1. No category

FN-Correspondenten
TIDNING OM FN-ROLLSPELET PÅ ARANÄSGYMNASIET. UTGIVEN AV SAMHÄLL-MEDIA.
ONSDAG DEN 4 MARS 2015
FN-delegationerna antar Ukrainas
resolution om ryska trupperna
FN-rollspelet
på Aranäs
Under onsdagsmorgonen påbörjades en
sakdebatt i Aranäs teater
gällande konflikten mellan Ukraina och Ryssland.
Delegationen Ukraina
framförde sin resolution
om att de ryska trupperna
ska dras tillbaka ur landet
på grund av att mänskliga
rättigheter bryts. Ryssland var inte överens med
Ukraina men efter att ett
par av resterande delegationer hade bett om stöd
till resolutionen antogs
den ändå med 16 röster
för.
Under onsdagens FN-rollspel
var det Ukrainas delegater som
började med att framföra sitt
lands resolution som handlade
om att de ryska trupperna, som
idag befinner sig i Ukraina, ska
dra sig tillbaka till sitt eget land.
Delegationen menar att Ryssland
bryter mot flera internationella
lagar samt mänskliga rättigheter
genom de attacker som inträffar
och har dödat ca 6 000 civila.
Ukrainas invånare lever idag
i ständig skräck samt tvingas
fly och det är artikel 3 (alla har
rätt till liv, frihet och personlig
säkerhet) i FN:s konvention
som inte längre kan tillämpas.
Delegationen Ukraina vill att de
ryska separatisterna ska fördömas och dessutom skicka dem
till den internationella domstolen i Haag, Nederländerna,
just därför att de bryter mot
lagar och regler samt försämrar
livet för Ukrainas invånare. När
resolutionen hade framlagts fick
Polen, USA, Japan och Afghanistan visa att de var på Ukrainas
sida och bad resterande länder
att stödja förslaget.
Dock fick Ryssland chansen
att berätta sitt perspektiv på
konflikten mellan länderna och
de var noga med att säga att de
inte höll med Ukraina och deras
resolution. De ryska delegaterna
menade att Ukraina vill ha en
våldsam avslutning på konflikten och att det därför är de själva
som hindrar att artikel 3 från
konventionen följs. Ryssland,
tillsammans med Kina, bad
därför att alla skulle rösta nej
till Ukrainas resolution men det
räckte inte tillräckligt långt.
Felicia Nordström
Varje år vecka 10 samlas ambassadörer från
alla FN:s medlemsländer
i teatern på Aranäsgymnasiet för att debattera
och hitta gemensamma
lösningar på internationella kriser och problem.
på scen ska kunna framför. Den
sista stora uppgiften är att de
själva som ska gå in i en roll.
Även om man personligen inte
har samma åsikter måste man
kunna framföra landets åsikter
på ett trovärdigt sätt och uppföra
som man själv tror starkt på det.
Detta utförs på ett verklighetsbaserat sätt och därför spelar
Självklart är det inte de riktiga både klädsel och uppförande
ambassadörerna som deltar, utan roll.
”Det är en väldigt rolig updenna gång är det eleverna på
Aranäsgymnasiets tur. Detta kal- pgift. Det är kul att man får
gå in för det med klädsel och
las FN-rollspel.
sådant. Det gör det mycket mer
Alla elever som går linje
verklighetstroget och alla blir
samhälle - inriktning beteende
mer engagerade. Det kan bli lite
och internationell, deltar i ett
FN-rollspel. Eleverna delas upp långtråkigt när ämnet inte berör
i olika grupper och blir därefter sitt eget land men samtidigt
lär man sig väldigt mycket och
tilldelad ett land. Alla FN:s
det är bättre än att bara sitta på
medlemsländer i det centrala
lektionerna.” kommenterar den
huvudorganet, generalförsam17-årige Lukas Nordwall som
lingen, representeras i spelet
och eleverna antar rollerna som står i en vit kaftan med en sjal på
huvudet, i år representerar han
ambassadörer för var sitt land.
Saudiarabien.
Varje år arrangerar Aranäsgymnasiet detta spel som utspelar sig under 4 dagar i teatern.
Precis som i verkligheten sätts
länderna ut och ska vara redo för
att debattera om sin sak och sina
åsikter.
Eleverna har under 8 veckors
tid förberett sig inom ämnet
samhällskunskap för att kunna
vara redo att både ställa sig till
svars och kunna argumenter.
Man måste man vara noggrant
förberedd, precis som en riktig
delegat, för att hänga med under
spelets gång och förstå vad det
handlar om. Det är stora och
tunga frågor som kommer därför
måste de veta hur sitt land ställer
sig till olika politiska frågor. De
måste även skriva öppningstal
och resolutioner som de sedan
Rollspelet utspelas i massor
av olika högstadie- och gymnasieskolor runt om i Sverige,
och även runt om i världen.
Aranäs syfte med att utföra
FN-rollspelet är att skapa ett intresse för globala frågor och göra
frågorna mer förståliga för unga.
Detta är ett mer verklighetsnära
sätt att lära sig på och ett mer
praktiskt arbetssätt. Det är konkret och gör att eleverna måste
engagera sig för att inte göra
bort sig. Kunskapen om olika
internationella politiska frågor
ökar och man får inblick i olika
länders förhandlingar. Det ger
dem en övning i diplomati med
både givande och tagande av
olika synpunkter.
Matilda Andersson
Krönika:
Slöja är inte lika med terrorism
N
är vi googlade “Islam”
så var några av de första
träffarna artiklar om
Terrorism, tittade man vidare
på bilderna så var det även
terrorism-inspirerade bilder. Är
inte detta helt sjukt? Det tycker
vi! I Dagens skruvade samhälle
så har islam kopplats till terrorism. Man har använt Islam som
en syndabock. Detta är fel, då de
själva ser islam som en fridfull
religion som lär muslimer att
upprätthålla fred och rättvisa
världen över.
Det är inte rätt att döma islam
och en hel folkgrupp efter okunniga muslimers handlande. Det
är som att säga att alla svenskar
är blonda och har blåa ögon bara
för att några har det. Man kan
inte dra sådana dumma paralleller. Det är fel att sätta in en
folkgrupp i ett fack, det är som
andra världskriget all over again,
när judarna sorterade ihop som
syndabockar. Har vi inte förändrats sen dess? Borde vi inte
ha utvecklat våra fördomar? Vi
borde veta bättre med tanke på
våran historia som alla i hela
världen har delat tillsammans.
Om man ser eller hör på nyheterna att en ny bomb har
sprängts, så kopplar både icke
muslimer och muslimer detta till
Islam. Det är så det tyvärr ser ut
idag. Givetvis är detta något som
vi tror förnekas ivrigt, man säger
att det inte är så. Att det enbart
är få personer som tänker så.
Men vi vet, av egna erfarenheter
att det är en del, då vi ständigt
ser och hör människor omkring
oss på sociala medier och i
verkligheten. Där hör vi mycket
fördomar. Givetvis är det inte
alla som tänker så, men vi tror
att det sitter långt bak i mångas
huvuden. Denna misstanke när
det gäller muslimer stannar
kvar i allmänhetens åsikt när
det gäller terrorism, även om
andra grupper identifieras som
missdådare för någon specifik
händelse.
När en vapenbärare attackerar
en moské i Judendomen namn,
när en katolsk gerillaman placerar en bomb i förorten, eller när
en serbisk ortodox våldtar och
dödar oskyldiga muslimer, ses
inte dessa som stereotypa för en
hel tro. Men vad är egentligen
skillnaden?!?!
Oskyldiga muslimer drabbas
varje dag av olika påhopp. Det
kan t.ex vara butiksbiträden som
tar en extra titt i deras väskor,
arbetsgivare som nekar jobb
trots hög intelligens. Man blir i
mycket större grad kontrollerad
på flygplatser. Det här är anklagelser som en helt vanlig
människa i exempelvis Sverige
får gå igenom varje dag. Borde
vi inte ha en bättre bild av muslimer här i Sverige och runt om
i världen?
Enligt koranen så är krig den
sista utvägen, så vem eller vad
är det som gör en del muslimer
ändå handlar dåligt? Tänk på det
nästa gång du anklagar muslimer. Det finns svenskar som gör
dumma saker, men då dömmer
alla svenskar för det. Så varför
döms alla muslimer när en liten
grupp gör fel?
Julia Bülow
Amanda Jansson
FN-CORRESPONDENTEN
ONSDAG DEN 4 MARS 2015
Irak behöver hjälp i kampen mot terrorism
Irak är djupt bekymrad
över den skada som IS
orsakar i mellanöstern
och har en stor oro att IS
innebär ett hot för världsfreden.
”De tar över vårt land.
Det är dags att vi alla
vaknar upp och förstår
att deras mål är större än
så. Jag ber alla i generalförsamlingen att öppna
sina ögon!”, säger Irak i
uttalade om sin resolution 23.
Under andra dagen i FN konferensen kom Iraks och Turkiets
resolution 23 upp angående IS
frammarsch. Resolutionen gick
igenom under omrösning med
klar majoritet.
RESOLUTION
I Iraks och Turkiets resolution betonar de vikten av ett
sammarbete med fredsstyrkor
från närliggande länder för att
undvika eventuella kulturkrockar. De konstaterar även ett behov
av att utbilda kurdiska trupper i
striden mot IS.
”Vi vill utbilda kurderna och
ha markstyrkor i vårt land för
att strida mot IS, vi vill sammarbeta med så många länder
som möjligt för att motverka terrororganisationer”, säger Sanna
Brodén, delegat i Irak.
Enligt Irak är det viktigt att
allt detta stöd sker genom den
irakiska regimen för att landet ska behålla kontroll. Irak
behöver främst hjälp med militära rådgivare, som kan hjälpa
till att behålla sammanhållna
operationer och större förband.
FLYKTINGFRÅGAN
I resolutionen vill de till
sist uppmärksamma vikten
av ett gemensamt ansvar angående flyktingfrågan, då stora
flyktingströmmar drabbar Turkiet till följd av IS
ockupering av stora landområden i Irak och Syrien.
SAMARBETE MED USA
I en intervju med delegationen
Irak säger de att de har svårt att
förlita sig på USA efter vad som
hände 2003, då de gick in med
styrkor i Irak. Trots detta har de
inte något val än att få hjälp av
dem i kampen mot terroristorganisationer i landet. Men om
de fick önska skulle de hellre
be om fredsstyrkor som ligger
närmare Irak.
Matilda Jonsson
USA och frankrike får
igenom sin resolution
Delegationerna USA
och Frankrike får
igenom sin resolution
om att stoppa IS och
andra terroristgrupper.
”Vi måste öppna våra
ögon och börja agera. Vi kan inte stå
handlingsförlamade
när världen utsätts
för övergrepp.”, säger
Jesper Zackrisson,
delegat för USA.
Under första dagen av FN
konferensen kom USA:s
och Frankrikes resolution
upp angående terrorism.
Ryssland försökte bordlägga förslaget, men USA
formulerade sig snygg med
ett motargument och vann.
Irak, Tyskland och Kina
talade för resolutionen,
medan Syrien talade emot.
Resolutionen gick sedan
igenom under omrösning
då 29 länder röstade för
och 8 länder emot. 4 länder
avstod.
ORO ÖVER IS
FRAMRYKNING I SYRIEN
USA och Frankrike är
djupt upprörda över den
ökade spridningen utav
terrororganisationen
IS, samt liknande
organisationer. Med
största oro över att
terroristgrupper vid upprepade
tillfällen genomfört brott
mot mänskligheten samt
förödande terrordåd utan
motsättning.
KARTLÄGGNING AV IS
För att minska och stoppa
spridningen av terrorism
delade delegationerna USA
och Frankrike ut en resolution. I resolutionen påminner delegationerna om varje
människas rätt till yttrandeoch religionsfrihet. De föreslår att samtliga delegationer
i FN:s generalförsamling
påbörjar kartläggning av IS
med hjälp av det mest lämpliga FN-organ.
NEJ TILL TERRORISM
I en intervju gav USA
ännu ett förslag till att stoppa
terrorismen. ”Vi vill dels
stoppa in och utresande ur
riskzoner, till exempel Irak
och Syrien där extremisten
har tagit överhand. IS och
liknande terrororganisationer tar över stad för stad.”
I resolutionen uppmanar
USA och Frankrike om att
FN:s medlemsländer skall
med bästa medel stoppa en
global spridning av IS. De
uppmärksammar även behovet av rätt till självförsvar.
USA ber generalförsamlingen att tacka nej till terrorism och rösta ja till resolutionen och därmed rösta ja
för mänskligheten.
Matilda Bålström
Fakta
Vad är
terrorism?
Det var egentligen först efter
11 september 2011 som terrorism kom högt upp på
agendan. Men, terrorismen
har en tvåtusenårig historia.
Terror som metod användes
redan av de första upprorsmakarna mot den romerska
staten – de judiska seloterna.
En annan tidig form av terrorister var assassinerna.
Så även om vår generation
ibland tycks tro att terrorismen startade med Word
Trade Center-attackerna, är
det inget nytt fenomen.
Terrorism är ett svårfångat
begrepp, men kan förklaras
som “motsvarigheten till
krigsbrott i fredstid”
FN:s definition : ”Terrorism
är en handling som syftar till
att döda eller allvarligt skada
civila eller icke- stridande,
med avsikt att skrämma en
befolkning eller utöva tvång
på regering eller en internationell organisation.”
Julia Bülow
Amanda Jansson
FN-CORRESPONDENTEN
ONSDAG DEN 4 MARS 2015
Roligt, spännande - men ibland lång väntan
FN-rollspelet är roligt, men ibland lite
långtråkigt …
Det berättar Malin och
Josefine, som är medlemmar i delegationen
Egypten. Att sitta inne
i ett stort, mörkt rum i
flera timmar, är faktiskt
tro det eller ej, ganska
påfrestande, säger Malin.
lets gång får kolla upp information hela tiden. Tillexempel om
ett land läser upp sin resolution,
kan man som ”publik” söka upp
den information de talar om/för
och kanske då ställa landet mot
väggen. Men, man får dock inte
använda sig av den information
som kommer upp samma dag.
Utan 23:59 dagen innan, stängs
nyheterna för nästa dag skulle
man kunna säga, och tiden står
alltså still.
Så till att börja med, hur är
det att vara med i rollspelet?
- Det är roligt, men kan också
ibland bli lite långtråkigt och
ansträngade. En del resolutioner
kan ta uppemot 40minuter och
när man då inte har något att
säga om dem samt att de inte angår en alls, kan det bli lite trist.
Efter ett tag blir man alldeles yr
då det är så mörkt, instängt och
tömt på syre, säger Malin och
Josefine.
- Det har nu gått en och en
halv dag och vi har än så länge
bara gått igenom 3 utav 42 resolutioner, menar Elin
Tjejerna berättar hur utmattande och påfrestande FNrollspelet är, då man måste lägga
allt annat åt sidan. Däremot
säger de även att det är roligt
och föredrar hellre detta, än en
lång dag bestående av vanliga
lektioner. Man lär sig väldigt
mycket under en kort tid och bli
mer allmänbildad. Man får reda
på sådant som man själv aldrig
skulle kolla upp och det är faktiskt intressant, berättar Malin.
De berättar att det ibland kan
bli lite bråk mellan de olika
länderna och då kan det hända
att man blir lite skakis.
- Det är ganska svårt att fråga
andra länder om deras resolution och om hur de själva reagerar/agerar, då man själv måste
vara väldigt insatt. Det går ju
inte att vara insatt i alla frågor,
utan man får helt enkelt prioritera att läsa på så mycket som
möjligt om det som man själv
ska ta upp. Det är viktigt att veta
vad man talar om när man väl
står där, vilket även leder till att
man känner sig säker på sin sak,
lyfter Elin fram.
- Det kan också bli väldigt
stora hopp, vad jag menar är att
vi först på måndagen läste upp
vårat inledningstal, men det kan
gå ända tills fredag innan vi får
prata igen, om ens då, vilket är
lite tråkigt, säger Malin.
- Dessutom är man ju ”bara”
tvåa och blir då kanske lite
osäkrare på sin sak än treorna.
Men det är bara att stå på sig,
anser Elin.
Hur är er grupp?
Alla pratar i mun på varandra
om hur nöjda de blev med sin
grupp. Vissa fungerar tydligen
inte alls och man har olika åsikter om vad som ska tas upp. Men
i deras grupp kompletterar man
varandra mycket bra, alla jobbar
och gör sin del, vilket underlättar vid grupparbeten.
FN-rollspelet spelar stor roll
in på betyget i samhällskunskap,
därför var det bra att de alla
hamnade i en bra grupp.
- Man får dock ganska mycket
press på sig, då så mycket går på
betyget, säger Malin.
Nu efteråt skickar de däremot
in inlämningar som tillexempel
landsanalys, deras resolution
och alla talen.
- Så även om vi inte hinner
komma upp på scen för att
representera vår resolution, så
kommer vi ändå skicka in den
till vår lärare i efterhand. Därför
är ju egentligen ingenting man
pluggar på i onödan, tycker de.
Får man ha med sig anteckningar? Kan man kolla upp
Google under tidens gång och
vem ska säga vad?
De berättar att man under spe-
Man får ju som sagt ha med
sig anteckningar upp när man
står och talar om sin resolution,
men ska helst inte läsa rakt av.
Både dator och papper får man
ha med sig, men för att få så
bra kontakt som möjligt med
åhörarna, kan det vara bra att
lyfta blicken.
Vem som svarar på de frågor
man kan få, har gruppen
bestämt innan. självklart kan
detta ändras, när man väl står
där uppe. Känner någon att man
vill ta en fråga, så får man ju
göra det. Om man däremot inte
har ett svar, kan man därmed
välja att säga ”ingen kommentar”, men då är det ju som att
man lägger sig i debatten och
förlorar, så det vill man helst
undvika.
Hur var det med en så stor
sal?
- När man väl stod där uppe,
kändes det mycket mindre än
vad det verkar när man sitter
som publik. När man blickar ut
över teatern, ser du som talare
knappt människorna. Och när
jag gick därifrån, kom jag på
mig själv att det faktiskt inte var
så farligt, säger Elin Bonnier.
Eleverna förberedde sig i åtta veckor innan rollspelet
Under veckan har
Aranäs gymnasiet i
Kungsbacka FN-rollspel
utspelat sig och eleverna har levt sig in i rollen som ambassadörer
för något av de 193
medlemsländerna i FN.
Eleverna har förberett sig
i cirka åtta veckor inför
detta rollspel och nu är
tiden kommen.
Vi har intervjuat Elin Bonnier,
Malin Bjälkander, Maria Ljungblom och Josefine Rebinder som
spelar landet Egypten under
FN-rollspelets tid om hur de har
förberett sig under dessa åtta
veckor fram tills nu.
BÖRJADE FÖRE JUL
Under cirka åtta veckors tid,
lov uträknat, har eleverna i
årskurs 2 jobbat inför att delta i
FN-rollspelet och redan veckan
innan jullovet berättar Elin
Bonnier att de blev indelade i
grupper av lärarna och fick deras
land som de skulle spela ambassadörer för. Däremot började de
inte arbeta inom området förrän
efter nya året.
- Vi fick inte välja land helt
själva tyvärr. Då hade vi förmodligen inte valt just Egypten.
3:orna fick välja först och de
flesta tog de största länderna då
vi fick önska vilka länder vi ville
ha av de som var över, säger Elin
Bonnier.
LOTTADE LÄNDERNA
För att det skulle bli rättvist
lottade lärarna sedan fram
vilken grupp som skulle få vilket
land utifrån vad de önskade
sig att få. Egypten var tyvärr
då gruppens sista val av de tre
önskningar man fick göra.
- Det gör det hela ganska svårt
ibland såklart, då vi har ett land
som våra åsikter inte är desamma som deras. Om det exempel
kommer upp en resolution om
kvinnors rättigheter, är det ju
klart man vill skriva under den,
men vårt land är ett millitärt
styre som inte tycker i närheten
än vad vi tycker, berättar Malin
Bjälkander.
Under veckorna har förberedelserna varit jobbiga och pressande med mycket inlämningar
i kursen samhäll 2 där betyget
av FN-rollspelet spelar väldigt
stor roll i kursen för eleverna
i årskurs 2. Josefine Rebinder
berättar bland annat om första
inlämningen som var hela 5-6
sidor lång uppsats om det land
som man blev tilldelad, där
de gick ut på att man skulle ta
reda på hur landet ställde sig
i politiska frågor, ekonomiskt,
miljö, mänskliga rättigheter osv.
Elin Bonnier fortsätter på Josefines mening…
- Sedan fick vi även många fler
inlämningar som exempel landets landsstrategi, där vi skulle
beskriva vår strategi och hur den
skulle se ut genom spelet. Exempel som, vi kommer gå ihop
med de här länderna, gå emot
några andra, var vi ställer oss i
olika frågor, hur vi tänker rösta
i andra frågor, vilka frågor vi vill
undvika osv.
FN-MINGEL HJÄLPTE
- Vi hade även FN-minglet
som var väldigt hjälpsamt, lägger
Malin Bjälkander till.
Men det själva allmänna
arbetet, utanför inlämningarna
och uppsatserna, fick de olika
grupperna förbereda sig med
FN-rollspelet under lektionstid
som då var under samhällslektionerna två gånger i veckan och
självklart också efter skoltid. De
olika länderna fick välja själva
hur de skulle arbeta med de områden som skulle vara med, om
de ville dela upp det att man tog
en del var eller om alla hjälpte
varandra på alla områden. Det
sist nämnda altenativet valde
Egypten-gruppen och de är väldigt nöjda med sitt grupparbete.
JOBBADE PÅ LEKTIONER
För att förberda sig inför
frågor till andra länder använde
sig Egypten-gruppen av FNminglet och den inlämningen
om landsstrategin där de hade
tog reda deras relationer till
andra länder, eftersom det inte
är relevant att ställa frågor till
ett land som man inte har någon
större koppling till. Sedan använder man sig även av datorn
och internet inne i salen under
debatten där man kan söka upp
information under tiden.
- De olika grupperna inne i
salen som representerar de olika
länderna i FN söker upp en stor
del av fakta under tiden de sitter
i debatt, säger Maria Ljungblom.
- Sedan kan man också använda sig av rasterna som är på
5-10 minuter, då vi också brukar
gå och skriva ut saker, går och
förhandlar, pratar med olika
länder. Men det är olika under
varje paus, vissa raster har vi
inget att göra medan vissa är helt
tvärtom, säger Josefine Rebinder.
Men det är inte bara förberedelserna inför FN-rollspelet som
är stressande. Även om FN-rollspelet har med kursen samhäll 2
att göra och att det är en väldigt
stor del av betyget fortsätter
ändå de andra kurserna som
vanligt. Även alla uppsatser i de
andra kurserna fortsätter som
vanligt och det gör hela skolan
väldigt stressig och har varit
så i flera veckor nu, enligt Elin
Bonnier.
Emelie Myrdén
Hanna Bengtsson
Matilda Andersson
FN-CORRESPONDENTEN
ONSDAG DEN 4 MARS 2015
“Ryssland kränker mänskliga rättigheter”
Trots att de mänskliga
rättigheterna som finns,
ska gälla alla människor,
finns det människor som
dagligen diskrimineras
världen över. Detta är
något som Polen väljer
att ta upp i sitt uttalande
i FN rollspelet på onsdags förmiddagen. ”Ryssland agerar inte för att
skapa fred, de agerar för
att skapa krig.” berättar
polens representanter
om Rysslands nuvarande
betande.
På Aranäsgymnasiet hålls under
veckan ett FN rollspel av elever
på skolan. Under Polens uttalande förklaras hur Ryssland
upprepande gånger har brutit
mot mänskliga rättigheter. Polen
berättar att Ryssland brutit bland
annat mot artikel nummer 3.
Som lyder: ”Var och en har
rätt till liv, frihet och personlig
säkerhet.” Polen visar tydligt
på att Rysslands agerande inte
är okej. Detta är bara ett av
alla påståenden som tas upp i
Aranäs aula om hur mänskliga
rättigheter kränks.
De mänskliga rättigheter som
finns idag täcker upp stora delar
av människors liv. De handlar
om att alla människor ska ha
rättighet att leva ett acceptabelt liv. Rättigheterna gäller för
alla och envar, oavsett hudfärg,
kön, nationellt eller etniskt
ursprung, språklig eller religiös
tillhörighet, politisk uppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde
som person. Det internationella samarbetet
mellan länder om mänskliga
rättigheter utvecklandes kraftigt
efter andra världskrigets slut.
Länder började samarbeta och
tillsammans skapade de förenta
staternas, FN, förklaring om de
mänskliga rättigheterna. Tillsammans skrevs vilka rättigheter
som är viktiga. Mänskliga rättigheter inkluderar regler som
människors rätt till sina innersta
tankar och trosuppfattningar,
människors möjlighet att överleva, inbegripet husrum och föda,
frihet från slaveri och tortyr,
skydd för familjen, yttrandefrihet och få delta i landets styrelse
och rätt till utbildning. Dessa
mänskliga rättigheter är universella, d.v.s. att det gäller för alla
runt om i världen, oavsett kultur,
land eller specifik situation.
Anonym
Israel och Palestina,
kriget alla förlorar på
Konflikten mellan Israel
och Palestina diskuteras
livligt under FN-rollspelet. Israels Frida Sillrén
kommenterar ”Palestina
anser att Israel genom
att föra in militära grupper ockuperat dess mark,
men israelerna vill endast
skydda sin civilbefolkning
genom åtgärden. Terrororganisationen Hamas i
Palestina utnyttjar bägge
befolkningar och alla
inblandade, frivilligt eller
ofrivilligt, drabbas.” Ja,
det diskuteras om ämnet
på Aranäsgymnasiets FNrollspel, men det är grundat ur verkligheten.
Israel- och Palestina konflikten
har pågått sedan Israel erkändes
som stat, år 1948. Ända sedan
detta beslutet togs har konflikten orsakat bedrövliga öden för
många oskyldiga liv. Mängder
av människor har drivits på flykt och förödelsen är gigantisk.
Vad beror konflikten på och hur
påverkas de oskyldiga än idag?
Israel- och Palestina konflikten
grundas på två olika folk som
anser att samma landområde är
deras egna. Folken är palestinska
araber och judar. För flera tusen
år sedan fanns en judisk stat i
Palestina. 1948 grundades staten
Israel i landet som för länge sedan varit Palestina av den judiska befolkningen, vilket araberna
inte accepterade.
Krönika
GLÖM INTE BORT DE VERKLIGA OFFREN
J
ag ser elever som ställer sig
på den stora scenen och
nervöst håller sina anföranden och samtidigt försöker
leva sig in i sina roller. Någon
blir plötsligt avbruten av Fru
Ordförande mitt i en mening,
någon annan tappar bort sig.
Någon ger ett taffligt svar på en
alltför komplicerad fråga.
J
ag blickar ut över aulan och
hör den ena delegationen efter
den andra skuldbelägga, klandra
och ifrågasätta varandra. Det
talas om en resolution som kommer erkänna Palestina som stat.
Det talas om Rysslands framfart
i Ukraina. Det talas om ebola,
terrorism och ISIS framfart i
mellanöstern. Jag tänker förbi
alla de formella tal och resolutioner som är uppkomsten till
alla dessa konflikter. Jag tänker
istället på de människor som i
verkligheten drabbas, de offren
som i allt detta tycks glömmas
bort.
D
et får mig att undra - vem
var du när du var elva? Vad
gjorde du? Hur såg ditt liv ut?
Vad kände du?
J
ag själv cyklade på somrarna till badplatsen med
min kompis Sara. På nätterna
somnade jag under självlysande
plaststjärnor uppsatta i taket
med häftmassa. Jag hade mitt
gosedjur Kalle under armen och
viskade ”jag älskar dig” i hans
öra varje kväll.
Jag blev inte väckt en dag av att
min hemstad blev invaderat av
ryska styrkor. Jag blev inte tvungen att fly från mitt hemland
för att undkomma ISIS terror.
Jag blev inte tvungen att skiljas
från min familj på grund utav
konflikter jag själv inte kunde
göra något åt.
M
en så här ser verkligheten
ut. Det är ett faktum. Ett
faktum som vi inte kan bortse
från. Formella handlingar
behövs för att hitta en lösning,
men till vilkas bekostnad? Bör
inte delegationerna se bortom
sina egenintressen och istället
fokusera på de verkliga problemen – de verkliga offren?
Ebba Björnfalk
Det ledde till krig för Israel med
de arabiska grannländerna, men
det har blivit fred mellan Israel
och grannländerna idag. Alla
förutom Palestina. Många palestinska araber var på flykt och flydde till bland annat Gazaremsan,
som Israel senare ockuperade.
Krig i dessa regioner har pågått
under flera årtionden och ännu
idag. Palestina och Israel kom
under 90-talet fram till ett beslut
om att Västbanken och Gazaremsan skulle styras av palestinierna själva. Problemet är att
många israeler redan var bosatta
på dessa områden och har valt att
bo kvar. Palestinierna har svarat
på deras påtvingade flykt och
ockupationen av Israel genom att
ge sig på denna civilbefolkning
med självmordsbombare, terrorattacker och liknande. På grund
av detta så har Israel satt in militär i områdena för att skydda befolkningen, och kriget fortsätter.
Mänskliga rättigheter kränks
oundvikligt under krig. Bland
annat har oskyldiga tvingats på
flykt, det strider mot rätten att bo
var man vill. Dessutom utsätts
inte bara israelerna bosatta på
palestinska landområden för terrorattacker och hålls som gisslan,
utan även den palestinska befolkningen, araberna. Detta för
att staten stödjer terrorgruppen
Hamas som 2006, vann valen till
det palestinska parlamentet och
som idag har makten i Gaza.
Befolkningen som oundvikligen blir inblandade i konflikten
har berövats sina rättigheter som
människor. De lever många under ständig skräck och är i vissa
fall fångar av sin egen stat. Det
är oroligt och bägge folken råkar
illa ut på grund av kriget i sig
men även, som sagt, Palestinas
egen befolkning utnyttjas av Hamas, alltså del av den Palestinska
staten. Terrorgruppen, kallad av
staten: partiet Hamas, använder
oskyldiga människor på sjukhus
och i skolor som mänskliga sköldar. De förvarar sina vapen och
andra material på dessa offentliga platser för att inte drönare ska
kunna förstöra dessa.
Förödelse har lämnat sina spår
på det stora området konflikten
rör då kriget pågått under väldigt många år, snart ett halvt
sekel. Att det pågått under så
pass lång tid har givetvis gjort
att extremt många individers liv
påverkats. De arabiska flyktingarnas tragedi är i dag antagligen
det svåraste problemet att lösa.
De är i dag fem, kanske sex, miljoner. De flesta bor i Palestinas
grannländer och många bor fortfarande i fattiga flyktingläger.
Två stora folk har drivit varandra på flykt, utsatt sina medmänniskor för förödelse, fattigdom
och rädsla. Flera tusen har dött i
Israel- och Palestina konflikten,
konflikten utan ände, kriget alla
förlorar på.
Sara Berg
FN-CORRESPONDENTEN
ONSDAG DEN 4 MARS 2015
“Vi älskar att äta valar”
Valfångst är ett
omtalat ämne i världen
för tillfället. Japan och
Nya Zeeland var länder
som hade starka åsikter om ämnet i FNrollspelsdebatten på
Aranäsgymnasiet.
Diskussionen angående
valfångst har länge pågått och
åsikterna om ämnet är spridda.
Enligt en artikel i SVT har det
sedan 25 år tillbaka funnits ett
förbud mot att fånga valar, men
trots detta pågår jaken fortfarande i flera länder. Vidare
menar artikeln att de länder som
främst står bakom detta och
bidrar till jakten är Japan, Island
och Norge. Jakten skall till stora
delar äga rum runt det stora
valreservatet i Antarktiskt.
“VALJAKT ÄR NÖDVÄNDIGT”
Vi träffade Japan och frågade
om deras inställning till förbudet och varför de trots detta
fortfarande bidrar till fångsten
av valar. De förklarade att valarna är nödvändiga för forskning och att deras valjakt därför
är helt laglig. Vidare sa de att
det ligger i deras kultur att äta
valkött.
”Vi älskar att äta valar” tillade
en ur Japans FN-rollspelsgrupp.
Varför de jagar valar är dock
inte för maten. Forskningen är
huvudsyftet menar Japan, men
de ser ingen anledning till att
låta köttet gå till spillo.
Nya Zeeland har en helt annan
syn på frågan. De framförde tidigare i veckan en resolution på
FN-rollspelet angående ett framtida förbud mot valfångst runt
om i världen. Nya Zeeland framförde i sitt tal att omkring 20 000
valar per år går en brutal död till
mötes i länder som Japan, Island
och Norge. De är upprörda över
den hänsynslöshet som visas
av resten och kräver en snabb
förändring. Landet anser att en
fortsatt valfångst kommer att
leda till att valarna utrotas och
att ekosystemet i världshaven
kommer att påverkas negativt.
Nya Zeeland kräver en ökad
prioritet av djurens natur och
levnad och att man helt sätter
stopp för den fångst som i dagsläget fortfarande pågår.
Om denna fråga kommer att
hindra framtida samarbeten
mellan de båda nationerna i FNrollspelet är ännu oklart.
Julia Jonsson
Ökenspridningen i Saudiarabien
tar död på växtligheten
Under FN- rollspelets
som nu hålls på Aranäsgymnasiet tas en viktig
fråga upp, nämligen problemet med ökenspridningen i Saudiarabien.
Ökenspridningen är ett
stående problem i Saudiarabien
och blir med tiden ännu värre.
I nuläget är det ungefär hela 60
procent av landets yta som är
täckt av sand vilket är väldigt
dåligt för landets jordbruk och
nödvändigheter som behövs
för att producera till exempel
avgörande råvaror för landets
invånare samt export. För att få
fart på växtligheten och minska
de områden där öknen sprider
sig kan vi till exempel plantera träd. Trädens rötter binder
jorden och får de då att bli mer
växtvänligt då jorden packas
mer så att växterna har en chans
att binda sina rötter eftersom att
jorden inte blandas runt i vinden
lika mycket.
OROANDE ÖKENSPRIDNING
Däremot vill landet inte få
bort för mycket av den öken vi
har i landet då de är en viktig
näring för oss där vi kan pumpa
upp olja. Olja är en mycket lönsam naturtillgång och kommer
alltid vara en stadig tillgång till
landets ekonomi eftersom de används i stora mängder dagligen i
hela världen.
Detta problem gäller inte bara
Saudiarabien utan även Mellanöstern, Afrika, södra Europa
och Australien. De är oroande
hur mycket öknen faktiskt
sprider sig i en sådan rasande
fart och Saudiarabien vill nu att
vi lägger mer energi på att jobba
mot detta problem tillsammans.
De är inte okej att de läggs så
här lite fokus på att bekämpa
ökenspridningen. Därför är
detta en viktig fråga som nu
disskuteras i FN-rollspelet för att
kunna besluta om en rimlig och
långsiktig åtgärd så att landets
miljö kan hållas under kontroll.
Alexandra Elisson
Fakta
Hållbar utveckling
Mänskliga rättigheter,
fred och fattigdomsbekämpning är saker FN
kämpar med varje dag.
Sedan 1972 har också
hållbar utveckling stått
på FN:s agenda, men
ändå är det otydligt vad
det egentligen betyder.
”Jag är lite osäker på vad hållbar utveckling egentligen är…
men har hört att det ungefär är
ett långsiktigt och hållbart tänkande för vår planet”, säger en
kvinnlig ungdom som går tredje
året på Aranäsgymnasiet.
Och många håller med det
hon säger, men hållbar utveckling handlar inte bara
om miljön, utan också de
ekonomiska och sociala
problemen runt om i världen.
Alltså omfattar uttrycket också
svält och fattigdom, men också
sjukdomar så som Ebola och
Hiv. Trots att definitionen av
ordet ”hållbar utveckling” kan
kännas som lite otydlig, är
världssamfundet enade om att
jobba för att hitta långsiktiga
lösningar för att förbättra den
globala situation vi har idag.
På Lunds Universitets hemsida beskriver de att hållbar
utveckling är ”en process utan
färdig lösning”, vilket hittills i
världen bevisats som sant.
Här är två av de punkter FN
jobbar med för hållbar utveckling:
The Millennium Develop-
ment Goals (MDGs)
MDG, på svenska Milenniemålen, är mål som alla 193
medlemsstater i FN skrev under
i New York år 2000. Milleniemålen är åtta stycken mätbara
mål som medlemsstaterna
bestämt ska vara uppnådda år
2015. Dessa åtta mål ska bl. a.
utrota den extrema fattigdomen,
minska barnadödligheten och
stoppa spridningen av sjukdomar så som aids och malaria.
De vill dessutom öka sammarbetet mellan i- och u-länder,
genom effektivare bistånd, rättvisare handelsvillkor och lättare
skuldbördor.
United Nations Framework Convention on Climate
Change
På svenska kallas UNFCCC
för klimatkonventionen, och är
ett miljöfördrag som antogs I
Rio-konferensen I Brasilien år
1992. Syftet med denna konvention är att stabilisera halterna av
växthusgaser i atmosfären som
på farligt sätt påverkar klimatsystemet och mänsklig verksamhet.
Klimatkonventionen har inga
bindande krav på minskade
utsläpp, vilket kanske är anledningen till att alla medlemsstater
kunde skriva på, men den ligger
som grund till att kämpa mot
en bättre situation för miljön.
(Källa: un.org)
Mathilda Ström