Höjdpunkt på året - Kristianstad kommun
Caroline Ekdahl, lönekonsult på kommunen ........... SIDAN 16 Använder kemikalier med förnuft .................. SID 5 NR 6, DECEMBER 2015 Björn Nilsson, 49 år, är den yngste ålfiskaren i Kristianstads kommun. Ålfiske med anor Ålfisket vid Ålakusten mellan Åhus och Stenshuvud föreslås bli erkänt som nationellt, immateriellt kulturarv. Ålfisket vid Hanöbukten är unikt och det är ett levande kulturarv, här fiskas fortfarande ål. En av dem som fört kulturarvet vidare är ålfiskare Björn Nilsson på Åhus-Ål. SIDAN 8–9 Renhållningen bäst – Fantastiskt roligt, och ett bevis på att våra satsningar ger resultat. Det säger Johan Karlsvärd, vd vid Renhållningen Kristianstad. En av landets mest moderna återvinningsanläggningar i Åhus är en starkt bidragande orsak till utmärkelsen Årets avfallsbehandlare vid Swedish Recycling Award. SIDAN 5 Musiklärarna Karin Mattson (vid pianot) och Anneli Walther Ohlsson finslipar på de sista detaljerna inför musikklassernas luciakonserter. Höjdpunkt på året Luciakonserterna i konserthuset är årets höjdpunkt för Kristianstads Musikklasser och finslipningarna av programmet har varit intensiv sedan hösstlovet. Allt ska fungera inför premiärerna 4 och 5 december. Årets tema på Luciakonserten är Julgott och totalt är det 158 elever – fördelade på tre lucior, tärnor, stjärngossar och pepparkakor – och åtta pappor i pappakören. SIDAN 14 Ruben mångsysslare Ruben Axelson från Tollarp är en allkonstnär som har blivit svensk mästare i så vitt skilda grenar som friidrott och vedkonst. I slutet av 1990-talet var han som mest aktiv med sin vedkonst i föräldrahemmet i Ilnestorp. Busslaster med folk från hela Sverige kom för att titta på hans annorlunda skapelser. Din informationstidning från Kristianstads kommun – läs mer på www.kristianstad.se SIDAN 12–13 2 Gammal kemtvätt saneras EVA MÅRTENSSON HAR ORDET Tid för hemlängtan Julen närmar sig. En tid då många vänder hemåt. Hem till födelsetrakten familjen och de gamla vännerna. I ett par årtionden var jag en av dem. Varje år gick färden genom Sverige mot Kristianstad i juletid. Sedan några år är jag hemvändare på heltid. Och jag är inte ensam. Den senaste tiden har jag träffat många som har flyttat hem. Till och med väninnan som gav sig iväg direkt efter studenten och lovade att aldrig återvända har kommit hem igen efter 35 år. Nu går hon omkring och ser på sin nygamla omgivning med förälskad blick. Jag vet inte om det är trend eller slump att jag möter så många återvändare just nu, men jag känner en gemenskap när vi möts. Den unga tjejen som är mätt på Stockholmsäventyret. Småbarnsfamiljen som har sökt sig hemåt för att ha råd till större bostad och få lite hjälp av farmor och farfar med dagishämtningen. Pensionärerna som har bestämt sig för att göra om stugan till permanentbostad. Vi möts och känner igen någonting hos varandra. Vi har gjort vårt val. Vi är hemma igen. ”Kanske man måste ha varit borta ett tag för att riktigt fatta hur fint det är här”, säger den unga återvändaren från Stockholm. Väninnan vill inte kännas vid att hon har brutit sitt ungdomslöfte. ”Jag hade aldrig kommit tillbaka om stan hade varit som då. Det finns mycket mer här nu.” Födelsestaden är sig lik – och ändå inte. Nya byggnader, nya människor, nya kulturupplevelser, nya jobbmöjligheter. Men fortfarande samma täta stadskärna, samma fina natur, samma trygga grundkänsla. Säkert känner några av julens återvändare att det är motigt att ge sig iväg igen efter helgen. Kanske just dina syskon, kusiner, barn eller mostrar börjar prata om möjligheten att flytta hem igen. Berätta för dem att de inte är ensamma. Hälsa dem att de är välkomna. Och tipsa dem gärna om att vi har många spännande jobb lediga inom Kristianstads kommun som de kan hitta på www.kristianstad.se/jobb. Jag vill önska alla nya, gamla och nygamla kommuninvånare en god jul och ett gott nytt år! Eva Mårtensson, informationschef, Kristianstads kommun PÅ GÅNG I KOMMUNEN Bad vid högskolan Kristianstads nya badhus byggs vid högskolan på Näsby. Det är förslaget som fullmäktige får presenterat vid mötet den 15 december. Om beslutet fattas kan ett nytt badhus stå klart i slutet av 2019. Den andra platsen som utretts, på bangårdsområdet nära centrum, har svårigheter som skulle kunna fördröja bygget i flera år. Nu påbörjas saneringen av tomten, där det tidigare låg en kemtvätt med färgeri, vid Bomgatan på Långebro. sanering. Nu inleds saneringen av Kristianstads mest förorenade tomt. Marken under den gamla kemtvätten på Långebro ska renas från skadliga ämnen i två år framåt. Under nästan hela 1900-talet låg vid Bomgatan på Långebro en kemtvätt med ett färgeri, som släppte ut skadliga kemikalier. – Klorerade lösningsmedel finns kvar i marken och hotar att sprida sig till grundvattnet. Därför ska Kristianstads kommun nu sanera det förorenade området med finansieringshjälp från Naturvårdsverket, säger projektledaren Susanne Weidemanis på Kristianstads kommun. Projektet startar vintern 2015 med omläggning av vägar och ledningar, som förberedel- se för saneringen. Både Bomgatan och Bryggerigatan grävs upp i vissa delar. Grävarbetena gör det under en tid besvärligare att komma in på gratisparkeringen i området. Renas med värmebehandling Under 2016 ska de ytliga föroreningarna grävas upp och schaktas bort. Ungefär 7 000 kubikmeter jord ska skickas till säker förvaring. Under 2017 ska de djupare marklagren renas med värmebehandling, så kallad termisk in situ-behandling. – Det innebär att man använder en teknik som värmer marken på djupet så att de skadliga ämnena ångas upp till markytan och tas omhand där. Det är en metod som används när föroreningarna ligger så djupt att det inte går att gräva bort dem. Metoden är ovanlig i Sverige, men är väl beprövad i bland annat Danmark och USA, förklarar Susanne Weidemanis. Begränsad framkomlighet Den förorenade tomten ligger alldeles invid promenadstråket Tivolirundan vid stigen som går mot Naturum Vattenriket. Saneringsarbetet kan delvis störa framkomligheten men innebär ingen risk för människor som rör sig i området. Saneringen genomförs med bidrag från Naturvårdsverket genom Länsstyrelsen Skåne och beräknas kosta omkring 50 miljoner kronor. Läs mer på www.kristianstad.se/fargaren3 Nytt för vatten- och avloppsabonnenter I början av 2016 går Kristianstads kommun över till ett nytt kundsystem för sina vatten- och avloppsabonnenter. Det mesta kommer att vara som vanligt för abonnenterna, men det blir också några smidiga nyheter. – Den första förändringen för abonnenterna är att fakturan kommer att se lite annorlunda ut, säger abonnentchefen Jonas Schrevelius, som ser Kolla kommunen på Facebook Vill du enkelt få besked om vattenavstängning eller viktiga möten? Följ Kristianstads kommun på Facebook! Vill du få tips om evenemang och ha chans att vinna biljetter? Följ även Kolla Kristianstad. många fördelar med det nya kundsystemet. – Det ger oss framför allt möjligheter att skapa nya webbaserade tjänster för abonnenterna och arbeta på ett modernare sätt, säger han Trådlös avläsning Ett av målen med det nya kundsystemet är att abonnenternas vattenmätare inom snar fram- tid ska kunna läsas av med trådlös teknik. Då behöver abonnenterna inte längre meddela sin förbrukning till kommunen. – Vi har sedan 2013 löpande bytt ut de äldre vattenmätarna mot nya digitala varianter som är förberedda för den nya tekniken. 2020 räknar vi med att ha bytt ut samtliga, säger Jonas Schrevelius. Kom på byastämma Skjuts för företag Byastämmor i Öppet hus-format har i höst hållits i flera byar. I år återstår träffar i Träne församlingshem den 8/12 för invånare i Ovesholm, Djurröd, Träne, Rickarum och Venestad och i Everöds församlingshem den 14/12 för Everöd, Östra Sönnarslöv och Gärds Köpinge. Droppa in kl.17–20. Tider för kommande byastämmor 2016 hittar du på www.kristianstad.se Näringslivet i Kristianstads kommun har vind i seglen. Varje höst utser Dagens industri årets gaseller, de företag som vuxit snabbast på tre år. Kristianstad utmärkte sig med tretton gasellföretag, elva fler än året innan. Företagen i kommunen har dessutom den tredje bästa tillväxten i Skåne, enligt kreditupplysningsföretaget Syna. 3 Nya villatomter släpps i Åhus De flesta av de tio nya kommunala villatomterna i Åhus har en yta på ca 900 kvadratmeter. Den största tomten är på 1 300 kvadratmeter. För en 900 kvadratmeter stor tomt är priset 850 000 kronor. Varierande priser Tomtpriserna varierar för olika orter i Kristianstads kommun. Tomterna nära Åhus och Kristianstad är dyrast, medan blivande villaägare som kan tänka sig att bygga i Fjälkestad, Rickarum, Träne, Vanneberga eller Östra Sönnarslöv har möjlighet att bli ägare till en kommunal tomt för 40 000 kronor. – Just nu har vi 120 lediga villatomter i Kristianstads kommun, säger Moa Giselsson. En lista med lediga tomter i olika områden finns på kommunens hemsida. Alla tomterna på listan är till försäljning, när en tomt reserveras plockas den bort därifrån. – Efterfrågan på kommunala tomter i Åhus är stor. Det finns intressenter som har stått i kö i många år, säger Moa Giselsson, exploateringsingengör. tomtsläpp. Åhus är populärt att bo i och i höst har Kristianstads kommun släppt tio villatomter i ett nytt område i Täppet. Tomterna ligger i norra delen av Åhus, längst upp i spetsen där Täppetleden och Kristianstadsvägen möts. – Det är stor efterfrågan på tomter i Åhus och fem av de nya tomterna är redan reserverade. Vi har intresserade som stått i kö i många år för en kommunal tomt i Åhus, berättar Moa Giselsson som är exploateringsingenjör på Vem ska få miljöpriset? Kristianstads kommun delar ut ett miljöpris på 10 000 kr. Miljöpriset delas ut till någon eller några som utfört värdefulla insatser inom miljö, natur och hållbar utveckling. Vem vill du nominera? Vi behöver namn, adress och telefonnummer till den du nominerar tillsammans med en motivering. Skicka ditt förslag senast 31 januari 2016 till Miljö- och hälsoskyddskontoret 291 80 Kristianstad eller via hemsidan: www.kristianstad.se/miljopris På hemsidan kan du läsa mer om miljöpriset. kommunledningskontorets Mark- och exploateringsenhet. Cirka 900 kvadratmeter Senast Kristianstads kommun släppte ett nytt område med villatomter i Åhus var 2009. Då såldes tomter vid Körvelvägen och Kyndelvägen, söder om Täppetleden. Tomterna som är ute till försäljning nu ligger norr om dessa, med adresserna Älgörtsvägen och Tätörtsvägen. I området finns även en privat markägare som har tomter till salu. E-tjänst på gång Ännu så länge måste de som vill ställa sig i tomtkö i Kristianstads kommun fylla i en ansökningsblankett och skicka in till Mark- och exploateringsenheten. – Men nu är det en e-tjänst på gång. När den införs ska man både kunna anmäla sig till tomtkön och betala administrationsavgiften via kommunens hemsida, förklarar Moa Giselsson. Vintergala med unga musiker underhållning . Den som vill se framtidens stjärnor på Vintergala ska boka in måndagen den 18 januari 2016 kl. 18.30 i stora salen i Kulturkvarteret. Det blir storslagen kväll där Kommunala Musikskolan visar upp smakprov ur sin stora musikaliska palett. Musikskolan undervisar barn och unga upp till 25 år i instrument, sång och orkesterspel. Ett 50-tal musiker Grunden för konserten utgörs av KLEO -Kristianstads Lärar- & Elevorkester med ett 50-tal musiker och bred repertoar. Dessutom medverkar de tre körerna Camerata Yay, Da Capo och La Musica. Musikskolans yngsta musikalgrupp Showkids bjuder liksom musikalgruppen Flash med ungdomar i gymnasieåldern på dans, sång och show. Ungdomarna i Flash bjuder på KLEO – Kristianstads Lärar- & Elevorkester bland andra bjuder på vintergala. smakprov ur musikalen Grease som de ska spela på Kristianstads teater i maj. Galakvällen bjuder också på soloframträdanden av sångerskan Sabina Zweiacker och violinisten Nils Torkelsson Persson. Fler mindre konserter Redan tidigare bjuds det flera tillfällen att höra unga artister från Kommunala Musikskolan på mindre konserter. Den 8 de- cember kl. 18.30 spelar SåFiPi och Flute For Fun i Odalkyrkan, den 9 december kl. 18.30 hålls stråkkonsert i Österängs kyrka, den 12 december kl. 12.30 spelar Stråkensemblen och Folkdraget på Café Miró, den 15 december kl. 18.30 blir det fyrhändig pianokonsert i C4-gymnasiets aula och den 16 december kl. 18.30 blir det gitarr- och harpkonsert i Östermalmskyrkan. 4 RENHÅLLNINGEN KRISTIANSTAD PRISAD FÖR AVFALLSBEHANDLING Nummer ett i Sverige Toppen, säger produktionschefen Christian Edwardsson om att återvinningscentralen i Åhus, en av landets mest moderna, fått så mycket uppmärksamhet vid Återvinningsgalan. prisad . Renhållningen Kristianstad vann kategorin Årets avfallsbehandlare vid Återvinningsgalan i Göteborg 25 november. Ytterligare två bolag var nominerade i samma kategori. Återvinningssektorn är en av de snabbast växande branscherna i Sverige och Europa. – Fantastiskt roligt! Ett bevis på att våra satsningar ger resultat, säger Johan Karlsvärd, Renhållningens vd, efter årets gala som var den sjunde i ordningen. – Nu ska vi fira, vid julfesten 11 december, säger produktionschefen Christian Edwardsson som själv inte hade möjlighet att närvara vid galan. En av de mest moderna Att Åhus fått en av landets mest moderna återvinningsanläggningar är ett skäl till att samarbetspartnern Scanvaegt nominerade Renhållningen till branschorganisationens Swe- dish Recycling Award i år. Bolagets breda miljötänk och kunder som är nöjda med servicen är andra bidragande faktorer. Bara kunder släpps in Christian Edwardsson visa runt på återvinningen i Åhus, en bomanläggning dit privatpersoner med renhållningsabonnemang automatiskt har möjlighet att komma in med bil. Man identifierar sig med körkortet, eller ett specialdesignat plastkort om man av någon anledning inte kan eller vill använda körkortet. Alla privatabonnenter har för övrigt tillträde till alla kommunens återvinningscentraler. Tollarp har också fått en bomanläggning. Åhus, som öppnade i maj, har redan haft studiebesök från andra kommuner som ska modernisera sina anläggningar. Solceller på taket – I snitt har vi haft 400 kunder om dagen sedan öppnandet. Då är förvisso sommarperioden inräknad, när invånarna i Åhus är fem gånger fler, berättar Christian Edwarsson. Han visar väggen med en digital skylt som talar om hur mycket miljövänlig el anläggningen producerat med sina solceller på taket, både per dag och totalt sedan öppnandet. Bra arbetsmiljö utan tak Anläggningen är öppen, ren, fräsch, ljus och har högt i tak i separata utrymmen som används för återbruksvaror, elektronik, batterier, armatur, färgrester och andra miljöfarliga produkter. – Många undrar varför vi inte har tak över rampen där man kör upp för att slänga skräp i containrarna. Det handlar om både arbetsmiljö för medarbetarna och omtanke om kunderna, eftersom tak och en mer sluten miljö innebär att man andas in damm och annat onyttigt från det som slängs, förklarar Christian Edwardsson. Målet bäst i landet 2020 Renhållningen Kristianstad, med sammanlagt 55 medarbetare, jobbar redan för att 2020 bli bäst i landet med kommunal avfallshantering, totalt sett. – Vi jobbar rätt hårt för att nå dit, med stora arbetsinsatser, diskussioner på arbetsplatsträffar och utbildningsdagar, berättar Christian Edwardsson. Värdegrunds frågor Bolaget arbetar också med värdegrundsfrågor. – Frågor kring hur vi behandlar varandra, hur vi behandlar våra kunder och våra leverantörer, säger Christian Edwardsson. I värdegrundsarbetet ingår exempelvis jämställdhetsfrågor, även om det inte är helt enkelt att hitta kvinnor som kan och vill köra de stora renhållningsbilarna. Renhållningen Kristianstad har även en handfull anställda med utländsk bakgrund. – De har tillfört otroligt mycket, glädje framför allt! De är glada att de har ett arbete att gå till. Inom en femårsperiod kommer nya moderna återvinningscentraler att byggas i Kristianstad, Arkelstorp och Degeberga. GRATIS SMS-TJÄNST Du vet väl att du kan anmäla till gratis sms-tjänst om tömning? Dagen före tömning får du en påminnelse. Aktivera tjänsten via Renhållningsbolagets hemsida: renhallningen-kristianstad.se ÄNDRINGAR VID JUL Tidigare tömning vid jul och nyår. För att klara tömningen av sopkärl under jul och nyår kommer bilarna från Renhållningen tidigare än vanligt. Ställ gärna ut kärlen två dagar tidigare än du brukar, och låt dem stå tills de är tömda. Bilarna börjar köra redan på söndagarna. 5 SARAH BROVALL HAR VALT GODBITAR I SIN GIFTBANTNING För mindre miljöpåverkan Sarah Brovall är en av deltagarna i kommunens projekt om kemikaliebantning, ett projekt som ger ökade kunskaper och visar alternativ för hur man i vardagen ska kunna minska sin konsumtion av varor och preparat som tillsammans påverkar miljön negativt. ”Många bäckar små …” naturligt. Genom en vän som jobbar i förskola fick Sarah information om projektet, och hon har deltagit i studiecirklarna kring alla projektets teman. Utomhus och inne Redan i trädgården möter jordgubbsplantor, grönsaker och kryddväxter, som av naturliga skäl tappat sin glans eftersom de är på väg in i vintervila i sina pallkragar. Inne i hallen ligger ett trägolv, som varit täckt av olika lager plastmattor. – Vi har funderat över klinkers, men det blir ett nytt trägolv ovanpå detta, som är i för dåligt skick, säger Sarah. Naturliga material som håller I familjen är man överens om att använda så naturligt material som möjligt vid renoveringen, gärna i massivt trä. Trä går också igen i byråer, skåp, i barnens gunghäst och barnens stolar i litet format. – Nej, det måste inte vara nytt. Jag är emot slit och släng, och tar vara på en del gamla möbler i trä som ju varar hur länge som helst, säger Sarah. Finns bra leksaker I barnens lekrum finns Legobitar, och även om de är i plast är de tillverkade i hårdplast. – Mjukplast är sämre eftersom mjukgörare innehåller kemikalier, konstaterar Sarah Brovall. Hon plockar fram barnens lekredskap för matlagning, alla i metall och inte särskilt dyra i inköp. Inte heller barnens leksaksmat är gjord i plast. – De här, i trä, köpte jag på nätet. Där kan man hitta mycket, säger Sarah. Såpa helt OK I kök och tvätt finns de flesta konkreta bevisen på hur projektet ”Giftbanta i vardagen” har påverkat hushållet hos Sarah. – Nej, det är inte OK, säger Sarah om ett av de rengöringspreparat som är vanligt förekommande i reklam, och som där framstår med näst intill magisk effekt. – Jag använder såpa, som jag köper av en bekant, som tillverkar själv, säger Sarah Brovall. Redskap med livslängd Ur skåpen plockar hon fram andra rengöringsmedel, fria från kemikalier. Och hon plockar fram köksredskap som rostfria skålar, en nappflaska av glas med silikonskydd för att den inte ska gå sönder om den åker i golvet, en annan av metall, skålar tillverkade av bambu. – Jag har fortfarande en stekpanna med teflon. Den kommer att ersättas av en gjutjärnspanna när det är dags att byta, säger Sarah Brovall. För kropp och tvätt Några nyttiga tips från Sarah i vardagen är kokosoljan på burk, och dunken med ättikssprit. – Kokosoljan som köps i mataffären använder jag till att I lekrummet finns vettiga alternativ som inte behöver bli dyra, säger Sarah Brovall: köksredskap i metall, matvaror och klotsar i trä. smörja in barnen med. Ibland använder jag den själv. Den är jättebra, huden blir mjuk och fin, säger Sarah Brovall. Ättiksspriten är kanske Sarahs ”bästa-tips”. – Jag använder ättika i stället för sköljmedel i tvätten. Av vanligt sköljmedel blir det rester i tvättmaskinen som är svå- ra att få bort helt. Man blir aldrig riktigt av med sköljmedlet i kläderna heller, säger Sarah Brovall. Storköpsförpackning med ättikssprit – på dunk – blir förhållandevis billigt. Den säljs på plastdunk, för all del, så det får bli lite av en kompromiss. Inte fanatisk Sarah säger själv att hon inte är fanatisk i sin giftbantning, men att en större medvetenhet gjort henne mer observant när hon handlar. Varor och mat som enligt innehållsförteckningen har alltför många beståndsdelar som hon inte vet vad det är – dem köper hon inte. "Kemikaliebanta för en giftfri vardag" fortgår kemikaliefritt . I våras startade projektet ”Kemikaliebanta för en giftfri vardag”. Hushåll i kommunen erbjöds möjlighet att på olika teman under året få tips och uppdrag för att prova i vardagen. Flera offentliga föreläsningar med experter har också hållits. – Det var inte svårt att få ihop 15 hushåll som har varit med hela vägen ut, säger Katrine Svensson, informatör på Miljö- och hälsoskyddskontoret. Hushållen omfattar allt från unga föräldrar med småbarn till pensionärer, som vill lära mer för sina barns och barnbarns skull. Säsongsbetonade teman Utifrån säsong har hushållen jobbat med olika teman kring giftfritt; exempelvis trädgården, byggmaterial, mat och vad man lagar maten på, textil och kosmetika i vardagen, rengöring och barnrummet. Katrine berättar att gamla hederliga husmorstips har kommit på tapeten när det gäller giftfria rengöringsprodukter. – Vi har en deltagare som enbart använder linoljesåpa och bikarbonat. Några är nybörjare, medan andra har hållit på att kemikaliebanta i många år, säger Katrine Svensson. Återkoppling Deltagarna har under projektets gång haft möjlighet att prata med föreläsare, och diskuterat i grupp kring sina olika uppgifter. Arbetet och uppdragen har sammanställts i rapporter. Fortsätter med förskolor Projektet genomförs tillsammans med Studiefrämjandet och med bidrag från Region Skåne. Det omfattar två delar – en som riktar sig direkt till hushåll, en till 20 förskolor, varav en privat. Till våren blir det föreläsningar för föräldrar på förskolor. Ett sätt att även nå ut till föräldrar som är lediga är information via BVC och öppna förskolor. – Allt för att uppmärksamma risker i vardagen. Lite ”läckage” av kemikalier på flera håll blir tillsammans mycket, konstaterar Katrine Svensson. Kommer på hemsidan En kortversion med tips om hur man får en vardag med mindre gifter kommer att läggas ut på hemsidan efter nyår: http://www.kristianstad.se/ giftbanta 6 Stort behov av bostäder bobehov. Många fler bostäder behöver byggas i Kristianstad. Därför vill den politiska ledningen i Kristianstads kommun att ABK ska bygga 1 000 nya lägenheter de närmaste åren. – Ett kommunalt bolag ska vara ett verktyg för bostadsförsörjningen. När bostadsbristen är så stor som nu, räcker det inte att äga och förvalta. ABK måste bygga betydligt mer än tidigare, säger kommunalrådet Heléne Fritzon (S). Analyser visar att Kristianstads kommun behöver minst 400 nya bostäder om året för att växa och utvecklas i önskad takt. Den senaste femårsperioden byggdes sammanlagt 643 bostäder, varav de flesta var villor. Utbyggnadstakten skulle alltså helst behöva tredubblas. Det samverkande politiska styret med Socialdemokraterna, Liberalerna och Centern vill att det kommunala bostadsbolaget ABK ska bygga omkring hälften av de efterfrågade bostäderna. Det innebär omkring 1 000 hyresrätter inom de närmaste fem-sex åren. Kapital behövs för byggen För att få igång en så stor utbyggnad skulle några av de äldre bostadshusen behöva säljas. – Dels behövs det kapital till byggena, dels kan ABK inte öka sin dominans på bostadsmarknaden i Kristianstad om även andra aktörer ska våga bygga i den takt som behövs, säger kommunalrådet Pierre Månsson (L). ABK, med sina ca 8 900 lägenheter, äger i dag 60-70 procent av hyresrätterna i kommunen. Som jämförelse har det kommunala bostadsbolaget i Malmö drygt 30 procent av hyresrätterna. Sommarlust blir bostäder Ett sätt att ge plats åt nya bostäder nära centrum är att Kristianstads kommuns köper den gamla folkparken Sommarlust i Kristianstad som tomtmark för bostadsbyggande. De senaste ägarna har sedan en tid avvecklat verksam- ABK:s senaste stora bygge Nya Finlandshusen fylldes snabbt. Många fler hus behövs de närmaste åren. heten på Sommarlust, där det annars har drivits dansbana sedan 1900-talets början. Kristianstads kommuns avsikt är nu att det ska byggas bostäder i området. – Vi tänker oss att åtminstone delar av området kan ingå i uppdraget till ABK. En del av området räknar vi med att sälja vidare till Coop Konsum Sommarlust, som har utbyggnadsplaner, och vi tycker också det är lämpligt med en ny förskola i området, säger Pierre Månsson. Trolig byggstart 2017 Innan spaden kan sättas i marken måste en ny detaljplan göras. Den beräknas bli klar hösten 2017. Flera föreningar har haft verksamhet på Sommarlust men har fått hyreskontrakten uppsagda av de tidigare ägarna senast till årsskiftet. Kultur- och fritidsförvaltningen och den tekniska förvaltningen C4 Teknik har fått i uppdrag att försöka hjälpa föreningarna att hitta nya lösningar. Eventuellt kan de fortsätta använda lokaler på Sommarlust medan detaljplanearbetet pågår. Sorg över folkparken Kommunalrådet Heléne Fritzon (S) har själv goda minnen från Sommarlust och tror att många kommer att sakna den gamla folkparken. – Det känns sorgligt att det inte går att driva den här sortens anläggning längre, men när det nu har blivit på det viset är det viktigt att kommunen kan styra användningen av området. Vi har en stor utmaning i att lösa bostadssituationen och vi kan se att det här är ett väldigt bra läge för bostäder, säger hon. K-fastigeheter satsar i Kristianstad och tar inom kort över gamla Kronohuset. Aktivt bostadsbolag satsar i Kristianstad Han har ännu inte fyllt 30, men är redan en byggherre och fastighetsägare att räkna med. Nu stärker Jacob Karlsson och K-fastigheter sin ställning i Kristianstad genom att köpa tre nya tomter av Kristianstads kommun. byggnation. – Det känns väldigt bra att ha fått in en ny aktör på bostadsmarknaden i Kristianstad, som ser nya möjligheter och som har långsiktiga ambitioner, säger kommunalrådet Pierre Månsson (L). Företaget K-fastigheter startade i liten skala i Hässleholm, men har nu hyreshus på flera håll i Sverige. I Kristianstad äger och förvaltar K-fastigheter sedan tidigare ett trettiotal marklägenheter längs Stridsvagnsvägen på Näsby. Nu är ambitionen att komma upp i minst 200 lägenheter de allra närmaste åren. – K-fastigheter köpte en tomt på Näsby som ingen annan exploatör vågade ta sig an och har visat att det gick utmärkt. Nu köper bolaget ytterligare två tomter på Näsby och en i Öllsjö av kommunen, som sammanlagt rymmer omkring 40 nya lägenheter säger Kristianstads kommuns mark- och exploateringschef Patrik Möller. Flera projekt i Kristianstad Jacob Karlsson berättar att bolaget redan före tomtköpen från kommunen har flera projekt igång i Kristianstad. Fastighetsägaren Jacob Karlsson och K-fastigheter tar inom kort över gamla Kronohuset vid Stora torg. – Vi håller på och bygger 60 lägenheter på Östra Kasern och har lämnat bygglovsansökan för 48 lägenheter mellan Ishallen och Sommarlust. Dessutom har vi en byggrätt mellan Kronohuset och Grand Hotel och ytterligare en annan central byggrätt på gång, säger han. Inom kort tar K-fastigheter också över ägandet av hela det gamla Kronohuset från Hemfosa. – Vi tycker det är spännande att kombinera nya hus med något äldre. För Kronohuset är ambitionen att behålla hyresgästerna som finns där, säger han. Låga hyror Annars är det mest nybyggda bostadshus med hyresrätter som finns i K-fastigheters bestånd. – Vi bygger i egen regi med lokala underentreprenörer. Vårt mål är att bygga kostnadseffektivt med hög kvalitet och hålla hyrorna nere även i ny- producerade fastigheter, säger Jacob Karlsson. Hittills verkar bolaget ha lyckats bra. För tre år sedan uppmärksammades K-fastigheter som det bolag i landet som hade lägst hyror på nyproduktion och förra året utsågs bolaget till Årets hyresvärd av Hyresgästföreningen. 100 lägenheter 2016 Hässleholmaren Jacob Karlsson tror starkt på tillväxt och utveckling i Kristianstad. – Jag har varit mycket i Kristianstad sedan barnsben och har läst ekonomi på högskolan så jag har själv upplevt kvaliteterna i Kristianstad och följt vad som händer. Många trivs och vill bo här och vi har redan långa intresselistor fast vi nyss har börjat bygga, säger han. Minst 100 lägenheter beräknas stå klara 2016 och ytterligare lika många ska vara byggstartade. – Det är oerhört positivt att få in ett så aktivt bostadsbolag i Kristianstad. Jag tror det kan inspirera fler företag att våga bygga, och vi behöver många fler nya bostäder för att komma upp i den tillväxttakt vi vill ha, säger kommunalrådet Pierre Månsson. Han gläds också åt de arbetstillfällen som skapas genom Kfastigheters byggprojekt. Ett hundratal personer beräknas vara sysselsatta med byggena på olika håll i staden och kommunen de närmaste åren. 7 Välkomnande centrum för alla Katrin Kuniholm, projektledare på ABK, visar miljöbilden av hur det kan komma att se ut i ett mer välkomnande Gamlegårdens centrum. Mera färg och sittplatser som delar av den öppna ytan, ska göra torget mer inbjudande. uppfräschning. Dämpat ljud, färgglada plattor i taket och mysigare belysning. Träd i stora krukor, och lite avskärmade sittgrupper som bidrar till olika ”rum” inne på torget. På sensommaren nästa år ska nya centruminredningen på Gamlegårdens Centrum vara klar och inbjudande för alla besökare. – Möten med flera olika referensgrupper har gett idéer till hur ytorna kan bli mer välkomnande, med fokus på kvinnor och barn. I den här änden finns till exempel planer på lekytor för barn, berättar Katrin Kuniholm och visar på en i princip oanvänd yta nära ingången till Netto-butiken. Katrin, som är projektledare hos ABK sedan september, visar också var det kommer att inredas en offentlig toalett med skötbord. I dag finns ingen sådan i Gamlegårdens centrum. Info för alla på skärmar – I planerna finns också ett par digitala skärmar för information och kommunikation på ena väggen, säger Katrin och fortsätter: Olika referensgrupper har gett idéer till hur ytorna kan bli mer välkomnande. – Tänkt är en större interaktiv skärm, där till exempel teckningar kan visas, foton, kanske som en digital konstrunda och mycket annat. En separat skärm kan sedan visa information från ABK, kommunen och områdets olika föreningar. Umgås traditionellt På det öppna torget inomhus är det liv och rörelse. Kunder är på väg till och från butiker och bibliotek, till caféet, till bankomaten vid ena entrén. Vid borden utanför caféet sitter mindre grupper män i olika åldrar. Några spelar kort. Andra bara fikar och snackar en stund. För många är det här ett vanligt sätt att träffas: män träffar andra män, i offentlig miljö. Det är inte självklart att umgås hemma hos varandra. Men här finns inga kvinnor och barn. Och den långa gången från ena änden till den andra upplevs som en nästan tom ”motorväg”. Positivt intresse Flera nyfikna kommer fram och vill titta på den stora bilden Katrin bär med sig, av hur ett uppfräschat centrum kan se ut efter sommaren. De nickar när hon förklarar, och visar sin uppskattning. ”Mina barn brukar vara här, på Fritidsgården”, säger en av dem. Mahmwod Tahir på caféet är också positiv. Många referensgrupper Förändringsarbetet för att skapa ett mer jämställt Gamlegårdens centrum har engagerat en rad olika grupper bland boende i området, kvinnor och flickor inte minst. Föreningarna i området har också varit engagerade, liksom butiksinnehavare och Fritidsgården. Arbetet, som påbörjas i vår, finansieras med projektmedel från Boverket (nästan 1,9 miljoner), ABK (500 000) och Kristianstads kommun (125 000 kronor). jullovsprogram! 28-30 december & 4-5 januari Alla jullovslediga barn och unga är verkstäder, prova på teater, dansworkshops och utställningar. Årets tema på lovet är regnbågen. Varmt välkommen! 28-30 dec kl 10-16 4-5 jan kl 10-16 Tel: 044-13 56 50 För fullständigt program se: www.barbacka.se 8 Legendariska bildbyrån Polyfoto i Kristianstad dokumenterade människor och miljöer vid Ålakusten under ålfiskets guldålder på 1950-talet. Jätteålen är dock inte fångad i Hanöbukten. Den levererades till AB Ålexporten i Åhus från fiskare på Västkusten. Ålfiske med anor från medeltiden tradition. Veckan innan novemberstormen Freja drog in över Skåne avslutade Sven-Wilhelm och Björn Nilsson årets fiske. Hommor och draggar har tagits i land för vinterförvaring och ligger lastade på vagnar, skyddade av ålaboden och Revhakens sanddyner. Nu kommer redskapen inte i vattnet igen förrän nästa sommar. – Vi har våra hommor ute under augusti, september och oktober. Enligt reglerna får man bara fiska ål 90 dagar om året och det måste vara en sammanhängande period. Men ålfiskarna kan välja när på året de ska fiska. Man kan börja och sluta när man vill, och längre upp i landet börjar de fiska ål redan i maj. Här nere är hösten den bästa tiden, säger Björn Nilsson. Utmed Hanöbuktens ostkust har det fångats ål sedan medeltiden, och det har alltid varit ett säsongsfiske. Under några intensiva höstmånader, när ålen gick till, skulle fiskarna ta in nästan hela grunden för sin existens. Hösten är den tid då den fullvuxna ålen stryker längs kusten på sin vandring ut från Östersjön, till lekplatserna i Atlanten. Tillverkar hommorna själva Ålfisket vid den skånska ostkusten har bedrivits på samma sätt under århundraden, nära stranden med hommor (ryssjor) och öppna båtar. – Numera görs hommorna av nylon och inte av bomullsgarn som förr i tiden, och bå- tarna är av plast. Annars är det ingen större skillnad, säger Björn. Hommebåtarna som används nu är av samma typ som de gamla träbåtarna. – Fiskarna har alltid tillverkat sina hommor själva och tar ålfisket slut kommer den kunskapen att försvinna, konstaterar han. Ålhommor går inte att köpa. Hommorna anpassas efter förhållandena där de ska användas, som djup, hur bottnen ser ut och hur långt ut man fiskar. Släkt med åltraditioner Björn Nilsson fiskar 400 meter rakt ut från land vid Revhaken, söder om Åhus. Hans far, SvenWilhelm Nilsson, köpte fiskerättigheterna här i mitten av 1970-talet och några år senare byggde han sin ålabod, som fick namnet Nya Revhaksboden. Far och son, Sven-Wilhelm och Björn Nilsson, sköter ålfisket och rökeriet tillsammans. Inne i Nya Revhaksboden står en traditionell vedeldad ugn där alved ger ålen rätt smak. – Jag har vuxit upp här på stranden bland ålfiskarna, berättar Sven-Wilhelm. Då var det fiskare i alla ålabodarna och gott om ål. De bästa åren var 1955 och 1959, då fick man re- kordfångster och detta kallades för Guldkusten. Släkten Nilsson i Åhus och ålen har en lång gemensam historia. Sven-Wilhelm Nilssons farfar, med samma namn, var Ålfisket föreslås bli erkänt som na erkännande . Ålfisket vid Ålakusten mellan Åhus och Stenshuvud föreslås bli erkänt som nationellt, immateriellt kulturarv. – Detta har vi kämpat för i tre år, säger Maria Blombärg, ordförande i Ålakustens kulturarvsförening. Nu jobbar vi vidare för att komma in på Unescos kulturarvslista. Maria Blombärg är glad, men egentligen inte förvånad, över att Ålakustens ålfiske åter- Vi anser att vi uppfyller alla kriterierna. Ålfisket vid Hanöbukten är unikt. finns på förteckningen över svenska immateriella kulturarv. – Vi anser att vi uppfyller alla kriterierna. Ålfisket vid Hanöbukten är unikt. Båtarna, hommorna, bodarna längs stranden, systemet med åldrät- ter, hantverket som gått i arv från generation till generation, ålagillena, skrönorna, hela den kulturen finns bara här. Och det är ett levande kulturarv, här fiskas fortfarande ål. Kan bli Sveriges första Sverige har ännu inte med några immateriella kulturarv på FN-organet Unescos förteckning över representativa och hotade kulturarv. Ålakustens ålfiske kan bli ett av de första. Konventionen för skydd av immateriella – icke materiella – kulturarv antogs av Unesco år 2003. Sverige ratificerade (skrev under) konventionen 2011 och sedan dess har Institutet för språk- och folkminnen arbetat med att upprätta en nationell förteckning över immateriella kulturarv. Den blev klar i oktober i år. Nästa steg är att regeringen ska besluta om vilka nationella kulturarv som ska föras vidare till Unesco för nominering. Den processen kan ta två, tre år. Måste vara levande kultur Calle Ericsson, sekreterare i Ålakustens kulturarvsförening, förklarar skillnaden mellan Unescos världsarv och immateriella kulturarv: – Världsarv är sådant man kan ta på, det är byggnadsverk och miljöer som till exempel örlogsstaden Karlskrona. Som immateriella kulturarv räknas seder och bruk, traditionella hantverk, traditionell dans, musik, teater, och muntlig tradition. För att komma i fråga på 9 Vid Revhaken söder om Åhus samsas ålabodar och badhytter om utrymmet. Björn Nilssons hommebåt ligger uppdragen på stranden, ålfiskesäsongen är över för i år. fiskhandlare och grundade AB Ålexporten 1921. Företaget köpte upp ål av fiskare längs de svenska kusterna och exporterade den levande till framför allt Tyskland. Man satsade också på rökning av ål i stor skala och Ålexporten kom att bli ett av norra Europas största ålrökerier med som mest nitton ugnar. Ålexporten fanns kvar till 1980. Ålagillen och rökeri I år har ålfisket vid Åhuskusten varit dåligt. Den envist blåsande ostliga vinden under lång tid har hållit ålen borta. Det idealiska är när vindriktningen varierar, allra bäst är västlig-sydvästlig vind. – Många ålfiskare har också fått sina redskap förstörda i höst när det blåst hårda, ostliga vindar, berättar Björn Nilsson. Men vi lappar och lagar på det vi har. Det är ingen som vågar investera när framtiden är så osäker. Att leva på ålfiske går inte längre, fiskarna måste ha andra inkomster utöver fisket. SvenWilhelm och Björn arrangerar ålagillen i sin bod under hösten för förbokade sällskap och de har sitt lilla rökeri. Räcker de Företaget Åhus-Ål stödjer Ålfonden. egna fångsterna inte till köper de ål av fiskare på andra håll. Yngste ålfiskaren Konsten att röka ål har SvenWilhelm Nilsson lärt sig under sina många år på Ålexporten. Inne i nya Revhaksboden hittar man ingen modern elrök med timer, här står en traditionell vedeldad ugn. Al är det bästa träslaget, menar han. Det brinner bra och ger den rökta ålen rätt smak. Arbetet i rökeriet är ett hantverk. Rökningen kräver ständig tillsyn, ved och spån ska fyllas på hela tiden och ålarna som hänger i ugnen måste passas. En van ålrökare som Sven-Wilhelm kan ta tag i en ål, klämma på den lite och känna i fingertopparna när den är färdigrökt. Åhus-Ål, som Sven-Wilhelms och Björns företag heter, är med och stödjer Ålfonden. Denna instiftades 2007 av ålfiskare, ålagillesarrangörer och ålrökare. Alla medlemmar som fiskar, säljer och serverar ål betalar till utsättning av ålyngel i Östersjön och i de svenska åarna. Björn Nilsson är den yngste ålfiskaren i Kristianstads kommun och han är 49 år. Kanske är han den sista generationen ålfiskare vid Ålakusten. – Jag har två pågar men de är inte så gamla än. Och med de regler vi har nu får de inte ta över fisket efter mig. ationellt immateriellt kulturarv Unescos kulturarvslista måste det vara en levande och pågående kultur, det får inte vara någon museal verksamhet. Längs kuststräckan i Kristianstads kommun finns ett femtiotal ålabodar, men de aktiva fiskarna blir allt färre för varje år. Flera olika samverkande faktorer ligger bakom att ålbeståndet minskat kraftigt i Europa sedan 1960-talet. Inom EU pågår ett arbete för att rädda ålen, i första hand genom reglering av fisket och utsättning av ålyngel. Hårt reglerat fiske I Sverige är ålfisket hårt reglerat. Ett generellt ålfiskeförbud infördes 2007. Endast de som bedrev yrkesmässigt ålfiske i viss omfattning vid den tiden fick dispens genom speciella tillstånd. Några nya ålfisketillstånd beviljas inte. – Fisketillstånd kan inte heller överlåtas till någon annan när ålfiskare pensionerar sig eller avlider. Vi vill att re- gelverket ses över, annars försvinner ålfisket snart, säger Per Malmer som är en av många eldsjälar i Ålakustens kulturarvsförening. Föreningen menar att det nuvarande, mycket begränsade ålfisket i Hanöbukten är ett långsiktigt hållbart fiske. Upphör fisket, eller förbjuds helt, kommer den gamla ålfiskekulturen att dö ut. Bra för besöksnäringen Ålakusten har under många år varit en viktig del av besöksnäringen i Kristianstads kommun. På ålagillena bänkar sig gäster från hela världen kring borden. Och intresset för Ålakusten kommer att bli ännu större om området får kulturarvsstatus, är kommunens turismstrateg Eva Berglund övertygad om. – Att locka med ”vacker natur” räcker inte, det måste finnas något mer, säger hon. Människor som reser i dag vill ha en aktiv semester. De vill ha upplevelser med historia, kul- tur, konst och mat. Allt detta finns kring Ålakusten, det är en guldgruva vi har här. I juni 2016 invigs Sydostleden, en 261 kilometer lång cykelled mellan Växjö och Simrishamn. Drygt sex mil av leden går inom Kristianstads kommun och under en lång sträcka kommer cykelturisterna att trampa fram längs Ålakusten. Ålakusten är en del av Biosfärområde Kristianstads Vattenrike, som är godkänt av Unesco. 10 Bättre kvällsliv under lila flagga Startskottet har gått för Kristianstads arbete att bli en Purple Flag–certifierad stad. Målet är att centrum ska ge en bättre kvällsupplevelse för alla. kvällsliv . I ett brett samarbete mellan handlare, krögare, kulturinstitutioner, fastighetsägare, kollektivtrafik, kommun, polis och boende ska stadens möjligheter kartläggas och utvecklas. Internationell arbetsmetod Den internationella arbetsmetoden för att stärka kvällsekonomin i centrum har fångats upp av organisationen Svenska stadskärnor, som förra året utsåg Kristian- David Andersson, Kalle Johnsson, Anna Archer, Peter Thulin, Sven Nilsson och Fredrik Sedvall diskuterade på startmötet hur Kristianstad kan bli en trevligare och tryggare stad på kvällar och nätter. stad till Årets stadskärna. Åtta svenska städer har hittills blivit Purple Flag-certifierade och nu inleds arbetet i Kristianstad. Vid startmötet deltog ett 60-tal personer med blandade erfarenheter och kunskaper för att påbörja arbetet med att utveckla säkerhet, tillgänglighet, plats och utbud i Kristianstads centrum. Tidernas Skåne i ny utställning kultur. Nu öppnar sig en ny bild av Skånes historia och landskap. I Regionmuseets nya basutställning kan du följa tiden från kall tundra till oändliga åkerfält och möta människor som har levt och format vår tids Skåne. träd. Här ryms berättelsen om Skåne från istid till modern tid. Utställningen är byggd för att överraska och visa något nytt även för besökare som återvänder. – Historien om Skåne är spännande och mångfacetterad. Vi tror och hoppas att vi tagit fram en utställning som kommer att förundra och förtrolla besökarna, säger Marie Schönhult, intendent och projektledare på museet. Utställningen Tidernas Skåne kombinerar modern teknik med möjlighet för de allra minsta att krama björnar eller krypa in i ett ihåligt Skolan söker språkkunniga Den senaste tidens tillströmning av flyktingar gör att skolorna i Kristianstad söker fler medarbetare som kan bidra till elevernas språkutveckling. behov. Kommunens barn- och utbildningsförvaltningen söker både efter lärare med utbildning i svenska som andraspråk och efter tvåspråkiga studiehandledare med god allmänkunskap och intresse för utbildning som kan kom- plettera lärarna i ämnesundervisningen. Även Arbete och välfärdsförvaltningen söker andraspråkslärare till SFI-utbildningen, Svenska för invandrare. Resurspersoner behövs Nyanlända flyktingar, och inte minst flyktingbarn, har också behov av annat stöd och av resurspersoner. Därför söker kommunen även familjehem, gode män och kontaktpersoner. Föreningar som bidrar till ett värdigt flyktingmottagande vill gärna ha hjälp av fler volontärer. Läs mer på www.kristanstad.se och www.kristianstad. se/jobb Rivning för idrott på Söder utveckling . Efter julhelgen börjar kommunen tillsammans med NCC riva och sanera de sista delarna av industriområdet vid Ringvägen på Söder i Kristianstad. Området ingår i nya Idrottsområde Söder. Dagens idrottsområde ska utvecklas med bland annat en ny fotbollsarena och upprustad friidrottsanläggning. Saneringen och rivningen innebär att parkeringsmöjligheterna mellan Ringvägen och Gasverksgatan försvinner. Det kommer inte heller att gå att parkera längs med Ringvägen. Parkeringar kommer, precis som tidigare att finnas vid Yllan, Arenan och Gasverkstomten. Kommunen söker nya former för samarbeten samarbete . Låt ideella organisationer arbeta tillsammans med kommunen för att förbättra till exempel flyktingmottagning, vård, äldreomsorg och skola. – Den ideella sektorn är en resurs som bör tas till vara. Vi styrs inte av lagkrav eller önskemål om vinstmaximering. Vi har andra värderingar, säger Daniél Tejera, verksamhetschef på Furuboda. Just nu pågår ett arbete med skapa en överenskommelse, en slags avsiktsförklaring, mellan den ideella sektorn och Kristianstads kommun. Syftet är att bestämma hur kommunen och de ideella organisationerna ska kunna samarbeta för att ta sig an stora och små samhällsutmaningar. Bakom initiativet står Furuboda, Sensus studieförbund och IFK Kristianstad. – I dag handlar förhållandet mellan ideell sektor och kommunen till stor del om att kommunen delar ut föreningsbidrag. En överenskommelse skulle ge de ideella organisationerna större möjligheter att vara med och påverka den kommunala planeringen och bidra i utförandet av olika åtgärder. Vi i den ideella sektorn är en stor resurs och vi vill bidra i samhället, säger Daniél Tejera. Nationellt och regionalt Det finns flera existerande överenskommelser runt om i landet. En nationell överenskommelse tillkom 2008 efter beslut av regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och ideella organisationer inom det sociala området. Skälet var bland annat att stärka de ideellas “självständiga och oberoende roll som röstbärare och opinionsbildare” samt öka mångfalden bland leverantörer av hälso- och sjukvård. Den första överenskommelsen har sedan följts av flera regionala och kommunala överenskommelser. En Skåneövergripande överenskommelse togs 2010. Kommunstyrelsen i Kristianstad har beslutat att man vill ingå en överenskommelse med de ideella organisationerna i kommunen och avsatt tjänstemannatid för arbetet. Överenskommelsen blir ett av flera sätt att arbeta för kom- Daniél Tejera, verksamhetschef på Furuboda. munens vision “Vi lyfter tillsammans”. – Utifrån ett kommunalt perspektiv ser vi att det offentliga inte enbart själv kan stå för samhällsutvecklingen i framtiden. Vi hoppas därför genom ett starkare samarbete med den idéburna sektorn skapar en ökad delaktighet som leder till samhällsutveckling, säger Fredrik Lager på kommunledningskontoret som deltar i arbetet. Öppna möten Arbetet med att formulera texten för överenskommelsen pågår och man har bland annat hållit öppna möten för att ge så många som möjligt tillfälle att påverka innehållet. – Vi från Furuboda, Sensus och IFK Kristianstad driver visserligen arbetet men förhoppningen är att många ideella organisationer vill vara med. Ju fler desto bättre, säger Daniél. Exakt hur överenskommelsen kommer att se ut är som sagt inte klart men en viktig del kommer att handla om hur och när de två parterna ska hålla varandra informerade om projekt som planeras. – Det är viktig att hushålla med resurserna, de måste räcka till mycket och många. Om kommunen till exempel planerar att bygga upp en ungdomsverksamhet i en stadsdel där en ideell organisation redan finns så är det bästa att samarbeta istället för att bygga upp två parallella verksamheter, säger Daniél Tejera. Förhoppningen är att kommunstyrelsen ska ta ett beslut om överenskommelsen i början av 2016 följt av ett kommunfullmäktigebeslut strax efter. Läs mer på: c4overens.wordpress.com overenskommelsenskane.se overenskommelsen.se 11 IDROTT OCH HÄLSA FÖR NYANLÄNDA Nosaby pionjärer i NAD-projekt terial i form av frågor och diskussionsmaterial. Föreningslivet ska öppna upp för möjligheten att träffa andra personer med samma intresse och kan på det viset vara en bra dörröppnare. – Språket lär man sig bäst om man får träffa och prata med svenskar, säger Mohammed. – Det är inte så lätt för nyanlända att träffa svenskar. Föreningslivet kan på det viset fungera som en viktig isbrytare. Samtidigt finns det möjligheter att bygga upp ett socialt nätverk, som är viktigt för hur snabbt man kan komma in den svenska gemenskapen, säger Emma Ericsson. Bassam Ghareeb, Saka, Mohammed Alammour och Nosabys projektledare Emma Ericsson, har träffats tio timmar i Nosabys lokaler. pionjärer . Närmare en tredjedel av Nosaby IFs ungdomsspelare i fotboll har invandrarbakgrund. Därför var det ganska naturligt att Nosaby som en av de första föreningarna i Skåne engagerade sig i ett NAD-projekt: Idrott och hälsa för nyanlända. – Vi har haft två grupper. I våras var det nio personer och höstgruppen bestod av sju personer, tre män och fyra kvinnor, säger Emma Ericsson, kanslist som drivit projektet i Nosaby. Kommunikation, kost och motion har stått på schemat under de tio timmarna utbildning i teori och praktik. – Vi har lärt ut om föreningsliv och om Nosaby. De har fått en portion med kost och motion, men fokus har legat på kommunikation. Det viktigaste är att deltagarna lär sig kommunicera på svenska, säger Emma Ericsson. Språket viktigt Saka, 23 år från Somalia, Mohammed Alammour, 45 år från Syrien och Bassam Ghareeb, 28 år från Irak är tre av delta- garna i höstutbildningen. De nickar instämmande. – Att lära sig språket är det viktigaste. Här i Nosaby har vi haft svenska som det gemensamma språket, säger Saka. Saka kom till Sverige 2012 och hon talar redan utmärkt svenska. Hon har stakat ut vägen till sitt framtida drömyrke. – Jag vill bli polis om det går, säger Saka och ler. Maten imponerar inte – Här har deltagarna varit tvingade att prata svenska för att göra sig förstådda. Att de lär sig språket är grundläg- gande för att de ska kunna komma ut på praktikplatser, eller studera vidare, säger Emma Ericsson. Mat och hälsa har också stått på programmet, men den svenska maten har inte direkt imponerat på gruppen. – Potatis är gott, det äter jag ibland, säger Bassam. Inget annat? Saka, Mohammed och Bassam skakar på huvudet. – Den svenska maten smakar inte så mycket, säger Saka. Emma ser gärna en fortsättning på de här projekten och då behövs det mer arbetsma- Föreningssamordnare – Många av dem som kommer har kanske inte haft möjlighet att utöva sitt intresse, i alla fall inte i organiserad form, säger Emilia Angel, föreningssamordnare i nordost i NAD-projektet. NAD-projektet har fem knutpunkter i Skåne: Helsingborg, Malmö, Lund, Ystad och Kristianstad. På de här fem platserna samarbetar en person från Arbetsförmedlingen och en föreningssamordnare. – När de nyanlända fått uppehållstillstånd gör Arbetsförmedlingen upp en personlig etableringsplan. Då kan de också fiska upp eventuella intressen. Det ger oss en möjlighet att hitta en förening som kan passa deras intresse, säger Emilia Angel. Tanken är att det ska vara lättare att ta för sig när man hamnar tillsammans med andra med samma intresse. NAD samarbete mellan AF och den ideella sektorn – En win-win-situation. Nyanlända får möjlighet att komma in i det svenska samhället och föreningslivet får en större mångfald. Henrik Nilsson är projektledare för det skånska samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och den ideella sektorn. Samarbetet kallas NAD, som står för Nätverk – Aktivitet – Delaktighet. – Den ideella sektorn är en viktig resurs i det långsiktiga integrationsarbetet. Föreningslivet kan erbjuda männ- iskor med samma intresse att träffas under informella former, säger Henrik Nilsson. Föreningsliv en bra väg Aktiviteter inom ramen för NAD ska vara språkfrämjande, hälsofrämjande kroppsligt och själsligt, och nätverksfrämjande. – De flesta nyanlända har svårt att träffa svenskar. Föreningslivet är en bra väg. Bra för språkträning, bra för att bygga nätverk och skapa kontakter, som i förlängningen ger en bättre hälsa och självförtroende, säger Henrik Nilsson. samhället. Dessutom finns de här sammanslutningarna med en mängd olika intresseinriktningar i alla delar av landet. Henrik Nilsson, projektledare NAD Skåne. Henrik Nilsson ser föreningslivet som en viktig resurs för att förenkla för nyanlända att komma in i det svenska Kristianstad långt framme – I Skåne finns cirka 21 000 föreningar/sammanslutningar/organisationer i den idéburna sektorn. I hela landet finns ungefär 200 000. Det är viktigt att myndigheter och kommuner ser möjligheterna i eventuella samarbeten. Här är Kristianstad duktiga, de ligger långt framme, säger Henrik. Föreningslivet har många fördelar: Alla kan bli medlemmar, det kostar i regel inte så mycket. Man får träffa personer man delar intresse med. Det finns en tydlig demokratitanke, där alla medlemmar får vara med och bestämma på årsmötet. – Många som kommer hit från andra länder har något intresse de brinner för, men de har oftast inte gjort det i organiserad form i sitt hemland. NAD-metoden ger dem en möjlighet att träffa likasinnade och samtidigt lära svenska språket och bygga nätverk. 12 RUBEN AXELSON – SVENSK MÄSTARE I VEDKONST OCH FRIIDROTT En man med många strängar på sin lyra mångsysslare. Han är en allkonstnär som blivit svensk mästare i så vitt skilda grenar som friidrott och vedkonst. Han har åkt Vasaloppet tre gånger, varit politiskt engagerad, är medlem i Pingstkyrkan och har skrivit en handfull böcker. Han har hållit en mängd föreläsningar om hur det var att leva på landet förr och som 80-åring började han skriva noveller till veckotidningen Kvällsstunden. Vedkonsten i Ilnestorp var en riktig turistmagnet då. arrenderade ut åkerjorden, flyttade till Södra Sandby, gick mentalskötarutbildning och började arbeta på Vipeholms sjukhus. Från stapling till konst Ruben och Astrid flyttade tillbaka till en villa i Tollarp i slutet av 70-talet och Ruben började arbeta på geropsykiatriska kliniken på CSK, där jobbade både Astrid och Ruben fram till pensionen 1991. Åkermarken vid släktgården var utarrenderad, men skogen och marken där byggnaderna stått hade han tillgång till. Han började hugga och stapla ved. Vedstaplingen utvecklade sig från stackar, via mer avancerade stackar till ren vedkonst. Ruben har bland annat byggt en kopia av sin Volvo PV från 1952 i naturlig storlek, han har byggt kyrkor, hus med mera. Många av verken har han även byggt i miniatyr av pinnar. Bland annat byggde han släktgården i Ilnestorp av drygt 7000 täljda småbitar. – Det var mest en slump att jag började med noveller, säger 87-årige Ruben Axelson. Jag läste en novell och tyckte inte den var så märkvärdig, så jag skickade in en egen. På den vägen är det. Gifta i 65 år nästa år Ruben är född och uppvuxen i Ilnestorp, en bit från Tollarp och nästgårds med Svensköp, (numera Killhult). – Så när som på 15 år, då vi bodde och verkade i Södra Sandby, så har vi bott i Tollarp i Kristianstads kommun, säger Ruben Axelson. Vi, det är Ruben och hans följeslagare hustrun Astrid, som är född i Trulshärad på andra sidan kommungränsen mot Hörby. De har levt tillsammans i många år. – Vi gifte oss valborgsmässoafton 1951, så nästa år blir det 65 år, säger Ruben Axelson. I samband med diamantbröllopet, efter 60 års giftermål, var Ruben och Astrid på en kvällstidningslöpsedel, iklädda sina bröllopskläder från 1951. Välkonserverade såväl fysiskt som mentalt alltså. Stort idrottsintresse Den goda fysiken och kreativiteten har bidragit till mästerskapstitlar. Ruben har alltid varit intresserad av idrott, men hans intresse för friidrott, och medeldistanslöpning i synnerhet, väcktes när han fick höra talas om Gunder Hägg. – Gunder Hägg var tio år äldre än jag och en fantastisk medeldistanslöpare, säger Ru- I slutet av 1990-talet rönte Rubens vedkonst stor uppmärksamhet och det kom busslaster med folk från hela Sverige för att titta på hans skapelser. ben Axelson, som nogsamt påpekar att det är svensk sjukhusmästare han blivit i friidrott (tre gånger i slutet på 1960-talet). Det var svenskt mästerskap för Sveriges alla sjukhusanställda. Intresset för vedkonsten utvecklades på fädernesgården i Ilnestorp. 1958 tog Ruben och Astrid över gården som funnits i släkten i drygt 150 år. Det bar sig dock inte ekonomiskt, så de lämnade gården efter endast fem år. – Det var en liten gård och när de stora maskinerna gjorde sitt intåg i lantbruket, så var det ännu svårare att få det att gå ihop, säger Ruben Axelson. Vi Svensk mästare i vedkonst Rubens vedstaplande rönte stor uppmärksamhet långt utanför Ilnestoprs gränser. Han korades till svensk mästare i vedkonst och han och hustrun Astrid fick åka till huvudstaden och ta emot priset. I slutet av 1990-talet, när han var som mest aktiv i sin vedkonst, lockade den besökare från hela landet. Det kom busslaster med folk till platsen där Ruben vuxit upp. – En gång hade vi redan tre inbokade bussar på den gamla gårdsplanen, när det kom ytterligare en buss, som inte var inbokad. Vedkonsten i Ilnestorp var en riktig turistmagnet då, säger hustru Astrid och skrattar gott. 13 Ann-Christine Albinsson från omsorgsförvaltningen ledde samtalet med Dagny Carlsson som besökte Björklunden. Bloggerska på besök kändis. När Björklunden i Tollarp firade sina nyrenoverade lokaler i slutet av november var världens kanske äldsta bloggare hedersgäst: 103-åriga Dagny Carlsson. Hon bloggar som Bojan, är TV-kändis och en av fem nominerade till Årets senior av tidningen Veteranen. Åtskilliga spaltmeter har skrivits om Ruben Axelson från Ilnestorp och hans vedkonst. Hustrun Astrid har varit hans främsta supporter under åren. På ett fotografi poserar Ruben Axelsson på styltor framför ett av sina vedkonstverk. Bredvid syns Astrid Axelson, Rubens fru sedan 1951. Skrivit fyra böcker Rubens kreativitet har också fått utlopp i skrivandet. Bland annat har han varit redaktör för Kristdemokraternas medlemstidning i Skåne och Blekinge mellan 1975 och 1994. – Skrivandet har alltid funnits där. Jag gav till exempel ut diktsamlingen ”Ett fång ax” i slutet av 1970-talet, men det är väl framförallt sedan jag blivit pensionär som jag haft möjlighet att ägna mer tid vid skrivmaskinen, säger Ruben Axelson. Tre böcker till har det blivit; ”Pingstförsamlingen i Tollarp 1924-1999, 75 år” (1999), ”Sau va dä dau” (Skånedikter på bygdemål 2007) och ”Mina rötter, min hembygd, min självbiografi” (2013). Och i byrålådan ligger en dialektal skatt – 3 200 ord på dialekt från Kristianstadstrakten, i alfabetisk ordning och med förklaringar. – Jag har en dröm om att kanske kunna få finansieringshjälp så att jag kan ge ut dem i tryckt form, för att på så sätt bevara dialektorden för eftervärlden. Om ett antal år är det kanske inte många som förstår vad orden betyder, säger Ruben Axelson. Hunnit med mycket Vedkonstnär, ordkonstnär och levnadskonstnär, idrottsman, politiker, författare, far, morfar och morfarsfar. Han har hunnit Ruben Axelson har skrivit fyra böcker. En av dessa är ”Sau va dä dau”, Skånedikter på bygdemål utgiven 2007. Lilla Paris Kristiansta e nämsta staen blann stäer den bästa i raen. Den e fri frau storstaens muller did en tar se sau gärna o villed blann affärer o gaugaders iduller kan en köba och fau med billed. Alleer, bollevarder, o i Tivoliparken där kan en seda o ajda sin spis saj granna blommer pau marken mitt i en sta, jaa, de e ju ---- Lilla Paris. En av Rubens dialektdikter ur boken "Sau va dä dau". mycket under sina år, Ruben Axelson, som föddes 1928. Samma år kostade mjölken 22 öre litern (oskummad) och en bra årslön för en man var lite drygt 3 000 kronor. Förväntansfulla och finklädda boende tog emot Dagny, som kom uppför trappan till andra våningen. Långpromenader är vardag hemma i Solna, att ta hissen var det inte tal om. Många på Björklunden har sett TV-dokumentären om Dagny, och är imponerade. Både på grund av hennes ålder, och för att hon är så pigg och aktiv. Dagny gick en datakurs 1999, har alltid tyckte om att skriva och det gör hon nu på sin blogg. Träffades på Gröna Lund Ann-Christine Albinsson från omsorgsförvaltningen ledde samtalet med Dagny. Alla fick ta del av lite levnadshistoria, och minnesbilder av hur det var förr. Allt kryddat med en stor portion humor. Många nickade igenkännande, även om de inte är fullt så gamla. Men Margit är till och med ett år äldre! Dagnys make dog för många år sedan. I dag bor hon ensam i lägenheten utan annan hjälp än med städningen. Tur och bra gener Hennes egen teori om varför hon blivit så gammal och fortfarande är pigg och nyfiken? – Jag har haft tur, och bra gener säger Dagny Carlsson. 14 KRISTIANSTADS MUSIKKLASSER Luciakonserter höjdpunkt genrep . – Lussekatt är gott och då måste det låta som att ni tycker det är gott när ni sjunger om det också! ser fyller 25 år. Det firar vi under vårkonserterna i maj, säger Anneli Walther Olsson. Vårkonserterna med jubileumsfirande är fredag 27/5 och lördag 28/5. Innan dess – under vecka 7 – ger Mu4 och Mu5 en musikföreställning för kommunens samtliga elever i årskurs 3. Under vecka 10 är det antagning av nya musikklasser (se mer info nedan) och 9 och 10 december 2016 är det Luciakonserter igen. Det är finslipningar under de sista repetitionerna inför årets Luciakonserter med Kristianstads Musikklasser och musiklärarna Anneli Walther Ohlsson och Karin Mattsson efterlyser mer inlevelse i sången. – 4 och 5 december är det Luciakonserter i Kristianstads konserthus och vi har övat med våra musikklasser sedan läsårets början och mer intensivt efter höstlovet. På konserten kommer vi att bjuda på två uruppföranden: ”Pepparkaksbak” (pepparkakssång) och ”Julgod(is) jul!”(talkör), säger Anneli Walther Olsson. Julgott årets tema Årets tema är Julgott och totalt är det 158 elever – fördelade på tre lucior, tärnor, stjärngossar och pepparkakor – och åtta pappor i pappakören. – Det är årskurs 4 som är pepparkakor och de har fått nya, specialsydda pepparkakskläder, MUSIKKLASSERNA Musikklasserna finns från årskurs 4 till årskurs 9. Den 4 och 5 december är det dags för Luciakonserter i konserthuset. Musikläraren Anneli Walther Ohlsson och musikklasserna har övat intensivt sen höstlovet. säger Anneli Walther Olsson. Luciakonserterna i konserthuset är årets höjdpunkt för Kristianstads Musikklasser, men luciatågen fortsätter veck- an efter och i vecka 50 och 51 kommer 9c att vara ute och sjunga julsånger på äldreboenden i Kristianstads kommun. Det är ett samarbete med Kul- tur- och fritidsförvaltningen i ett projekt som ska främja äldres rätt till kultur. – Nästa år blir det fest och jubel, Kristianstads Musikklas- Senaste ansökningsdag är 2/3 2016. Ansökningar inkomna efter detta datum behandlas i mån av plats på antagningsdagarna. Informationsträff angående antagningarna sker i aulan på Fröknegårdsskolan 1/3. Antagningarna sker under vecka 10 2016. När anmälan kommit till skolan skickas ett brev med personlig tid för antagning hem till dig. Där står vad du behöver kunna. EVENEMANGSKALENDER DECEMBER–FEBRUARI DECEMBER 4 16.00 JULKLANGER PÅ PIANO Kulturkvarteret, Café & Bistro Arr: Musikskolan Kristianstad 18.30 KRISTIANSTADS MUSIKKLASSERS LUCIAKONSERTER Kulturkvarteret, Kristianstad 5 10.00 ÅHUS JULMARKNAD OCH JULSKYLTNING Även 6 december kl.13.00. 11.00 JULSTUGA LJUSATELJÉN Västra Vram. Även 6 december. 20.00 ROLF WIKSTRÖM Kulturkvarteret, Lilla salen. Arr: Blues Party Kristianstad 12 09.00 SAKER & TINGMARKNAD Södertorg 13.00 JULKALAS MED VÄRLDENS SVÄNG Kulturkvarteret, Lilla salen och foajén. Arr: Lilla Stjärnserien – UNGA Musik i Syd och Kulturhuset Barbacka 15.00 JUL MED SIGFRIDSSONS Kristianstads Teater. Även kl. 19.00. 13.00NATURLIGT JULPYSSEL Naturum Vattenriket. Även 6, 12, 13, 19 och 20 december. 16.00 KÖREN TREKVART SJUNGER IN JULEN Naturum Vattenriket 14.00 I VÄNTAN PÅ JUL Kulturkvarteret, Lilla salen. Även kl. 16.00. Arr: Lilla Stjärnserien – UNGA Musik i Syd och Kulturhuset Barbacka 19.00 ANNA BLOMBERGS VÄRLD Kulturkvarteret, Stora Salen 19.00 DOUG SEEGERS Julkonsert Kristianstads Teater. Arr: Kompakt Disk i samarbete med Kristianstads kommun – Kultur & fritid och Kristianstadsbladet. 19.00 ROGER PONTARE – MITT VINTERLAND Kulturkvarteret, Stora salen 19.00 ROCKING THE JUKEBOX Linderödsgårdens Hotell o Café Även 6, 12, 13 och 19 decmeber. 19.00 WEST OF EDEN – CELTIC CHRISTMAS Kulturkvarteret, Lilla salen. Arr: Stjärnserien/Musik i Syd och Kultur & fritid 6 10.00 VANDRING I VÄ-SKEPPARSLÖV Skepparslövs Kvarn. Vandring tillsammans med Friluftsfrämjandet i Kristianstad. 11.00 JULMARKNAD OCH JULBUS! Sotnosens Korvcafé, Karstad gård 14.00 I VÄNTAN PÅ JULEN – familjefilm Filmmuseet. Även 13 och 20 december. Arr: Regionmuseet Kristianstad/Filmmuseet tillsammans med Sensus. 18.00 ANDERS EKBORG – EN STILLA JUL Kristianstads Teater 7 15.00 ALLADINHÖRNAN Österängs bibliotek. Sagostund med Shaaban Abou Zur på arabiska och svenska. Även 14 december. 15.00 TEKNIK-DROP-IN Kulturkvarteret, stadsbiblioteket, GH-rummet. Arr: Stadsbiblioteket, Kristianstads kommun 8 10.00 TISDAGSVANDRINGAR KJUGEKULL. Vandra varje tisdag tillsammans med Friluftsfrämjandet i Kristianstad. 12.00 LUNCHVISNING AV LANDSCAPE STORIES Kristianstads konsthall. Även 15 december. 14.00 SENIORBIO: MONICA Z Regionmuseet Kristianstad 15.00 KULTURCAFÉ Vuxenutbildningen, Studiehallen. Arr: Stads-biblioteket och Vuxenutbildningen 18.30 JULKONSERT MED MUSIKSKOLAN Odalkyrkan, Kristianstad 19.00 JULA SONGH Kulturkvarteret, Stora salen 19.00 NÖTKNÄPPAREN UNPLUGGED Kulturhuset Barbacka, Spel-hålan. Även 9 december. 9 19.00 FANNY GUNNARSSON QUARTET Kulturkvarteret, Lilla salen. Arr: Stjärnserien/Blue Bird Jazzclub 19.00 OPERA FÜR ALLE Kristianstads Teater. Information och bil-jetter: Kristianstads Teaterförening. 10 16.00 TORSDAGSPULS med Kabinettets laboratorium 19.30 CHRISTMAS NIGHT Kristianstad Arena 19.30 DEN FASTSPÄNDA FLICKAN Kulturkvarteret, Lilla salen. Information och biljetter: Kristianstads Teaterförening. 11 19.00 STJÄRNOR I VINTERNATT Kristianstads Teater. Arr: Opera-fabriken tillsammans med Kultur och Fritid, Kristianstads kommun 13 16 18 19 10.00 VANDRA LINNÉRUNDAN Naturum Vattenriket 18.30 GITARR- OCH HARPKONSERT Östermalmskyrkan 19.30 SINATRA 100 ÅR – EN HYLLNINGSKONSERT Kristianstad Arena 11.00 SPINDELJAKT I JULGRANEN Naturum Vattenriket 19.30 NÄÄÄMEN IT’S AL PITCHER Kulturkvarteret, Stora salen 26 10.00 ANNANDAGJULVANDRING Naturum Vattenriket. Arr: naturum Vattenriket tillsammans med Naturskyddsföreningen i Kristianstad, Nordöstra Skånes Fågelklubb och Studiefrämjandet. 27 17.00 I JULETID Degeberga kyrka. Julkonsert med Viktoria Tolstoy, Magnus Johansson och Marcos Ubeda. 28 29 10.00 JULLOVSAKTIVITETER Kulturhuset Barbacka. Även 29 och 30 december samt 4 och 5 januari. 13.00 ÖPPEN VERKSTAD Regionmuseet Kristianstad. Öppet för hela familjen. Även 30 december, 2 och 3 januari. 14.00 MELLANDAGSFILMER Regionmuseet Kristianstad. Även 30 december. 3 JANUARI 09.00 LINDERÖDS ANTIK- OCH SAMLARMARKNAD 13.00 TOMTESAFARI I KRISTIANSTAD Regionmuseet Kristianstad. Även 30 december. 5 10 20.00 LILLASYSTER HOS LOTTA ROCK Magasinet, Kristianstad 10.00 VINTERVANDRING ÅHUS-FÅRABÄCK-ÅHUS Åhus. Arr: Friluftsfrämjandet i Kristianstad 13.00 FAMILJEVISNING AV TIDERNAS SKÅNE Regionmuseet Kristianstad 22 19.00 REVYMIX Kristianstads Teater. Även 23, 29 och 30 januari. 6 11 FEBRUARI 19.00 I FOLKPARKENS TJÄNST! Kristianstads Teater. Wizex firar sina 40-år! 19.00 TOM RUSSELL (US) + support Kulturkvarteret, Lilla salen. Arr: Kompakt Disk i samarbete med Kultur & Fritid, Kristianstads kommun Detta är ett urval av evenemang i Kristianstads kommun. Vill du hitta fler? Besök oss på hemsidan: www.kristianstad.se/evenemang. Med reservation för ändringar. Kontakta respektive arrangör för ytterligare information. Vill du också synas i Kristianstads kommuns evenemangskalender med ditt arrangemang? Lämna in dina uppgifter via vårt formulär på www.turism.kristianstad.se/evenemangstips 15 Många goda exempel på Biosfär 2015 Jubileum, samverkan och orientering. Gäss, tofsvipor och småkryp. För sjätte året i rad arrangerade Biosfärområde Kristianstads Vattenrike och Högskolan Kristianstad konferensen Biosfär – ett smörgåsbord med nya forskningsrön kopplat till Vattenriket. vattenrikt . Koordinator Carina Wettemark såg tillbaka på de tio år som gått sedan Unesco utnämnde Kristianstads Vattenrike till ett biosfärområde. Ingemar Jönsson, professor på Högskolan Kristianstad, ledde publiken på en kavalkad genom forskningen i Vattenriket under det senaste decenniet. Lisen Schultz, forskare vid Stockholm Resilience Centre, presenterade sin nya forskning om hur samverkan fungerar i Vattenriket, på Stora Barriärrevet och i Södra Ishavet. – I Vattenriket kan man se mätbara förbättringar både i kvantitet och kvalitet på hävdade strandängar, tillgänglighet, rekreation och utbildning, sa hon och lyfte fram att biosfärområdet har bidragit till att skapa attitydförändringar för ett hållbart samhälle. – Man har börjat tala om våt- För sjätte året i rad arrangerades konferensen Biosfär, ett samarbete mellan Biosfärområde Kristianstads Vattenrike och Högskolan Kristianstad. marker som något positivt istället för något som är vattensjukt. Bra år för Tofsvipor Strandängarna och dess fåglar är ett viktigt fokus i Vattenriket. De senaste åren har de blivit allt färre. En ny studie av häckande fåglar från i somras visar glädjande nog att tofsviporna haft ett bra år. – På Håslövs ängar häckade fler par än på länge – en ökning från fem i fjol till minst 25 i år. De fick dessutom fått bra med ungar. Samtidigt häckade bara sex par rödspov med oroväckande klent resultat berättade Hans Cronert, naturvårdssamordnare. Bilder från nytt bokprojekt I övrigt handlade föredragen om hur orientering kan göra naturvårdsnytta, om Mjöåns vatteninsekter och om en ny metod för vattenrening. Dagen avslutades med att Vattenriketfotografen Patrik Olofsson visade vackra bilder från sitt nya bokprojekt om Vattenriket. Rekordlågt vatten i Helge å I slutet av oktober var det extremt lågt vatten i Helge å. Den 23 oktober visade peglarna vid naturum 0,42 meter under havets genomsnittliga nivå. lågvatten . I det nya mätsystemet (RH2000) blir det 0,33 meter under havets genomsnittsnivå. Det är ett av de lägsta vattenstånd som någonsin uppmätts i ån. Att vattnet var så här lågt beror på att flera omständigheter sammanföll. En regnfattig period gjorde att mindre vatten än normalt fyllde på Helge å uppströms. Dessutom var vattennivån i havet ovanligt låg (ca - 50 cm) på grund av vindriktning och lufttryck. Det låga vattenståndet märktes tydligt runt naturum där kråkorna satt på kungsfiskarpålarna och fångade musslor på de blottade dybankarna i naturumsjön. Ta hand om julmaten Ta hand om julmaten Enligt statistiken slängs var femte matkasse som vi släpar hem från mataffären, Ofta är det på grund av dålig planering och för att vi inte litar på våra sinnen när det gäller smak, lukt och syn. Under julen slängs det väldigt mycket mat, eftersom vi inte hinner äta upp alla resterna från julbordet. Planera därför ditt julbord bättre och var beredd på att ta tillvara på resterna. Julskinkan fungerar utmärkt som lunch- och middagsmat i mellandagarna. Den går bra att använda i pastasåser, på pizza och varma smörgåsar. Ett annat bra alternativ är att dra ner på antalet rätter på jul- bordet. Då hinner man äta upp det m e s t a innan det blir för gammalt. Sen är det viktigt känna till att datummärkningen på livsmedel oftast är väldigt snävt satt. Hanteras maten på rätt sätt så går det att äta den långt efter att bäst före datumet gått ut. På internetsajten Släng inte maten finns tips och råd när det gäller att hantera maten på ett bra sätt för att slippa slänga överblivna rester. www.slangintematen.se Använd LED-lampor i julbelysningen Utbudet av ljusslingor som har lysdiodslampor (LED-lampor) ökar för varje år. Däremot är det fortfarande vanligt med glödlampor i elljusstakar och julgransbelysningar, så titta efter modeller med LED-lampor som original. En sjuarmad elljusstake med glödlampor drar 27 gånger mer än en elljusstake med LED-lampor. Har du en julgransbelysning med glödlampor så drar den 16 gånger mer än en motsvarande julgransslinga med LED-lampor som original. En ljuslinga med 35 till 40 lampor drar nästan 8 gånger mer med glödlampor än med LED-lampor. Till adventsstjärnan finns det små LED-lampor, till exempel päronlampor. Dessa lampor blir inte lika varma som glödlampan, vilket även är en fördel med tanke på att många adventsstjärnor är av papp. (Källa: Energimyndigheten) Viktig information Så här hämtar vi dina sopor under jul- och nyårsveckorna: Vecka 52: Vi tömmer söndag 20/12 t.o.m. onsdag 23/12. 24/12-25/12 håller vi helg. Kärl som skulle ha tömts måndag-onsdag denna vecka kommer att få tömt 1-2 dagar tidigare. Vecka 53 och vecka 1: Vi tömmer söndag 27/12 t.o.m. onsdag 30/12. 31/12 – 1/1 håller vi helg. Kärl som skulle ha tömts måndag-onsdag denna vecka kommer att få tömt 1-2 dagar tidigare. Vecka 2: Vi börjar att tömma på söndag 3/1. Onsdag 6/1 håller vi helg. Kärl som skulle ha tömts 6/1 kommer att tömmas under måndag 4/1 eller tisdag 5/1. 7/1-8/1 tömmer vi kärlen som vanligt. För att du skall vara säker på att få tömt dessa veckor, ställ ut kärlen 2 dagar före din ordinarie tömningsdag och låt dem stå kvar tills de blivit tömda. Öppettider på Återvinningscentralerna under jul och nyår: Den 11/12 och 23/12 stänger återvinningscentralerna kl. 15:30. På julafton och nyårsafton samt röda dagar är återvinningscentralerna stängda. 0,42 meter under den genomsnittliga havsnivån. I slutet av oktober var vatten nivån i Helge å extremt låg. l God Ju & ytt År! N tt o G Tel 044-13 54 00 www.renhallningen-kristianstad.se Tidningen Kristianstad ges ut av Kristianstads kommun och delas ut till alla hushåll i kommunen. Har du inte fått någon tidning? Hämta gratis ex på Medborgarkontoret. Ansvarig utgivare: Eva Mårtensson. Produktion: t&t information ab, Kristianstad. Upplaga: 39 000 ex. Tryck: JMS Mediasystem. Tidningen Kristianstad finns i alternativa format och kan gratis beställas som taltidning eller laddas hem som pdf på www.kristianstad.se KOMMUNPORTRÄTTET – Jag trivs både att bo och arbeta i kommunen, här finns stora möjligheter, säger Caroline Ekdahl lönekonsult, Kristianstads kommun. CAROLINE EKDAHL, LÖNEKONSULT ”Doldis ser till att lönen kommer” Hon är en av kommunens doldisar. Få har sett henne på jobbet, men många av kommunens medarbetare har hört hennes röst. Caroline Ekdahl är en av 22 lönekonsulter som ser till att de anställda får sina pengar varje månad. porträttet . – Det är vi som ser till att rätt lön betalas ut i rätt tid till rätt person. Det är det som får oss att gå till jobbet varje dag, säger Caroline Ekdahl med ett skratt. Det är många människor och mycket pengar som rör sig i kommunen. Det brukar bli omkring 10 000 personer som får dela på omkring 120 miljoner när alla löner och arvoden betalas ut den 27:e varje månad. Lönesystemet är datoriserat, men mycket måste ändå kollas och justeras. Lönekonsulterna i supporten svarar ständigt på frågor från medarbetare och chefer via telefon och e-post. På ett år blir det nära 30 000 mejl och drygt 20 000 samtal. . Vi ser till att det blir rätt lön, i rätt tid till rätt person. – De undrar ofta över lönespecifikationen och har frågor om semester, sjukskrivning eller vård av barn. Det kan också vara personer som har stämplat fel på flextiden eller har glömt sitt lösenord till systemet, säger Caroline. Supportjobbet vid telefonluren kan bli stressigt och intensivt, men arbetsuppgifterna varierar. Caroline jobbar också med registrering av uppgifter om lön, anställning och scheman. Andra da- gar utbildar hon nya chefer om kommunens HR-system eller jobbar med utvecklingsprojekt. Här finns stora möjligheter Caroline Ekdahl har arbetat i kommunen sedan mars 2014, då den centrala enheten för lönehantering bildades och flyttade in i Rådhus Skåne. – Det var roligt att komma in i en ny organisation med nya mål. Jag har fantastiska kollegor med bred kunskap om alla förvaltningar. Jag hoppas och tror att cheferna ute i verksamheten känner att vi underlättar deras vardag, säger hon. När Caroline fick jobbet återvände hon hemåt efter sju år i Stockholm. Där jobbade hon med ekonomi i olika former tills hon tog ut riktningen med en yrkeshögskoleutbildning för lönespecialister. – Det var kul att bo i Stockholm ett Fakta om Caroline Ålder: 28 år Yrke: Lönekonsult Arbetsår i Kristianstads kommun: 1,5 år Familj: Gift Bor: Färlöv Favoritmat: Sushi Gillar: Hundpromenader, restaurangbesök och resor Favoritapp: SVT Play-appen tag men här känner jag att jag landar på ett helt annat vis. Jag trivs både med att bo och jobba i kommunen, här finns stora möjligheter, säger Caroline Ekdahl som själv är med och gör det möjligt för tusentals kommunanställda att få ut sin lön. Nästa nummer av Tidningen Kristianstad kommer i din brevlåda i februari
© Copyright 2024