A19 NORRA SKÅNE n TORSDAG 19 MARS 2015 Redaktör: Mimmi Karlsson Bernfalk E-post: [email protected] Adress: Debatt, Norra Skåne, 281 81 Hässleholm Telefon: 0451-74 51 33. Fax: 0451-74 50 32. Insändare kan också sändas in via sms, till telefonnummer 72080. Korta insändare på max 140 tecken kan dessutom skickas in via twitter: @MinmeningNsk. Regler: Skicka helst via e-post. Långa insändare är 2 400 tecken, korta 500 tecken. Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta texten. Ange namn, adress och telefonnummer även om du skriver under signatur. 20 konkreta förslag för integration i hela landet Sveriges integration håller inte måttet. Det är ingenting vi hymlar om. Men ingen vinner på att peka finger för vem som bär skulden för detta. Situationen har vuxit fram under decennier och flera regeringar bär ansvaret. Det avgörande är vad man vill göra för att möta denna samhällsutmaning. Den stora skiljelinjen i svensk integrationspolitik går mellan de som fokuserar på retorik och de som fokuserar på praktik. Mellan ord och handling. Mottagandet av männis- kor som sökt sig till Sverige från krig och förföljelse har utvecklats till en av de verkligt stora samhällsutmaningarna. Det beror bland annat på att vi i dag har den största flyktingströmmen i världen på sjuttio år, men framför allt på att det svenska mottagandet har varit alltför bristfälligt. De ekonomiska effekterna av denna nya situation beror helt på hur många som får ett jobb och hur väl människor kan komma till sin rätt i sitt sett rent och friskt vatten och många åtgärder genomförs kontinuerligt för att vattenkvaliteten ska förbättras ytterligare. EU:s vattendirektiv sätter ramarna för vattenförvaltningen och därefter gör medlemsländerna sina tolkningar av direktiven. Nu finns det en stor oro för att de åtgärdsförslag som vattenmyndigheterna i Sverige föreslår kommer att drabba landsbygdens befolkning och verksamheter mycket hårt. Totalt uppskattas åtgärdskostnaderna för lantbrukare, enskilda avloppsägare och småskaliga vattenkraftsproducenter bli cirka 20 miljarder kronor fram till 2021. De två största åtgärdsområdena inom vattenförvaltning är övergödning och vandringshinder för fisk. Kostnaderna för åtgärder mot övergödning hamnar på matproducenterna, det vill säga lantbrukarna och boende på landsbygden får bekosta KORT SAGT LÄSARNAS BREV – SKRIV DU OCKSÅ! står vänsterregeringen helt handlingsförlamad. Sedan den tillträdde har inte ett enda förslag presenterats för bättre asylmottagande och integration. Integrationen kan bli bättre, menar skribenten. nya hemland. Hur vi klarar flyktingars boende och jobb är därför avgörande både för deras egen situation, men också för deras framtida bidrag till det svenska samhället. Läget i landet är just nu på vissa ställen alarmerande, med brist på ordning, logistik och samordning. Därför har Centerpartiet presenterat 20 konkreta förslag för att förbättra integrationen genom reformer för fler jobb på en mer välfungerande arbetsmarknad, en bättre bostadsmarknad och bättre förutsättningar för kommunerna att erbjuda ett bra mottagande. Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och ytterligare myndigheter har, ofta på grund av beslut från styrande politiker, skapat byråkratiska system och påbud som överlappar varandra. Brist på flexibilitet leder ofta till kaos på lokal nivå, och konsekvenserna drabbar flyktingarna, men även kommunerna. Den omedelbara logistiska situationen måste lösas, bostäder finnas eller byggas, men framför allt måste flyktingarna komma i jobb mycket snabbare än de gör i dag. Inför denna situation Mot regeringens handlingsförlamning står Centerpartiet med en konkret och jordnära politik. En politik som försöker lösa problemen så rakt och enkelt som möjligt. Byråkratiska regler måste ge vika för förnuftiga lösningar: behövs enkla bostäder: bygg enkelt. Behövs enkla jobb: tillåt tillfälliga sådana. Utgå från vad kommunerna behöver för att klara situationen, inte vad myndigheterna begär. åtgärdandet av förhöjd skyddsnivå för enskilda avlopp. Utöver det bekostas åtgärderna för vandringshinder av småskaliga vattenkraftsproducenter. En rad åtgärdsförslag, som exempelvis kraftiga kostnadsökningar för provtagning av vatten, ökade krav på tillståndsprövningar och kontroller som berör dränering, dikning och vattenkraft samt förslag på anläggning av våtmarker på åkermark, framförs nu av olika myndigheter på var sina håll. De åtgärdsförslag som förs fram är alldeles för kortsiktiga och för vissa åtgärder saknas det vetenskapliga underlag som visar att de faktiskt ger de önskade effekterna. Det är anmärkningsvärt att beslut kring kostnader för vattenvårdande åtgärder kan genomföras utan politiska diskussioner och processer i Sverige. I andra länder är det självklart att åtgärder för vattenvård ska föregås av politiska prioriteringar. Totalsumman för åtgärdsförslagen är dessutom betydligt högre än vad den är för andra ekonomiska styrmedel för landsbygden, som exempelvis kilometerskatt och bredbandsutbyggnad, vilka regleras av grundliga politiska överväganden. För någon vecka sedan presenterades Konkurrenskraftsutredningen, som visar att en ökad livsmedelsproduktion och självförsörjningsgrad både är önskvärd och möjlig om rätt förutsättningar ges. Sverige har dessutom nyligen påbörjat arbetet med att ta fram en nationell livsmedelsstrategi för att uppnå ökad produktion. Om åtgärdsförslagen för vattenförvaltningen blir verklighet kommer det dock bli kontraproduktivt och gå rakt emot målet om produktionsökning av livsmedel. Detta eftersom förslagen innebär att en oproportionerligt stor kostnadsmassa läggs på landets livsmedelsproducenter, vilket Brutal industri för påsken? Tänk på värphönsen i påsk Johanna Jönsson (C), n Snart är det påsk och då kommer äggkonsumtionen öka i hela Sverige. Tyvärr finns det en väldigt mörk sida med våra ägginköp oavsett om äggen kommer från höns i burar eller olika former av frigående höns. För det första dödas mer än 150 00 tuppkycklingar varje dag eftersom de inte kan lägga ägg och därför kan äggindustrin inte tjäna pengar på dem. För det andra hålls de flesta värphönsen inomhus och får knappt se något solljus under sin livstid, samtidigt som de drabbas av benskörhet. För det tredje är värphönsen avlade för att ge minst ett ägg om dagen tills de blir c:a 1,5 år, vilket sliter ut deras kroppar, och sedan slaktas eller gasas de ihjäl. Istället för att stödja denna brutala industri så uppmuntrar jag alla att avstå från ägg men också från alla andra animalier och istället äta helvegetariskt. Det är extremt lätt att hitta ersättare till de flesta animalier, när man söker efter dem på nätet, och då kan ni också fira påsk med gott samvete. riksdagsledamot och integrationspolitisk talesperson Angelo Tapia Rätt svar behöver inte alltid komma från en myndighet utan kan komma från lokala initiativ, föreningar och individer. Dessa kan med små resurser ofta nå bättre resultat än de stora statliga byråkratierna. Sofia Nilsson (C), gruppledare Östra Göinge kommun 20 miljarder i ökade kostnader I Sverige har vi generellt OPINION kommer att innebära att det svenska lantbrukets konkurrenskraft utarmas. Vi lantbrukare och landsbygdsbor är självklart för åtgärder som gör att vi även i framtiden kan ha ett rent och friskt vatten, men åtgärderna måste bygga på ett vetenskapligt underlag för att de önskade effekterna ska kunna säkerställas. Dessutom måste kostnadsfördelningen ses över så det blir en rimlig uppdelning som både tillgodoser samhällets och markägarnas intressen. Det som behövs nu är ett helhetsgrepp där Vattendirektivets åtgärder vägs mot andra viktiga samhällsintressen. Det går inte att skapa lagar och förordningar som begränsar produktionen om målet är att vi ska ha konkurrenskraftiga lantbruksföretag i Sverige som kan leverera svenska livsmedel av hög kvalitet även i framtiden. Att känna sig utanför n Ledsna. Arga. Besvikna. Så kan vi ofta känna när vi går på stan. Varför kanske ni läsare undrar. För att det är så många som tittar på oss med olika funktionsnedsättningar eller som sitter i rullstol. Ibland säger människor elaka saker. Du är Cp-skadad, Åk hem du får inte gå på stan, hoppas du dör så att vi slipper se dig. Hur tror ni att det känns? Självklart känner vi oss besvikna och ledsna. Man mår inte bra när man får höra sådana elakheter. Snälla behandla oss som vem som helst. Vi är folk också. Mattias Bjereke och några andra elever på Särvux Vad håller folk på med? n Har aldrig förstått det här med facebook, twitter och allt det andra som det så fint heter i sociala medier. Att folk lägger ut bilder på sej själv och allt möjligt annat förstår jag inte alls. Med allt vad det innebär i negativ mening. Det är en sak att sitta och kommunicera med en annan på nätet. Men allt detta har gått till en sån överdrift, med data och telefon bolagens goda minne. För varje månad eller åtminstone en gång i halvåret presenteras det en nyhet, som vi måste bara ha. Och vi sväljer det med hull och hår. Har folk inget annat för sej? Och nu det senaste i raden av dumheter med stort D ! Via facebook uppmanar man nu varandra att samlas på ett Ikea varuhus för att leka kurragömma! Ja, ni hörde rätt. Vuxna människor leker kurragömma på ett stort möbelvaruhus. Nu går väl ändå... Vart har intelligensen tagit vägen hos gemene man? Jag bara undrar. Och till alla er som är frälsta i facebook m.m, ni behöver inte näthata mej. Vill ni hata mej får ni skriva till denna utmärkta lokaltidning. Som tur är, granskas allt innan det publiceras. Glenn Oredsson, Erik Bergström styrelseledamot LRF Skåne Med hopp om framtiden