1. No category

Områdesbestämmelser för del av
Hedemora gamla
stadskärna
i Hedemora kommun, Dalarnas län
SAMRÅDSHANDLING 2015-03-12
1
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING4
VAD ÄR OMRÅDESBESTÄMMELSER?
HANDLINGAR
PLANPROCESS
TIDPLAN
BAKGRUND OCH SYFTE5
BAKGRUND
SYFTE
FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP MB
PLANDATA
HISTORIK5
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
6
RIKSINTRESSE
FORNLÄMNINGAR
BYGGNADSMINNEN
DETALJPLANER8
ÖVERSIKTLIGA PLANER
KOMMUNALA BESLUT I ÖVRIGT
9
NULÄGE9
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MOTIVERING
11
OMRÅDESBESTÄMMELSER
UTÖKAD LOVPLIKT12
LOKAL BYGGNADSORDNING13
ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING
GRUPPINDELNING AV BEBYGGELSEN 14
KVARTERET FALKEN15
KVARTERET STORKEN18
KVARTERET TJÄDERN20
KVARTERET GÄDDAN22
KVARTERET SVALAN26
KVARTERET UGGLAN28
MEDVERKANDE
Områdesbestämmelser för del av Hedemora gamla stadskärna har utarbetats av Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Hedemora kommun i samarbete med Tyréns AB.
3
INLEDNING
VAD ÄR OMRÅDESBESTÄMMELSER?
Svensk författningssamling 1988: 950.
Tidigare hette lagen : Lagen om kulturminnen. Ny
lag trädde i kraft den 1 jan i år. Namnet ändrades
också till Kulturmiljölagen.
Utdrag ur Kulturmiljölagen. Lag 2013:548
1 kap inledande bestämmelser
1 § Det är en nationell angelägenhet att skydda
och vårda kulturmiljön.
Ansvaret för kulturmiljön delas av alla. Såväl
enskilda som myndigheter ska visa hänsyn och
aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar
eller utför ett arbete ska se till att skador på kulturmiljön undviks eller begränsas.
Bestämmelserna i denna lag syftar till att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer
tillgång till en mångfald av kulturmiljöer. Lag
(2013:548).
Områdesbestämmelser kan användas för att säkerställa
syften i översiktsplanen samt det ansvar för kulturmiljön
som redovisas ovan.
Områdesbestämmelser kan även användas för att säkerställa ett markområde som avsetts för bebyggelse i översiktsplanen. Samt lägga fast ett vägreservat eller reglera bebyggelsens utformning i en värdefull miljö. Exempelvis
Hedemora gamla stadskärna.
Vid bygglovprövning återstår dock att bedöma förändringens lämplighet i övrigt och behovet av detaljplan. Detta
kan leda till att en förändring inte kan tillåtas trots att den
inte strider mot områdesbestämmelserna för området. Områdesbestämmelser garanterar alltså inte någon byggrätt.
De frågor som kan regleras med områdesbestämmelser
är:
• Lovpliktens omfattning.
• Grunddragen i användningen av mark och vatten.
• Storleken på fritidshus och tomter.
• Byggnaders och tomters placering, utformning och utförande.
• Lägre krav vid vissa ändringar av byggnader.
• Användning och utformning av allmänna platser med
skyddsbestämmelser för historiskt, kulturhistoriskt, miljömässigt eller konstnärligt värdefulla platser.
• Skyddsanordningar för att motverka störningar från
omgivningen.
• Exploateringssamverkan.
HANDLINGAR
• Planbeskrivning
• Plankarta med bestämmelser
PLANPROCESS
Områdesbestämmelserna hanteras enligt normalt planförfarande vilket innebär att dessa, efter det att samråd har
genomförts och inkomna skrivelser sammanfattats i en
samrådsredogörelse, ställs ut offentligt för granskning innan antagandet kan ske.
TIDPLAN
Förslag
Vårvintern 2015
Samråd
Våren 2015
Revidering
Sommaren 2015
Granskning
Hösten 2015
Antagande
Vintern 2015
Laga kraft
Vintern 2015
4
BAKGRUND OCH SYFTE
BAKGRUND
Hedemora gamla stadskärna är ett riksintresse för kulturmiljövården. Översiktsplanen för Hedemora kommun
anger utvecklingsmål som kan berika det kulturhistoriska
arvet i Hedemora stadskärna. Idag begränsas Hedemora
gamla stadskärna av de nu gällande detaljplanerna. För att
bättre kunna förvalta befintlig struktur och bebyggelse har
områdesbestämmelser tagits fram. Ny bebyggelse bör anpassas till den befintliga miljön. Genom områdesbestämmelser för Hedemora stadskärna skapas ett redskap som
innebär en helhetssyn på stadskärnans kulturhistoriska
värden och som syftar till att säkerställa en del av riksintresset för kulturmiljövården.
PLANDATA
LÄGE, AREAL OCH PLANGRÄNS
Planområdet är cirka 3,3 hektar stort och utgör den äldsta
delen av Hedemora stadskärna. Plangränsen omfattar hela
eller delar av kvarteren Gäddan, Storken, Tjädern, Ugglan,
Falken och Svalan.
I den fördjupade översiktsplanen för Hedemora stad med
omland pekar man på att det är viktigt att göra stadsmiljön
attraktiv genom att vårda den äldre bebyggelsen. Strategier som kan användas som stöd vid bygglovshantering
är nödvändiga att upprätta för att förhindra förvanskning
och ombyggnationer som förminskar det kulturhistoriska
värdet.
SYFTE
Syftet med områdesbestämmelserna för Hedemora gamla
stadskärna är att:
• Tillgodose riksintresset för kulturmiljövården.
• Bevara och vårda kulturmiljöer och se denna som en tillgång för framtida utveckling.
• Att ge enhetliga och tydliga direktiv för hur del av Hedemora stadskärna ska förvaltas.
FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP MB
Områdesbestämmelserna bedöms vara förenliga med 3, 4
och 5 kap. i Miljöbalken. Planområdet för förslag till områdesbestämmelser för del av Hedemora gamla stadskärna ligger inom riksintresseområde för Kulturmiljövård.
Avsikten med upprättandet av områdesbestämmelser är att
kunna reglera att de förändringar som görs av befintliga
förhållanden inte skall medföra någon väsentlig påverkan på kulturmiljön. Inga miljökvalitetsnormer bedöms
överskridas inom planområdet. Området bedöms inte vara
känsligt ur ekologisk synpunkt.
Planområde för områdesbestämmelser
HISTORIK
Hedemora är Dalarnas äldsta stad, med anor från 1200-tal
och stadsrättighet från 1459. Bakom stadens tillkomst låg
behovet av en centralt placerad handelsplats för
bergsmännen och en önskan att reglera och kontrollera handeln. Staden hade även ett strategiskt läge då järn,
koppar och silver från bergsbruket passerade Hedemora.
Rollen som centralort kvarstår för Hedemora, med handel och offentlig service samt även en del tillverkningsindustri. Stadsbränderna 1754 och 1849 resulterade i omvälvande regleringar av den oregelbundna stadskärnan.
Återuppbyggnaden anpassades till rådande stilideal med
gator och kvarter i rätvinkliga mönster. Under 1900-talet
har industrialisering, befolkningsökning och bilism format
stadens utveckling.
5
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
I detta avsnitt redovisas de styrdokument och ställningstaganden som i någon mån berör områdesbestämmelserna.
Riksintresse, fornlämningar och byggnadsminnen skyddas
i en högre grad genom områdesbestämmelser. Även de
översiktliga planernas mål tillgodoses bättre. Detaljplanerna inom planområdet upphävs då de inte skyddar stadskärnans bebyggelse samt har förlorat sin aktualitet. De lokala
ordningsföreskrifterna uppdateras för att innefatta den allmänna platsmarken inom planområdet då områdesbestämmelserna bara skyddar de byggnadshistoriska värdena. De
handlingar som inte uppdateras eller upphävs gäller jämte
områdesbestämmelserna i sin nuvarande utformning.
RIKSINTRESSE
Hedemora stadskärna är ett område av riksintresse för
kulturmiljövården i Dalarnas län (W) enligt 3 kap 6§ MB.
Riksintresset “Hedemora stad W 35” har följande motivering:
Stadsmiljö, småstad med senmedeltida ursprung, huvudsakligen formad av successiva regleringar under 1600-,
1700- och 1800-talen och med småskalig träbebyggelse.
Uttryck för riksintresset:
Gatunätet med kvarvarande rester av det medeltida, oregelbundna planmönstret, gamla infartsvägar och det i
etapper utbyggda rutnätssystemet. Torgmiljön och den
äldre träbebyggelsen.
Riksintresseområde för kulturmiljövård. Planområdet
markerat i gult.
Källa: Länsstyrelsens tjänst WebbGIS
FORNLÄMNINGAR
Fornlämningar är skyddade enligt Kulturmiljölagen vilket
innebär att den som avser att utföra gräv- och schaktningsarbeten som berör en fornlämning ska samråda med
Länsstyrelsen angående tillstånd. Länsstyrelsen bedömer
om arkeologiska förundersökningar krävs för att ta ställning till om tillstånd kan ges för den planerade åtgärden.
Samt om detta tillstånd ska förenas med skäliga krav på
särskild undersökning för att dokumentera fornlämningen
och ta till vara fornfynd.
Fornlämning 194:1 med kulturlager från medeltid, 1500och 1600- tal, i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister omfattar hela planområdet.
I planområdet finns även Rådhuset som är registrerat i riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS).
BYGGNADSMINNEN
En byggnad som är anses viktig genom sitt kulturhistoriska värde eller som ingår i ett kulturhistoriskt bebyggelseområde får förklaras för byggnadsminne av Länsstyrelsen, enligt Kulturmiljölagens 3 kapitel. Dessa skyddas
genom skyddsbestämmelser som är specifika för varje
byggnadsminne och syftar till att bevara det kulturhistoriska
värdet. Länsstyrelsen sköter tillsynen av byggnadsminnena
och har beslutsrätten för hur dessa byggnader skall vårdas
och underhållas samt i vilka avseende de får ändras. Byggnadsminnen inom planområdet redovisas på nästa sida.
Fornlämning 194:1, kulturlager från medeltid. Planområdet markerat i gult.
Källa: Länsstyrelsens tjänst WebbGIS
6
Fornminne 34:1 (nummer 1) och byggnadsminnen (nummer 2-5 enligt ovanstående lista). Hela planområdet omfattas
av fornlämning 194:1 som är ett kulturlager från medeltid.
Fornlämning
1. Hedemora 34:1, Rådhuset, övrig kulturhistorisk
ing
lämn-
Byggnadsminne
2. Hedemora teaterlada, Svalan 2, byggnadsminnesförklarad 1964,
3. Bos-Kalles gård, Tjädern 5, byggnadsminnesförklarad
1991,
4. Perssonska gården, Gäddan 1, byggnadsminnesförklarad 2007,
5. Gamla apoteket, Ugglan 1, byggnadsminnesförklarad
2010,
7
ÖVERSIKTLIGA PLANER
ÖVERSIKTSPLAN 1991
Hedemora har en kommuntäckande översiktsplan från
1991, denna aktualitetsförklarades senast 2006. Översiktsplanen betonar vikten av att bevara och vårda kulturmiljön i Hedemora. Arbetet med en ny kommuntäckande
översiktsplan pågår.
FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN
En fördjupad översiktsplan för Hedemora stad med omland
antogs 2009. I planen rekommenderas att områdesbestämmelser för delar av stadskärnan tas fram. Vidare påpekas
vikten av att lyfta fram historien, utreda och prioritera
kulturmiljövärdena samt vårda och föreslå skyddsåtgärder
som även omfattar 1900-talets senare bebyggelse.
Problemen som kan drabba stadskärnan anges i den fördjupade översiktsplanen vara ovarsam grävning i stadskärnan, brand, förvanskning, förfall och ovarsamma om- samt
nybyggnationer av byggnader och offentliga miljöer. Tydligare bestämmelser kan motverka dessa problem enligt
den fördjupade översiktsplanen.
DETALJPLANER
Inom planområdet finns fem detaljplaner som upphävs
delvis eller i sin helhet när områdesbestämmelserna vinner
laga kraft. För samtliga detaljplaner har genomförandetiden gått ut.
Detaljplaner som upphävs
Följande detaljplaner upphävs helt eller delvis och ersätts
av områdesbestämmelser. Deras exakta innehåll redogörs
inte i denna handling. Vid bygglovprövning bedöms förändringens lämplighet och behovet av en detaljplan. Detta
kan leda till att en förändring inte kan tillåtas trots att den
inte strider mot områdesbestämmelser. Således garanterar
områdesbestämmelserna ingen byggrätt.
PLANNAMN
UPPHÄVS
LAGA KRAFT
• A35 Förslag till ändring och utvidgning av
stadsplanen
Delvis
1941-08-01
• A87 Svalan
Delvis
1959-10-19
• A141 Storken,
Tjädern, Ripan m.fl.
Delvis
1977-04-13
• A158 Storken
Helt
1989-07-22
• A177 Ugglan 1-3
Helt
1994-05-25
Illustration över detaljplaner och delar av detaljplaner
inom planområdesgräns som upphävs. Svart linje redovisar planområdesgräns. Röd linje markerar underliggande detaljplaner som nu upphävs helt eller delvis.
8
KOMMUNALA BESLUT I ÖVRIGT
LOKALA MILJÖMÅL
BEVARANDEPLAN FÖR HEDEMORA INNERSTAD
De lokala miljömålen för Hedemora kommun 2009-2015
påpekar att skyddade byggnader och områden finns på
flera ställen i kommunen. Enligt miljömålen är det lämpligt att kulturmiljöer regleras i områdesbestämmelser, där
det slås fast vilken särskild hänsyn som ska tas vid exempelvis om- och tillbyggnad.
År 1991 antogs en bevarandeplan för Hedemora innerstad
vid namn Kulturbygden Hedemora - Innerstaden.
Bevarandeplanen har legat som grund och fungerat som
stöd i utformningen av områdesbestämmelserna. Syftet
med bevarandeplanen är att bibehålla och förstärka de
kvaliteter och karakteristiska drag som kännetecknar
Hedemoras gamla stadskärna. Bevarandeplanen ersätts
inte av områdesbestämmelserna och kan fungera som stöd.
TRAFIKPLAN HEDEMORA 2014
Hedemora kommun har under 2013-2014 tagit fram en
ny trafikplan för kommunen, den antogs 2014. Några av
de huvudsakliga målen för den nya trafikplanen redovisas
nedan:
• Skapa en säker, trygg och miljöanpassad trafikmiljö i Hedemora centrum med en hög funktionalitet för
gående, cyklister samt biltrafik.
• Skapa ett trafikmässigt homogenare stadscentrum med
en likartad trafikutformning.
• Möjliggöra för invånare i samtliga stadsdelar att med
cykel eller som gående på ett tryggt och trafiksäkert sätt
kunna ta sig in till Hedemora centrum.
• Transportinfrastrukturen ska realisera en god tillgänglighet och hög funktionalitet för alla samhällsgrupper oavsett fysiska begränsningar.
• Utveckla trafikrummet så att det bättre lyfter fram Hedemora stads kulturhistoriska kvaliteter så att de ger ett
framträdande bidrag till stadens attraktionskraft.
UTHUS I HEDEMORA
Åren 1995 och 1996 gjordes en inventering av uthus i
Hedemora. Rapporten var en fördjupningsstudie av ett antal typiska och intressanta uthus i Hedemora tätort. Uthusen i Hedemora tätort är i hög grad karaktärsskapande.
Uthusen används idag som förvaringsutrymmen, garage
och verkstad. Uthusinventeringen har fungerat som underlag i framställandet av dessa områdesbestämmelser.
Trafikplanen beaktas i framtagandet av områdesbestämmelserna.
LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER
Kommunfullmäktige antog den 14 december 1995 lokala
ordningsföreskrifter för Hedemora kommun. En ändring
skedde senast den 16 juni 2010. I samband med
upphävandet av detaljplaner inom planområdet ska de
lokala ordningsföreskrifterna uppdateras för att inkludera
allmän plats (Stora torget och gaturummen).
Allmän plats regleras inte i områdesbestämmelserna. Gaturummens utformning säkerställs i de uppdaterade lokala
ordningsföreskrifterna.
UTESERVERINGSPOLICY FÖR HEDEMORA KOMMUN
I februari 2014 antogs en uteserveringspolicy för Hedemora kommun. Policyn för uteserveringar ska fungera som en
vägledning för näringsidkare och kommunen. Den handlar
om att utforma serveringarna så att alla kan få tillgång till
dem och så att de smälter in i stadsbilden på ett tilltalande sätt.
Riktlinjerna som anges i policyn gäller för hela Hedemora
kommun. Uteserveringspolicyn beaktas i utformningen av
områdesbestämmelserna.
Uthus i Hedemora. Bild från Uthus i Hedemora av
Blomberg & Lincott Arkitekter AB.
NULÄGE
BEBYGGELSE
Stadskärnans nuvarande bebyggelse kan delas in i fyra
epoker. Den första epoken är byggnader och bebyggelsestruktur från tiden före branden 1754, den andra från
tiden mellan den första och andra branden 1849. Tiden
efter branden 1849 fram till 1875 anpassades byggnader
efter de nya stadsplanerna med fler räta linjer och mer reglerad hus- och kvartersstruktur. Efter 1875 blev byggnaderna arkitektritade och fick influenser utifrån. Lars Israel Wahlman och Carl Johan Perne stod för en stor del av
de arkitektritade husen.
9
ALLMÄN PLATS, GATOR OCH TRAFIK
Tillfarter för biltrafik till stadskärnan finns från Gussarvsgatan/Brunnsjögatan och Åsgatan. Busstrafik till Avesta, Borlänge och Falun med flera orter trafikerar idag
stadskärnan med hållplats vid centrumrondellen och från
busstorget vid Apoteksparken. Gångbanor är förlagda till
gatornas trottoarer, dessutom finns särskilda gång- och
cykelvägar längst Gussarvsgatan och genom Henemoren. Det finns parkeringar utmed gator och på privata samt
offentliga gårdar.
Lokalgatorna samt Stora torget utgör de enda allmänna
platserna inom planområdet.
Stora torget i Hedemora. Bild från Google Maps.
Skraffering visar allmän plats inom planområdet.
10
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MOTIVERING
OMRÅDESBESTÄMMELSER
PLAN- OCH BYGGLAGEN (2010:900) 4 KAP 41-43 §§
41§ Kommunen får anta områdesbestämmelser för att i
vissa avseenden reglera begränsade områden av kommunen som inte omfattas av en detaljplan.
SKYDDSBESTÄMMELSER
Följande skyddsbestämmelser omfattar hela området för
områdesbestämmelserna:
q - Särskilt värdefull bebyggelse som avses i PBL 9 kap.
42§ Med områdesbestämmelser får kommunen endast
reglera
1. grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för bebyggelse, fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra jämförliga ändamål, om
det behövs för att säkerställa syftet med översiktsplanen
eller för att tillgodose ett riksintresse enligt 3 eller 4
kap. miljöbalken,
2. användningen och utformningen av mark för gemensam användning,
3. största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och storleken på tomter för sådana hus,
4. omfattningen av kraven på bygglov enligt det som
anges i 9 kap. 7 och 8 §§, rivningslov enligt 9 kap. 10§
första stycket 2 och marklov enligt 9 kap. 13 §, och
5. placering, utformning och utförande av byggnadsverk
och tomter i samband med det bestämma
a) om vegetation och markytans utformning och höjdläge inom sådana områden som avsedd i 9 kap. 13§ 1,
b) om skyddsanordningar för att motverka sådana
störningar från omgivningen som avsed i 12§ 1, och
c) i frågor som avses i 16§ 2, 4 och 5.
I samband med en reglering enligt första stycket 2 eller
5 får kommunen även reglera skydd för sådana särskilt
värdefulla byggnadsverk, tomter och bebyggelseområden som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap.
13 § samt för sådan mark för gemensam användning
som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk,
miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Lag (2014:900)
43 § Kommunen ska redovisa områdesbestämmelserna
och skälen för dem i en särskild handling. Handlingen
ska utformas så att det tydligt framgår hur bestämmelserna reglerar bebyggelse, byggnadsverk och miljön i
övrigt.
Ett beslut om att ändra eller upphäva områdesbestämmelser och skälen för det ska också redovisas i en
särskild handling.
31§. Karaktärsdrag och detaljer som beskrivs i lokala
byggnadsordningen för respektive kvarter ska bevaras.
Rivning av byggnader är förbjudet. Ny bebyggelse tillåts
endast i undantagsfall. Nybyggnad ska ansluta till områdets karaktär i placering, utseende och byggnadstradition.
Hedemora stadskärnas bebyggelse är av kulturhistoriskt
värde och ska därför bevaras. Rivningslov ska vägras för
den bebyggelse som bör bevaras på grund av sitt eget eller
omgivande bebyggelses värde.
BYGGNADSORDNING
Den detaljerade utformningen som ska följas redovisas under avsnittet “Lokal byggnadsordning”.
De proportioner som uppstår mellan hus, gator och gårdar
är viktiga för upplevelsen av stadskärnan och en viktig del i
det som gör den speciell. Därför bör proportionerna kvarstå.
Det är av stor vikt att bebyggelsen bevaras i ett så ursprungligt skick som möjligt. För att de kulturhistoriska
värdena ska bibehållas ska fastigheterna underhållas med
traditionella material och metoder, individuellt anpassade
efter respektive byggnad. Det är viktigt att inhämta kunskap om hur byggnaderna är uppförda för att kunna ta
ställning till antikvariskt och tekniskt riktiga åtgärder.
Byte till annat material eller annan utformning av underhållsmässiga skäl ska göras endast i undantagsfall, efter
värdering av vilka långsiktiga underhållsmässiga vinster
som kan uppnås samt hur ändringen påverkar byggnadens
kulturhistoriska värde. De traditionella materialen är i de
allra flesta fall väl beprövade, genom lång erfarenhet vetman att de fungerar.
I vissa fall kan det vid förändringar och underhåll bli aktuellt att återställa byggnader och byggnadsdetaljer som
förändrats på ett sätt som strider mot byggnadernas historiska karaktär.
Tillgänglighetsanpassning, brandskyddsåtgärder, med
mera, utförs så att de harmonierar med kulturmiljöerna.
Tekniken och byggnadsmaterial beskrivs mer ingående
under “Lokal byggnadsordning”.
11
Övriga förändringar prövas mot skyddsbestämmelserna.
En särställning har dock de fåtal byggnader som förklarats
som byggnadsminnen enligt Kulturmiljölagen. Länsstyrelsen har där beslutsrätten för hur dessa byggnader skall
vårdas och underhållas samt i vilka avseenden de får ändras.
ALLMÄN PLATS
Det offentliga rummets betydelse för upplevelsen av staden medför särskilda krav på dess utformning och på den
bebyggelse som vänder sina fasader mot detta rum. De särskilda kraven redovisas i listan nedan:
• Gator, gång- och cykelvägar samt torg skall behålla sin
traditionella utformning. Vid ombyggnation och restaurering ska tillgänglighetskrav och andra styrdokument vägas
mot det kulturhistoriska värdet.
• Stadskärnans gator och torg vårdas med utgångspunkt
från sina historiska karaktärer och funktionella grunder.
Kommunen är huvudman för allmän plats.
• Plank, staket, räcken, häckar, markbeläggning,
ljussättning och skyltar anpassas till stadsbilden och utformas så att de berikar staden, samverkar med byggnadernas
utformning och berikar det kulturhistoriska värdet.
• Elskåp, återvinningsanläggningar och dylika objekt ska
få en diskret placering och om möjligt anpassas i kulör och
utformning.
TILLGÄNGLIGHETSKRAV
Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och
obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla
ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet,
mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.
För att uppnå målen ska kulturpolitiken:
• Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor,
• Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse,
• Främja ett levande kulturarv som bevaras, används
och utvecklas,
• Främja internationellt och interkulturellt utbyte och
samverkan,
• Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till
kultur.
(Prop. 2009/10:3)
UTÖKAD LOVPLIKT
Utöver de generella bestämmelserna för bygglov enligt
PBL:s 9 kap 2-3§§ samt enligt de bestämmelser som gäller
enligt PBL:s 9 kap 10-13§§ avseende rivningslov och
marklov, utökas lovplikten till att för hela det avgränsade
området gälla även följande:
• Ändring av tak- eller fasadmaterial, skorstenar, takkupor,
markiser, huvar och fasaddetaljer.
• Ändring av utvändig kulör och/eller färgtyp.
• Ändring av fönster och ytterdörrar, såväl utbyte som flyttning eller igensättning.
• Uppsättningen eller väsentlig ändring av skyltar och belysningsanordningar.
• Rivning av byggnad eller del av byggnad.
• Uppsättande av grindar, portar och staket.
• Uppsättande av uteplats, med eller utan däckkonstruktion.
• Marklovsplikt. Marklov krävs för schaktning, fyllning,
trädfällning och skogsplantering.
• Trädfällning. Fällning av träd med stamdiameter större
än 25 cm mätt en meter ovan mark. Återplantering av
träd ska ske om träd fälls på grund av sjukdom eller annan orsak.
ANMÄLNINGSPLIKT
All form av underhåll och ändring av den fysiska miljön
inom planområdet är anmälningspliktig. Som underhåll
räknas exempelvis mindre byten av fönsterfoder och
ommålning av dörr.
PRÖVNING AV LOV ENLIGT 2 KAPITLET PBL
Byggnadsordningen ska tillsammans med områdesbestämmelserna utgöra bedömningsgrund vid prövning av lov
enligt 2 kapitlet PBL. Kapitlet behandlar regler om hänsyn till stads- och landskapsbild, natur- och kulturvärden,
byggnaders egenart och helhetsverkan samt miljömässiga
värden.
Antikvarisk medverkan
Alla förändringar av bebyggelsen inom planområdet bör
föregås av samråd med en antikvarie.
Vid större förändringar ställer kommunen krav på en antikvarisk förundersökning, som bekostas av byggherren.
Att tillgängliggöra offentliga miljöer är viktigt och något
som bör beaktas i möjligaste mån. I enlighet med 8 kap
2§ Plan- och bygglagen ska hinder mot tillgänglighet till
eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde
alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska
och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.
Dock kan avsteg göras med stöd av 8 kap 7§ Plan- och
bygglagen samt 3 kap 23§ Plan- och byggförordningen
för att möjliggöra bästa beslut ifrån de rådande
förutsättningarna.
12
LOKAL BYGGNADSORDNING
ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING
Nedan sammanfattas de övergripande dragen för bebyggelsen i Hedemoras gamla stadskärna. Vidare summeras
de övergripande dragen i respektive kvarter på efterföljande sidor. Fullständiga beskrivningar av Hedemora gamla stadskärna finns som bilagor till områdesbestämmelserna.
Miljö
• Husen är låga (1,5-2 våningar).
• Husen ligger tätt.
• Kvarteren är slutna, med entréer via portlider.
• Alternativ: Spjälstaket i grönt eller rött mot gatan.
• Miljön är småskalig och proportionerna mellan hus, gata
och gård är betydelsefulla.
• Stensatta gator och smala trottoarer tillhör gatubilden.
Hus
• Användningsområde är bostäder/centrumverksamheter.
• Ålder: Från 1700-talet och framåt.
• Fasader: Reveterade, eller träpanel.
• Fasadkulörer: Falurött eller ljusa kulörer.
• Tak: Sadeltak vanligast.
• Takmaterial: Lertegel, falsad plåt.
• Placering: I liv med gatan.
• Anpassad bebyggelse från 1900-talets senare del förekommer.
Hedemorastaketet. Vanligtvis uppförd i den gröna Hedemorafärgen.
Locklistpanel, den vanligaste paneltypen på
äldre hus.
Sadeltak
Valmat tak
Brutet tak (Mansardtak)
Säteritak
Lockpanel, förekommer i den äldre byggnadstraditionen med varierad bredd på bräderna och
där locken ofta har vankanten kvar.
Detaljer
Uthus
• Fönster: Mittpost, tvärpost och spröjsade bågar är vanliga former.
• Fönsterplacering: I liv med fasaden är vanligast.
• Takfot: Inbyggd.
• Skyltar och belysning anpassade.
• Markiser kan traditionellt förekomma på butikslokaler,
men är inte vanliga på bostäder.
• Sårbar miljö, känslig för förändringar.
• Höjd: 1-1,5 våning.
• Kulör: Falurött, vita foder.
• Putsade uthus förekommer.
• Tak: Sadeltak.
• Takmaterial: Rött lertegel är vanligast.
• Placering: I liv med gatan.
13
Illustration över traditionell skorsten med utkragat
krön.
GRUPPINDELNING AV BEBYGGELSEN
I bevarandeplanen för Hedemora från 1991 har kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna delats in i fyra
grupper enligt riksantikvarieämbetets rekommendationer.
Gruppindelningen har använts för att kategorisera byggnader i de kvarter som omfattas av områdesbestämmelser.
De fyra grupperna är följande:
Illustration över typiska dörrutformningar
Gård
• Innergårdar: Grusade, gräs, buskar, träd, rabatter.
• Vårdträd förekommer.
• Avgränsning: Hus, plank, staket mot gata och granntomt.
• Grupp 1a: Byggnadsminnen, byggnadsminnesmärken
och kyrkor.
• Grupp 1b: Byggnader av byggnadsminnesklass.
• Grupp 2: Byggnader av stort kulturhistoriskt värde (särskilt värdefull).
• Grupp 3: Byggnader av kulturhistoriskt värde av betydelse för miljön.
Karta över kvarteren inom planområdet
14
KVARTERET FALKEN
Kv Falken 1. Rådhuset med trädgård och annexbyggnad.
Miljö
• Rådhuset är uppfört i 2 våningar samt vind, arkivbyggnaden i 1 våning samt vind.
• Kvarteret är öppet, men avgränsas av staket och häck.
Hus
Skyddad eller klassificerad bebyggelse
Grupp 1b: Byggnader av byggnadsminnesklass: Kv
Falken 1 Rådhuset, har bedömts vara av byggnadsminnesklass. Rådhuset är även registrerat som övrig kulturhistorisk lämning i fornminnesregistret (FMIS).
Grupp 2: Stort kulturhistoriskt värde, av såväl allmänt
som lokalt intresse (särskilt värdefull): Kv Falken 2, en
borgargård i två våningar har bedömts ha stort kulturhistoriskt värde. Kv Falken 3, Stora hotellet har bedömts ha
stort kulturhistoriskt värde.
Sammanfattning av karaktärsdrag
Kvarteret avgränsas av Stora torget, Fredsgatan, Rådstugränd och Gussarvsgatan. I kvarteret finns tre fastigheter
med bebyggelse av blandad karaktär. Merparten av husen
är från 1700- och 1800-tal och de har bevarat sina karaktärsdrag. I kvarteret Falken 3 i hörnet Gussarvsgatan/Rådstugatan finns dock byggnader från 1913 som förändrats
genom utbyten av fönster och tillkomsten av takfönster,
vilket bryter mot kvarterets typiska karaktärsdrag.
Kv Falken 1, Rådhuset vid Stora torget fick sin nuvarande
form i slutet på 1700-talet och arkivbyggnaden ritad av
Lars Israel Wahlman uppfördes 1902. Till rådhuset hör en
stor tomt med stora träd. Rådhuset har bedömts vara av
byggnadsminnesklass.
Kv Falken 2 är en borgargård i 2 våningar som fick sin
nuvarande form 1870. Till gården hör ett timrat uthus med
stall, bodar och en källare som troligen är från 1750-talet.
Gården har bedömts ha stort kulturhistoriskt värde.
• Ålder: Rådhuset: 1761, 1797 övervåningen med torn,
1918 tillbyggt mot gården . Arkivbyggnaden tillkom
1902.
• Stomme: Timmer.
• Fasader: Fasaderna är reveterade, med spritputs och slätputs.
• Rådhuset har frontespis, lisener och gesimser (listverk).
• Fasadkulörer: Ljusgul .
• Tak: Brutet valmat tak med klocktorn, respektive säteritak med kupol.
• Takmaterial: Ståndfalsad plåt i skivtäckning.
Detaljer
• Fönster: Rådhusets fönster har tvärpost och mittpost,
fyra lufter med spröjs i de nedre lufterna samt spröjsade
tvåluftsfönster med tre rutor i varje båge. Arkivbyggnaden har treluftsfönster med tre rutor i varje båge. Fönstren är grönmålade.
• Fönsterplacering: Symmetriskt placerade fönster, något
indragna i fasadliv.
• Fönsteromfattningar: Rådhuset har fönsteromfattningar
i slätputs.
• Entréparti: Över rådhusets entré sitter en balkong med
smidesräcke, som bärs av pelare. Grönmålade entréportar
• Takfot, inklädd. Rådhuset har takfotslist, arkivbyggnaden takfot med konsoler.
• Takavattning: Fotrännor och stuprör med mjuka böjar
(mjuka böjar är sentida).
• Skorstenar: Rådhuset har utkragade svartmålade skorstenar.
Gård
• Grönt dekorativt spjälstaket i trä.
• Stor trädgård med fruktträd, björkar och lindar med
mera.
• Stora träd flankerar rådhusets huvudfasad.
Kv Falken 3 innehåller före detta Stora hotellet som delvis
är från 1700-talet, tillbyggt mot Rådstugränd och på gården
1913 och ombyggt kring 1950. Stora hotellet har bedömts
ha stort kulturhistoriskt värde.
15
Kv. Falken 2 och 3:
Miljö
• Husen är 2-2,5 våningar.
• Kv. Falken 2 är slutet på tre sidor, kv. Falken 3 är helt
slutet.
Hus
• Användning: Bostäder/butiker, hotell.
• Ålder: 1870, respektive 1754-1913.
• Stomme: Timmer, tegel.
• Fasader: Reveterade med spritputs, slätputs eller slamning, respektive locklistpanel med foder och knutlådor/
lister i slätpanel.
• Fasadkulörer: Rosa, brutet vitt, respektive grått, mot
gården även gult och ljusbrunt.
• Tak: Valmat sadeltak, brutet valmat tak, pulpettak.
• Takmaterial: Enkupigt lertegel, tvåkupigt lertegel, falsad
plåt, korrugerad plåt.
Rådstugatan med den karaktärsskapande uthuslängan.
Detaljer
• Fönster: En mängd olika fönsterutföranden förekommer;
mot gatan enbart mittpost, mittpost och tvärpost, spröjsade tvåluftsfönster med tre rutor i varje båge, skyltfönster, samt utbytta orspröjsade bågar. Ospröjsade funkisfönster, med flera former förekommer mot gården.
• Fönsterplacering: I huvudsak i liv med fasaden, mot gatan i huvudsak symmetriskt placerade, mot gården fri
placering.
• Fönsterkulörer: Falken 2 har vita fönster med omfattningar i vit slätputs. Falken 3 har ockragula bågar med ljusgrå foder, samt vita fönster i övrigt.
• Falken 3, hotellet. Portlider med grönmålade portar med
gjutjärnsdekorationer i överdelen. Brunmålade portar i
fiskbenspanel. Övriga portar av varierande ålder och utförande.
• Takfot: Inklädd. Hotellet, Falken 3 har konsoler vid takfoten. Tegelbyggnaderna på Falken 3 har takfotslist i
puts.
• Takavattning: Fotrännor och stuprör med mjuka böjar.
• Skorstenar: Av varierande utformning.
• Takkupor och takfönster.
Kv Falken 2, gården.
Hörnet Gussarvsgatan/Långgatan.
Gård
• Innergård: Grusad, gräs, häck, buskar, respektive enbartgrusad.
Uthus Falken 2
• Höjd: 1,5 våning.
• Stomme: Timmer, regelverk, delvis panelade.
• Kulör: Falurött
• Två portlider, ett med svart port, ett med rödfärgad port
med panel lagd i rombmönster. Ockragula luckor.
• Mot gården ockragula portar och luckor och vita fönster.
• Tak: Brutet sadeltak.
• Takmaterial: Rött lertegel, en- och tvåkupigt.
• Placering: I liv med gatan.
Stora torget, Långgatan med kv. Falken 3, det f.d. Stora
hotellet och det rosaputsade kv. Falken 2.
16
Rådhusets fasad mot Stora torget.
Arkivbyggnaden i hörnet Fredsgatan/Rådstugatan.
17
KVARTERET STORKEN
Hus
• Ålder: Från 1850- och 1880-talet, samt 1990-talet.
• Stomme: Byggnaderna är uppförda av timmer på stensockel, de moderna husen av regelverk på betongsockel.
• Fasader: Äldre hus är reveterade med spritputs och slätputsade detaljer, två av de nybyggda husen har träpanel.
• Fasadkulörer: Putsfasaderna är avfärgade i brutet vitt,
grått eller ljust ockragult, panelfasaderna i grågrönt eller
ljust ockragult.
• Tak: Sadeltak, några takfall är valmade.
• Takmaterial: En- eller tvåkupigt lertegel i de flesta fall,
falsad plåt förekommer.
Detaljer
Skyddad eller klassificerad bebyggelse
Grupp 1b: Byggnader av byggnadsminnesklass:
Kv Storken 1. Kyrkogatan, Hökargatan. Borgargård.
Kv Storken 3. Sahlbergska gården. Stora torget. Borgargård.
Sammanfattning av karaktärsdrag
Kvarteret har ett viktigt läge vid Stora torget och i den fastighet som är vänd mot torget (kv Storken 3) har en bokhandel varit inrymd sedan 1850-talet (idag café). Bebyggelsen
är homogen, med likartad bebyggelse i 1,5-2 våningar av
sen 1800-talskaraktär. Byggnaderna har spritputsade eller
panelade fasader, spröjsade fönster, sadeltak och trädbevuxna gårdar med uthus. Dock är halva kvarteret nybyggt;
Storken 4 och 5 har anpassats till den äldre bebyggelsen när
det gäller bl.a. skala, fasadmaterial, färgsättning, fönstersättning, takutformning och takmaterial. Anpassningen gör att
de nya kvarteren smälter in i miljön på ett bra sätt. Båda de
äldre gårdarna har bedömts vara av byggnadsminnesklass.
Miljö
• Kvarteret karaktäriseras av spritputsade borgargårdar
från andra halvan av 1800-talet med faluröda uthus, samt
nybyggda hus i anpassad stil.
• Husen är låga, 1,5-2 våningar.• Fastigheterna består av
mer eller mindre kringbyggda gårdar med uthus
• Fastigheterna är i de flesta fall slutna, med entréer via
portlider.
• I kv Storken 1 och 2 finns istället grönt spjälstaket mot
gatan.
• Kv. Storken 2 är en avriven tomt som används som boendeparkering.
• Husen innehåller bostäder, förutom caféverksamheten i
Storken 3 (f.d. bokhandel).
• Trottoarerna är smala.
• Fönster: Dels spröjsade två luftsfönster med tre rutor
i varje båge, dels ospröjsade fönster med mittpost och
tvärport. Mot gården i kv Storken 3 förekommer spröjsade treluftsfönster
• Vindsfönster: Antingen spröjsade tvåluftsfönster med
två rutor i varje båge, små ospröjsade tvåluftsfönster av
liggande format eller små runda eller kvadratiska enluftsfönster (kv Storken 1).
• Fönstren är utåtgående.
• Fönsterplacering: I liv med fasaden, flera av de sentida
husen har dock indragna fönster. Fönstren är i huvudsak
symmetriskt placerade.
• Fönsteromfattningar är utförda i slätputs eller med överstycke på konsoler (kv Storken 1). Fönsteromfattningar i
trä på de nybyggda husen förekommer.
• Portar: De äldre husen har portar och entrédörrar i form
av fyllningsdörrar. Caféet har glasade dörrar. Skyltfönster förekommer. Storken 3 har nya entrédörrar mot
gården.
• Takfot: Inbyggd, detta gäller ej de sentida husen.
• Berglundska gården (kv Storken 1) och de nybyggda fastigheterna har balkong mot gården.
• Mot gården finns utbyggda källarnedgångar.
• Caféet har en stilmässigt anpassad skylt.
• Belysningen består av traditionella lyktor, även enstaka
moderna armaturer och en parabol förekommer.
Gård
• Innergårdarna är grusade med gräs, buskar, träd, rabatter
och vårdträd.
• Gårdarna avgränsas med hus eller staket mot gata och
granntomt.
Uthus
• Ålder: Uthusen är från 1800-talet, men kan vara äldre.
• Stomme: Uthusen är timrade i 1-2 våningar. De moderna
uthusen är uppförda av regelverk.
• Fasadkulör: Falurött, vita foder.
• Ett putsat uthus/bostad förekommer (kv Storken 1).
• Tak: Sadeltak.
• Takmaterial: Rött lertegel, enkupigt på äldre byggnader.
• Placering: I liv med gatan.
18
Kv Storken 1. Berglundska eller Ekenstedtska gården.
Kv Storken 3. Sahlbergska gården från Stora torget.
Gården till kv Storken 1.
Storken/Nygatan. Kv Storken 4 och 5 är nybyggda i anpassad stil.
Kv Storken 2. Obebyggd yta som används för parkering. Till höget i bild. Storken 3, med uthus, till vänster
ett uthus omvandlat till carport.
Kv Storken 3. Gårdsmiljö med timrade uthus och
vårdträd.
19
KVARTERET TJÄDERN
Detaljer
• Fönster: Spröjsade två luftsfönster med tre rutor i varje
båge. Vindsfönstren är spröjsade två luftsfönster med två
rutor i varje båge. Fönstren är grågröna och utåtgående.
• Fönsterplacering: I huvudsak symmetriskt placerade och
ligger i liv med fasaden.
• Fasaddetaljer: Fönsteromfattningar och hörnpartier är
utförda i vit slätputs. Entrén från Kyrkogatan markeras
av en fronton och pilastrar. Huvudbyggnaden längs
Kyrkogatan har först lerklinats och sedan spritputsats.
• Portar: och entrédörrar är ockragula fyllningsdörrar.
• Takfot: Inbyggd.
• Skorstenar: Utkragade.
• Belysning: Traditionella lyktor.
Gård
Skyddad eller klassificerad bebyggelse
Grupp 1a: Byggnadsminnen, byggnadsminnesmärken,
kyrkor:
Kv Tjädern 5, Bos-Kalles.
• På innergården finns gräsmatta, grusgångar, buskar och
vårdträd.
• Gården avgränsas av det nybyggda biblioteket i söder.
• På gården finns en utbyggd nedgång till en källare.
Uthus (bostadshus)
Sammanfattning av karaktärsdrag
Kv Tjädern är uppdelat i två delar och avgränsas av
Kyrkogatan, Hökargatan, Hökartorget och Trädgårdsgatan. I den södra delen av kvarteret ligger kommunhuset,
i den norra delen ligger det nybyggda biblioteket och den
byggnadsminnesförklarade gården Bos-Kalles. De två
delarna av kvarteret skiljs åt av Nygatan.
Miljö
• Fasadmaterial: Locklistpanel, respektive slätputs på ett
bostadshus som eventuellt är ett före detta uthus.
• Fasadkulörer: Falurött, respektive vitt.
• Höjd: 2 våningar.
• Tak: Sadeltak.
• Takmaterial: Tegel.
• Fönster: Det putsade huset har grågröna fönster. Det faluröda uthuset har ockragula fönster.
• Placering: Vid Trädgårdsgatan, i liv med gatan.
• Kvarterets norra del präglas av borgargården Bos-Kalles
med bostadshus och uthus.
• Bos-Kalles är kringbyggd på tre sidor.
• Entréer sker via portlider.
• Höjd: 1,5 våning.
• Stomme: Byggnaderna är uppförda av timmer på stensockel.
• Trottoarerna är smala.
• Mitt emot Bos-Kalles ligger det nybyggda biblioteket i
anpassad stil.
Hus
• Ålder: Byggnaderna är från början och mitten av
1800-talet.
• Fasader: Spritputsade, och avfärgade i brutet vitt.
• Tak: Sadeltak med ståndfalsad plåt i skivtäckning
(gråmålad eller omålad).
Gården Bos-Kalles långsträckta fasad längs Kyrkogatan.
20
Kv Tjädern 5, gården. I bakgrunden tornar Vasasskolan upp sig.
Mitt emot Bos-Kalles gård ligger det nybyggda biblioteket som är anpassat till miljön men ändå har ett fullt modernt
uttryck.
21
KVARTERET GÄDDAN
• Tak: Sadeltak, respektive valmat sadeltak.
• Takmaterial: enkupigt lertegel, falsad plåt.
Detaljer
Skyddad eller klassificerad bebyggelse
Grupp 1b: Byggnader av byggnadsminnesklass:
Kv. Gäddan 1. Kyrkogatan. Borgargård.
Grupp 2: Stort kulturhistoriskt värde, av såväl allmänt som
lokalt intresse (särskilt värdefull):
Kv. Gäddan 2. Hörnet Landsgatan/Fredsgatan. Barnmorskegård.
Sammanfattning av karaktärsdrag
Kvarteret ligger i anslutning till Stora torget och består
av en större kringbyggd gård och ett mindre bostadshus.
Kv. Gäddan 1 består av tre bostadshus som ligger i vinkel
mot Fredsgatan, Kyrkogatan och Gröna gatan, och timrade
uthus vid Fredsgatan och Gröna gatan. Vid Kyrkogatan
finns butiker i bottenvåningen. Husen, som är uppförda i
1,5 våningar, är av sen 1800-talskaraktär med spritputsade
fasader, spröjsade fönster och sadeltak med enkupigt tegel.
Till gården hör timrade uthus och en gård med buskar och
träd. I hörnet Fredsgatan/Landsgatan ligger den lilla barnmorskegården uppförd 1904, kv. Gäddan 2. Huset är uppfört i panelarkitektur och målat i grått med gröna foder
och lister. Kv. Gäddan 1 har bedömts vara av byggnadsminnesklass och kv. Gäddan 2 av stort kulturhistoriskt
värde.
Miljö
• Husen är låga: 1,5 våning.
• Kv. Gäddan 1 är slutet på tre sidor, med entré till bostäder via portlider, men med butiksentréer mot
Kyrkogatan.
• Fönster Gäddan 1: mittpost, spröjsade tvåluftsfönster
med tre rutor i varje båge i de flesta fönstren. Skyltfönster mot Kyrkogatan.
• Fönsterplacering: I liv med fasaden, i huvudsak symmetriskt placerade på Gäddan 1, friare placering på
Gäddan 2.
• Fönsterkulörer Gäddan 1: Rödbruna fönster med olivgröna foder.
• Fönster Gäddan 2: Vitmålade fönster. med spröjs i övre
delen, spröjsade tvåluftsfönster med tre rutor i varje
båge, samt småspröjsade fönster.
• Takfot, inklädd.
• Stuprör med skarpa vinklar, fotrännor på plåttaken.
• Skorstenar: Utkragade.
• Skyltar: Gäddan 1, infällda i fasaden.
Gård
• Innergård: Grusad, gräs, buskar, träd, rabatter.
• Vårdträd.
Uthus
• Höjd: 1,5 våning.
• Kulör: Falurött, foder i falurött eller ockragult.
• Tak: Sadeltak.
• Takmaterial: Rött lertegel, en- och tvåkupigt.
• Placering: I liv med gatan.
Spritputs, detalj.
Hus
• Användning: Bostäder/butiker.
• Ålder: 1849, respektive 1904.
• Stomme: Timmer (Gäddan 2 troligen plank).
• Fasader: Reveterade, spritputsade, respektive panelarkitektur.
• Fasadkulörer: Brutet vitt, respektive grått.
22
Kv. Gäddan 1 från Kyrkogatan. Myntparken i förgrunden tillhör kv. Korpen. Här sägs Gustav Vasa ha haft ett myntverk 1521-1524.
Kv. Gäddan 2. Mot Kyrkogatan finns butikslokaler.
23
Uthuslängan vid Fredsgatan.
Kv. Gäddan 1. Gårdsmiljö. Bostadshuset mot Gröna gatan.
24
Gäddan 1. Gårdsmiljö. Uthuslänga med ockragula fönster, portar och luckor. Nordvästra sidan av tomten.
Kv. Gäddan 2, Barnmorskegården från Fredsgatan. Den sydvästra gaveln är putsad och har en ny entrédörr.
25
KVARTERET SVALAN
Hus, kv Svalan 2 och 3
• Användning: Bostadshus, teater och Hedemora Assistansservice.
• Ålder: 1829, respektive 1915-17.
• Stomme: Timmer, tegel, regelverk.
• Fasader: Bart timmer, spritputsade respektive panelade.
• Fasadkulörer: Falurött, ljust gult.
• Tak: Sadeltak, respektive brutet, valmat sadeltak.
• Takmaterial: Falsad plåt, tvåkupigt tegel, pannplåt.
Detaljer
Skyddad eller klassificerad bebyggelse
Grupp 1a: Byggnadsminnen, byggnadsminnesmärken,
kyrkor.
Kv. Svalan 2. Teaterladan.
Grupp 3: Kulturhistoriskt värde. Av betydelse för miljön.
Kv. Svalan 3. Tidningshuset.
Sammanfattning av karaktärsdrag
Kvarteret avgränsas av gatorna Gussarvsgatan, Landsgatan, Fredsgatan och Rådstugegränd. Kvarteret är heterogent, med bebyggelse av olika karaktär. Inom gränsen för
områdesbestämmelserna ligger den timrade och rödfärgade teaterladan som är byggnadsminne. I andra änden av
kvarteret ligger det industrihistoriskt intressanta Tidningshuset med putsade tegelbyggnader från början av 1900-talet, med uthus. Mellan dessa hus ligger dels flerfamiljhus
från slutet av 1950-talet, dels asfalterade parkeringsytor.
Miljö
• Husen inom hela kvarteret är av varierande storlek; från
1,5 våning till 3 våningar.
• Kv. Svalan 2, Teaterladan ligger som en solitär vid Gussarvsgatan omgiven av modernare bebyggelse.
• Kv. Svalan 3, Tidningshuset, är kringbyggt på tre sidor,
med en öppning mellan det f.d. tidningstryckeriet och
uthusen vid Landsgatan.
• De två flerbostadshusen ligger i gatuliv mot Landsgatan,
respektive fritt placerat på tomten.
• Svalan 4 och 5 är parkeringsplatser.
• Hela kvarteret präglas av asfaltsytor.
• Fönster: Spröjsade tvåluftsfönster med två-tre rutor i
varje båge eller en- till trelufts jugendfönster med spröjs
i överdelen. Utåtgående med mittpost.
• Fönsterplacering: I liv med fasaden, symmetriskt eller
fritt placerade.
• Fönsterkulörer: Vitt eller ljusgrått med svarta, rödfärgade eller ljusgrå foder.
• Svarta och ljusgrå portar, ljusgrå dörrar.
• Ett burspråk, med en smidesarmatur.
• Takfot: Tidningshuset vid Fredsgatan: utskjutande takfall
saknas, fasaden avslutas med en utkragande huvudgesims, inklädd takfot på byggnaden längs Landsgatan.
• Fotränna och stuprör med både skarpa vinklar och mjuka
böjar (sentida) på teaterladan, i övrigt stuprör med mjuka
böjar.
• Skorstenar: Svalan 3: plåtklädda skorstenar och en hög
tegelskorsten, en utkragad skorsten på uthuset.
• Skyltar: En skylt något anpassad till miljön.
Gård
• Asfalterad, parkeringsplatser.
• Ett vårdträd.
Uthus
• Höjd: 1,5-2 våningar.
• Kulör: Falurött. Fönster, dörrar och foder i vitt.
• Tak: Sadeltak.
• Takmaterial: Korrugerad plåt.
• Placering: I fastighetsgräns.
Kv. Svalan 3. Foton från Landsgatan.
26
Kv. Svalan 2, Teaterladan. Hörnet Gussarvsgatan/Rådstugegränd.
Fastigheterna Svalan 4 och 5 är parkering.
27
KVARTERET UGGLAN
• Fasadkulörer: Falurött, ljusgrått, mörkgult, beige.
• Tak: Brutet valmat tak med en antydan till säteritak (Kv.
Ugglan 1), sadeltak eller valmade sadeltak.
• Takmaterial: Rött enkupigt eller tvåkupigt tegel, svart
ståndfalsad plåt.
Detaljer
Skyddad eller klassificerad bebyggelse
Grupp 1b: Byggnader av byggnadsminnesklass:
Kv. Ugglan 1. Apoteket Gustaf Wasa.
Kv. Ugglan 3. Hedemora stadshotell.
• Fönster: Spröjsade tvåluftsfönster med tre rutor i varje
båge är vanligast. På Apoteksgården förekommer även
ospröjsade, småspröjsade och blyspröjsade fönster. De
är utåtgående med mittpost.
• Fönsterplacering: I liv med fasaden, huvudsakligen symmetriskt placerade.
• Fönsterkulörer: Grågrönt eller vitt.
• Fönsteromfattningar: Vita foder eller omfattningar.
Frontoner på stadshotellet.
• Dörrar: Hotellet har en ekport samt grågröna entrédörrar,
Apoteksgården grå eller vita portar och dörrar.
• Takfot: Apoteksgården har både inklädd takfot och synliga sparrar, stadshotellet inklädd takfot med taklist.
• Skorstenar: Av varierande utförande.
• Skyltar: En skylt på stadshotellet är något anpassad till
miljön.
• Belysning: Armaturer i form av glober på stadshotellet.
Sammanfattning av karaktärsdrag
Kvarteret avgränsas av Långgatan, Stora torget, Ämbetsgatan, Myrgatan och Gussarvsgatan. Kvarteret består av
två kringbyggda fastigheter av mycket olika karaktär, men
båda har eller har haft offentliga funktioner: Apoteksgården Gustav Wasa och Stadshotellet med den före detta
systembolagsbyggnaden. Mellan dessa fastigheter ligger
Apoteksparken. Den rödfärgade, timrade Apoteksgården
från slutet av 1700-talet präglas av Wahlmans ombyggnad
1897. Stadshotellet, och före detta systembolagshuset är
spritputsade och uppförda i klassicerande stil.
Miljö
Gård
• Apoteksgården har en liten trädgård inhägnad av ett
grönt spjälstaket. Stadshotellet har en asfalterad gård
med två stora träd.
Uthus, Apoteksgården
• Höjd: 1,5-2 våningar.
• Kulör: Falurött, fönster, dörrar och foder i vitt.
• Tak: Sadeltak.
• Takmaterial: Ståndfalsad svart plåt eller tvåkupigt rött
lertegel.
• Placering: I fastighetsgräns.
• Apoteksgården är uppförd i 1,5-2 våningar, medan hotellfastigheten är 2 våningar.
• Kvarteret präglas av miljön vid Stora torget och Apoteksträdgården, men också av den trafikerade Gussarvsgatan.
• Båda fastigheterna är kringbyggda, med byggnaderna
placerade vid Stora Torget eller i gatuliv. Fastigheterna
skiljs åt av Apoteksträdgården.
Hus
• Användning: Hotell och restaurang, respektive bostadshus och butik.
• Ålder: Apoteksgården ska vara uppförd 1779 men
präglas av arkitekt L. I. Wahlmans ombyggnad 1897.
Stadshotell och systembolagshuset är uppförda 1860,
respektive 1930.
• Stomme: Timmer, tegel, regelverk.
• Fasader: Bart timmer, fjällpanel, spritputs, fasspontpanel.
28
Kv. Ugglan 1, Apoteksgården. Hörnet Stora torget/Långgatan.
Kv. Ugglan 1, Apoteksgården från Gussarvsgatan.
29
Kv. Ugglan 1, Apoteksgården. Gårdsmiljö.
Kv. Ugglan 1, Apoteksgården. Gårdsmiljö. Det putsade
huset är tillbyggt mot gården.
Kv. Ugglan 3. Hedemora stadshotell vid Stora torget.
Stora torget.
Kv. Ugglan 3. Ämbetsgatan.
30
Hedemora kommun • Box 201 • 776 28 Hedemora • Telefon, vx: 0225-340 00
• Telefax: 0225-341 64 • epost: [email protected] • www.hedemora.se
31