MKB till detaljplan för Gamla Staden 1:1, m.fl., Helsingborgs Stad
Granskningshandling 2013-09-13 MKB till detaljplan för Gamla Staden 1:1, m.fl., Helsingborgs Stad 1 av 38 MKB till detaljplan för Gamla Staden 1:1, m.fl., Helsingborgs Stad Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status 2013-09-13 61441356364 Granskningshandling Uppdragsansvarig Ansvarig kulturmiljö Mattias Bååth, Ramböll Maria Olovsson, Acanthus 2 av 38 Innehållsförteckning Sammanfattning .............................................................................................................. 4 1. Inledning ........................................................................................................ 6 1.1 Bakgrund och syfte ............................................................................................ 6 2. Avgränsning .................................................................................................... 6 2.1 I tid .................................................................................................................. 6 2.2 I rum ................................................................................................................ 6 2.3 I sak ................................................................................................................. 7 3. Mål och krav .................................................................................................... 7 3.1 Miljömål ............................................................................................................ 7 3.2 Miljökvalitetsnormer ........................................................................................... 8 4. Alternativ ........................................................................................................ 8 4.1 Studerade alternativ ........................................................................................... 8 4.2 Förändringar i förhållande till tidigare förslag ....................................................... 10 4.3 Nollalternativ ................................................................................................... 11 5. Övergripande förutsättningar........................................................................ 13 5.1 Kommunal planering......................................................................................... 13 5.2 Riksintressen ................................................................................................... 13 6. Planförslag .................................................................................................... 14 6.1 Bebyggelse...................................................................................................... 14 6.2 Platser och grönområden .................................................................................. 14 6.3 Trafik.............................................................................................................. 14 7. Förutsättningar och konsekvenser ................................................................ 15 7.1 Kulturmiljö ...................................................................................................... 15 7.2 Buller ............................................................................................................. 26 7.3 Luftkvalitet ...................................................................................................... 29 7.4 Risk och säkerhet ............................................................................................. 31 7.5 Klimatanpassning och översvämning .................................................................. 33 8. Samlad bedömning ........................................................................................ 34 8.1 Sammanfattande miljökonsekvenser .................................................................. 34 8.2 Avstämning mot miljömål .................................................................................. 34 8.3 Avstämning mot miljökvalitetsnormer ................................................................. 35 9. Källförteckning .............................................................................................. 37 3 av 38 Sammanfattning Bakgrund Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) hör till detaljplan för Gamla Staden 1:1 m.fl., i Helsingborgs stad (granskningshandling). Detaljplanen syftar till att möjliggöra byggandet av en kongress- och hotellanläggning samt byggande av bostäder och verksamheter. För att detta ska vara möjligt medför detaljplanen även en flytt av den befintliga Ångfärjestationen inom detaljplanen. Alternativ Planeringen av området vid Ångfärjestationen samt lokaliseringen av en eventuell kongress- och hotellanläggning har varit en lång process i Helsingborgs stad. Utgångspunkten med lokaliseringen har varit att den ska ha en central placering i staden med god tillgänglighet och kommunikationsmöjligheter. Utifrån detta har i en lokaliseringsutredning fem olika förslag till lokalisering utvärderats avseende genomförbarhet och varumärkeseffekt. Utredningen konstaterar att Ångfärjetomten är det alternativ som har bäst balans mellan de båda variablerna och förordas. Tre arkitektkontor har arbetat med utformningen av området i parallella uppdrag. Inom ramen för planprocessen har möjligheten att låta Ångfärjestationen bli en del av kongress- och hotellanläggningen studerats. Det har konstaterats att detta inte är lämpligt då det bland annat är tekniskt svårt samt inte lämpligt ur stadsbyggnadssynpunkt. Planförslag Planförslaget innebär bebyggelse i två kvarter. Det södra kvarteret ger utrymme för en kongressanläggning med kapacitet för ca 1600 personer samt en hotelldel med 200-250 rum. Längs Helsingörskajen möjliggörs för verksamheter av offentlig karaktär, som restauranger och affärer. För att möjliggöra detta föreslås den nuvarande Ångfärjestationen flyttas ca 70 meter söderut, till en plats väster om Tullhuset, som delvis fylls ut i havet. I det norra kvarteret föreslås bostäder med ca 150 lägenheter och affärsverksamhet i bottenplan. Planområdet har ett centralt läge i staden med närhet till Knutpunkten och kollektivtrafik med både tåg, buss och färja. Utgångspunkten för placering av kongress- och hotellanläggningen i centrala staden är att trafik till- och från anläggningen företrädesvis ska ske med dessa trafikslag. Planen innebär i jämförelse med nollalternativet ett begränsat trafiktillskott på ca 500 fordon per årsmedeldygn. Generellt förväntas trafiken minska i framtiden, bl a utifrån de åtgärder med separata busskörfält som föreslås för Drottninggatan. 4 av 38 Miljökonsekvenser MKBn har avgränsats till att hantera kulturmiljö, luftkvalitet, buller samt risker utifrån kringliggande verksamheter. En flytt och delvis rivning av Ångfärjestationen innebär konsekvenser på kulturmiljön. Konsekvenserna av planförslaget är att förståelsen för Ångfärjestationen som förmedlare av platsens historia begränsas. Byggnaden kommer delvis att bevaras och kopplingen mellan byggnaden och dess ursprungliga plats tillgodoses till viss del. Planen innebär att perrongtaken står kvar nära sin ursprungliga plats vilket bidrar till förståelse kring stationsbyggnadens ursprungliga placering. En flytt av Ångfärjestationen och rivning av vissa delar kommer att påverka en del av riksintresset negativt, den del som lyder: ”Den sena 1800-talets succesivt utbyggda hamnen och järnvägen med tillhörande byggnader som visar på funktionen som viktig hamn- och även järnvägsstad”. En flytt och delvis rivning innebär inte att denna del av riksintresset helt kommer att upphöra. Planen bedöms innebära ett visst mått av skada på riksintresset, skadan kan dock inte betecknas som påtaglig. Utifrån de trafikprognoser som tagits fram bedöms planförslaget inte innebära att miljökvalitetsnormerna (MKN) för luftkvalitet överskrids. Planen bedöms också kunna genomföras inom ramen för gällande riktvärden för buller avseende både trafik och hamnverksamhet. Planområdet ligger på ett sådant avstånd från hamnverksamheten att några risker utifrån denna inte föreligger. Det bedöms också som möjligt att utforma planen så att hamnfunktionerna med nattförtöjning och tullverksamhet kan fortsätta. Planen påverkar därmed inte riksintresset för hamnen. Helsingborgs stad arbetar långsiktigt med ökad risk för översvämning till följd av klimatförändring. Kommunen har en strategi, vilken man även arbetar efter i det aktuella planområdet. 5 av 38 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Detaljplanen har föregåtts av en lång diskussion inom kommunen om lämplig placering och utformning av kongresscentrum. Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för detaljplan är att möjliggöra en samlad bedömning av den inverkan planens genomförande får på miljön, människors hälsa och hushållning med mark, vatten och andra resurser. Arbetet med miljöbedömning och MKB innebär att miljöaspekter och miljöåtgärder integreras i planen så att en hållbar utveckling främjas för att bland annat uppfylla uppsatta miljömål och krav i gällande lagstiftning. MKB:n utgör ett beslutsunderlag för kommunens politiker inför antagande av planen, men syftar också till att ge allmänheten och berörda tjänstemän en samlad bild av planens miljökonsekvenser. För alla detaljplaner ska en behovsbedömning göras med syfte att avgöra om genomförandet av planen kan antas leda till betydande miljöpåverkan eller inte. Om så är fallet ska en miljöbedömning göras. Inom ramen för behovsbedömningen av detaljplanen för Gamla Staden 1:1 m.fl., har Helsingborgs stad, efter samråd med Länsstyrelsen i Skåne län, kommit fram till att den föreslagna planens genomförande kan komma att medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i bestämmelserna om miljöbedömning av planer och program (Miljöbalken 6kap 11§). Bedömningen bygger huvudsakligen på att det inte går att utesluta att genomförandet av planen på ett betydande sätt påverkar riksintresset för kulturmiljö, men även utifrån övriga riksintressen i området samt risk för påverkan från buller och förändrad luftkvalitet. Därmed ska en miljöbedömning göras för planen och i den fortsatta miljöbedömningsprocessen ingår bland annat att det ska upprättas en MKB. 2. Avgränsning 2.1 I tid Den tidsmässiga avgränsningen har gjorts utifrån möjlighet och önskemål om genomförande av byggnationen till år 2020. Nollalternativet innebär en situation år 2020 då planen inte är genomförd. 2.2 I rum MKB:n behandlar de konsekvenser som detaljplanen medför inom planområdet, se figur 1, men översiktligt även konsekvenser som detaljplanen kan medföra på kringliggande områden. T ex har den samlade konsekvensen för berörda riksintressen beaktats. 6 av 38 2.3 I sak MKBn fokuserar på de aspekter som kan medföra betydande miljöpåverkan. I samråd med länsstyrelsen har därför MKBn avgränsats till att hantera kulturmiljö, luftkvalitet, buller, översvämning samt risker utifrån kringliggande verksamheter. Vidare är det miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö som ska beaktas. Övriga frågor bedöms inte vara betydande miljöaspekter och hanteras därför inom ramen för planhandlingen. Figur 1. Planområdet markerat med rött 3. Mål och krav 3.1 Miljömål Sveriges riksdag har beslutat om 16 miljökvalitetsmål (miljömål) för en hållbar samhällsutveckling. Det innebär att nuvarande och kommande generationer ska tillförsäkras en hälsosam och god miljö utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. I avgränsningen av MKB har konstaterats att det är två miljömål som ska hanteras: Begränsad klimatpåverkan God bebyggd miljö 7 av 38 Länsstyrelsen i Skåne län har utifrån de nationella miljömålen tagit fram delmål för Skåne län. Helsingborgs stad har arbetat vidare med lokala miljömål (Miljöprogram för Helsingborgs stad 2011-2015, antaget 2010-10-27). De lokala miljömål som är relaterade till de två nationella målen ovan är mål kring hållbart transportsystem, hållbart energisystem, sundare Helsingborg samt hållbar planering och skötsel. 3.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande styrmedel som regleras i miljöbalkens femte kapitel. En miljökvalitetsnorm ska tas fram på vetenskapliga grunder och ange den miljökvalitet som människan och/eller miljön kan anses tåla. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för: Luftkvalitet (utomhusluft) omfattande kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bensen, kolmonoxid, bly, partiklar och ozon Buller Fisk- och musselvatten Vattenförekomster 4. Alternativ 4.1 Studerade alternativ Både nyttjandet av området vid Ångfärjestationen samt lokaliseringen av en eventuell kongress- och hotellanläggning har varit en lång process i Helsingborgs stad. 2008 påbörjades en medborgardialog angående området kring Ångfärjestationen. Hösten 2008 konstaterade Helsingborgs stad att området kunde vara lämpligt för kongress- och hotellverksamhet. Under 2009 genomfördes en markanvisningstävling för området. Tävlingen vanns av förslaget ”Saltkristallerna”. 2010 påbörjade kommunen ett planarbete utifrån det vinnande förslaget. Arbetet påbörjades med ett planprogram. En detaljplan antogs av kommunfullmäktige i maj 2011, men denna upphävdes senare av länsstyrelsen. Våren 2012 valde Helsingborgs stad att göra ett omtag i processen och påbörja ett nytt planprogram utifrån det nya material som framkommit. Inom ramen för den nya planprocessen har en lokaliseringsutredning genomförts (Lokalisering av hotell- och kongressanläggning, Helsingsborgs Stad, PwC mars 2012). I lokaliseringsutredningen har fem alternativ studerats, se figur 2. Dess är Ångfärjetomten, Oceanpiren, Knutpunkten (två förslag) samt kvarteret Glasbruket. 8 av 38 Figur 2. De fem studerade alternativen från lokaliseringsutredningen (PwC mars 2012) med Ångfärjan i norr, Oceanpiren i väster, Knutpunkten i mitten och Glasbruket i söder. Utgångspunkten med lokaliseringen har varit att den ska ha en central placering i staden med god tillgänglighet och kommunikationsmöjligheter. Den ska också ägas och drivas av privata aktörer och inte belasta skattebetalarna med ytterligare kostnader. Utifrån detta har i lokaliseringsutredningen de fem förslagen utvärderats avseende genomförbarhet och varumärkeseffekt. Utredningen konstaterar att Ångfärjetomten är det alternativ som har bäst balans mellan de båda variablerna. Planprogrammet godkändes av stadsbyggnadsnämnden 2012-12-12 och drivs nu vidare i en fortsatt detaljplaneprocess. Inom ramen för planprocessen engagerades tre arkitektkontor för s k parallella uppdrag. Utifrån dessa alternativ 9 av 38 har kommunen valt att arbeta vidare med förslagen från Jais arkitekter vad avser kongress- och hotellanläggningen samt Wingårdh arkitektkontor vad gäller bostadskvarteret, se figur 3. Figur 3. Bild med förslaget. Källa Jais arkitekter Utgångspunkt för planeringen av området har varit att Ångfärjestationen flyttas ca 70 meter söderut. En utredning visar att byggnaden är möjlig att flytta (Midroc 2010-12-03) och det handlar då om den ursprungliga, centrala delen. Möjligheterna att bibehålla Ångfärjestationen som en del av kongressanläggningen har utretts. Det har i ett utlåtande (2013-04-30) konstaterats att detta inte är lämpligt då det är tekniskt svårt samt mindre lämpligt ur stadsbyggnadssynpunkt. 4.2 Förändringar i förhållande till tidigare förslag Nedan beskrivs några av skillnaderna mellan det tidigare planförslaget från 2011 och nuvarande planförslag, se även figur 4. Bebyggelsestruktur: Det tidigare förslaget hade en sluten kvartersstruktur. Nu aktuellt förslag har i den norra delen en mer öppen struktur, vilket både skapar inblickar mot bakomvarande kvarter samt utsikt och utblickar för de boende längs Kungsgatan. I den södra delen redovisades i det tidigare förslaget ett slutet kvarter med hotelldelen placerad i nord/sydlig riktning, vilket avslutades i ett högre torn med en höjd på över 60 meter. I det nuvarande planförslaget har hotellet placerats i den norra delen av kvarteret i likhet med intilliggande bostadshus. Kvarteret avslutas sedan med en lägre kongressbyggnad i 3-4 våningar, vilken underordnar sig intilliggande kvarters skala. Platser och torg: I det tidigare förslaget fanns en bred hamnpromenad samt ett grönstråk läng Kungsgatan. I det nuvarande förslaget avslutas gröntråket längs Kungsgatan i en platsbildning där delar av de i befintliga perrongtaken placeras. 10 av 38 Gestaltningen av parkstråket och platsen ska innehålla element som tydliggör den historiska kontexten och redovisar att detta utgjort den plats där Västkustbanan anslöt till kontinenten. I denna kontext har även Ångfärjestationen placerats, vilken flyttas tvärs över Hamntorget. Helsingörskajen utgör även i detta förslag en bred kajpromenad där de tidigare kajlägena getts en tydligare gestaltning som en del i ett upphöjt däck kring kongressanläggningen. Figur 4. Tidigare planförslag i förhållande till nu aktuellt planförslag. Tidigare förslag till vänster och det nu aktuella förslaget till höger. 4.3 Nollalternativ Nollalternativet innebär en situation år 2020 då planen inte är genomförd, men övriga förändringar i staden genomförs. Området har tidigare varit järnvägsområde med omstigning mellan järnväg och färja. Även tullverksamhet har förekommit i området. Ångfärjestationen med perrongtak påminner om tidigare markanvändning. I övrigt är huddelen av området idag parkering med ca 400 platser. Huvuddelen av planområdet omfattas av stadsplaner från 1933 och 1936. Kajen i väster omfattas av detaljplan från 1999 och omliggande vattenområden omfattas av planer från 1988 och 1993. Genomförandetiden för samtliga planer har gått ut. Ytterligare beskrivning av befintliga planer finns i planhandlingen. Planerna anger byggrätt för tull- och järnvägsändamål samt för allmännyttigt ändamål. Kajen i väster har markanvändning kaj. Högsta tillåtna byggnadshöjd varierar mellan 8 till 28 meter. Då befintliga järnvägsspår är uppbrutna är det knappast troligt att området behöver utvecklas för tull- eller järnvägsändamål. 11 av 38 Däremot är det ett centralt område i staden, varför någon typ av bebyggelse, t ex bostäder eller verksamheter, kan förväntas. I nollalternativet har också antagits att de förändringar av Drottninggatan som Helsingborgs stad beslutat (Stadsbyggnadsnämnden 2013-04-16) genomförs. D v s att biltrafiken minskas till ett körfält i vardera riktningen och det blir separata busskörfält samt ökad plats för gående och cyklister. Kärnan Dunkers kulturhus Ångfärjan Hamntorget Tullhuset Knutpunkten Figur 5. Planområdet med omgivningar 12 av 38 5. Övergripande förutsättningar 5.1 Kommunal planering Helsingborgs stad har en översiktsplan från 2010. Planområdet redovisas i översiktsplanen som område där Helsingborg stads strategi är att ur stadsutvecklings- och transportutvecklingssynpunkt stärka de regionala noderna. Bedömningen är att planförslaget överensstämmer med dessa intentioner. Huvuddelen av planområdet omfattas idag av stadsplaner från 1933 och 1936. Kajen i väster omfattas av detaljplan från 1999 och omliggande vattenområden omfattas av planer från 1988 och 1993. Genomförandetiden för samtliga planer har gått ut. Planerna anger byggrätt för tull- och järnvägsändamål samt för allmännyttigt ändamål. Kajen i väster har markanvändning kaj. Högsta tillåtna byggnadshöjd varierar mellan 8 till 28 meter. Ytterligare beskrivning av befintliga planer finns i planhandlingen. 5.2 Riksintressen 5.2.1 Kulturmiljö Helsingborgs centrala delar omfattas av riksintresse för kulturmiljö (M:K15) enligt miljöbalken 3k kap. 6§. Motiveringen för riksintresset är: Hamn- och industristad med sjöfart och försvar, strategiskt placerad vid den smalaste delen av Öresund och med anor sedan tidigaste medeltid. Staden speglar de många utvecklingsskedena alltifrån den tidigmedeltida högstaden runt den kungliga borgen, den under högmedeltiden framvuxna lågstaden, 1600-talets befästningsstad till det sena 1800-talets och 1900-talets expansiva hamn- och industristad. Planförslagets påverkan på riksintresset beskrivs vidare i avsnitt 7.1. 5.2.2 Hamn Helsingborgs Hamn omfattas av riksintresse för kommunikationer enligt miljöbalken 3 kap. 8§. Riksintresset syftar till att skydda viktiga hamnfunktioner. Planförslagets påverkan på riksintresset beskrivs vidare i avsnitt 7.4. 5.2.3 Kustzon Kustzonen omfattas av riksintresse med geografiska bestämmelser enligt miljöbalken 4 kap. Riksintresset innebär att företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning, vilket bland annat innebär att natur- och kulturvärden ska ges företräde. Helsingborgs centralort upptar en stor del av kuststräckan. Norr om Domsten finns gammal hedvegetation och ett komplext strandvallssystem. Landborgen i centrala Helsingborg har varit viktig för stadens utveckling. Råå skansar och Örby ängar är viktiga delar i kustzonens södra del. Riksintresset bedöms sakna relevans i det aktuella planområdet. Riksintresset bedöms därför inte påverkas av den förändrade markanvändningen. 13 av 38 6. Planförslag Planförslaget framgår i sin helhet av planhandlingarna. 6.1 Bebyggelse Planförslaget innebär bebyggelse i två kvarter, vilka skiljs åt av Badhusgatans förlängning. Det södra kvarteret ger utrymme för en kongressanläggning med kapacitet för ca 1600 personer samt en hotelldel med 200-250 rum. Längs Helsingörskajen möjliggörs för verksamheter av offentlig karaktär, som restauranger och affärer. Byggnaden föreslås som högst få en höjd av 9 våningar. För att möjliggöra för detta föreslås den nuvarande Ångfärjestationen flyttas ca 70 meter söderut, till en plats väster om tullhuset, som delvis fylls ut i havet. I det norra kvarteret föreslås bostäder med ca 150 lägenheter och affärsverksamhet i bottenplan. Bostäderna föreslås få en höjd om 6-9 våningar. 6.2 Platser och grönområden Planförslaget skapar utvecklingsmöjligheter för nya platser och grönområden med utveckling av kajpromenaden, Kungsgatan och Hamntorget. I anslutning till entrén för kongressanläggningen skapas en park som knyter an till det större parkrummet längs Kungsgatan. Här föreslås också de befintliga perrongtaken placeras och ges en tydlig koppling till den nya placeringen av Ångfärjestationen. 6.3 Trafik Planområdet har ett centralt läge i staden med närhet till Knutpunkten och kollektivtrafik med både tåg, buss och färja. Utgångspunkten för placering av kongress- och hotellanläggningen i centrala staden är att trafik till- och från anläggningen företrädesvis ska ske med dessa trafikslag. De trafikutredningar som gjorts (Ramböll 2013-05-08 samt Ramböll 2010-10-10) visar att planförslaget förväntas generera ett trafiktillskott på ca 750 trafikrörelser ett vardagsdygn respektive 1150 bilar ett ”kongressdygn”. De tillkommande bilarna förutsätts nyttja de parkeringar under mark som skapas inom detaljplanens område. Idag finns ett stort antal markparkeringar på bl a Ångfärjetomten. De som idag nyttjar dessa får söka sig andra parkeringar i närområdet. Trafikmängden i nollalternativ och planalternativ framgår av tabell 1 och visar att planförslaget medför en marginell trafikökning. Av trafikutredningarna framgår att aktuella trafikräkningar saknas för Kungsgatan, men trafikmängden bör enligt en tidigare studie uppgå till mellan 3000-4000 bilar per dygn. Roskildegatan har ca 5000 bilar per dygn. Trafikmängden vid Hamntorget bör ligga på samma nivå, men i detta fall uppdelad på de två enkelriktade avsnitten vid Hamntorget. Drottninggatan har ungefär 21000 bilar per dygn på avsnittet norr om Stortorget och Hamntorget. 14 av 38 Trafikmängden beräknas minska i framtiden som följd av de åtgärder som ingår i stadens planering. Dessa innebär bl a minskad biltrafik på Drottninggatan med ett körfält i varje riktning, separata busskörfält samt utökat utrymme för gång- och cykeltrafik. Nollalternativ 2020 Drottninggatan Järnvägsgatan Södra Stenbocksgatan Hälsovägen Malmöleden Årsdygnstrafik 19 000 20 000 Personbilar (%) 92,6% 92,3% Lastbilar (%) 3,2% 4,0% Naturgas bussar (%) 4,2% 3,7% 19 000 19 500 23 500 94,4% 94,6% 92,3% 5,3% 3,6% 7,7% 0,3% 1,8% 0% Årsdygnstrafik 19 500 20 500 Personbilar (%) 92,7% 92,4% Lastbilar (%) 3,1% 3,9% Naturgas bussar (%) 4,2% 3,7% 19 000 20 000 24 000 94,4% 94,8% 92,4% 5,3% 3,5% 7,6% 0,3% 1,8% 0% Planalternativ 2020 Drottninggatan Järnvägsgatan Södra Stenbocksgatan Hälsovägen Malmöleden Tabell 1. Sammanställning av trafikflöden på fem vägavsnitt för nollalternativet och planalternativet för ”Ångfärjan” 2020. 7. Förutsättningar och konsekvenser I detta avsnitt beskrivs de nuvarande förhållandena och förutsättningarna, miljöeffekter som uppstår vid ett genomförande av planen, de miljöåtgärder som har inarbetats i planförslaget samt de konsekvenser som kan uppstå som en följd av den föreslagna detaljplanen för de miljöaspekter som bedömts som relevanta (se avsnitt 2.3 Avgränsning i sak). Det är både negativ och positiv miljöpåverkan som bedöms och analyseras. 7.1 Kulturmiljö 7.1.1 Förutsättningar Planområdet ligger i sin helhet inom riksintresseområdet Helsingborg (M:K 15), riksintresse kulturmiljövård, se figur 6. Byggnader som utgör delar i riksintresset kommer direkt eller indirekt att beröras av planförslaget. 15 av 38 Figur 6. Riksintresse kulturmiljö framgår av rött raster Motivering till riksintresset A. Hamn- och industristad, med för sjöfart och försvar strategisk placering vid den smalaste delen av Öresund och med anor sedan tidigaste medeltid. Staden speglar de många utvecklingsskedena alltifrån den tidigmedeltida högstaden runt den kungliga borgen, den under högmedeltiden framvuxna lågstaden, 1600-talets befästningsstad till det sena 1800-talets och 1900talets expansiva hamn- och industristad. (Fästnings- och skansmiljö). B. Institutionsmiljö i form av S:ta Maria sjukhusområde - en väl sammanhållen sjukhusanläggning av unik social och arkitektonisk betydelse. Uttryck för riksintresset ”Kärnan” från 1300-talet, som utgjorde kärntornet i kungaborgen och andra lämningar av högstaden på landborgshöjden, kulturlager från tidig medeltid till stormaktstid, den välbevarade Mariakyrkan från 1300-talet. Lågstaden med gatunät som huvudsakligen växte ut under medeltidens senare del. Den småskaliga bebyggelsekaraktären med hus som spänner från medeltiden och framåt och där bara de offentliga byggnaderna tillåtits bryta skalan. Lämningar och spår i gatunät och platsbildningar av 1600-talets befästningsstad. Spår av gamla vägsträckningar och gränslinjer i det som tidigare var stadens jordar runt den gamla stadskärnan och av den förindustriella stadens oplanerade utkantsbebyggelse utmed infartsvägarna. 16 av 38 Det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets stadsbyggande, med kompakta stenstadskvarter, boulevardstråk, platsbildningar, parker och offentliga byggnader. Den sedan 1800-talet successivt utbyggda hamnen och järnvägen med tillhörande byggnader som visar på funktionen som viktig hamn- och även järnvägsstad. Burgna villaområden, arbetarkvarter industrier och andra arbetsplatser som berättar om stadens sociala och funktionella skiktning. Uttryck för modernismens byggande som konserthuset, tullhuset vid Sundstorget, H55-utställningen, krematoriet samt olika bostadsområden. Den lokala byggnadstraditionen med mycket tegel och ljust putsade och rikt ornamenterade fasader. Kulturhistoriskt skydd inom planområdet Planområdet ingår i riksintresset för Helsingborgs innerstad (M-K15), se figur 6. Riksintresset regleras enligt Miljöbalken 3 kap 6§ och omfattar stadens centrala delar. Ansökan om byggnadsminnesförklaring av Ångfärjestationen, se figur 7, inkom till Länsstyrelsen i Skåne våren 2010, Länsstyrelsen har våren 2013 beslutat att inte förklara ångfärjestationen som byggnadsminne, enligt kulturminneslagen (KML) 3 kap 1§. Figur 7. Ångfärjestationen i förgrunden till kv. Karl XV. Till vänster i bild skymtar bebyggelsen i kv. Najaden. Till höger syns delar av Hamntorget. 17 av 38 Kommunen har pekat ut Ångfärjestationen som kulturhistoriskt värdefull, i linje med de byggnader som skyddas enligt PBL kap. 8. (Bevarandeprogram Helsingborgs stadskärna, 2002). Byggnaden anses därmed vara av lokalhistoriskt intresse, den har dock inget skydd i detaljplan. Historisk bakgrund Helsingborg är en av Nordens äldsta städer med rötter tillbaka till vikingatiden 800-1000 e. kr. Det geografiska läget på den höga landborgsbranten invid Öresunds smalaste del har haft avgörande betydelse för stadens utveckling. Den första befästningen anlades troligtvis uppe på landborgen för att senare ge upphov till stadsbebyggelse på platsen. I takt med att staden växte började folk även bosätta sig på stranden nedanför landborgen. Trots sitt strategiska läge och omfattande sjöfart saknade Helsingborg från början en naturlig hamn. Fram till mitten av 1700-talet fanns endast en enkel träbrygga ut i sundet. Under 1300-talet var Helsingborg en av Danmarks mest betydelsefulla städer. Vid freden i Roskilde år 1658 blev Helsingborg åter svenskt. Under mitten av 1700talet beslöt man att bygga den fösta bryggan av sten, vilken stod färdig 1766. Efter en tid av stagnation, på grund av krig och minskad handel, återhämtade sig staden under 1800-talets andra hälft. Mellan 1850 och 1900 sexdubblades Helsingborgs befolkning, vilket var en följd av näringslivets expansion. Under senare delen av 1800-talet fortsatte utbyggnaden på utfyllnadsmark väster om den gamla stadskärnan. Staden började efter att Öresundstullen hade avskaffats, 1857, att bli en mycket viktig exporthamn vilket krävde en utbyggnad av hamnens anläggningar och kommunikationer. Spannmål var Helsingborgs största exportvara vid den här tiden. Helsingborgs kraftiga expansion under 1800-talet var till stor del ett resultat av förbättrade kommunikationer som genomfördes i staden. 1865 anslöt Helsingborg till Södra stambanan och 1875 invigde man tåglinjen till Hässleholm. En tredje järnvägslinjen öppnades 1885, Västkustbanan mot Ängelholm och Halland vilket föranledde uppförandet av Ångfärjestationen 1898. Utbyggnaden av tågtrafiken har följts av stora hamnbyggnadsprojekt som exempelvis Södra hamnen och Norra hamnen. Från 1890-talet var hamnen en av Sveriges mest betydande hamnar. De ständigt ökande möjligheterna till allt större godsmängder bidrog till att järnvägens och hamnarnas utveckling följdes åt, se figur 8. 18 av 38 Figur 8. Stadskarta över centrala Helsingborg 1909. Persontrafiken ökade stadigt efter andra världskrigens slut. Passfriheten som infördes 1952 i de nordiska länderna bidrog till den stadigt ökade persontrafiken. Det ökade resetrycket bidrog till att DSB-färjorna som utgick från Ångfärjestationen fick konkurens då LB, AB Linjebuss öppnade färjeläge vid Inre hamnen. Sundsbussarna började sin trafik 1958, se figur 9 och 10. Figur 9. Flygbild över planområdet från 1970-talet. Både järnvägen och färjetrafiken var i full gång. Fotot tillhör Kulturmagasinet/Helsingborgs museer. 19 av 38 Figur 10. Stationsbyggnaden som den såg ut på 1970-talet. Mycket av snickeridetaljerna och smidesornament är avlägsnade. Framför byggnaden står Sundsbussarna parkerade. Fotot tillhör Kulturmagasinet/Helsingborgs museer. Kulturmiljöbeskrivning Planområdet En stor del av planområdet består av det som idag kallas för Hamntorget, se figur 12. Torget utgör en fortsättning på den torgaxel som löper genom staden i östvästlig riktning, Hamntorget anlades på 1830-talet. Planområdet kantas i öster av kvarteret Najaden och kvarteret Karl XV som främst är bebyggt med högrest stadsbebyggelse där byggnaden på Hamntorget 1, 1800-talsfasad är tongivande. Området avgränsas i väster av Helsingörskajen och i söder av Köpenhamnskajen. Norr om planområdet ligger Dunkers kulturhus, se figur 5. Vid Hamntorgets norra kant ligger Ångfärjestationen, en stationsbyggnad uppförd i trä år 1898, se figur 11. Stationsbyggnaden är tillsammans med tullhuset vid Hamntorgets södra del de ända bevarade byggnaderna från hamn- och kommunikationsverksamheten. Tullhuset uppfördes 1838 som varmbadhus men övergick sedan till funktionen som tullhus 1857, se figur 12. På Hamntorgets sydvästra hörn återfinns Carl Milles staty över Sjöfartsgudinnan på en högrest kolonn i granit. Norr om statyn löper en trappa ner från kajkanten som ska symbolisera Karl XIV Johans landstigning i Helsingborg 1810, när han som nybliven kronprins kom till Sverige. Här finns även en minnessten över händelsen. 20 av 38 Figur 11. Ångfärjestationen som den såg ut när den var nybyggd. Färgsättningen var koncentrerad till mörka kulörer. Fotot tillhör Kulturmagasinet/Helsingborgs museer. Figur 12. Tullhuset uppfört 1838 som varmbadhus. Ångfärjestationen Ångfärjestationen är uppförd 1898, i en nationalromantisk stil. Byggnaden uppfördes som ett provisorium efter ritningar av arkitekt Folke Zettervall. Byggnadens ursprungliga volym har byggts ut i omgångar varav den västra gavelbyggnaden, den s.k. tullvisitationen, uppfördes redan 1901. Byggnadens interiör har en del ursprungliga detaljer bevarade men mycket har förändrats i takt med att byggnaden nu används för musik- och nattklubbsändamål. Exteriört har byggnaden genomgått en del förändringar, fasaden är tilläggsisolerad och byggnaden har fått nytt fasadmaterial, nya fönster och dörrar. I stort har byggnaden ändå bevarat sitt ursprungliga arkitektoniska uttryck. 21 av 38 Järnvägsanläggningen var Sveriges första internationella tågförbindelse. Här kom också den s k permittenttrafiken av tyska trupper att passera, under åren 194043. Ca två miljoner tyska soldater passerade stationen under de här åren. Byggnadens arkitektoniska utformning är av kulturhistoriskt intresse då den som träbyggnad utgör ett udda inslag i Skånes övriga stationshusbestånd av sten och tegel. Byggnaden har många likheter med de samtida stationsbyggnader som vanligt vis uppfördes i norra Sverige och är utförd i tidstypisk nationalromantik. Byggnaden berättar om den historiskt viktiga utvecklingen kring hamn och järnväg i Helsingborg. Som Sveriges första internationella tågförbindelse är byggnaden av teknikhistoriskt- såväl som ekonomihistoriskt värde. Som ”Porten till kontinenten” har byggnaden också ett stort symbolvärde. Mycket av byggnadens historiska kontext är nu borta, järnvägsspåren är borttagna och färjelägena är igenfyllda. Byggnadens kulturhistoriska värde grundar sig nu kring dess berättarvärde om platsens historiska funktion och betydelse för sjöfart och järnvägskommunikationen i Helsingborg. Stadsbilden Helsingborg har en mycket karaktäristisk stadssiluett som möter alla de båtresenärer som återvänder över Öresund. De mest påtagliga inslagen i denna siluett är rådhusets torn och befästningstornet Kärnan som omges av stadsbebyggelse från olika tidsepoker. Centralt för stadbilden är även torgaxeln som öppnar upp staden med Stortorget och Hamntorget i öst-västlig riktning, se figur 13. Figur 13. Viktig del i stadsbilden är torgaxeln som går genom Helsingborgs centrala delar i en öst-västlig riktning. Stortorget och Hamntorget binder därmed samman affärsstråken med hamnen 22 av 38 Fasadarkitekturen längs Kungsgatan i kv. Najaden och Karl XV är monumentalt utformad och utgör imponerande fasader mot sundet, tänkt att var det första som möter besökare som anländer sjövägen. 7.1.2 Konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet innebär att stationsbyggnaden står kvar på sitt ursprungliga läge med samtliga byggnadsdelar bevarade, vilket är positivt ur kulturmiljösynpunkt. Delar av planområdet är idag markparkering. Dessa centrala delar är mycket attraktiva, vilket kan förväntas medföra ny bebyggelse i framtiden. Det kommer i sig att innebära konsekvenser för kulturmiljön. 7.1.3 Konsekvenser av planförslaget Planförslagets effekter Ångfärjestationen Planförslaget medför en flytt av Ångfärjestationen. Enligt den tekniska utredningen som kommunen genomfört (Midroc 2010-12-03) är det byggnadens ursprungliga del som är aktuell att flytta. Delar av Ångfärjestationens kulturhistoriska värden kommer att påverkas negativt vid rivning av de olika utbyggnaderna. Byggnadens nuvarande form är en följd av förändrade behov under årens lopp och en viktig del av byggnadens autenticitet och kulturhistoriska värde. Den ursprungliga huvudbyggnaden som enligt plan ska bevaras, var endast ett faktum under tre år innan ”tullvisitationen” byggdes 1901. Byggnadens ursprungliga plats är av betydelse för det kulturhistoriska värdet då byggnaden är den enda lämningen som är kvar av tåg- och färjeverksamheten på platsen. Möjligheten till förståelse kring platsens historiska betydelse och funktion för Helsingborg minskar vid en flytt. Få är spåren av stationsbyggnadens ursprungliga kontext, hamnfickor och järnvägsspår är numera borttagna. Flyttens betydelse på byggnadens kulturhistoriska värde är därmed något begränsad. Ny placering och delvis rivning innebär dock att stationens läge och utseende blir fiktivt, delar av byggnadens kulturhistoriska värde och autenticitet påverkas därmed negativt. Ångfärjestationen har ett högt kulturhistoriskt värde av lokalhistoriskt intresse, detta värde kommer att begränsas vid en rivning och flytt. Stadsbilden Viktiga befintliga siktlinjer och rörelsestråk påverkas inte av förslagen detaljplan utan bevaras och förstärks. Planen bryter befintlig kvarterstruktur i angränsande kvarter (Najaden och Karl XV) men öppnar därmed upp för siktlinjer mellan huskropparna så att delar av bakomliggande kvarter även i framtiden delvis är synliga ut mot sundet, se figur 14. Den aktuella planen har också brutit upp det tidigare homogena förslaget i flera olika byggnadskroppar och byggnadshöjder där konferensbyggnad, hotellbyggnad och bostadshusen tydligt skiljer sig i från 23 av 38 varandra i skala, utformning och fasadmaterial. Ny bebyggelse i planområdet kommer, lokalt att påverka befintlig stadsbild. Sett från väster kommer genomsläpp möjliggöra att bebyggelsen i kvarteren Najaden och Karl XV delvis kommer förbli synlig. Planen kommer att medföra en ny årsring till den kvartersbebyggelse som finns öster om planområdet. Figur 14. Illustration med siluett från sundet. Källa: Jais Arkitekter Konsekvensbeskrivning En flytt och delvis rivning av Ångfärjestationen har måttliga negativa konsekvenser på kulturmiljön. Konsekvenserna av planförslaget är att förståelsen för Ångfärjestationen som förmedlare av platsens historia begränsas. Byggnaden kommer delvis att bevaras och kopplingen mellan byggnaden och dess ursprungliga plats är bättre tillgodosedd i nuvarande plan. Planen innebär att perrongtaken, se figur 15, står kvar nära sin ursprungliga plats vilket bidrar till förståelse kring stationsbyggnadens ursprungliga placering. Figur 15. Perrongtaken. 24 av 38 Måttliga negativa konsekvenser för kulturmiljön uppstår då delar av stadsbilden, bestående av kvarteret Najaden och kvarteret Karl XV, skyms av ny bebyggelse. En flytt av Ångfärjestationen och rivning av vissa delar kommer att påverka en del av riksintresset negativt, den del som lyder: ”Den sena 1800-talets succesivt utbyggda hamnen och järnvägen med tillhörande byggnader som visar på funktionen som viktig hamn- och även järnvägsstad”. En flytt och delvis rivning innebär inte att denna del av riksintresset helt kommer att upphöra. Planen bedöms innebära ett visst mått av skada på riksintresset för kulturmiljövård, Helsingborgs stad, skadan kan dock inte betecknas som påtaglig. 7.1.4 Förslag till åtgärder Att bevara perrongtaken i närheten av dess ursprungliga läge ger möjligheten att få en viss koppling till den flyttade Ångfärjestationsens ursprungliga plats, se figur 16. Med rätt informationsmaterial är detta en möjlighet att binda ihop stationens framtida och ursprungliga läge och förtydliga platsens historiska samband. Det är viktigt hur platsen mellan stationsbyggnadens nya läge och perrongtakens placering behandlas. Förståelsen för kopplingen mellan de ursprungliga byggnadskropparna är viktig, markarbeten och platsens möblering bör lyfta fram den ursprungliga kopplingen. Informationsmaterial som skyltar på Hamntorget såväl som inne i stationsbyggnaden kan bidra till en öka förståelse kring platsen och byggnadernas ursprungliga funktion och läge. Då byggnadens nya läge innebär en förändring av ett historiskt förlopp blir informationsmaterial av detta slag mycket viktigt. Figur 16. Den viktiga kopplingen mellan Ångfärjan och perrongtaken (blå pilar) samt vikten av att tydliggöra sambandet inom ytan mellan dem (röd ring). 25 av 38 7.2 Buller 7.2.1 Förutsättningar Det buller som uppkommer inom planområdet härrör från två huvudsakliga bullerkällor, dels fordonstrafik och dels motorbuller från färjetrafiken HelsingborgHelsingör. Regeringens proposition 1996/97:53 redovisar gällande riktvärden för trafikbuller, se tabell 2. För hamntrafiken gäller Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller. Hamnen har ett miljötillstånd (2008-05-22) där riktvärde för trafikbuller anges som prövotidsvillkor, d v s 55 dB(A). För hamnen pågår prövning av nytt tillstånd. I den ansökan som lämnats in redovisas förslag till bullervillkor utifrån hamnens verksamhet och delas in i Soft port och Hard port. Den verksamhet som ligger närmast planområdet benämns Soft port och avser färjeled och färjeterminal. Dimensionerande för bullret är störningarna nattetid och de villkor som föreslås i pågående prövning är 50 dBA ekvivalent nivå och 67 dBA maxnivå. Riktvärden buller från vägtrafik 30 dBA ekvivalentnivå inomhus 45 dBA maximalnivå inomhus nattetid 55 dBA ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Tabell 2. Riktvärden för buller avseende vägtrafik enligt proposition 1996/97:53 7.2.2 Konsekvenser av nollalternativet Som framgår av avsnitt 6.3 har Drottninggatan närmast planområdet idag en trafikmängd på ca 21 000 fordon/årsmedeldygn. Trafikmängden beräknas minska i framtiden som en följd av de åtgärder som ingår i stadens planering, med minskning till ett bilkörfält i varje riktning och nya separata busskörfält. Som framgår av tabell 1 bedöms trafikmängden på Drottningsgatan i nollalternativet därför till ca 19 000 fordon/årsmedeldygn. Detta innebär en viss förbättring av bullersituationen jämfört med nuläget. 7.2.3 Konsekvenser av planförslaget Av tabell 1 framgår beräknade trafikmängder på ett antal gator år 2020 med respektive utan ett genomförande av planförslaget. Den planerade bebyggelsen beräknas medföra ett trafiktillskott på 750 fordonsrörelser under ett vardagsdygn respektive 1150 bilar under ett ”kongressdygn”, d v s då kongressanläggningen är fullt utnyttjad. Tillskottet på Drottninggatan bedöms utifrån detta uppgå till ca 350 bilar per vardagsdygn respektive 500 ett kongressdygn. På Järnvägsgatan bedöms tillskottet uppgå till 400 respektive 650 bilar per dygn (Ramböll 2013-05-08). Av trafikfördelningen ovan samt i tabell 1 framgår att på Drottninggatan förväntas en viss ökning av biltrafiken vid genomförande av planförslaget jämfört med nollalternativet. Båda alternativen medför dock mindre biltrafik än idag. 26 av 38 På Kungsgatan förväntas planförslaget medföra ett tillskott på 300-400 fordonsrörelser per årsmedeldygn. Detta tillskott på mindre än 10% medför enbart marginella, ej hörbara förändringar av bullernivåerna på dygnsnivå. Maxbullernivåerna blir därför oförändrade (Ramböll 2013-05-08). Utöver biltrafiken är det hamnen som har verksamhet nära planområdet och som kan medföra bullerstörningar. Hamnen har ett verksamhetstillstånd daterat 200805-22. Det angavs i tillståndet att hamnen under en s k prövotid ska utreda möjligheterna att minska den sammantagna bullernivån så att nivån vid närmsta bostad inte överskrider Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller (RR 1978:5) samt Socialstyrelsens rekommendationer avseende lågfrekvent buller (SOSFS 2005:6). Helsingborgs Hamn har som en del av prövotillståndet utfört beräkningar i området (Akustikgruppen 2012-11-22). Inom ramen för arbetet med detaljplanen har även beräkningar utförts för planområdet (Soundcon 2013-04-26). Beräkningarna för planområdet, se figur 17-18, visar att för bostäderna klaras de nivåer som föreslås i hamnens pågående tillståndsprövning på 50 dBA ekvivalent nivå respektive 67 dBA maximal nivå. Figur 17. Bullerberäkningar för planområdet, ekvivalentvärden. Soundcon 201304-26 27 av 38 Figur 18. Bullerberäkningar för planområdet, maximala värden. Soundcon 201304-26 Kongress- och hotellanläggningen har högre nivåer än hamnens förslag till villkor. En kongress- och hotellanläggning definieras dock inte som bostad. Beräkningar har gjorts för Hotell Marina Plaza (Akustikgruppen 2012-11-22) som ligger söder om den inre hamnbassängen. Dessa visar att med fasadisolering kan riktvärdena inomhus uppfyllas. Utifrån detta bedöms riktvärdena även kunna uppfyllas vid den föreslagna kongress- och hotellanläggningen. Utöver de i verksamhetstillståndet för hamnen angivna bullerkällorna anlöper vid ett fåtal gånger per år mindre kryssningsfartyg, vilka i dag har möjlighet att förtöja längs Helsingörskajen. Större kryssningsfartyg är hänvisade till Sydhamnen eller ankring på redd. Kryssningsfartygen anländer under morgonen och lämnar kajen på kvällen och utgör därmed inte en störning nattetid. Dessa kan under en kortare period därmed påverka bullersituationen, men bedöms som förenligt med den föreslagna bostadsbebyggelsen. Övriga verksamheter knutna till hamnfunktionen, som lots och sjöräddning, är placerade utanför planområdet och bedöms inte påverka den föreslagna bebyggelsen. 7.2.4 Förslag till åtgärder Bostäder ska utformas så att av riksdagen antagna riktvärden för trafikbuller klaras samt att villkor från hamnens pågående tillståndsprövning kan uppfyllas. 28 av 38 7.3 Luftkvalitet 7.3.1 Förutsättningar Luften i Helsingborgs stad innehåller tidvis höga halter av kvävedioxid utmed särskilt trafikerade gator. Staden konstaterade i början av 2000-talet att miljökvalitetsnormen (MKN) för kvävedioxid sannolikt skulle överskridas om inga åtgärder vidtogs. Regeringen gav därför år 2006 Länsstyrelsen i uppdrag att ta fram ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. Programmet fastställdes 2007 och har sedan reviderats 2009. Enligt kommunens mätningar och beräkningar konstaterade man inför arbetet med åtgärdsprogrammet att Drottninggatan var en av de gator där MKN för kvävedioxid riskerade att överskridas. Åtgärdsprogrammet föreslår tio huvudåtgärder och ett antal delåtgärder under dessa. Huvudåtgärd 7 avser trafikdämpande åtgärder på Drottningsgatan/Järnvägsgatan. De avser bl a separat busskörfält samt utökat utrymme för gående och cyklister. Stadsbyggnadsnämnden beslutade om dessa åtgärders genomförande 2013-0416. Av tabell 3 framgår beräknade utsläppsnivåer för kvävedioxid i ett antal gaturum år 2009. Dessa stämmer väl överens med de mätningar som gjorts och visar att det är dygnsmedelvärdet som är svårast att klara. De mätningar som Helsingborgs stad genomför visar att man generellt har en nedåtgående trend avseende utsläppsnivåerna. Det varierar dock över tiden och den senaste mätningen från första halvåret 2012 visade på en ökning i Drottninggatan med ett överskridande av dygnsmedelnormen vid elva tillfällen (Helsingborgs stad, Miljöförvaltningen Dnr 2007-1822). Noterbart för Helsingborg är också att färjetrafiken står för en relativt stor del av utsläppen. År 2020 beräknas sjöfartens andel av utsläppen längs Drottningsgatan vara 19% (Ramböll 2010-10-10). Drottninggatan Hälsovägen Järnvägsgatan Södra Stenbocksgatan Malmöleden Medelvärde μg/m3 25 (23-28) 26 (24-29) 32 (29-35) 26 (23-28) 22 (20-24) 98-percentil dygn μg/m3 57 (51-63) 51 (46-56) 66 (60-73) 51 (46-56) 45 (41-50) 98-percentil tim μg/m3 80 (72-88) 74 (67-81) 91 (82-100) 76 (69-84) 65 (59-72) Tabell 3. Beräknade kvävedioxidhalter för de fem gaturummen för år 2009. Enheten är mikrogram per kubikmeter. Förklaring till färgerna i rutorna, se figur 6. 29 av 38 Halten högre än miljökvalitetsnormen (MKN) >=40 >=60 >=90 Halten lägre än normen och högre än 95 % av normen * >= 38 <40 >= 57 <60 >= 86 <90 Högre än övre utvärderingströskeln men lägre än 95 % av normen >=32, <38 >=48, <57 >=72, <86 Högre än nedre utvärderingströskeln men lägre än den övre utvärderingströskeln >=26, <32 >=36, <48 >=54, <72 Lägre än den nedre utvärderingströskeln <26 <36 <54 Tabell 4. Färgkodning för tabell 3. 7.3.2 Konsekvenser av nollalternativet Spridningsberäkningar för kvävedioxid har utförts för nollalternativ och planförslag, se tabell 5. Beräkningarna för nollalternativet utgår från de trafiksiffror som redovisas i avsnitt 6.3. Dessa grundar sig på att åtgärderna i åtgärdsprogrammet är genomförda. Som framgår av tabell 5 innebär det en sänkning av nivåerna jämfört med beräkningen för år 2009. Tabell 5. Beräknade kvävedioxidhalter i fem gaturum för byggnation av Ångfärjan år 2020, dels för ett nollalternativ och ett jämförelsealternativ (planförslaget). Enheten är mikrogram per kubikmeter. (Ramböll 2013-05-08). 7.3.3 Konsekvenser av planförslaget Av tabell 5 framgår en beräkning av kvävedioxidutsläppen med ett genomförande av planförslaget. Beräkningen utgår från de trafiksiffror som redovisas i tabell 1. 30 av 38 Dessa grundar sig på att åtgärderna i åtgärdsprogrammet är genomförda. Som framgår av beräkningarna är skillnaderna jämfört med nollalternativet små och någon risk för överskridande av MKN föreligger inte. Halterna är dock så höga att fortsatt uppföljning är motiverat. 7.3.4 Förslag till åtgärder Åtgärderna enligt åtgärdsprogrammet genomförs, vilket innebär en begränsning av trafiken på Drottningsgatan/Järnvägsgatan. Dessa åtgärder bedöms som tillräckliga för att MKN inte ska överskridas. Fortsatta mätningar bör dock genomföras inom ramen för åtgärdsprogrammet. 7.4 Risk och säkerhet 7.4.1 Förutsättningar I detta avsnitt hanteras närheten till hamnen och dess verksamhet samt övriga närliggande verksamheter och de risker detta kan medföra för den föreslagna markanvändningen. Helsingborgs hamn är av riksintresse för kommunikationer. Riksintresset innebär att hamnens funktion ska upprätthållas. I riksintresset ingår därför även de vägar, järnvägar etc som krävs för att hamnens funktion ska kunna upprätthållas. Länsstyrelsen i Skåne har tillsammans med Sjöfartsverket, Banverket och Vägverket tagit fram en precisering av riksintresset (Länsstyrelsen rapport 2009:6) Av rapporten framgår att området kring Tullhuset, kajen vid Tullhuset samt den inre hamnbassängen ingår i riksintresset. Helsingborgs stad har en avvikande åsikt om riksintresset och har i översiktsplanen (ÖP 2010) angett stadens syn på riksintresset. Staden anser för den norra delen att passagerartrafiken i Inre hamnen (HH-leden) är av riksintresse. Övriga verksamheter i denna del avser bogsering, lotsning samt kryssningsverksamhet och behöver inte vara knutna till just denna del av hamnen. 7.4.2 Konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet innebär nuvarande markanvändning. Det innebär att befintliga verksamheter i hamnen fortskrider och innebär inga ytterligare konsekvenser. 7.4.3 Konsekvenser av planförslaget Planförslaget innebär att delar av Köpenhamnskajen kommer att ianspråktas för bebyggelse när Ångfärjestationen flyttas. Idag sker internationell passagerartrafik från Köpenhamnskajen med två fartyg. Dessa har även nattförtöjning vid kajen. I anslutning till området finns även tullverksamhet. Inom ramen för planarbetet har det studerats hur denna verksamhet ska kunna fortgå med erforderliga tullslussar och övrig verksamhet (Helsingborgs stad 201010-27). Studierna visar att trafiken kan fortgå från Köpenhamnskajen och här kan även Tullhuset användas och den nuvarande tullspärren justeras. Om trafiken sker med kortare fartyg kan två sådan förtöjas vid Köpenhamnskajen. Om nuvarande 31 av 38 storlek på båtar används behövs en kompletterande plats för nattförtöjning. Sådana möjliga lägen har studerats enligt figur 19. Hamnverksamhet kan utgöra en risk för verksamheten inom planområdet. Förutom hamnen ligger även reningsverket relativt nära planområdet. Figur 19. Alternativa platser för nattförtöjning I färjetrafiken förekommer transporter av farligt gods. Enligt länsstyrelsens riktlinjer (RIKTSAM) bör avståndet mellan verksamheten och bebyggelse inte underskrida 150 meter. Helsingborgs stad har i Risk och omgivningspåverkan i anslutning till H+ (Ramböll 2011-03-09) angivit ett uppmärksamhetsavstånd på 100 meter, se figur 20. Med planförslaget blir avståndet ca 190 meter till närmaste bostadsbebyggelse och några förhöjda risker bedöms således inte föreligga. Planområdet ligger över 1000 meter från de områden av reningsverket som kan orsaka luktproblem. Risken bedöms därmed som liten. Sammantaget bedöms planförslaget inte medföra någon påverkan på riksintresset för hamn. 7.4.4 Förslag till åtgärder Möjlighet till nattförtöjning och tullverksamhet enligt förslaget ovan har inarbetats i detaljplanen. 32 av 38 Figur 20. Uppmärksamhetsavstånd 100 meter enligt Risk och omgivningspåverkan i anslutning till H+ (Ramböll 2011-03-09) 7.5 Klimatanpassning och översvämning 7.5.1 Förutsättningar Förändringar av vårt klimat pågår, vilket leder till höjda havsnivåer och ökad risk för översvämning. Helsingborgs stad har tagit fram en strategi för klimatanpassning (Helsingborgs stad 2012), som bl a anger att nya detaljplaner behöver omfatta säkerhetshöjande åtgärder. 7.5.2 Konsekvenser av nollalternativet Oavsett om planförslaget genomförs eller inte behöver åtgärder för klimatanpassning och översvämning vidtas inom planområdet. 7.5.3 Konsekvenser av planförslaget Helsingborgs stads arbete innefattar hur man med olika metoder gör åtgärder samordnat efter en tydlig prioriteringsordning. I samband med att staden bygger ut såväl det aktuella planområdet, Drottninggatan och Järnvägsgatan samt H+ kommer lämpliga fysiska åtgärder att ingå i arbetet. I det aktuella planområdet studeras olika tekniska lösningar som innefattar möjliga barriärer vid Badhusgatan, Brogatan samt Kungsgatan. Vidare studeras även hur Kajerna i området kan förstärkas samt hur de föreslagna ”bastionerna” som ingår i gestaltningen av allmän plats kan användas som en del i ett skydd mot översvämningar. Detta arbete kommer i första hand att samordnas med de åter gärder som utreds i samband med ombyggnaden av Drottninggatan och Järnvägsgatan. 33 av 38 8. Samlad bedömning 8.1 Sammanfattande miljökonsekvenser MKBn har avgränsats till att hantera kulturmiljö, luftkvalitet, buller, översvämning samt risker utifrån kringliggande verksamheter. En flytt och delvis rivning av Ångfärjestationen innebär konsekvenser på kulturmiljön. Konsekvenserna av planförslaget är att förståelsen för Ångfärjestationen som förmedlare av platsens historia begränsas. Byggnaden kommer delvis att bevaras och kopplingen mellan byggnaden och dess ursprungliga plats tillgodoses till viss del. Planen innebär att perrongtaken står kvar nära sin ursprungliga plats vilket bidrar till förståelse kring stationsbyggnadens ursprungliga placering. En flytt av Ångfärjestationen och rivning av vissa delar kommer att påverka en del av riksintresset negativt, den del som lyder: ”Den sena 1800-talets succesivt utbyggda hamnen och järnvägen med tillhörande byggnader som visar på funktionen som viktig hamn- och även järnvägsstad”. En flytt och delvis rivning innebär inte att denna del av riksintresset helt kommer att upphöra. Planen bedöms innebära ett visst mått av skada på riksintresset, skadan kan dock inte betecknas som påtaglig. Utifrån de trafikprognoser som tagits fram bedöms planförslaget inte innebära att MKN för luftkvalitet överskrids. Planen bedöms också kunna genomföras inom ramen för gällande riktvärden för buller avseende både trafik och hamnverksamhet. Planområdet ligger på ett sådant avstånd från hamnverksamheten att några risker utifrån denna inte föreligger. Det bedöms också som möjligt att utforma planen så att hamnfunktionerna med nattförtöjning och tullverksamhet kan fortsätta. Det innebär att planförslaget inte bedöms medföra någon påverkan på riksintresset hamn. Helsingborgs stad arbetar långsiktigt med ökad risk för översvämning till följd av klimatförändring. Kommunen har en strategi, vilken man även arbetar efter i det aktuella planområdet. 8.2 Avstämning mot miljömål 8.2.1 Begränsad klimatpåverkan Nationellt mål är att: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig Länsstyrelsen i Skåne län samt Helsingborgs stad har utifrån det nationella miljökvalitetsmålet preciserat egna mål som visar på hur man utifrån de egna förutsättningarna ska kunna minska klimatpåverkan. 34 av 38 Kommentar: Helsingborgs stad arbetar enligt åtgärderna i åtgärdsprogrammet (Länsstyrelsen 2009-10-15). Det innebär bl a åtgärder för minskad trafik på Drottninggatan. Planförslaget innebär något ökad trafik jämfört med nollalternativet. Både planförslag och nollalternativ medför dock lägre trafikmängder än idag. I jämförelse med andra alternativ för denna typ av verksamheter innebär planförslaget mycket goda möjligheter till kollektivt resande. Planförslaget bedöms därmed inte motverka möjligheten att uppnå miljökvalitetsmålet. 8.2.2 God bebyggd miljö Nationellt mål är att: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Naturoch kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Länsstyrelsen i Skåne län samt Helsingborgs stad har utifrån det nationella miljökvalitetsmålet preciserat egna mål. Dessa innebär bl a begränsningar av bullerpåverkan, tillvaratagande av kulturhistorisk bebyggelse och begränsad energianvändning. Kommentar: Planförslaget innebär exploatering i ett attraktivt läge som kommer staden till godo och ökar tillgängligheten till och attraktiviteten hos bl a Köpenhamnskajen och Hamntorget. Exploateringen bedöms kunna genomföras inom ramen för gällande riktvärden för buller. Planförslaget innebär dock negativa konsekvenser för kulturmiljön då Ångfärjestationen flyttas och det blir svårare att förstå byggnaden i sitt historiska sammanhang. Konsekvenserna för riksintresset bedöms dock inte vara så stora att risk för påtaglig skada på riksintresset föreligger. 8.3 Avstämning mot miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande styrmedel som regleras i miljöbalkens femte kapitel. En miljökvalitetsnorm ska tas fram på vetenskapliga grunder och ange den miljökvalitet som människan och/eller miljön kan anses tåla. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för: Luftkvalitet (utomhusluft) omfattande kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bensen, kolmonoxid, bly, partiklar och ozon Buller Fisk- och musselvatten Vattenförekomster Som framgår av avsnitt 7.3 medför planförslaget, i jämförelse med nollalternativet, ingen ökad risk för överskridande av MKN för luftkvalitet. Detta 35 av 38 förutsätter att åtgärderna enligt länsstyrelsens åtgärdsprogram genomförs. Fortsatt uppföljning behövs dock. I förordning om omgivningsbuller anges att skyldighet att kartlägga buller och upprätta åtgärdsprogram vid behov finns för kommuner med över 100 000 invånare. En sådan kartläggning pågår i Helsingborg. Planområdet berörs av MKN för ytvattenförekomst, Helsingborgsområdet (SE562290-124131) samt av MKN för grundvattenförekomst, Helsingborgssandstenen (SE621791-130957). Av planbeskrivningen framgår att planens genomförande inte bedöms påverka den kemiska grundvattenstatusen eller grundvattnets kvantitativa status. Den risk för grumling av ytvatten som finns antes kunna hanteras i samband med anmälan om vattenverksamhet enligt Miljöbalken 11 kap. Planområdet berörs inte av några utpekade fisk- eller musselvatten. 36 av 38 9. Källförteckning Akustikgruppen. Utredning om möjligheterna att minska de sammantagna bulleremissionerna från hamnverksamheten. PM 3498.08, 2012-11-22, Rev D Helsingborgs stad. PM Helsingborgs hamn, Gamla Staden 1:1 (Ångfärjan). 201010-27 Helsingborgs stad. Miljöprogram för Helsingborgs Stad 2011-2015, antaget av kommunfullmäktige 2010-10-27 Helsingborgs stad. Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari – 30 juni 2012, Miljöförvaltningen Dnr 2007-1822 Helsingborgs stad. Miljökonsekvensbeskrivning med fördjupad kulturmiljöanalys till detaljplan för Gamla staden 1:1 m.fl. Antagandehandling 2011-04-20 Helsingborgs stad. Planprogram för fastigheten Gamla staden 1:1 m.fl. (Ångfärjan) centrum, Helsingborgs stad. Godkännandehandling reviderad 201212-12 Helsingborgs stad. Planprogram för fastigheten Gamla staden 1:1 m.fl. centrum, Helsingborgs stad. Rapport från programsamråd. 2012-12-05 Helsingborgs stad. ÖP 2010. Antagen av kommunfullmäktige 2010-05-18 Helsingborgs stad. PM Klimatanpassning. Antagen av kommunfullmäktige 25 april 2012 Helsingborgs stad. Bevarandeprogram Helsingborgs stadskärna. 2002 Helsingborgs stad. Utdrag ur befintliga detaljplaner för planområdet Jais Arkitekter. Presentation Ångfärjan 2013-01-17 Jais Arkitekter och Fojab Arkitekter. Flytten av Ångfärjan. 2013-04-30 Länsstyrelsen i Skåne län. Reviderat åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Helsingborg. 2009-10-15 Länsstyrelsen i Skåne län. Riksintresset Helsingborgs hamn. 2009:6 Länsstyrelsen i Skåne län. Riksintresset kulturmiljövård Helsingborgs stad M:K 15 37 av 38 Länsstyrelsen i Skåne län. RIKTSAM – Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen. Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods. 2007:06 Midroc Project CM, Flytt av Ångfärjestationen i Helsingborg. Rapport 2010-12-03 PwC. Lokalisering av hotell- och kongressanläggning, Helsingsborgs Stad, mars 2012 Ramböll Sverige AB. Spridningsmodelleringar 2020 för fyra utredningsalternativ i Helsingborg. 2010-10-10 Ramböll Sverige AB. Risk och omgivningspåverkan i anslutning till H+. 2011-0309 Ramböll Sverige AB. PM trafik och miljöfrågor som följd av ny bebyggelse inom fastigheten Gamla Staden 1:1, Ångfärjan. 2013-05-08 Regionmuseet Kristianstad 2011:10 Ångfärjestationen – en plats för möten och minnen, Byggnadsminnesutredning 2011 Soundcon AB. PM, Gamla Staden 1:1 m. fl., Ångfärjan, Helsingborg. 2013-04-26 Wingårdh Arkitekter. Presentation av Ångfärjan 2012-12-19 http://www.lansstyrelsen.se/SKANE/SV/MILJO-OCHKLIMAT/MILJOMAL/Pages/default.aspx. Besökt 2013-04-18 Vattenkartan, www.viss.lansstyrelsen.se. Besökt 2013-04-22 Historiska bilder kommer från © Kulturmagasinet/Helsingborgs museer 38 av 38
© Copyright 2024