DETTA GÖR SOCIALSTYRELSEN VI ARBETAR FÖR EN GOD VÅRD OCH OMSORG Det ska inte spela någon roll vem du är eller var du bor i Sverige – alla ska ha tillgång till en god vård och omsorg på lika villkor. Det är en viktig utgångspunkt för Socialstyrelsens arbete. Vårt uppdrag är att ta fram och utveckla statistik, regler och kunskap till regeringen och till dem som arbetar inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Vi riktar oss till förtroendevalda och tjänstemän i kommuner och landsting samt till vård- och omsorgsgivare och deras personal. Med vårt arbete får alla aktörer tillgång till en gemensam nationell kunskapsbas. Det är en viktig förutsättning för en god vård och omsorg i hela Sverige. 3 4 Foto: Matton VÅRT MÅL – EN GOD VÅRD OCH OMSORG Vi tar fram och utvecklar statistik, regler och kunskap inom en rad områden, till exempel cancervård, patientsäkerhet och e-hälsa. Socialstyrelsen tar också fram stöd till vården och omsorgen för olika grupper i samhället, exempelvis barn, äldre, personer med psykisk ohälsa eller med funktionshinder. Utifrån de lagar som styr tar vi fram föreskrifter (bindande regler) och allmänna råd (rekommendationer) om hur man lever upp till föreskrifternas krav. En annan viktig uppgift är att förse hälso- och sjukvården och socialtjänsten med statistik om bland annat läkemedel, dödsorsaker och ekonomiskt bistånd. I våra utvärderingar följer vi upp hur vården och omsorgen fungerar när det gäller till exempel tillgång till personal, väntetider och tillgänglighet. Socialstyrelsens mål är att alla ska ha tillgång till en god vård och omsorg på lika villkor. Vi strävar därför efter att vården och omsorgen ska vara: Kunskapsbaserad Effektiv Vården och omsorgen ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Vården och omsorgen ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Säker Vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet. Jämlik Individanpassad Tillgänglig Vården och omsorgen ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. Vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid. Ingen ska behöva vänta oskälig tid på den vård eller omsorg som hon eller han har behov av. Vården och omsorgen ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. 5 KUNSKAP SOM STYR OCH UTVECKLAR Socialstyrelsen har en bred nationell roll som kunskapsutvecklande myndighet. Vi arbetar med många verktyg – från föreskrifter och vägledningar till uppföljning och statistik – och har ett integrerat vård- och omsorgsperspektiv. REGLER OCH FÖRESKRIFTER De regler och föreskrifter som Social styrelsen tar fram baseras på lagar och bästa tillgängliga kunskap. Vi tar fram föreskrifter som är bindande regler. Allmänna råd innehåller rekommendationer om hur lagar och förordningar kan eller bör tillämpas. De ska hjälpa de ansvariga och personalen i verksamheterna att höja kvaliteten och öka säkerheten i vård och omsorg. Från och med 1 juli 2015 ger sju myndigheter inom området hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel och folkhälsa ut sina författningar i en gemensam författningssamling, HSLF-FS. Den nya författningssamlingen inkluderar även myndigheternas tidigare föreskrifter, till exempel SOSFS. VÄGLEDNINGAR, NATIONELLA RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER Socialstyrelsen sammanställer vägledningar och rekommendationer som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Exempel på detta är myndighetens 6 nationella riktlinjer. De är stöd för beslutsfattare och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som vården och omsorgen bör satsa resurser på. De nationella riktlinjerna tas fram inom områden som rör många människor och som tar stora resurser i anspråk, t.ex. där det finns stora regionala skillnader i tillämpningen av rekommenderade behandlingar och metoder. Det finns i dag riktlinjer för ett femtontal områden, exempelvis cancer, diabetes, tandvård och schizofreni. Socialstyrelsen utvärderar hur väl rekommendationerna i de nationella riktlinjerna följs. Utvärderingarna innehåller även förslag till förbättringar. Vi ger även ut vägledningsmaterial och rekommendationer inom andra områden, t.ex. om vård i livets slutskede och om den nationella värdegrunden i äldreomsorgen. Socialstyrelsen har också tillsammans med Försäkringskassan tagit fram ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd som ger läkare vägledning vid sjukskrivning. INDIKATORER OCH MÅLNIVÅER Indikatorer är ett verktyg som gör det möjligt att mäta och jämföra hur resultaten i vården och omsorgen utvecklas. Indikatorer används i Socialstyrelsens nationella utvärderingar av vården och omsorgen men kan också användas för uppföljning på regional och lokal nivå. Indikatorer kan också målsättas, vilket innebär att vården och omsorgen får tydliga och mätbara kvalitetsmål att sträva emot. NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR OCH FACKSPRÅK INOM E-HÄLSA För att möjliggöra en jämlik, rättsäker och behovsbaserad vård och omsorg är det nödvändigt att informationen är strukturerad, entydig och kodad. Socialstyrelsen utvecklar, samordnar och förvaltar den nationella informationsstrukturen och det nationella fackspråket. Tillsammans utgör de insatsområden i den nationella e-hälsostrategin. Det övergripande målet är en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation. Informationsutbytet måste fungera, inom och över organisationsgränserna, i vården och omsorgen. 7 Foto: Niklas Bernstone/AgeFotostock 8 Foto: F Hjälm STATISTIK OCH UTVÄRDERING GRUND FÖR NY KUNSKAP Socialstyrelsen är statistikansvarig myndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst. Myndigheten sammanställer och analyserar statistik och annan kunskap om vårdens och omsorgens kvalitet och effektivitet. FÖLJER UPP OCH UTVÄRDERAR Uppföljningar och utvärderingar är grundläggande förutsättningar för Socialstyrelsens utvecklingsarbete inom vård och omsorg. Vi mäter effekterna – både av vårt eget arbete och av andra nationella initiativ. Genom utvärderingar kan också Socialstyrelsen beskriva hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården fungerar ur ett nationellt perspektiv. Socialstyrelsen följer även upp och utvärderar hur lagarna tillämpas och vilka effekter politiska beslut får för befolkningen. Vi utvärderar t.ex. hur väl vården och omsorgen följer våra nationella riktlinjer, vad statliga reformer ger för resultat, hur personaltillgången är i vården och hur tillgängligt samhället är för personer med funktionsnedsättning. ÖPPNA JÄMFÖRELSER – STÖD I UTVECKLINGSARBETE Ett sätt att följa och jämföra kvaliteten och effektiviteten inom olika verksam heter är Socialstyrelsens öppna jämförelser. De ger insyn och skapar öppenhet i den offentligt finansierade vården och omsorgen. Öppna jämförelser används för analys, uppföljning och utvärdering, exempelvis för att visa utvecklingen av cancer- och hjärtsjukvården eller omsorgen om äldre. ”Öppna jämförelser har bidragit till att ett stort antal förbättringsarbeten har startat. Dessutom har de ökat insynen i vårdens och omsorgens kvalitet.” SOCIALSTYRELSENS REGISTER Hälsodataregister: •Cancerregistret • Kommunal hälso- och sjukvård till äldre och personer med funktionsnedsättning •Läkemedelsregistret • Medicinska födelseregistret •Patientregistret •Tandhälsoregistret Socialstyrelsen ansvarar också för donationsregistret och dödsorsaksregistret. Socialtjänstregister: FÖRVALTAR OCH UTVECKLAR NATIONELLA REGISTER För att kunna följa utvecklingen i vård och omsorg förvaltar och utvecklar Socialstyrelsen flera hälsodata- och socialtjänstregister. Vi ansvarar också för donationsregistret och dödsorsaksregistret. Registren är en viktig grund för Socialstyrelsens statistik, uppföljningar och utvärderingar. De ligger även till grund för att utveckla myndighetens kunskapsstöd och kunskapsstyrning. Vidare används registren som underlag för forskning och statistik. • Ekonomiskt bistånd • Insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktions hindrade (LSS) • Insatser för barn och unga • Socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning • Tvångsvård av vuxna missbrukare Verksamhets- och personalregister: • Legitimerad hälso- och sjuk vårdspersonal (HOSP) 9 ANDRA MYNDIGHETSUPPGIFTER Som nationell kunskapsmyndighet inom vård och omsorg har Socialstyrelsen även andra uppdrag. VI BESLUTAR OM LEGITIMATIONER FÖR 21 YRKESGRUPPER Socialstyrelsen prövar och utfärdar legitimationer för hälso- och sjukvårdspersonal i syfte att rätt personal ges behörighet inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen utfärdar också bevis om specialistkompetens för läkare och tandläkare och ansvarar även för registret över hälso- och sjukvårdspersonal (HOSP). HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVARSNÄMND (HSAN) Socialstyrelsen ansvarar också för ärenden till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), som prövar behörighet av redan legitimerad hälsooch sjukvårdspersonal. HSAN kan återkalla legitimationer och begränsa rätten att skriva ut medicin. STATSBIDRAG Socialstyrelsen fördelar statsbidrag till kommuner, landsting, länsstyrelser och olika organisationer i syfte att öka kvaliteten inom vården och omsorgen. LEGITIMATIONER Socialstyrelsen utfärdar legitimationer till följande yrkesgrupper: PATIENTSÄKERHET Socialstyrelsen arbetar för att alla ska få tillgång till en god och säker vård och patientsäkerhetsperspektivet genomsyrar hela myndighetens arbete. Målet är att ingen patient ska utsättas för en vårdskada i sin kontakt med hälso- och vården. Vårt patientsäkerhetsarbete utgår från fem målområden: • God patientsäkerhetskultur i vården • Patienten är delaktig i sin vård och behandling • Minskat antal frekventa och allvarliga vårdskador • Rätt kompetens vid rätt tillfälle • Ökad kunskap om effektiva åtgärder. Apotekare Ortopedingenjör Arbetsterapeut Psykolog Audionom Psykoterapeut Barnmorska Receptarie Biomedicinsk analytiker Röntgensjuksköterska Dietist Sjukgymnast KRISBEREDSKAP Kiropraktor Sjukhusfysiker Logoped Sjuksköterska Läkare Tandhygienist Naprapat Tandläkare Socialstyrelsen stärker och samordnar landstingens och kommunernas krisberedskap inom hälso- och sjukvård och socialtjänst inför allvarliga händelser. På så sätt stödjer Socialstyrelsen samhällets samlade krisberedskap inom dessa områden vid samhällsstörningar. Optiker 10 De olika formerna av statsbidrag är organisationsbidrag, verksamhets bidrag och stimulansbidrag. Socialstyrelsen fördelar omkring 1 miljard kronor i statsbidrag på regeringens uppdrag varje år. Hur statsbidragen har fördelats och använts följs sedan upp av Socialstyrelsen. 21 yrkesgrupper SOCIALSTYRELSENS BESLUTANDE OCH RÅDGIVANDE ORGAN Organ beslutade av regeringen Rådet för styrning med kunskap Socialstyrelsen är ordförande i Rådet för styrning med kunskap som är ett samarbete med åtta andra myndigheter*. Rådet lyfter fram strategiskt viktiga frågor som bidrar till att rätt kunskap når fram till huvudmän och profession på deras villkor. Kunskap som bidrar till god kvalitet i vård och omsorg och till nytta för patienter och brukare. Socialstyrelsen är även ordförande i en huvudmannagrupp med förtroendevalda från kommuner och landsting. Gruppen informerar rådet om områden där huvudmännen har behov av kunskapsstyrning samt hur den bör utformas och kommuniceras. Rikssjukvårdsnämnden (RSN) Nämnden avgör var olika former av högspecialiserad vård bäst bedrivs utifrån att den kräver mycket specifika kompetenser och resurser. I RSN ingår representanter från landstingen, Vetenskapsrådet, Statens beredning för medicinsk utvärdering och Kammarrätten i Stockholm. Socialstyrelsens rättsliga råd Rådet fattar beslut och lämnar yttranden som främst rör enskilda personers hälsa. Det innebär t.ex. tillstånd för vissa fall av sterilisering och för sena aborter, fastställande av ändrad könstillhörighet och bedömning av rätts psykiatriska utlåtanden. Nationella rådet för specialiseringstjänstgöring (ST-rådet) Rådet ger stöd åt Socialstyrelsen i frågor om läkarnas specialiseringstjänstgöring. I detta ingår bland annat att stödja sjukvårdens huvudmän i att uppnå hög kvalitet i specialiseringstjänstgöringen, men också att följa upp och bedöma kvaliteten på utbildningen. Donationsrådet I Socialstyrelsen ingår Nationella rådet för organ- och vävnadsdonation. Rådet bidrar till det donationsfrämjande arbetet, t.ex. att människor tar ställning och medverkar till att antalet donatorer ökar. * E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE), Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Läkemedelsverket, Myndigheten för delaktighet, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) Rådgivande organ utsedda av Socialstyrelsen Socialstyrelsens etiska råd Rådet behandlar frågor inom hälsooch sjukvård, socialtjänst och smittskydd. Det finns även ett utskott för sociala frågor knutet till rådet, vars uppgift är att behandla frågor som har aktualiserats av professioner med anknytning till socialtjänsten. Funktionshindersnämnden Nämnden behandlar övergripande och principiella frågor av betydelse för personer med funktionshinder och deras närstående. Äldrerådet Rådet är Socialstyrelsens forum för kontakt och samverkan med pensionärsorganisationerna. Rådet bevakar att äldrefrågorna beaktas inom Socialstyrelsens olika verksamheter och identifierar områden där myndigheten bör ta initiativ och vidta åtgärder. Det ger också vägledning i viktiga äldrefrågor. Socialstyrelsens e-hälsoråd Rådet har som uppgift att ge vägledning om den gemensamma informationsstrukturen och underlätta dess användbarhet i vård och omsorg. Rådet för missbruksoch beroendefrågor Rådet är ett forum för diskussion och vägledning inför myndighetens övergripande beslut i missbruks- och beroendefrågor. Det består av före trädare för enskilda organisationer och representanter för Socialstyrelsen. 11 12 Foto: Rikard Westman/elvisphoto.com SOCIALSTYRELSENS ORGANISATION Socialstyrelsen är en enrådighetsmyndighet, vilket innebär att general direktören är ensamt ansvarig för verksamheten inför regeringen. Ett särskilt insynsråd säkerställer att medborgarna har insyn i Socialstyrelsens verksamhet och ger generaldirektören råd. Statistik och jämförelser Grunden för verksamheten är Socialstyrelsens instruktion, det årliga regleringsbrevet från regeringen och rege ringsuppdrag. Myndigheten har cirka 650 med arbetare och är lokaliserad i Stockholm. Vid behov anlitar Socialstyrelsen även olika experter, t.ex. de vetenskapliga råden. Till vetenskapliga råd utses personer som är framstående inom olika vetenskapsgrenar. Rådet för styrning med kunskap Generaldirektör Insynsrådet Kommunikation Generaldirektörens stab Verksamhetsstöd Regler och behörighet Kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård Kunskapsstyrning för socialtjänst Utvärdering och analys Socialstyrelsen har fem sakavdelningar med verksamhet inom statistik och jämförelser, regler och behörighet, kunskapsstyrning samt utvärdering och analys. Myndigheten har tre avdelningar med stödfunktioner: generaldirektörens stab, kommunikationsavdelningen och avdelningen för verksamhetsstöd. 13 SOCIALSTYRELSENS HISTORIA – 350 ÅR I SAMHÄLLETS TJÄNST Socialstyrelsen bildades 1968, men myndighetens rötter är 350 år gamla. Redan 1663 grundade fyra Stockholms läkare sällskapet Collegium medicum. Gruppen kom till för att utöva tillsyn över dåtidens sjukvård och bland annat råda bot på det då omfattande kvacksalveriet. På den tiden skiljde man på läkarna, som arbetade med invärtes medicin, och på kirurgerna vilkas område var utvärtes åkommor. År 1813 fick myndigheten namnet Sundhetskollegium. Medicinalstyrelsen ersatte Sundhetskollegium 1878 och utövade bland annat tillsyn över den allmänna hälso- och sjukvården. Några årtionden senare, 1912, bildades Kungliga Socialstyrelsen som samlade de så kallade arbetarfrågorna, arbetarskydd, fattigvård, nykterhetsvård och vanartade barn, under sitt tak. Nuvarande Socialstyrelsen bildades när Medicinalstyrelsen och dåvarande Socialstyrelsen slogs samman 1968, och myndighetens första generaldirektör blev Bror Rexed. På senare år har ett antal reformer genomförts som påverkat Socialstyrelsen. Den senaste reformen innebar att Socialstyrelsens nationella tillsynsansvar för vården och omsorgen övergick till en nybildad myndighet, Inspektionen för vård och omsorg, IVO, den 1 juni 2013. Därmed renodlades Socialstyrelsens uppdrag, och vi är nu en myndighet som arbetar med nationell styrning och utveckling av kunskap inom vård och omsorg. Den 1 juli 2015 fick Socialstyrelsen uppdraget att leda Rådet för styrning med kunskap som är ett samarbete med åtta andra myndigheter som ska driva på utvecklingen inom vården och omsorgen (se sidan 11). Den 16 maj 1663 undertecknade drottning Hedvig Eleonora privilegiebrevet för Collegium medicum. Foto: Emre Olgun/Riksarkivet 14 DETTA GÖR SOCIALSTYRELSEN Socialstyrelsen tar fram och utvecklar statistik, regler och kunskap till hälsooch sjukvården och socialtjänsten. Vi är cirka 700 medarbetare som arbetar för att alla ska få tillgång till en god vård och omsorg på lika villkor. Vill du veta mer? www.socialstyrelsen.se [email protected] Telefon: 075-247 30 00 Besöksadress: Rålambsvägen 3 i Stockholm Detta gör Socialstyrelsen (art.nr. 2015-11-35) kan laddas ner från www.socialstyrelsen.se Publicerad november 2015 Foto omslag: Magnus Hallgren, DN/TT