA:5 i Gävle ”Min tid framför datorn med fakturering har minskat från 10-15 tim. till max 5 minuter. Supporten är absolut det bästa jag har upplevt inom datavärlden hjälp o svar inom 24 tim, det känns skönt att veta att ett svar kommer, och hjälp med allt. Vi rekommenderar Vägfas Webb o det varmaste” – Älvhyttan-Dalkarsbergs Sff. Hur hålla reda på alla ägarförändringar i vägföreningen? Föreningarna har hittills tvingats köpa informationen, på papper, eller i bästa fall, från sin programvaruleverantör som sedan infört informationen i programmet. Krångligt, dyrt och omodernt. VägNu AB är partner till Lantmäteriet och levererar föreningens medlemsinformation från det centrala, digitala fastighetsdataregistret. Informationen läses in elektroniskt till programmet Vägar och Fastigheter (VägFas). Självklart kan du fortfarande redigera all information och även skriva ut eller exportera den vid behov. VägNu AB har löst det! Vi frågade några kunder om de trivs med VägFas Webb och några citat ser du här i annonsen. Leverans VägFas levereras med de senast tillgängliga ägaruppgifterna från Lantmäteriet så du får aktuell ägarinformation redan vid leverans. Abonnemang VägNu AB erbjuder abonnemang på medlemsuppdateringar från Lantmäteriet. Upp till sex gånger per år får ni en ny leverans av aktuella medlemsuppgifter. Inläsningen till VägFas sker med hjälp av en av de många guiderna i programmet. Inläsningen är elektronisk och du behöver inte registrera manuellt. Fjärrprint Fjärrprint är inbyggt i VägFas Webb. En knapptryckning, klart. Sänd alla fakturor och egna dokument via vår fjärrutskriftstjänst. För låg kostnad per försändelse, gör vi jobbet åt er: Skriver ut, kuverterar, frankerar och levererar till posten. Underhåll Självklart erbjuder VägNu AB support och nya versioner till alla kunder med underhållsavtal. Prova VägFas Webb på www.vagnu.se Vad säger våra kunder ”Sedan vi började använda VägFas Webb har vi bättre kontroll på vilka som äger fastigheterna och vilka gemensamhetsanläggningar som respektive fastigheter ingår i. T.o.m båtplatserna kan vi hantera på ett bra sätt i systemet. Faktureringsarbetet har underlättats betydligt och tar nu några minuter istället för flera dagar och till en lägre kostnad att skicka ut ca 150 fakturor.” – Rönnäs Samfällighetsförening ”VägFasWebb är för oss en förenkling av hela hanteringen av samfällighetens medlemmar, dess fastigheter och ägare med rätt andelstal. Det gäller skarp aktualisering av ägare från fastighetsregistret inför debiteringslängd, debitering/fakturering och ev. indrivning av avgift. Vi i styrelsen i Solberga Ödsmål Samfällighetsförening hanterar hela vår medlemsadministration på en bråkdel av den tid det tidigare tog!” – Solberga Ödsmål Samfällighetsförening ”Jag har tillgång till alla uppgifter oavsett var på jorden jag befinner mig och oavsett dator!” – Hövik Berga Samfällighetsförening VägNu AB Marmorgatan 2 • 118 67 Stockholm • Tel: 0709 73 46 10 (vardagar 0900-1700) • E-post: [email protected] Bulletinen Nr 4 • 2011 www.vagnu.se 23 Slitageersättning Bakgrund slitageersättning Ett stort antal frågor som kommer till REV:s kansli rör slitageersättning. Det är frågor om husbyggen, grustransporter, åkerietablering och framför allt om slutavverkningar. Slitageersättning är populärbenämningen när en förening tar ut en ersättning för transporter som inte är inräknad i fastighets andelstal. När det är en medlem som utfört transporten så är det 48a § anläggningslagen som är tillämplig. Om det är någon som inte är medlem som använder vägen i stor omfattning, så finns ingen direkt lagregel för slitageersättning, men eftersom föreningen kan förbjuda sådan transport, så träffas normalt en överenskommelse om dessa. Ett exempel är när fastighetsägarens entreprenör väljer att köra ut virket över annans vägförenings väg på grund av att den vägen är bättre. Slitageersättning som omnämns i 50 och 50a §§ Anläggningslagen är sådana som förrättningslantmätaren beslutar om i vissa fall. 50 § avser när en fastighet tillfälligt behöver använda en väg över annans mark och 50a § när en gemensamhetsanläggning behöver använda en annan gemensamhetsanläggnings väg till viss del. 48a § anläggningslagen innebär att en fastighet som har andel i en gemensamhetsanläggning som avser väg, ska betala slitageersättning för uppkomna merkostnader, om fastighetsägaren använder vägen i väsentligt större omfattning än som motsvarar dess andelstal för driftkostnaderna. Om trafiken orsakar skador på vägen, ska fastighetens ägare dessutom betala ersättning för skadan. I förarbetena till lagen nämns som exempel ”pågående byggnadsarbeten på fastighet, större skogsavverkning, tillfällig uthyrning av ekonomibyggnader för lager- eller industrilokaler eller att en ny näringsverksamhet startar t.ex. en verkstad, affär eller restaurang och man kan inte säga säkert hur varaktig verksamheten blir”. Det är samfällighetsföreningens styrelse som beslutar om slitageersättning enligt 48a § anläggningslagen. Beslutet bör föregås av en kontakt med fastighetsägaren och gärna en överenskommelse om ersättningen. En mall för överenskommelse finns på REV:s hemsida. Betalar inte fastighetsägaren ersättningen, kan styrelsen väcka talan mot fastighetsägaren till Mark och Miljödomstolen. Domstolen avgör då om slitageersättning ska utgå och om det yrkade beloppet ska fastställas eller jämkas. Förlorande part får normalt betala motpartens advokatkostnader. Transporter som ryms inom fastighetens andelstal betalas genom föreningens årliga uttaxering. I skogsfastigheters andelstal är virkestransporter normalt inräknade. Om det är fråga om onormala transporter, och hit räknas slutavverkning enligt förarbetena till 48a§ anläggningslagen, så har föreningen rätt att debitera för de merkostnader som uppstår vid medlemmens tillfälliga, extrema, användning 24 av vägen. Merkostnader är ett begrepp som både täcker direkta skador och ett slitage på vägkroppen som inte direkt kan okulärbesiktigas. Slitageersättningens storlek Hur slitageersättning ska beräknas framgår inte av AL annat än att ersättningen ska utgå med hänsyn till slitaget av vägbanan. Dessutom gäller för beräkningen måste vara enkel att tillämpa. Lantmäteriet använder sedan många år den så kallade tonkmmetoden när den räknar fastighets andelstal i driften av en anläggning. Den bygger på fastighets beräknade transportvikt under ett år multipliceras med körsträcka på den gemensamma vägen. Produkten blir det relationstal mellan berörda fastigheter som används för fördelning av driftskostnaderna på medlemsfastigheterna. Senaste schabloner för transportvikt för olika typer av fastigheter och verksamheter är daterad augusti 2010 och finns på Lantmäteriets hemsida. Ett sätt att uppskatta slitageersättning är att jämföra med senaste avgift för fastigheter som deltar i gemensamhetsanläggningen. Oftast är andelstalet beroende av väglängd. Jämför därför med vad en permanentfastighet betalar i vägavgift som har samma väglängd att köra som den fastighet du beräknar slitageersättningen för. I dag räknar man med att permanentbostaden kör 2100 ton enkeltransporter per år. Uppskatta sedan hur många extra ton, utöver de normala transporterna från fastigheten, som körs. Beräkningen blir då: aktuell vägavgift för permanentbostaden * årliga extraton / 2100 = minsta belopp för slitageersättning. Bör rundas uppåt så att föreningens extraarbete och administration också betalas. Ett sätt att beräkna slitageersättning för skogstransporter, när dessa inte är inräknad andelstalet, är att uppskatta antal fastkubikmeter virke som körs ut och ta detta gånger 2-10 kr per km använd väg. Till detta bör direkta skador på vägen ersättas. Beräkning av slitageersättning när skogsfastighetens skog redan är inräknad i andelstalet för vägen, bör ske i efterhand när man kan konstatera skadornas storlek. I detta fall är det ju ersättning för skador på vägen som är den största delen medan den direkta slitagedelen endast bör omfatta ersättning för att virket transporteras med extremt tunga ekipage under kort tid. I båda fallen bör en besiktning av vägen göras både före och efter skogsavverkningen. REV har tagit fram en överenskommelsemall om slitageersättning som finns på vår hemsida. Mallen ska givetvis anpassas till de förhållanden som gäller i enskilda fallet och vad parterna vill. Text Nils Blohm Bulletinen Nr 4 • 2011 Gamla Köpstad sff sommarparadis Varbergs kommun, Hallands län. Före detta hamnplats, bondby – idag ett Vi fortsätter med att besöka REVs medlemsföreningar. Denna gång landar REVs reportage-”team” hos Gamla Köpstad sff och dess ordförande Ulf Lidesjö. Han tar emot och visar upp ett för dagen regnigt och blåsigt Halland. Vacker utsikt över havet från föreningens väg. Det första som jag funderar över är just det lite märkliga namnet Gamla köpstad. Varifrån kommer det och hur började det? Ulf berättar: Namnet Gamla Köpstad visar att här en gång funnits marknadsplats, där köpenskap bedrivits. Men det var inte någon stad utan snarare en plats där man höll marknader och drev affärer vid särskilda tillfällen. Kanske fanns någon permanent bebyggelse, men köpenskapen bedrevs huvudsakligen i tält. Marknadsplats Vid Gamla Köpstad har utan tvivel hållits marknader. En urgammal landsväg går ner till kusten just vid gamla köpstad. Den passerar förbi de märkliga orter, som bär namnen Järnmölle, och Järnvirke (i Tvååker), där vi vet att järn tillverkades av bygdens röda jord som råvara. Ända in i vår tid har stora slagghögar vittnat om järnhanteringen i denna trakt. Järnet har säkerligen förts från tillverkningsorten ner till havet för vidare utskeppning. I slutet av 1920-talet påträf- Infartsväg till området. Bulletinen Nr 4 • 2011 25 fades ett fartyg ett stycke från stranden som kunde dateras till 1 000 talet. En uppgrundning av den gamla hamnen hade då skett varför Gamla Köpstad förlorat sin plats som utskeppningshamn för den så kallade myrmalmen eller som man i dag kallar Limonit som återfinns i naturen som brun järnsten, järnsandsten, sjömalm, myrmalm och rödjord. Limonit var viktig som råvara för järnframställning från järnåldern och framåt. Den slogs ut först i samband med att gruvorna i Bergslagen kom i gång. lagt med asfalt. Statsbidrag har föreningen på huvudvägarna. Kommunen skjuter också till ett kommunalt bidrag för vägunderhållet. Ulf poängterar ett gott samarbete med Varbergs kommun, framför allt när det gäller trafiksäkerhet. Längs vägarna finns en belysningsanläggning som kommunen ansvarar för. Styrelsearbetet Karta över Gamla Köpstad. Jordbruksbyggd Detta var en jordbruksbebyggelse fram till 1930 talet. Det första sommarstugorna uppfördes i slutet av 30-talet och sommargästerna fick upp ögonen för den Halländska kusten. 1963 bildades en stugägareförening som via en lantmäteriförrättning år 2000 blev en gemensamhetsanläggning som förvaltas av en samfällighetsförening. Sommarparadis Totalt ingår det 324 fastigheter varav 125 är året runt bebodda. Vägnätet är 8,4 km och nästa 90% av vägnätet är be- Föreningens styrelse består av 5 ledamöter och 2 suppleanter. Normalt har vi 3-4 styrelsemöten per år säger Ulf. Föreningen förvaltar grönområden som sköts utifrån ett upprättat skötselplan. I de fall nya fastigheter kommer till betalar de nya fastighetsägarna en inträdesavgift på ca 25 000 kr. Föreningen har under senare år utfört större beläggningsarbeten, vilket fått till följd av att vägnätet ser ut att vara i mycket gott skick. Har kan jag konstatera att föreningens medlemmar har lite tur som har Ulf i styrelsen, han är nämligen ”gammal” vägverkare och kan naturligtvis det här med vägunderhåll och val av rätt beläggningsåtgärder. Någon egenregi-verksamhet i form av olika arbeten längs vägarna förekommer inte, utan allt arbete sker genom in Vresros (Rosa rugosa) växer på strandängarna i Gamla Köpstad i Halland. 26 Bulletinen Nr 4 • 2011 Gamla Köpstads ordförande Ulf Lidesjö. lejda entreprenörer. En väl upprättad och fungerande 5-års plan för vägunderhållet finns. Uttaxeringen är på mellan 350 – 600 kr/ fastighet och år. Föreningen omsätter mellan 500 000 - 800 000 kr/år. Ordning och reda Medlemskapet i REV och vilka frågor bör REV driva? Mina avslutande frågor är hur Ulf och hans kollegor i styrelsen uppfattar medlemskapet i REV och sist men icke minst vilka frågor anser de att REV skall driva? Ulf betonar försäkringen som finns i medlemskapet och då möjlighet till den juridiska hjälp som föreningen tidigare fått. Även möjlighet att kunna ställa frågor till REVs kansli betonas också. Något som vi i vår förening har problem med är att det vägvatten som leds via våra diken och vidare ut mot lågpunkter i intilliggande terräng inte tas om hand på ett bra sätt. De tidigare uppodlade marken används inte i samma utsträckning som tidigare. Detta har fått till följd att tidigare fungerande utfalls diken inte underhålls på det sätt som är önskvärt. Vad har vi för påtryckningsmöjligheter och hur kan man på något sätt tvinga markägaren att ta sitt ansvar? Denna fråga måste REV driva och försöka få fram klara regler vad som gäller avslutar Ulf. När man kommer in i om rådet får man ge nast en känsla av ordning och reda! Inom området finns en stugförening som bland annat driver trivselfrågorna, detta innebär att styrelsen kan helt ägna sig åt den enskilda väghållningen. Vilket precis är vad en samfällighet skall ägna sig åt. När man kommer in i området får man genast en känsla av ordning och reda. Ett väl tilltaget vägområde med fastighets gränser på ett avstånd av minst 4-5 meter från vägkant, innebär att inga häckar och buskar växer ut över körbanan. Praktiskt taget varje fastighetsägare klipper på eget bevåg gräsytan mellan vägkant och fastighetsgräns, lite av tävlan vilken kan hålla snyggast utanför sin fastighet påtalar Ulf. Inga problem för styrelsen kan jag konstatera. Kattegattleden Vi har en del av den så kallade kattegattleden genom vårt område påtalar Ulf. En av Trafikverket anordnad cykelled från Helsingborg och till Göteborg. Total är leden 30 mil lång och förutspås få en så stort nyttjande som 25 000 cyklister per år. I samband med ledens utbyggnad förbättrades vägen genom Trafikverkets försorg. Hundväder Återstår att tacka Ulf för att jag fick komma på besök, samtidigt försöker jag få ut honom i det blåsiga och regniga väder för några avslutande bilder. Att Ulfs lille hund Otto inte ens gör ett försök att hoppa ut från bilen, talar sitt tydliga språk. Det är verkligen ett hundväder denna höstdag i oktober. Leif kronkvist Bulletinen Nr 4 • 2011 27 REV NYTT Allt ni behöver veta om lagar & förordningar, förvaltning & vägteknik Många nya i styrelsen? Dags att uppdatera kunskaperna för föreningens trotjänare? Vill ni arbeta tillsammans eller läsa in er var och en för sig? REVs kursbok ”Förvaltning av samfälligheter” är framtagen för att passa lika bra till en studiecirkel som för självstudier. Kursmaterialet är upplagt så att styrelsen själv kan starta en studiecirkelkurs. I boken tas lagar och förordningar, förvaltning och vägteknik upp. Teori varvas med exempel tagna ur verkligheten. För er som vill arbeta i en studiecirkel kommer handledarmanualen och USB-minnet med Powerpointbilder, som båda ingår i kurspaketet, väl till pass. I cirkelkursen ingår 3 stycken böcker och material på ett USB minne. 795:- inkl moms för medlemmar 1595:- inkl moms för icke medlemmar Det går att beställa extra kursböcker och då betalar man som medlem 235:-/st inkl moms och som icke medlem 470:-/st inkl moms. På samtliga priser tillkommer porto. Välkommen med er beställning till REVs kansli via e-post [email protected] eller via telefon 08-20 27 50. Här kommer vårens kurser att hållas! Hösten gick fort och kurserna blev på många orter fullsatta snabbt även denna gång. Jätteroligt att ni är vetgiriga och hungriga på att få veta mer om förvaltning av era vägar och samfälligheter. Här till höger finns kursorterna, som är preliminära, för våren 2012. Kurslokalerna kommer inom kort att presenteras på hemsidan och i månadsbrev. I samarbete med Trafikverket och lantmäteriet håller REV i kurser runt om i landet. På kursen lär du dig mer om väg och trafiktekniska frågor, lagar och förordningar, förvaltningsfrågor, statsbidragsfrågor och mycket mer. Kursavgiften är 720:-/person, kurslitteratur och enklare förtäring ingår. Kursen hålls på kvällstid mellan kl 18:00 - ca 21:30. 28 Kursort Datum Malmö 28 feb Kristianstad 29 feb Kalmar 1 mars Göteborg 6 mars Linköping 13 mars Örebro 14 mars Stockholm 15 mars Arvika 20 mars Hedemora 21 mars Söderhamn 22 mars Strömsund 27 mars Umeå 28 mars Piteå 29 mars Mejla gärna önskemål om framtida kursorter till : [email protected] Anmälningar tas emot först när kurslokaler är bokade samt datum är satta. Bulletinen Nr 4 • 2011 REV NYTT REV besöker riksdagen Den 26 september besökte REV:s styrelse riksdagen. Efter en rundvandring i Riksdagens lokaler med ledamoten Anders Åkesson (c) som arrangör och duktig ciceron intogs en god middag i rummet intill gamla Riksbankens lokaler tillsammans med flera ledamöter ur Trafikutskottet. Det gavs under kvällen många tillfällen till givande samtal och Tack Maud! Riksförbundet Enskilda Vägar fick en inbjudan till att vara med och tacka av Maud Olofsson för hennes insatser som minister och partiordförande. Denna avtackning skedde den 5 oktober i Riksdagen. erfarenhetsutbyten mellan REV:s styrelse och närvarande ledamöter av TU. För REV är det naturligtvis mycket värdefullt att för företrädare för lagstiftaren få möjlighet att under avspända former förklara de svårigheter som enskilda väghållare kan möta i vardagen och i sina kontakter med myndigheter. REV ser fram emot fortsatta täta kontakter med Trafikutskottet! REVs nya ordförande, Uno Jakobsson och REVs kanslichef, Maria Sundström, deltog på mottagning där REVs standar, blombukett och en utnämnelse till hedersledamot delades ut. REV kunde tacka särskilt för Mauds insatser gällande höjning av statsbidraget till enskilda vägar. Vi fick även en pratstund med Mauds man, Rolf Olofsson som kunde berätta att han satt ordförande i deras vägförening i Högfors och även deltagit på REVs kurser. REVs ordförande Uno Jakobsson tackar av Maud Olofsson med Standar och blommor. Uno Jakobsson fick även möjlighet att träffa Centerpartiets nya ordförande Annie Lööf. Bulletinen Nr 4 • 2011 29 Bulletinen Utgivningsplan 2012 Nr 1 - 2012 Sista bokningsdag.......................8 feb Annonsoriginal...........................16 feb Utgivning................................. 13 mars Nr 2 - 2012 Sista bokningsdag................... 31 april Annonsoriginal............................ 7 maj Utgivning..................................... 5 juni Nr 3 - 2012 Sista bokningsdag......................2 aug Annonsoriginal............................9 aug Utgivning.................................. 11 sept Prenumerera på REV Bulletinen för bara 80 kr/år Bulletinen Riksförbunde t Enskilda Vägars medlemstidn ing Nr 1• 2011 TEMA: Ordning & reda Grattis alla grusvägshållare ! dammb – nu har vi en PRESSTOPP! indnings-dokt or! Extra vinterpe ngar! 1 Är det fler i vägföreningen som vill ha Bulletinen direkt i brevlådan? I REV-medlemskapet ingår ett exemplar av Bulletinen. Ytterligare exemplar kostar 80 kr/år för medlemmar och 110 kr/år för övriga. Bulletinen Nr 1 • 2011 Beställ din prenumeration via mail. [email protected] Vägadministration Bokföring, medlemsadministration för vägföreningar. Enkel metod för bokföring. Medlemsregister. Utdebitering. Debiteringslängd. Momsuppgift för näringsidkare. Paketpris 2875 kr Mer info på www.gelinfo.se Gelinfo Tel: 0696-200 60 E-post: [email protected] 30 Bulletinen Nr 4 • 2011 Optimus Advokatbyrå Advokat Uno Jakobsson och jur kand Louise Bark • Rådgivning till enskilda väghållare Problem med sliten asfaltyta, potthål, raka eller ojämna sprickor? • Fastighetsrätt • Familjerätt 070-735 87 56 [email protected] 070-371 92 00 [email protected] www.optimusadvokat.se 10% Med Bornits rabatt* produkter är det enkelt få en sliten yta att bli som ny och att fylla igen hål och sprickor! * Till medlemmar i Riksförbundet Enskilda Vägar. Mer info om våra produkter hittar du här: www.bornit.se FÖR VÄGEN Komplett sortiment för väg och skyltning besök vår hemsida www.provia.net Förhindrar imbildning Hydro-klean-tekniken förhindrar imbildning vid temperaturer över 0 grader. Vid regn och dagg kommer du att ha en skarp bild. Vid temperaturer under 0 grader kommer Hydro-spegeln att ge en mycket bättre bild jämfört med traditionella speglar. Telefon 0454-169 30 | [email protected] Underhållsfri Hydro-klean-tekniken förhindrar ansamling av smuts på spegelytan. Efter varje regn är spegeln rengjord. Vilket garanterar en klar bild Bornit annons 60x90.indd 1 under lång tid. 11-01-19 09.57.14 Konventionella speglar HYDRO speglar Skikt av Super-Hydrophillic Jämn vattenfilm Vattendroppar Vattenfilm Spegelyta Spegelyta Diffus reflektion orsakad av vattendroppar Tel 054-51 21 30 Fax 054-51 21 39 SKYLTAR • VÄGGRIND– BOM Normal reflektion tack vare Super-hydrophilic skiktet Box 9, 663 21 Skoghall Besök: Vidövägen 1 www.provia.net Kostnadsfri rådgivning i vägjuridik till REVs medlemmar Särskild inriktning mot: fastighetsrätt, vägjuridik, miljöskador, boutredningar och arvsrätt. Bengt Nydahl – Det ni behöver finns hos www.skogma.se Skogmahuset, 830 70 Hammerdal Tel 0644-721 00 • Fax 0644-710 87 Bulletinen Nr 4 • 2011 Riddargatan 35-37 114 57 Stockholm Tel 08-723 15 00 [email protected] www.lindhes.se i samarbete med REV sedan 1968 31
© Copyright 2024