1. No category

LEKTIONSTIPS
Denna lektion är hämtad från Svenska Direkt 8 av Cecilia
Peña och Lisa Eriksson.
Svenska Direkt är ett basläromedel i svenska och
svenska som andraspråk för åk 7-9, som tar fasta på att
språk uppstår i mötet mellan människor, och utvecklas
bäst tillsammans med andra. Svenska Direkt ger många
svar, men inte alla, den vill framför allt väcka elevernas
lust att ta reda på mer. Med Svenska Direkt i
klassrummet får eleverna lära sig att framföra sina
åsikter och idéer, såväl muntligt som skriftligt.
I Svenska Direkt 8 tränas bl.a.
- att uttrycka sina åsikter i tal och skrift, till exempel i en debattartikel.
- det skönlitterära skrivandet, bland annat skriva noveller.
- att läsa och förstå både skönlitteratur och sakprosa.
- att se samband mellan text, upphovsman och historiska och kulturella sammanhang.
- intervjuteknik.
- läsa tidningstexter och skriva reportage.
- språkhistoria, dialekter och språkriktighet.
Under denna lektion får dina elever:
•
•
•
Träna på att komma på argument och motargument till ett ämne
Träna på att välja ut de argument som är de bästa och fundera på i vilken ordning
de ska presenteras
Fundera på: hur påverkas texten av i vilken ordning argumenten lyfts fram?
Förmåga i fokus:
•
Textens struktur, hur vi på bästa sätt strukturerar textens innehåll.
Svenskrummet Lektionstips ©Sanoma Utbildning AB. Kopiering tillåten.
LEKTIONSTIPS
Hur presenterar jag mina argument på bästa sätt?
Introduktion/bakgrund:
Den här lektionen handlar om hur vi lägger upp våra argumenterande texter för att uppnå
bästa möjliga påverkan på läsaren. Jag har tillsammans med elevgruppen tidigare
lektioner arbetat med sidan 8-23 i Svenska Direkt 8, då vi har läst olika argumenterande
texter, analyserat innehåll och uppbyggnad, diskuterat retorik (ethos, pathos och logos),
gjort argumentkedjor och skrivit en kort argumenterande text tillsammans. I Svenska
Direkt 8 Studiebok har vi arbetat ganska mycket med värdeladdade ord och sambandsord,
och med hjälp av olika debattartiklar tittat på hur man skriver källhänvisningar.
Vi har alltså kommit en bra bit in i de argumenterande texterna och eleverna har redan en
ganska stor förståelse för textens syfte och innehåll. Men nu kommer vi till något nytt, det
vill säga att veta i vilken ordning vi ska lägga fram våra argument för att vår
argumentation ska bli så stark som möjligt.
Jag har förberett lektionen genom att bestämma ett ämne som alla ska argumentera kring.
Den här gången blev det läxors vara eller icke vara, eftersom de allra flesta elever har en
åsikt om detta och vi hade läst och pratat om detta tidigare i gruppen. Det går självklart
bra att välja en annan fråga som passar just dina elever bättre.
Annat material som behövs:
Vita A3-papper
Post-it-lappar
Beroende på hur snabba dina elever är, så får du ta mina tidsangivelser med en nypa salt.
Kanske är det bättre att dela upp innehållet i två lektioner om det blir långa diskussioner
och tiden inte riktigt räcker till.
Arbetsgång:
1.
Jag börjar med att hänvisa till den tidigare lektionen då vi pratade om
partesmodellen. Eleverna samtalar en minut i par om partesmodellen och
påminner varandra om vad den handlade om. Jag samlar ihop gruppens tankar.
2.
Jag presenterar dagens uppgift, som handlar om partesmodellens tredje del:
dispositio. Vi ska träna på vilka argument vi ska använda och i vilken ordning.
Svenskrummet Lektionstips ©Sanoma Utbildning AB. Kopiering tillåten.
LEKTIONSTIPS
Detta för att lära oss hur man bygger upp en bra argumentation – att påverka och
övertyga på bästa sätt. Skriv frågan: Hur påverkas texten av i vilken ordning
argumenten lyfts fram? på tavlan och säg till eleverna att de ska kunna svara på
frågan när de går från lektionen.
3. Gruppen delas in i par. Varje grupp får post-its och ett vitt A3-papper. Jag
presenterar ämnet på tavlan. Är läxor bra eller inte? Ni ska komma överens om ni
är för eller emot läxor.
4.
Eleverna börjar med att skriva sin tes längst upp på pappret. Exempel kan vara:
Avskaffa läxorna! Läxor till ingen nytta! Läxor stressar eleverna! Eller kanske om
något par är för läxor: Behåll läxorna! Läxor behövs! Ge eleverna max 5 minuter till
detta.
5.
Därefter tar de post-itlapparna och skriver upp alla argument för eller mot läxor
som de kan komma på. De sätter lapparna framför sig på bordet. 8-10 min.
6.
Förhoppningsvis har eleverna en hel del lappar framför sig nu. Jag brukar säga till
gruppen att om de skulle skriva en debattartikel och ha 10 argument så skulle det
bli en ganska lång och tråkig text. Tre argument brukar vara ganska lagom. Därför
måste de nu bestämma sig för: Vilka tre argument är era starkaste? Diskutera i
paret och välj ut dem. Lägg bort de andra argumenten.
7.
Skriv nu tre motargument till vart och ett av argumenten, om det går. Till exempel:
Arg. Läxor stressar eleverna
Motarg. Eleverna behöver planera sin tid bättre
8.
Nu ska eleverna gradera argumenten. Skriv 1 på det starkaste, 2 på det näst
starkaste och 3 på det minst starka.
9.
Uppmana eleverna att sätta upp argumenten på det vita A3-pappret i den ordning
de vill att de ska presenteras i en text. Visa dem lite olika alternativ. Svagaste först
eller sist? Starkaste först eller sist? Näst starkaste först? Jag brukar sätta upp ett
Svenskrummet Lektionstips ©Sanoma Utbildning AB. Kopiering tillåten.
LEKTIONSTIPS
likadant A3-papper på tavlan och visa med post-it-lappar som jag skrivit 1, 2 och 3
på, för att visualisera hur jag menar. De ska också mellan det näst sista och det
sista argumentet placera ett av sina motargument. Ge dem 5-10 minuter att
diskutera sig fram till bästa ordningen.
10. Nu samlar jag gruppen och frågar några av paren vad de kommit fram till. De
berättar och jag visar på mitt papper på tavlan. De får även motivera varför de
bestämt sig för den här ordningen. Det är viktigt att kunna motivera och att
eleverna får höra varandras motiveringar. Några par brukar ändra ordning på sina
argument när de hör sina kompisar berätta. Det är också viktigt att titta på
motargumentet, vilket har de valt och hur passar det in i texten? Hänger det ihop på
ett bra sätt?
11. Till sist brukar jag berätta om den vanligaste ordningen; börja med det näst
starkaste, därefter det svagaste, som följs av ett motargument som krossas av det
starkaste argumentet. Spara tid till denna del eftersom det kan bli intressanta
diskussioner där eleverna själva sätter ord på vad de ser.
12. När det är 5 minuter kvar på lektionen återkopplar jag till frågan: hur påverkas
texten av i vilken ordning argumenten lyfts fram? Därefter får eleverna sätta ord på
det de lärt sig via en exit ticket (jag använder Socrative). Då kan de exempelvis fylla
i meningen: Den här lektionen var viktig för mig därför att …
13. De sista skälvande sekunderna berättar jag kort om vad som ska hända nästa
lektion. De vita A3-pappren med post-it-lapparna samlar jag in så det är bra om
eleverna har skrivit namn på. Dessa papper kan de återkomma till när de ska
skriva egna debattartiklar för att friska upp minnet.
Svenskrummet Lektionstips ©Sanoma Utbildning AB. Kopiering tillåten.
Skriv din egen
debattartikel
Det är nu dags att börja planera artikeln. Också här
kan du dra nytta av retoriken. Retorikens modell för
hur man bygger upp en argumentation, till exempel i
en debattartikel, kallas för partesmodellen. I grunden
är det samma modell som man använde redan under
antiken, för tvåtusen år sedan. Det låter kanske
gammalt, men modellen fungerar lika bra idag. Den
fungerar dessutom precis lika bra oavsett om du
ska skriva en argumenterande text eller hålla ett
argumenterande tal.
Partesmodellen tar upp de olika delarna i en argumen­
tation (partes är ett latinskt ord som betyder delar), allt
från hur du bäst förbereder dig och hela vägen fram
tills du skriver din text eller håller ditt tal. Modellen
består av sex delar, som med retorikens språk heter
intellectio, inventio, dispositio, elocutio, memoria och
actio. Om du vill, och tycker det är roligt med nya ord,
kan du lära dig de orden, men annars räcker det med
att veta vad de står för.
INTELLECTIO handlar om att tänka igenom uppgiften noga. Vad
vill jag säga med min text eller mitt tal? Till vilka riktar jag mig? Vad
vill jag att de som läser eller lyssnar ska känna, tänka eller göra när
de läst min text eller lyssnat på mitt tal?
INVENTIO handlar om att tänka ut vilka fakta du behöver för din
argumentation. Du samlar in och väljer ut fakta och argument.
DISPOSITIO handlar om att ordna dina fakta och
argument på ett bra sätt, fundera ut i vilken ordning de
ska komma för att det du vill säga verkligen ska nå fram.
Ska du till exempel börja med ditt starkaste argument
eller ska du spara det till sist?
ELOCUTIO handlar om vilket språk – vilka ord och uttryck
– du ska använda. Hur ska du uttrycka dig för att få fram din
tes så bra som möjligt?
De två sista stegen i partesmodellen, memoria och actio
rör främst tal, men vi går ändå igenom dem här, så att
du får se hela modellen.
MEMORIA handlar om hur du kan göra för att komma ihåg
ditt tal så att du kan framföra det på ett avslappnat sätt och
utan att läsa innantill.
ACTIO handlar om hur själva framförandet av talet ska bli
så bra som möjligt.
Studiebok
24
25
Skriv din egen
debattartikel
Det är nu dags att börja planera artikeln. Också här
kan du dra nytta av retoriken. Retorikens modell för
hur man bygger upp en argumentation, till exempel i
en debattartikel, kallas för partesmodellen. I grunden
är det samma modell som man använde redan under
antiken, för tvåtusen år sedan. Det låter kanske
gammalt, men modellen fungerar lika bra idag. Den
fungerar dessutom precis lika bra oavsett om du
ska skriva en argumenterande text eller hålla ett
argumenterande tal.
Partesmodellen tar upp de olika delarna i en argumen­
tation (partes är ett latinskt ord som betyder delar), allt
från hur du bäst förbereder dig och hela vägen fram
tills du skriver din text eller håller ditt tal. Modellen
består av sex delar, som med retorikens språk heter
intellectio, inventio, dispositio, elocutio, memoria och
actio. Om du vill, och tycker det är roligt med nya ord,
kan du lära dig de orden, men annars räcker det med
att veta vad de står för.
INTELLECTIO handlar om att tänka igenom uppgiften noga. Vad
vill jag säga med min text eller mitt tal? Till vilka riktar jag mig? Vad
vill jag att de som läser eller lyssnar ska känna, tänka eller göra när
de läst min text eller lyssnat på mitt tal?
INVENTIO handlar om att tänka ut vilka fakta du behöver för din
argumentation. Du samlar in och väljer ut fakta och argument.
DISPOSITIO handlar om att ordna dina fakta och
argument på ett bra sätt, fundera ut i vilken ordning de
ska komma för att det du vill säga verkligen ska nå fram.
Ska du till exempel börja med ditt starkaste argument
eller ska du spara det till sist?
ELOCUTIO handlar om vilket språk – vilka ord och uttryck
– du ska använda. Hur ska du uttrycka dig för att få fram din
tes så bra som möjligt?
De två sista stegen i partesmodellen, memoria och actio
rör främst tal, men vi går ändå igenom dem här, så att
du får se hela modellen.
MEMORIA handlar om hur du kan göra för att komma ihåg
ditt tal så att du kan framföra det på ett avslappnat sätt och
utan att läsa innantill.
ACTIO handlar om hur själva framförandet av talet ska bli
så bra som möjligt.
Studiebok
24
25