1. No category

BILAGA
Lokal byggnadsordning
för del av Hedemora gamla stadskärna
i Hedemora kommun, Dalarnas län
GRANSKNINGSHANDLING
1
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNINGsida
LOKLABYGGNADSORDNING 4
SAMMANFATTNING 6
ÖVERGRIPANDE KARAKTÄRSDRAG FÖR HELA PLANOMRÅDET
OMRÅDESBESTÄMMELSER
KVARTERET FALKEN 8
SAMMANFATTNING AV KARAKTÄRSDRAG
BESKRIVNING AV BEBYGGELSEN
Fastigheten FALKEN 1, RÅDHUSET
Fastigheten FALKEN 2
Fastigheten FALKEN 3, F.D STORA HOTELLET
KVARTERET STORKEN21
SAMMANFATTNING AV KARAKTÄRSDRAG
BESKRIVNING AV BEBYGGELSEN
Fastigheten STORKEN 1, BERGLUNDSKA eller EKENSTEDSKA GÅRDEN
Fastigheten STORKEN 2, SAHLBERGSKA GÅRDEN
Fastigheten STORKEN 4 OCH 5
KVARTERET TJÄDERN31
SAMMANFATTNING AV KARAKTÄRSDRAG
BESKRIVNING AV BEBYGGELSEN
Fastigheten TJÄDERN 5, BOS-KALLES
KVARTERET GÄDDAN34
SAMMANFATTNING AV KARAKTÄRSDRAG
BESKRIVNING AV BEBYGGELSEN
Fastigheten GÄDDAN 1, PERSSONSKA GÅRDEN
Fastigheten GÄDDAN 2, BARNMORSKEGÅRD
KVARTERET SVALAN43
SAMMANFATTNING AV KARAKTÄRSDRAG
BESKRIVNING AV BEBYGGELSEN
Fastigheten SVALAN 2, TEATERLADAN
Fastigheten SVALAN 3, TIDNINGSHUSET
KVARTERET FALKEN48
SAMMANFATTNING AV KARAKTÄRSDRAG
BESKRIVNING AV BEBYGGELSEN
Fastigheten UGGLAN 1, APOTEKSGÅRDEN
Del av kvarteret UGGLAN, APOTEKSTRÄDGÅRDEN
Fastigheten UGGLAN 3, HEDEMORA STADSHOTELL
MEDVERKANDE
Områdesbestämmelser för del av Hedemora gamla stadskärna har utarbetats av Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Hedemora kommun i samarbete med Tyréns AB.
3
LOKAL BYGGNADSORDNING
De proportioner som uppstår mellan hus, gator och gårdar
är viktiga för upplevelsen av stadskärnan och en viktig del i
det som gör den speciell. Därför bör proportionerna kvarstå.
Det är av stor vikt att bebyggelsen bevaras i ett så
ursprungligt skick som möjligt. För att de kulturhistoriska
värdena ska bibehållas ska fastigheterna underhållas med
traditionella material och metoder, individuellt anpassade
efter respektive byggnad. Det är viktigt att inhämta
kunskap om hur byggnaderna är uppförda för att kunna ta
ställning till antikvariskt och tekniskt riktiga åtgärder.
Byte till annat material eller annan utformning av
underhållsmässiga skäl ska göras endast i undantagsfall,
efter värdering av vilka långsiktiga underhållsmässiga
vinster som kan uppnås samt hur ändringen påverkar
byggnadens kulturhistoriska värde. De traditionella
materialen är i de allra flesta fall väl beprövade, genom
lång erfarenhet vetman att de fungerar.
I vissa fall kan det vid förändringar och underhåll bli
aktuellt att återställa byggnader och byggnadsdetaljer
som förändrats på ett sätt som strider mot byggnadernas
historiska karaktär.
Hedemorastaketet. Vanligtvis uppförd i den gröna Hedemorafärgen.
Tillgänglighetsanpassning, brandskyddsåtgärder, med
mera, utförs så att de harmonierar med kulturmiljöerna.
Tekniken och byggnadsmaterial beskrivs mer ingående i
beskrivningarna för varje fastighet.
Övriga förändringar prövas mot skyddsbestämmelserna.
En särställning har dock de fåtal byggnader som
förklarats som byggnadsminnen enligt Kulturmiljölagen.
Länsstyrelsen har där beslutsrätten för hur dessa
byggnader skall vårdas och underhållas samt i vilka
avseenden de får ändras.
Sadeltak
Brutet tak (Mansardtak)
Valmat tak
Säteritak
Locklistpanel, den vanligaste paneltypen på
äldre hus.
Lockpanel, förekommer i den äldre byggnadstraditionen med varierad bredd på bräderna och
där locken ofta har vankanten kvar.
4
Illustration över traditionell skorsten med utkragat
krön.
GRUPPINDELNING AV BEBYGGELSEN
I bevarandeplanen för Hedemora från 1991 har kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna delats in i fyra
grupper enligt riksantikvarieämbetets rekommendationer.
Gruppindelningen har använts för att kategorisera byggnader i de kvarter som omfattas av områdesbestämmelser.
De fyra grupperna är följande:
Illustration över typiska dörrutformningar
• Grupp 1a: Byggnadsminnen, byggnadsminnesmärken
och kyrkor.
• Grupp 1b: Byggnader av byggnadsminnesklass.
• Grupp 2: Byggnader av stort kulturhistoriskt värde (särskilt värdefull).
• Grupp 3: Byggnader av kulturhistoriskt värde av betydelse för miljön.
Karta över kvarteren inom planområdet
5
SAMMANFATTNING
Den äldsta kartan över Hedemora stad är från år 1642.
Det är en avritning av en karta som visar ett förslag
på reglering av innerstaden. Ett rutnätsmönster efter
renässansens förebild med vinkelräta rektangulära kvarter
har lagt över den befintliga bebyggelsen som vi denna
tid är koncentrerad till Stora torget och gatusträckningar
som tangerar de nuvarande gatorna LånggatanKyrkogatan samt efter nuvarande Gussarvsgatan. Stora
torget låg i stort sett på samma plats som nu men var
något mer utsträckt åt norr. Två stora bränder 1754 och
1849 ödelade delar av staden. Den största branden var
1754. Efter den branden infördes rutnästsystemet med
vinkelräta kvarter och den medeltida strukturen i staden
byggdes bort. Den enda byggnaden som är medeltida är
kyrkan.
Hedemora nämns skriftligt som köpstad första gången
1414. Hedemora nämns då som Hedemora by och
handel bedrevs med olika bergslager vilket till sist drev
fram ett handelscentrum. Läget var avgörande, vägarna
löpte samman och förenade sig med handelsvägen från
Stockholm, Västerås och Uppsala via Stora Tuna upp till
Kopparberget och övre Dalarna.
STORA TORGET OCH GATURUMMEN
Handel har bedrivits på Stora torget i århundraden och
den var noga reglerad. Privilegier för handeln gällde
detaljhandel i första hand. Runt torget och i närheten
låg marknadsbodar där köpmän som inte ägde egna
gatubodar kunde hyra sådan på plats. Pålmässomarknaden
var den största och mest omtalade marknaden vilken ägde
rum på torget i slutet på januari. Hedemora var också
transitort för järn fram början av 1600-talet.
Idag har torget inte samma funktion som marknads- och
mötesplats som tidigare. Diskussioner och samtal sker för
att torget ska utvecklas och bli mer levande.
Stora torget är rektangulärt och mäter drygt 2700 m2. Torget
inramas av rådhuset och mittemot står stadshotellet. I övrigt
omgärdas det av fyra större kringbyggda borgargårdar;
Perssonska och Sahlbergska gården i kv Storken i söder
samt gamla Apoteket med tillhörande gårdsenhet, kv
Ugglan i norr samt i öster, kv Falken med bostadshus
som även rymmer några mindre företag. Byggnaderna
kring torget är till övervägande delen uppförda i slutet på
1700-talet och under 1800-talet.
Markbeläggningen på torget utgörs till stora delar av
kullersten men utmed kyrkogatan har plattor lagts i
anslutning till gatan invid parkeringen på torget för att
underlätta framkomligheten. Gatorna har i anslutning till
torget belagts ett stycke med kullersten för att markera
tillhörigheten med själva torget. Gatubredden ligger
på mellan 6,5 och 9 meter inklusive trottoarerna och
byggnaderna ligger direkt intill gatan. Trottoarerna är
smala, belagda med material som betongplattor, kullersten
och asfalt. Gaturummet är slutet och entréerna in till
byggnaderna ligger i huvudsak på innergården förutom
rådhuset och stadshotellet och numera har en entré tagits
upp på gamla apotekshuset på fasaden mot Kyrkogatan.
Mindre entréer till de nuvarande butikerna/företag ligger i
direkt anslutning till trottoarerna, nästan alla med indragen
entrédörr och trapp ut mot gatan.
På torget står också 8 stora lindar vilket tillför ”torgrummet”
ett grönt tak och torget ett intryck av lummighet under
sommartid. Framför rådhuset finns en avgränsning med
kättingar.
Belysningen har anpassats till miljön.
Entréer och portar i direkt anslutning till torg och gator
utgör ett karaktäristiskt inslag för upplevelsen av de gamla
borgargårdarna och gaturummet.
Framtida förhållningssätt gällande torget:
•
•
•
•
Idag har bilar företräde på torget. Dessa parkeringar
bör på sikt förläggas utanför torget. På torget står
också ett större antal trafikskyltar som om det är
möjligt borde reduceras eller sammanföras.
Beläggningen på torget bör vara kullersten men
stråk med annat material som harmonierar med
övrigt material kan läggas in för att möjliggöra
tillgängligheten. Olika stenmaterial bör företrädesvis
användas om sådana stråk läggs in i torgmiljön.
Entréer, portar, portlider och körportar är viktiga
karaktärsdrag för de kringbyggda borgargårdarna och
rådhuset och stadshotell.
Belysningen på torget anpassas även framgent efter
miljön. Vilket även bör gälla alla former av butiks/
företagsskyltar.
Torget upplevs som ett slutet avgränsat rum med Fredsgatan
som löper i öst-västlig riktning samt Kyrkogatan som
sträcker sig nord-sydlig riktning. Staket av den klassiska
s.k hedemoramodellen avgränsar parken mot torget.
I staketet finns en öppning som är en fortsättning på
gångstråket genom parken Apoteksträdgården. Mellan
rådhuset och bostadshuset på Falken 2 står också ett staket
av samma modell. Framför staketen ligger också smala
trottoarer som avgränsning mot torget.
6
ÖVERGRIPANDE KARAKTÄRSDRAG OMRÅDESBESTÄMMELSER
FÖR HELA PLANOMRÅDET
Miljö
• Husen är låga; 1,5-2 våningar.
• Husen ligger tätt.
• Kvarteren är slutna, med entréer via portlider.
• Alternativ: Spjälstaket i grönt eller rött mot gatan.
• Proportionerna mellan hus, gata och gård är betydelsefull, småskalig.
Hus
• Användning: Bostäder/centrumverksamheter.
• Ålder: Från 1700-talet och framåt, med en tyngdpunkt
under 1800-talets senare del.
• Fasader: Reveterade, eller träpanel.
• Fasadkulörer: falurött eller ljusa kulörer.
• Tak: Sadeltak vanligast.
• Takmaterial: Lertegel, falsad plåt.
• Placering: I liv med gatan.
• Anpassad bebyggelse från 1900-talets senare del.
Detaljer
• Fönster: Mittpost, spröjsade bågar (undantag Biblioteket
Tjädern 6).
• Fönster: I liv med fasaden, i huvudsak.
• Takfot: Vanligen inklädd.
• Skorstenar: Vanligen utkragade.
• Skyltar och belysning anpassade.
• Sårbar miljö, känslig för förändringar.
Gård
• Innergårdar: grusade, gräs, buskar, träd, rabatter.
• Vårdträd förekommer.
• Avgränsning: Hus, plank, staket mot gata och granntomt.
Uthus
• Höjd: 1 våning.
• Kulör: falurött, vita foder.
• Putsade uthus förekommer.
• Tak: Sadeltak.
• Takmaterial: Rött lertegel, trapetskorrugerad plåt förekommer.
• Placering: I liv med gatan.
Gaturum
• Markbeläggningen på torget utgörs till stora delar av
kullersten.
• gatubredden ligger på mellan 6,5 och 9 meter inklusive
trottoarerna.
• Trottoarerna är smala och belagda med material som betongplattor, kullersten och asfalt.
• På torget står idag 8 stycken stora lindar.
• Belysningen har anpassats till miljön.
Syftet med områdesbestämmelserna för Hedemora
gamla stadskärna är att tillgodose riksintresset för
kulturmiljövården. Bevara och vårda kulturmiljöer och
se denna som en tillgång för framtida utveckling samt att
ge enhetliga och tydliga direktiv för hur del av Hedemora
stadskärna ska förvaltas. Detta regleras genom att man
utökar lov- och anmälningsplikten enligt nedan.
UTÖKAD LOVPLIKT
• Ändring av tak eller fasader, skorstenar, takkupor,
markiser, huvar och fasaddetaljer.
• Ändring av utvändig kulör och/eller färgtyp.
• Ändring av fönster och ytterdörrar, såväl utbyte som
flyttning eller igensättning.
• Uppsättning eller väsentlig ändring av skyltar och
belysningsanordningar.
• Rivning av byggnad eller del av byggnad.
• Uppsättning av grindar, portar och staket.
• Marklovsplikt. Marklov krävs för schaktning, fyllning,
ändring av markytans utformning samt trädfällning av
träd med en stamomkrets större än 50 cm mätt en meter
ovan mark.
• Trädfällning.
Skäl till att bevilja marklov för
trädfällning är: sjukdom, framkallande av fara, förbättra
tillgängligheten samt förstärka den kulturhistoriska
miljön. Träd som beviljats fällning ska återplanteras med
träd med en stamomkrets på minst 25 cm mätt en meter
ovan mark, om det inte kommer i konflikt med skälen att
bevilja marklovet.
ANMÄLNINGSPLIKT
All form av underhåll och ändring av byggnadsverk inom
planområdet är anmälningspliktig. Som underhåll räknas
exempelvis mindre byten av fönsterfoder och ommålning
av dörr.
Anmälningsplikten har lagstöd i Plan- och
byggförordningen 6 kap 5 § p.7
PRÖVNING AV LOV ENLIGT 2 KAPITLET PBL
Byggnadsordningen
ska
tillsammans
med
områdesbestämmelserna utgöra bedömningsgrund vid
prövning av lov enligt 2 kapitlet PBL. Kapitlet behandlar
regler om hänsyn till stads- och landskapsbild, natur- och
kulturvärden, byggnaders egenart och helhetsverkan samt
miljömässiga värden.
ANTIKVARISK MEDVERKAN
Alla förändringar av bebyggelsen inom planområdet bör
föregås av samråd med en antikvarie.
Fasighetsägare uppmanas kontakta
rådgivning i ett tidigt skede.
kommunen
för
Vid större förändringar kan kommunen ställa krav på en
antikvarisk förundersökning, som bekostas av byggherren.
7
KVARTERET FALKEN
Falken 3 innehåller före detta Stora hotellet som delvis är
från 1700-talet, tillbyggt mot Rådstugränd och på gården
1913 och ombyggt kring 1950. Stora hotellet har bedömts
ha stort kulturhistoriskt värde.
Falken 1. Rådhuset med trädgård och arkivbyggnad.
Miljö
• Rådhuset är uppfört i 2 våningar samt vind, arkivbyggnaden i 1 våning samt vind.
• Kvarteret är öppet, men avgränsas av staket och häck.
Hus
Skyddad eller klassificerad bebyggelse
Grupp 1b: Byggnader av byggnadsminnesklass.
Falken 1 Rådhuset, har bedömts vara av
byggnadsminnesklass. Rådhuset är även registrerat
som övrig kulturhistorisk lämning i fornminnesregistret
(FMIS).
Grupp 2: Stort kulturhistoriskt värde, av såväl allmänt
som lokalt intresse (särskilt värdefull).
Falken 2, en borgargård i två våningar har bedömts ha
stort kulturhistoriskt värde. Falken 3, Stora hotellet har
bedömts ha stort kulturhistoriskt värde.
SAMMANFATTNING AV KARAKTÄRSDRAG
Kvarteret avgränsas av Stora torget, Fredsgatan,
Rådstugränd och Gussarvsgatan. I kvarteret finns tre
fastigheter med bebyggelse av blandad karaktär. Merparten
av husen är från 1700- och 1800-tal och de har bevarat sina
karaktärsdrag. I kvarteret Falken 3 i hörnet Gussarvsgatan/
Rådstugatan finns dock byggnader från 1913 som förändrats
genom utbyten av fönster och tillkomsten av takfönster,
vilket bryter mot kvarterets typiska karaktärsdrag.
Falken 1, Rådhuset vid Stora torget fick sin nuvarande
form i slutet på 1700-talet och arkivbyggnaden
ritad av Lars Israel Wahlman uppfördes 1902. Till
rådhuset hör en stor tomt med stora träd. Rådhuset
har
bedömts
vara
av
byggnadsminnesklass.
Rådhuset är även klassat som en fornlämning,
RAÄ Hedemora 34:1.
Falken 2 är en borgargård i 2 våningar som fick sin
nuvarande form 1870. Till gården hör ett timrat uthus med
stall, bodar och en källare som troligen är från 1750-talet.
Gården har bedömts ha stort kulturhistoriskt värde. 2015
har en fråga väckts om att byggnadsminnesförklara
Falken 2.
• Ålder: Rådhuset: 1761, 1797 övervåningen med torn,
1918 tillbyggt mot gården . Arkivbyggnaden tillkom
1902.
• Stomme: Timmer.
• Fasader: Fasaderna är reveterade, med spritputs och
slätputs.
• Rådhuset har frontespis, lisener och gesimser (listverk).
• Fasadkulörer: Ljusgul .
• Tak: Brutet valmat tak med klocktorn, respektive
säteritak med kupol.
• Takmaterial: Ståndfalsad plåt i skivtäckning.
Detaljer
• Fönster: Rådhusets fönster har tvärpost och mittpost,
fyra lufter med spröjs i de nedre lufterna samt spröjsade
tvåluftsfönster med tre rutor i varje båge. Arkivbyggnaden
har treluftsfönster med tre rutor i varje båge. Fönstren är
grönmålade.
• Fönsterplacering: Symmetriskt placerade fönster, något
indragna i fasadliv.
• Fönsteromfattningar: Rådhuset har fönsteromfattningar
i slätputs.
• Entréparti: Över rådhusets entré sitter en balkong med
smidesräcke, som bärs av pelare. Grönmålade entréportar
• Takfot, inklädd. Rådhuset har takfotslist, arkivbyggnaden
takfot med konsoler.
• Takavattning: Fotrännor och stuprör med mjuka böjar
(mjuka böjar är sentida).
• Skorstenar: Rådhuset har utkragade svartmålade
skorstenar.
Gård
• Grönt dekorativt spjälstaket i trä.
• Stor trädgård med fruktträd, björkar och lindar med
mera.
• Stora lindar flankerar rådhusets huvudfasad.
• Flera stora lindar finns på Stora torget och är
karaktärsskapande träd för torget.
8
Falken 2 och 3:
Miljö
• Husen är 2-2,5 våningar.
• Kv. Falken 2 är slutet på tre sidor, kv. Falken 3 är helt
slutet.
Hus
• Användning: Bostäder/butiker, hotell.
• Ålder: 1870, respektive 1754-1913.
• Stomme: Timmer, tegel.
• Fasader: Reveterade med spritputs, slätputs eller
slamning, respektive locklistpanel med foder och
knutlådor/lister i slätpanel.
• Fasadkulörer: Rosa, brutet vitt, respektive grått, mot
gården även gult och ljusbrunt.
• Tak: Valmat sadeltak, brutet valmat tak, pulpettak.
• Takmaterial: Enkupigt lertegel, tvåkupigt lertegel, falsad
plåt, korrugerad plåt.
Detaljer
• Fönster: En mängd olika fönsterutföranden förekommer;
mot gatan enbart mittpost, mittpost och tvärpost,
spröjsade tvåluftsfönster med tre rutor i varje båge,
skyltfönster, samt utbytta orspröjsade bågar. Ospröjsade
funkisfönster, med flera former förekommer mot gården.
• Fönsterplacering: I huvudsak i liv med fasaden, mot
gatan i huvudsak symmetriskt placerade, mot gården fri
placering.
• Fönsterkulörer: Falken 2 har vita fönster med
omfattningar i vit slätputs. Falken 3 har ockragula bågar
med ljusgrå foder, samt vita fönster i övrigt.
• Falken 3, hotellet. Portlider med grönmålade portar med
gjutjärnsdekorationer i överdelen. Brunmålade portar
i fiskbenspanel. Övriga portar av varierande ålder och
utförande.
• Takfot: Inklädd. Hotellet, Falken 3 har konsoler vid
takfoten. Tegelbyggnaderna på Falken 3 har takfotslist
i puts.
• Takavattning: Fotrännor och stuprör med mjuka böjar.
• Skorstenar: Av varierande utformning.
• Takkupor och takfönster.
Gård
• Innergård: Grusad, gräs, häck, buskar, respektive
enbartgrusad.
BESKRIVNING AV BEBYGGELSEN
Falken 1
Det nuvarande rådhuset, beläget vid Stora torget, byggdes
i två etapper; 1761 uppfördes en våning och 1797
övervåningen med torn. Till rådhuset hörde en mängd
uthus för kreatursskölsel mm. Uthusen revs 1902 och
ersattes av ett arkiv i hörnet Fredsgatan/Rådstugränd ritat
av Lars Israel Wahlman. 1918 byggdes rådhuset till mot
gården efter ritningar av Carl Johan Perne.
Rådhuset och arkivbyggnaden är uppförda i liggtimmer
på stensockel. Rådhusets huvudfasad är vänd mot Stora
torget och flankeras av två stora träd. Vid Fredsgatan och
Rådstugränd ligger byggnaderna i gatuliv, trottoarerna
är smala. Fasaderna är reveterade och avfärgade i en
ljusgul ton. Rådhuset är spritputsat med slätputsade
lisener och fönsteromfattningar i en ljusare ton samt vit
mittelbandslist. Fönstren på övervåningen har tvärpost,
mittpost och fyra lufter med spröjs i de nedre lufterna.
På nedervåningen sitter spröjsade tvåluftsfönster med
tre rutor i varje båge. Fönstren är grönmålade och något
indragna i fasadlivet. Taket är ett mansardtak täckt med
ståndfalsad plåt. På nocken sitter två skorstenar samt ett
plåttäckt klocktorn. Över entrén sitter en balkong med
smidesräcke som bärs av pelare, husets mittparti markeras
av en frontespis. Arkivbyggnaden i 1 våning består av
en rektangulär byggnadskropp med ett kvadratiskt något
utskjutande hörnparti. Fasaden är slätputsad, förutom
hörndelen som dessutom har dekorativa fält med spritputs.
Arkivet har grönmålade treluftsfönster utan omfattningar
och ett säteritak täckt med ståndfalsad plåt. Fönstren är
något indragna i fasadlivet. Hörndelen har en takfotslist
med konsoler och en plåttäckt barockinspirerad kupol med
utsvängd takfot.
Trädgården avgränsas av ett grönmålat staket mot Stora
torget, Fredgatan och Rådstugränd. Mot angränsande
fastighet finns en häck. Trädgården innehåller gräsmattor,
fruktträdgård, en rad björkar mot Rådstugränd och en stor
lind. En grusplan med blomsterrabatt och en björk ligger
mellan rådhuset och arkivbyggnaden. Vid Fredsgatan står
ett par kraftiga lindar.
Uthus Falken 2
• Höjd: 1,5 våning.
• Stomme: Timmer, regelverk, delvis panelade.
• Kulör: Falurött
• Två portlider, ett med svart port, ett med rödfärgad port
med panel lagd i rombmönster. Ockragula luckor.
• Mot gården ockragula portar och luckor och vita fönster.
• Tak: Brutet sadeltak.
• Takmaterial: Rött lertegel, en- och tvåkupigt.
• Placering: I liv med gatan.
9
Rådhusets fasad mot Stora torget.
Arkivbyggnaden i hörnet Fredsgatan/Rådstugränd.
10
Fredsgatan med Rådhustomtens stora lindar och gröna spjälstaket samt arkivbyggnaden i hörnet Fredsgatan/
Rådstugränd. Gatan är delvis belagd med kullersten.
Ett fönster i Rådhusets bottenvåning. Fönstret som är ett
utåtgående, spröjsat tvåluftsfönster med tre rutor i varje
båge, sitter något indraget i putsfasaden. Fönsterbeslag,
gångjärn och fönsterbleck har målats in i fönstrets färg.
11
FALKEN 2
Fastigheten som ligger vid Stora torgets nordöstra hörn
är bebyggt med ett putsat hus i 2 våningar. Huset är
ursprungligen en, eller möjligen två, borgargårdar från
1750-talet som byggdes om och på under 1870-talet.
Under 1700-talet var tomten uppdelad på två.
På gården finns en friliggande jordkällare med putsat
stenvalv och en gjutjärnsplatta med årtalet 1727.
Gårdsplanen är stor och avgränsas mot rådhustomten med
en häck. På övriga sidor är den öppen. Gården är grusad
och delvis gräsbeväxt, i det sydöstra hörnet finns en syrén.
Bottenvåningen har innehållit postkontor och butiker. Idag
finns här en hårsalong och i övrigt är huset bostad.
På gården är huset tillbyggt i vinkel med en byggnad i
två våningar. Bostadshusen är timrade och reveterade
med rosa spritputs. Huvudbyggnaden har vita dekorativa
fönsteromfattningar. Taket är ett valmat sadeltak täckt med
enkupigt tegel och med takkupor mot gatan. Fönstren på
övervåningen är högre och har mittpost och tvärpost, på
den nedre våningen endast mittpost. Mot gården finns en
senare tillkommen balkong buren av pelare. Gårdshuset har
ett enklare utförande och pulpettak täckt med korrugerad
plåt.
Mot Rådstugränd ligger en timrad och delvis panelad
rödfärgad uthuslänga som kan vara uppförd efter 1754
år brand. En del av längan är dock uppförd i regelverk i
slutet av 1800-talet. Längan innehöll stall, bodar och en
källare och har två portlider på grund av att fastigheten på
1700-talet bestod av två tomter. De brutna sadeltaken täcks
av enkupigt och tvåkupigt tegel.
Stora torget, Långgatan med det f.d. Stora hotellet,
Falken 3 och det rosaputsade Falken 2.
Falken 2, fasad mot Stora torget
12
Falken 2, gården.
Falken 2 taget i från Rådhusträdgården.
13
Gårdshus Falken 2.
Falken 2. Gården. Uthuslängor mot Rådstugränd.
14
Uthuslängor Falken 2.
Möte mellan takformer, Falken 2 och 3, Stora torget.
15
FALKEN 3
Mot Stora torget/Gussarvsgatan ligger det Stora Hotellet
som är en gråmålad äldre gård i två våningar samt inredd
vind. 1754 uppfördes Ekegrens gård på tomten, gården
byggdes till omkring sekelskiftet 1800. Vid sekelskiftet
1900 startade konditor Åkerblom bageri och hotell i
fastigheten. Efter en brand 1913 byggdes fastigheten om
och gårdsbyggnaderna i tegel uppfördes. 1948-51 ändrades
fasaderna och bageribyggnaden och en glasmästeriverkstad
inrättades. 1957 inreddes en järnhandel i bageriet. 1963
flyttade lastbilscentralen in och 1965 en bilskola.
De äldre byggnaderna på tomten är uppförda av timmer
på cementputsad stengrund och klädda med locklistpanel.
Fönstren är spröjsade tvåluftsfönster placerade i fasadliv,
vid Långgatan finns en port med gjutjärnsdekorationer.
Samtliga tak är brutna och täcks av rött tvåkupigt tegel.
Den f.d. hotellbyggnaden har takkupor mot gatan täckta
med svart ståndfalsad plåt men merparten av takfallen har
senare tillkomna takfönster. Tegelbyggnaderna från 1913
är slätputsade i rosa, respektive slammade i vitt. Här är
många av fönstren utbytta.
Port mot Långgatan med gallerverk av gjutjärn i de övre
partierna.
Gården är kringbyggd och nås via ett portlider från
Rådstugränd. Gårdsplanen är grusad.
Hörnet Gussarvsgatan/Långgatan.
16
Hörnet Rådstugränd/Gussarvsgatan. Fönstren i övervåningen är bytta. Mot Gussarvsgatan finns två stora skyltfönster.
Takfönster har tillkommit.
Gussarvsgatan.
17
Rådstugränd med porten till gården. Tegelfasaden är slammad. Fönstren på övervåningen är bytta. Takfönster har
tillkommit.
Falken 3, gården. Fasaden på byggnaden som angränsar mot Falken 2 har en dekorativ mittelbandslist och takfot.
18
Falken 3, gården. Fasader på byggnader mot Långgatan och Gussarvsgatan. Gården är en märklig blandning av
byggnader från 1700-1800-talet 1913 och 1940-talet.
Fasad på byggnaden som angränsar mot Falken 2. Gårdsbyggnaderna från 1913 där vissa fönster i övervåningen är
bytta, samt del av 1940-talsfasaden.
19
Falken 3. Gårdsfasad på byggnaden mot Gussarvsgatan.
20
KVARTERET STORKEN
1990-talet. Byggnaderna är uppförda av timmer på
stensockel, de moderna husen har betongsockel och har
förmodligen stomme av regelverk.
• Fasader: De äldre husen är reveterade med spritputs
och slätputsade detaljer, två av de nybyggda husen har
träpanel.
• Fasadkulörer: Putsfasaderna är avfärgade i brutet vitt,
grått eller ljust ockragult, panelfasaderna i grågrönt eller
ljust ockragult.
• Taken är sadeltak, några takfall är valmade.
• Takmaterialet är i de flesta fall en- eller tvåkupigt
lertegel, falsad plåt förekommer.
Detaljer
Skyddad eller klassificerad bebyggelse
Grupp 1b: Byggnader av byggnadsminnesklass.
Storken 1. Kyrkogatan, Hökargatan. Borgargård.
Storken 3. Sahlbergska gården. Stora torget. Borgargård.
SAMMANFATTNING AV
KARAKTÄRSDRAG
Kvarteret har ett viktigt läge vid Stora torget och i den
fastighet som är vänd mot torget (Storken 3) har en
bokhandel varit inrymd sedan 1850-talet (idag café).
Bebyggelsen är homogen, med likartad bebyggelse i 1,5-2
våningar av sen 1800-talskaraktär. Husen har spritputsade
eller panelade fasader, spröjsade fönster, sadeltak och
trädbevuxna gårdar med uthus. Dock är halva kvarteret
uppfört under senare år (Storken 4-5). Båda de äldre
gårdarna har bedömts vara av byggnadsminnesklass.
2015 har en fråga väckts om att byggnadsminnesförklara
Storken 3.
Miljö
• Kvarteret karaktäriseras av borgargårdar från andra
halvan av 1800-talet med uthus, samt nybyggda hus i
anpassad stil.
• Husen är låga: 1,5-2 våningar.
• Fastigheterna består av mer eller mindre kringbyggda
gårdar.
• Fastigheterna är i de flesta fall slutna, med entréer via
portlider.
• På Storken 1 och 2 finns istället grönt spjälstaket mot
gatan.
• Storken 2 är en avriven tomt som används som
boendeparkering.
• Husen innehåller bostäder, förutom caféverksamheten i
Storken 3 (f.d. bokhandel).
• Trottoarerna är smala.
Hus
• Byggnaderna är från 1850- och 1880-talet, samt
• Fönstren är dels spröjsade tvåluftsfönster med tre rutor
i varje båge, dels ospröjsade fönster med mittpost och
tvärport. Mot gården i Storken 3 förekommer spröjsade
treluftsfönster.
• Vindsfönstren är antingen spröjsade tvåluftsfönster med
två rutor i varje båge, små ospröjsade tvåluftsfönster
av liggande format eller små runda eller kvadratiska
enluftsfönster (Storken 1).
• Fönstren är utåtgående.
• Fönstren ligger i liv med fasaden, flera av de sentida
husen har dock indragna fönster.
• Fönstren är i huvudsak symmetriskt placerade.
• Fönsteromfattningar är utförda i slätputs eller med
överstycke på konsoler (Storken 1). Fönsteromfattningar
i trä på de nybyggda husen förekommer.
• De äldre husen har portar och entrédörrar i form av
fyllningsdörrar. Caféet har glasade dörrar. Skyltfönster
förekommer. Storken 3 har nya entrédörrar mot gården.
• Takfoten är inbyggd, detta gäller ej de sentida husen.
• Berglundska gården (Storken 1) och de sentida
fastigheterna har balkong mot gården.
• Mot gården finns utbyggda källarnedgångar.
• Caféet har en skylt i anpassad stil.
• Belysningen består av traditionella lyktor, även enstaka
moderna armaturer och en parabol förekommer.
Gård
• Innergårdarna är grusade med gräs, buskar, träd, rabatter
och vårdträd.
• Gårdarna avgränsas med hus eller staket mot gata och
granntomt.
Uthus
• Uthusen är troligen från 1800-talet, men kan vara äldre.
• Uthusen är timrade i 1-2 våningar. De moderna uthusen
är uppförda av regelverk.
• Kulör: Falurött, vita foder.
• Ett putsat uthus/bostad förekommer (Storken 1).
• Tak: Sadeltak.
• Takmaterial: Rött lertegel, enkupigt på de äldre
byggnaderna.
• Placering: i liv med gatan.
21
BESKRIVNING AV BEBYGGELSEN
STORKEN 1
Berglundska även kallad Ekenstedtska gården uppfördes
1881 för rådmannen Samuelsson, senare köptes den av
rådman Ekenstedt. Gården består av två byggnader i vinkel längs Hökargatan och Kyrkogatan. Byggnaderna ligger i gatuliv. Huvudbyggnaden är friliggande och uppförd
i reveterat timmer på stensockel i 1,5 våning.
Mot Hökargatan ligger en envåningsbyggnad på stensockel, spritputsad liksom huvudbyggnaden. Fönsteromfattningar och hörnpartier är slätputsade. Huset har en f.d.
entré från gatan, grönmålade spröjsade tvåluftsfönster
samt sadeltak med enkupigt tegel och utkragad skorsten.
Byggnaden har innehållit en lägenhet, men även vagnslider, vedbod och tvättstuga.
Fasaden är putsad med gulvit spritputs. Hörnpartierna har
troligtvis varit slätputsade men är idag sprutputsade. Gatufasaderna har drag av nyrenässans; fönsteromfattningarna är ovanligt dekorativa med ett överstycke som bärs av
konsoler.
Fönstren är ospröjsade med mittpost och tvärpost och
målade i grågrönt. Taket är brutet och valmat och täckt
med gråmålad ståndfalsad plåt. På taket sitter två utkragade skorstenar. Mot gården har byggnaden en förmodligen senare tillkommen mittrisalit med en dubbeldörr och
balkong med svängda former, samt takkupor. Omkring
1950 byggdes ett garage till mot gården. Gården kringgärdas av byggnader och mot Hökargatan även av en
smidesgrind och ett grönt spjälstaket. Mot den bredvidliggande tomten vid Kyrkogatan avgränsas gården av en stor
uthusbyggnad som ligger på fastigheten Storken 2 och är
en carport med plats för flertalet bilar. Den har fasad av
rödfärgad locklistpanel och sadeltak med tvåkupigt tegel.
Närmast husen är gården grusad, i övrigt bevuxen med
gräs, buskar och träd. Gården är välbevarad och ett av de
bästa exemplen i Hedemora på en borgarbostad från tiden Fönstren är okopplade utåtgående treluftsfönster med
efter stadsbranden 1849.
mittpost och tvärpost. Fönstren är grönmålade. Dekorativa omfattningar med överliggare som bärs av konsoler.
Storken 1. Berglundska även kallad Ekenstedska gården.
22
Fönstren är okopplade utåtgående treluftsfönster med mittpost och tvärpost. Fönstren är grönmålade. Dekorativa
omfattningar med överliggare som bärs av konsoler.
Mot Hökargatan ligger en byggnad som innehållit både bostads- och uthusfunktioner.
23
Gården till Storken 1.
Storken 2. Används för boendeparkering. Till vänster ett uthus omvandlat till carport och till höger i bild Storken 3,
med uthus.
24
STORKEN 3
Sahlbergska gården vid Stora torget i hörnet Ämbetsgatan/
Kyrkogatan är helt kringbyggd. Gården är uppförd omkring
1850, efter branden 1849. I bottenvåningen fanns handelsbodar. Huset har innehållit bokhandel sedan 1850-talet, och
från 1880 fanns här Sahlbergs bokhandel som gett gården
sitt namn. Byggnaden är timrad i 1,5 våning på stensockel.
På 1890-talet reveterades byggnaderna utmed Kyrkogatan
och Ämbetsgatan och fick nuvarande utseende.
Fasaden består av grå spritputs, med ljusare omfattningar i
slätputs. Fönstren är utåtgående, spröjsade tvåluftsfönster
med tre rutor i varje båge, samt skyltfönster av äldre modell. Vindsfönstren är antingen spröjsade tvåluftsfönster
med två rutor i varje båge eller små ospröjsade tvåluftsfönster av liggande format. Mot gården förekommer
spröjsade treluftsfönster. Fönsterbågar och omfattningar
har en gulgrön kulör, mot gården är de vitmålade. Huset
har sadeltak täckt med enkupigt tegel. Byggnadskroppen
mot Kyrkogatan har en utkragad skorsten och två med rak
avslutning
Storken 3. Körport och butiksentré med skyltfönster mot
Kyrkogatan.
I hörnlokalen finns ett café med entré från Ämbetsgatan. Från Ämbetsgatan finns ytterligare tre entréer. Från
Kyrkogatan finns också en entré till en butik samt en igensatt port. Här finns även en port med dubbeldörrar som
leder via ett stensatt portlider in till gården, som är grusad
med ett kraftigt vårdträd.
Gårdsfasaderna är ganska hårt renoverade, med utbytta entrédörrar. Under fastigheten finns källarvalv som kan tillhöra 1700-talsbebyggelse. Källarnedgångarna är utbyggda
från gårdsfasaderna. På gården finns två rödfärgade, timrade uthus med sadeltak täckta av enkupigt tegel. Uthusen
är byggda i vinkel, här finns också ett mindre uthus med
källarnedgång som ser ut att vara av senare datum eller
hårt renoverat.
Den kringbyggda gården är välbevarad och tillsammans
med den Perssonska gården mittemot en mycket värdefull
kulturhistorisk miljö vid Stora torget och Kyrkogatan.
Grannfastigheten i väster, Storken 2, är avriven och används för boendeparkering.
Fönster mot Ämbetsgatan.
Storken 3. Traditionell utbyggd källaringåmg.
25
Storken 3. Sahlbergska gården sett från Stora torget.
Storken 3. Gårdsmiljö med timrade uthus och vårdträd.
26
Storken 3. Entrédörrarna till bostadshusen är utbytta. I fonden till vänster en traditionell utbyggd källarnedgång.
Storken 3. Taklandlandskap med en mängd ventilationsrör av en typ som bör undvikas på bebyggelse av denna klass.
27
STORKEN 4 OCH 5
Dessa två fastigheter är uppförda under senare år. De har
anpassats till den äldre bebyggelsen när det gäller bl.a.
skala, fasadmaterial, färgsättning, fönstersättning,
takutformning och takmaterial. Anpassningen gör att
de nya kvarteren smälter in i miljön på ett bra sätt. Fastigheterna består av bostadshus, det finns inga verksamheter eller butiker i bottenvåningarna. Byggnaderna är
placerade i gatuliv.
Husen i två våningar på betongsockel är spritputsade eller
klädda med träpanel i olika utförande samt målade i ljust
ockragult och ljust olivgrönt med vitmålade fönster och
fönsteromfattningar. Fönstren är inåtgående och ligger
indragna i fasaden på flera av husen. Längs Nygatan är
bebyggelsen uppdelad i fyra byggnadskroppar, med lite
olika taknockshöjd och även fönstren sitter på olika höjd,
allt för att skapa variation. Entréerna nås via tre portlider
från Nygatan eller en entréport från Ämbetsgatan. Husen
har sadeltak täckta med tvåkupigt tegel, på taket sitter ett
antal skorstenar. Byggnaderna i hörnen Nygatan/Hökargatan och Nygatan/Ämbetsgatan har avskurna hörn och
dekorativa fönsteromfattningar i slätputs i vitt respektive
ockragult. Här är taken brutna och valmade. Taktassarna
är synliga till skillnad från de äldre husen i kvarteret som
har inbyggd takfot.
Möte mellan äldre och ny bebyggelse.
Gårdarna är kringbyggda på tre sidor med bostadshus och
rödfärgade uthuslängor med öppna lider för bilparkering.
Mot gårdarna finns balkonger och uteplatser, gräsmattor
och träd.
Flera av uthusen ska enligt uthusinventeringen 1996 vara
renoverade äldre uthuslängor
Hörnet Nygatan/hökargatan. Storken 4 och 5 är nybyggda i anpassad stil.
28
Gårdsmiljö. Storken 5.
Uthus med parkering i bottenvåningen. Äldre uthus i fonden.
29
KVARTERET TJÄDERN
je båge. Vindsfönstren är spröjsade två luftsfönster med
två rutor i varje båge. Kulören är grågrön.
• Fönstren är i huvudsak symmetriskt placerade.
• Fönstren är utåtgående och ligger i liv med fasaden.
• Fönsteromfattningar och hörnpartier är utförda i vit slätputs.
• Entrén från Kyrkogatan markeras av en fronton och pilastrar.
• Portar och entrédörrar är ockragula fyllningsdörrar.
• Takfoten är inbyggd.
• Skorstenarna är utkragade.
• På gården finns en utbyggd nedgång till en källare.
• Belysningen består av traditionella lyktor.
Gård
Regleras genom: Kommunhus, bibliotek: uppdatering av
detaljplan. Bos-Kalles inklusive gård: områdesbestämmelser.
Skyddad eller klassificerad bebyggelse
Grupp 1a: Byggnadsminnen, byggnadsminnesmärken,
kyrkor:
Tjädern 5, Bos-Kalles.
SAMMANFATTNING AV
KARAKTÄRSDRAG
Kv. Tjädern är uppdelat i två delar och avgränsas av
Kyrkogatan, Hökargatan, Hökartorget och Martin Kochs
gränd. De två delarna av kvarteret skiljs åt av Nygatan. I
den södra delen av kvarteret ligger kommunhuset, i den
norra delen ligger det nybyggda biblioteket och den byggnadsminnesförklarade gården Bos-Kalles.
Miljö
• Kvarterets norra del präglas av borgargården Bos-Kalles
med bostadshus och uthus.
• Bos-Kalles är kringbyggd på tre sidor.
• Entréer sker via portlider.
• Trottoarerna är smala.
• Mitt emot Bos-Kalles ligger det nybyggda biblioteket i
anpassad stil.
Hus
• Byggnaderna är från början och mitten av 1800-talet.
• Byggnaderna är uppförda i 1,5 våning av timmer på
stensockel.
• Fasaderna är spritputsade, och avfärgade i brutet vitt.
• Taken är sadeltak med ståndfalsad plåt i skivtäckning
(gråmålad eller omålad).
Detaljer
• Huvudbyggnaden längs Kyrkogatan har först lerklinats
och sedan spritputsats.
• Fönstren är spröjsade två luftsfönster med tre rutor i var-
• På innergården finns gräsmatta, grusgångar, buskar och
vårdträd.
• Gården avgränsas av det nybyggda biblioteket i söder.
Uthus/bostadshus vid Martin Kochs gränd
• Vid Trädgårdsgatan finns ett uthus med faluröd locklistpanel samt ett slätputsat bostadshus. Den putsade byggnaden är avfärgad i vitt.
• Båda byggnaderna är uppförda i 2 våningar och har tegeltäckta sadeltak
• Det putsade huset har grågröna fönster. Det faluröda
uthuset har ockragula fönster.
• Placering: i liv med gatan.
BESKRIVNING AV BEBYGGELSEN
KV. TJÄDERN 5
Gården Bos-Kalles som ligger på hörntomten Kyrkogatan/
Hökargatan/Martin Kochs gränd är ett välbevarat exempel
på en borgargård från 1800-talet. Gården är kringbyggd på
tre sidor. Bostadshusen ligger längs Kyrko- och Hökargatan, uthusen vid Martin Kochs gränd. I slutet av 1700-talet
var tomten uppdelad på två fastigheter. Byggnaderna är
uppförda av spritputsat timmer i 1,5 våning på stensockel.
Spritputsen har avfärgats i en bruten vit kulör. Fönsteromfattningarna är dekorativt utförda i slätputs, även hörnpartierna är slätputsade. Fönstren är utåtgående, spröjsade
tvåluftsfönster med tre rutor i varje båge. Vindsfönstren är
spröjsade tvåluftsfönster med två rutor i varje båge. Från
Kyrkogatan leder en port med dubbeldörrar in till gården.
Entrén markeras av en fronton buren av pilastrar. I hallen finns en nedgång till källarvalv som troligen är från
1700-talet. Huvudentrén till gården, med dubbeldörrar
och portgång, ligger vid Hökargatan. Fönstren är målade
i grågrönt, entrédörrarna i ockragult. Byggnaderna har
sadeltak med ståndfalsad plåt i skivtäckning. Skorstenarna
är utkragade.
När det gäller huvudbyggnaden längs Kyrkogatan har timret först lerklinats och sedan spritputsats, vilket är ovanligt. Huvudbyggnadens takkonstruktion bär tydliga spår
30
av att byggnaden drabbats av en brand. Byggnaden kan
ha klarat stadsbranden 1849 och alltså vara från början av
1800-talet. Byggnadskroppen längs Hökargatan kan vara
yngre, från mitten av 1800-talet. Mot Martin Kochs gränd
ligger en slätputsad byggnad i två våningar som idag är
bostadshus men som möjligen är ett f.d. uthus, samt ett
uthus i två våningar med rödfärgad locklistpanel. Dessa
byggnader har tegeltäckta sadeltak.
På gården finns gräsmatta, grusgångar, buskar och
vårdträd. I huvudbyggandens södra del finns en utbyggd
nedgång till en källare.
Mitt emot Bos-Kalles ligger det nybyggda biblioteket som
är fint anpassad till miljön.
Martin Kochs gränd med Bos-Kalles gård med uthus till
höger, kv. Ripan till vänster.
Entrén från Kyrkogatan med dubbla fyllningsdörrar,
fronton och pilastrar.
Mot Kyrkogatan ligger ett slätputsat bostadshus i 2
våningar samt ett uthus i 2 våningar med rödfärgad locklistpanel och ockragula fönster och dörrar.
Gården Bos-Kalles långsträckta fasad längs Kyrkogatan.
31
Hökargatan med Bos-Kalles gård och längre bort biblioteket och kommunhuset.
Portlidret stensatt med kullersten.
32
Tjädern 5. Gården. I bakgrunden tornar Vasaskolan upp sig.
Mitt emot Bos-Kalles gård ligger det nybyggda biblioteket som är anpassat till miljön men ändå har ett fullt modernt
uttryck.
33
KVARTERET GÄDDAN
• Tak: sadeltak, respektive valmat sadeltak.
• Takmaterial: enkupigt lertegel, falsad plåt.
Detaljer
Regleras genom: områdesbestämmelser.
Skyddad eller klassificerad bebyggelse
Grupp 1b Byggnader av byggnadsminnesklass:
Gäddan 1. Kyrkogatan. Borgargård. Perssonska gården
Grupp 2: Stort kulturhistoriskt värde, av såväl allmänt
som lokalt intresse (särskilt värdefull):
Gäddan 2. Hörnet Landsgatan/Fredsgatan. Barnmorskegård.
SAMMANFATTNING AV
KARAKTÄRSDRAG
Kvarteret ligger i anslutning till Stora torget och består
av en större kringbyggd gård och ett mindre bostadshus.
Gäddan 1 består av tre bostadshus, som ligger i vinkel mot
Fredsgatan, Kyrkogatan och Gröna gatan, och timrade
uthus vid Fredsgatan och Gröna gatan. Vid Kyrkogatan
finns butiker i bottenvåningen. Husen, som är uppförda i
1,5 våningar, är av sen 1800-talskaraktär med spritputsade
fasader, spröjsade fönster och sadeltak med enkupigt
tegel. Till gården hör timrade uthus och en trädbevuxen
innergård. I hörnet Fredsgatan/Landsgatan ligger Gäddan
2, en liten barnmorskegård uppförd 1904 i panelarkitektur.
Gäddan 1 har bedömts vara av byggnadsminnesklass
och Gäddan 2 av stort kulturhistoriskt värde. Perssonska
gården (Gäddan 1) byggnadsminnesförklarades 2007.
Miljö
• Husen är låga; 1,5 våning.
• Gäddan 1 är slutet på tre sidor, med entré till bostäder via
portlider, men med butiksentréer mot Kyrkogatan.
• Husen ligger i liv med gatan.
Hus
• Användning: bostäder/butiker.
• Ålder: 1849, respektive 1904.
• Stomme: timmer.
• Fasader:
reveterade,
spritputsade,
panelarkitektur.
• Fasadkulörer: brutet vitt, respektive grått.
respektive
• Fönster Gäddan 1: spröjsade tvåluftsfönster med
tre rutor i varje båge och mittpost i de flesta fönster
på bottenvåningen. Skyltfönster mot Kyrkogatan.
Vindfönster med två rutor i varje båge och små liggande
rektangulära fönster.
• Fönsterkulörer Gäddan 1: rödbruna fönster med
olivgröna foder.
• Barnmorskegården (Gäddan 2) har vitmålade fönster
med spröjs i övre delen, spröjsade tvåluftsfönster med
tre rutor i varje båge, samt småspröjsade fönster.
• Fönsterplacering: i liv med fasaden, i huvudsak
symmetriskt placerade på Gäddan 1, friare placering på
Gäddan 2.
• Takfot, inklädd.
• Stuprör med skarpa vinklar, fotrännor på plåttaken.
• Skorstenar: utkragade.
• Skyltar Gäddan 1: infällda i fasaden.
Gård
Innergård: grusad, gräs, buskar, träd, rabatter.
Vårdträd.
Uthus
• Höjd: 1,5 våning.
• Kulör: falurött, foder i falurött eller ockragult.
• Tak: sadeltak.
• Takmaterial: rött lertegel, en- och tvåkupigt.
• Placering: i liv med gatan.
BESKRIVNING AV BEBYGGELSEN
GÄDDAN 1. PERSSONSKA GÅRDEN
På platsen låg troligen under 1500-talet den s.k.
Myntgården, där mynt tillverkades på uppdrag av Gustav
Vasa. Fastigheten har drabbats av fler bränder. Den gård
vi ser idag återuppbyggdes efter stadsbranden 1849. Mot
Kyrkogatan fanns handelsbodar. 1937 om- och tillbyggdes
gathuset efter ritningar av Elis Werner.
Gården är kringbyggd och uppförd i timmer som reveterades
omkring 1890. Tre bostadshus ligger i vinkel mot Fredsgata,
Kyrkogatan och Gröna gatan och timrade uthus ansluter
vid Fredsgatan och Myntparken. Husen ligger i gatuliv och
är uppförda i 1,5 våning. Mot Kyrkogatan ligger butiker/
kontor med stora skyltfönster, något som finns redan på de
äldsta bilderna. I övrigt är fönstren utåtgående, spröjsade
tvåluftsfönster med mittpost och tre rutor i varje båge.
Vindsfönstren är antingen spröjsade tvåluftsfönster med
två rutor i varje båge i gavlarna eller små ospröjsade
tvåluftsfönster av liggande format.
Fasaden är spritputsad och avfärgad i brutet vitt med
olivgröna fönster- och dörrfoder. Fönster och dörrar är
34
rödbruna. Okopplade fönster förekommer. Sockeln består
delvis av slaggsten.
Mot Gröna gatan och Myntparken är de putsade
bostadshusen sammanbundna av en något indragen
envåningsbyggnad i grönmålad panelarkitektur, med
burspråk och svängt takfall täckt med röd ståndfalsad plåt
i skivtäckning.
Taken i övrigt är sadeltak täckta med enkupigt tegel
eller ståndfalsad plåt i skivtäckning. Skorstenarna har
utkragade krön. Takfoten är inklädd, förutom på det lilla
envåningshuset mot Myntparken. Stuprören har skarpa
vinklar.
Gården nås från Kyrkogatan via ett portlider belagt med
kullersten I anslutning till portgången finns en nedgång till
tre källare som kan vara från 1600-talet eller äldre. Även
i uthuset vid Fredsgatan finns ett portlider. Mot gården
har bostadshusen entréer via öppna verandor, förutom två
enklare entréer med fribärande trappor i betong från cirka
1950-talet.
Fastigheten har två stora uthus bevarade. De ligger
mot Fredsgatan och mot Gröna gatan, är timrade,
delvis panelklädda och faluröda. Sadeltaken är täckta
med enkupigt, respektive tvåkupigt tegel. Längan mot
Fredsgatan har en dubbelport med rombmönster mot gatan
och dörr med samma utförande mot gården. Den innehöll
bodar och stall och den mot Gröna gatan magasin. Båda
längorna har plankdörrar och luckor med bandgångjärn.
Fönster är målade i ockragult eller vitt, portar och luckor
är målat i ockragult, svart eller falurött. Båda uthusen har
lägre tillbyggder i regelverk med pulpettak (garage).
Gården består av grus, gräsmatta, rabatter, vårdträd en
berså, m.fl. buskar samt tuijor. Kvarteret avgränsas mot
östra delen av Fredsgatan av ett rödmålat plank respektive
rödmålat staket med liggande brädor och mot Landsgatan
och Gröna gatan av ett rött spjälstaket. Mot Gröna gatan
står även en rad träd. Mellan de två fastigheterna finns en
öppen yta som delvis används för parkering och i övrigt
består av gräsmatta med fruktträd.
Gården som helhet är mycket
byggnadsminnesförklarades 2007.
välbevarad.
Den
Gäddan 1. Mot Kyrkogatan finns butikslokaler.
Gäddan 1 från Kyrkogatan. Myntparken i förgrunden tillhör kv. Korpen. Här sägs Gustav Vasa ha haft ett myntverk
1521-1524.
35
Entré från Kyrkogatan.
Portlidret stensatt med kullersten och med synliga bjälkar i
taket.
Gäddan 1. Fasad mot Kyrkogatan. Ett portlider leder till gården.
36
Spritputs, detalj.
Nyckelskylt i portlidret.
Mot Gröna gatan och Myntparken är de putsade bostadshusen sammanbundna av en något indragen envåningsbyggnad i panelarkitektur, med burspråk och svängt takfall täckt med ståndfalsad plåt i skivtäckning.
37
Fredsgatan med Rådhuset till vänster och Gäddan 1 till höger. Gatan är belagd med kullersten och trottoarerna är
smala.
Uthuslängan vid Fredsgatan.
38
Gäddan 1. Gårdsmiljö. Bostadshuset mot Gröna gatan.
Gäddan 1. Gårdsmiljö.
39
Gäddan 1. Gårdsmiljö. Uthuslänga med ockragula fönster, portar och luckor. Nordvästra sidan av tomten.
Gäddan 1. Gårdsmiljö. Timrat uthus, sydöstra sidan av tomten.
40
Gäddan 1, Lucka i uthuset med bandgångjärn av
1700-talstyp.
Gäddan 2. Okopplade typiska jugendfönster.
GÄDDAN 2.
Fastigheten Gäddan 2 som varit Hedemora sockens
barnmorskegård, ligger i gatuliv, i hörnet Landsgatan/
Fredsgatan. Huset är uppfört 1904 av timmer på stengrund,
fasaden är klädd med liggande fasspontpanel målad i grått
med gröna foder och lister. Sydvästra gaveln är putsad och
har en ny entrédörr. Fönstren är dels typiska jugendfönster
bestående av tre lufter med spröjs i de övre delarna, dels
spröjsade en- till treluftsfönster med tre till sex rutor i varje
båge. Fönstren är vitmålade. Huvudentrén sker från gården
via en öppen veranda. Taket är ett valmat sadeltak täckt
med omålad, ståndfalsad plåt i skivtäckning. Stuprören
har skarpa vinklar. På taket sitter takkupor och utkragade
skorstenar.
Gäddan 2. Korsningen Landsgatan/Fredsgatan.
41
Gäddan 2, Barnmorskegården från Fredsgatan. Den sydvästra gaveln är putsad och har en ny entrédörr.
Gäddan 2, Barnmorskegården fotograferad från Landsgatan
42
KVARTERET SVALAN
Hus, områdesbstämmelser
• Användning: Bostadshus, teater och Hedemora Assistansservice.
• Ålder: 1829, respektive 1915-17.
• Stomme: Timmer, tegel, regelverk.
• Fasader: Tart timmer, spritputsade respektive panelade.
• Fasadkulörer: Falurött, ljust gult.
• Tak: Sadeltak, respektive brutet, valmat sadeltak.
• Takmaterial: Falsad plåt, tvåkupigt tegel, pannplåt.
Detaljer
Regeleras genom områdesbestämmelser: Svalan 2, 3, 4
och 5. Regeleras genom detaljplan Svalan 1.
Skyddad eller klassificerad bebyggelse
1:a Byggnadsminnen, byggnadsminnesmärken, kyrkor
Svalan 2. Teaterladan.
3: Kulturhistoriskt värde. Av betydelse för miljön.
Svalan 3. Tidningshuset.
SAMMANFATTNING AV
KARAKTÄRSDRAG
Kvarteret avgränsas av gatorna Gussarvsgatan, Landsgatan, Fredsgatan och Rådstugränd. Kvarteret är heterogent,
med bebyggelse av olika karaktär. Inom gränsen för områdesbestämmelserna ligger den timrade och rödfärgade
teaterladan som är byggnadsminne sedan 1964. I andra
änden av kvarteret ligger det industrihistoriskt intressanta
Tidningshuset med putsade tegelbyggnader från början av
1900-talet, med uthus. Mellan dessa hus ligger dels flerfamiljhus från slutet av 1950-talet, dels asfalterade parkeringsytor.
Miljö
• Husen inom hela kvarteret är av varierande höjd från 1,5
våning till flerbostadshusen i 3 våningar.
• Svalan 2, Teaterladan ligger som en solitär vid Gussarvsgatan.
• Svalan 3, Tidningshuset, är kringbyggt på tre sidor, med
en öppning mellan det f.d. tidningstryckeriet och uthusen vid Landsgatan.
• De två flerbostadshusen ligger i gatuliv mot Landsgatan,
respektive fritt placerat på tomten.
• Svalan 4 och 5 är parkeringsplatser.
• Hela kvarteret präglas av asfaltytor.
• Fönster: Spröjsade tvåluftsfönster med två-tre rutor i
varje båge eller en- till trelufts jugendfönster med spröjs
i överdelen. Utåtgående med mittpost.
• Fönsterplacering: i liv med fasaden, symmetriskt eller
fritt placerade.
• Fönsterkulörer: vitt eller ljusgrått med svarta, rödfärgade
eller ljusgrå foder.
• Svarta och ljusgrå portar, ljusgrå dörrar.
• Ett burspråk, med en smidesarmatur.
• Takfot: Tidningshuset vid Fredsgatan: utskjutande takfall
saknas, fasaden avslutas med en utkragande huvudgesims, inklädd takfot på byggnaden längs Landsgatan.
• Fotränna och stuprör med både skarpa vinklar och mjuka
böjar på teaterladan, i övrigt stuprör med mjuka böjar.
• Skorstenar: Svalan 3: plåtklädda skorstenar och en hög
tegelskorsten, en utkragad skorsten på uthuset.
• Skyltar: En skylt något anpassad till miljön.
Gård
• Asfalterad, parkeringsplatser.
• Ett vårdträd.
Uthus
• Höjd: 1,5-2 våningar.
• Kulör: Falurött, fönster, dörrar och foder i vitt.
• Tak: Sadeltak.
• Takmaterial: Korrugerad plåt.
• Placering: I fastighetsgräns.
BESKRIVNING AV BEBYGGELSEN
SVALAN 2
Hedemora Gamla Theater, Teaterladan är landets
äldsta bevarade byggnad i sitt slag. Den är uppförd
1829 av en grosshandlare. De två nedersta våningarna
var spannmålsmagasin och vinden inreddes till teater.
Lokalen användes som teater fram till 1888, därefter
som Frälsnings-armens möteslokal fram till 1910.
Sedan användes hela bygganden som magasin. 1946, i
samband med att Hedemora stad firade 500-års jubileum
restaurerades teatern av intendenten för Drottningholmsteatern, professor Agne Beijer och konservator Alfred
Nilson. 1990 byggdes teatern delvis om och försågs med
vattentoalett.
43
Teaterladan ligger i korsningen Gussarvsgatan/
Rådstugränd och är placerad i gatuliv. På övriga sidor
har byggnaden en liten gård, inhägnad av rött spjälstaket.
Byggnaden är omgiven av flerfamiljshus från slutet av
1950-talet, isolerad från den övriga äldre bebyggelsen.
Möjligen skulle trädplanteringar kunna skapa en bättre
närmiljö kring teatern. Teaterladan är uppförd av rödfärgat
timmer i tre våningar, på en låg stensockel. Fönstren är
gråmålade tvåluftsfönster med två eller tre rutor i varje
båge. På husets baksida finns även ett vitmålat fönster.
Fönsterfodren är grå, eller svartmålade. Portar och luckor
är svartmålade. Taket är brutet och valmat täckt av
svart ståndfalsad plåt, på gavlarna sitter takkupor. Taket
avvattnas via fotränna och stuprör med skarpa vinklar.
Byggnaden är ett unikt exempel på en landsorteater.
Teaterladan är byggnadsminne.
Svalan 2, Fasadskylt
Svalan 2, Teaterladan. Hörnet Gussarvsgatan/ Rådstugränd.
44
SVALAN 3
År 1912 uppfördes det s.k. Tidningshuset för Södra Dalarnes veckoblad efter ritningar av stadsarkitekten i Falun,
Klas Boman. Tidningsverksamheten hade dock startats redan 1864. 1915 tillkom ett uthus och ett bostadshus för
tidningens ägare Axel Lidman, ritade av Lars Kolmodin.
1917 gjordes en stor tillbyggnad av kontors- och expeditionslokaler och 1938 byggdes garage. Förlaget ägde ett
flertal tidningar och sysselsatte över hundra personer på
1940-talet.
Tidningshuset består av två byggnader i hörnet Fredsgatan/
Landsgatan. De är uppförda av tegel på stensockel, fasaderna är spritputsade och avfärgade i ljust gult. Fönster, dörrar och omfattningar är ljusgrå. Byggnaden vid Fredsgatan
är uppförd i 2 våningar och vind. Det branta taket saknar
utskjutande takfall och fasaden avslutas med en utkragande huvudgesims. Taket är täckt med rött tvåkupigt tegel, på
taket sitter plåtklädda skorstenar. Fönstren är utåtgående
en-, två- eller treluftsfönster med tre rutor i varje båge och
mittpost. Fönstren är fritt placerade. I gatuhörnet finns ett
burspråk, och mot gården och på gaveln mot sydväst sitter
balkonger.
Byggnaden mot Landsgatan är uppförd i 1,5 våning med
brutet och valmat sadeltak täckt med omålad pannplåt. Mot
gården har taket senare tillkomna takfönster och här finns
också ett tillbyggt trapphus med sadeltak. Entrédörrarna
mot gården är utbytta. På taket sitter en hög tegelskorsten.
Fönstren är symmetriskt placerade typiska jugendfönster
med spröjs i överdelen och två eller tre lufter. De är utåtgående och har mittpost.
Svalan 3. Foto från Fedsgatan.
Svalan 3. Hörnet Landsgatan/Fredsgatan.
Uthuslängan är uppförd av regelverk på sten- och slaggstensgrund i 1-2 våningar, med fasader av rödfärgad stående
och liggande panel. Fasaderna är dekorerade med utstickande ”bjälklagsändar”. Fönstren är spröjsade, och fönster
och dörrar med omfattningar är vitmålade. Mot Landsgatan finns två portar med panel lagd i rombmönster. Här
finns också ett spritputsat fasadparti. Sadeltaken täcks av
korrugerad plåt och på ett av taken sitter en utkragad skorsten. Bostadshuset är rivet.
Idag inryms Hedemora Assistansservice i byggnaderna.
Gården har varit grusad med gräsmattor och fruktträd, men
är idag asfalterad och används för parkering. Ett vårdträd
finns kvar. Mot Fredsgatan avgränsas tomten av ett rött spjälstaket.
Svalan 3. Foto från Landsgatan.
Genom den långa tidningsverksamheten är byggnaden av
samhällshistoriskt intresse. Svalan 3 har bedömts ha ett
kulturhistoriskt värde och vara av betydelse för miljön.
45
Svalan 3. Gårdsmiljö med det sparade vårdträdet
Svalan 3. Gården idag en parkering. Uthuslänga.
46
Landsgatan.
Fastigheterna Svalan 4 och 5 idag parkeringsplats.
47
KVARTERET UGGLAN
systembolagshuset är uppförda 1860, respektive 1930.
• Stomme: Timmer, tegel, regelverk.
• Fasader: Bart timmer, fjällpanel, spritputs, fasspontpanel.
• Fasadkulörer: Falurött, ljusgrått, mörkgult, beige.
• Tak: Brutet valmat tak med en antydan till säteritak,
sadeltak eller valmade sadeltak.
• Takmaterial: Rött enkupigt eller tvåkupigt tegel, svart
ståndfalsad plåt.
Detaljer
Regleras genom: områdesbestämmelser.
Skyddad eller klassificerad bebyggelse
1: b Byggnader av byggnadsminnesklass
Ugglan 1. Apoteket Gustaf Wasa
Ugglan 3. Hedemora stadshotell
SAMMANFATTNING AV
KARAKTÄRSDRAG
Kvarteret avgränsas av Långgatan, Stora torget, Ämbetsgatan, Myrgatan och Gussarvsgatan. Kvarteret består av
två kringbyggda fastigheter av mycket olika karaktär,
men båda har eller har haft offentliga funktioner: Apoteksgården Gustav Wasa och Stadshotellet med den f.d.
systembolagsbyggnaden. Mellan dessa fastigheter ligger
Apoteksparken. Den rödfärgade, timrade Apoteksgården
från slutet av 1700-talet präglas av Wahlmans ombyggnad
1897. Stadshotellet, och f.d. systembolagshuset är spritputsade och uppförda i klassicerande stil. Apoteksgården
(Ugglan 1) byggnadsminnesförklarades 2010.
Miljö
• Apoteksgården är uppförd i 1,5-2 våningar, medan hotellfastigheten är 2 våningar.
• Kvarteret präglas av miljön vid Stora torget och Apoteksträdgården, men också av den trafikerade Gussarvsgatan.
• Båda fastigheterna är kringbyggda, med byggnaderna
placerade vid Stora Torget eller i gatuliv. Fastigheterna
skiljs åt av Apoteksträdgården.
Hus
• Användning: hotell och restaurang, respektive bostadshus och butik.
• Ålder: apoteksgården ska vara uppförd 1779 men präglas
av L. I. Wahlmans ombyggnad 1897. Stadshotell och
• Fönster: Spröjsade tvåluftsfönster med tre rutor i varje
båge är vanligast. På Apoteksgården förekommer även
ospröjsade, småspröjsade och blyspröjsade fönster. De
är utåtgående med mittpost.
• Fönsterplacering: I liv med fasaden, huvudsakligen symmetriskt placerade.
• Fönsterkulörer: Grågrönt eller vitt.
• Fönsteromfattningar: Vita foder eller omfattningar.
Frontoner på stadshotellet.
• Dörrar: Hotellet har en ekport samt grågröna entrédörrar,
Apoteksgården grå eller vita portar och dörrar.
• Takfot: Apoteksgården har både inklädd takfot och synliga sparrar, stadshotellet inklädd takfot med taklist.
• Skorstenar: Varierande utförande.
• Skyltar: En skylt på stadshotellet är något anpassad till
miljön.
• Armaturer i form av glober på stadshotellet.
Gård
• Apoteksgården har en liten trädgård inhägnad av ett
grönt spjälstaket. Stadshotellet har en asfalterad gård
med två stora träd.
Uthus, Apoteksgården
• Höjd: 1,5-2 våningar
• Kulör: Falurött, fönster, dörrar och foder i vitt.
• Tak: Sadeltak
• Takmaterial: Ståndfalsad svart plåt eller tvåkupigt rött
lertegel.
• Placering: I fastighetsgräns.
BESKRIVNING AV BEBYGGELSEN
UGGLAN 1, APOTEKSGÅRDEN
Hedemora Apotek inrättades 1752, på platsen för nuvarande parken Apoteksträdgården. I stadsbranden 1849
brann byggnaderna ner och apotekaren köpte den nuvarande gården med kryddgård, som byggts 1779 av handelsmannen Erik Hult. 1897 restaurerades och ombyggdes apoteket efter ritningar av L. I. Wahlman. De båda
”frontespiserna” (de större takkuporna) tillkom mot torget och gårdsfasaden fick nuvarande utseende. 1931 och
1934 ändrades bl.a. delar av fasaden mot Långgatan efter
48
Wahlmans ritningar. Därefter har byggnaden ändrats flera
gånger mellan 1935 och 1967. 1971 övertogs apoteket av
Allmänna Apoteksbolaget.
Apoteksgården är kringbyggd med timmerbyggnader i
1,5-2 våningar. Delar av fasaderna har bart rödfärgat timmer, delar är inklädda med rödfärgade spån. En hög smal
byggnad (f.d. laboratoriet) är spritputsad och avfärgad i
ljusgrått, den är tillbyggd mot gården med en lägre del.
Huvudbyggnaden har brutet valmat tak med en antydan till
säteritak och takkupor av olika slag. Övriga tak är sadeltak
eller valmade sadeltak. Taken är täckta med enkupigt och
tvåkupigt tegel eller ståndfalsad plåt. Skorstenarna har
antingen utkragade krön eller rak avslutning (sentida).
Fönstren är av varierande typer; spröjsade tvåluftsfönster
med tre rutor och mittpost, samt ospröjsade, småspröjsade
och blyspröjsade fönster. Alla sitter i fasadliv och är utåtgående, förutom det putsade husets fönster som förefaller
bytta under senare tid. Fönstren är vita, med vita eller grå
omfattningar. Det spritputsade huset har omfattningar i
slätputs. På fasaden vänd mot Apoteksträdgården leder ett
portlider in till gården, på denna sida finns också en entré
via en öppen veranda och en taktäckt balkong.
Ugglan 1, Apotekargården. Gårdsmiljö.
Entrédörrarna är fyllningsdörrar i 1700-talsstil,
1700-talsdörrar med rombmönster eller enklare dörrar
i ljusa kulörer med bandgångjärn. Mot gården finns ett
utanpåliggande trapphus med flackt kupoltak och bredvid
detta en utbyggnad med entré och balkong. Fram till 2013
låg stadens turistbyrå och kultur- och fritidsförvaltning i
huvudbyggnaden och fackförbundet Kommunal i den vitputsade byggnaden. Nu finns här en byggnadsvårdsbutik.
Apotekargården är välbevarad till det yttre och en av stadens mest värdefulla gårdar. Den byggnadsminnesförklarades 2010.
Ugglan 1, Apotekargården. Detalj träsnideri.
Ugglan 1, Apotekargården. Foto från Apoteksträdgården
med den 200-åriga eken i förgrunden.
Troligen en 1700-talsdörr.
49
Ugglan 1, Apotekargården. Hörnet Stora torget/ Långatan.
Ugglan 1, Apotekargården från Gussarvsgatan.
50
Ugglan 1, Apotekargården. Gårdsmiljö. Det putsade huset är tillbyggt mot gården.
Ugglan 1, Apotekargården. Foto från Myrgatan
51
APOTEKSTRÄDGÅRDEN
Kv UGGLAN
Mellan f d apotekshuset (numera butik och café) och
Hedemora stadshotell, ligger parken Apoteksträdgården.
Där denna park nu finns, låg en gång stadens första apotek
som uppfördes efter den första stadsbranden 1754, men
som brann ner i den andra stadsbranden 1849. Apotekare C
A Ruth som ägde de nedbrunna apoteksbyggnaderna köpte
då den intilliggande fastigheten i nuvarande kv Ugglan,
som fr om 1854 blev stadens apotek.
Under 1700-talets gick ett påbud ut att apotekarna skulle
anlägga en trädgård för att vara självförsörjande med medicinalväxter. På 1800-talet blev dessa trädgårdar mer
renodlade apoteksträdgårdar, vilka i Hedemora enligt en
vittnesskildring år 1831 var inhängda. Vid denna tid fanns
det även ytterligare tre apoteksträdgårdar, senare två i direkt anslutning till denna på andra sidan Myrgatan. Den
apoteksträdgård som en gång låg på platsen där den nuvarande parken, Apoteksträdgården anlagts, var under den
tid den tillhörde apoteken, en örtagård med klassiska medicinalväxter. Den fick sannolikt sin mer öppna utformning efter den andra stadsbranden år 1849.
Utöver det så ingår parken i ett grönstråk som påbörjas
utanför staden vid sjön Hönsan, vidare längs med Henemoren in i trädgården, ut via Stora Torget fram till kyrkvallen. I det perspektivet kan parken ses som en gräns mellan
land och stad. Dessutom ingår parken i ett stråk från Åsgatan mot Stora Torget. I norra delen av parken står en
200-årig ek, vilken är karaktärsskapande för hela parkområdet och dessutom i sig utgör en historisk tankeväckande
tidsmarkör.
Växterna i apoteksträdgården utgörs till allra största delen
av örter och medicinalväxter som en gång växte i de gamla
apoteksträdgårdarna. För av bevara parkens karaktär som
apoteksträdgård är det synnerligen viktigt återplantering
sker enligt det förutbestämda växtschema som finns för
parken.
Parkens nuvarande utformning bygger på de apoteksträdgårdar som anlades under 1800-talet, där cirkelformen många gånger var dominerande. Influensen kom i
första hand från Tyskland.
I det historiska sammahanget utgör parken en viktig länk
dels till den apoteksträdgård som en gång anlades där, dels
till de övriga apoteksträdgårdar som låg på andra sidan
Myrgatan. Tegelhuset från 1950-talet står idag där dessa
apoteksträdgårdar låg.
Den 200-åriga eken i apoteksträdgården.
Apoteksträdgården med Stadshotellet i bakgrunden.
52
Apoteksträdgården, Kv Ugglan
Projektion av apoteksträdgården, förslag framtaget av Landskapsarkitekt Erika Flygare inför upprustningen av parken år 2006.
53
UGGLAN 3, HEDEMORA
STADSHOTELL
Stora hotellet är välbevarat till det yttre och ett karaktäristiskt inslag vid Stora torget och Ämbetsgatan. Det har
bedömts vara av byggnadsminnesklass
Systembolagets lokaler byggdes 1930 efter ritningar av
E. V. Hising. Även systembolaget byggdes om ett antal
gånger mellan 1939 och 1956. 1968 byttes entrépartiet.
1970 byggdes ett nytt plank och ett uthus för glasförråd.
Stora torget.
Gästgiveri har funnits vid Stora torget i Hedemora sedan
1600-talet. På 1800-talet fanns gästgiveri i kv. Storken
1.2, innan gården brann 1849. Det nuvarande stadshotellet
uppfördes 1860, stora salongen byggdes till 1887. I slutet
av 1800-talet hade Hedemora nya spritbolag lager och
försäljningslokaler i hotellfastigheten. Här fanns också
telegraf- och telefonstation och hotellet hade förutom rum
för resande även restaurang och schweizeri. 1907 byggdes
en köksflygel till efter ritningar av C.J. Carlsson Perne och
mellan 1916 och 1935 ombyggdes delar av hotellet flera
gånger. I början på 1970-talet byggdes hotellet åter om.
Hotellfastigheten inklusive f.d. systembolaget lokaler
som nu är restaurang, är uppförd i två våningar, men de
olika byggnadskropparna har lite olika höjd. Gården är
kringbyggd och husen ligger vid Stora torget, i gatuliv
vid Ämbetsgatan och Myrgatan, samt vid parken
Apoteksträdgården. Merparten av stadshotellet är uppfört
av timmer på stengrund. Timret är reveterat med spritputs
som avfärgats i mörkgult med grå slätputsad takfotslist.
Entrén har en nyklassisk portal med fronton. Entrédörren
är en dubbel ekport med glas i de övre fyllningarna.
Restaurangen är uppförd av tegel som spritputsats och
avfärgats lika hotellet, men med ljusgrå lisenser. Även
restaurangentrén pryds av en fronton. Fönstren på hotellets
fasad mot Stora torget är utåtgående tvåluftsfönster med
tre rutor i varje luft. Bågarna är målade i grågrönt och
fönsteromfattningarna med en utkragad fronton är målade
i brutet vitt.
Övriga fönsterbågar är vitmålade. De flesta fönster sitter i
fasadliv. Mot gården är en del av hotellfasaden klädd med
liggande och stående fasspontpanel målad i beige, med
grå foder och lister. Takfoten är försedd med konsoler.
Restaurangen är tillbyggd med en lägre veranda mot
gården, klädd med beige träpanel. På gården finns också
en mindre paviljong i samma utförande. Hotellbyggnaden
har valmat sadeltak täckt av svart ståndfalsad plåt.
Restaurangbyggnaden har sadeltak täckt av enkupigt tegel
och har takkupor mot gården. Övriga byggnader täcks
av svart ståndfalsad plåt. Skorstenarna är av varierande
utförande. Mot Ämbetsgatan sitter smidesarmaturer med
glober på fasaden, resturangen har gröna markiser. Under
hotellet finns källarvalv.
Gården är asfalterad och här står två stora hamlade träd.
Gården avgränsas mot Myrgatan av en låg mur med ett
grönt smidesstaket och mot parken av ett trästaket. På
torget framför stadshotellet står klassiska gatlyktor.
Stora hotellets entréport.
Ugglan 3. Ämbetsgatan.
54
Ugglan 3. Hedemora stadshotell vid Stora torget.
Ugglan 3. F.d. Systembolagets lokaler, numera restaurang. Myrgatan/Ämbetsgatan.
55
Ugglan 3. Gårdsmiljö.
56
Hedemora kommun • Box 201 • 776 28 Hedemora • Telefon, vx: 0225-340 00
• Telefax: 0225-341 64 • epost: [email protected] • www.hedemora.se
57