ÖKAD ANVÄNDNING AV BIOBRÄNSLE I FOKUS
NYHETER FRÅN SVENSK ENERGI OKTOBER 2015. NUMMER 9 ÖKAD ANVÄNDNING AV BIOBRÄNSLE I FOKUS På en fullsatt Energilunch i oktober diskuterades biobränslets roll för Sveriges energiförsörjning och om det finns en möjlighet att öka användningen. Frågorna belystes ur flera perspektiv och även om inga klara besked fanns att få om framtiden, så framgick det tydligt att den svenska skogen redan idag bidrar stort till både Sveriges export och konkurrenskraft liksom klimatvänlig energi i form av både el och värme. BOSSE ANDERSSON, Svensk Energis vice vd, inledde med att energibranschen just nu står inför en stor utmaning. Politiska beslut och regelverk som följt av klimatfrågan, Fukushima, nedgången i världsekonomin, digitaliseringen, ökat kundfokus – är alla faktorer som påverkar både hur vi idag och framöver producerar och använder energi. I Sverige har vi en kraftig ökning av icke planerbar elproduktion samtidigt som vi får mindre planerbar produktion från kärnkraft. I detta läge spelar möjligheten till mer biomassa stor roll eftersom den just är planerbar och kan bidra till den viktiga ”effektfrågan”, det vill säga att vi kan få el exakt den sekund vi behöver den och inte bara när vädret vill. Hur mycket biomassa finns det? Finns det då tillräckligt med biomassa för att täcka upp för förlorad kärnkraft? Gustav Melin, vd på Svebio, menade att vi teoretiskt sett kan producera hur mycket biomassa som helst (som ju kan komma från skog, jordbruk, livsmedelsindustrin etcetera), men att resultatet beror på efterfrågan och rätt pris. Han menar att potentialen i biomassa är 50–70 TWh mer än idag. Carina Håkansson vd på Skogindustrierna lyfte fram att vad gäller skogen så utnyttjar vi redan idag så mycket som är möjligt. Resterande skog är på något sätt skyddad eller på tillväxt. Hon menade dock att det går att öka bioenergianvändningen exempelvis genom bättre återplanering, gödsling, bättre användning av restproduk- Gustav Melin, vd på Svebio. ter som grot, samt möjligheten att kunna använda restvärmen från industrin genom tredjepartstillträde till fjärrvärmenät. Byta glasögon med varandra Anna Wolf från Naturskyddsföreningen uppmanade både miljörörelsen, så väl som skogsindustrin och energibranschen, att byta glasögon ibland. Som svensk med en positiv bild av biobränslen blev hon själv chockad av den bild som råder utanför Norden, att det vi ser som förnybart ses som något negativt i Europa. Samtidigt påtalade hon att vi måste se hur det ser ut i andra delar av världen, där odling av kommersiella intressen faktiskt tränger bort både jordbruk och viktig naturskog. Men att vi även i Sverige måste se skillnad på odlade träd och en uppväxt skog med sin biologiska mångfald. Investeringar är nyckeln till framgång Inom fjärrvärmen har man gjort en fantastisk resa menade Anders Östlund, vd Öresundskraft. Från eldning med framför allt olja i början av 80-talet, till en nästan fossilfri fjärrvärme idag. Men det finns mer att göra och det kräver framför allt investeringar och en betalningsvilja, kanske i omvänd ordning. Öresundskraft har till exempel tagit fram en enorm kallgas-mack som kan fylla stora lastbilar med flytande biogas. Problemet är att dieseln är så billig idag, att dessa alternativa lösningar stannar på demonstrationsstadiet. En annan möjlighet till smartare energianvändning Anna Wolf, Naturskyddsföreningen. är att öka andelen fjärrvärmeanläggningar som samproducerar el (kraftvärme). Idag är hela 57 procent rena fjärrvärmeanläggningar. Det skulle kunna vara en del i det Östlund kallade ”biobränslen i en ny era”. För, som också Bosse Andersson inledde med, vi står mitt i en stor omvandling som kännetecknas av decentralisering, småskalighet, kundmakt och systemoptimering i realtid. Det kräver nya synsätt och modeller, men det kräver framför allt investeringar, vilka inte gynnas av dagens elpris eller de låga priser som råder på alternativa bränslen. ANNA LEJESTRAND [email protected] Pernilla Winnhed i Dagens Samhälle: ”Våga värna vattenkraften” Vattenkraften svarar för knappt hälften av Sveriges elförsörjning. Med allt mer vindkraft och frågan om kärnkraftens vara eller inte vara blir diskussionen om hur vi hanterar vattenkraften allt viktigare. För den är unik på flera sätt. Det skriver Pernilla Winnhed, Svensk Energis vd, i en debattartikel hos Dagens Samhälle. ÄNDA SEDAN VATTENKRAFTEN i Sverige byggdes ut, framför allt under första halvan av 1900-talet, så har industrin och samhället dragit nytta av den konkurrenskraft och trygghet som en säker elförsörjning innebär. I dag svarar vattenkraften för knappt hälften av Sveriges elförsörjning och med allt mer vindkraft och frågan om kärnkraftens vara eller inte vara, så blir diskussionen om hur vi hanterar vår vattenkraft allt viktigare. För vattenkraften är unik på flera sätt. Vattenkraften är själva ryggraden i svensk elproduktion; den är en betydande del av landets styrbara produktion samtidigt som den tillgodoser kraftsystemets behov av reglerförmåga. Just reglerfunktionen blir nu allt viktigare för att balansera all den vindkraft som med stöd av elcertifikat växt kraftigt de senaste åren. Med klimatfrågan som en av vår tids stora utmaningar så måste vattenkraften också ses som en synnerligen god energikälla och en tillgång inte bara för Sverige, utan också Europa vars energisystem allt mer byggs samman med vårt. Dessutom är de stora elanvändarna – elintensiv basindustri inom massa- och pappersindustrin, kemiindustri, gruvorna och stålet – en viktig vattenkraftsintressent. Glöm inte dessa företags betydelse för sysselsättning och välfärd. Det handlar om cirka 400 000 jobb direkt 2 och indirekt, elanvändning på knappt 40 TWh årligen och ett exportvärde på inemot 280 miljarder kronor – 20 procent av den svenska varuexporten. Som all kraftproduktion påverkar vattenkraften delar av sin omgivning och det finns miljökrav på både EU-nivå och nationellt som riskerar att begränsa vattenkraften. Det råder i dag en stor osäkerhet kring myndigheternas agerande i de fall en ägare till ett vattenkraftverk vill utveckla och förnya sin anläggning. Det skapar i sin tur osäkerhet bland elproducenterna och påverkar investeringsviljan negativt. En annan viktig fråga för Sveriges vattenkraftproducenter är fastighetstaxeringen av vattenkraften. Som exempel på hur denna slår så betalade en kund med rörligt elpris, i slutet av sommaren, 51 öre för en kilowattimme el från svensk vattenkraft. Av dessa utgör moms och energiskatt 40 öre. Resterande 11 öre är vad producenten får betalt per kWh. Men på produktionssidan finns en fastighetsskatt som i dag är cirka 9 öre (i snitt). Återstående två ören ska betala löner, drift, underhåll, forskning och utveckling – liksom alla efterfrågade investeringar i ny förnybar produktion. Även med ett högre elpris är det tydligt att denna skatt påverkar företagens lönsamhet och investeringsförmåga. Vi menar att detta inte är en hållbar situation, utan att svensk vattenkraft behöver en bred politisk överenskommelse och en nationell prioritering om hur vi ska hantera vattenkraftfrågor när lokal miljöhänsyn ställs mot politiska mål om ett mer förnybart energisystem. Vi menar också att vi måste se över hur skatter slår mot viktig kraftproduktion i tider av extremt låga elpriser. Detta är två kritiska frågor för de aktörer som genom sina beslut om investeringar ska se till att vattenkraftens produktions- och reglerförmåga säkras för framtiden. Vattenkraften är inte bara en förnybar energikälla och en energiresurs som uppfyller högt ställda klimatkrav, utan också nyckeln till att vi även i ett framtida kraftsystem utan kärnkraft – men med mycket vindkraft – kan behålla en stabil elförsörjning. Detta förutsätter att vi spelar våra kort rätt och värnar, snarare än riskerar, den vattenkraft vi har. KALLE KARLSSON [email protected] Nytt mobilspel ska lysa upp Sverige Den 1 oktober lanserades mobilspelet ”Drivkraft” där Sverige ska elektrifieras och lysas upp, pusselbit för pusselbit – landskap för landskap. Här utmanas både användarens strategiska tänk och elkunskaper. Spelet riktar sig främst till energibranschens medarbetare, men är fritt för vem som helst att ladda ner. SPELET HAR TAGITS FRAM av Svensk Energis projekt Ladda Sverige, i samarbete med den prisade digitala upplevelsebyrån Sticky Beat, med målet att skapa stolthet bland energibranschens medarbetare som varje dag arbetar med den fantastiska produkten el. Mobilspelet Drivkraft kräver såväl klurighet och planeringsförmåga som kunskap och går ut på att man ska tända upp hela Sverige, landskap för landskap, i totalt 25 banor. Detta genom att binda samman punkter som producerar el med punkter som behöver el för att få liv och lysas upp. Uppgiften slutförs också med gemensam insats – det krävs nämligen många spelare för att tända upp ett landskap till 100 procent. För att göra det behövs både kunskap och klurighet tillsammans med förmåga att hantera både hinder och oväntade händelser på vägen. Spel – ett annorlunda men självklart val – Personligen tycker jag att vi jobbar i Sveriges coolaste bransch och vi har funderat mycket på hur vi kan väcka samma stolthet bland alla oss som arbetar med el 1 och energi. Vi kom fram till att ett spel var rätt väg. Det är ett bra verktyg för att väcka känslor och bygga kunskap på ett lustfyllt och engagerat sätt. Spelet är dessutom uppbyggt så att det illustrerar mycket av det vi faktiskt åstadkommer varje dag – att med gemensamma insatser ge hela Sverige drivkraft, säger Malin Thorsén, projektledare för Ladda Sverige. – Medarbetarna i energibranschen är ju våra hjältar, det är de som får vårt samhälle att fungera, säger Henric Byström, projektledare på Sticky Beat. Men för att det ska fungera krävs lagarbete och med det här spelet vill vi illustrera både den enskildes och alla gemensammas betydelse. Det finns en drivkraft att spela banorna på så få drag som möjligt, men också att gemensamt tända upp Sverige. Drivkraft är utvecklat inom ramen för Ladda Sverige, ett branschgemensamt projekt som drivs av Svensk Energi och är tillgänglig för iPhone (App Store) och Android-mobiler (Google Play). KALLE LINDHOLM [email protected] SVENSK ENERGI – SWEDENERGY – AB 101 53 Stockholm, Olof Palmes gata 31, 6 tr, fax 08-677 25 06, www.svenskenergi.se REDAKTÖR Inger Abrahamson, tel 08-677 26 39, [email protected] ANSVARIG UTGIVARE Kalle Karlsson, tel 08-677 28 18, [email protected] ADRESSÄNDRING Stina Hansson, tel 044-12 13 15, [email protected] LAYOUT formiograf, [email protected], www.formiograf.se Läs mer och ladda ner spelet här www.svenskenergi.se/drivkraft
© Copyright 2024