1. No category

2 / Ledare
Politisk redaktör:
Ledarskribent:
E-post:
BORÅS TIDNING
onsdag 8 april 2015
Lars Näslund 033-700 07 24
Mikael Hermansson 033-700 07 17
[email protected]
Bristande ledarskap om järnvägarna
Har de hört om Götalandsbanan?
När regeringen under tisdagen skulle presentera en ”miljardsatsning” på järnvägsunderhåll kom dess ledande företrädare försent. Men nej, det berodde inte på det stopp
i tågtrafiken som inträffade Stockholm.
Det var när finansminister Magdalena Andersson sa att inget
hänt vad gäller stora järnvägsprojekt efter det att Botniabanan invigdes, som orsaken till förseningen blev
synlig. Den här regeringen har en urspårad verklighetsuppfattning.
Alla vet ju att det händer hur mycket som helst
på spåret just nu.
Bara en liten påminnelse: Höghastighetsjärnvägen mellan Göteborg och Borås formligen
rusar fram och redan i slutet av året kommer viktiga besked om vilken väg framtidståget ska ta
genom Sjuhäradsmetropolen. Två alternativt tre
nya stambanor är på gång. Det finns förslag på
snabb järnväg mellan Oslo och Köpenhamn. En
andra fast Öresundsförbindelse har politisk uppbackning av Alliansen. Citytunneln i Stockholm?
Känns den igen?
Men betraktat genom rödgröna regeringsglasögon så är alltså allt detta ”inget”?
Tänk så annorlunda intrycket hade blivit om de
rödgröna hade varit mer erkännsamma. Då hade
deras egen nyhet – ett tjugoprocentigt påslag på
Alliansens underhållspengar – fått en bättre
inramning. Nu blev det istället en tröttsam upp-
Heinö: Idéer om
svenskhet har fått
politiskt uppsving
AndreAs JohAnsson heinö
I år är det 40 år sedan en enad riksdag lade
den politiska grunden för förvandlingen av
Sverige till ett mångkulturellt samhälle.
Genom 1975 års invandrarpolitiska mål
övergavs 1950- och 1960-talens assimilationspolitik till förmån för en politik som
aktivt skulle främja språklig och kulturell
mångfald i Sverige.
2
010-talets integrationsdebatter ger ofta
intrycket av att dagens Sverige skulle
vara långtgående i termer av mångkulturalism, vilket inte minst av invandringskritiker framställs som både anmärkningsvärt och bekymmersamt.
Men en återblick på 1975 visar snarare att
Om du inte fått tidningen:
Ring 033–700 07 00
(må—to 06.30–17, fre 06.30–16,
lö–sö 07–12.)
Gäller det Alingsås-, Varbergseller Falkenbergsområdet
ring 031–80 47 20.
nödvändigt för att kunna driva igenom besluten.
Löfven, Fridolin och Romson däremot, personifierar bristen på ledarskap. Därför förvånar det
inte att den här regeringen fortsätter att rasa i
förtroendemätningarna.
Kanske hade varit bättre att öva på att hantera en
modelljärnväg först?
Foto: JESSICA GoW / tt
repning av vad som tidigare fanns i den nedröstade höstbudgeten.
”Det är bra att regeringen fortsätter den satsning på järnvägen som Alliansregeringen
inledde”, var dock Jessica Rosencrantzs, Moderaternas talesperson i infrastrukturfrågor, gillande kommentar.
Visst. Alliansregeringen satsade stora summor
på underhållet, men inte tillräckligt. Ett antal
s-regeringar vägrade på sin tid att dra igång arbetet med Götalandsbanan och Miljöpartiet prioriterade att hellre bygga järnväg i norra Sverige.
Man kan ha olika uppfattningar om Alliansens
underhållsmiljarder och om Perssonregeringen
prioritering av Botniabanan. Men det går inte att
förneka att ett trovärdigt politiskt ledarskap var
såväl debatt som lagstiftning sedan dess rört sig
bort från pluralismen som ideal, i riktning mot
mer assimilation, en förändring som speglas i
den rent begreppsliga förskjutningen från
invandrar- till integrationspolitik.
Idéer om svenskhet har fått ett politiskt uppsving, och inte bara genom Sverigedemokraternas framväxt. Inte minst har föreställningen om
de magiska svenska värderingarnas normgivande kraft slagit igenom på bred front senaste
decenniet. Men perspektivskiftet gäller även
språk: på 1970-talet handlade debatten ofta om
att möjliggöra för migranters barn att bevara sina
modersmål, medan fokus i dag ständigt är på
svenska språket som allena saliggörande för integrationen.
Somligt har förvisso blivit bättre: på 1970-talet
var fokus på att jämna ut skillnader mellan medborgare och icke-medborgare, medan medborgarskapet de senaste åren, vilket jag själv propagerat för, fått ett litet uppsving, en helt nödvändig förändring för att långsiktigt möjliggöra jämlikhet i ett invandrarland.
Men det mest nedslående i en jämförelse mellan
dagens debatt och 1970-talets är beredskapen
att anpassa välfärdssystemen för en ny verklighet.
De invandrarpolitiska besluten 1975 medförde på flera områden radikala systemförändringar. Redan 1976 fick icke-medborgare rösträtt i kommun- och landstingsval. Idag framstår
Chefredaktör och ansvarig
utgivare:
Stefan Eklund
[email protected]
Adm redaktionschef och stf ansv.
utg:
Anneli Johannisson
[email protected]
Nyhetschef och stf ansv. utg:
Carl Lind
[email protected]
Politisk redaktör:
Lars Näslund
[email protected]
Agendachef:
Hanna Grahn Strömbom
[email protected]
Kultur- och nöjeschef:
Lena Kvist
[email protected]
Sportchef:
Victor Fridén
victor.fridé[email protected]
Webbchef:
Eric Klefberg
[email protected]
Man skjuter till lite mer pengar till järnvägsunderhållet – men vad vill man egentligen? Inför valet
var det ett löfte att järnvägsunderhållet skulle
förstatligas. Under måndagen var det bara tal om
att ”kontrollen” över underhållet skulle skärpas
och det löftet får Löfven gärna svika. Det var
mest ett akut infall av vänsterpopulism.
Ett förstatligande skulle innebära att den nya
organisationen tvingas ta pengar från underhållet för att först av allt bygga upp sin egen byråkrati.
Men det är samtidigt mycket allvarligt om alla
dessa omsvängningar skapar en bestående osäkerhet om regeringens förmåga att leda landet i
förhållande till den politik man gick till val på.
Och vad ska man tro om en finansminister som
plötsligt tycks ha ”glömt bort” att jättesatsningen
Götalandsbanan är på gång?
Att hon och regeringen inte tror på den?
I ett avseende är dock regeringens besked om
underhållet konkret. Pengarna ska gå till att
intensifiera arbetet med att ”byta ut kritiska
komponenter i järnvägssystemet. Det handlar
bland annat om kontaktledningar, växlar, ställverk och räls.”
Men den ”kritiska komponent” som felar mest
är den här regeringen. Dessvärre dröjer det ett
antal år innan väljarna kan byta ut den.
detta som en självklarhet, men då var det världsunikt. Likaså var den svenska hemspråksreformen den mest omfattande av sitt slag i världen
när den infördes.
”Vi låg före opinionen, det vill jag inte
bestrida”, konstaterade Olof Palme några år
senare. Mot de traditionella ekonomiska och kulturella invandringskritiska argumenten – det
kostar för mycket, de är för annorlunda – fanns
en opinionsbildande elit som aktivt förfäktade
idén att immigrationen var lönsamt och att ett
mångkulturellt samhälle var att föredra framför
ett monokulturellt.
Idag är kritiken av ett annat slag: Även om vi
vill betala, och även om vi gillar dem som kommer, så går det inte. Inga bostäder. Sverige är
fullt. Sorry.
Mot detta hjälper inte de gamla argumenten. Den
alltmer högljudda liberala kritiken av illa förberedda mottagningssystem och av nonchalant
politiskt ledarskap är välmotiverad, men har
också en besvärlig slagsida mot ”här och nu”.
Omedelbara problem, oavsett omfattning, tilllåts därigenom blockera sikten för de långsiktiga
reformer av arbets- och bostadsmarknad och
välfärdssystem som också krävs. När alla blickar
riktas mot dagsaktuella mottagandesiffror är det
lätt att tro att Sverige, på grund av trögföränderliga system, är och förblir vad det alltid varit.
Men förändringen på marken har redan skett.
Den här gången är det opinionsbildningen som
släpar efter..
Så kontaktar du tidningen:
Växel:
033–700 07 00
Nyhetsredaktionen: 033–700 07 07
Sportredaktionen:
033–700 07 60
t
Tipsa oss!
Telefon 033-700 07 00
E-post: [email protected]
Privatannons och prenumeration:
033–700 07 00
Måndag–torsdag 8–17, fredag 8–16.
e-post: [email protected]
e-post: [email protected]
Företagsannons:
033–700 08 00
Måndag–fredag 8–17
e-post: [email protected]
Ett förstatligande
skulle innebära att
den nya organisationen tvingas ta pengar
från underhållet för
att först av allt bygga
upp sin egen byråkrati.
Idag är kritiken av
ett annat slag: Även
om vi vill betala, och
även om vi gillar dem
som kommer, så går
det inte. Inga bostäder. Sverige är fullt.
Sorry.
AndreAs JohAnsson
heinö
Andreas Johansson Heinö är
fil dr i statsvetenskap i Göteborg, förslagschef inom den
liberala tankesmedjan Timbro och gästkrönikör i BT.
Prenumerationspriser:
Helår 2 592:- Halvår 1 470:Kvartal 828:- Autogiro/mån 216:E-tidning 149:-/mån
Borås Tidnings tryckeri AB 2015
Skatt på vinster i Borås Tidnings tävlingar betalas av vinnaren. För insänt material ansvaras ej. Allt
material lagras digitalt och publiceras i digitala medier liksom i arkivdatabas. Den som sänder
material till tidningen anses medge digital lagring och publicering samt sådant tillhandahållande.
Pressombudsmannen: PO, Box 22310, 104 22 Stockholm.